Motorprincipen. William Sandqvist
|
|
- Julia Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks därför på ena sidan om ledaren och försvagas på den andra. En kraft F vill skjuta ut ledaren ur fältet. F B I l Kraftverkan i elektriska motorer bygger på denna princip.
2 DC-motorn Den permanentmagnetiserade likströmsmotorn utnyttjar sambandet F B I l När slingan vridit sig ett halvt varv skulle kraftverkan upphöra om inte en omkopplingsanordning växlade om strömriktningen.
3 Generatorprincipen Bilder från: Electricity - Basic Navy Training Courses U.S. GOVERNMENT PRINTING OFFICE 1945 Omvänt så induceras en spänning/ström i en ledare som rör sig i ett magnetfält.
4 Induktionslagen storlek (Faraday) e N dφ dt Induktion Den inducerade emkens storlek är proportionell mot flödets förändringshastighet. Faradays induktionslag. Gäller det en spole i stället för en ensam ledare blir emken även proportionell mot antalet lindningsvarv N.
5 Lenz lag (Riktningen motverkande) Lenz lag säger att den inducerade spänningen får en sådan riktning att den ström den skulle driva, motverkar rörelsen. ( Vore det tvärtom så skulle det vara enkelt att bygga evighetsmaskiner! )
6
7 Exempel. Lenz lag Vi drar ut magneten (som en kork ur en flaska) ur spolen. Vilken riktning får strömmen?
8 Exempel. Lenz lag Vi drar ut magneten (som en kork ur en flaska) ur spolen. Vilken riktning får strömmen? S I N S Strömmen ska motverka rörelsen. Så blir det om magneten lämnar spolen vid sydsidan ( attraktion mellan spole och magnet ). Högerhandsregeln ger då strömriktningen ut från lindningen.
9 Faradays experiment (10.9) Vad händer när man sluter strömställaren? Faradays experiment Vad händer när man bryter strömställaren?
10
11 Självinduktion En konstant ström I genom en spole ger upphov till ett magnetiskt flöde Φ. Flödets storlek är proportionellt mot strömmen I, men beror på även på spolens geometriska utformning. Φ L I Proportionalitetskonstanten L är spolens induktans med sorten Henry [H]. Det blir inget spänningsfall över spolen. U 0.
12 Självinduktion N En konstant ström I genom en spole ger upphov till ett magnetiskt flöde Φ. Flödets storlek är proportionellt mot strömmen I, men beror på även på spolens geometriska utformning. Φ L I Proportionalitetskonstanten L är spolens induktans med sorten Henry [H]. Det blir inget spänningsfall över spolen. U 0. En föränderlig ström i ger upphov till ett föränderligt flöde, och då induceras en motverkande spänning över spolen. Detta är självinduktion. Spolen får då ett strömberoende spänningsfall som för en resistor. e.
13 Självinduktion En konstant ström I genom en spole ger upphov till ett magnetiskt flöde Φ. Flödets storlek är proportionellt mot strömmen I, men beror på även på spolens geometriska utformning. Φ L I Proportionalitetskonstanten L är spolens induktans med sorten Henry [H]. Det blir inget spänningsfall över spolen. U 0. En föränderlig ström i ger upphov till ett föränderligt flöde, och då induceras en motverkande spänning över spolen. Detta är självinduktion. Spolen får då ett strömberoende spänningsfall som för en resistor. e.
14
15 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t
16 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t 1) i 0, e 0
17 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t ) 2 ) i e 0, e 0 0,2 4 V 5 2
18 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t ) 1) 2 ) e i e 0, e 0,2 0,2 14 V
19 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t ) 4) 1) 2 ) e i e 0, 0, e e 0 0,2 0 0,2 14 V
20 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t 40 40( 60 20) 60 5) 3e) 4) 1) 2 ) e i e 0, 0, e e 00,2 0 0,2 41 V
21 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t ( 60 20) 60 5) 6 ) 3e) 4) e 1) 2 ) e i e 0, 0, e e 0 0,2 0 0, V V
22 Ström till en avlänkningsspole Givet är strömmens kurvform i(t) till en avlänkningsspole hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? e L di dt i L t ( 60 20) 60 5) 6 ) 3e) 4) 7) e 1) 2 ) e i i e 0, 0, e e 0 0,2 0, V V
23 Ström till en avlänkningsspole e L di dt 1) i 0, e ) e 0,2 4 V ) e 0,2 1 V 7 5 4) i 0, e 0 40 ( 20) 5) e 0,2 4 V ( 20) 6 ) e 0,2 1 V ) i 0, e 0 i L t
24
25 Induktansberäkning µ 0 l µ 0 µ D För spolar med i huvudsak konstant flödestäthet över hela tvärsnittsarean, finns en enkel formel för beräkning av induktansen. Detta gäller toroidspole och sk. långsmal spole ( l/d >> 10 ). L N 2 µ A N µ A Varför tror Du att faktorn N 2 alltid km l l 2 0 finns med i alla induktansberäkningsformler?
26 L N 2 L N µ A l N µ l km A Antag att en spole är lindad med N 100 varv och Då har induktansen 1 H. Hur många varv skall lindas av om man vill ändra spolen så att induktansen blir ½ H?
27 L N 2 L N µ A l N µ l km A Antag att en spole är lindad med N 100 varv och Då har induktansen 1 H. Hur många varv skall lindas av om man vill ändra spolen så att induktansen blir ½ H? L K K ,5 N N Linda av 29 varv så halveras induktansen! ( )
28
29 Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N 500 A m 2 l 0,1 m b) Hur stor induktans L har toroidspolen?
30 Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N 500 A m 2 l 0,1 m b) Hur stor induktans L har toroidspolen? µ B µ H µ B H, ,29 10
31 Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N 500 A m 2 l 0,1 m b) Hur stor induktans L har toroidspolen? µ B µ H µ B H, ,29 10 L N A µ l , , järn 0, mh
32 Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N 500 A m 2 l 0,1 m c) Hur stor induktans L 0 skulle toroidspolen ha om den saknade gjutjärnskärnan? 0 µ
33 Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N 500 A m 2 l 0,1 m c) Hur stor induktans L 0 skulle toroidspolen ha om den saknade gjutjärnskärnan? µ 0 L N A µ π 10 0, 25 mh l 0,1
34 Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N 500 A m 2 l 0,1 m c) Hur stor induktans L 0 skulle toroidspolen ha om den saknade gjutjärnskärnan? µ 0 L N A µ π 10 0, 25 mh l 0,1 Induktansen utan järnkärna blir bara en bråkdel av induktansen med kärnan.
35
36 Spolens transienter Eftersom spolen motverkar alla strömförändringar kan man undra vad som händer när man kopplar in, eller kopplar ur, spolen till en krets?
37 Spolens transienter Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri? Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta u R och u L separat.)
38 Spolens transienter Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri? Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta u R och u L separat.) u L di L dt E u R + u L E i R + di L dt
39 Spolens transienter Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri? Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta u R och u L separat.) u L di L dt E u R + u L E i R + di L dt
40 Spolens transienter Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri? Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta u R och u L separat.) u L di L dt E u R + u L E i R + di L dt Lösningen till denna differentialekvation är en exponentialfunktion. E i( t) 1 e R t R L
41
42 Spolens tidkonstant E i( t) 1 e R t R L
43 Spolens tidkonstant E i( t) 1 e R t R L L/R kallas för tidkonstant och brukar betecknas med τ. τ L R
44 Spolens tidkonstant E i( t) 1 e R t R L L/R kallas för tidkonstant och brukar betecknas med τ. τ L R
45 Differentialekvationer beskriver kurvskaror Tidkonstanten anger kurvans branthet. Differentialekvationer beskriver kurvskaror. Vet vi att kurvan är en exponentialfunktion behöver vi också veta startvärdet x 0 och slutvärdet x för att kunna välja rätt kurva.
46 Snabbformel för exponentialfunktioner Typ. Stigande kurva x( t) 1 e t τ Typ. Fallande kurva x( t) e t τ Snabbformel (ger direkt funktionen för en stigande/fallande kurva): x 0 storhetens startvärde t x storhetens slutvärde τ τ förloppets tidkonstant x( t) x ( x x0) e
47
48 Spolens transienter Tillslag av spole. En spole är strömtrög den motsätter sig strömförändringar. Från början vid tiden t 0 är därför strömmen samma i 0 0. Efter mycket lång tid t har alla förändringar klingat av, spänningen u L som beror av förändringarna 0. Kvar blir då Ohm s lag för R. i E/R. Kurvan blir stigande från i 0 0 till i E/R.
49 Spolens transienter Tillslag av spole. En spole är strömtrög den motsätter sig strömförändringar. Från början vid tiden t 0 är därför strömmen samma i 0 0. Efter mycket lång tid t har alla förändringar klingat av, spänningen u L som beror av förändringarna 0. Kvar blir då Ohm s lag för R. i E/R. Kurvan blir stigande från i 0 0 till i E/R. Kretsar med R och L har tidkonstanten τ L/R Man kan nu formulera en exponentialfunktion som stämmer överens med dessa vilkor: i i i 0 t t t R E E E τ τ L x( t) x x x e i( t) 0 e 1 e ( 0) R R R Snabbformeln
50 Spolens transienter Tillslag av spole. En spole är strömtrög den motsätter sig strömförändringar. Från början vid tiden t 0 är därför strömmen samma i 0 0. Efter mycket lång tid t har alla förändringar klingat av, spänningen u L som beror av förändringarna 0. Kvar blir då Ohm s lag för R. i E/R. Kurvan blir stigande från i 0 0 till i E/R. Kretsar med R och L har tidkonstanten τ L/R Man kan nu formulera en exponentialfunktion som stämmer överens med dessa vilkor: t t t R E E E τ τ L x( t) x i( t) 0 e 1 e ( x x0) e R R R Som tidigare! Snabbformeln
51
52 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) E är en likspänningskälla. Vid tidpunkten t 1 sluts strömställaren.
53 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) E är en likspänningskälla. Vid tidpunkten t 1 sluts strömställaren. a) Hur stor blir strömmen genom spolen i första ögonblicket?
54 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) E är en likspänningskälla. Vid tidpunkten t 1 sluts strömställaren. a) Hur stor blir strömmen genom spolen i första ögonblicket? Svar: Spolen är strömtrög. I första ögonblicket (t 1 ) är strömmen samma i 0.
55 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit?
56 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit? u L 0
57 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit? u L 0 Svar: Efter en lång tid har förändringarna klingat ut. Spänningen över spolen (som beror på förändringar) är då 0, spolen kortsluter den parallella 100 Ω resistorn. Kvar blir 100 Ω serie-resistorn. i 10V/100Ω 0,1 A.
58 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) b) Hur stor blir strömmen genom spolen efter det att en lång tid förflutit? u L 0 Svar: Efter en lång tid har förändringarna klingat ut. Spänningen över spolen (som beror på förändringar) är då 0, spolen kortsluter den parallella 100 Ω resistorn. Kvar blir 100 Ω serie-resistorn. 0,1 A i 10V/100Ω 0,1 A. i i 0
59 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) c) Senare, vid tidpunkten t 2 öppnas strömställaren. Ställ nu upp ett utryck för strömmen genom spolen som funktion av tiden t för tiden efter t 2. Låt förloppet börja vid t t 2 0.
60 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) Före
61 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) Före Efter
62 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) Före Efter Efter t 2 börjar strömmen från samma värde 0,1 A ( i 0 ) som före och klingar därefter av till 0 ( i ). Tidkonstanten τ L/R 1/100 0,01 s.
63 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) Före Efter Efter t 2 börjar strömmen från samma värde 0,1 A ( i 0 ) som före och klingar därefter av till 0 ( i ). Tidkonstanten τ L/R 1/100 0,01 s. i t τ Snabbformeln: x( t) x ( x x0) e il i L i L0 t t 0,01 0,01 L( t) 0 (0 0,1) e il( t) 0,1 e 0, 1 e 100 t
64 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) Före Efter Efter t 2 börjar strömmen från samma värde 0,1 A ( i 0 ) som före och klingar därefter av till 0 ( i ). Tidkonstanten τ L/R 1/100 0,01 s. Snabbformeln: x t) x ( x x ) e ( 0 t τ i L0 0,1 A i t t 0,01 0,01 L( t) 0 (0 0,1) e il( t) 0,1 e 0, 1 e 100 t i L
65
66 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1-10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn.
67 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1-10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn.
68 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1-10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn. Antag att resistorn i stället hade varit 1000 Ω. Då hade u R i första ögonblicket blivit -100 V!
69 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1-10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn. Antag att resistorn i stället hade varit 1000 Ω. Då hade u R i första ögonblicket blivit -100 V! Antag att resistorn varit Ω då hade spänningen blivit -1000V!
70 Spolens inkoppling och urkoppling (11.6) När spänningskällan 10 V är bortkopplad drivs strömmen helt av induktansen. Spänningen över 100 Ω resistorn U R blir i första ögonblicket ,1-10 V. Minustecken för att strömmen går in i nedre delen av resistorn. Antag att resistorn i stället hade varit 1000 Ω. Då hade u R i första ögonblicket blivit -100 V! Antag att resistorn varit Ω då hade spänningen blivit -1000V! När strömkretsen bryts försöker spolen fortsätta strömmen, tills all magnetisk energi har förbrukats. Om man utelämnar resistorn ur kretsen, dvs. R blir spänningen kortvarigt mycket hög.
71
72 Ex. Att bryta strömmen till en spole ger en hög spänning
73
74 Energi lagrad i magnetfält 2 m 2 1 I L W d d d d d d d I L i i L t t i i L t p W t i L i u i p I i i t t t t L R E I Ögonblickseffekt: Energi: Upplagrad energi i magnetfältet:
75 Energi lagrad i magnetfält 2 m 2 1 I L W d d d d d d d I L i i L t t i i L t p W t i L i u i p I i i t t t t L R E I Ögonblickseffekt: Energi: Upplagrad energi i magnetfältet: Kom ihåg formeln, men tillåtet att skolka i från härledningen
76 Induktorer
77 Serie och parallellkoppling av induktorer Under förutsättningen att inga av spolarna delar magnetiska kraftlinjer med varandra, utan är helt av varandra oberoende komponenter, kan man behandla serie- och parallellkopplade induktanser precis som om de vore resistorer. ( Spolar med sammanlänkat flöde behandlas senare i kursen ).
78 Serie och parallellkoppling av induktorer Under förutsättningen att inga av spolarna delar magnetiska kraftlinjer med varandra, utan är helt av varandra oberoende komponenter, kan man behandla serie- och parallellkopplade induktanser precis som om de vore resistorer. ( Spolar med sammanlänkat flöde behandlas senare i kursen ). L ERS 3 H
79
80 ( Stegmotorn den digitala motorn )
81 Hur snabbt kan man köra? τ L R Orkeslös! Motorn tar ett steg per puls. Ju snabbare man kör desto kortare blir pulserna. På grund av tidkonstanten τ hinner inte strömmen nå maxvärdet i lindningen och motorn blir då svag. Men det finns ett knep
82 L/5R går snabbare vem kunde gissat det? τ R L + 4 R L 5 R Man inför serieresistorer. Samtidigt höjer man spänningen för att kunna bibehålla strömmen. Nu kan motorn orka att köra mycket snabbare!
83 Snabbast? Om stegmotorn drivs från en strömgenerator så har denna mycket hög inre resistans ( R I ). Tidkonstanten blir då nära 0 och stegmotorn förblir stark vid höga pulsfrekvenser. Drivkretsar för konstant ström kallas för chopper. ( En nackdel med en chopper är att den genererar mycket störningar ). τ L R L 0
84
IE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö0 F/Ö9
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merKandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring
DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merFysik TFYA86. Föreläsning 8/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 8/11 1 nduktion och elektromotorisk kraft (emk) University Physics: Kapitel 29, 30.1, (30.2 självinduktion) 2 ntroduktion Tidigare i kursen: Tidsberoende förändring, dynamik Elektrostatik
Läs mer9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RMC] Elektrodynamik, ht 005, Krister Henriksson 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar odanalys
Läs mer9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RM] Elektrodynamik, vt 013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets anod
Läs mer9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1
9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Läs merSpolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.
F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej
Läs merVecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR
Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Inlärningsmål Induktion och induktans Faradays lag och inducerad källspänning Lentz lag Energiomvandling vid induktion
Läs merTentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni
Tentamen IF33 Ellära fredagen den 3 juni 6 9.-3. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs merOrdinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj
Ordinarie tentamen i IF33 Ellära måndagen den maj 3 4.-8. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Inledning Elektromekanisk omvandlare en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merInduktans Induktans Induktans Induktans
71! 72! Spole med resistans R och med N varv! i! N v! För ett varv gäller! v ett varv = R ett varv " i + d# Seriekoppling ger! v = R " i + d#! är det sammanlänkade flödet och är summan av flödena genom
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs mer1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )
Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merisolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V
1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs merOmtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari
Omtentamen i IE6 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari 6 4.-8. Samtidigt går en liknande tentamen för IF33 välj rätt tentamen! Allmän information ( Ask for english version of this text if needed )
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merElteknik. Superposition
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merExtra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015
Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och
Läs merOmtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti
Omtentamen i IF33 Ellära tisdagen den 9 augusti 4 9.-3. Samtidigt går en liknande tentamen för IE6 väl rätt tentamen! Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist,
Läs merTentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni
Tentamen i IE6 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni 5 9.-3. Samtidigt går en liknande tentamen för IF33 välj rätt tentamen! Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår
Läs merElektriska komponenter och kretsar. Emma Björk
Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej
Läs merMagnetism och EL. Prov v 49
Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad
Läs merElektricitet och magnetism. Elektromagneter
Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.
A135TG Elektrisk Kraftgenerering 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: A135TG Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk3 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 2017-01-12
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs mer4:3 Passiva komponenter. Inledning
4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merElektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)
Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt
Läs merMagnetostatik och elektromagnetism
Magnetostatik och elektromagnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter:
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs mer93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs merLABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT
Fysikum FK4010 - Elektromagnetism Laborationsinstruktion (15 november 2013) LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT Mål I denna laboration skall du studera sambandet mellan B- och H- fälten i en toroidformad järnkärna
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs merLABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS
LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E206 nbyggd Elektronik F F3 F4 F2 Ö Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merMagnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra!
38! 39! Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra! i 1! i 2! Krafterna beror av i 1 och i 2 och av geometrin! 40! Likaså kraftpåverkas en laddning Q som rör sig i närheten av en strömförande ledning!
Läs merElektroakustik Något lite om analogier
Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka
Läs merKoppla spänningsproben till spolen.
LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merDemonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.
1. Magnetism L1 Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg.
Läs merTentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni
Tentamen F33 Ellära fredagen den 3 juni 6 9.-3. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merLaboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merLab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. William Sandqvist
ab Några slides att repetera inför ab Tvåpolssatsen Spänningskällor och strömkällor, kan beskrivas antingen med emk-modeller eller med strömgenerator-modeller. Detta gäller varje tvåpol, dvs. två ledningar
Läs merELEKTRICITETSLÄRA GRUNDLÄGGANDE BEGREPP. Repetition och inledning till kurserna i Elektromagnetism
ELEKTRICITETSLÄRA GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Repetition och inledning till kurserna i Elektromagnetism Inst. för Fysik och astronomi 2005 / 2010, O.Hartmann 1. Elektrisk laddning, elektriskt fält, elektrisk
Läs merFöreläsning 5, clickers
Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-01-18
Läs mer8. Elektromagnetisk induktion
8. Elektromagnetisk induktion [RMC] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 8.1 8.1. Faradays lag [Jackson, W. V. Houston: The laws of electromagnetic induction, m. J. Phys. 7 (1939) 373] År 1831 utförde
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merSM Serien Strömförsörjning
Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 205-2-22 för W2 och ES2 (FA54) Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Skrivtid:
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning
Läs merUpp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A
Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9
Läs mer