IE1206 Inbyggd Elektronik
|
|
- Rune Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen R2R AD F5 Ö3 KK2 LAB2 Tvåpol, AD, Komparator/Schmitt F6 F8 Ö6 F13 Ö4 Ö5 F10 F7 F9 F11 F12 Ö7 redovisning tentamen KK3 LAB3 Transienter PWM Visare jω PWM CCP KAP/IND-sensor KK4 LAB4 Step-up, RC-oscillator LC-osc, DC-motor, CCP PWM LP-filter Trafo + Gästföreläsning Redovisning av programmeringsgruppuppgift Trafo, Ethernetkontakten
2 Snabbformel för exponentialfunktioner Typ. Stigande kurva x( t) =1 e t τ Typ. Fallande kurva x( t) = e t τ Snabbformel (ger direkt funktionen för en stigande/fallande kurva): x 0 = storhetens startvärde t x = storhetens slutvärde τ τ = förloppets tidkonstant x( t) = x ( x x0) e
3 Tidkonstanter τ = R C τ = L R Mer komplicerade kretsar förenklar man med tvåpolssatsen till dessa enkla former.
4 Kontinuitetsvilkor Sammanfattning Kondensatorn är spänningströg I en kondensator är laddningen alltid kontinuerlig I en kondensator är spänningen alltid kontinuerlig. Spolen är strömtrög I en spole är flödet alltid kontinuerligt I en spole är strömmen alltid kontinuerlig.
5 Hela swinget genom resten = (1 x τ x X e ) = 1 e X t = τ ln t X X x = τ ln "hela" "resten" t τ ln 1 x X t = τ t = τ ln X x X
6
7 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V?
8 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V? u C0 = 5 V u C = 15 V τ = = 2 s
9 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V? u C0 = 5 V u C = 15 V τ = = 2 s x u t τ ( t) = x ( x x0) e C ( t) = 15 (15 5) e t 2 = e 0,5 t
10 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V? u C0 = 5 V u C = 15 V τ = = 2 s x u t τ ( t) = x ( x x0) e C ( t) = 15 (15 5) e t 2 = e 0,5 t Tips: Kondensatorn är spänningströg Lägger man en spänning över en kondensator kan den inte laddas ögonblickligen (skulle kräva oändlig ström). Spänningen ändras inte momentant.
11 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V?
12 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V?
13 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V?
14 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V?
15 Kondensatorns uppladdning (10.5) R = 2000 Ω och C = 1000 µf Tag fram ett uttryck för u C (t) Rita funktionen u C (t) Beräkna hur lång tid det tar för u C att nå +10V? "hela" t =τ ln = "resten" = 2 0,695 = 1,39 s ln =
16
17 Glimlampan (10.9) Blink-krets med glimlampa.
18 Glimlampan (10.9) a) När kommer första blinket? Kretsens Thevenin-tvåpol: R I = = 240 kω E 0 = /1000 = 80V Kondensatorn laddas från 0V upp mot 80V till 65V då glimlampan tänds (och laddar ur kondensatorn till 55V då den släcks). τ = R I C = , = 0,528 t = τ ln hela resten = 0,528 ln = 0,88 s
19 Glimlampan (10.9) b) Hur lång tid tar det till nästa blink? Kondensatorn laddas nu från 55V upp mot 80V till 65V då glimlampan tänds (och laddar ur kondensatorn till 55V, då den släcks). τ = 0,528 hela t = τ ln = 0,528 ln = 0, 27 resten s Blinkfrekvensen: f 1 = T = 1 0,27 = 3,7 Hz
20 Glimlampan (10.9) c) Om R 2 är borta, hur lång tid tar det då mellan blinkningarna? Om R 2 är borta spänningsdelas E inte. E = 200. Tidkonstanten förändras. Kondensatorn laddas nu från 55V upp mot 200V till 65V då glimlampan tänds (och laddar ur kondensatorn till 55V då den släcks). τ = t R 1 C = τ ln = hela resten 3 2, = 1,32 ln = 1, = 0,094 s Blinkfrekvensen: f 1 = T = 1 0,094 = 11 Hz
21
22 Schmitt-trigger (10.10)
23 Omslagsnivåerna? (10.10)?? Threshold for 0 1 V <? 0V Threshold for 1 0 V >? 5V 0,5 5 = ,5? 0V 5V? 1 5 = ,5 1 3 Spänningsdelning Spänningsdelning 2 3
24 RC-oscillator (10.10) Komparatorn laddar upp kondensatorn till den övre omslagsspänningen, därefter slår utgången om och laddar ur kondensatorn till den nedre omslags-spänningen. Frekvensen på komparatorns utgång beror av produkten R C. Eftersom C är konstant så blir det R som styr frekvensen.
25 RC-oscillatorns frekvens (10.10) R = 5 kω t = 1 t 2 τ = R C t t 1 2 = τ ln = t 1 T = 5 10 hela resten = 2 t = 0, = 2 0,52 10 = 0, ln = 1,04 ms = 0,75 10 f 1 = T 3 ln 2 = 1 = 1, ,52 ms 3 = 962 Hz Matningsspänningen 5V gick att förkorta bort. Frekvensen blir således oberoende av matningsspänningen!
26
27 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) E är en likspänningskälla. Vid tidpunkten t 1 sluts strömställaren.
28 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) E är en likspänningskälla. Vid tidpunkten t 1 sluts strömställaren. a) Hur stor blir strömmen genom spolen i första ögonblicket?
29 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) E är en likspänningskälla. Vid tidpunkten t 1 sluts strömställaren. a) Hur stor blir strömmen genom spolen i första ögonblicket? Svar: Spolen är strömtrög. I första ögonblicket (t 1 ) är strömmen samma i = 0.
30 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit?
31 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit? u L = 0
32 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit? u L = 0 Svar: Efter en lång tid har förändringarna klingat ut. Spänningen över spolen (som beror på förändringar) är då 0, spolen kortsluter den parallella 100 Ω resistorn. Kvar blir 100 Ω serie-resistorn. i = 10V/100Ω = 0,1 A.
33 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit? u L = 0 Svar: Efter en lång tid har förändringarna klingat ut. Spänningen över spolen (som beror på förändringar) är då 0, spolen kortsluter den parallella 100 Ω resistorn. Kvar blir 100 Ω serie-resistorn. 0,1 A i = 10V/100Ω = 0,1 A. i i 0
34 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) c) Senare, vid tidpunkten t 2 öppnas strömställaren. Ställ nu upp ett utryck för strömmen genom spolen som funktion av tiden t för tiden efter t 2. Låt förloppet börja vid t = t 2 = 0.
35 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) Före
36 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) Före Efter
37 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) Före Efter Efter t 2 börjar strömmen från samma värde 0,1 A ( i 0 ) som före och klingar därefter av till 0 ( i ). Tidkonstanten τ = L/R = 1/100 = 0,01 s.
38 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) Före Efter Efter t 2 börjar strömmen från samma värde 0,1 A ( i 0 ) som före och klingar därefter av till 0 ( i ). Tidkonstanten τ = L/R = 1/100 = 0,01 s. i t τ Snabbformeln: x( t) = x ( x x0) e il i L i L0 t t 0,01 0,01 L( t) = 0 (0 0,1) e il ( t) = 0,1 e = 0, 1 e 100 t
39 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) Före Efter Efter t 2 börjar strömmen från samma värde 0,1 A ( i 0 ) som före och klingar därefter av till 0 ( i ). Tidkonstanten τ = L/R = 1/100 = 0,01 s. Snabbformeln: x t) = x ( x x ) e ( 0 t τ i L0 0,1 A i t t 0,01 0,01 L( t) = 0 (0 0,1) e il ( t) = 0,1 e = 0, 1 e 100 t i L
40
41 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögon-blicket ,1 = -10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn.
42 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1 = -10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn.
43 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1 = -10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn. Antag att resistorn i stället hade varit 1000 Ω. Då hade u R i första ögonblicket blivit -100 V!
44 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1 = -10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn. Antag att resistorn i stället hade varit 1000 Ω. Då hade u R i första ögonblicket blivit -100 V! Antag att resistorn varit Ω då hade spänningen blivit -1000V!
45 Spolens inkoppling och urkoppling (10.8) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1 = -10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn. Antag att resistorn i stället hade varit 1000 Ω. Då hade u R i första ögonblicket blivit -100 V! Antag att resistorn varit Ω då hade spänningen blivit -1000V! När strömkretsen bryts försöker spolen fortsätta strömmen, tills all magnetisk energi har förbrukats. Om man utelämnar resistorn ur kretsen, dvs. R = blir spänningen kortvarigt mycket hög.
46 Ex. Att bryta strömmen till en spole ger en hög spänning
47
48 ( Stegmotorn den digitala motorn )
49 Hur snabbt kan man köra? τ = L R Orkeslös! Motorn tar ett steg per puls. Ju snabbare man kör desto kortare blir pulserna. På grund av tidkonstanten τ hinner inte strömmen nå maxvärdet i lindningen och motorn blir då svag. Men det finns ett knep
50 L/5R går snabbare vem kunde gissat det? τ = R L + 4 R = L 5 R Man inför serieresistorer. Samtidigt höjer man spänningen för att kunna bibehålla strömmen. Nu kan motorn orka att köra mycket snabbare!
51 Snabbast? Om stegmotorn drivs från en strömgenerator så har denna mycket hög inre resistans ( R I = ). Tidkonstanten blir då nära 0 och stegmotorn förblir stark vid höga pulsfrekvenser. Drivkretsar för konstant ström kallas för chopper. ( En nackdel med en chopper är att den genererar mycket störningar ). τ = L R = L = 0
52
IE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar
Läs merMotorprincipen. William Sandqvist
Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E206 nbyggd Elektronik F F3 F4 F2 Ö Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E106 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F Ö1 Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E1206 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PI-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar odanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F F4 F Ö Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK LB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PI-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merBlinkande LED med 555:an, två typkopplingar.
Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs mer1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )
Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merTentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni
Tentamen i IE6 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni 5 9.-3. Samtidigt går en liknande tentamen för IF33 välj rätt tentamen! Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merTentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010
Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö0 F/Ö9
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl
Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merFöreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt
1 Föreläsning 9/11 Hambley avsnitt 4.1 4.4 Transienter Transienter inom elektroniken är signaler som har kort varaktighet. Transienterna avtar ofta exponentiellt med tiden. I detta avsnitt studerar vi
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, den 5 december 005 klockan 8:00 3:00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merLab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. William Sandqvist
ab Några slides att repetera inför ab Tvåpolssatsen Spänningskällor och strömkällor, kan beskrivas antingen med emk-modeller eller med strömgenerator-modeller. Detta gäller varje tvåpol, dvs. två ledningar
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merFöreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1
1 Föreläsning 4, Ht Hambley avsnitt 14.1, 4.1 Aktiva filter 1 I första läsperioden behandlades passiva filter. Dessa har nackdelen att lastens resistans påverkar filtrets prestanda. Om signalen tas ut
Läs merOrdinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj
Ordinarie tentamen i IF33 Ellära måndagen den maj 3 4.-8. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver
Läs merEllära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8
Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8 Mer om bandpassfilter och bandspärrfilter esonanskretsar Copyright 008 Börje Norlin Bandpassfilter För att konstruera denna typ av filter krävs
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs merTentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E 003-0-4 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng krävs
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, 5 april 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Spänningen mv och strömmen µa mäts upp på ingången till en linjär förstärkare. Tomgångsspänningen
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merTentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni
Tentamen IF33 Ellära fredagen den 3 juni 6 9.-3. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas
Läs merOmtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari
Omtentamen i IE6 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari 6 4.-8. Samtidigt går en liknande tentamen för IF33 välj rätt tentamen! Allmän information ( Ask for english version of this text if needed )
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006
24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns
Läs merExperiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merFöreläsning 3/12. Transienter. Hambley avsnitt
1 Föreläsning 3/1 Hambley avsnitt 4.1 4.4 Transienter Inom elektroniken betecknar transienter signaler som har kort varaktighet. Transienterna avtar ofta exponentiellt med tiden. I detta avsnitt studerar
Läs merQucs: Laboration kondensator
Qucs: Laboration kondensator I denna laboration skall vi undersöka hur en kondensator fungerar med likström, detta gör vi genom att titta på hur spänningen ser ut de första ögonblicken när vi slår på strömmen,
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTOTEKNIK MASKINKONSTUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SVA Elektroteknik MF1017 017-10-1 09:00-1:00 Tentamenshjälpmedel: äknedosa, samt Betatabell eller liknande. Dessutom är ett av nedanstående
Läs merOmtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti
Omtentamen i IF33 Ellära tisdagen den 9 augusti 4 9.-3. Samtidigt går en liknande tentamen för IE6 väl rätt tentamen! Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist,
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merLaboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1017 015-10-4 09:00-1:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merIE1206 Embedded Electronics
E1206 Embedded Electronics Le1 Le3 Le4 Le2 Ex1 Ex2 PC-block Documentation, Seriecom, Pulse sensor,, R, P, series and parallel KC1 LAB1 Pulse sensors, Menu program Start of program task Kirchhoffs laws
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merLaboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Läs merTentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010
Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0
Läs merDu behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.
(8) 27 augusti 2008 Institutionen för elektro- och informationsteknik Daniel Sjöerg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen augusti 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik.
Läs merLaboration: RC-oscillator och Step Up converter.
Laboration: RC-oscillator och Step Up converter. Inbyggd Elektronik IE1206 Observera! För att få laborera måste Du ha: löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter som hör till laborationen.
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs merInduktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)
Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbygg Elekronik F F3 F4 F Ö Ö PI-block Dokumenaion, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Sar för programmeringsgruppuppgif Kirchhoffs lagar Noanalys
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRKTION KTH TENTAMENSPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK Elektroteknik MF07 04 0 3 kl: 4.00 7.00 Du får lämna salen tidigast timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa,
Läs merAtt fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs mer2. DC (direct current, likström): Kretsar med tidskonstanta spänningar och strömmar.
Introduktion till elektronik Introduktionen är riktad till studenter på Pi-programmet på Lund universitet och består av följande avsnitt: 1. Grundläggande begrepp: Potential, spänning, ström, resistans,
Läs merTentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni
Tentamen F33 Ellära fredagen den 3 juni 6 9.-3. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas
Läs merLaboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 3 Laborationens namn Halvledarkomponenter Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Halvledarkomponenter I den här laborationen skall du
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merSvar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs mer