IE1206 Inbyggd Elektronik

Transkript

1 IE6 Inbyggd Elektonik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seiecom Pulsgivae I, U, R, P, seie och paallell KK AB Pulsgivae, Menypogam Stat ö pogammeingsguppuppgit Kichos laga Nodanalys Tvåpolsatsen RR AD F5 Ö3 KK AB Tvåpol, AD, Kompaato/Schmitt F6 F8 Ö6 F3 Ö4 Ö5 F F7 F9 F F Ö7 edovisning tentamen KK3 AB3 Tansiente PWM Step-up, RC-oscillato Visae j PWM CCP KAP/IND-senso KK4 AB4 C-osc, DC-moto, CCP PWM P-ilte Tao + Gästöeläsning Redovisning av pogammeingsguppuppgit Tao, Ethenetkontakten

2 R C En impedans som innehålle spola och kondensatoe ha, beoende på ekvensen, antingen induktiv kaaktä IND, elle kapacitiv kaaktä KAP. Ett viktigt specialall uppstå vid den ekvens då kapacitansena och induktansena ä jämstaka, och deas eekte ta ut vaanda. Impedansen bli då ent esisistiv. Fenomenet kallas ö esonans och den ekvens då detta upptäde ä esonansekvensen.

3 Reaktansens ekvensbeoende X [Ω] X [Ω] [Hz] [Hz] X X C C π

4 R C impedanse X [Ω] [Hz] Vid en viss vinkelekvens ha X och X C samma belopp. X X π C C

5

6 Hu sto ä U? (3.) De te voltmetana visa samma, V, hu sto ä då den matande växel-spänningen U? ( Vaning, kuggåga )

7 Hu sto ä U? (3.) De te voltmetana visa samma, V, hu sto ä då den matande växel-spänningen U? ( Vaning, kuggåga )

8 Hu sto ä U? (3.) De te voltmetana visa samma, V, hu sto ä då den matande växel-spänningen U? ( Vaning, kuggåga ) Etesom voltmetana visa samma och stömmen I ä gemensam så gälle: R X X C R C

9 Om X X C R? Antag att växelspänningen U otaande ä V, men att eaktansena ä dubbelt så stoa. Vad visa voltmetana? R C

10 Om X X C R? Antag att växelspänningen U otaande ä V, men att eaktansena ä dubbelt så stoa. Vad visa voltmetana? R C

11 Om X X C R? Antag att växelspänningen U otaande ä V, men att eaktansena ä dubbelt så stoa. Vad visa voltmetana? R C Vid esonans kan spänningana öve eaktansena vaa många gånge höge än den matande växelspänningen.

12 Tesla coil Många bygge Tesla -spola ö att skaa sig lite spänning i livet

13 Spolens godhetstal Q Otast ä det den ine esistansen i spolen som ä esiston i RCketsen. Ju höge spolens växelstömsmotstånd ä i öhållande till likstömsmotståndet, desto stöe bli spänningen öve spolen vid en esonans. Detta öhållande kallas ö spolens godhetstal Q. ( elle Q-akto ). Q X U UT Q U IN

14 Seieesonansen U I + j + I + j( ) jc C

15 U Seieesonansen I + j + I + j( ) jc C Impedansen ä eell nä imaginädelen ä. Detta intäa vid vinkelekvensen ( ekvensen ).

16 Seieesonansen ) j( j j C I C I U Impedansen ä eell nä imaginädelen ä. Detta intäa vid vinkelekvensen ( ekvensen ). [ ] C C C Z π Im

17 Seieesonansens visadiagam U I + j( ) C

18 Seieesonansens visadiagam U I + j( ) C

19 Seieesonansens visadiagam U I + j( ) C

20 Seieesonansketsens Q Det ä esistansen i esonansketsen, otast spolens ine esistans, som avgö hu uttalat esonansenomenet bli. Man buka nomea sambandet mellan de olika vaiablena genom att inöa esonansvinkelekvensen tillsammans med Q och maxstömmen I max i unktionen I() : I + C I max Q jq( ) Nomeat diagam ö seieesonansketsen. Ett högt Q motsvaa en smal esonanstopp.

21 Bandbedden BW Vid två olika vinkelekvense bli imaginädel Im och ealdel Re i nämnaen lika stoa. I ä då I max / ( 7%). Bandbedden BW ä avståndet mellan dessa vinkelekvense. I BW I max + jq( ) Re Im ( ) ad/s, ± + + Q Q Q [ ] andagadsekvatione ge :

22 Bekvämae omle Q Q Q C π π, ± Om Q ä högt gö man inget stöe el om man ödela bandbedden lika på båda sido om.

23

24 Exempel, seieesonanskets C 5 nf khz BW,5 khz 7% Q????

25 Exempel, seieesonanskets C 5 nf khz BW,5 khz 7% Q??? Q,5 8?

26 Exempel, seieesonanskets C 5 nf khz BW,5 khz 7% Q??? Q,5 8 (π )? 3 (π ) 9 π C C 5, mh

27 Exempel, seieesonanskets C 5 nf khz BW,5 khz 7% Q??? Q,5 8 (π )? 3 (π ) 9 π C C 5, mh Q X π π Q π 8 3, 3 8 Ω

28

29 Hu sto ä I? (3.) De te ampeemetana visa samma, A, hu sto ä då den matande växelstömmen I? ( Vaning, kuggåga )

30 Hu sto ä I? (3.) De te ampeemetana visa samma, A, hu sto ä då den matande växelstömmen I? ( Vaning, kuggåga )

31 Hu sto ä I? (3.) De te ampeemetana visa samma, A, hu sto ä då den matande växelstömmen I? ( Vaning, kuggåga ) I och I C bli en cikuleande stöm ikopplad ån I R. I, I C kan vaa många gånge stöe än det matande nätets stöm I I R. Detta ä paallellesonans.

32 Ideal paallellesonanskets Z R C + + jc + j ( C ) R j R Resonansekvensen å pecis samma uttyck som ö seieesonansketsen, men ö övigt ha ketsen omvänd kaaktä, IND vid låga ekvense och KAP vid höga. Vid esonans ä impedansen eell R. π C

33 Ideal paallellesonanskets Z R C + + jc + j ( C ) R j R Resonansekvensen å pecis samma uttyck som ö seieesonansketsen, men ö övigt ha ketsen omvänd kaaktä, IND vid låga ekvense och KAP vid höga. Vid esonans ä impedansen eell R. π C Veklig paallellesonanskets Vekliga paallellesonansketsa ha en seieesistans inuti spolen. Beäkningana bli betydligt me kompliceade och esonansekvensen komme också att avvika något ån vå omel.

34

35 Exempel, veklig kets (3.3) ) ) ( j( ) ( ) ( j j ) j ( ) j ( j j R C C U C U U C U I I I

36 Exempel, veklig kets (3.3) ) ) ( j( ) ( ) ( j j ) j ( ) j ( j j R C C U C U U C U I I I + ) ( C C C π π

37

38 Vivelstömsöluste Paallellesonansekvensen påvekas av spolens öluste. Så kan gömda skatte hittas! Metalldetekton π C Jänöemål påveka magnetältet och dämed även! Alla öluste (även vivelstömsöluste i alla slags metalle) sammanattas av symbolen!

39

40 Seie- elle Paallellesisto Vid handäkning buka man ö enkelhets skull använda omlena ö den ideala esonansketsen. Vid högt Q och näa esonansekvensen bli avvikelsena obetydliga. Öveslagsmässigt ( vid Q > ) ä de två ketsana utbytbaa. C Altenativ deinition av Q med R P Q R R P P Q S S ( Gälle appoximativt ö Q > )

41 Paallellkets. C 5 nf khz BW 5 Hz?? Exempel, paallellkets

42 Paallellkets. C 5 nf khz BW 5 Hz?? Q 5 Exempel, paallellkets 3 8

43 Paallellkets. C 5 nf khz BW 5 Hz Exempel, paallellkets?? Q > vilket motivea äkning med den ideala modellen.

44 Paallellkets. C 5 nf khz BW 5 Hz?? Q 5 Exempel, paallellkets > vilket motivea äkning med den ideala modellen. 3 (π ) C (π ) 9 π C 5, mh

45 Paallellkets. C 5 nf khz BW 5 Hz?? Q 5 Exempel, paallellkets π C 5 Q R X P R π P 8 > vilket motivea äkning med den ideala modellen. 3 (π ) C (π ) R P π Q π 3, 3, mh 8 57 Ω

46 Exempel, paallellkets Paallellkets. C 5 nf khz BW 5 Hz Svaa med seieesisto!?? Q π C 5 Q S R X P R π P 8 > vilket motivea äkning med den ideala modellen. 3 (π ) C (π ) R R 57, 8 Ω P Q 8 P π Q π 3, 3, mh 8 57 Ω

47 Exempel, paallellkets Paallellkets. C 5 nf khz BW 5 Hz Svaa med seieesisto!?? Q π C 5 Q S R X P R π P 8 > vilket motivea äkning med den ideala modellen. 3 (π ) C (π ) R R 57, 8 Ω P Q 8 P π Q π 3, Tu att vi inte behövde använda denna omel ö att beäkna 3, mh 8 57 Ω π C

48

49 Den induktiva givaen ä en styktålig givatyp som inns i många utöanden.

50 Cykliste som begä gönt? Induktiv senso ö cykel Soy! Senson ungea inte ö alla cykla?

51

52