BARNMAT Del 1 Från 6 månader Centrala Barnhälsovården Borås 2006 Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg Reviderad april 2009
Lästips Mat för spädbarn Råd och inspiration till föräldrar Livsmedelsverket Mat för barn & deras föräldrar Latifa Lindberg Bokförlaget Prisma 2003 Anna & Hugos barnmatsbok Maria Iversén och Josefine Haamer von Hofsten 2004 Nam-nam Allt du behöver veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring. Margit Eliasson och Mehari Gebre-Medhin 2003 www.growingpeople.se Growingpeople.se är Sveriges ledande webbplats om graviditet, barn och föräldraskap. Reviderad april 2009 1
Bra matvanor Om barn får goda matvanor under späd- och småbarnsåren underlättar det för dem att välja bra mat och att ha fortsatt goda matvanor genom tonåren och upp i vuxen ålder. Det är viktigt att försöka skapa en trevlig stund kring måltiden och att barn och vuxna äter tillsammans. Barn lär sig genom att imitera andra barn och vuxna. Alla behöver vi näring och energi för att växa och må bra men vi behöver också gemenskap, kärlek, trygghet och glädje och allt detta får plats vid en måltid. När barnet är ca 1-1,5 år har det börjat få egna åsikter om olika smaker. Barnet har redan hunnit skaffa sig erfarenheter vad gäller mat och dryck. Dessa erfarenheter påverkar barnets inställning till mat i vardagen. D- vitamin Från 4 veckors ålder behöver små barn 5 st D-droppar varje dag tom två år. Det är nödvändigt för att skelett och tänder skall utvecklas normalt. Efter två års ålder får barnen i sig tillräckligt med vitamin D främst genom att äta fet fisk samt berikad mjölk och margarin och genom att vistas i solljus. De barn som inte vistas utomhus och inte äter D-vitaminrika livsmedel kan behöva D-droppar ända upp i femårsåldern. Blanda inte vitaminerna med, välling eller mat. Om barnet inte äter upp allt, vet du inte hur mycket han/hon fått i sig av vitaminerna. Reviderad april 2009 2
Smakportioner När ditt barn är ca sex månader, tidigast vid 4 månader är det dags att börja med smakprov/smakportioner. Det är en första introduktion av vanlig mat. Barn behöver lära sig och det tar tid att vänja sig vid nya smaker och konsistenser. Barnet har hittills enbart levt på bröstmjölk och/eller. En del barn accepterar den nya maten med en gång och äter glatt, andra är mer försiktiga. Låt barnet få den tid det behöver, stressa inte. Modersmjölk/ är fortfarande den huvudsakliga maten för barnet. Börja med att låta barnet smaka fast föda i form av mos eller puré. Ge gärna smakprov/portion efter att barnet har ammats eller fått. Barnet är då oftast utvilat och inte alltför hungrigt. Det är bra att servera smakprov/portion vid samma tidpunkt varje dag t e x vid lunchtid. Starta med 1 tesked av den nya maten t ex puré av potatis eller palsternacka, fortsätt med samma livsmedel 4-5 dagar. Om barnet tycker att smakportionen smakar gott kan portionen ökas successivt så att portionen blir ca ½ dl. Potatis och palsternacka är lämpliga baslivsmedel i den svenska maten och passar bra att börja ge som smakportion. De är nyttiga och har en neutral smak. Palsternackan är lite mjukare i konsistensen och har sötare smak än potatis och den brukar vara lättast att börja med. Dessa livsmedel ger sällan upphov till allergi. Blanda gärna i lite bröstmjölk eller i maten. Det ger en mjukare konsistens och barnet känner igen smaken. Det gör det lättare för barnet att acceptera ett nytt livsmedel. Tillsätt ca 1 tesked fett när barnet äter en lite större portion. Salta inte. Fortsätt med potatis och lägg därefter till en ny smak t. ex. majspuré. Bygg på portionen efter hand. Potatis samt 1-2 grönsakspuréer är en bra första måltid. Så småningom börjar man med kött och fisk. Färsk frukt kan t. ex. skrapas med sked. Om du märker att barnet inte tycker om smakportionen, gör ett uppehåll och testa samma smak någon vecka senare. Om potatisen har gröna fläckar eller fält ska den slängas. Då kan det ha bildats ett giftigt ämne (Solanin) som kan ge magont och yrsel. Reviderad april 2009 3
I vilken ordning man introducerar ett nytt livsmedel har egentligen ingen större betydelse. Det viktigaste är att barnet i sin takt får bekanta sig med olika smaker och konsistenser. Det är en fördel att introducera gluten som smakportion innan amningen avslutas. Gluten ingår i livsmedel som innehåller vete, korn och råg. Exempel på gluteninnehållande livsmedel är smörgåsrån och bröd. Mjölk- och mjölkprodukter Mjölk och mejeriprodukter innehåller viktiga näringsämnen. Bland annat kalcium som är en viktig beståndsdel i skelett och tänder. Under barnets andra halvår är det lagom att introducera mjölk och naturell fil/yoghurt som smakportion. Små mängder mjölk i matlagning och till gröt är lagom till cirka ett års ålder. Därefter kan man börja ge mjölk som dryck. Man rekommenderar mjölk som dryck och större mängder fil och yoghurt från cirka ett års ålder, inte tidigare, på grund av att dessa livsmedel i stora mängder mättar och kan konkurrera ut mer järnrika livsmedel. Små barn behöver extra fett i maten Små barn har ett högt energi- och näringsbehov. De kan inte äta så stora portioner, utan behöver äta mindre men oftare. Extra fett i maten innebär att maten får ett ökat energi- och näringsinnehåll. Portionerna kan vara mindre men ändå ge tillräckligt med energi. Tillsätt 1tsk fett till varje lagad portion barnmat. Fett tillför fettlösliga vitaminer, livsnödvändiga fettsyror samt kalorier (energi) till maten. Fett är nödvändigt för barns utveckling av hjärna och nervsystem. Fett hjälper till att framhålla smakämnen i maten och ger en mjukare konsistens. Lämpligt fett är rapsolja, majsolja, solrosolja, olivolja, matolja och flytande margarin. Reviderad april 2009 4
Vegetarisk mat Det går att servera spädbarn lakto-ovo-vegetarisk mat. Maten innehåller då förutom livsmedel från växtriket även mjölk, mjölkprodukter och ägg. Att endast ge mat från växtriket, så kallad veganmat ger inte barnet tillräckligt med näring. Det krävs mycket god näringskunskap innan man ger sitt barn vegankost. Tala med din BVC-sjuksköterska. Vid lakto-ovo-vegetarisk kost är det extra svårt att tillgodose järnbehovet hos barn. Var noga med att ersätta kött och fisk med livsmedel som innehåller järn t. ex. bönor, ärter samt gröna bladgrönsaker. Ibland kan vatten som måltidsdryck, ersättas med osötad barndryck, som är berikad med järn och vitamin C. Ge dagligen ditt barn järnberikad välling och gröt, som är avsedda för små barn. Bra att veta Bönor och ärter innehåller mycket fibrer och kan medföra att barnet blir fortare mätt och äter mindre portioner. Fiberrik mat till små barn kan ge magproblem. Om måltiden innehåller vitamin C, tar kroppen lättare upp det järn som finns i maten. Ge barnet grönsaks- och fruktpuré till måltiden så får ni med vitamin C. Reviderad april 2009 5
Livsmedel från 6 månader Bra att börja med: Potatis Palsternacka Broccoli Morot Majs Blomkål När barnet vant sig vid grönsakspuréer så fortsätt att introducera andra smaker. Nedan står förslag på livsmedel du kan ge ditt barn. Potatis, rotfrukter och grönsaker Potatis Morot Palsternacka Blomkål Broccoli Ärter Avokado Gröna bönor Majs Jordärtskocka Frukt och bär Banan Päron Äpple Nektarin Blåbär Hallon Melon Vinbär Björnbär Krusbär Katrinplommon Aprikoser Spannmål Smörgåsrån Pasta Ris Gröt Mjölk, fil och ost Mjölk (ej som dryck) Filmjölk Yoghurt (naturell) Gräddfil Kesella Gourmet Crème Fraiche Keso Mild riven ost Ägg Mosat ägg Kött Nötkött Kalvkött Kyckling Fläskkött Lammkött Älgkött Köttfärs Fisk Lax Torsk Kolja Rödspätta Hoki Sej Matfett 1 tsk olja eller flytande margarin/portion. Berika maten vid servering. Reviderad april 2009 6
Viktigt! Salt Undvik salt under barnets första år. Därefter kan det ges i små mängder. Barn kan däremot äta örtkryddor, peppar och rena, oblandade kryddor. En del blandade kryddor innehåller mycket salt, t ex grillkrydda. Undvik även att ge örtsalt. Barn kan äta vanligt margarin, men undvik extrasaltat. Ge ditt barn mat som är avsedd för dess ålder. Vissa av följande livsmedel är inte speciellt vanliga i svensk matkultur, men de är olämpliga att ge till barn under 1 år: Opastöriserad mjölk/ost, rått kött, honung, rödbetor, spenat, nässlor, mangold och bladselleri. Socker Ge ej söt saft och godis Ge söta krämer och fruktsoppor så lite som möjligt Undvik att ge livsmedel som lätt kan fastna i halsen, t ex jordnötter hela vindruvor oliver, även urkärnade popcorn hårda/sega karameller Vatten Om du har egen brunn är det viktigt att kontrollera vattnets kvalité. Kontakta miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun så görs en kontroll av vattnet. Använd aldrig varmt/ljummet vatten direkt från kranen till mat och dryck. Det kan innehålla skadliga ämnen och bakterier. Reviderad april 2009 7
Mat vid 8 månader Nu behöver barn få två lagade måltider/huvudmål per dag. Det är lättare att få tillräckligt med vitaminer och mineraler i lagad mat. Vid den här tiden är det också bra att börja servera mat med grövre konsistens. Det ger mer tuggmotstånd. En del barn behöver lång tillvänjningstid för mat med grövre konsistens. Nu går det fint att introducera den övriga familjens mat, anpassad efter barnets ålder. Barn brukar tycka om att äta det som övriga familjen äter. Det krävs ofta flera presentationer av ny mat för att barn skall våga smaka. Barn är ofta skeptiska till nya livsmedel och maträtter. Tänk på att inte salta vid tillagning. Resten av familjen kan salta vid matbordet. Man bör undvika stekt och grillad mat till små barn. De har känsliga magar. Därför är det bra att koka maten eller att tillaga den i ugn. Barn behöver regelbundna mattider. Det ger trygghet och gör det lättare för dem att känna av kroppens signaler av hunger och mättnad. Om det går för lång tid mellan målen blir barn oftast för hungriga och för trötta för att orka äta. För lite mat och lång tid mellan måltiderna medför att barn tappar aptiten. Det kan vara orsaken till matkrångel och matvägran. Små barn behöver äta ofta. Det bör inte gå längre än 2,5 tim mellan målen. Tänk på att barn är just barn och inte små vuxna. De behöver mat för att växa och utvecklas normalt. Ge mellanmål mellan huvudmålen! Ett mellanmål kan bestå av Fruktpuré med yoghurt eller fil Smörgås (babysmörgås) och grönsakspuré Gröt med fruktpuré Puré eller bitar av frukt eller bär aptit = matlust Reviderad april 2009 8
Regelbundna måltider stimulerar aptiten. Lek och fysisk aktivitet ökar kroppens behov av energi och främjar aptiten. En lagom stor portion mat, fint upplagd gör det lättare att äta. Aptiten kan variera dag för dag. Aptiten avgör mängden mat. Tvinga aldrig barnet att "äta upp". Det är viktigt med lugn och ro kring måltiden. Barn vill gärna äta själva (ofta redan från ett års ålder). Sitt tillsammans med barnet och låt dem "kladda" och njuta av maten och gemenskapen kring måltiden. Tillfälligt dålig aptit kan barn få av: Infektioner, täppt näsa och sår i munnen. Trötthet och kraftig hunger om det går för lång tid mellan barnets måltider. Mellanmål eller söt dryck nära huvudmål. Aptitretare Prova att ge barnet en liten smakbit av t ex frukt, grönsak eller bröd ca 15-20 min innan måltid. Då stimuleras ofta aptiten och barnet äter bättre av den lagade maten. Det är viktigt att det inte blir för stor portion så att barnet blir mätt och inte äter av maten. Reviderad april 2009 9
MORGON FÖRMIDDAG LUNCH Börja med smakprov/ smakportion av mosad potatis, palsternacka, morot eller majs. Börja med 1 tsk och öka sedan till successivt till ca 1/2 dl. Bröstmjölk/ersättning EFTERMIDDAG Smakportion av gröt, servera gärna med lite fruktpuré som t ex banan, päron, blåbär, aprikos, äpple alt. ge lite gluteninnehållande mat t ex smörgåsrån eller smulad och uppblöt skorpa/brödbit MIDDAG Måltidsförslag under barnets första år (4) - 6 månader 6-8 månader 8-10 månader 10-12 månader MORGON FÖRMIDDAG LUNCH Hel komplett måltid av mos/puré: ½-1 dl potatispuré + 1/2 dl grönsakspuré + tillägg av kött/fågel/fisk/ägg Börja med 1 tsk öka sedan successivt till ca 2 msk Avsluta måltiden med frukt- /bärpuré ca 1/2 dl Dryck: vatten Ev bröstmjölk/ersättning EFTERMIDDAG Bröstmjölk/ersättning eller gröt + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré MIDDAG KVÄLL KVÄLL Ursprungsidé: Anna Klebom, leg. dietist, Alingsås barnmottagning. MORGON Bröstmjölk/välling /gröt + frukt-/bärpuré + 1/2 dl mjölk FÖRMIDDAG Ev mosad eller finriven frukt eller bär LUNCH Finfördelad kokt mat; 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + 2 msk kött/fisk/ägg/fågel Frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Frukt/bär MIDDAG Smakportion av familjen mat + ev gröt + 1/2 dl mjölk + frukt- /bärpuré Dryck: vatten KVÄLL välling/gröt MORGON Bröstmjölk/välling / gröt* + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré + ev 1 ljus smörgås med margarin och leverpastej/mjukost FÖRMIDDAG Frukt/smörgås LUNCH Finfördelad kokt mat; 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + 3 msk kött/fisk/ägg/fågel Frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Mjölkprodukt, smörgås och frukt/bär MIDDAG Se lunchen ovan. KVÄLL Bröstmjölk/välling/gröt * Prova även mer fiberrika grötar som rågflinge-/råggröt eller grahamsgröt Reviderad april 2009 10
Recept Potatispuré Skala och koka en potatis utan salt. Mosa potatisen, späd med lite av kokvattnet och tillsätt lite bröstmjölk eller. Lägg i 1tsk matfett t ex raps- eller majsolja. Bröstmjölken / en gör att barnet känner igen smaken samt att moset blir mindre strävt. Börja med en tesked som smakprov och öka efterhand när barnet lärt sig äta livsmedlet. Vill man göra en större sats puré och frysa in, måste man blanda i ytterligare en sorts rotfrukt t e x morötter. Enbart potatis går inte att frysa. Tänk på! Använd inte skadad potatis eller potatis med gröna fläckar. Grönfläckig potatis kan innehålla solanin, ett ämne som är giftigt. Det kan orsaka yrsel och illamående. Använd inte potatismospulver avsett för vuxna - det innehåller för mycket salt. Morotspuré Skala en morot och lägg moroten i kokande vatten. Koka den mjuk, mosa med gaffel eller finfördela med hjälp av mixer/matberedare. Späd med lite av kokvattnet och tillsätt matfett. Grön ärtpuré Lägg en önskad mängd frysta ärtor i lite kokande vatten. Koka i några minuter, utan salt. Passera de kokta ärterna genom sil/vitlökspress för att undvika skaldelarna (som är svårsmälta och svåra att svälja för de allra minsta). Majspuré Djupfryst majs är bra att använda eftersom den inte innehåller något salt. Koka utan salt. Konserverad majs på burk innehåller för mycket salt. För att undvika skaldelarna (svårsmälta och svåra att svälja för de minsta barnen) passeras den kokta majsen genom en sil. Mosa med en gaffel mot silen. Broccolipuré Färsk eller djupfryst broccoli kan användas. Ansa eller skölj den färska broccolin väl. Koka färska broccolibuketter mjuka. Fryst broccoli kokas enligt anvisning på förpackning dock utan salt. Mixa broccolin till en slät konsistens med hjälp av mixer/matberedare. Om puré behöver spädas använd gärna lite av kokvattnet. Reviderad april 2009 11
Bananmos Mosa en bananbit med gaffel eller skrapa med sked allteftersom bananen serveras. Rivet äpple, päron Skölj frukten och skala. Riv på rivjärn till fint mos eller skrapa med sked. Olika sorters bär kan användas, färska eller djupfrysta. Ex på goda bär är blåbär, röda och svarta vinbär, hallon, jordgubbar och björnbär. Tina djupfrysta bär. Använd gärna mixer eller matberedare och gör puré. Moset kan behöva spädas med lite vatten för lagom konsistens. Katrinplommonpuré Skölj några torkade kärnfria katrinplommon väl. Koka upp lite vatten, lägg i plommonen och låt dem koka mjuka i ca 5-6 minuter. Mixa i matberedare eller mixer. Tänk på! Katrinplommon har en lösande effekt på magen. Hallon- och bananmos stor sats 2 bananer 1 pkt frysta hallon (osockrade) Blanda och mixa i matberedare eller med stavmixer. Nyttig glass med mycket vitaminer. Gott till både små och stora! Reviderad april 2009 12
Mosat ägg 1 ägg 1 msk vatten ½ tsk flytande margarin Hårdkoka ägget, mosa med gaffel tillsammans med vatten och margarin. Äggröra 1 portion 1 ägg 1 msk mjölk fetthalt 3 % 1 tsk flytande margarin Blanda ägg, mjölk och margarin i en kastrull. Rör runt och hetta upp under tiden till äggröran är krämig. Sås till maten Gott även för små barn. 1 msk matfett ½ msk vetemjöl 1 dl mjölk 3% Smält fett i en kastrull, rör ner mjölet, späd med vätska under omrörning. Låt koka upp, därefter småkoka i ca 5 minuter. Det går bra att använda spadet från fisk/kött eller grönsakskok, som vätska istället för mjölk. Såsen kan smaksättas med citron. Stor sats 3 msk matfett 1 dl vetemjöl 1 liter mjölk 3% Gör som ovan. Köttfärsröra 400 g köttfärs 6 dl riven morot 1 ½ dl vatten Blanda köttfärs och vatten. Riv morötter fint och rör ner i köttfärsen. Koka sakta ca 10 till 15 min. Mixa till puré och kyl snabbt i vattenbad. Dela upp i små portioner och frys in. Reviderad april 2009 13
Fiskmos 400 g fiskfilé av torsk eller spätta 2 msk matfett 1 bit purjolök ¼ citron Lägg fisken i lite vatten, pressa i saften av ¼ citron, lägg i en bit purjolök och tillsätt 2 msk fett. Låt fisken sjuda tills köttet är vitt, ca 5-10 minuter. Det går bra att använda frysta torskblock. Förläng då koktiden med ca 5 minuter. Ta bort purjolöken och mosa allt med hjälp av stavmixer eller matberedare, späd med vatten om det behövs. Kyl snabbt i vattenbad och lägg sedan upp moset i lämpliga portionsförpackningar och frys in. Frikadeller 300 g köttfärs 1 dl mjölk 3 msk potatismjöl Blanda mjölk, färs och potatismjöl. Rulla eller spritsa små bollar och koka dem i vatten. Frikadellerna är färdiga när de flyter upp till ytan. Mosa frikadellerna tillsammans med flytande margarin. Dill, persilja och örter är bra kryddor och ger lite extra färg. Frys in små smakportioner Klicka ut den färdiga purén på ett bakplåtspapper och ställ en stund i frysen. När klickarna stelnat, ta bort dem från pappret och förvara i plastpåse. Lätt att ta fram och tina en frusen klick. Det går även bra att fördela den färdiga purén i istärningsfack. Slå ut kuberna när maten är frusen och förvara kuberna i större plastlådor eller i plastpåsar. Reviderad april 2009 14