Studiehandledning för Läraryrkets dimensioner i fritidshem I (VFU III)15hp Kursansvarig lärare: Annika Nilsson (AN) 090-786 70 14 e- post: annika.nilsson@edusci.umu.se Övriga lärare: Birgit Andersson (BA) 090-786 76 42 e- post: birgit.andersson@edusci.umu.se 1
Läraryrkets dimensioner i fritidshem I (VFU III) 15hp Preliminärt schema med reservation för eventuella ändringar Läraryrkets dimensioner i fritidshem I (VFU III) 15hp Preliminärt schema med reservation för eventuella ändringar Vecka Datum tid 14 Onsdag 3/4 10.00-12.00 Innehåll (innehåll markerad med* innebär obligatorisk närvaro) Registrering m.m* Nuläges beskrivning. Mål. Förväntningar.* Lärare lokal BA MA206 Torsdag 4/4 9.00-12.00 Temaarbete/föreläsning Observationer genomgång samt övning* AN Na340 13.00-15.30 Ped.dokumentation och ped. planering/föreläsning och övningar* BA Na340 Fredag 5/4 13.00-15.30 Litteraturseminarium och uppföljning av övningar* BA AN Na340 17 Tisdag 23/4 9.30-12.00 LLU och studenter Information om lärarprogrammet. Diskussionsseminarium om handledning ur olika perspektiv.* AN BA N210 13.00-16.00 Studenter Redovisning, diskussion och handledning runt VFU- uppgifterna* N210 23 Onsdag 5/6 9.00-12.00 Redovisning, utvärdering och kursavslut* AN Na326 2
Innehåll Grundläggande inslag i kursen är fördjupade studier kring fritidshemmets uppgift samt utveckling av det professionella läraruppdraget i fritidshem med fokus på ledarskap och förhållningssätt. I kursen studeras och prövas hur pedagogisk planering, pedagogisk dokumentation och utvärdering medverkar till att utveckla både barns/elevers lärande och den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet i enighet med gällande styrdokument. I det ingår hur fritidshemmet kan variera sitt innehåll och arbetssätt i relation till elevers olikheter. Gruppens betydelse och samspelet mellan barn/barn och barn/pedagoger betonas. Även praktiska tillämpningar av mediepedagogik och IT ingår. Dessutom studeras fritidshemmets samverkan med föräldrar, förskola, förskoleklass och skola. Tidigare kursers innehåll bearbetas praktiskt i fritidshemsverksamheten. Den avslutande delen av kompetensuppföljningen påbörjas i de studerandes individuella utvecklingsplaner (IUP) och portfolio. Detta sker genom metareflektion, nulägesanalys och målformuleringar för studierna i de avslutande kurserna. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse - beskriva och analysera barns och pedagogers samspel samt värdera dess betydelse för gruppens utveckling - utifrån pedagogisk dokumentation med stöd av interaktiva medier((ex. text, digital bild, digitalt ljud, rörlig bild, virtuella världar, simuleringar) planera och genomföra insatser till stöd för barns/elevers lärande - kritiskt granska fritidshemmets miljö och verksamhet som en förutsättning för barns lek och samspel Färdigheter och förmågor - i samverkan och självständigt leda barn i grupp - självständigt planera, genomföra och utvärdera innehåll för en längre tidsperiod och däri beakta jämställdhetsperspektivet - initiera och genomföra pedagogisk diskussion i arbetslaget - tillämpa metareflektion för att, utifrån tidigare formulerade mål och från tillägnande kunskaper och erfarenheter, utvärdera och beskriva sin egen lärprocess samt utifrån detta kunna formulera nya konkretiserade lärandemål - använda digital portfolio för dokumentation och utvärdering av den egna lärprocessen med avseende på kursens förväntade studieresultat Värderingsförmåga och förhållningssätt - beskriva och reflektera över det egna förhållningssättet och ledarskapets inverkan på barns lärande och verksamheten i sin helhet - diskutera både det egna och andras ledarskap i förhållande till litteratur och styrdokument - belysa den pedagogiska praktiken ur ett köns-, lärande- och yrkesrollperspektiv. 3
Undervisningens upplägg och information Undervisningen består 10 veckors verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem varav fem dagar är högskoleförlagda. I de högskoleförlagda dagarna ingår förberedelser, bearbetningar och redovisningar. Undervisningen ges även med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Dessutom nyttjas digital portfolio för kontinuerlig uppföljning. Avslutande kompetensuppföljning Tidigare i sin utbildning har de studerande fått formulera konkreta mål för sin lärprocess och reflekterat över sitt eget lärande i sin individuella utvecklingsplan med koppling mot examensmål, kursmål samt kunskaper och erfarenheter tillägnade i utbildningen. I denna kurs VFU III, Läraryrkets dimensioner I, 15 hp påbörjas den avslutande kompetensuppföljningen av det övergripande reflektionsarbetet. De lärarstuderande gör först en nulägesanalys med utgångspunkt i de formulerade lärandemålen och de sammanfattade reflektionerna i sin individuella utvecklingsplan samt de kunskaper och erfarenheter de har tillägnat sig i tidigare kurser. Utifrån nulägesanalysen och kursmålen för VFU III:II respektive UK III formulerar sedan de lärarstuderande nya konkretiserade lärandemål i sin IUP. Slutfasen av hela kompetensuppföljningen i utbildningen sker i slutskedet av UK III i kursen Profession och vetenskap, 7,5 hp där de studerande ska knyta ihop och reflektera över den kompetens de tillägnat sig inom utbildningen. Skriftliga examinationsuppgifter utformas i Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd. Vid hänvisning till litteratur/källor ska vedertaget referenssystem användas, parentes eller notsystem. Inlämningsuppgifter läggs in i inlämningsmappen i kursens sajt på Cambro. Frånvaro vid examinerande tillfällen innebär restuppgift. Den studerande ansvarar själv över att via e- post kontakta den ansvariga lärare för att få information om restuppgift. Vid kursens alla moment ska du alltid ha med styrdokumenten Lgr11 och Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2007, Kvalitet i fritidshem så att du vid kursens slut, har god kännedom och är välorienterad i dokumenten. Examination Examinationen sker genom uppvisade färdigheter, skriftliga, muntliga och digitala redovisningar. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. Examinationen av VFU sker av utsedd examinator (universitetslärare). Lokal lärarutbildare (LLU) medverkar i bedömningen med ett dokumenterat bedömningsunderlag i enlighet med kursens förväntade studieresultat. Under examinators skolbesök ingår trepartssamtal mellan student, examinator och lokal lärarutbildare. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmågatt självständigt och i dialog kunna planera, genomföra och utvärdera lärandesituationer samt genom distansering visa analytisk förmåga och ett kritiskt förhållningssätt. Registerkontroll Från och med den 1 april 2008 ska lärarstudenter som genomför VFU genomgå en 4
registerkontroll. Detta innebär att studenter måste ordna ett registerutdrag hos polismyndigheten i god tid före VFU- perioden påbörjas. Blankett för ansökan om utdrag finns att hämta på följande adress http://www.polisen.se/service/registerutdrag/ Utdraget ska lämnas till rektor eller motsvarande i den verksamhet där studenten ska genomföra sin VFU. Dessa regler gäller för dig som påbörjat din lärarutbildning hösten 2008 och senare. Information finns även på lärarutbildningens hemsida. Litteratur Nabila Alfakir, Torgny Lindberg Skapa dialog med föräldrarna : integration i praktiken 1. uppl. : Hässelby : Runa : 2004 : 135 s. : ISBN: 91-88298- 73-6 Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Cato R. P. Bjørndal, Björn Nilsson Det värderande ögat : observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2005 : 149 s. : ISBN: 91-47- 05311-9 (korr.) z 47-05311- 9 Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Elisabet Doverborg, Ingrid Pramling Samuelsson Att förstå barns tankar : metodik för barnintervjuer 3., [omarb.] uppl. : Stockholm : Liber : cop. 2003 : 88 s. : ISBN: 9147049685 Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Lindström, Gunnar. & Pennlert, Lars- Åke. (2006). Undervisning i teori och praktiken introduktion i didaktik. Umeå: Fundo förlag. Philgren Ann S (red) (2011) Fritidshemmet. Lund Studentlitteratur. (kap 7) Tomas Saar, Annica Löfdahl & Maria Hjalmarsson (2012) Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem Avdelningen för utbildningsvetenskap, Karlstad universitet, Sverige Nordisk barnehageforskning 2012 issn 1890-9167 vol 5 nr 3 sid 1 13 http://grundtvig.hio.no/index.php/nordiskbarnehageforskning/article/view/120/174 Aktuella styrdokument Artiklar tillkommer 5
Ett urval av litteratur används från tidigare kurser för koppling mellan tidigare erhållen teoretisk kunskap och de praktiska erfarenheter som gjorts under kursen. Yrkesdagbok/Processdagbok För dig själv skall du kontinuerligt genom hela kursen skriva ner dina egna tankar och reflektioner för att skapa medvetenhet över din egen lärandeprocess. Vad har du uppnått och hur har vägen sett ut? Vilka nya frågor har uppstått? Vad fastnade du för när du läste litteraturen. Tanken är att din dagbok ska vara ett betydelsefullt underlag vid handledningstillfällen samt vid bearbetning av VFU. Ramar och riktlinjer för VFU Riktlinjer för studerande a)den studerande skall delta i verksamheten motsvarande heltid och följer, under handledning, lokala lärarutbildarens (LLU) arbetsdag med hänsyn taget till andra uppgifter som ingår i kursen. 10 tim/vecka avsätts för dessa uppgifter, inklusive 1-1,5 timme per vecka i direkt handledningstid. Arbetstid i verksamheten för den studerande blir därför 6 tim/dag, 5 dagar i veckan. Tiden förläggs i samråd med den lokala lärarutbildaren och bör domineras av arbete i barngrupp. Dock bör den studerande, under perioden som helhet, deltagit i någon öppning respektive stängning av verksamheten. Den studerande deltar dessutom i arbetslagets planeringar och personalmöten. Tid för handledning är 2,5 timmar per vecka. Av dessa 2,5 timmar planeras 1-1,5 timme/per vecka in för direkt handledning och bearbetning av den studerandes frågor och deltagande i verksamheten. Denna tid förläggs utanför arbetstid i barngrupp. Övrig tid är att betraktas som handledning i det dagliga arbetet. Den studerande har ansvar för att initiera pedagogiska diskussioner och delge tankar och reflektioner över sitt eget agerande i samvaro med barnen i relation till det teoretiska innehållet i kursen. b) Den studerande skall vara medveten om att sekretessbestämmelser gäller och visa ett etiskt förhållningssätt i förhållanden som rör barn, föräldrar och personal i fritidshemmet. c) Eventuell frånvaro under perioden meddelas till LLU. Vid fler än 3 frånvarodagar skall den studerande även delge den kursansvarige läraren sin frånvaro. Längre frånvaro kan medföra förlängd VFU och/eller ny VFU- period. Beslut om detta fattas i samråd mellan universitetslärare, lokal lärarutbildare och berörd studerande. Riktlinjer för lokal lärarutbildare (LLU) a) LLU och den studerande skall tillsammans planera uppgifter och områden som den studerande efterhand skall ansvara över i förhållande till kursens mål. b) LLU och studerande planerar vid periodens början in 1-1,5 timme/vecka för direkt handledning med den studerande. Övrig handledningstid sker i samband med det dagliga arbetet. c) I de dagliga samtalen och vid de inplanerade handledningstillfällena är det värdefullt att den studerande ges möjlighet till självvärdering. Inför de planerade handledningstillfällena är 6
såväl studerande som LLU förberedda med frågeställningar och observationer som grund för pedagogiska diskussioner. d) LLU skall fortlöpande, muntligt eller skriftligt, ge feedback på uppgifter och övrigt arbete den studerande utför. e) Efter halva praktikperioden skall LLU och den studerande diskutera den studerandes arbetsinsatser i relation till kursens mål. Den studerande ska ha möjlighet att arbeta för förändring resterande tid av perioden om så är nödvändigt. Riktlinjer för lokal lärarutbildare och den studerande Den studerande kommer att få besök (2 timmar) av universitetslärare som då vill se den studerande aktiv i arbetet med barn c:a 45 minuter 1 tim. Den studerande ska två arbetsdagar innan besöket lägga in sin skriftliga planering av aktiviteten i sin inlämningsmapp på cambro. Efter besöket lägger den studerande in sin skriftliga analys/utvärdering i inlämningsmappen. I planeringen ska det framkomma hur han/hon tänkt och planerat arbetet, och i det efterföljande samtalet mellan universitetsläraren och studenten analyseras vad som förekommit i arbetet med barnen. I fortsättningen av samtalet följs den studerandes insatser i verksamheten upp och den fortsatta VFU:n diskuteras. OBS! Inför besöket skall den studerande också ha förberett en frågeställning med utgångspunkt från sin yrkesdagbok och/eller personliga mål i kursen. Besöket avslutas med en diskussion omkring denna frågeställning. Examination och bedömning av VFU - Universitet och kommun ansvarar gemensamt för att den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och utvärderas. (Avtal för VFU 4 p3) - Berörd lokal lärarutbildare medverkar med dokumenterat bedömningsunderlag inför universitetslärarens examination. (Avtal för VFU 5 p9) - Universitetsläraren initierar kontakt med den lokala lärarutbildaren samt samarbetar med denne och den studerande under den verksamhetsförlagda utbildningen (Avtal för VFU 6 p4) (sker genom LLU- konferensen) - Gruppläraren tar kontakt med LLU för eventuellt förtydligande av bedömningsunderlaget och för att höra om LLU har ytterligare information att tillägga om den studerandes insats i VFU. - När/om LLU blir osäker om den studerande uppnår mål för VFU tas snarast kontakt med ansvarig grupplärare. - Samtal med studerande, enskilt eller i grupp, kan ge ytterligare underlag för bedömning. Bedömningsmallen Vid slutet av VFU- perioden avsätts tid för ett avslutande samtal där lärarstuderande och LLU bedömer den studerandes insatser under VFU med utgångspunkt i kursens förväntade studieresultat. Bedömningsmallens punkter xxxxx är de punkter som relaterar till kursens förväntade studieresultat Lyft fram det positiva och det studenten behöver utveckla och förbättra. 7
Det ifyllda bedömningsunderlaget skickas per post till den ansvarige universitetsläraren senast 1 vecka efter fullföljd VFU. OBS. Kom ihåg att i alla uppgifter referera till den aktuella kurslitteraturen och till det urval av litteratur från tidigare kurser som du använt för samt att hålla isär det andra har skrivit och vad du själv anser. Uppgifter Du skall v14 påbörja en skriftlig, personlig nulägesbeskrivning samt skriftligt formulera fyra egna mål. V14 5/4 Litteraturseminarium. Möjligheter och hinder för pedagogisk dokumentation i fritidshem. Du ska, i samråd med din lokala lärarutbildare, planera och genomföra och utvärdera minst 10 pedagogiska aktiviteter samt tre bestämda uppgifter, föräldrasamverkan, observation och temaarbete. Du skall även ansvara för att självständigt planera, genomföra och utvärdera en sammanhängande vecka som ska vara så yrkesrelaterad som möjligt. Du ska också genomföra 3 uppgifter; föräldrasamverkan, observation och temaarbete. I alla uppgifter och aktiviteter; ska du skriftligt planera och analysera/utvärdera enligt den modell som beskrivs i Lindström- Pennlert, Att göra en planering didaktisk analys och syntes. (ej observationsuppgiften) I analysen/utvärderingen tar du stöd i/refererar till litteraturen och styrdokument. Du distanserar dig från den genomförda aktiviteten, granska kritiskt och försöker förstå dina erfarenheter. Instruktioner till uppgifterna Nulägesbeskrivning och personliga mål Under vecka 14 påbörjas en skriftlig, personlig nulägesbeskrivning kring följande; Fritidshemmets uppgift och utvecklingen av det professionella läraruppdraget i fritidshem med fokus på ledarskap och förhållningssätt. Nu lägesbeskrivningen författas med utgångspunkt i de förväntade studieresultaten och de tidigare reflektionerna i den individuella utvecklingsplanen samt i kunskaper och erfarenheter från tidigare kurser med såväl teoretiskt som praktiskt innehåll (VFU). Utifrån nulägesbeskrivningen ska du skriftligt formulera fyra egna mål för ditt lärande i denna kurs. Målen ska vara förankrade i fsr och Du ska även motivera varför just dessa mål är viktiga för dig att förvärva kunskaper i. 8
Nulägesbeskrivningen och målen läggs in i din inlämningsmapp och i din portfolio. Litteraturseminarium. Möjligheter och hinder för pedagogisk dokumentation i fritidshem. Litteratur: Artiklar och Cato R. P. Bjørndal, Björn Nilsson Det värderande ögat : observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning Formulera skriftligt 3-4 frågeställningar utifrån litteraturen som du vill lyfta fram och diskutera under seminariet. Skriv ner din egen reflektion till frågeställningarna. Dina frågeställningar och reflektioner lägger du in i din inlämningsmapp före seminariet. 10 pedagogiska aktiviteter. Litteratur: Lindström, Gunnar. & Pennlert, Lars- Åke. (2006). Undervisning i teori och praktiken introduktion i didaktik Du ska, i samråd med din lokala lärarutbildare, skriftligt planera och genomföra och utvärdera minst 10 pedagogiska aktiviteter/rutinsituationer såsom t ex samling, måltidssituationer, övergång skola - fritidshem, lek; ute respektive inne, skapande aktiviteter, lässtunder, m.m. Planeringen av den aktivitet du ska genomföra vid universitets lärarens VFU- besök ska du två dagar innan lägga in i din inlämningsmapp på cambro och efter besöket lägger du också in din skriftliga analys/utvärdering i din inlämningsmapp. Självständig vecka Litteratur: Aktuell kurslitteratur från pågående och tidigare kurser Aktuella styrdokument Lindström, Gunnar. & Pennlert, Lars- Åke. (2006). Undervisning i teori och praktiken introduktion i didaktik Du skall i samråd med LLU planera för en vecka med pedagogiska aktiviteter och rutinsituationer. Du ska i så stor utsträckning som möjligt ansvara för och självständigt planerar, genomför och utvärderar denna sammanhängande vecka och veckan ska vara så yrkesrelaterad som möjligt. Föräldrasamverkan Litteratur: Nabila Alfakir, Torgny Lindberg Skapa dialog med föräldrarna : integration i praktiken Lindström, Gunnar. & Pennlert, Lars- Åke. (2006). Undervisning i teori och praktiken introduktion i didaktik?? Aktuella styrdokument De artiklar som tillkommer Litteratur från tidigare kurser Undersök och beskriv hur fritidshemmets samverkan med föräldrar/föräldrainflytande fungerar. Du ska i samtal med din LLU ev. med annan personal och om möjligt även föräldrar, diskutera och kartlägga hur verksamheten arbetar med samverkan med föräldrar och hur den förhåller sig till och arbetar med föräldrars inflytande samt hur den upplevs fungera. 9
Du ska delta i de tillfällen till föräldrasamverkan (föräldramöten/föräldrafika/föräldrasamtal) som kan finnas under din VFU- period Använd digital medier/spela in dina samtal/intervjuer. På innedagen v17 den 23/4 (se schema) ska ni diskutera era erfarenheter från VFU med fokus på uppgiften Föräldrasamverkan. Hur upplever ni att fritidshemmet följer styrdokumenten? Når fritidshemmet upp till styrdokumentens intentioner och om inte vad kan det bero på? Reflektera kring frågeställningar som väckt ert intresse, gjort er nyfikna, ifrågasättande och/eller väckt en kritisk tanke m.m. Skriftlig inlämning Gör en kortfattad beskrivning av den information du får där du kritiskt granskar och kopplar till vad som står skrivet i läroplanen och de lokala dokumenten vid din VFU- enhet om föräldrasamverkan och föräldrainflytande. Observation Litteratur: Cato R. P. Bjørndal, Björn Nilsson Det värderande ögat : observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning Aktuella styrdokument De artiklar som tillkommer Litteratur från tidigare kurser Du ska observera dig själv i en pedagogisk situation ex. med en grupp. Spela in dig själv i en situation där du fungerar som ledare. (viktigt du ska inte observera enskilda barn) Innan du tittar på inspelningen ska du bestämma vilket fokus du skall ha, ledarskap, samspel eller förhållningssätt. Du ska även formulera ett syfte och utforma ett strukturerat observationsschema som passar för det syfte du har schemat ska skilja mellan observation och tolkning. Använd gärna olika observationsscheman. Med hjälp av syfte och observationsschema bearbetar och analyserar du det du ser på inspelningen. Skriftlig inlämningsuppgift Beskriv vilken observationsteknik/struktur du använde och sammanställ ditt resultat/ vad du såg i dina observationer. Diskutera och reflektera kring ditt resultat och gör en analys. Referera till litteraturen. Vad innebär en analys. Förenkling medvetet väljer ut faktorer man upplever vara av särskild relevans. Ex hur man ställer frågor Klassificering och jämförelse klassificerar/kategoriserar olika typer av frågor som man ställer Kartläggning av tydliga mönster utforskar mönstret i sättet att ställa frågor, ex vilka typer förekommer ofta eller sällan, när man hittat likheter och skillnader i mönster.. 10
Förklaring av orsaker till dessa mönster och en bedömning av deras konsekvenser Temaarbete Litteratur: Cato R. P. Bjørndal, Björn Nilsson Det värderande ögat : observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning Elisabet Doverborg, Ingrid Pramling Samuelsson Att förstå barns tankar : metodik för barnintervjuer Philgren Ann S (red) (2011) Fritidshemmet. Lund Studentlitteratur. (kap 7) Tomas Saar, Annica Löfdahl & Maria Hjalmarsson (2012) Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem Lindström, Gunnar. & Pennlert, Lars- Åke. (2006). Undervisning i teori och praktiken introduktion i didaktik Aktuella styrdokument De artiklar som tillkommer Litteratur från tidigare kurser Planera, genomför, utvärdera och analysera ett temaarbete. Under de första veckorna ska du lära känna barn och miljö och undersöka och reflektera över vad temaarbetet ska innehålla. Det gör du genom att observera och samtal med barn och personal om vad som kan vara ett intressant temaområde och som kan integreras i den ordinarie verksamheten. Temaarbetet genomförs med del av eller hela barngruppen under VFU perioden. Försök använda olika kreativa arbetsformer. Använd mallen nedan för din planering. Mall för temaplanering 1. Skriftlig temaplanering Ta stöd av den litteratur som anges i uppgiften samt lämplig facklitteratur i din planering av temat. 2. Utgångspunkter för planering av tema Ta reda på vilka idéer, frågor, funderingar barnen har genom att göra observationer, dokumentationer, eller intervjuer under de första VFU veckorna. Vad finns för problem/fenomen som barnen är intresserade av eller som du själv vill tillföra barngruppen? Vad vet/ kan barnen om tänkt område i dag? Hur är barnen vana att arbeta med tema/projekt? Vad finns det för möjligheter för dej att utforma ett temaarbete. Beskriv vilka förutsättningar som gäller ex barn/ barngrupp, tid, material, miljö. 3. Målsättning/syfte med temat Vad vill du uppnå? Vilka fenomen/ begrepp vill du belysa? Vad vill du fokusera? Vad vill du att barnens skall få utforska, bli nyfiken på eller få lust att lära. Vilka frågor ska du ställa? Skriv så konkret att du får stöd i ditt tänkande och motivera dina ställningstaganden. 4. Temats innehåll och genomförande 11
Beskriv i stort tänkbart innehåll. Hur tänker du konkret genomföra ditt tema? Formulera hypoteser, förslag till bearbetning och insamling av fakta. Tänk även på följande citat ur Lgr 11 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet och att eleven ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Beskriv hur du vill nyttja material och miljö som inspirationskällor för temaarbete och barnens eget utforskande. Gör en tydlig början och avslutning. 5. Dokumentation Beskriv hur du tänker dokumentera processen, så att den blir synlig för barn, föräldrar och personal (ex. alster, texter, bilder, anteckningar) Dokumentera barnens tankar och handlingar så att det synliggör barnens arbete, deras förmågor och låt deras röster komma till uttryck. Försök åskådliggöra sån som annars skulle förbli osynligt; kunskaper, läroprocesser, idéer, relationer och uttrycksformer. Använd om möjligt digitala medier. 6. Utvärdera temaarbetet Vilket lärande blev det för barnen? Vad gick bra? Vad vill du ändra till en annan gång? Vilken reflektion gjordes i arbetslaget? 7. Analys Diskutera för- respektive nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Vad har du lärt dig och hur kan du gå vidare när det gäller tematiskt arbetssätt. I analysen distanserar du dig från den genomförda aktiviteten och granskar kritiskt och försöker förstå dina erfarenheter. Tema redovisning 5/6 Själva presentationen av ert temaarbete ska ske på ett kreativt vis med digitala medier, powerpoint, film, bilder. Där ni visar och berättar vad och hur ni genomfört ert tema, reflekterar och diskuterar hur det gick och vad ni lärt er. Skriftlig inlämning Planeringen och en kortfattat beskrivning av genomförande och resultat ska du utvärdera och analysera med stöd av kursens litteratur och lägga in i din inlämningsmapp efter den muntliga redovisningen. 12