Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016

Bilaga VS 2016, 132 2016-10-17 Dnr SHS 2016-0030 Dnr VS 2016-0054 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016 Tillgänglighet september 2016 Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 89 %. Tillgängligheten både på telefoni och läkarbesök inom 7 dagar är sammantaget något lägre för primärvård i egen regi. Som orsaker kan ses att primärvården inte kan uppnå full produktion på grund av bemanningsproblem vilket också påverkar tillgängligheten. Det finns fortsatt stora variationer inom tillgänglighet mellan olika vårdcentraler, insatser kommer att vitas, både inom privat och offentlig regi, gentemot de vårdcentraler som har störst problem med tillgängligheten. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 88 % 81 % Primärvård i privat regi 91 % 88 % Samtlig primärvård inom LUL 89 % 84 % Specialiserad vård Specialistvården, främst Akademiska sjukhuset har fortsatta problem med tillgängligheten både för första besök men även till operation. Köerna har kortats något gällande totalt antal väntade jämfört med föregående månad men jämfört med samma period 2015 har Akademiska sjukhuset en sämre tillgänglighet. I den elektiva vården behandlas samtidigt fler patienter under september 2016 än september 2015. Enköpings Lasarett har lägre medelvårdtid under september 2016 än samma period tidigare år delvis beroende på att patienter nu vårdas inom LAH istället för inom Geriatrik/Rehab. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 56 % 41 % 56 % 10 865 4 350 Operation** 63 % 51 % 60 % 3 555 1 118 Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 82 % 64 % 81 % 1 517 269 Operation** 94 % 82 % 90 % 829 49 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har minskat jämfört med augusti månad. Samtidigt har folktandvården ökat sin produktion i jämförelse med september 2015 med nästan 9000 besök vilket kan härröras till en minskad sjukfrånvaro och förbättrad bemanningssituation. Fortsatt är längst väntetider inom bettfysiologi. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön. Vårdgarantienheten Under september 2016 har vårdgarantienheten hjälpt 25 personer som åberopat vårdgaranti. Samtidigt har 170 personer blivit slussade inom 60 dagar. Jämförelsevis ses en minskning under 2016 med antalet patienter som åberopat vårdgaranti och en ökning av patienter som slussas inom 60 dagar. Trenden beror delvis på samarbetet mellan sjukhusens verksamheter och vårdgarantienheten för att hantera köer, vilket leder till ökade siffror på patienter som slussas inom 60 dagar.

3 (8) Vårdgaranti 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2015 2016 Inom 60 dagar 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2015 2016 Aktuellt om verksamhetsuppdrag, upphandlingar och ersättningsetableringar Inom primärvården gäller från 1 oktober den ökade ersättningen för besök hos psykolog och kurator (ökning med 250 kr per besök) i syfte att förstärka primärvårdens resurser för att förbättra den psykiska hälsan. Inom specialistvården har två pågående upphandlingar överprövats, drift av Uppsala närakut och öppenvårdspsykiatri i norra länsdelen. Landstinget inväntar svar från förvaltningsrätten. Det pågår flertal försäljningar inom regelverket för nationella taxan inom bland annat öron-, näs och halssjukdomar, neurologi samt vissa opererande specialiteter. Arbetet med hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas verksamhetsuppdrag för 2017-2019 pågår och kommer fastställas vid vårdstyrelsens och sjukhusstyrelsens sammanträden i november. Anhörigstöd Anhörigsamordnaren har tillsammans med Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping tagit fram gemensamma riktlinjer för efterlevandestöd och efterlevandesamtal samt landstingsgemensam informationsbroschyr till både efterlevande anhöriga barn och vuxna. Barnoperation först ut med Orbit Som första enhet inom Landstinget i Uppsala län införde Akademiska barnsjukhusets operationsavdelning den 16 september operationsplaneringssystemet Orbit. Orbit är ett modernt IT-baserat vårdsystem för operationsverksamhet som uppfyller de krav som sjukvårdspersonalen, sjukhusen och landstingets ledning har på styrning, planering och uppföljning. Ambitionen är att så långt som möjligt integrera Orbit med journalsystemet Cosmic och anestesi- och intensivvårdssystemet MetaVision, för att undvika

4 (8) dubbeldokumentation och säkerställa hög patientsäkerhet. Orbit ska införas successivt inom all operationsverksamhet inom Landstinget i Uppsala län. PET-centrum på Akademiska blir internationellt referenscentrum PET-centrum på Akademiska sjukhuset har av GE Healthcare utsetts till prioriterad referenssite i Europa. Tillsammans med ett centrum i USA ska sjukhuset kliniskt utvärdera en ny PET-CT kamera som bland annat används för helkroppsscanning för diagnostik av spridd cancersjukdom. Mer träffsäker behandling av bröstcancer målet med studie på Akademiska Effekten av läkemedelsbehandling mot bröstcancer är väldigt olika. Eftersom vården saknar möjlighet att förutse resultatet erbjuds många patienter standardbehandling. Inom kort startas en studie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man systematiskt testar hur känsliga samtliga bröstcancertumörer är för olika läkemedel. Målet är att kunna ge mer träffsäker behandling. Mottagning för sprutbyte öppnar i november Hälsa och habilitering öppnar i november en mottagning för sprutbyte. Mottagningen kommer att ligga på Märstagatan 2 i Uppsala, i samma lokaler som Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa. Sprutbytet arbetar för att öka hälsan hos dem som injicerar droger samt förebygga spridningen av hiv och hepatitsmitta. Verksamheten vänder sig till personer i Uppsala län som har intravenöst drogmissbruk. Här kan de lämna in använda sprutor och kanyler och få nya i utbyte. Mottagningen ska även erbjuda rådgivning och stödjande samtal, provtagning samt vaccination mot hepatit A och B. Här erbjuds även stöd till personer som vill bryta sitt missbruk. Sprutbytet kommer att ha öppet fem dagar i veckan. Åldersgränsen är 20 år, men en lagändring förbereds för sänkt ålder till 18 år. Hjälpmedel uppmärksammades på nationell hjälpmedelsdag Den 23 september arrangerades för första gången den nationella hjälpmedelsdagen med olika aktiviteter runt om i Sverige. Syftet med dagen är att sprida kunskap om hjälpmedel och dess betydelse. Var sjunde svensk har behov av ett hjälpmedel för att få en fungerande vardag och bättre livskvalitet. I Uppsala fanns personal från Hjälpmedelscentralen, Hälsa och habilitering, på plats i Stadsbiblioteket för att prata hjälpmedel. Här fick besökarna chans att prova och lära sig mer om hjälpmedel för rörelse, kommunikation och kognition. Ny reception vid Kungsgärdet ska ge förbättrad tillgänglighet Hälsa och habilitering bygger om receptionen och entrén vid Kungsgärdet i syfte att öka tillgänglighet och service samt förbättra säkerheten. Den nya receptionen kommer att stå färdig i februari 2017. Ungas psykiska hälsa - en inspirationsdag om utmaningar och möjligheter Under 2016 genomförs särskilda satsningar vid länets ungdomsmottagningar för att vidareutveckla arbetet med ungas psykiska hälsa. Som ett led i detta anordnar Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering 11 oktober en inspirationsdag för personal vid länets ungdomsmottagningar och näraliggande verksamheter.

5 (8) Utveckling och implementering av e-tjänster inom Folktandvården Folktandvården har under flera år legat i framkant av utveckling och implementering av e-tjänster för invånare och medarbetare. Den 9 november deltar FTV IT-chef Kristina Wass som en av talarna på den nationella e-hälsodagen, arrangerad av e- hälsomyndigheten. Ämnet är sms-kallelser och röststyrd journalföring, Voxit. Framgångsfaktorer för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat med 19,8 % (sedan 2015) vilket framgår av den nationella punktprevalensmätningen (PPM-VRI) som genomfördes under våren 2016. Följande framgångsfaktorer och åtgärder har betydelse för att minska förekomsten av VRI. Nollvision för undvikbara vårdskador Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ökat engagemang från politiska styrelser Engagemang från politiska styrelser har ökat genom efterfrågan av resultat och åtgärder vilket är en framgångsfaktor i arbetet. Landstingsövergripande strategi och handlingsplan En landstingsövergripande strategi för att minska VRI har upprättats och konkretiserats i en handlingsplan. Strategin och handlingsplanen betonar att det ska finnas en utbredd kultur där undvikbara VRI ses som oacceptabla och möjliga att förebygga. I handlingsplanen har ansvar och organisation för patientsäkerhetsarbetet tydliggjorts på makromeso- och mikronivå. Lokala handlingsplaner Lokala handlingsplaner har också upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Infektionsverktyget Infektionsverktyget (IV) är ett nationellt IT-stöd som är infört i slutenvården. Syftet med IV är att ge verksamheterna ett stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. En VRI identifieras via tre möjliga triggers : antibiotikaordination, utvalda diagnoser och laboratoriedata. Genom användning av IV kan en verksamhet, i realtid, få kunskap om vilken typ av VRI som dominerar, följa trender och hur antibiotika använts. Verksamheter har möjlighet att ta ut egna rapporter från IV, analysera resultatet, sätta upp mål och vidta åtgärder samt följa upp åtgärderna. Uppföljningen visar om insatta åtgärder haft avsedd effekt och vilken nytta åtgärderna har för patienterna. Vid Akademiska sjukhuset berörs 19 verksamhetsområden av IV och av dessa har 13 svarat att IV används enligt följande: - nio tar ut standardrapporter och egna rapporter

6 (8) - fyra analyserar data - sju sätter mål för VRI - sex följer upp målen - sex följer upp vidtagna åtgärder (information från verksamhetschefer i maj 2016) Infektionsverktyget används vid två verksamhetsområden vid Lasarettet i Enköping. Av dessa tar två enheter ut rapporter, analyserar, sätter mål och följer upp vidtagna åtgärder. Återstående enheter beräknas att använda systemet fullt ut under 2016. VRISS-projekt (vårdrelaterade infektioner ska stoppas) Förutom förebyggande åtgärder genom IV har projekt påbörjats vid sjukhusen som innebär att några verksamheter väljer ut 1-2 VRI och riskfaktorer för ett systematiskt förebyggande arbete. Basala hygienrutiner och klädregler Ytterligare andra åtgärder är månatlig mätning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid landstingets båda sjukhus. Stramas 10-punktsprogram Strama Uppsala län verkar för ökad följsamhet till Stramas 10-punktsprogram genom att analysera förskrivningsmönstret av antibiotika i länet. Analysen återkopplas till förvaltningsledningarna och berörda inom slutenvården och vårdcentralerna. Avdelningen för Vårdhygien Avdelningen för Vårdhygien har ett tydlig landstingsövergripande uppdrag att arbeta förebyggande mot VRI. Vårdhygien utför hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Däremellan ska verksamheterna själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. brister genomförs en hygienrond av Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombudsgrupper och med förvaltningarnas hygienombud två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar. Organisation och ansvar vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Chefsläkare deltar i och följer det systematiska patientsäkerhetsarbetet och kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefsläkaren verkar för att förvaltningens patientsäkerhetsarbete är överensstämmande med landstingets strategi och handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner. Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde och ska säkerställa att patientens behov av trygghet och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom att medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada Vid Akademiska sjukhuset finns en Vårdkvalitetsavdelning som leds av chefssjuksköterskan i samarbete med chefsläkare och avdelningen för Vårdhygien.

7 (8) Avdelningen ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från mätningar och utarbetar handlingsplaner samt initierar och följer upp förbättringsarbeten och återkopplar till berörda. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp, arbetsgrupper samt stabsfunktioner såsom chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare. Lasarettets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien leder det förebyggande VRI-arbetet. Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under september Under september var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. I början av månaden hanterade landstinget ett längre avbrott i journalsystemet. Rapporteringen var omfattande och gav en neutral bild. Akademiska sjukhuset införde alkoholstopp för patienter inför operationer. Detta fick mycket stor positiv publicitet, både lokalt och på riksplanet. Akademiska sjukhuset fick också god spridning av en egen nyhet om att många vill utredas för fästingburen infektion. Däremot fick Akademiska sjukhuset negativ publicitet kring att man tappat placeringar i den årliga AT-rankningen. Rapporteringen om problemen med att bemanna länets BUPmottagningar var också negativ. Folktandvården gjorde ett publikt evenemang på Fluortantens dag, som uppmärksammades positivt. Landstingets projekt att prova kultur på recept blev också omtalat. En beslutad flytt av Hälsoäventyrets verksamhet i Uppsala till nya lokaler gav en negativ bild i media. Primärvårdsnytt om utveckling i primärvården! Se filmerna och få snabbt koll på vad som är aktuellt inom pågående utvecklingsinsatser i primärvården och som drivs av SKL. Primärvårdsnytt är ett sätt för SKL att tydligare berätta om utvecklingsinsatser som berör primärvården. I klippen berättar projektledare om det arbete som bedrivs just nu, vilka utmaningar de möter och vad som är på gång. Klippen är cirka 2-3 minuter långa. Anna Östbom om internetbaserad stöd och behandling: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt- 30-sep-13-12 Gustav Hjelmgren om Flippen i primärvården: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30-sep- 13-28 Thérese Eklöv om kliniskt nationellt kunskapsstöd: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30- sep-13-58

8 (8) Marie Källman om patientupplevd tillgänglighet: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30-sep- 14-07 Rickard Bracken om psykisk hälsa i primärvården: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30- sep-15-27 Rickard Bracken om nyanlända och asylsökande: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30- sep-15-31 Ulrika Elmroth om PrimärvårdsKvalitet: http://play.skl.se/video/primarvardsnyttprimarvardskvalitet Helena Brändström om kortare tider i cancervården: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-04- oct-08-56 Lars Kolmodin om ersättningsmodeller: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-04-oct-09-26 Helena Henningson om nya regler kring utskrivning: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-04- oct-10-12 Alla filmer: http://play.skl.se/categories/halsa-sjukvard

Bilaga VS 2016, 133 Månadsrapport september 2016 Vårdstyrelsen totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är + 18,5 miljoner kronor jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett ekonomiskt resultat för perioden som är 52 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Tillgängligheten inom Folktandvården har förbättrats även denna månad medan Primärvårdens tillgänglighet i september har försämrats jämfört med mätningen i augusti. Samtliga förvaltningar saknar personal och arbetar intensivt med rekrytering. Förvaltningarna har en produktion som är lägre än vad som budgeterats men produktionen hos Folktandvården och Primärvården har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Folktandvården har under 2016 ökat produktionen med 4 % och Primärvården med 5 % jämfört med produktionen 2015. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten till primärvård mäts i läkarbesök inom 7 dagar och telefonkontakt samma dag. Vårdcentralerna i privat regi når även denna månad ett högre resultat än de i offentlig regi och det är fortsatt stora variationer mellan olika vårdcentraler. Den offentliga primärvården har under september en telefontillgänglighet på 88 % och når upp till 81 % gällande läkarbesök inom 7 dagar. De privata vårdcentralerna har under september en telefontillgänglighet om 91 % och når 88% gällande läkarbesök inom 7 dagar. Primärvården beskriver att bristen på rätt kompetens håller produktionen under budget vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt. Bristen på sjuksköterskor påverkar telefontillgängligheten och bristen på allmänspecialister påverkar läkarbesökstillgängligheten negativt. Cosmicavbrottet under augusti-september har påverkat tillgängligheten negativt under september. Åtgärder som genomförs inom primärvården för att hantera tillgänglighetsfrågan är bland annat att finna andra arbetssätt såsom produktionsplanering och att finna en balans mellan drop-in besök och planerade besök. Folktandvården har förbättrat sin tillgänglighet jämfört med föregående månad både gällande revisionspatienter och patienter som väntat mer än 3 månader på kallelse. Fortsatt är att den längsta förväntade väntetiden ligger inom bettfysiologi som nu är nio månader. Jämfört med samma period föregående år genomför Folktandvården nästan 9 000 besök ytterligare vilket kan ses bero på förbättrad bemanning och minskade sjukskrivningar.

PERSPEKTIV: PRODUKTION Primärvården har fortsatta svårigheter att rekrytera kärnkompetens vilket ger en lägre produktion än budgeterat vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt. För perioden januari till september är den totala produktionen 7 procent lägre än budget. Jämfört med samma period föregående år är emellertid produktionen, på en total nivå, högre vilket framförallt beror på en väsentligt högre produktion för övriga kontakter. Hälsa och habiliterings totala produktion för perioden januari till september är lägre än budget. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök. För att komma upp i en högre produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser samt vidtar övriga åtgärder. Folktandvårdens totala produktion för perioden januari till september är i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym. Allmäntandvården har producerat lite mer än budget medan specialisttandvårdens produktion varit lägre än budget. Jämfört med föregående år, samma period, har såväl allmäntandvården som specialisttandvården en högre produktion. Besöksökningen kan kopplas till en förbättrad bemanning och minskad sjukfrånvaro som i sin tur har påverkat tillgängligheten positivt vilken har förbättrats succesivt under året.

3 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården har fortsatta svårigheter att nå den planerade bemanningsnivån. Primärvården har implementerat den landstingsgemensamma kompetensförsörjningsprocessen och upprättat en handlingsplan. Bland åtgärderna finns utökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin samt ett förbättrat omhändertagande av utlandsutbildad personal. Inhyrd personal räknat i årsarbetare är i genomsnitt 13 årsarbetare till och med september. Det är en ökning med 3 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron ligger kvar på 5,8 procent. Ett kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering pågår. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare bland annat vid Närvårdsavdelningen där fler vårdplatser öppnade under våren. I förvaltningens månadsrapport på sid 3 åskådliggörs i diagrammet för årsarbetare differensen mellan utfall och budget, där den övre kurvan är budget. Differensen har minskat och i viss mån täcks gapet av inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron är 4,1 procent och det är fram för allt den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Målet är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 2015 års utfall på 3,9 procent. Folktandvården har ökat antalet årsarbetare med 19 vilket motsvarar 4 procent jämfört med samma period föregående år. Folktandvårdens mål är att öka tillgängligheten för patienterna. Folktandvården har ingen inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron är kvar på 5,0 procent och Folktandvården ser en försiktig nedåtgående trend i sjukfrånvaron. Tabell: Ett urval nyckeltal summerat för de tre förvaltningarna Nyckeltal medarbetare Ack utfall sept 2016 Riktvärde/ budget 2016 Ack utfall Årsprognos sept föreg 2016 år Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 1 229-1 192 1 274 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13-10 - Inhyrd personal, mnkr 23 25 16 31 Anm. Inhyrd personal i antal årsarbetare är för Primärvården. Hälsa och habilitering har i dagsläget inte IT-stöd för uppgiften. Definition närvarotid mätt i årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

4 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för vårdstyrelsen Resultatet till och med september månad avviker positivt mot budgeten för perioden med 52 miljoner kronor. Personalkostnaderna har varit lägre än vad som budgeterats då förvaltningarna inte har kunnat rekrytera personal i den omfattning som de planerat för. Vårdstyrelsens egen verksamhet har efter september månad ett ackumulerat resultat som är 32 miljoner kronor bättre än periodens budget. Folktandvårdens resultat efter nio månader avviker positivt mot budget med 4 miljoner kronor. Hälsa och habiliterings resultat är 13 miljoner kronor bättre än budget. Primärvårdens resultat efter nio månader är 3 miljoner kronor bättre än periodens budget. Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar vid delåret en årsprognos på +25 miljoner kronor vilket ska jämföras med en budget på +6,6 miljoner kronor. Hälsa och habilitering förbättrar sin prognos med 4 miljoner kronor jämfört med föregående månads prognos övriga lämnar en oförändrad prognos jämfört med föregående månads rapportering. Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar intensivt med rekryteringar vilket gör att kostnaderna beräknas öka under årets sista månader. Dessutom planeras för att sprututbyte, mobila team och en riktad satsning till primärvården avseende psykologer och kuratorer startar under hösten, vilket också beräknas medföra ökade kostnader för förvaltningarna och för vårdstyrelsen i slutet på året. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 31 21 9 Övriga intäkter 2 800 2 814-14 Personalkostnader inkl inhyrd -733-762 29 Övriga kostnader -2 014-2 042 28 Resultat 83 31 52 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet 1 503 1 503 2 003 2 003 Kostnad upphandlade avtal -39-42 -56-53 Kostnad vårdval -951-953 -1 284-1 292 Kostnader övrig primärvård -6-15 -20-14 Kostnader tandvård -116-114 -152-155 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -324-324 -432-432 Kostnader övrig verksamhet -25-44 -59-48 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 41 9 0 10

5 (7) BILAGOR Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall 201601-201609 Budget 201601-201609 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag 1 502 559 1 502 561 2 003 415 2 003 415 0 Intäkt fast ersättning 324 074 319 264 432 096 432 096 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 552 984 569 319 761 108 740 358-20 750 Riks-/regionsjukvård 30 567 21 199 28 265 34 995 6 730 Patientavgifter sjukvård 30 097 33 007 44 386 40 913-3 474 Intäkter enligt tandvårdstaxan 288 318 289 086 391 891 388 391-3 500 Alf 3 182 3 048 4 956 4 956 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 287 2 200 2 200 2 200 0 Övriga intäkter 98 517 95 906 128 919 129 732 814 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 Summa intäkter 2 830 586 2 835 590 3 797 236 3 777 056-20 180 Lönekostnader inkl inhyrd personal -719 084-745 274-1 016 943-979 748 37 196 Övriga personalkostnader -14 361-16 947-24 343-24 586-242 Kostnad fast ersättning -324 074-324 072-432 096-432 096 0 Köpt vård -894 945-927 867-1 249 633-1 225 263 24 370 Läkemedel -234 694-230 385-307 291-318 941-11 650 Medicinsk service -72 927-81 580-113 169-101 609 11 560 Köpt tandteknik och tandvård -132 373-131 817-177 852-178 852-1 000 Medicinskt material -40 627-38 993-54 449-54 514-65 Lokal- och fastighetskostnader -100 724-105 140-140 763-139 343 1 421 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -201 329-191 734-259 655-280 525-20 869 Finansiell nettokostnad -890 352 470-1 285-1 754 Avskrivningar/nedskrivningar -11 353-11 149-14 906-15 156-250 Summa kostnader -2 747 380-2 804 606-3 790 631-3 751 915 38 715 RESULTAT 83 205 30 985 6 605 25 141 18 535 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 418 751-1 469 322-1 999 479-1 979 190 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -11 705-18 000-24 000-19 800 4 200

6 (7) Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet juli 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr 1 502 561 1 502 561-2 003 415 2 003 415 Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour 1 368 1 388 1 731 1 850 1 850 Uppsala Närakut och Ortopediakut 21 490 22 500 25 788 30 000 28 000 Naprapater 1 513 1 575 1 576 2 100 2 100 Kiropraktorer 1 107 1 875 1 467 2 500 2 000 Sjukvårdsrådgivning 13 857 15 000 19 912 20 000 19 000 Summa 39 335 42 338 50 474 56 450 52 950 Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi 651 079 653 729 836 577 880 000 880 000 Barnmorskemottagning 50 233 46 821 60 548 63 000 66 000 Barnhälsovård 51 349 49 037 61 921 66 000 68 000 Kapitering läkemedel 141 781 145 500 180 883 194 000 196 000 Läkarinsatser i särskilda boenden 29 715 30 000 38 246 40 000 40 000 Primär hörselrehabilitering 11 610 12 000 16 968 16 000 17 000 Psykoterapeuter 14 504 15 750 18 874 21 000 21 000 Influensavaccinationer 276 432 3 405 3 500 3 500 Summa 950 547 953 269 1 217 422 1 283 500 1 291 500 Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län 23 984 22 500-30 000 36 000 Primärvård icke C-länsinvånare -23 322-15 000-20 939-20 000-30 000 Apodos 5 707 7 500 9 454 10 000 8 000 Summa 6 369 15 000-20 000 14 000 Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd 33 536 31 500 41 501 42 000 44 000 Barntandvård 62 822 62 625 81 505 83 500 84 000 Tandreglering barn och ungdom 18 566 19 500 25 087 26 000 26 000 Tolk tandvård 648 525 593 700 800 Summa 115 572 114 150 148 686 152 200 154 800

7 (7) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården 39 915 39 915 62 091 53 214 53 214 Ersättning Hälsa och habilitering 245 853 245 853 302 806 327 807 327 807 Ersättning Folktandvården 38 306 38 306 50 098 51 075 51 075 Summa 324 074 324 074 414 995 432 096 432 096 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling 2 378 3 000 3 221 4 000 4 000 Folkhälsomedel 233 1 125 1 500 1 500 1 500 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 1 137 1 200 1 649 1 600 1 600 Beslutade projektmedel 3 444 4 256-5 674 5 674 Reserverade verksamhetsmedel 18 049 34 793-46 395 35 295 Summa 25 241 44 374-59 169 48 069 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 41 423 9 357-0 10 000

Månadsrapport september 2016 Primärvården Dnr: PV 2016-0005 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Primärvårdens sammanfattande bedömning efter nio månaders verksamhetsutfall är liksom tidigare en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 93 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 5 % totalt. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar så här efter sommaren för att åter uppnå en balans mellan planerade och oplanerade besök samt effekten av höstens Cosmicavbrott. Detta för att på sikt återgå till och upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Det största orosmolnet för Primärvårdens ekonomi är fortfarande läkemedlens kostnadsutveckling. Detta på grund av att flera nya läkemedel införs på marknaden som utbyte mot äldre läkemedel. Dessa läkemedel bedöms som mer effektiva och ger ett högre värde för patienten, men innebär kostnadsökningar för Primärvården. Därutöver rapporteras en risk för kostnadsökningar för så kallat vårdtungt material. Här finns en svårighet med gränsdragning mellan kommunens och landstingets kostnadsansvar. Kostnadsökningen inom dessa områden kommer att följas noga. Primärvården ser vidare kostnadsökningar som kan bli följden av arbetet med nytt system för kvalitetsdokument Doc Plus och nytt diariesystem Public 360. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet september månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 88% 81% Telefontillgängligheten har jämfört med våren förbättrats som helhet inom Primärvården och ligger nu på 88 %, dvs strax under kravet för den målrelaterade ersättningen. Några mottagningar har dock svårt att komma upp till denna nivå. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Möjligheten att erhålla en läkartid inom 7 dagar ligger för september på nivån 81 % dvs klart under kravet för den målrelaterade ersättningen. Av Primärvården mottagningar så är det endast 25 % som uppnår kravet för denna ersättning i september. Primärvårdens mottagningar har därmed svårt att uppnå nivån för den målrelaterade ersättningen. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera

specialister i allmänmedicin. För september månad förstärks svårigheten att uppnå detta tillgänglighetskrav av bland annat kvarvarande planerade besök från sommaren och Cosmicavbrottet. 2 (6) Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har gjorts och kommer att göras. Bland annat ser man över om telefontillgängligheten ytterligare kan förbättras genom utnyttjande av vårdcentralernas samlade resurser på ett annat sätt. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter åtta månader till 93 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Orsaken till lägre produktion än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet enligt nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 4 % totalt. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 938 039 1 010 504 904 392 93% -72 465 104% 33 647 Läkarkontakter, antal* 350 981 384 404 353 173 91% -33 423 99% -2 192 Besök Vårdcentralsuppdraget 175 668 197 619 171 905 89% -21 951 102% 3 763 Besök Övrig vård 12 808 15 532 17 639 82% -2 724 73% -4 831 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget 162 085 170 307 162 827 95% -8 222 100% -742 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård 420 946 802 44% -526 52% -382 Övriga kontakter, antal** 587 058 626 101 551 219 94% -39 043 107% 35 839 Besök Vårdcentralsuppdraget 444 543 494 616 429 513 90% -50 073 103% 15 030 Besök Övrig vård 3 918 5 986 669 65% -2 068 586% 3 249 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** 137 539 124 862 120 552 110% 12 677 114% 16 987 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** 1 058 637 485 166% 421 218% 573 * inkl säbo och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC

Antal läkarkontakter 2016 ligger generellt på en lägre nivå än både budget och utfall 2015. Övriga kontakter 2016 ligger under det budgeterade värdet 2016 men klart över utfallet för 2015. Telefonrådgivning kraftigt över budgeterat värde. Sammanfattningsvis så bedömer därmed Primärvården att varken budgeterat antal läkarbesök eller antal övriga besök kommer att uppnås 2016. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats och tillämpas på flera håll. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården redovisar fortsatta svårigheter att nå den planerade bemanningsnivån. Detta återspeglas i utfallet för såväl produktion som personalkostnader. Under året har förvaltningen implementerat den landstingsgemensamma kompetensförsörjningsprocessen och upprättat en handlingsplan med åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen. Bland åtgärderna återfinns bland annat utökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin samt ett förbättrat omhändertagande av utomlandsutbildad personal. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,1% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period 569 619 562 588 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 2) 10 3) Inhyrd personal, mnkr 18,6 22 14,2 25 Total sjukfrånvaro, % 5,8% 5,3% 5,2% 5,6% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos.

Fortsatt ökning av närvarotiden jämfört med föregående år. Dock nås inte den planerade bemanningen vilket påverkar verksamhetens möjlighet att klara av den budgeterade produktionsnivån. Höga krav på produktion och tillgänglighet påverkar sjukfrånvaron negativt. Kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. Resultatutfallet följer den budgeterade resultatutvecklingen väl. Vissa orosmoln finns kring det ekonomiska läget. Dessa redovisas i sammanfattningen på sidan 1. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 643 656 626-12 Personalkostnader inkl inhyrd -364-382 -353 18 Övriga kostnader -269-266 -259-3 Resultat 10 7 14 2 Resultatutfallet följer budgeterad resultatutveckling mycket väl. Förväntat ack budgeterat resultat 7 Mnkr och utfall 10 Mnkr dvs något bättre än budgeterat. Föranleder dock ingen ändrad ekonomisk prognos.

Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 603 616 579 4,2% Verksamhetens kostnader -632-647 -611 3,5% Avskrivningar -2-2 -1 35,7% Nettokostnad -30-32 -33-8,7% Bruttokostnad i nivå med budgeterat värde. Verksamhetens intäkter uppvisar en högre ökningstakt än verksamhetens kostnader för perioden.

6 (6) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201609 Budget 201601-201609 Utfall 201501-201509 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 39 915 39 910 46 566 62 091 53 214 53 214 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 1 0 0 0 Vårdvalsersättning 550 912 567 594 531 191 713 114 758 808 737 308-21 500 1 Riks-/regionsjukvård -34-3 -6-47 -5-5 0 Patientavgifter sjukvård 28 654 31 627 26 931 36 296 42 546 39 046-3 500 1 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 1 473 1 338 1 326 2 700 2 677 2 677 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 130 138 0 0 0 Övriga intäkter 22 482 15 266 19 658 26 817 21 305 25 805 4 500 2 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 643 402 655 732 625 796 841 110 878 545 858 045-20 500 Lönekostnader inkl inhyrd personal -359 058-374 549-347 945-471 857-508 562-487 562 21 000 1 Övriga personalkostnader -5 214-7 349-5 276-8 240-9 979-8 979 1 000 3 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -10 0-6 -12 0 0 0 Läkemedel -94 951-84 861-84 014-115 107-113 148-124 648-11 500 4 Medicinsk service -62 922-71 441-66 573-92 940-99 590-88 590 11 000 5 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -8 811-8 087-7 553-10 665-10 783-10 783 0 Lokal- och fastighetskostnader -54 255-57 222-51 965-70 481-76 296-73 296 3 000 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -46 523-43 171-47 340-66 142-57 454-61 669-4 215 6 Finansiell nettokostnad -150-104 186 228-138 -138 0 Avskrivningar/nedskrivningar -1 783-1 597-1 315-1 802-2 130-2 380-250 Summa kostnader -633 678-648 382-611 800-837 018-878 080-858 045 20 035 RESULTAT 9 724 7 351 13 996 4 092 465 0-465 INVESTERINGSVERKSAMHET -30 041-32 456-32 886-58 365-52 610-53 075 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -2 012-4 500-1 247-4 729-6 000-4 500 1 500 Noter 1) Primärvården budgeterar full bemanning. Vid vakanser sjunker både lönekostnader och produktionsintäkter. 2) Primärvården har fått ersättning ur medel för "En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess", samt återbetalning av moms för hyrläkare. Detta budgeteras inte. 3) Då Primärvården haft färre anställda har inte utbildning och friskvård använts i den utsträckningsom budgeterats 4) Läkemedelskostnaden har ökat markant (300-400 tkr per månad) främst på grund av nya blodförtunnande medel (NOAK). Denna ökning var inte känd när budgeten fastställdes. 5) Kostnaden för medicinsk service har minskat främst på grund av lägre produktion, än beräknat, av läkarbesök. 6) I primärvårdens budget ligger ett besparingsparkrav på övriga kostnader (2,7 mnkr) där sedan utfall hamnar på andra rader. I Primärvårdens finns energikostnader budgeterade i hyran, men utfallet på övriga kostnader. 7) Pågående avskrivningar är för lågt budgeterade på grund av sena investeringar 2015.

Månadsrapport september 2016 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Antalet besök inom Folktandvården har jämfört med samma period förra året ökat med 4% eller nästan 9000 besök. Besöksökningen kan kopplas till en förbättrad bemanning och minskad sjukfrånvaro. Detta påverkar tillgängligheten som successivt förbättrats under året inom både allmän- och specialisttandvård För att kunna bereda fler patienter plats utökas antalet behandlingsrum, senast i samband med öppnandet av S:t Pers-kliniken samt utökning med ett behandlingsrum i Östhammar. Den mobila tandvården där patienten erbjuds tandvård i sitt eget boende ökar också alltmer i omfattning. Detta är en effekt av att Folktandvården vid årsskiftet övertog ansvaret för den uppsökande verksamheten i hela länet. Mobila Kliniken utökar successivt sin personalstyrka för att kunna möte det stora vårdbehov som finns i dessa patientgrupper. Inflödet av asylsökande har minskat radikalt men antalet besök är redan betydligt högre än under hela förra året. Detta beror på en lång asylprocess kombinerat med stora vårdbehov. Folktandvårdens ekonomiska resultat efter september månad är 18,1 MSEK, vilket är 4,5 MSEK över budgeterad nivå. Totala intäkter ligger 1 MSEK under budget och personalkostnaderna 2 MSEK under budget. Personal- och hyreskostnader förväntas öka under hösten pga nyrekryteringar och byte av lokaler för två kliniker. Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat och prognostiserar ett resultat på 7,1 MSEK, en ökning med 1 MSEK. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 8 500 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med cirka 150 patienter sedan föregående månad. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,9 månader och spridningen mellan klinikerna är 0-12 månader. Totalt har FTV cirka 115 000 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att: 1) patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, 2) att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare, eller 3) för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början.

Av cirka 63 000 listade barn är det 55 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Tandreglering och sjukhustandvård har inga patienter som väntat mer än tre månader. Den specialiserade barntandvården har få patienter med längre väntetid, men väntetiden har ökat de senaste månaderna. Väntetiderna inom tandlossning, protetik och endodonti är 2-6 månader. Längst är väntetiden inom bettfysiologi, men väntetiden har blivit kortare de senaste månaderna. Orsaken till väntetiderna är rekryteringsproblem och sjukfrånvaro. PERSPEKTIV: PRODUKTION 2 (6) Under januari-september 2016 har allmäntandvården haft fler besök jämfört med både budget och föregående år. I specialisttandvården ligger antalet besök 15 % över förra årets resultat, men 4 % under budget. Antalet besök i allmäntandvården överstiger föregående år med cirka 3 700 och i specialisttandvården med 5 200 besök. Flera nya specialister har kunnat rekryteras. I allmäntandvården tas fyra nya behandlingsrum i bruk i juli-oktober. Antal besök jan-sept överensstämmer med budget och 2 % över föregående år. Antal besök jan-sept ligger 4 % under budget och 15 % över föregående år. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Förnyelse utifrån mål och aktiviteter i styrkortet: En mobil tandvårdsklinik startade januari 2016 för uppsökande verksamhet och mobil tandvård för äldre. En strukturerad journalgranskning för att identifiera vårdrelaterade infektioner har genomförts och analysarbete pågår. Inom äldretandvården har genomförs fyra forskningsprojekt. Kunskapscentrum för äldretandvård har utvärderats. Arbetet med att ta fram en strategisk utvecklingsplan för FTV pågår. En arbetsgrupp har utvärderat teknik och arbetssätt inom endodonti.

PERSPEKTIV: MEDARBETARE Kompetensförsörjningen är vår största utmaning. Under 2016 har vi lyckats rekrytera många nya medarbetare och vi ser att antalet årsarbetare stiger, dock inte i den branta kurva vi har behov av. De nya medarbetare vi har rekryterat är också ofta nya i sitt yrke vilket påverkar produktionen. 3 (6) Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,8 2,7% 2,7% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 378 415 359 400 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 4,2% Inhyrd personal, antal årsarbetare 0 0 0 Inhyrd personal, mnkr 0 0 0 Total sjukfrånvaro, % 5,0% 4,4% 5,5% 4,4% Årsarbetare, rullande 12 månader 390 388 386 384 382 380 378 376 374 372 370 368 366 Febr 14 jan 15 Mars 14 febr 15 Apr 14 mars 15 Maj 14 apr 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sept 14 aug 15 Okt 14 sept 15 Nov 14 okt 15 Dec 14 nov 15 År 2015 Febr 15 jan 16 Mars 15 febr 16 Apr 15 mars 16 Maj 15 apr 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sept 15 aug 16 Okt 15 sept 16 8% 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 3,0% 5,3%5,3%5,4%5,3% 5,1%5,1%5,0%5,0% 5,4% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet medarbetare stiger i linje med vårt behov. Vi ser en försiktigt nedåtgående trend i sjukfrånvaron. PERSPEKTIV: EKONOMI Folktandvården visar ett resultat på 18,1 MSEK ackumulerat perioden och överträffar därmed budgeterad nivå med 4,5 MSEK. De totala intäkterna ligger 1,0 MSEK under budget. Intäktsökningen exkl prislisteökning jämfört med samma period föregående år beror till största delen på ett ökat antal bokade patienttimmar med 2,6%. Personalkostnaderna ligger 2,0 MSEK under budget. Vårens rekryteringar har börjat minska avvikelsen mot budget efter sommaren. Personalantalet ökar under andra halvåret och personalkostnaderna kommer därför att öka under hösten. Jämfört med utfallet föregående år har antalet årsarbetare hittills i år ökat med 4,2%. Rensat för löneökningar utgör det den främsta förklaringen till ökningen av lönekostnaden jämfört med förra året. Lokal- och fastighetskostnaderna ligger under såväl budgeterad nivå som utfall föregående år beroende på det nya städavtalet samt två klinikflyttar under sommaren som kommer att innebära högre hyreskostnader under hösten. Den ökade produktionen har gjort att kostnaden för medicinskt material och övriga kostnader har ökat jämfört med föregående år.

4 (6) Den finansiella nettokostnaden har förändrats med 3,4 MSEK jämfört med förra året då vi bokfördes interna ränteintäkter. I årets budget var planerat för öppnandet av en ny klinik vid Stationen i slutet av året. Den nya kliniken kommer inte kunna öppnas förrän nästa år och vår prognos är därför justerad med minskade intäkter och minskade personalkostnader. Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat och prognostiserar ett resultat på 7,1 MSEK, en ökning med 1,0 MSEK jämfört med budget. Ackumulerat resultat 20 000 10 000 0 10 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 330 331 311-1 Personalkostnader inkl inhyrd -210-212 -199 2 Övriga kostnader -102-106 -97 4 Resultat 18 14 15 4 Resultatet är bättre än budget och utfall föregående år. Kostnaderna är lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt. Resultatet är bättre än budget och utfall föregående år. Kostnaderna är lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt. Bruttokostnad 50 000 10,0% 5,0% 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad % förändring ack jmf fg år 0,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 292 293 273 7,0% Verksamhetens kostnader -305-311 -292 4,4% Avs krivningar -7-6 -6 5,0% Nettokostnad -20-24 -26-23,5% Den totala produktionen har hittills i år ökat med 4%. Bruttokostnadsökningen på 6% är lägre än budgeterat. Nettokostnaden är lägre än både budget och utfall föregående år. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av Produktionsbudget

5 (6) Bilaga 1 Årsprognos, tkr Utfall 201601-201609 Budget 201601-201609 Utfall 201501-201509 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 38 306 38 306 37 575 50 098 51 075 51 075 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 0 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 0 0 0 0 0 0 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 288 318 289 086 268 889 362 717 391 891 388 391-3 500 Alf 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 157 0 464 307 0 0 0 Övriga intäkter 3 541 3 956 3 769 5 926 5 443 5 443 0 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 330 322 331 348 310 698 419 048 448 409 444 909-3 500 Lönekostnader inkl inhyrd personal -204 252-205 974-192 528-264 293-282 289-278 789 3 500 Övriga personalkostnader -5 692-5 972-6 051-8 489-9 529-9 529 0 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård 0 0 0 0 0 0 0 Läkemedel -1 290-1 308-1 259-1 707-1 855-1 855 0 Medicinsk service -707-709 -711-1 036-1 005-1 005 0 Köpt tandteknik och tandvård -16 360-17 315-16 689-23 206-25 182-25 182 0 Medicinskt material -19 280-18 371-16 815-23 535-26 953-26 953 0 Lokal- och fastighetskostnader -21 329-23 379-22 753-30 436-31 749-30 749 1 000 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -36 167-37 672-35 503-50 047-54 346-54 346 0 Finansiell nettokostnad -457-513 2 988 3 953-684 -684 0 Avskrivningar/nedskrivningar -6 638-6 477-6 322-8 543-8 677-8 677 0 Summa kostnader -312 172-317 689-295 644-407 337-442 269-437 769 4 500 RESULTAT 18 150 13 660 15 054 11 711 6 140 7 140 1 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -19 856-24 134-25 972-42 647-44 251-43 251 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -8 902-9 750-9 303-12 910-13 000-13 000 0

Bilaga 2 Folktandvården, Vårdproduktionsutfall 2016 Besökstyp jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 jun 16 jul 16 aug 16 sep 16 okt 16 nov 16 dec 16 Tot Allmäntandvård, antal besök 20 892 24 366 24 986 25 070 25 112 22 830 13 806 19 808 25 603 202 473 Specialisttandvård, antal besök 3 970 4 764 4 726 4 688 4 714 4 629 2 285 3 895 5 233 38 904 Totalsumma 24 862 29 130 29 712 29 758 29 826 27 459 16 091 23 703 30 836 0 0 0 241 377 6 (6)

Månadsrapport september 2016 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltning arbetar aktivt med att förnya och marknadsföra Hälsa och habilitering som en attraktiv arbetsplats. Rekrytering och arbetsmiljö är ett prioriterat område och är grundstenen för att klara uppdraget framåt. Arbetet innebär både locka personal och behålla befintlig personal. Utöver detta arbetar förvaltningen också med att genomlysa verksamheterna så att förvaltningen är effektiv och nyttjar varje resurs på bästa sätt, detta innebär att identifiera och säkerställa att förvaltningen gör rätt saker. Avvikelsen i bokslutet per september kommer förvaltningen att arbeta med, framför allt när det gäller vakanser. När det gäller öronmärkta medel har förvaltningen gått ut med ytterligare påminnelser till primärvården att det finns forskning och utvecklingsmedel att söka. Samtliga Centrumbildningar (funktionshinder, äldrevård samt hälsa och integration) är nu i full gång. Angeläget för effektivitet och förbättringsarbete är att frågorna styrs för samverkan i centrumledningsgrupperna. Planeringsarbetet inför region Uppsala engagerar förvaltningen som helhet och framför allt på ledningsnivå engageras alla. Hälsa och habiliterings samtliga verksamhetsområden har ett nära samarbete och samverkan med flera primärkommunala verksamheter i länet. Ett samarbete som kommer att utvecklas till att omfatta ytterliga verksamheter i hela regionen. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Neuropsykiatriska diagnoser (utredn. av autismspektrum) inom vårdgarantin xx xx Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar (Ej läkare) x 223 83 Andel belagda platser NÄVA (närvård) under månaden 94% Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgäng lighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 88% 81% Primärvård i privat regi 91% 88% Samtlig primärvård inom LUL 89 84 Vårdgarantin är lagstadgat. Telefontillgänglighet innebär att komma i kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar.

2 (6) Tillgänglighet primärvård i privat regi 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet PERSPEKTIV: PRODUKTION Under perioden ligger förvaltningens totala produktionsutfall lägre än vad som har budgeterats för 2016. Produktionen har påverkats av vakanser inom aktuella verksamheter vilket varsamheterna anstränger sig för att få till en lösning för under verksamhetsåret. Övrigt som påverkat produktionen under perioden är nytt avtal för hörapparater som lett till en stor utbildningsinsats, förändrad registreringsrutin för individuella/gruppbesök. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser för att komma upp i produktion. Produktionsprognosen för förvaltningen på totalnivå kommer inte att uppnås och gäller framför allt övriga besök. Antal besök Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 58 508 62 089 62 468 94% -3 581 94% -3 960 Slutenvård, antal 454 365 324 124% 89 140% 130 Läkarbesök, antal 5 537 4 480 4 533 124% 1 057 122% 1 004 Övriga besök, antal 52 517 57 244 57 611 92% -4 727 91% -5 094 60 50 40 30 20 10 0 Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Läkarbesök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Övriga besök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Läkarbesök utfall 2016 Läkarbesök utfall 2015 Läkarbesök budget 2016 Övriga besök utfall 2016 Övriga besök utfall 2015 Övriga besök budget 2016 Utfallet för slutenvården ligger ackumulerat per september högre än budget. Närvårdsavdelningen i Uppsala har efter sommaren en vakant Antalet läkarbesök för aktuell period är högre än budget. Utfallet för övriga besök ligger under budget och utfall föregående år. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma

3 (6) läkartjänst, detta har gjort att avdelningen har haft endast ca 13-15 platser tillgängliga och därför lägre produktionssiffror. Under sista månaderna kommer närvårdsavdelningen att öppna till ca 20 platser. Arbetet fortsätter med att möjliggöra fullt platsutnyttjande. upp i produktion. Men kommer inte att klara målet 2016. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den ackumulerade timlönekostnaden har ökat marginellt jämfört med augusti månad. Ökningen under våren beror till stor del på att förvaltningen fr.o.m. 15 januari 2016 tog över Beredskapsjouren från Primärvården. Vi vet i dagsläget inte vad effekten av övertagandet blir på årsbasis. Att andelen vakanta tjänster har minskat är en av anledningarna till att antalet årsarbetare ökat. Ytterligare en anledning är att förvaltningens Närvårdsavdelning öppnande fler vårdplatser under våren och som medförde nyrekryteringar av sjuksköterskor och undersköterskor. Antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under 2016 då förvaltningen arbetar aktivt med att rekrytera till vakanta tjänster. I årsprognosen kommer antalet årsarbetare som budgeterats inte att uppnås utan antalet årsarbetare skrivs ner till 286. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,2 % 2.1% 2.5 % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 282 271 286 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 4,0 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 4623 6 200 Total sjukfrånvaro, % 4,08 % 3,94 % 3,94 % 300 295 290 285 280 275 270 265 260 Årsarbetare, rullande 12 månader År 2014 Febr 14 jan 15 Mars 14 febr 15 Apr 14 mars 15 Maj 14 apr 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sept 14 aug 15 Okt 14 sept 15 Nov 14 okt 15 Dec 14 nov 15 År 2015 Febr 15 jan 16 Mars 15 febr 16 Apr 15 mars 16 Maj 15 apr 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sept 15 aug 16 Okt 15 sept 16 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 3,5% 4,0% 4,2%4,1%4,2%4,1%4,0%4,1% 3,9% Jan Ack Ack febr mars Ack apr Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug År 2016 År 2015 Ack Ack sept okt Ack nov Ack dec >60dgr 2016 >60dgr 2015

4 (6) Under 2015 har Hälsa och habilitering haft ett flertal vakanser vilket dels berodde på att vissa yrkeskategorier är svara att rekrytera samt att det är svart att rekryterat till verksamheterna i ytterområdena. Under 2016 har gapet mellan önskad och därmed budgeterad bemanning och aktuell bemanning minskat något men kvarstår fortfarande vilket påverkar förvaltningens resultat. En del i detta är nya tjänster vilka ännu inte är tillsatta. I viss mån täcks gapet av inhyrd personal. Hälsa och habilitering har totalt sett en relativt låg sjukfrånvaro. Dock är den totala sjukfrånvaron i förvaltningen högre än motsvarande period 2015, däremot mindre än föregående månad. Det är fram för allt sjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 23 medarbetare som under året, helt eller delvis, varit sjukskrivna. I september 2016 är 11 medarbetare helt eller delvis sjukskrivna och där ett aktivt rehabiliteringsarbete pågår. Den korta sjukfrånvaron, 2-14 dagar, är i stort densamma som motsvarande period föregående år, 1,9 % 2015 mot 1,9 % 2016. Hälsa och habiliterings mål för 2016 är att sjukfrånvaron inte överstiger 3,94 som var helårsvärdet för 2015. PERSPEKTIV: EKONOMI Hälsa och habilitering har ett positivt resultat på 14 mnkr för perioden januari tom september 2016. Det positiva resultatet beror framför allt på att förvaltningen under året haft ett flertal vakanser. Vakanserna beror dels på att vissa yrkeskategorier är bristyrken och dels på lokaliseringen av tjänster. Tjänster som ligger i ytterområdena är svårare att bemanna än i Uppsala och Enköping. Förvaltningen har också öronmärkta medel som inte är förbrukade, det gäller framför allt glasögonbidrag 8-19 år och FoU bidrag till Primärvården. Mnkr 40 000 20 000 0 20 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 302 303 280 0 Personalkostnader inkl inhyrd -159-168 -145 9 Övriga kostnader -129-134 -115 5 Resultat 14 1 20 13 Det ackumulerade positiva resultatet ligger något lägre än samma period föregående år. Förvaltningen bedömer att kostnaderna borde öka något i slutet av året pga. att nya verksamheten Sprutbytet sätter igång. Vi har också kostnader för byte av A-bands utrustning på Hörcentralen som kommer påverka resultatet. Förvaltningen gör en bedömning att årsprognosen kommer att vara ett positivt utfall på ca 8 mnkr. Det ackumulerade resultatet år per september 2016 är 14 mnkr. Personal kostnaderna ligger 9 mnkr lägre än budget. De lägre kostnaderna beror framför allt på att samtliga budgeterade tjänster inte är tillsatta och det finns ställtider vid återbesättningen av tjänster. I budget 2016 budgeterades för ny verksamhet som heter Sprutbytet, enligt budget skulle verksamheten vara igång 1 mars 2016, tyvärr har den försenats och kommer inte att komma igång förrän 1 november. Övriga kostnader som är lägre är hjälpmedel, glasögonbidrag och FoU medel.

Bruttokostnad Mnkr 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad % förändring ack jmf fg år 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% % förändring Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 54 60 51 5,3% Verksamhetens kostnader -285-300 -257 11,2% Avskrivningar -3-3 -3-11,8% Nettokostnad -234-244 -208 12,3% Nettokostnaderna har ökat mellan 2015-2016, i jämförelsen måste hänsyn tas till förvaltningens nya verksamheter och uppdrag. Förvaltningens intäkter och kostnader påverkas också av den nedskrivna flykting prognosen.

6 (6) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall 201601-201609 Budget 201601-201609 Utfall 201501-201509 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 245 853 241 048 227 106 302 806 327 807 327 807 0 1. Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 2 073 1 725 1 723 2 596 2 300 3 050 750 Riks-/regionsjukvård 0 0 1 1 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 1 444 1 380 1 295 1 830 1 840 1 867 26 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 1 709 1 709 1 576 2 101 2 279 2 279 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 2 330 2 200 1 600 2 200 2 200 2 200 0 Övriga intäkter 48 981 54 757 46 859 68 951 72 936 69 249-3 686 2. Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 302 389 302 819 280 160 380 484 409 362 406 452-2 910 Lönekostnader inkl inhyrd personal -155 774-164 750-142 037-196 769-226 092-213 397 12 696 3. Övriga personalkostnader -3 422-3 626-2 982-5 274-4 835-6 077-1 243 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -28 268-27 856-25 770-35 163-37 142-37 242-100 Läkemedel -5 535-5 091-4 696-6 640-6 788-6 938-150 Medicinsk service -3 581-5 471-3 562-5 701-7 294-5 734 1 560 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -12 504-12 535-12 480-17 396-16 714-16 779-65 Lokal- och fastighetskostnader -20 318-20 123-18 905-27 467-26 831-27 103-272 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -55 874-60 644-46 120-69 123-80 859-80 621 239 4. Finansiell nettokostnad -274 969-378 -518 1 292-463 -1 754 5. Avskrivningar/nedskrivningar -2 932-3 074-3 324-4 366-4 099-4 099 0 Summa kostnader -288 481-302 202-260 253-368 418-409 362-398 451 10 910 RESULTAT 13 908 617 19 907 12 066 0 8 000 8 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -234 001-243 599-208 422-292 422-331 299-321 544 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -790-3 750-990 -1 614-5 000-2 300 2 700 6. Not: 1. Periodiserad budget för att ta höjd för högre kostnader under senare del av året. 2. Lägre intäkter Cosmic än förväntat p g a minskat antal flyktingar. 3. Ett flertal vakanser och hög personalomsättning första delen av året. 4. Kostnaderna kommer öka under hösten men ett överskott kommer förmodligen att uppkomma för övriga kostnader. 5. Budgetering gjordes för audionommottagningens förmodade underskott år 2016. Därför avvikelsen för finansiella nettokostnader. 6. Under året har förvaltningen gått över till att leasa bilar vilket innebär lägre investeringskostnader. Även inköp av hjälpmedel över ett basbelopp har minskat.

Bilaga VS 2016, 134 2016-09-26 Dnr VS 2016-0014 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn 018-611 6581 E-post: nina.anundsson@lul.se Vårdstyrelsen Uppföljning av privata vårdcentralers tillgänglighetsrapportering Av de totalt 22 privata vårdgivare som bedriver vårdcentralsverksamhet i landstinget har 21 vårdcentraler inkommit med rapport över pågående och planerade insatser för att förbättra tillgängligheten. Rapportering saknas för en vårdgivare som avvecklar sin verksamhet 2017-01-01. Genomförda insatser för förbättrad tillgänglighet Förbättrad telefontillgänglighet (krav på telefonkontakt med vårdcentral samma dag) Höjd grundbemanning av sjuksköterskor Omfördelade personalresurser inom sjuksköterskebemanningen för att bättre hantera inkommande samtal, omfördela sjuksköterskornas administrativa uppgifter Informerat på telefon och web om att drop-in finns på mottagningarna för att avlasta telefonin och öka andelen patienter på drop-in Nyanställa kuratorer och psykologer för att direkt i telefon kunna hänvisa till dessa och därmed göra telefonsamtalen effektivare Förbättrad läkartillgänglighet (högst 7 dagar till läkarbesök) Ökad grundbemanning för läkare Ökad sjuksköterskebemanning och omfördelning av patienter till sjuksköterskor vilket bedöms minska trycket på läkartiderna Hänvisning direkt till sjukgymnast och psykolog, att inte behöva remitteras via läkare, införa akuta tider hos psykolog Arbete efter principen kring lägsta effektiva omhändertagandenivå Kvällsmottagning vissa dagar i veckan Sjukskötersketriagering, drop-in-mottagning för att minska trycket på bokade läkartider Rutinförbättringar kring när patientvald väntan ska registreras Kontinuerliga förbättringsarbeten Anpassad produktionsplanering som kan justeras efter patientflödet Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Sammanfattning Sammanställningen av de privata vårdcentralernas inrapportering visar att de privata vårdcentralernas förbättringsarbete framförallt är inriktat mot bemanningsfrågor och arbetssätt. Vidare bidrar engagerat ledarskap och intresse för uppföljning till att nya arbetssätt testas. För att få bättre tillgänglighet till läkare efterfrågas fler utbildade allmänläkare och sjuksköterskor. Kompetensförsörjning lyfts som en både nutida och framtida utmaning av flera vårdcentraler. En vårdcentral lyfter frågan kring att vårdcentralen inte erhåller ersättning för inkommande telefonsamtal, utan endast får betala tillbaka om de inte når målen. Förslag lämnas om att en framtida målrelaterad ersättning skulle kunna utformas kring antal inkommande samtal/listad. Med nuvarande ersättningsnivåer, menar vårdcentralen, är det svårt att bemanna upp tillräckligt många sjuksköterskor för att kunna hantera inkommande samtal. Några vårdcentraler diskuterar kring att deras något lägre tillgänglighetssiffror delvis beror på felaktiga registreringar av egen personal där patientvald väntan missat att registreras. Vårdcentralerna tror att nya registreringsrutiner kommer att ge bättre tillgänglighetssiffror inom deras respektive vårdenheter. Andra vårdcentraler framför att arbetet kring lägsta effektiva omhändertagandenivå är en central fråga som kan bidra till att hålla tillgänglighetskravet på sju dagar till läkare. Sjuksköterskornas arbete med triagering lyfts då som en viktig funktion för att slussa patienter till rätt vårdnivå. Sammanfattningsvis nämner flera vårdcentraler att de till viss del lyckats öka bemanningen av personal, försöker anpassa bemanningen efter patientflödet och att det tillsammans med kontinuerliga förbättringsarbeten förhoppningsvis kommer att ge bättre tillgänglighetssiffror framöver.

Hej! Åtgärder för att förbättra tillgänglighet på telefon och tid till allmänläkare inom 7 dagar: Telefon: efter att under början av 2015 haft en dålig tillgänglighet förändrades arbetssättet vilket medfört att vi under hösten-vintern 2015-16 haft en tillgänglighet på nästan 100 %. På grund av sjukdom i sköterskegruppen under slutet av våren/sommaren sjönk tillgängligheten men under hösten räknar vi med att åter nå tillfredsställande nivå. Tid till allmänläkare: Vi har anställt ytterligare en allmänläkarspecialist (nu 4st) och räknar med att tillgängligheten då ska bli mycket god. Med vänlig hälsning Fredrik Cederblad, Barnläkare, Barnallergolog Verksamhetschef Aleris Barncentrum & Vårdcentral Uppsala

Bilaga VS 2016, 135 2016-09-22 Dnr FTV 2016-0014 Cheftandläkare Pia Gabre Tfn 018-6116489 E-post pia.gabre@lul.se Utvärdering av kompetenscenter för äldretandvård i Folktandvården, Uppsala län Ett 3-årigt projekt i landstinget Uppsala län Folktandvårdens kansli Besök Ulleråkersvägen 21 750 17 Uppsala tfn 018-611 00 00 fax 018-611 61 20 www.ftvuppsala.se

2 (22) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Äldres munhälsa 4 Nutrition 5 Arbeta förebyggande 5 Tandvårdens ekonomi 5 Behov av utveckling 6 Kompetenscentrum för äldretandvård startar 7 Praktiskt genomförande 8 Struktur och organisation 8 Aktiviteter 2014 2016 9 Informationsverksamhet 9 Utbildning 11 Samverkan och deltagande nationellt 11 Forsknings- och utvecklingsprojekt 12 Sammanfattning aktiviteter och resultat 17 Information 17 Utbildning 17 Regionalt och nationellt 17 Forskning och utveckling 18 Förslag på fortsättning för KÄT 18 Aktiviteter 18 Organisation 19 Tidplan 20 Referenser 21

3 (22) Sammanfattning Antalet äldre blir fler och har fler tänder. Munhälsan är viktig för allmänna hälsan, för nutritionen och livskvaliteten. Kunskapen om äldres munhälsa och hur man på bästa sätt ska förebygga munsjukdomar samt vilka behandlingsmetoder som är mest effektiva är bristfällig. Ett kompetenscentrum för äldretandvård (KÄT) startade i januari 2014 för att samla den kunskap som finns och skapa ny kunskap genom forsknings- och utvecklingsprojekt samt prova alternativa arbetssätt i försöksverksamhet. Kompetenscentret skulle dessutom sprida kunskapen till äldre, anhöriga, tandvården, hälso- och sjukvården och kommunens omvårdnadspersonal samt till beslutsfattare och vårdplanerare. Projektet planerades pågå i 3 år och därefter utvärderas. KÄT placerades i sjukhustandvården Seminariets lokaler och bemannades med en disputerad projektledare, en koordinator och fyra tandhygienister/tandläkare som genomfört projekt. De aktiviteter som genomförts under projekttiden är följande: - Informationsaktiviteter riktade till äldre personer, anhöriga, pensionärs- och invandrarföreningar samt kommunala verksamheter - Utbildningsaktiviteter för kommunala verksamheter, tandvårdsutbildningar och tandvårdspersonal i andra landsting - Samverkan regionalt och nationellt. Exempel är nationellt nätverk för äldretandvård i Folktandvårdens regi samt deltagande i arbetsgrupper hos myndigheter En stor del av KÄT:s arbete har ägnats åt forskning och utveckling med syftet att fylla kunskapsluckor och hitta bra arbetsmodeller i äldrevården som främjar god munhälsa. Två forskningsprojekt, ett om munhälsan hos äldre som invandrat till Sverige och ett om hur sköra äldre kan upprätthålla regelbunden tandvård, har resulterat i sammanlagt sex rapporter. Ett utvecklingsprojekt om en modell för bra munvårdsrutiner på ett äldreboende har kunnat inkludera utvärdering av implementering, men utan långsiktig uppföljning. Privattandvården har involverats i ett av forskningsprojekten. Detta är viktigt eftersom 70 % av 80-åriga patienter går hos privattandläkare. Aktiviteterna i KÄT under projekttiden bör även vara huvudinriktningen i det fortsatta arbetet. Den del som bör förstärkas är främst strukturerad utbildning i det egna landstinget och utvärdering av implementering av effektiva arbetssätt och rutiner. För att undvika att likande arbete utförs i flera verksamheter i Folktandvården bör KÄT samordnas med en sammanhållen sjukhustandvård, med gemensam verksamhetschef. KÄT bör även fortsättningsvis ha ett specifikt uppdrag med ett eget ekonomiskt ansvar. För att minska sårbarheten bör flera personer ha deltidsuppdrag inom KÄT. Till KÄT knyts en utvecklingsstrateg som även deltar på avdelningsmöten med Folktandvårdens vårdkvalitetsenhet, samt resurser för information och utbildning och

4 (22) för genomförande av utvecklingsarbete. Den nya organisationen föreslås träda i kraft 1 januari 2017. Bakgrund Antalet äldre i Sverige ökar liksom i andra delar av världen. Enligt SCB kommer antalet personer i åldern 65-79 år öka från strax under 1,2 miljoner år 2009 till mellan 1,5 och 1,6 miljoner år 2030. Figuren nedan visar förändringen av befolkningen över 80 år under samma tidsperiod för olika utfall beroende på medellivslängd 1. Figur 1. Demografisk utveckling av åldrar över 80 år under perioden 1960 2060. Äldres munhälsa Äldres munhälsa har förbättrats under de senaste decennierna. Andelen tandlösa åttioåringar har minskat från 56 % 1983 till 7 % 2013 2. Personer som bor på äldreboenden eller har stora omvårdnadsinsatser har sämre munhälsa än friska äldre. I en studie som genomfördes i länen Gävleborg, Uppsala och Västmanland av äldre med omvårdnadsstöd var 32 % av individerna tandlösa 3. Förekomst av munproblem kan orsaka smärta, infektioner och nutritionssvårigheter 4-5. Äldre tenderar att inte upprätthålla sina tandvårdskontakter 6 vilket gör att många sjukdomar i munnen kan bli förbisedda. Det finns även rapporter om att äldre har sämre munhygienvanor än yngre 7 och att detta gäller för både oberoende och beroende äldre 8. Detta är särskilt olyckligt eftersom äldre har den största risken att drabbas av munsjukdomar 9. Munhälsan kan påverkas av allmänsjukdomar, men även det omvända förhållandet gäller - att sjukdomar i munnen påverkar den allmänna hälsan. Tandbeläggningar kan utgöra en reservoar för bakterier och ge luftvägsinfektioner. Vårdrelaterad lunginflammation är en av de viktigaste dödsorsakerna hos försvagade personer och den troliga smittvägen är bakteriespridning från munhåla och svalg 10. En förbättrad munhygien hos äldre kan

5 (22) minska risken för att insjukna eller dö i lunginflammation 11. Tandlossning är en munsjukdom som har samband med flera allmänsjukdomar, bl.a. diabetes, reumatoid artrit och hjärt-kärlsjukdomar 12. Nutrition Muntorrhet drabbar ofta äldre och detta medför svårigheter att äta viss föda, svårt att svälja, tala, ge dålig andedräkt, munsveda, smakförändringar och kraftig kariesutveckling. Läkemedel är den viktigaste orsaken till att äldre drabbas av muntorrhet 13. Allsidig kost har betydelse för munhälsan samtidigt som sveda och ont i munnen leder till dålig hälsa och undernäring. Svenska studier har visat att mellan en tredjedel och hälften av äldre på särskilt boende var undernärda och bland äldre som fick hjälp i eget hem låg ca hälften i riskzonen för undernäring 14-15. Bristande munhälsa är en viktig orsak till viktnedgång hos bräckliga äldre 16. Det är av stor betydelse för välbefinnandet att kunna äta och dricka utan att det skall kännas obehagligt och munvård har en viktig funktion för att kunna uppfylla detta. Arbeta förebyggande Tandvården har varit framgångsrik under de senaste decennierna när det gäller att förebygga munsjukdomar och särskilt gäller detta karies. Trots detta rapporterar Folkhälsoinstitutet 17 att självupplevd ohälsa är tio gånger vanligare hos människor med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Metoder för att förebygga munsjukdomar ställer krav på kognitiv, intellektuell och fysisk förmåga. Därför uppstår den ogynnsamma situationen att de människor som har det största behovet av förebyggande insatser har den sämsta förmågan att ta till sig råd och att förändra beteendet. Tidigare forskning har till stor del identifierat vilka insatser som är effektiva för att förebygga främst karies och tandlossning 18. Genom att anpassa, eller ta fram nya, metoder, produkter och hjälpmedel kan möjligheterna att förebygga munsjukdomar förbättras för äldre personer. Tandvårdens ekonomi I en särskild tandvårdsförordning 19 reglerades 1999 landstingens ansvar för att äldre och funktionshindrade med omfattande omvårdnadsbehov erbjuds avgiftsfri munhälsobedömning i hemmet och nödvändig tandvård för samma avgifter som inom hälso- och sjukvården. Med omfattande insatser menas personlig omvårdnad större delen av dygnet, dvs. minst 3 ggr/dygn samt tillsyn på natten eller trygghetslarm. År 2010 kostade landstingens tandvårdsstöd totalt 810 miljoner kronor. År 2013 byggdes tandvårdsstöden ut ytterligare för vissa grupper med medicinsk diagnos. Äldre som inte har rätt till landstingets tandvårdsstöd har i stället möjlighet att använda det statliga tandvårdsstödet 20. Detta stöd innefattar ett allmänt tandvårdsbidrag som är högre för personer över 75 år (300 kr/år) och högkostnadsskydd. Majoriteten av äldre över 80 år är inte berättigade till landstingets tandvårdsstöd.

6 (22) Tandvårdsstödets förmåner når långt ifrån alla berättigade även om antalet som nås successivt har ökat för varje år. Tandvården är beroende av att kommunen identifierar de berättigade och det är en logistisk utmaning att samordna kommunens och tandvårdens insatser. Landstingen i Sverige har uppskattat att 166.000 personer, 2,3 % av befolkningen, var berättigade till tandvårdsstödet 2010. Detta år fick 60 % av de berättigade till tandvårdsstödet uppsökande munvårdsbedömning och 73 % fick nödvändig tandvård för avgifter som inom hälso- och sjukvården. Störst är svårigheterna att nå de personer som bor i ordinärt boende, kvarboende 21. Eftersom andelen äldre som får sin omvårdnad i det egna hemmet ökar finns risk för att genomförandet av tandvårdsstödet ytterligare kommer att försvåras. I Sverige besöker en stor del av befolkningen tandvården regelbundet. I Folkhälsoenkäten uppger nästan 90 % av befolkningen i åldrarna 45-84 år att de varit hos tandvården de senaste två åren 22. Det finns dock skäl att anta att det är de friska äldre som till stor del upprätthåller tandvårdskontakterna. Orsaken till att äldre personer inte besöker tandvården kan vara ekonomiska, tillgänglighetsproblem på mottagningarna eller att orken och motivationen inte räcker till. Äldre med mindre och medelstora omvårdnadsbehov får inte ta del av landstingets tandvårdsstöd och man har därför inte tillgång till ekonomiskt stöd och den uppsökande verksamheten som kan identifiera tandvårdsbehov. Att tandvårdsstödet inriktas enbart på äldre som hunnit utveckla stora omvårdnadsbehov gör även att tandvården förlorar möjligheten till tidiga förebyggande insatser och man kan inte behandla när skadorna är små. Behov av utveckling De äldre blir fler, har alltfler egna tänder och deras tandhälsa är sämre än andra åldersgrupper. Den sämre munhälsan behöver inte enbart förklaras av ökad risk för munsjukdom utan är troligen även ett resultat av att tandvårdsbehoven inte blir åtgärdade. Att äldre med funktionsnedsättning inte väljer tandvård i den utsträckning de behöver har beskrivits ovan, men förklaringen kan även vara att äldre inte prioriteras av utförarna av tandvård. Kliniker kan brista i fysisk anpassning, tandvårdspersonalen har inte kompetens när det gäller de särskilda behoven eller de äldre blir bortprioriterade till förmån för friska patienter 23. Dessutom är stödpersoner med flera olika huvudmän, såsom kommuner, primärvård och tandvård, involverade och det ställs stora krav på samordning för att de äldre ska få den tandvård de behöver. Även när det gäller forskning och utveckling riskerar behovet hos äldre och andra med funktionsnedsättning att bli bortprioriterade. Det ligger närmare till hands att utveckla behandlingsmetoder som efterfrågas av många i stället för speciella behandlingsmetoder anpassade till ett fåtal. Utbudet av estetisk tandvård är stort medan funktionella lösningar för bettet som är starkt nerslitet av ålder och ofrivilliga munrörelser till stor del saknas.

7 (22) Fabrikanterna tar fram rader av munhygienprodukter som marknadsförs intensivt, men det är svårt att väcka intresse för att ta fram produkter som är anpassade till människors fysiska och kognitiva brister 23. Folkhälsoforskningen kring äldre behöver mer inriktas på hur man kan bibehålla och främja det friska hos de äldre. Effektiva metoder för att förebygga munsjukdomar hos äldre, och särskilt för dem med funktionsnedsättningar, behöver därför utvecklas. Kunskapen om hur munsjukdomar uppkommer och progredierar hos äldre behöver förstärkas, liksom effektiva metoder att behandla och rehabilitera bettet när skadorna är ett faktum. Dessutom behöver metoder för att överföra kunskap och arbetssätt mellan yrkesgrupper inom och utom tandvården arbetas fram och utvärderas. Munsjukdomar har ett starkt samband med socio-ekonomiska förhållanden och det gör att sjukdomarna är ojämnt fördelade i gruppen äldre precis som i samhället i stort. Många av de äldre har idag invandrarbakgrund och kunskapen om deras munhälsa är starkt begränsad 24. Vårdgivaren behöver utveckla sitt kunnande om andra kulturer och ibland förändra sitt synsätt för att ge en kulturspecifik professionell omvårdnad, dvs. involvera vårdtagarens och de anhörigas egna kulturella förutsättningar för att öka delaktigheten och självbestämmandet. Även inom dessa områden behöver ny kunskap inhämtas och nya arbetssätt implementeras 25. Kunskapscentrum för äldretandvård startar Folktandvården invigde Kunskapscentrum för Äldretandvård (KÄT) i januari 2014. KÄT startade som ett 3-årigt projekt som därefter skulle utvärderas. Det övergripande syftet var att skapa förutsättningar för att alla delar av God vård-begreppet ska kunna uppfyllas när det gäller äldres tandvård den ska vara kunskapsbaserad, säker, effektiv, patientfokuserad, jämlik och kunna ges i rimlig tid. Genom att samla erfarenhet och kunskap på en och samma plats kan lärdom och information lättare spridas till de äldre själva, anhöriga, tandvården, hälso- och sjukvården, kommuner, föreningar och organisationer (Figur 2). Fokus kommer skulle ligga på: - sammanställa kunskap om äldres munhälsa, hur man kan förebygga ohälsa och vilka behandlingsmetoder som är effektiva - skapa kunskap där det saknas genom forskning och utvecklingsprojekt - sprida kunskap och skapa samsyn om äldres munhälsa och effektiva arbetssätt inom tandvård, sjukvård och kommunal omvårdnad

8 (22) Figur 2. Syftet med KÄT. Genomförande Kunskapen om äldres munhälsa och om effektiva arbetssätt är begränsad. Den kunskap som finns bör dock kunna komma de äldre till del på ett bättre sätt. Genom att samla den kunskap som finns, t.ex. i befolkningsenkäter, epidemiologiska redovisningar av hälsoutveckling och kvalitetsregister, kan kunskapen göras tydlig i kunskapsöversikter. Där ingen kunskap om äldres munhälsa och effektiva behandlingar finns kan ny kunskap skapas genom utvecklings- och forskningsprojekt. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, och Vetenskapsrådet har identifierat kunskapsluckor inom tandvården. En av dessa är äldres munhälsa. Nyligen har Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer för vuxentandvård, men i dessa riktlinjer har äldre med funktionsnedsättning exkluderats 18. Den kunskap som redan finns och den som skapas måste spridas till dem som ska implementera den, tandvårds-, hälso- och sjukvårds- och omvårdnadspersonal, men även till patienter och anhöriga. Andra viktiga mottagare av kunskapen är beslutsfattare och vårdplanerare samt media. Ett flertal samarbetspartners har identifierats, till exempel övriga förvaltningar i landstinget, universitet, centra för äldretandvård i andra landsting, patient- och anhörigföreningar. Folktandvården har redan tidigare haft samarbete när det gäller äldretandvård med Karolinska Institutet och grannlandstingen. Detta samarbete har resulterat i fyra publicerade vetenskapliga artiklar 3,7,26,27. Struktur och organisation Kunskapscentrum för Äldretandvård är placerat på Folktandvården Seminariet. Kliniken bedriver sjukhustandvård med ett stort inslag av äldretandvård och sedan 1 januari 2016 även en mobil klinik som erbjuder tandvård på äldreboenden. Centrat är bemannat med en FoU-ansvarig projektledare på 40 % samt en koordinator på 50%. Dessutom erbjuder

9 (22) centrat forsknings- och utvecklingstid för fem personer på vardera 20 %. De fem personerna ska ha en varierande bakgrund från offentlig och privat tandvård samt från verksamhet med annan huvudman än tandvård men som kommer i nära kontakt med äldres munhälsa i sin profession. I figuren nedan beskrivs de olika funktionerna och dessutom de olika utvecklingsområdena som centrat har ägnat sig åt (Figur 3). Projektledare för KÄT är professor Pia Gabre och koordinator tandhygienist Marie- Louise Hagman Gustafsson. Under 2014 har tre personer knutits till centrat för att bedriva FoU-projekt: tandhygienisterna Catarina Derblom och Ulrika Gällström samt tandläkare Eva Olerud, samtliga från Folktandvården. Det har varit svårt att hitta någon från privattandvården som kunnat ansluta sig med så stor omfattning som 20 % per vecka, men i stället har åtta privattandläkare på fyra kliniker kunnat engageras i ett av forskningsprojekten (se nedan). I slutet av 2014 har kontakt knutits med sjuksköterskan Christina Brännström från Uppsala kommun och från 1 februari 2015 arbetar hon 20 % på KÄT. Figur 3. Personalstruktur och fokusområden för KÄT. Aktiviteter 2014-2016 Informationsverksamhet Informationsverksamheten har varit intensiv vid KÄT redan från projektets start. Nedan beskrivs i vilka sammanhang information om munhälsa och tandvårdsstöd har getts. Riktad direkt till äldre personer - Träffpunkter för personer över 65 år vid regelbundna besök

10 (22) - Anhörigcentrum vid ett flertal tillfällen - Visions pensionärers träffpunkt för personer över 65 år - Äldre personer med invandrarbakgrund i Gottsunda i samarbete med SIU (samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala) vid flera tillfällen - Café Mona, personer över 65 år från forna Jugoslavien - Träffpunkt Bozorgan, personer över 65 år från Iran - Träffpunkt Nyby Vision för alla nationaliteter och åldrar - Föreläsning vid 60+ mässan i Uppsala samt förmedling av information i monter 2015 och 2016 - Information om munhälsa på SPF-möte i samarbete med Äldreombudsmannen - Information om munhälsa på Socialdemokratiska veteranföreningen Riktad till personer som kommer i kontakt med äldre Information riktad till andra grupper än äldre: - Publicerat artikel om KÄT i tidningen Orofacial medicin - Information om äldretandvård och KÄT vid privattandläkarnas föreningsmöte i Uppsala - Demensnätverksträff för Silviasystrar i Uppsala kommuns regi - Deltagit på Uppsala läns MAS-nätverk för uppsökande verksamhet och intygsförskrivning vid flera tillfällen - Föräldranätverk inom Hälsa- och habilitering - Posterutställning om KÄT vid Folktandvårdens dag - Munvårdsutbildning på Ekeby hemvård vid flera tillfällen - Föreläsning för sjukvårdsteamet i Uppsala - Information om KÄT på Upplands tandhygienisters föreningsmöte Övriga aktiviteter - Tagit fram broschyrer för mobil tandvård och uppsökande verksamhet - Tagit fram profylaxrutiner för äldre personer för Folktandvården - Tagit fram ROAG-utbildning som bygger på SKL:s broschyr om munhälsa - Deltagit i intervjuer i samband med extern revision av omhändertagande av äldre multisjuka - Studiebesök från Tandläkarhögskolan i Tromsö - Besök av Erika Hult från landstingets Tandvårdsenhet vid flera tillfällen - Studiebesök Uppsökande verksamhet, Dalarna - Studiebesök på äldreboendet Wesslandia, Tierp tillsammans med blivande munvårdsombud i äldrevården, Uppsala Informationsaktiviteterna har lett till många telefonkontakter. Särskilt har anhöriga till äldre som vårdas i hemmet hört av sig för att få hjälp med att få intyg för nödvändig tandvård.

11 (22) Utbildning Utbildning andra folktandvårdsorganisationer Föreläsningar om äldretandvård för personal vid Folktandvården i Sörmland, Örebro, Östergötland och Västernorrland. Utbildning andra verksamheter Föreläsningar om äldretandvård vid nationell kurs anordnad av privat företag samt flera diplomkurser anordnade av Tandläkarförbundet. Beställarkonferens Föreläsning om äldretandvård och KÄT på SKL:s nationella beställarnätverk vid deras möte i Uppsala. Seminarium om äldres munhälsa Föreläsning om äldretandvård på seminarium i Stockholm med titeln Är systemet för äldretandvård anpassat till patienternas munhälsa anordnat av privattandvården. Tandsköterskeutbildningen Föreläsning tandsköterskeutbildningen i Uppsala om äldretandvård. Tandvårdsdag I december 2016 genomförs en tandvårdsdag för all personal i Folktandvården, Uppsala län, med temat äldretandvård. Samverkan och deltagande nationellt Nationellt nätverk för äldretandvård Hösten 2013 startade Folktandvårdföreningen i Sverige ett nationellt nätverk för äldretandvård. Syftet med nätverket är att ta vara på och sprida kunskap inom området äldretandvård samt att uppmärksamma problem och hot mot en god utveckling av äldres munhälsa. Nätverket har en representant från varje län i Sverige och träffas en gång per termin. Projektledaren för KÄT i Uppsala är ordförande i nätverket. Kunskapscentra för äldretandvård i andra län Projektledaren deltar i gemensamma möten med ledningen för övriga fem nationella centra för äldretandvård. Samarbetet innebär erfarenhetsutbyte och att gemensamma projekt kan utformas.

12 (22) Odontologisk Riksstämma I samarbete med övriga fyra centra för äldretandvård i Folktandvården, Sverige, hölls ett symposium på den odontologiska Riksstämman hösten 2014 med titeln Den äldre patienten i centrum. På Riksstämman 2015 presenterade KÄT två forskningsrapporter och 2016 är tre forskningsrapporter inbokade. Samarbete med SKL Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för äldre som sedan 2013 registrerar munvård genom att instrumentet ROAG används. Under 2014 har KÄT:s projektledare ingått i en arbetsgrupp på SKL som tagit fram en informationsbroschyr om hur instrumentet ROAG ska användas (Munhälsa åtgärder för att förebygga ohälsa i munnen, SKL 2014). Vårdanalys Myndigheten för vårdanalys har initierat en studie som syftar till att belysa och analysera hur tandvårdsstödens utformning och tillämpning fungerar för målgruppen äldre. Projektledaren i KÄT har ingått i referensgruppen för detta arbete. Resultatet presenterades i april 2015 (Vårdanalys Rapport 2015:3). Workshop på socialdepartementet Projektledaren på KÄT har deltagit i socialdepartementets workshop Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre och dessutom i den arbetsgrupp som mötet utsåg. Arbetsgruppen skickade en skrivelse om angelägna forskningsområden för äldres munhälsa till utbildningsdepartementet inför forskningspropositionen Bättre munhälsa våren 2015. Nätverk för tandhygienister Koordinatorn för KÄT deltar i nationellt nätverk för äldretandvård i Tandhygienistföreningens regi Konferens om tandvårdsstöden Projektledaren på KÄT var moderator på konferensen 40 år med svenskt tandvårdsstöd. Dåtid-nutid-framtid som ägde rum på Stockholms sjukhem hösten 2014. Tandläkarförbundet Projektledaren på KÄT deltog som sakkunnig när Tandläkarförbundet tog fram informationsmaterial om sköra äldre. Nationella patientsäkerhetskonferensen Under den nationella patientsäkerhetskonferensen i Älvsjö 21-22 september 2016 höll representanter från kunskapscentra för äldretandvård i Värmland, Uppsala och Stockholm en gemensam föreläsning Munnen är en del av kroppen det är säkert.

13 (22) Forsknings- och utvecklingsprojekt KÄT har bedrivit omfattande utvecklingsverksamhet. Ett utvecklingsprojekt och två forskningsprojekt startade 2014 och progressionen av dessa beskrivs nedan. Under hösten 2015 startade ytterligare ett projekt genom att en sjuksköterska inom Uppsala kommuns äldreomsorg har anslutits till KÄT på 20 %. Nedan presenteras projekt som pågått sedan starten av KÄT. Förutom ovan nämnda projekt deltar projektledaren i en kunskapsöversikt som tas fram av SBU. Kunskap och kunskapsluckor inom äldretandvård Ansvarig: Pia Gabre, projektledare KÄT Behandlingsmetoder för äldres munhälsa är ett område där en systematisk kartläggning och granskning behövs för att utreda för vilka metoder det finns kunskapsunderlag (evidens) och vilka metoder som saknar kunskapsstöd, dvs. där det finns kunskapsluckor. En systematisk kartläggning med frågeställningen vad det finns det för kunskap respektive kunskapsluckor om behandlingsmetoder och långtidsuppföljning av äldres munhälsa genomförs därför av SBU och HTA-O i Skåneregionen. Projektledaren deltar som sakkunnig i kartläggningen. Litteratursökningen är genomförd, artiklarnas kvalitet är bedömd och ett resultat har tagits fram. Ett manus är under färdigställande och beräknas vara klart under hösten 2016. Förbättrad munvård för äldre på äldreboenden Ansvarig: Ulrika Olsson, tandhygienist, allmäntandvården Tierp Det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av munvård på särskilda boenden. Vårdpersonalens kompetens, attityder och prioriteringar har betydelse när munvård ska utföras. Ytterligare ett hinder för insatserna för att främja munhälsa är att stödpersoner med flera olika huvudmän, såsom kommuner, primärvård och tandvård, är involverade och det ställs stora krav på samordning för att de äldre ska få den tandvård de behöver. Det övergripande syftet med projektet är att skapa arbetsmodeller som kan användas på särskilda boenden för äldre för att säkra att munvård och tandvård utförs kunskapsbaserat och med god kvalitet. Följande frågeställningar ska besvaras: - hur ser rutinerna för munvård ut idag, från inskrivning till utförande? Hur beslutas insatserna, hur dokumenteras besluten, hur genomförs insatserna och hur sker uppföljningen? - Hur ser processen den goda munvårdsrutinen ut där alla steg från inskrivning till utförande inkluderas? - Vilka hinder finns för att den goda rutinen ska kunna fungera i vardagen? Vilka lösningar finns för att eliminera eller reducera hindren? Projektet utfördes på äldreboendet Wesslandia i Tierps Kommun, ett äldreboende med 95 vårdplatser, därav är 46 platser i demenscentrum. Projektet genomförs i samarbete med enhetschefen på boendet. Rutinerna på äldreboendet kartlades med hjälp av intervjuer

14 (22) med nyckelpersoner: biståndshandläggare, verksamhetschef, enhetschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska och övriga sjuksköterskor på boendet. Genom en enkät till all personal inhämtades information om personalens kunskap och attityder samt deras uppfattning om gällande rutiner. Utifrån intervjuer och enkätresultat som genomfördes 2014 togs en modell för goda munvårdsrutiner fram. Modellen innebar bland annat att munvårdsombud inrättats på samtliga avdelningar, en tandvårdspärm införts med aktuell information om de boendes munvårdsbehov och utbildningsinsatser har genomförts. Förbättringsarbetet genomfördes 2015. Under 2016 har en uppföljande enkät genomförts. Projektet har presenterats med en poster vid konferensen ACTuell gerodonti den 7 oktober 2016. Projektet kommer även att presenteras på Riksstämman i november 2016. Projektet har redovisats i en svensk rapport hösten 2016. Publikation: Olsson U, Hagman Gustafsson ML, Gabre P. Utveckling av munvårdsrutiner på vårdoch omsorgsboende för äldre. Rapport 2016. Folktandvården Uppsala län. Munhälsa och äldre i kommunal hemvård Ansvarig: Christina Brännström, sjuksköterska, Uppsala kommun Många äldre har möjlighet att leva i sina hem tack vare insatser från kommunens hemtjänst efter biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. I vård och omsorg om äldre ingår personlig omvårdnad som stöd och hjälp av vård- och omsorgspersonal med personlig hygien, i vilken munvård är en uppgift bland flera. Trots behov av hjälp med sin dagliga munvård får endast en liten andel av de äldre hjälp av vård- och omsorgspersonal. Studier visar att vård- och omsorgspersonal saknar tillräcklig kunskap om äldres munhälsa och om de tandvårdsstöd som samhället erbjuder. Många äldre får därför inte tandvårdsintyg trots att de är berättigade, förstår inte vad det innebär att tacka ja till munhälsobedömning och den samverkan med tandvården som krävs för att munhälsobedömningen ska kunna utföras fungerar bristfälligt. Syftet med projektet är: - Att alla 65 år och äldre som behöver får stöd och hjälp med daglig munvård - Att alla som är berättigade har intyg för nödvändig tandvård - Att vård- och omsorgspersonal har tillräcklig kunskap för att stödja och hjälpa äldre med sin dagliga mun- och tandvård - Att de flesta äldre 80+ har kontakt med tandvården Personer 65 år och äldre med biståndsbeslut i två hemvårdsområden, ett i tätort och ett på landsbygd studeras. Datainsamling sker genom enkäter till vårdpersonal och strukturerade intervjuer med chefer och sjuksköterskor. Interventionen sker genom informations- och utbildningsinsatser som genomförs av sjuksköterska och tandhygienist. Gemensamt ska även informations- och utbildningsunderlag tas fram. Projektet påbörjades våren 2015 och beräknas pågå hela 2016. Sköra äldre personers tandvårdsbesök Ansvarig: Catarina Derblom, tandhygienist, Sjukhustandvården Seminariet

15 (22) Idag har de flesta äldre egna tänder och är beroende av förebyggande insatser för att behålla tänderna. Samtidigt förlorar många äldre den regelbundna kontakten med tandvården. Detta gör att deras munhälsa riskerar att kraftigt försämras. Genom att veta hur vanligt det är att äldre tappar kontakten med tandvården i Uppsala län och vilka hindren är för regelbunden tandvård kan lösningar tas fram som underlättar äldres tandvård. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar: - Hur vanligt är det att äldre tappar kontakten med tandvården inom Folktandvården och privattandvården? - Varför tappar äldre kontakten med tandvården? - Identifiera rutiner och arbetssätt inom tandvården och andra stödfunktioner som underlättar regelbunden tandvård Projektet består av två delar och det sammanvägda resultatet ska besvara frågeställningen. En retrospektiv journalstudie av cirka 1000 journaler har genomförs på sju kliniker, tre inom Folktandvården och fyra privata. Alla personer 75 år eller äldre som år 2010 genomgick en fullständig undersökning och betalade sin tandvård enligt det statliga tandvårdsstödet ingick i studien. Från journalerna hämtas data om vilken tandvård som utförts de senaste fem åren samt vissa tandhälsodata. Den andra delen av studien utgörs av 15 intervjuer med äldre personer. Intervjuerna analyseras med en kvalitativ metod. Tio % av patienterna hade tappat kontakten med tandvården och ytterligare 25 % riskerar att göra det genom de inte var uppsatta i kallelsesystemet. Skillnaderna mellan Folktandvården och privattandvården var liten. Analysen av intervjuerna visade att hinder för tandvårdsbesök var praktiska svårigheter, höga kostnader, komplicerat ekonomiskt tandvårdsstöd, brist på förtroende för tandvården och att man inte såg någon nytta med tandvård vid deras höga ålder. Munhälsa ansågs som viktigt och dålig munhälsa som något att skämmas över. Journalgranskningen har presenterats som en vetenskaplig rapport på den odontologiska Riksstämman 2015 och intervjustudien kommer att presenteras på Riksstämman 2016. Två vetenskapliga manuskript är inskickade till vetenskapliga tidskrifter. Dessutom har en svensk rapport tagits fram. Projektet beräknas vara avslutat hösten 2016. Publikationer: Derblom C, Hagman Gustafsson ML, Gabre P. Dental attendance patterns among older people a retrospective review of records in public and private dental care in Sweden. Insänd till vetenskaplig tidskrift. Derblom C, Hagman Gustafsson ML, Gabre P. Older people's description of factors that facilitate and impede regular dental care- a qualitative interview study. Insänd till vetenskaplig tidskrift. Derblom C, Hagman Gustafsson ML, Gabre P. Regelbundna tandvårdsbesök hos sköra äldre förekomst, hinder och möjligheter. Rapport 2016. Folktandvården Uppsala län.

16 (22) Munhälsa hos äldre som sent i livet invandrat till Sverige Ansvarig: Eva Olerud, tandläkare, Sjukhustandvården Seminariet Kunskapen om äldre invandrares munhälsa är bristfällig. Det finns goda möjligheter att förebygga munsjukdomar och därför vore det värdefullt att öka kunskapen om munhälsa och tandvårdsvanor, samt egen uppfattning och önskemål om munhälsan, hos äldre personer med invandrarbakgrund. Syftet med studien är att belysa äldre personer som invandrat till Sverige som äldre från andra länder än de Nordiska ur följande perspektiv: - tandvårdsvanor och egenvårdsvanor - egen uppfattning om tandvård och munhälsa - kunskap om munsjukdomar, förebyggande tandvård och ekonomiska tandvårdsstöd - de äldres uppfattning om hur tandvård ska erbjudas och regelbunden egenvård - hur munstatus ser ut Projektet består av två delar och det sammanvägda resultatet besvarar frågeställningen. En klinisk undersökning utfördes på en tandvårdsklinik och dessutom intervjuades 13 personer. Deltagare hämtades från fyra verksamheter i Uppsala, Träffpunkter, för äldre personer med invandrarbakgrund. Inklusionskriterier för att delta i studien var: 60 år eller äldre och att ha invandrat från ett utomnordiskt land. I den kliniska studien undersöktes 42 personer med en medianålder på 72 år. De som hade egna tänder hade i medeltal 22,3 tänder. Totalt var 17 % helt tandlösa. Fyra av tio uppgav att de inte besökt tandvården de senaste tre åren trots att 67 % beskrev att de hade problem med tänder och proteser. I intervjuerna beskrev immigranterna att kostnader, språkproblem och bristande förtroende för tandvården var barriärer för att få tandvård. Trots detta menade de äldre att de hade bra munhälsa och att de besökte tandvården när de hade behov. Munhälsan ansågs viktig och det var viktigt att ha ett eget ansvar för sin munhälsa. Intervjustudien presenterades på Odontologiska riksstämman 2015 och den kliniska studien presenteras på Riksstämman i november 2016. Två manuskript är insända till vetenskapliga tidskrifter och ett är publicerat. En samlad svensk rapport har tagits fram som kommer att tryckas inom kort. Projektet beräknas vara avslutat i juni 2016. Publikationer: Eva Olerud, Marie-Louise Hagman-Gustafsson, Pia Gabre. Experience of dental care, knowledge and attitudes of older immigrants in Sweden - a qualitative study. Insänd till tidskrift. Eva Olerud, Marie-Louise Hagman-Gustafsson, Pia Gabre. Oral health status in older immigrants in a medium-sized Swedish city. Spec Care Dentist 2016 Jul 26. doi: 10.1111/scd.12195. [Epub ahead of print]. Eva Olerud, Marie-Louise Hagman-Gustafsson, Pia Gabre. Munhälsa hos äldre med invandrarbakgrund. Rapport 2016. Folktandvården Uppsala län.

17 (22) Ekonomisk redovisning Finansiering av KÄT har skett inom Folktandvårdens FoU-anslag. Kunskapscentrum totala kostnader har uppgått till cirka 1,2 miljoner kronor per år. Den klart största delen gäller personalkostnader. Sammanfattning aktiviteter och resultat Information Informationsbehovet om äldres munhälsa och administrativa rutiner har varit stort från starten av KÄT. Särskilt stor har efterfrågan på information om de ekonomiska tandvårdsstöden och regler för uppsökande tandvård varit. Båda dessa system upplevs som krångliga och svåra att förstå. Folktandvården är utförare av tandvård och har egentligen inte informationsansvar för tandvårdsstöden men blir ändå tillfrågad för att ge informationen. Orsaken kan vara att informationsansvaret för systemen är oklara och splittrade. Försäkringskassan har informationsansvar för det statliga tandvårdsstödet och landstinget för landstingets tandvårdsstöd. För den äldre personen, anhöriga och kommunens personal ska ofta gränslandet mellan systemen förstås och då saknas en naturlig informationspartner. KÄT blev snabbt en räddningsplanka för alla dessa parter. Informationen har oftast efterfrågats av mottagaren av informationen. I ett initialt skede var dock KÄT den aktiva parten genom att aktivt kontakta andra aktörer och erbjuda tjänster. Med tiden har ett stort kontaktnät skapats mellan KÄT och kommunal verksamheter, anhöriggrupper och träffpunkter för äldre i många sammanhang. Särskilt stor omfattning har informationen riktad till invandrargrupper haft. Dessa grupper har varit särskilt utlämnade när det gäller att hitta information om tandvård och ekonomiska stöd. Utbildning Utbildningsaktiviteterna har främst initierats av mottagarna. Utbildningen har nått kommunala verksamheter och tandvårdsverksamhet utanför landstinget. Föreläsningar har getts till blivande tandsköterskor inom grundutbildningen. I slutet av 2016 kommer all tandvårdspersonal i Folktandvården få en utbildningsdag i äldretandvård. Utbildningsaktiviteterna skulle kunna strukturerats mera genom att utbildningspaket kunde aktivt erbjudas till exempelvis privattandvården och chefer i kommunal verksamheter. Regionalt och nationellt Kunskapen inom KÄT har efterfrågats i många sammanhang under 2014-2016. Äldretandvård har varit ett aktuellt ämne som många myndigheter och politiska

18 (22) sammanhang intresserat sig för. Deltagande i arbetsgrupper är tidskrävande men ger samtidigt en möjlighet att påverka och styra vilken inriktning utvecklingen av ämnesområdet ska ha. Det nationella nätverket för äldretandvård som är sammansatt av alla Folktandvårdsorganisationer i Sverige ger tillfällen att utbyta goda idéer och att dela med sig av färdiga arbetssätt mellan länen. Forskning och utveckling En stor del av KÄT:s arbete har ägnats åt forskning och utveckling med syftet att fylla kunskapsluckor och hitta bra arbetsmodeller i äldrevården som främjar munhälsa. Två forskningsprojekt har resulterat i sammanlagt sex rapporter. Projektets tidsperiod har inte medgett implementering av de förslag som främst de äldre själva lyft fram. Utvecklingsprojektet som hinner avslutas inom projekttiden har dock kunnat inkludera implementering, men utan långsiktig uppföljning. Privattandvården har involverats i ett av forskningsprojekten. Detta är viktigt eftersom 70 % av 80-åriga patienter går hos privattandläkare 2. Ett utvecklingsprojekten leds av en sjuksköterska i Uppsala kommun. KÄT betalar 20% av lönekostnaden för sjuksköterskan och kommunen har beviljat ytterligare 20% för projektet. Projektets inriktning är munhälsa för äldre i ordinärt boende och inkluderar alla steg från att bistånd beviljas första gången till eventuell flytt till särskilt boende eller att personen avlider. Projektet ska säkra rutinerna för att den äldre får regelbunden tandvård, får intyg om man är berättigad, hantering av erbjudandet om munhälsobedömning och utförandet av munhälsobedömningen. Projektet är angeläget eftersom den förra utföraren av uppsökande tandvård i Uppsala kommun enbart kunde nå 24% i ordinärt boende. Det nära samarbetet med sjuksköterskan främjar all uppsökande verksamhet i Uppsala kommun. Projektet hinner inte avslutas inom projekttiden. Förslag på fortsättning för KÄT Aktiviteter Aktiviteterna i KÄT under projekttiden bör även fortsättningsvis vara huvudinriktningen. Den del som bör förstärkas är främst strukturerad utbildning i det egna landstinget och implementering av effektiva arbetssätt och rutiner. Sedan 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra den uppsökande verksamheten i hela länet. Detta innebär att äldre som är berättigade till landstingets tandvårdsstöd ska få en munhälsobedömning i hemmet och att vårdpersonalen ska utbildas i munvård. Att ha den uppsökande verksamheten samlad i samma organisation som kunskapscentrum för äldretandvård och även den specialiserade sjukhustandvården innebär nya möjligheter. Lokal kännedom om åldrevårdens organisation, vårdpersonal och patienter kan underlätta utförandet av den uppsökande tandvården. Samverkan mellan tandvård,

19 (22) landsting och kommunala verksamheter ges bättre förutsättningar och ett strukturerat utvecklingsarbete underlättas av ett samlat och långsiktigt utförande i egen regi. Information Behovet av information när det gäller hur munsjukdomar kan förebyggas, regelverket för den uppsökande tandvården och hur de ekonomiska tandvårdsstöden fungerar kommer fortsättningsvis vara stort. De grupper som behöver information är tandvårdens personal, personal i de kommunala verksamheterna och patienter/anhöriga. Att ha en enhet som har information som sitt uppdrag och där informationen kan ges av ett begränsat antal personer har flera fördelar. Kvaliteten på den information som ges ökar och effektiviteten blir bättre genom att informationstillfällena inte stor det kliniska arbetet. Utbildning Idag ges utbildning inom området äldretandvård på flera enheter. KÄT har planerat och genomfört utbildning till vårdpersonal, utbildning ges inom regelverket för uppsökande verksamhet och sjukhustandvården har ansvarat för regelbunden internutbildning till Sjuateamen samt organiserat telemedicinutbildning genom lärplattformen Gerioweb. Genom att samordna utbildningsresurserna kan både kvalitet och effektivitet öka. Inom utbildningsområdet skulle även kunna erbjudas färdiga utbildningspaket för till exempel privattandvården, sjuksköterskor i kommunal verksamhet, användningen av ROAG och fördjupad kompetens för tandsköterskor inom äldretandvård (certifiering). En samordnad utbildningsresurs skulle även kunna ansvara för ST-utbildning i den nya föreslagna specialistutbildningen oro-facial medicin (sjukhustandvård). Samverkan regionalt och nationellt De nationella uppdragen har varit många under projekttiden. Allt talar för att detta kommer fortsätta. Det är en styrka för Folktandvården att ha kompetens och möjligheter att bidra till nationell utveckling inom äldretandvården. Forskning och utveckling SBU:s kartläggning av kunskapsluckor talar för att behovet av forskning kommer fortsatt att vara stor. KÄT bör i framtiden stärka utvecklingsarbetet inom implementering av nya metoder och arbetssätt. Samarbete med andra äldretandvårdscentra i Sverige underlättar utvecklingsarbetet, minskar behovet av ekonomiska resurser för det enskilda landstinget och höjer kvaliteten. Ett exempel på angeläget utvecklingsarbete är att rikta den uppsökande verksamheten till andra grupper av äldre för att tidigare kunna sätta in förebyggande åtgärder. Resurser för detta kan skapas genom att inte erbjuda munhälsobedömning för personer som får regelbunden nödvändig tandvård. Ett annat exempel är att organisera fluorsköljningar på äldreboenden i länet.

20 (22) Folktandvården i Uppsala har en nationellt unik samlad kompetens inom äldretandvård. Genom att ha ett kunskapscentrum i kombination med specialiserad sjukhustandvård, klinik för mobil tandvård och uppsökande verksamhet skapas möjligheter att utveckla arbetssätt och kvalitetsarbete. Organisation För att undvika att likande arbete utförs i flera verksamheter i Folktandvården bör KÄT samordnas med en sammanhållen sjukhustandvård. KÄT bör även fortsättningsvis ha ett specifikt uppdrag med ett eget ekonomiskt ansvar. För att minska sårbarheten bör flera personer ha deltidsuppdrag inom KÄT. Verksamhetschef delas mellan specialiserad sjukhustandvård, mobil klinik och KÄT (Figur 4). Till KÄT knyts en utvecklingsstrateg som även deltar på avdelningsmöten med Folktandvårdens enhet för vårdkvalitetutveckling (HKU-avdelningen). HKU bidrar även med vetenskaplig handledning om inte kompetens för detta finns inom sjukhustandvården. Figur 4. Sammanhållen sjukhustandvård där KÄT är utvecklingsenhet. Gul ram= bastandvård. Turkos ram=specialiserad sjukhustandvård. Grön ram=uppsökande verksamhet. Rosa pil= remissmöjligheter.

21 (22) Tidplan KÄT övergår till att vara en del av den sammanhållna sjukhustandvården från och med 1 januari 2017. Referenser 1. SCB. Demografiska rapporter 2009:1. Sveriges framtida befolkning 2009-2060. ISSN 1654-1510. 2. Norderyd O, Koch G, Papias A, Anastassaki Köhler A, Nydell Helkimo A, Brahm CO et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden, during 40 years (1973-2013). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent Journal 2015;39:57-68 3. Holmén A, Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Wårdh I, Gabre P. Oral health in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living: prevalence of edentulous subjects, caries and periodontal disease. Gerodontology 2012;29:503-11 4. Nordenram G, Ljunggren G, Cederholm T. Nutritional status and chewing capacity in nursing home residents. Aging 2001;13:370-7 5. Peltola P, Vehkalahti NM. Chewing ability of the long-term hospitalized elderly. Spec Care Dentist 2005;25:260-4 6. Frenkel H, Harvey I, Newcombe RG. Oral health care among nursing home residents in Avon. Gerodontology. 2000;17:33-8. 7. Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Holmén A, Wårdh I, Gabre P. Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate and substantial supportive care for daily living. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:221-9 8. Jensen O, Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Is the use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:175-84 9. Hänsel Petersson G, Fure S, Bratthall D. Evaluation of a computer-based caries risk assessment programme on an elderly group of individuals. Acta Odontol Scand 2003;61:164-71 10.van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM, Schols JM, de Baat C. Oral health care and aspiration pneumonia in frail older people: a systematic literature review. Gerodontology. 2013;30:3-9 11. Buhlin K, Gustafsson A, Håkansson J, Klinge B. Oral health and cardiovascular disease in Sweden. J Clin Periodontol. 2002;29:254-9. 12. Närhi TO, Meurman JH, Ainamo A, Nevalainen JM, Schmidt-Kaunisaho KG, Siukosaari P, et al. Association between salivary flow rate and the use of systemic

22 (22) medication among 76-, 81-, and 86-yearold inhabitants in Helsinki, Finland. J Dent Res 1992;71: 1875 80. 13. Saletti A, Johansson L, Yifter-Lindgren E, Wissing U, Osterberg K, Cederholm T. Nutritional status and a 3-year follow-up in elderly receiving support at home. Gerontology. 2005;51:192-8. 14. van Lacker A, Verhaeghe S, Van Hecke A, Vanderwee K, Goossens J, Beeckman D. The association between malnutrition and oral health status in elderly in long-term care facilities: A systematic review. Int J Nurs Stud 2012;49:1568-81. 15. Sullivan DH, Martin W, Flaxman N, Hagen JE. Oral health problems and involuntary weight loss in a population of frail elderly. J Am Geriatr Soc. 1993;41:725-31. Socialstyrelsen. 16. Folkhälsoinstitutet. Onödig ohälsa. Statens Folkhälsoinstitut R 2008:13. Edita, Stockholm, Sverige. 17. Socialstyrelsen. Nationella Riklinjer för vuxentandvård 2011. ISBN 978-91-86885-09-0. 18. Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Simplified methods of topical fluoride administration: effects in individuals with hyposalivation. Spec Care Dentist. 2013;33:111-7 19. Socialdepartementet. Särskild tandvårdsförordning. SFS 1998:1338. Stockholm 1998 20. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Tandvårdsföreskrift TLVFS 2008:193. Stockholm 2008. 21. SKL. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som led i sjukdomsbehandling. Uppföljning av 2010 års verksamhet. 22. Statens Folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. http://www.fhi.se/sv/statistikuppfoljning/nationella-folkhalsoenkaten/ 23. Gabre P, Holst D. Medmänniskor med särskilda behov i tandvården etiska frågeställningar i ett välfärdsperspektiv. Tandläkartidningen 2013;105:64-70 24. Lundegren N. Oral Health and self-perceived oral treatment need of adults in Sweden. Swed Dent J Suppl. 2012; (223):10-76 25. Gustafsson, B. (2001). Kvalitetsindikatorer för bekräftande möte av patienter. I Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Omvårdnad, nr 9, 85-108, SSF (svensk Sjuksköterskeförening) och Gothia: Stockholm. 26. Hagman-Gustafsson ML, Holmén A, Strömberg E, Gabre P, Wårdh I. Who cares for the oral health of dependent elderly and disabled persons living at home? A qualitative study of case managers knowledge, attitudes and initiatives. Swed Dent J 2008;32:95-104 27. Strömberg E, Holmén A, Hagman-Gustafsson ML Gabre P, Wårdh I. Oral health related quality of life in homebound elderly dependent on moderate and substantial supportive care for daily living. Acta Odontol Scand, 2013;71:771-7

Bilaga VS 2016, 137 2016-09-14 Dnr VS 2016-0156 Folktandvårdens kansli Gunilla Swanholm 018-6116567 Gunilla.swanholm@lul.se Vårdstyrelsen Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter Hälso- och sjukvården och tandvården har ett ansvar för att personer som är våldsutsatta får ett bra omhändertagande och en god vård. Frågan om tandvårdens roll i arbetet med att identifiera barn och vuxna som är våldsutsatta aktualiserades våren 2015 i en motion till landstingsstyrelsen. I Socialstyrelsens författningssamling (1) regleras vilka rutiner som är vårdgivarens ansvar att upprätta. Personal inom tandvårdens verksamheter ska ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna ge god vård. Många skador av fysiskt våld visar sig i mun-, huvud- och halsregionen. Det är därför viktigt att som vårdgivare agera professionellt. Konkreta anvisningar och rutiner för ett medicinskt och psykosocialt omhändertagande kan underlätta. Nationellt Centrum för kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. NCK arbetar på regeringens uppdrag med information, utbildning, kunskapssammanställningar, forskning och med metodutveckling. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon som drivs av NCK. Den är öppen dygnet runt för personer som utsatts för hot och våld (2). NCK har i samarbete med hälso- och sjukvården tagit fram handlingsplaner och vårdprogram vid våld i nära relationer som även tandvården kan använda (3). Folktandvården har riktlinjer och handlingsplan för barn och unga som far illa (4). Utbildning/föreläsning I december 2015 genomförde NCK en utbildning om våld i nära relationer för tandvårdspersonal, en tandhygienist eller tandläkare från varje klinik deltog. Denna person ansvarar för frågor som rör våldsutsatta patienter på respektive klinik. Syftet med utbildningen var att öka deltagarnas kunskaper om hur tandvården kan handlägga patienter som är utsatta för våld, tydliggöra våldets kännetecken och konsekvenser, inte minst de hälsomässiga. Samtliga klinikledningar har också fått en föreläsning i ämnet. Ambitionen med detta var att ge en orientering i ämnet samt att ta upp och diskutera frågan på kliniken. Folktandvårdens kansli Besök Ulleråkersvägen 21 750 17 Uppsala tfn 018-611 00 00 fax 018-611 61 20 www.ftvuppsala.se

2 (2) Pilotprojekt För att synliggöra våldet och uppmärksamma våldsutsatthet planerar Folktandvården i Östhammar i samverkan med NCK att starta ett pilotprojekt där personalen rutinmässigt ska ställa frågan om våldsutsatthet. Projektet beräknas starta när alla tekniska frågor om sekretess är lösta i T4. Patienter över 18 år ska få frågan om de varit utsatta för våld i nära relation. Frågan ställs av tandhygienist eller tandläkare i samband med hälsodeklarationen vid undersökningstillfället, eller vid annat tillfälle då misstanke om våldsutsatthet finns. Metod och genomförande: Utbildning och information om projektet genomfördes under maj månad. Åsa Witkowski på NCK höll tillsammans med verksamhetschefen på Folktandvården i Östhammar i utbildningen/informationen till personalen. Enkätfrågor riktade till tandvårdspersonalen ställs både före och efter projektets start. Fem frågor som handlar om personalens erfarenheter rörande våldsutsatta patienter besvaras digitalt. Efter NCK:s information/utbildning på kliniken besvarade tandvårdspersonalen enkätfrågorna. Frågorna finns i enkätverktyget Webropol och distribueras via länk till personalen som under två veckor kunde besvara enkäten. Elva tandläkare och tandhygienister svarade på enkäten. Resultatet visade att mer än hälften av personalstyrkan någon gång misstänkt att en patient varit utsatt för våld, men bara ett fåtal hade frågat en patient om våldsutsatthet. Majoritet av de tillfrågande ansåg att de i sin yrkesutövning inte hade kunskaper om våld i nära relationer så att de kan upptäcka och agera. Som stöd för tandvårdspersonalen har rutiner, rutinfrågor och handlingsplaner tagits fram. Dokumentation i journal diskuteras tillsammans med Folktandvårdens It avdelning. Sökord eller fraser är under framtagande efter önskemål från personalen i Östhammar som påpekar vikten av att säkerställa patienters integritet särskilt för de personer som har skyddad identitet. Uppföljning och utvärdering sker efter genomfört projekt. Samma enkätfrågor som före projektet start kommer att ställas till personalen, dessutom kommer vi undersöka hur många patienter som fått frågan om våldsutsatthet. Referenser och länkar 1.Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2014:4. Föreskrifter och allmänna råd. Våld i nära relationer. 2. http://www.kvinnofridslinjen.se/ 3.http://notesserver4.lul.se/LUL/quality.nsf/0/C8D1D1E894B06360C1257C150041C1C 1/$File/Våldsutsatta%20kvinnor%20%20handlingsplan%20för%20omhändertagande% 20av%20.pdf 4.http://notesserver4.lul.se/LUL/StyrDok.nsf/64213df4ed98f97bc1256df70039890d/47 5629187237b3e0c12574f000512816?OpenDocument

Bilaga VS 2016, 138 2016-09-16 Dnr VS 2016-0007 Enheten för analys och utveckling Pierre Houdet Tfn 018-611 01 11 E-post pierre.houdet@lul.se Vårdstyrelsen Rapport om Centrum för hälsa och integration Ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni 2013, att ett centrum för hälsa och integration (CHI) ska inrättas vid Hälsa och habilitering från 2014. Beslutet togs utifrån förslag på inriktning, uppdrag och organisation som fanns i en särskild rapport som bifogades beslutet. Vid återrapporteringen i oktober 2015 beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att en återrapportering om centrats utveckling skall göras senast i oktober 2016. Ärendet om återrapportering är numera efter omorganisation lagt mot vårdstyrelsen. Organisation och uppdrag Hälsa och habilitering fick i uppdrag att från 2014 upprätta och driva Centrum för hälsa och integration, ett centrum med viss transkulturell inriktning och med ansvar för utbildning, handledning samt metodutveckling, med syfte att förbättra hälso- och sjukvården för asylsökande och andra nyanlända. Centrats uppdrag har i viss mån förändrats sedan starten, i det att det utökade uppdraget att svara för olika primärvårdsinsatser till personer i målgruppen har tagits bort. Samordningschefen vid Hälsa och habilitering har tilldelats uppgiften att ansvara för centrat och dess fortsatta utveckling. Inledningsvis beskrivs centrats organisation och uppdrag. Rådet Funktionen Rådet, den externa funktionen, en samverkansplattform med externa aktörer inom sakområdet. Centrumledning Hälsa och integration har valt att representera landstinget genom förvaltningsdirektör och samordningschef vid Hälsa och habilitering, eftersom förvaltningen har uppdraget att samordna centrumbildningarna. Representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Röda korset och länets kommuner deltar. Från hösten kommer socialcheferna i länet representeras från Enköping och Älvkarleby. Inbjudan har även gått till skolchefsnätverket. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (4) Sedan hösten 2015 har Rådet träffats vid tre tillfällen. Ytterligare två möten är inplanerade under hösten 2016. Rådet utgör samarbetsarenan för Hälsa, kopplad till Länsstyrelsens samverkansstruktur för integrationsfrågor. Rådets deltagare har informerat varandra om de pågående processerna inom organisationerna, vilket har klargjort en del frågor och funderingar. Under våren har ett tema varit informationsutbyte. Vid nästa möte kommer det vara ett fokus på ensamkommande barn och ungdomar. Centrumledningsgruppen Funktionen Centrumledningsgruppen, är den landstingsinterna funktionen på strategisk nivå. Under våren 2016 bokades månatliga möten för att kunna ha beredskap att mötas utifrån den situation som var runt flyktingfrågan. Totalt under året är åtta möten inbokade. Ordförande i Centrumledningsgruppen är samordningschefen vid Hälsa och habilitering. Landstingets förvaltningsdirektörer, Hälso- och sjukvårdsdirektör, verksamhetschef för Cosmos, smittskyddsläkare, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, asylsamordnare samt representant från privat primärvård deltar i Centrumledningsgruppen. Centrumledningsgruppen har kontinuerligt stämt av den aktuella situationen i landstinget gällande asylsökande och nyanlända. Diskussionerna har till stor del rört sig om primärvårdsuppdraget runt hälsoundersökningar och den fortsatta vårdprocessen med koppling till övriga förvaltningar. Hälsa och habilitering har fått uppdraget att göra en kartläggning av landstingets process. Enligt tillkomstbeslutet skall de kliniska verksamheterna Cosmos respektive enheten för transkulturell psykiatri (ETP) ingå i CHI. Cosmos 1 Cosmos har från januari 2015 uppdraget att erbjuda hälsoundersökning till alla länets asylsökande och nyanlända som har rätt till hälsoundersökning. Fokus har enligt uppgift legat på detta uppdrag. Belastningen har varit mycket hög under den stora asylinströmningen under hösten/vintern 2015/2016. Den belastningen har på grund av 1 Kommentar rörande Cosmos från Hälsa och habilitering: Förändringarna i antalet asylsökande har lett till att det numera finns utrymme att börja fungera som ett kliniskt centrum. Det handlar om 1) sjukvårdande insatser för de asylsökande som har behov av fortsatt stöd utöver hälsoundersökningar och riskerar att belasta sjukvården som mångsökare för olika somatiska krämpor. Det är sedan länge känt att de somatiska åkommorna ofta beror på psykosociala problem. Den undersökning som gjorts av professor Anna Sarkadi styrker detta. Det finns stort behov av att utöka användandet av TRT-modellen, som är en form som med fördel kan användas på asyl- och integrationshälsan enligt Sarkadi. 2) Därutöver behöver Asyl och integrationshälsan Cosmos fortsätta att verka som ett kompetenscentrum och utbilda annan personal samt vara pålästa om allt som rör asyl och integration för att kunna stötta vårdgrannar. Asyl- och integrationshälsan är den aktör som informerar om det svenska sjukvårdssystemet till alla som gör hälsoundersökning. Det finns ett nära samarbete med enheten för transkulturell psykiatri (ETP).

3 (4) utvecklingen upphört. Cosmos uppger att man numera är i fas. Den personal som nu finns är i paritet med det tidigare uppdraget. En beredskapsplan för att snabbt kunna öka antalet hälsoundersökningar är påbörjad. Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Efterfrågan av vård genom ETP:s försorg är mycket hög. Verksamheten upplever att man inte hinner med och att personalresurserna är för små. Så som utvecklingen varit tyder det mesta på att trycket kommer att ligga kvar på en mycket hög nivå, sannolikt kanske även stiga. Enligt VO Psykiatri, där ETP ingår, ser man över frågan och arbetar med att få fram en relevant lösning. Sammanfattande analys och utvecklingsområden Nedan presenteras en sammanfattande analys och förslag på fortsatta utvecklingsområden, utifrån den genomgång som gjorts. Av tillkomstbeslutet framgår att centrat skall svara för bland annat utbildning, handledning och metodutveckling, med syfte att förbättra hälso- och sjukvården för asylsökande och andra nyanlända. Utbildning Utbildningsbehovet avseende sakområdet inom landstinget är stort, därtill behöver sakkunskaperna återkommande repeteras. Det är därtill av vikt att de asylsökande genom Migrationsverkets försorg erhåller relevant information om hälso- och sjukvård samt tandvård. Kommunerna har idag samhällsorientering för de nyanlända. För att tillskapa så goda förutsättningar som möjligt för att de asylsökande och de nyanlända tidigt skall kunna få en fullgod information om hur vården inom landstinget ser ut och fungerar, är det av vikt att samarbetet med Migrationsverket och kommunerna avseende informationsgivande kring hälso- och sjukvård samt tandvård utvecklas ytterligare. Landstinget kan bistå dessa bägge externa aktörer med värdefull hjälp. Förslagsvis bör Rådet kunna vara lämpligt fora för etablerande att ett sådant konkret samarbete. Relevanta utbildningspaket (utbildningsmaterial, lärar-pm) bör tas fram, förslagsvis genom den egna kompetens som enligt uppgift finns inom Hälsa och habilitering. Kommande slutresultat ifrån landstingets del avseende information i det så kallade KISA-projektet (Kortare integration, snabbare arbete) bör kunna bli en relevant plattform att bygga utbildningar utifrån. Projektet, som är ett ESF-finansierat projekt med Arbetsförmedlingen som projektägare, omfattar en mängd olika åtgärder som ska leda till en förbättrad integration/etablering. En av de delarna är tydlig information om hur landstinget är organiserat, vilka vårdnivåer som finns och hur man söker vård. Tanken är att denna information ska finnas tillgänglig på 1177. Arbetet beräknas vara färdigt i slutet av 2016. Såväl intern som extern utbildning bör förslagsvis kunna genomföras av personal från Cosmos, antingen som direkta utförare eller som medhjälpare. Denna uppgift bör kunna komplettera arbetet med hälsoundersökningar på ett bra sätt. Det får bedömas som av stor vikt att arbetet i denna del nu påbörjas snarast. Handledning och metodutveckling Metodutveckling och metodstöd i form av exempelvis rutiner och riktlinjer i diverse frågor, såväl helt landstingsinterna som rörande även externa aktörer, behöver tas fram

4 (4) och synliggöras. Exempelvis har Akademiska barnsjukhuset lyft frågeställningar rörande kontaktbehov i realtid med Migrationsverket. Förlossningsavdelningen vid VO Kvinnosjukvård har lyft frågor rörande centrala registreringsrutiner i Cosmic. Biljettfrågan för asylsökande till hälsoundersökningar är ytterligare ett exempel. Anmälan av nyanlända till hälsoundersökning (hur, vart, uppgifter m.m.) är ett exempel på frågeställning som kommer från extern aktör. Dessa kan tjäna som exempel på konkreta situationer där Centrum för hälsa och integration genom sitt uppdrag kan bidra till förbättringar. Förslagsvis bör såväl Rådet som Centrumledningsgruppen kunna vara relevanta fora för sådant arbete. Aktörerna i de olika frågorna kan växla, beroende på vad frågeställningen handlar om. I vissa fall kan det därtill handla om att föra information och behovsframställan vidare till annan organisatorisk enhet inom landstinget. Det får bedömas som av stor vikt att arbetet i dessa delar nu påbörjas snarast. Sammanfattningsvis, arbetet med Centrum för hälsa och integration har sedan årsskiftet fortsatt. Vissa mått och steg har tagits. Det är viktigt att arbetet med att skapa ett relevant centrum för patientgrupperna fortsätter och att det i sin tur leder till utveckling och konkreta förbättringar, såväl internt som externt. Landstingets ansvar visavi de aktuella patientgrupperna får ses som en viktig byggsten i en väl fungerande integration. Information för redovisningen har i stora delar erhållits från förvaltningsdirektör respektive samordningschef vid Hälsa och habilitering. Samråd och förankring har skett med förvaltningsdirektör vid Hälsa och habilitering. Kopia till: Hälsa och habilitering, förvaltningsdirektör

Bilaga VS 2016, 139 2017-10-26 Diarienummer VS 2016-0158 IT-BILAGA It-bilaga för vårdstyrelsens förfrågningsunderlag Region Uppsala 2017 Dokumentet är en beskrivning av Landstinget i Uppsala läns it-struktur och it-system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Dokumentet är gällande från den 1 januari 2017. 1

2017-10-26 Diarienummer VS 2016-0158 Innehållsförteckning 1 LANDSTINGETS INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT)-STRUKTUR... 3 1.1 GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV... 3 1.2 IT-INFRASTRUKTUR... 3 1.3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ADRESSREGISTER (HSA)... 4 1.4 1177 VÅRDGUIDENS E-TJÄNSTER... 4 1.5 SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT (HCC)... 4 2 ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM... 4 2.1 LANDSTINGETS DATANÄT... 4 2.2 LANDSTINGETS PROGRAMPORTAL... 4 3 IT-SYSTEM OCH TELEFONI... 5 3.1 VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTADMINISTRATION (COSMIC)... 5 3.2 SKANNING (KOVIS)... 5 3.3 LABORATORIEINFORMATIONSSYSTEM (FLEXLAB-KEMI)... 5 3.4 ANTIKOAGULANTIABEHANDLING (AURICULA)... 5 3.5 SAMORDNAD VÅRDPLANERING (PRATOR)... 5 3.6 SPIROMETRI OCH 24-TIMMARS BLODTRYCKSMÄTNING (WELCH ALLYN)... 5 3.7 EKG (MUSE)... 5 3.8 VERKTYG FÖR REHABILITERING (MOBILUS PROFESSIONAL)... 5 3.9 RIS/PACS RADIOLOGI (CARESTREAM)... 5 3.10 RADIOLOGIBILDER (CARESTREAM VUE MOTION)... 5 3.11 BEFOLKNINGSREGISTER (MASTER)... 5 3.12 LISTNINGSSYSTEM (HULDRA)... 6 3.13 STATISTIK VACCINATIONER INOM BARNHÄLSOVÅRD (BASTA)... 6 3.14 AVVIKELSERAPPORTERING (MEDCONTROL)... 6 3.15 KONTORSPROGRAM (OFFICE 365 BUSINESS)... 6 3.16 E-LEARNING (PINGPONG OCH SMART ASSISTANS)... 6 3.17 BESLUTSSTÖD OCH RAPPORTVERKTYG (SAS VISUAL ANALYTICS)... 6 3.18 LANDSTINGETS WEBBPLATS (EXTRANÄT PÅ LUL.SE)... 6 3.19 TELEFONIPLATTFORM (TDC)... 6 3.20 CALLBACKSYSTEM/ÅTERUPPRINGNINGSTJÄNST (CALLME)... 6 2

2017-10-26 Diarienummer VS 2016-0158 1 LANDSTINGETS INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT)-STRUKTUR 1.1 Generella obligatoriska krav Vårdinformation, avseende enskild patient, skall vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det skall finnas en gemensam informationsstruktur och informationen skall vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på landstingets uppdrag. Detta framför allt av patientsäkerhetsskäl men även för att underlätta och stödja vårdprocesserna. Vårdgivaren skall i samverkan med landstinget och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. All användning av information skall ske med beaktande av gällande lagstiftning och patientens rätt till integritet. Patienterna skall tillfrågas om de godkänner att information används av andra vårdgivare, patientsamtycke. För att få åtkomst till journaluppgifter/patientinformation i landstingets it-stöd krävs följande: Vårdgivaren måste ha en vårdrelation till patienten. Patienten måste ge sitt samtycke till att man tar del av informationen i landstingets itstöd. Privata liksom offentliga vårdgivare är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Privata liksom offentliga vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket innebär bland annat hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Privata liksom offentliga vårdgivare skall tillse att åtagandeavtal delges egen personal för att säkerställa att åtkomst till landstingets patientdatabaser sker enligt av landstinget utfärdade föreskrifter regelverk. Under den tid avtalet gäller kommer utveckling av landstingets IT-system att ske. Vårdgivaren skall använda samma it-system som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom landstinget. Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och skall regleras i tilläggsavtal. Landstinget förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling. Ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja it-systemen. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Även den nationella it-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl itinfrastruktur som framtida it-system. 1.2 It-infrastruktur Vårdgivaren ingår i och får tillgång till landstingets it-infrastruktur och förbinder sig att följa samma regler som gäller för landstinget. It-infrastrukturen förvaltas av Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI). Vårdgivaren nyttjar it-tjänster på samma villkor som landstinget. Landstinget tillämpar Funktionshyra, se bilaga Funktionshyra (bilaga till regelböcker). 3

2017-10-26 Diarienummer VS 2016-0158 1.3 Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA) HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser. I HSA finns information om organisation, enheter, funktioner och personer. HSA utgör även underlag för olika säkerhetslösningar (ex SITHS). Ansvar för underhåll och uppdatering av information ligger på respektive vårdgivare. 1.4 1177 Vårdguidens e-tjänster För en säker kommunikation med befolkningen ska 1177 Vårdtjänster användas. 1.5 SITHS-kort med plats för landstingets certifikat (HCC) Användaren ska identifiera sig med ett SITHS-kort som kan anskaffas via valfri kortutgivare. Efter anskaffning av kort läggs Landstingets HCC in på det befintliga kortet. Se vidare information: http://www.lul.se/sv/jobba-hos-oss/atkomst-for-personal-till-landstingets-itsystem/ 2 ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM 2.1 Landstingets datanät Landstingets datanät LULnet ger tillgång till Internet och Sjunet (nationellt nät för vård och omsorg). För åtkomst via landstingets datanät ska landstingsdatorer användas. Anslutning till LULnet sker i central avlämningspunkt i fastigheten. Landstinget tillhandahåller och bekostar förbindelsen till denna punkt samt aktiv kommunikationsutrustning för anslutning av fastighetsnät. Vårdgivaren svarar för att fastighetsnät och nätuttag finns samt svarar för dessa kostnader. För landstingsägda fastigheter och av landstinget hyrda lokaler ingår det i verksamhetens hyreskostnad. Vid behov av trådlöst nätverk, bekostas det av vårdgivaren. Aktiv utrustning beställs genom Landstingets försorg. Vid behov av nätanslutning mot annan part skall samråd ske med Landstinget. Beroende på geografisk placering av etableringen har landstinget tolkningsföreträde av vilken IT- lösning som ska gälla (ex portallösning). 2.2 Landstingets programportal Landstingets programportal ger tillgång till extern inloggning landstingets system. Krav för åtkomst till programportalen se vidare information: https://loggainprogramportal.lul.se/ Vid anslutning via programportalen kan privata datorer eller landstingets datorer användas. 4

2017-10-26 Diarienummer VS 2016-0158 3 IT-SYSTEM OCH TELEFONI Beskrivning av landstingets testade och godkända system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. 3.1 Vårdinformationssystem och patientadministration (COSMIC) Vårdinformationssystem för administration, dokumentation, remiss-, prov- och läkemedelshantering med flera funktioner. 3.2 Skanning (Kovis) System med koppling mot Cosmic för skannade pappersjournalhandlingar. 3.3 Laboratorieinformationssystem (FlexLab-Kemi) System för remiss- och provresultatshantering. 3.4 Antikoagulantiabehandling (Auricula) System för antikoagulantiahantering samt kvalitetsregister. 3.5 Samordnad vårdplanering (Prator) System för meddelanden mellan slutenvård, primärvård och kommun. 3.6 Spirometri och 24-timmars blodtrycksmätning (Welch Allyn) System för registrering och lagring av lungfunktionstest och 24-timmars blodtrycksmätning. 3.7 EKG (Muse) System för registrering och lagring av EKG. 3.8 Verktyg för rehabilitering (Mobilus professional) Mobilus innehåller i sitt grundutförande ett basbibliotek med illustrationer av övningar. 3.9 RIS/PACS radiologi (Carestream) RIS, PACS och ARKIV används för bildhantering och arkivering av bilder. 3.10 Radiologibilder (Carestream Vue Motion) System för visning av bilder från Multimediaarkivet. 3.11 Befolkningsregister (Master) Personuppgifter från befolkningsregistret. 5

2017-10-26 Diarienummer VS 2016-0158 3.12 Listningssystem (Huldra) System för listning av patienter i primärvård. 3.13 Statistik vaccinationer inom Barnhälsovård (Basta) System för statistik av vaccination för barnhälsovård inom länet och nationellt. 3.14 Avvikelserapportering (MedControl) Avvikelsesystem för patientärenden. 3.15 Kontorsprogram (Office 365 Business) E-post (Outlook), Officepaket (word, excel, power point) med flera funktioner. 3.16 e-learning (Pingpong och Smart Assistans) Lärplattform med ett utbud av elektroniska utbildningar. 3.17 Beslutsstöd och rapportverktyg (SAS Visual Analytics) System för statistik och uppföljning är beslutstödet. Data från olika källsystem lagras i ett datalager som via fasta och/eller verksamhetsanpassade rapporter visas för slutanvändaren. 3.18 Landstingets webbplats (Extranät på lul.se) Landstingsintern information innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM. 3.19 Telefoniplattform 3.20 Teleadministration och växel. 3.21 Callbacksystem/återuppringningstjänst (CallMe) Webbaserat systemet för telefonköhantering. 6

2016-06-13 Bilaga VS 2016, 140 sida 1 (99) Diarienummer VS2016-0066 VÅRDVAL REGION UPPSALA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR VÅRDCENTRAL Fastställd av vårdstyrelsen den 26 oktober 2016. Gällande från den 1 januari 2017.

2016-06-13 sida 2 (99) Diarienummer VS2016-0066 Innehållsförteckning 1. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE... 7 1.1 EKONOMISK STABILITET... 7 1.2 INTYG FRÅN MYNDIGHETER... 7 BEDÖMNINGEN AV VÅRDGIVARENS FINANSIELLA OCH EKONOMISKA STÄLLNING... 7 Bedömning av kreditvärdighet... 7 Bedömning av affärsplan... 8 1.3 UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 8 1.4 AVTAL... 8 1.5 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG OCH REGELBOK... 8 1.6 MOTTAGNING... 9 1.7 TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART... 9 1.8 VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE... 9 2. AVTAL... 10 2.1 AVTALSPARTER... 10 2.2 AVTALETS OMFATTNING... 10 2.3 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN... 10 2.4 ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN... 11 2.5 AVTALSPERIOD... 11 2.6 KONTAKTPERSONER... 11 2.7 ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR... 11 2.8 VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET... 11 2.9 ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN... 12 2.10 ÄNDRAD AVTALSFORM... 12 2.11 ÄNDRADE LOKALER... 12 2.12 VÅRDGIVARENS ANSVAR... 12 Ansvar för krav av tredje man... 12 Ansvar gentemot Region Uppsala... 13 2.13 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN... 13 2.14 MEDDELARFRIHET... 13 2.15 FÖRTIDA UPPHÖRANDE... 13 2.16 FORCE MAJEURE... 14 2.17 ÖVERLÅTELSE... 14 2.18 TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER... 14 2.19 TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET... 14 2.20 BESTÄMMELSES OGILTIGHET... 15 2.21 AVSTÅENDE... 15 2.22 FULLGÖRANDE... 15 2.23 EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE... 15 2.24 UNDERSKRIFTER... 15 3. ALLMÄNNA VILLKOR... 16 3.1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 16 3.2 TILLSTÅND... 16 3.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT REGION UPPSALAS RIKTLINJER OCH POLICYS... 16 3.4 SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT... 16 3.5 UPPFÖRANDEKOD... 16 3.6 KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD... 16 Patientsäkerhet... 18 Avvikelsehantering... 19 Jämlik och jämställd vård... 19 3.7 PATIENTENS STÄLLNING... 19 3.8 PATIENTENKÄTER... 20 3.9 TOLK... 20 3.10 PATIENTNÄMNDEN... 20

2016-06-13 sida 3 (99) Diarienummer VS2016-0066 3.11 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND... 20 3.12 TILLGÄNGLIGHET... 21 3.13 VÅRDGARANTI... 22 3.14 HÄLSOINRIKTAT ARBETE... 23 3.15 PERSONAL... 23 3.16 UTBILDNINGSPLATSER... 24 Klinisk utbildning för studenter... 24 Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin... 24 3.17 FORSKNING OCH UTVECKLING... 25 3.18 INFORMATIONSTEKNOLOGI, JOURNALER OCH JOURNALSYSTEM... 25 3.19 REMISSHANTERING... 26 3.20 LISTNINGSREGLER... 26 3.21 MEDICINSK SERVICE... 27 Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar... 27 Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning... 27 3.22 SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA... 28 3.23 LOKALER OCH UTRUSTNING... 28 3.24 FÖRSÄKRINGAR... 28 3.25 MILJÖKRAV... 29 3.26 SÄKERHETSKRAV... 29 3.27 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING... 29 3.28 INFORMATIONSMÖTEN... 30 3.29 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 30 3.30 REVISION... 30 3.31 KATASTROFSITUATIONER... 30 4. UPPDRAG VÅRDCENTRAL... 31 4.1 MÅL OCH INRIKTNING... 31 4.2 PRIORITERADE VÅRDBEHOV OCH MÅLGRUPPER... 31 4.3 UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET... 32 4.4 VÅRDTJÄNST... 32 Bemanning... 32 Hembesök... 33 Gruppverksamhet... 33 Smittskyddsverksamhet... 33 Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet... 34 Närområdesansvar... 34 Hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel... 34 Palliativ vård... 35 Övriga ansvarsområden:... 35 4.5 UNDANTAG FRÅN VÅRDTJÄNSTEN... 36 4.6 TILLÄGGSÅTAGANDEN... 36 4.7 ÖPPETTIDER... 38 4.8 KOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING... 38 4.9 UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN... 39 Utveckling av närvård... 40 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess... 40 4.10 SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR... 41 Samordnad individuell plan (SIP)... 41 4.11 LÄKEMEDEL... 41 Vaccinationer... 42 Läkemedel och äldre... 42 Antibiotika och resistensproblematik... 43 Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år... 43 Aktuell läkemedelslista... 43 Palliativa läkemedel... 43 Läkemedel och miljö... 44 5. UPPFÖLJNING... 45

2016-06-13 sida 4 (99) Diarienummer VS2016-0066 5.1 LÖPANDE UPPFÖLJNING... 45 5.2 INNEHÅLL I VÅRDGIVARENS ÅRLIGA VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 47 5.3 MÅLBILAGA... 48 6. ERSÄTTNING... 51 6.1 ERSÄTTNINGSMODELL... 51 6.2 KAPITERINGSERSÄTTNING... 51 Grundkapiteringsersättning... 51 CNI-kapiteringsersättning... 51 Total kapiteringsersättning... 52 6.3 BESÖKSERSÄTTNING... 52 Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral... 53 Besöksersättning för olistade patienter... 53 Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län... 53 Besöksersättning för patienter från andra länder... 53 Utbetalning av besöksersättning... 53 Gula taxan... 54 6.4 ERSÄTTNING FÖR TILLÄGGSÅTAGANDEN... 54 Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden... 54 Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning... 54 6.5 KAPITERINGSERSÄTTNING FÖR BASLÄKEMEDEL INKLUSIVE STRUKTURERSÄTTNING 2017... 55 6.6 MÅLRELATERAD ERSÄTTNING... 56 6.7 ERSÄTTNING SMITTSKYDDSVERKSAMHET VID UTBROTT OCH EPIDEMIER... 56 6.8 KOSTNADSANSVAR FÖR SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA... 56 6.9 INKONTINENSHJÄLPMEDEL... 56 6.10 TOLKKOSTNADER... 56 6.11 VACCIN MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER... 56 6.12 VÅRDTUNGT MATERIAL... 56 6.13 UTBILDNINGSPLATSER... 57 6.14 JOUR- OCH BEREDSKAP... 57 6.15 PATIENTAVGIFTER... 57 6.16 MOMSKOMPENSATION... 58 6.17 FAKTURERINGSRUTINER... 58 7. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 2017... 59 VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE... 59 LOKALISERING... 60 ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN... 61 KRAV FÖR GODKÄNNANDE... 61 BILAGA 1 JUSTERAT CNI-VÄRDE VÅRDCENTRALER... 65 BILAGA 2 ERSÄTTNINGSNIVÅER FÖR LÄKEMEDELSFÖRMÅNS-KOSTNADER 2017... 67 BILAGA 3 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD... 69 BILAGA 4 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING... 75 SYFTE... 76 FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL... 76 SERVICENIVÅ... 76 Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer)... 76 SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE IT- OCH VÅRDSYSTEM... 77 LABORATORIEVERKSAMHET... 77 DATORARBETSPLATS 2017... 78 Stationär dator... 78 Bärbar dator... 78 AVGRÄNSNING... 79 TILLÄGGSTJÄNSTER... 79 FINANSIERING... 79

2016-06-13 sida 5 (99) Diarienummer VS2016-0066 BILAGA 5 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... 80 1 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... 80 1.1 BAKGRUND... 80 1.2 DEFINITIONER... 80 1.2.1 Vårdgivare... 80 1.2.2 Vårdenhet... 80 1.2.3 Stark autentisering... 80 1.2.4 Samtycke... 81 1.2.5 Direktåtkomst... 81 1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 81 1.4 INFORMATION OM SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... 82 1.5 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... 82 1.6 EXIT... 82 1.7 SEKRETESS... 82 1.8 SKADESTÅNDSANSVAR... 82 1.9 AVSTÄNGNING... 83 1.10 HÄVNING AV AVTAL... 83 1.11 KRAV PÅ GEMENSAMMA RUTINER... 84 1.11.1 Rutiner för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvården i Landstinget... 84 1.11.2 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter... 86 1.11.3 Rutin angående personer med sekretesskydd från skatteverket... 87 1.11.4 Rutin för signering av journalanteckningar... 90 1.11.5 Spärrar och sammanhållen journalföring... 91 1.11.6 Rutin för styrning av behörigheter i vårdsystem... 94 1.11.7 Arkivering av avlidna patienters journaler... 94 BILAGA 6 PUL BITRÄDESAVTAL... 95 1. PERSONUPPGIFTSBITRÄDE MM... 95 1.1 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 95 1.2 INSTRUKTIONER... 95 1.3 SÄKERHETSÅTGÄRDER... 95 1.4 ÖVRIGT... 96 1.5 PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL SAMT FULLMAKT FÖR SÅVÄL DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE SOM INERA AB ATT TECKNA PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL ENLIGT 30-31 PERSONUPPGIFTSLAGEN (1998:204)... 96 1.5.1 BAKGRUND... 96 1.5.2 PARTER... 96 1.5.3 INSTRUKTIONER... 97 1.5.4 PUAS ANSVAR... 97 1.5.5 DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE ÅTAGER SIG ATT, DELS FÖR EGEN DEL OCH DELS I EGENSKAP AV BEFULLMÄKTIGAT OMBUD, ATT I FÖREKOMMANDE FALL I EGENSKAP AV PUB, FÖLJANDE, DELS ATT GENOM AVTAL SÄKERSTÄLLA PUBS ÅTAGANDEN ENLIGT FÖLJANDE... 97 1.6 SEKRETESS... 98 1.7 ANSVAR GENTEMOT TREDJE MAN... 99 1.8 UPPHÖRANDE AV BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER... 99 1.9 FULLMAKT... 99

2016-06-13 sida 6 (99) Diarienummer VS2016-0066 Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för nedan gällande regelbok. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 23 februari 2009 att utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV) öppna möjlighet för fri etablering inom primärvården samt uppdrog åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram ett regelverk för valfrihetssystem i primärvården (vårdval). Vårdstyrelsen fastställer årligen nya gällande regelböcker och ersättningar för vårdcentral och barnmorskemottagning. Förfrågningsunderlag vårdval Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Det finns ett förfrågningsunderlag och en regelbok för vart och ett av de vårdområden som kräver godkännande. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf-fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till Region Uppsalas Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH2009-0050 Vårdcentral och/eller UPPH2009-0051 Mödrahälsovård. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem Upphandlande myndighet Region Uppsala Organisationsnummer: 232100-0024 Upphandlingsenheten Box 602 751 25 UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

2016-06-13 sida 7 (99) Diarienummer VS2016-0066 1. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en Vårdgivare skall få bedriva vårdcentral och/eller barnmorskemottagning (BMM) inom ramen för vårdval Region Uppsala, krävs att Vårdgivaren godkänns av Region Uppsala. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall varje mottagning godkännas av Region Uppsala. Om Vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning ska det anges i ansökan och också adressen till filialen. Vårdgivaren skall uppnå nedanstående krav för att mottagningen skall godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Region Uppsala. Om en Vårdgivare bedriver vårdverksamhet vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Region Uppsala. 1.2 Intyg från myndigheter Vårdgivare skall uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Region Uppsala skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Region Uppsala: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Bedömning av kreditvärdighet Region Uppsalas bedömning av huruvida en vårdgivare skall godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare skall ha en stabil ekonomisk bas.

2016-06-13 sida 8 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er skall erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Bedömning av affärsplan Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. 1.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.4 Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som skall godkännas av Region Uppsala. 1.5 Förfrågningsunderlag och regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som skall bedrivas.

2016-06-13 sida 9 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.6 Mottagning Vårdgivaren skall i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. I avtalet skall mottagningens adress anges. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. 1.7 Tidpunkt för driftstart Vårdgivaren skall i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Driftstart skall ske senast 6 månader efter erhållet beslut om godkännande av driftstart. Om mer än 6 mån passerar skall ny ansökan göras. 1.8 Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Region Uppsala att Vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Region Uppsala har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om förtida upphörande i avtalet.

2016-06-13 sida 10 (99) Diarienummer VS2016-0066 2. AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven Vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter Region Uppsala Region Uppsala Box 602 751 25 UPPSALA Org nr: 232100-0024 Kontaktpersoner: Sofie Schwan 018-611 61 24 sofie.schwan@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: 018-611 60 10 Telefax: 2.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlag/regelboken enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlag/regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlag/regelbok för [ange verksamhetstyp] fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 juni 2009 och gällande från den 1 juli 2009 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets/regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

2016-06-13 sida 11 (99) Diarienummer VS2016-0066 2.4 Ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken Region Uppsala har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart Region Uppsala har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken skall Region Uppsala skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Region Uppsala att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Region Uppsala inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Region Uppsala angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Region Uppsala att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlag/regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Region Uppsala förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan Vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkända inom vårdvalet. Det åligger Vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 2.6 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 2.7 Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Vårdgivaren skall, på Region Uppsalas begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 2.8 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren skall följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på Vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som Vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande skall redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande.

2016-06-13 sida 12 (99) Diarienummer VS2016-0066 2.9 Ändrade ägarförhållanden och mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Region Uppsala. På begäran av Region Uppsala skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Region Uppsala skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp. Region Uppsala skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till Region Uppsala och datum för bytet ska överenskommas med Region Uppsala. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn. 2.10 Ändrad avtalsform Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av avtalsform under pågående avtalsperiod, t ex byte från filial (tilläggsåtagande) till eget vårdavtal. Skriftlig information om ovan ska inkomma till Region Uppsala senast 3 månader innan ändringen. 2.11 Ändrade lokaler Om Vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagningen och/eller filial så ansvarar Vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte, som till exempel nätdragning, konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl). När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt per mail eller post. Anmälan ska göras 6 månader innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Region Uppsala (tiden mellan anmälan och flytt kan vara 2-6 månader). 2.12 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren skall hålla Region Uppsala skadeslös om krav väcks mot Region Uppsala som en följd av Vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder.

2016-06-13 sida 13 (99) Diarienummer VS2016-0066 Region Uppsala skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och Region Uppsala skall inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Region Uppsala är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Region Uppsala framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot Region Uppsala Vårdgivaren svarar gentemot Region Uppsala enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som Vårdgivaren orsakar Region Uppsala genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till 10 000 000 SEK. Se även avsnitt i regelboken om Försäkringar. 2.13 Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Region Uppsala framställt begäran härom till Region Uppsala lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran skall i normalfallet vara skriftlig. Informationen skall göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen skall lämnas i skriftlig form. Det åligger Region Uppsala att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos Region Uppsala. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Region Uppsala enligt första stycket skall ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 2.14 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 2.15 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Region Uppsala rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning;

2016-06-13 sida 14 (99) Diarienummer VS2016-0066 (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Region Uppsala; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Region Uppsala enligt avsnitt Ändrade ägarförhållanden ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av Region Uppsala, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 2.16 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 2.17 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse, som t ex förändringar/konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl). 2.18 Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist med anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans. 2.19 Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken gäller dock vad som har stadgats i avsnitt Ändringar i förfrågningsunderlag/regelbok ovan.

2016-06-13 sida 15 (99) Diarienummer VS2016-0066 2.20 Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker. 2.21 Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling. 2.22 Fullgörande Brister Vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Region Uppsala rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då Vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Region Uppsala härför samt vidare till Region Uppsala utge ersättning för de merkostnader Region Uppsala fått vidkännas. 2.23 Efter Avtalets upphörande När Vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, skall parterna förhandla om övertagandet av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter. 2.24 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Region Uppsala Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget

2016-06-13 sida 16 (99) Diarienummer VS2016-0066 3. ALLMÄNNA VILLKOR 3.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Region Uppsalas policys, riktlinjer och handlingsplaner, som på något sätt berör här avtalat uppdrag, följs. Region Uppsala ansvarar för att på www.lul.se/sv/extranat/ tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera regionens riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 3.4 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För Vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren skall tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 3.5 Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom Region Uppsala. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se www.lul.se/sv/extranat). Underskriften ger Region Uppsala rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 3.6 Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

2016-06-13 sida 17 (99) Diarienummer VS2016-0066 Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet regleras i SOSFS 2011:9. Där anges att vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem. Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos Vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9.. Vårdgivaren skall även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. God vård är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer och gemensamma vårdprogram, riktlinjer och policys samt SBU-rapporter och övriga dokument som främjar vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:27) samt föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2010:15) och (SOSFS 2014:11) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Vårdgivaren skall medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister.

2016-06-13 sida 18 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör egenkontroll och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom Region Uppsala fastställd terminologi. Patientsäkerhet Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Patientsäkerhetslagen ställer krav på att vårdgivaren har ett systematiskt och förebyggande patientsäkerhetsarbete för att uppnå hög patientsäkerhet. Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada. Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Säker hälso- och sjukvård innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård. Den information som verksamheten får genom systematiska riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål och synpunkter ska ligga till grund för förbättringar av processer och rutiner. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas övergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. www.lul.se/sv/extranat Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med Region Uppsalas vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren ska medverka i enskilda patientärenden och biträda patientnämnden med de uppgifter som nämnden behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser med mera som begärs vid granskning av enskilda ärenden. Vårdgivaren ska, enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars.

2016-06-13 sida 19 (99) Diarienummer VS2016-0066 Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet MedControl. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Jämlik och jämställd vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Utföraren ska utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela patientunderlaget oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Region Uppsala har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen 2008:567: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, kön och ålder. Policyn och planen ska vara vägledande för Utförarens arbete med likabehandling och jämställdhet. Jämställd hälso- och sjukvård innebär att kön- och genusspecifika förhållanden måste beaktas i bemötande, diagnostik och behandling. Vårdgivare i Region Uppsala ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Faktorer som socioekonomisk bakgrund skall inte påverka den hälso- och sjukvård som erhålls. Medicinskt omotiverade skillnader i bemötande, diagnos, behandling och prevention mellan könen ska inte förekomma. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård med god tillgänglighet ska vården utföras med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 3.7 Patientens ställning Vårdgivaren skall tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska även informera om rätt till fast läkarkontakt inom Region Uppsala eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3 kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare informera om Region Uppsalas regler om valfrihet. informera om Region Uppsalas vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar, t ex genom information och telefonservice på andra språk.

2016-06-13 sida 20 (99) Diarienummer VS2016-0066 fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. informera om patientens rätt att på Vårdgivarens bekostnad få tillbaka erlagd patientavgift när väntan på läkare/vårdgivare vid ett planerat besök överstiger 15 minuter, enligt Region Uppsalas avgiftshandbok. Information om detta ska finnas i väntrummen. tillgodose att patienten får rätt information inför sitt besök genom att kallelsen är tydlig, skriven på ett enkelt språk samt innehåller information om vart besöket äger rum, vem ska patienten träffa samt information om av- och ombokning. Kallelsedokumentet ska inte innehålla marknadsföring eller uppmaning om listning 3.8 Patientenkäter Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som Region Uppsala bestämmer. När Region Uppsala ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från Region Uppsala. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år www.patientenkat.se. 3.9 Tolk Vårdgivaren skall beställa tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personal med aktuell språkkompetensanvändas. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken Region Uppsala vid var tid har avtal med, se www.lul.se/sv/extranat/, Upphandling. 3.10 Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs. 3.11 Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

2016-06-13 sida 21 (99) Diarienummer VS2016-0066 Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i Sverige får av Migrationsverket ett så kallat LMA-kort. Det är en handling utfärdad av Migrationsverket. LMA-kortet visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård om kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som är 18 år och äldre har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla Region Uppsalas frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Region Uppsala ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Region Uppsala ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av asylsamordningen vid Region Uppsalas resurscentrum. För asylsökande finns en särskild mottagning som heter Cosmos. De erbjuder hälsoundersökningar till länets alla asylsökande och varje asylsökande som kommer till länet kallas. Migrationsverket tillhandahåller Region Uppsala relevanta uppgifter. Cosmos ansvarar också för hälsoundersökningar av länets alla nyanlända, exempelvis anhöriginvandrande och kvotflyktingar. Hälsokontroller för anhöriginvandrande barn och ungdomar, s.k. anknytningsfall, sker på Cosmos eller barnspecialistmottagningarna. Cosmos tar även ansvar för hälsoundersökningar av vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. 3.12 Tillgänglighet Verksamheten skall vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden, bl.a. för rådgivning och bokning av tid. Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare som man kommit överens med och/eller till Sjukvårdsrådgivningen (ring 1177, eller www.1177.se). Det skall även vara möjligt att boka tid vid personligt besök på mottagningen.

2016-06-13 sida 22 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivare inom primärvård skall ha ett datoriserat telefonisystem (callbacksystem/uppringningssystem) som kan rapportera till SKL: s nationella väntetidsmätning av telefontillgänglighet (gäller ej barnmorskemottagningar och barnavårdscentral). Region Uppsala ansvarar för rapportering till SKL. Inställningar i Callbacksystem/uppringningssystem ska säkerställa att: Mätning sker av vårdcentralens telefontillgänglighet för rådgivning/tidbokning. Mätningen sker av återuppringda samtal under vårdcentralens öppettider (samma dag som patienten ringer in). Inkommande samtal utanför vårdcentralens öppettider exkluderas från rapporteringen. Vårdgivaren skall anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren skall medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren skall också sträva efter att göra verksamheten tillgänglig för t ex personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket. 3.13 Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa Region Uppsalas vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Region Uppsalas anvisningar. Den nationella vårdgarantin (0-7-90-90), http://www.vantetider.se/, innebär att alla ska få telefonkontakt med primärvården samma dag. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. Alla som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården ska erbjudas sådant besök inom 90 dagar. Alla ska få operation eller behandling inom 90 dagar (3 månader) om det medicinskt bedöms att en sådan ska genomföras. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas beslutade besöks- och behandlingsgarantier, som bland annat innebär att: Vårdsökande ska kunna nå Vårdgivaren samma dag som mottagningen kontaktas. Hjälp ska då erbjudas antingen genom telefonrådgivning eller genom besök på mottagningen eller i hemmet. Vårdgivaren ska erbjuda tid för medicinskt akuta vårdbehov som kräver läkarbesök samma dag. Tid för planerat läkarbesök ska kunna erbjudas inom sju dagar, såvida inte annat överenskommes med patienten. Den utvidgade vårdgarantin som omfattar även en behandlingsgaranti inom specialistvården ökar kraven på Vårdgivaren att samverka med länssjukvården och Region Uppsala kring remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan m m. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vårdoch besöksgarantier.

2016-06-13 sida 23 (99) Diarienummer VS2016-0066 Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under Vårdgarantienheten. 3.14 Hälsoinriktat arbete Vårdgivaren ska bedriva hälsoinriktade insatser samt medverka i kunskapsförmedling om hälsoriskfaktorer och riskbeteenden. Det förebyggande arbetet ska riktas mot identifierade riskgrupper. Införandet av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär att vården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring och att hälso- och sjukvården ska ägna mer tid åt samtal enligt en enhetlig praxis. Grunden för merparten av alla åtgärder i riktlinjerna är någon form av rådgivning eller samtal. Vårdgivaren ska se till att medarbetare får utbildning i motiverande samtal och även får tillgång till Region Uppsalas gemensamma handledning. Till hjälp i införandet finns Region Uppsalas kunskapsunderlag för levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, se www.lul.se/sv/extranat/. Med stöd av hälsoplanerare på Hälsa och habilitering ska vårdgivaren skapa strukturella förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt nära integrerat med övrig verksamhet. Det inkluderar rutiner för och dokumentation av åtgärder samt, där det är möjligt, effekter av insatta åtgärder enligt Region Uppsalas kunskapsunderlag för levnadsvanor. Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i Region Uppsala godkända journalmallarna och journaltabell för levnadsvanor. I samband med förskrivning av FaR till patienter som behöver extra stöd för fysisk aktivitet ska vårdgivaren samarbeta med regionens friskvårdslotsfunktion. Vårdgivaren ska utse en hälsokoordinator på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn är ansvarig för att sprida information om hälsoinriktat arbete till ledning och personal vid vårdcentralen. Hälsokoordinatorn ska därutöver delta i obligatoriska nätverksträffar som Folkhälsoenheten vid Hälsa- och habilitering kallar till 2 ggr/år. Vårdgivaren ansvarar för att hålla Folkhälsoenheten uppdaterad med namn- och kontaktuppgifter till hälsokoordinatorn. 3.15 Personal Vårdgivaren skall ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det skall finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Vårdgivaren skall fortlöpande hålla Region Uppsala informerad om vem som är verksamhetschef. I de fall verksamhetschef delegerat uppgifter t.ex. medicinskt ledningsansvar skall detta också meddelas Region Uppsala. Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen.

2016-06-13 sida 24 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren och dennes personal kommer att erbjudas deltagande i vissa av regionens fortbildningsaktiviteter. Vårdgivaren svarar för kostnader avseende personal, resor, eventuella kursavgifter etc. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Patienter skall under semestertider och ledigheter garanteras rätten till god sjukvård. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag. 3.16 Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter är ett krav som gäller både offentliga och privata vårdcentraler för att upprätthålla Region Uppsalas utbildningsuppdrag. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan Region Uppsala och utbildande organisation. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och Region Uppsala. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare i primärvården. Fördelningen av utbildningsplatser sker enligt fördelningsnyckel där antalet listade patienter avgör hur många studenter varje vårdcentral ska ta emot. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål. Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin (ST) för läkare. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till

2016-06-13 sida 25 (99) Diarienummer VS2016-0066 utbildningsläkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning ST-läkare i allmänmedicin anställda före 20160301 är anställda av Region Uppsala, som svarar för rekrytering, placering på vårdcentral och för den utbildning som ingår i tjänstgöringen. ST-läkare anställda efter 20160301 anställs på respektive vårdcentral, som blivit tilldelat ett ST-block från Region Uppsalas ledningskontor. ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. För att kunna ta emot ST i allmänmedicin måste det på vårdcentralen finnas minst två specialister i allmänmedicin, minst 3000 listade patienter samt godkända handledare som gått en av studierektorn godkänd handledarutbildning. De krav som ställs på vårdcentralen finns beskrivna i dokumenten Baskrav på vårdcentral som utbildningsenhet samt Kontrakt ST-läkare. Dessa dokument finns på www.lul.se/stpv 3.17 Forskning och utveckling Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivaren skall följa Region Uppsalas vid var tid gällande rutiner för bio-banker. Vårdgivaren skall medverka i kliniska forskningsprojekt som godkänts av Uppsala universitetet och Region Uppsala. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen. Hälsa- och habiliterings FoU avdelning svarar för samordning av FoU-frågor inom primärvården med fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt, inklusive fördelning av FoUmedel. Barnhälsovårdens länsavdelning samt mödrahälsovårdsenheten svarar för stöd, fortbildning och information till alla vårdgivare i bland annat kvalitets- och metodfrågor. Vårdgivaren skall samverka med ovan nämnda forsknings- och utvecklingsenheter samt andra enheter/aktörer som arbetar med FoU så att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten, en evidensbaserad praktik åstadkoms och kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vårdgivare har möjlighet att ansöka om FoU-medel i särskild ordning. 3.18 Informationsteknologi, journaler och journalsystem Vårdgivaren skall använda samma IT-system och telefoni som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom Region Uppsala, se separat dokument Gemensam IT-bilaga för Vårdstyrelsens förfrågningsunderlag (revideras årligen).

2016-06-13 sida 26 (99) Diarienummer VS2016-0066 Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för verksamhet driven i Region Uppsalas regi och skall regleras via så kallad Funktionshyra. Region Uppsala förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling inom IT-området. Ambitionen är att gemensamt utveckla och nyttja Region Uppsalas IT-system. Den nationella IT-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida ITsystem. Vårdgivaren skall tillse att dess personal för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Varje patientbesök ska dokumenteras i vårdgivarens journalsystem enligt gällande lagstiftning. Journalanteckningen ska vara dokumenterad och signerad inom 14 dagar från vårdkontakten. Vårdgivaren skall följa de villkor och föreskrifter, som Region Uppsala meddelar, för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör Region Uppsala och som Vårdgivaren kan behöva för fullgörandet av åtagandet. Region Uppsala kommer att vara behjälplig med att låta Vårdgivaren ta del av journalhandlingar samt tidigare journaler under förutsättning av patientens samtycke. Vårdgivaren utgör en integrerad del av hälso- och sjukvården i Region Uppsala och Vårdgivaren skall därför använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. För BVC skall dokumentation även ske i datasystemet Basta. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration, och Vårdgivaren skall använda de moduler som används inom Region Uppsala. Mer information om Cosmic finns på www.cambio.se. Vårdgivaren ska utse en vårdsystemskoordinator samt ett administrativt IT-stöd som utgör kontakt mot Region Uppsalas vårdsystemssamordnare och IT-samordnare. Det rekommenderas att vårdsystemkoordinatorn är vårdpersonal. 3.19 Remisshantering Vårdgivaren skall följa Region Uppsalas vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar skall finnas hos Vårdgivaren. 3.20 Listningsregler Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas listningsregler, se bilaga. Vårdgivaren eller patienten ska ombesörja att underskriven blankett skickas per post eller via mail (inscannad blankett med underskrift) till Husläkarkansliet för inregistering i Huldra. Husläkarkansliet ansvarar för att ny-/om- och avlistning skett till den 15:e varje månad. Husläkarkansliet skickar inte ut bekräftelsebrev till patienten vid ny-/om- eller avlistning om patienten inte särskilt bett om det. Vårdgivaren är fri att använda egna blanketter för listning under villkoret att samma uppgifter tas in från patienten som återfinns på Region Uppsalas listningsblankett.

2016-06-13 sida 27 (99) Diarienummer VS2016-0066 3.21 Medicinsk service Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vissa smittskyddsprover är en fri nyttighet för vårdgivaren, enligt beslut HSS2015-0094. Vilka smittskyddsprover det gäller framgår av separat förteckning som publiceras av Smittskyddsenheten på deras hemsida. Vid beställning av proverna hamnar kostnaden automatiskt (baserat på analyskod) på centralt konto. Vårdgivaren skall ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för regionen gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar skall Vårdgivaren anlita Region Uppsalas egna utförare. Lokala analyser skall utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan Vårdgivaren anlita Region Uppsalas egna utförare. Region Uppsalas system för dokumentation samt remisser och svar skall användas, se separat dokument Gemensam IT-bilaga för Vårdstyrelsens förfrågningsunderlag. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet inom primärvården i regionen (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att Vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet till FlexLab och rätten att utföra analys av prover lokalt på vårdenheten. Regionen kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service. Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från övrig primärvårds nyttjandemönster, skall parterna på Region Uppsalas begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret. Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig desinfektions- och sterilgodshantering och ansvarar för att gällande lagar, föreskrifter och standarder uppfylls inom området Vårdgivaren ansvarar för att rent, desinfekterat och sterilt gods hanteras i förråd enligt gällande lagar, föreskrifter och standarder.

2016-06-13 sida 28 (99) Diarienummer VS2016-0066 Hantering av autoklav och instrument ställer tydliga krav på användaren och mindre enheter som inte kan uppfylla gällande lagar, föreskrifter och standarder ska anlita en sterilteknisk enhet på ett sjukhus för sterilgodshantering med kvalitetssäkrade och ackrediterade metoder. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. 3.22 Sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren skall ha kännedom om samt tillämpa Region Uppsalas regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på Region Uppsalas hemsida, www.lul.se/sv/extranat/. Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor. 3.23 Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) www.sfvh.se. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO 13485. Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) www.sfvh.se. Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för Region Uppsalas lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Regionen. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. 3.24 Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar, - egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Region Uppsalas patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av Vårdgivaren.

2016-06-13 sida 29 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren har samma skyldighet som Region Uppsala att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser med mera kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Person-skadereglering AB). 3.25 Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidsatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom så kallad andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Region Uppsala har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i Region Uppsalas miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se www.lul.se/miljo. 3.26 Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt Region Uppsalas riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att regionens säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se www.lul.se/sv/landsting--politik/utveckling-ochansvar/sakerhet/ 3.27 Information och marknadsföring Region Uppsala ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Region Uppsala för informationsinsatserna. Region Uppsala är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa Region Uppsalas riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se www.lul.se/sv/extranat/ Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska följande anges: Verksamheten drivs på uppdrag av Region Uppsala. Logotypen för Region Uppsala ska inte användas information och marknadsföring. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig.

2016-06-13 sida 30 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren äger ej rätt att utan Region Uppsalas skriftliga medgivande använda sig av Region Uppsala i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Region Uppsala. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i Region Uppsalas informationskanaler 3.28 Informationsmöten Vårdgivaren skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten, branschråd, och Primärvårdsråd som Region Uppsala kallar till. 3.29 Fördjupad uppföljning Region Uppsala ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Region Uppsala äger rätt att på egen bekostnad med av Region Uppsala anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, så kallad fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlaget för den ekonomiska ersättningen från Region Uppsala. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala, biträda Region Uppsala i de granskningar som utförs enligt ovan, genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc., samt i övrigt bistå Region Uppsala med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Region Uppsala i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan Region Uppsala besluta om att genomföra kompletterande fördjupad uppföljning. I detta fall ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt 50 000 kronor per genomförd fördjupad uppföljning. 3.30 Revision Region Uppsalas revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna. 3.31 Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i Region Uppsalas krishanterings- och krisledningssystem. Region Uppsala behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot Region Uppsala, men Region Uppsala har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter.

2016-06-13 sida 31 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då Region Uppsala utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela Region Uppsala. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom Region Uppsala. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för regionens planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på Region Uppsala efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen. 4. UPPDRAG VÅRDCENTRAL 4.1 Mål och inriktning Vårdgivaren åtar sig att tillhandahålla en säker, nära och basal hälso- och sjukvård till länsinvånarna utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper, och som inte kräver sjukhusens särskilda kompetens eller omfattas av den kommunala hemsjukvården. Vårdgivaren skall utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Den övergripande målsättningen för verksamheten är att de insatser som erbjuds invånarna skall främja hälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller en förbättrad livssituation. Detta förutsätter att kunskapen om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser fortlöpande utvecklas. Detta arbete skall utgöra en naturlig del i vårdgivarens verksamhet och samordnas med det hälsoinriktade arbete som bedrivs såväl inom Region Uppsalas övriga verksamheter som inom kommunens verksamheter. Verksamheten skall kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, effektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service med korta väntetider och goda kontakter med samarbetspartners. 4.2 Prioriterade vårdbehov och målgrupper Vårdgivaren skall prioritera följande vårdbehov: vara tillgänglig för personer med akuta sjukdomar vård av svåra kroniska sjukdomar palliativ (lindrande) vård och vård i livets slutskede i samarbete med sjukhusen, kommunens hemsjukvård samt övriga berörda vårdinstanser vård av människor med nedsatt autonomi Vidare skall vårdgivaren:

2016-06-13 sida 32 (99) Diarienummer VS2016-0066 utreda, behandla eller följa upp personer med sjukdomar eller skador samt vid behov vidareremittera personer som kräver länssjukvårdsresurser eller andra specialistkunskaper, rehabilitera personer i samverkan med andra huvudmän, främja hälsa och förebygga ohälsa och skador genom individ- och samhällsinriktade åtgärder. 4.3 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.4 Vårdtjänst Vårdgivarens uppdrag för listade och olistade består av en bemannad mottagning under vårdcentralens öppettid. Bemanning och uppdrag framgår enligt nedan. Bemanning - Läkarmottagning. Vårdgivaren ska kunna erbjuda patienter en fast läkarkontakt/husläkare. Husläkaren/läkaren ska vara patientens förstahandsval vid planerade läkarbesök för åkommor som inte kräver sjukhusets resurser eller insatser av annan specialist. - Husläkaren/läkaren skall hålla sig informerad om sina patienters hälsotillstånd och arbeta för att förbättra hälsoläget för dem. Husläkaren/läkaren skall samordna patientens vårdbehov och samverka med andra vårdgivare och huvudmän när det är av betydelse för patientens hälsa, behandling och rehabilitering Vårdgivaren ska därutöver erbjuda läkartider för akuta besök. Distriktssköterskeverksamhet.. Kurator vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Psykolog vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Fysioterapeut vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Vårdgivaren ska tillhandahålla fysioterapeutiska rehabiliteringsinsatser för patienter som har funktionshinder/funktionsvisa störningar som begränsar eller kan komma att begränsa individen. Det åligger vårdgivaren att förmedla vikten av att patienten efter avslutade insatser själv ansvarar för återfallsförebyggande träning. Sådan träning är att betrakta som friskvård och omfattas inte av detta avtal. Fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Viktiga områden för insatser är: Smärta, skador och/eller sjukdomar i rörelsesystemet. Sjukdomar eller skador i nervsystemet. Sjukdomar eller skador i andningsorganen eller cirkulationssystemet. Psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem.

2016-06-13 sida 33 (99) Diarienummer VS2016-0066 Fysioterapi kan utföras på mottagning, i hemmet, eller i föräldragruppsverksamhet på barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Patienter under 65 år med förvärvad hjärnskada hänvisas från hjärnskaderehabiliteringen, öppenvård, på Akademiska och avd 170, slutenvårdsrehabilitering, till fysioterapeut på Samariterhemmets vårdcentral. De har ett uppdrag benämnt hjärnskadesamverkan som är ett samverkansarbete mellan olika verksamheter inom Region Uppsala (f.d. portalprojektet). Barn med stressrelaterade besvär och långvarig smärta remitteras till barnfysioterapeuter som är knutna till länets barnspecialistmottagningar. Dietist vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Primärvårdsdietist ordinerar och förskriver sondmat och tillbehör till patienter i ordinärt boende. Om vårdtagare flyttar från ordinärt boende till korttidsplats ansvarar primärvårdsdietist för förskrivning. Dietisten eventuella deltagande i föräldragrupp vid BMM får ske efter överenskommelse mellan vårdgivarna och finansieras av Region Uppsala. Hembesök Vårdgivaren ska planera och genomföra vårdcentralens verksamhet på ett effektivt sätt där besök kan ske antingen vid mottagningen eller i hemmet. Hembesök ska göras när det är medicinskt motiverat eller av andra särskilda skäl. Främst skall kroniskt sjuka och vård i livets slutskede prioriteras. Gruppverksamhet Vårdgivaren ska identifiera riskgrupper och arbeta förebyggande mot dessa genom exempelvis gruppverksamhet. Gruppbesök ska utgå från definitionen i Socialstyrelsen termbank Öppenvårdsbesök där fler än en patient samtidigt möter hälso- och sjukvårdspersonal. Gruppbesök kan vara t.ex. rökavvänjning i grupp, gruppbehandling inom psykiatrin eller hos fysioterapeut, profylaxkurser och diabetesutbildning. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen. Smittskyddsverksamhet Smittskyddsverksamhet enligt gällande lagstiftning och riktlinjer från smittskyddsläkare. I åtagandet för vårdcentral ingår att vårdgivaren ska ha en utsedd lokal smittskyddsansvarig läkare och en lokal smittskyddsansvarig sjuksköterska i enlighet med riktlinjer om lokalt smittskyddsansvar, se åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården på Smittskyddsenheten hemsida under fliken Smittskyddsansvar på Extranätet eller direkt via www.smittupp.nu. I åtagandet ingår: - att sprida information angående nyheter inom smittskyddet inom sitt område - att medverka i den epidemiologiska övervakningen - att fungera som rådgivare till den egna vårdcentralens personal

2016-06-13 sida 34 (99) Diarienummer VS2016-0066 - att informera om förekomst av antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning i enlighet med Stramas riktlinjer och mål Den lokala smittskyddsansvariga läkaren och den lokala smittskyddsansvariga sjuksköterskan ska delta i seminarier och utbildningar anordnade av Smittskyddsenheten. Vårdgivaren skall därutöver bistå vid utbrott och epidemier. Smittskyddsläkaren leder arbetet och bedömer vilka resurser som ska ställas till förfogande. Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier enligt åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården. Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamheten under veckans alla dagar, vardagar kl 17-08, lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet. Förvaltningen Hälsa och habilitering har ett samordningsansvar för beredskapsverksamheten. I beredskapsjoursuppdraget ingår att under jourtid, ge råd till kommunala sjuksköterskor i särskilt boende och vid behov hembesök i särskilt boende, fastställa dödsfall utanför sjukhusinrättning samt genomföra vårdintygsbedömningar. Fördelning av beredskapsjourpass på länets två beredskapsjourlinjer sker i förhållande till listningstal. Vårdgivaren ansvarar för bemanning av de pass som vårdgivaren har tilldelats. Närområdesansvar Vårdcentralerna har ett närområdesansvar för olistade, nyinflyttade och patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan 08.00-17.00 enligt Region Uppsalas listningsregler. Närområdesansvar fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Närområdesansvaret omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara. Gäller även folkbokförda i länet som är listade i på vårdcentral i annat landsting. - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende - Smittskyddsåtgärder enligt beskrivning för lokalt smittskyddsansvariga samt provtagningar, speciellt för allmänfarlig sjukdom, vid misstänkt smitta på befolkning som vistas inom närområdesansvaret. Hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel Vårdgivaren skall ordinera/förskriva hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Vid förskrivning skall i övrigt vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar. Det åligger Vårdgivaren att tillse att förskrivarna äger förskrivarkompetens. Vårdgivaren har kostnadsansvar för enklare hjälpmedel för utlåning som t.ex. kryckkäppar. Vårdgivaren skall följa överenskommelse mellan Region Uppsala och länets kommuner gällande samverkan kring vissa inkontinensfrågor. Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel.

2016-06-13 sida 35 (99) Diarienummer VS2016-0066 Region Uppsala kan under avtalsperioden komma att följa Vårdgivarens förskrivningsmönster. Palliativ vård Vårdgivaren ska ge patienter i livets slutskede vård eller behandling som ska vara symtomlindrande och inriktad på en för patienten så god livskvalitet som möjligt. Vården ska ges i samarbete med sjukhusen och/eller kommunal hemsjukvård. Vården ska ges antingen på vårdinrättning eller i hemmet. Vårdgivaren ska ge patienten och deras anhöriga en individuellt anpassad information om patientens hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Informationen om patienten ska delges övrigt vårdteam runt patienten. Ett brytpunktsamtal där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, ska ledas av behandlingsansvarig läkare. Förutom patient och närstående bör också ansvarig sjuksköterska närvara vid detta samtal för att säkerställa kontinuiteten. Samtalets innehåll och konsekvenser dokumenteras i journaltext och kommuniceras i vårdkedjan. Övriga ansvarsområden: Vårdgivaren ska erbjuda provtagning av venösa och kapillära prover på patienter från öppen och sluten vård samt utomlänspatienter (undantaget prover som kräver speciell hantering, ex kylcentrifugering eller nedfrysning i -70 C). Ersättning utgår för dessa provtagningar. Hemsjukvård som utförs av kommunal distriktssköterska ska ske med stöd av vårdcentralens läkare. Region Uppsala har ansvar för alla läkarinsatser. I och med Ädelöverenskommelsen 1992 fick kommunerna i länet ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende för personer som fyllt 17 år och som har behov av insatser mer än 14 dagar samt all hemsjukvård kvällar, nätter och helger. Detta innebär att insatser som från första dagen bedöms vara av långvarig karaktär tar kommunen ansvar för under hela vårdperioden. Se uppdatering och förtydligande av ädelöverenskommelsen www.lul.se/sv/extranat/. Utfärdande av obligatoriska intyg till myndigheter. Undersökning för vårdintyg. Legitimerad läkare som är anställd av Vårdgivaren vid vårdcentraler har i förekommande fall till arbetsuppgift att utföra undersökning inför eventuellt vårdintyg i enlighet med bestämmelserna i 4 LPT. Detta medför även rätt att besluta om omhändertagande av den som skall undersökas för vårdintyg samt möjlighet att begära biträde av polis om det behövs för att kunna genomföra undersökningen. Deltagande i möjligaste mån i aktiviteter inom vårdhygien för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Deltagande i aktiviteter inom katastrofberedskap/civilförsvar enligt gällande lagstiftning och i Region Uppsala fastställd katastrofplan.

2016-06-13 sida 36 (99) Diarienummer VS2016-0066 4.5 Undantag från vårdtjänsten Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ingår inte i vårdcentralsuppdraget. Dessa besök definieras i den så kallade gula taxan, se Avgiftshandboken www.lul.se/extranatet. 4.6 Tilläggsåtaganden Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Vårdgivare som ansöker om att bli godkänd som leverantör inom vårdcentralsuppdraget eller som redan är godkända som leverantörer inom vårdcentralsuppdraget kan ansöka om att utföra tilläggsåtaganden. Region Uppsala förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtagande om behovet inte redan är tillgodosett. Barnavårdscentral Uppdrag och ersättning beskrivs i separat bilaga (Bilaga till förfrågningsunderlag vårdcentral avseende uppdrag och ersättning för tilläggsåtagande barnavårdscentral). Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Region Uppsala ansvarar för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden i enlighet med gällande riktlinjer, www.lul.se/sv/extranat, se Kvalitetshandboken, Vård i samverkan (ViS) Hälsa- och habilitering har samordningsansvaret för läkarinsatser i särskilda boenden. Läkaren vid särskilt boende skall tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå, dvs basal hemsjukvård (utreda, behandla och rehabilitera patienter) där slutenvårdens resurser inte krävs aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos omvårdnadsansvarig sjuksköterska akuta hembesök av läkare görs vid behov årliga läkarkontroller görs medicinska vårdplaneringar görs årligen samt vid behov årlig strukturerad läkemedelsgenomgång görs läkarjournal finns tillgänglig för omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillgodose patientens medicinska behov i livets slutskede ge instruktion/ handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov eller utgöra ett stöd för kommunens hälso-och sjukvårdspersonal, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal. göra fasta besök enligt lokal överenskommelse För patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning kvarstår ansvaret för planerad vård och behandling hos patientens ordinarie läkare. Ansvarig läkare på boendet ansvarar för att tillgodose behov av medicinsk vård för akuta problem som behöver åtgärdas inklusive medicinsk vårdplanering inför livets slut under vistelsetiden samt ansvar för Waranordination.

2016-06-13 sida 37 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren ska tillse att god läkarkontinuitet erbjuds patienterna på boendet. Vid läkarbrist ska fast läkarkontakt på de boenden som vårdgivaren ansvarar för prioriteras i möjligaste mån. Filial Utifrån invånarnas behov kan vårdcentralen bedriva en del av sin verksamhet vid filialer på annan adress. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Regelbok för vårdcentral gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård som saknas på filialen erbjuds vård på huvudmottagningen. Om filialen inte har öppet i samma omfattning som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård erbjuds vård på huvudmottagningen under ordinarie öppettider. Vårdgivaren ska tillse att nödvändig utrustning för filialens verksamhet finns i lokalen som exempelvis utrustning för provtagning och EKG om det bedrivs husläkarverksamhet på filialen. Vårdcentralen ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt på huvudmottagningen. Filialens adress, vårdutbud samt öppettider ska framgå på vårdgivarens hemsida. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning Vårdgivaren kan utföra läkarinsatser vid barnmorskemottagning som tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska, i enlighet med mödrahälsovårdens basprogram och det kvalitetsprogram som finns för mödrahälsovården rapport nr 59, Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, svara för läkarinsatser i samband med hälsoövervakning, under och efter graviditet, vid barnmorskemottagningar som vårdgivaren vid var tid har överenskommelse med. Vårdgivaren skall utföra läkarinsatser vid mödravårdscentral med fokus på medicinska frågeställningar inom preventiv, diagnostisk och behandlande verksamhet. Läkaren ansvarar för medicinska tillstånd som definieras som avvikande från det normala förloppet vid graviditet och ordinerar och prioriterar därefter medicinska åtgärder. Vid behov skall remiss ställas till specialistmödrahälsovården vid Akademiska sjukhuset. I arbetet ingår: - vårdplanering enligt lokala vårdprogram - graviditetsbesök och eftervårdsbesök - hantering av remisser och avvikande provsvar (t ex avvikande cytologsvar, urinodlingar, blodprovssvar, värdera sköldkörtelprover) - preventivmedelsbesök vi komplicerade frågeställningar - utfärda sjukintyg Vårdgivaren skall även bidra med medicinsk handledning till barnmorskorna och bör därför ha en bred erfarenhet och intresse av obstetrik och gynekologi.

2016-06-13 sida 38 (99) Diarienummer VS2016-0066 Läkarinsatsen skall utföras i barnmorskemottagningens lokaler, om inte annat överenskommits, och dokumentationen skall föras i barnmorskemottagningens journaler i Region Uppsalas journalsystem Cosmic. 4.7 Öppettider Vårdgivaren skall bedriva verksamhet under vardagar minst mellan kl 08.00-17.00 året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. I informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård. 4.8 Kompetens och kompetensutveckling Primärvårdens verksamhet grundas på läkare med allmänmedicinsk kompetens som tillsammans med övrig vårdpersonal inom primärvården skapar förutsättningar för en helhetssyn på enskilda individers och familjers situation. Vårdgivaren skall kunna behandla flera hälsoproblem och diagnoser såväl över tiden som vid varje besök. Fortbildning och kompetensutveckling hos personalen ingår i vårdgivarens basåtagande. Vårdgivaren ska tillse att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för att delta i obligatoriska fortbildningsdagar som Region Uppsala kallar till. Hälsa- och habilitering har ett specifikt uppdrag att ombesörja fortbildningsdagar för primärvården. Läkare Merparten av de ordinarie läkarna skall vara specialister i allmänmedicin och kan kompletteras med specialist i geriatrik och/eller pediatrik, förutom läkare under utbildning. Ordinarie läkare är listningsbara. Vikarie skall vara minst legitimerad läkare. Om vikarien ej är specialist i allmänmedicin, geriatrik eller pediatrik så ska vikarien handledas av specialist i allmänmedicin. Läkare under AT-tjänstgöring får arbeta inom uppdraget under adekvat handledning.läkare som har huvudansvaret för läkarinsatser i kommunens särskilda boenden ska vara specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. En läkare under ST-tjänstgöring i allmänmedicin eller geriatrik kan utföra läkarinsatser i särskilt boende, under en period som en del i sin utbildning, under förutsättning att handledning ges av specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. Läkare vid barnmorskemottagningar skall vara specialist i allmänmedicin eller specialist i obstetrik och gynekologi. Läkare vid barnavårdscentraler skall vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik. Läkare som tjänstgör i beredskapsjouren ska vara minst legitimerad läkare.

2016-06-13 sida 39 (99) Diarienummer VS2016-0066 Distriktssköterska Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter skall vara specialistutbildad distriktssköterska. Laboratoriepersonal Laboratoriepersonal ska vara undersköterska, sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker. Fysioterapeut Fysioterapeut ska vara legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut. Fysioterapeuten ska behärska fysioterapeutiska åtgärder vid de vanligast förekommande folksjukdomarna, hjärtkärlsjukdomar, obesitas, osteoporos, KOL, neurologi, reumatisk sjukdom, ångest, depression samt stressrelaterad ohälsa och dess kroppsliga uttryck. Övrig vårdpersonal Övrig vårdpersonal ska inneha legitimation där så krävs. Telefonmottagning Personal som svarar i mottagningens telefon ska vara legitimerad vårdpersonal. 4.9 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren skall i samarbete med Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Region Uppsala har rätt att varje år utan kostnad avropa 10 timmar från varje läkare och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten, till exempel deltaga som expert i referensgrupper kring verksamhet, avtals- och ersättningsfrågor eller programrådens arbete. I Regionplan och budget anges ett antal prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att stärka Region Uppsalas möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. Vårdgivaren ska implementera aktuella nationella riktlinjer i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstöd. Vårdgivarens ska i dialog med Hälsa och habilitering säkerställa nödvändig medverkan. Vårdcentralen ska ha en kontaktperson som deltar i Region Uppsalas nätverksträffar avseende hälsofrämjande insatser/levnadsvanefrågor (hälsokoordinator). Vårdgivaren ska registrera i aktuella kvalitetsregister som till exempel Svedem och NDR.

2016-06-13 sida 40 (99) Diarienummer VS2016-0066 Överenskommelsen mellan staten och SKL avseende Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård ställer krav på huvudmännen att möta patienter utifrån deras olika preferenser och behov. Detta är särskilt viktigt för patienter med omfattande och återkommande vårdbehov. Vården bör undersöka möjligheterna till nya utåtriktade arbetssätt för förbättrad tillgänglighet inom öppna vårdformer. Vårdgivaren ska utveckla möjligheten till hembesök av läkare till sköra äldre och skapa former för ett strukturerat samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården. Region Uppsala har som målsättning att minska antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Vårdgivaren ska som ett led i detta systematiskt arbeta med att minska antalet oplanerade återinläggningar genom bland annat en förstärkt utskrivningsprocess. Vårdgivaren ska efterfråga och ta del av sjukhusets rehabiliterings-/vårdplan vid överrapportering och medverka till säker digital kommunikation. Arbete med att införa en förstärkt utskrivningsprocess inom slutenvård och primärvård pågår inom Region Uppsala. Utveckling av närvård Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs i nära samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala, inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt socialtjänst och skola. Utvecklingen av närvård skapar incitament för kostnadseffektiva vård- och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet. Utföraren ska medverka i länets närvårdsutveckling genom att; - medverka i styrgrupper för närvård med uppdrag att representera vårdnivån primärvård. Representationen innebär ett ansvar att, inom den länsdel som berörs, inhämta synpunkter från och informera andra primärvårdsaktörer, oavsett om de är privata eller offentliga. Representationen kan utgöras av läkare, sjuksköterska eller annan personal utifrån styrgruppens behov. Representation ska ske proportionellt från privat och offentligt driven primärvård, - berörd personal medverkar i arbetsgrupper avseende närvård, aktivt samverka med slutenvården och kommunerna för att a) korta väntetiderna för utskrivningsklara patienter att lämna slutenvården b) minska återinläggningar inom 30 dagar c) minska den undvikbara slutenvården, - inom ramen för den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) delta i det pågående utvecklingsarbetet. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Vårdcentralen ska arbeta med tidiga insatser och erbjuda bedömning och behandling av team för individer med risk för långvarig sjukskrivning i syfte att ta tillvara deras arbetsförmåga. Ett rehabiliteringsteam ska bestå minst av fysioterapeut, psykolog och/eller kurator samt läkare. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas riktlinjer för sjukskrivning och koordinera sin process internt och externt för sjukskrivning och rehabilitering. Vårdgivaren ska delta i utbildnings- och utvecklingsinsatser inom försäkringsmedicin som anordnas för läkare och de professioner på vårdcentralen som involveras i patienternas sjukskrivning. Prioriterade medarbetare är nyanställda läkare, läkare med utländsk utbildning och hyrläkare. Innan dessa får utfärda intyg till grund för sjukskrivning ska de som en lägsta nivå ha tagit del av Region Uppsalas digitala utbildning på lärplattformen.

2016-06-13 sida 41 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren ska erbjuda evidensbaserad rehabilitering för de sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna. För patienter som har en arbetsgivare ska patientens samtycke inhämtas för att etablera en kontakt för att involvera arbetsgivaren i rehabiliteringsprocessen. 4.10 Samverkan och vårdkedjor I gällande lagstiftning betonas helhetssyn och samverkan kring den enskilde patienten. Vårdens olika insatser ska samordnas på ett för patienten ändamålsenligt sätt och vården är skyldig att utse en samordningsansvarig personal. Samverkan är en förutsättning när man arbetar förebyggande och rehabiliterande. Det är särskilt viktigt för patienter som har kroniska eller svåra sjukdomar med livslång funktionsnedsättning och komplexa behov. Det är även viktigt för de två sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna, långvarig smärta och psykisk ohälsa. Många av dessa patientgrupper har svårt att utföra egenvård vilket riskerar leda till att de inte får tillgång till samma rehabiliteringsmöjligheter. Vårdgivaren ska koordinera sina insatser internt inom hälso- och sjukvården och externt med andra berörda aktörer för att möjliggöra god samverkan kring patienten och jämlik rehabilitering, t.ex. genom en rehabiliteringskoordinator. Vårdgivaren ska tillsammans med patienten gemensamt formulera en individuell rehabiliteringsplan. Arbetssättet ska motverka att patienter faller mellan förvaltningsgränser och även uppmärksamma de patienter som finns i gränslandet mot egenvård. Samordnad individuell plan (SIP) I gällande lagstiftning betonas värden som helhetssyn och samverkan kring den enskilde individen. I praktiken finns dock brister i samordningen av olika insatser, både internt inom Region Uppsala och i relation till länets kommuner. Socialstyrelsen har genom en särskild föreskrift stärkt individens rätt att få sina insatser samordnade (SOSFS 2008:20). Samverkan ska förbättras genom att erbjuda den enskilde en Samordnad individuell plan. Planen, som utarbetas tillsammans med den enskilde, ska tydliggöra hur olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs Vårdgivaren ska, i samverkan med länets kommuner och annan regionintern verksamhet, delta i och vid behov initiera framtagandet av samordnad individuella planer och utveckla samordning för individer som har komplexa behov. 4.11 Läkemedel Vårdgivaren har fullt kostnadsansvar för läkemedel som beställs till verksamheten. För varor som förskrivs har vårdgivaren ett begränsat ansvar för förmånskostnaden, med ett tak för under- respektive överskott. Mer information om kostnadsansvar, ersättningsnivåer och hantering finns i bilaga 2. Varor inom läkemedelsförmånen ska förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod. Blankett för ansökan av arbetsplatskod erhålls via Enheten för kunskapsstöd, e-post lakemedel@lul.se.

2016-06-13 sida 42 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vårdgivaren ska använda Pascal vid dosordination, se www.inera.se. Region Uppsalas riktlinjer för dosförskrivning ska följas. (www.lul.se/lakemedel) Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vårdgivaren ska i största möjligaste mån följa Läkemedelskommitténs, programrådens, beställarens och Strama Uppsala läns rekommendationer avseende läkemedel. Vårdgivaren ska delta i utbildningar anordnade av Läkemedelskommittén (inkl. Strama m fl) och Region Uppsala. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till Läkemedelskommittén och Strama Uppsala län. Vårdgivaren ska efter förfrågan och i rimlig omfattning samverka med Enheten för kunskapsstöd avseende framtagning av gemensamma rutiner, riktlinjer m.m. Vårdgivaren ska utvärdera sin förskrivning när det gäller kostnadsuppföljningen och kvalitet i form av följsamhet till behandlingsrekommendationer. Vårdgivaren ska använda sig av LIS (eller motsvarande framtida system) för att följa vilka läkemedel/ varor som försäljs via egen arbetsplatskod. För att kunna följa försäljningen per förskrivare nyttjas e-hälsomyndighetens rapporter Min förskrivning se http://www.ehalsomyndigheten.se/ehalsotjanster/beslutsstod/minforskrivning/ Om förskrivningen avviker från rekommendationer ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen kan Läkemedelskommittén och Region Uppsala besluta om årliga förskrivningsmål. Dessa kan exempelvis beröra områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Uppnådda förskrivningsmålen kan i vissa fall premieras med en ersättning. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas Läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett säkert och miljömässigt korrekt sätt. Vaccinationer Vaccinationer som ingår i nationella program och är kostnadsfria för patienten ingår i Vårdgivarens åtagande. Läkemedel och äldre Vårdgivaren ska fortsätta arbetet med att minska dygndoser av följande olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre: Se även Region Uppsalas hemsida www.lul.se/lakemedel under fliken äldre och läkemedel. antikolinerga preparat tramadol långverkande bensodiazepiner propiomazin NSAID-preparat

2016-06-13 sida 43 (99) Diarienummer VS2016-0066 Antibiotika och resistensproblematik Vårdgivaren ska verka för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive region/landsting gett till den lokala Stramagruppen. Vårdgivaren ska bidra till att minska antalet förskrivna antibiotikarecept per 1000 invånare jämfört med föregående år. Vårdenhet ska förse sina förskrivare med en översikt av den personliga förskrivningen. Detta arbete ska bedrivas i samråd med den lokala Stramagruppen. Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år Socialstyrelsens läkemedelsföreskrift gäller från och med den 1 september 2012. I föreskrift 2000:1 samt 2012:9 framkommer bland annat följande i kap 3: En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Läkare ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. En vårdgivare ska erbjuda de patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid 1. Besök hos läkare i öppen vård 2. Inskrivning i sluten vård 3. Påbörjad hemsjukvård 4. Inflyttning i sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 i hälso- och sjuk vårdslagen Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. När en patient under vårdtillfället har fått en läkemedelsgenomgång på sjukhuset ska läkaren på vårdcentralen beakta de föreslagna åtgärderna. Remiss för detta kan skickas från sjukhusets kliniska apotekare. (Läs mer i Kvalitetshandboken samt på www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1/andringsforfattning2012-9) Aktuell läkemedelslista I samband med ordinationsändringar (även per telefon) ska en aktuell läkemedelslista lämnas till patienten. Palliativa läkemedel Vårdgivaren ska ordinera palliativa läkemedel vid behov för vård i livets slutskede. Mallar för rekommenderade läkemedel finns i Cosmic. Dokument om läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård finns i Kvalitetshandboken.

2016-06-13 sida 44 (99) Diarienummer VS2016-0066 Läkemedel och miljö Vårdgivaren ska begränsa förskrivningen av vissa läkemedel som kan vara skadliga för miljön diklofenak samt fluorokinoloner - Förskrivning av diklofenak (andel dygnsdoser, DDD) i förhållande till alla NSAIDläkemedel ska inte öka. - Förskrivningen av fluorokinoloner (andel dygnsdoser, DDD) i förhållande till alla antibiotika ska inte öka. Stramaarbete Genom lokalt smittskyddsansvarig läkare och sköterska (se 4.4 Vårdtjänster) har vårdcentralen ett definierat ansvar "att informera om förekomst av antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning. Vårdcentralen ska ha kunskap om aktuella antibiotikaresistensdata, gällande behandlingsriktlinjer för infektioner i öppen vård och sin antibiotikaförskrivning. Lokalt smittskyddsansvarig läkare och sköterska skall, i samråd med Strama Uppsala län, ansvara för att riktlinjer och ny kunskap implementeras. Arbetet skall återrapporteras årligen till Strama Uppsala län.

2016-06-13 sida 45 (99) Diarienummer VS2016-0066 5. UPPFÖLJNING Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Region Uppsala meddelar Vårdgivaren vilka revisioner som kommer att ske under aktuellt år. 5.1 Löpande uppföljning Vårdgivaren och Region Uppsala ska löpande under året följa: Produktionsstatistik vårdcentral Produktionsstatistik hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Region Uppsala har ansvar för lagring och rapportering av uppgifterna. Uppgifterna är för närvarande tillgängliga för vårdgivaren via Region Uppsalas ledningsinformationssystem (LIS). Nyckeltal Följande nyckeltal ska följas av vårdgivaren och Region Uppsala. Region Uppsala ansvarar för att nyckeltalen redovisas till vårdgivaren minst en gång per år. Målsättningen är att nyckeltalen ska kunna följas i Region Uppsalas kommande lagrings- och rapporteringssystem. - Medicinsk service, kr per listad (undantag: detta nyckeltal ansvarar vårdgivaren för) - Andel besök per obligatorisk yrkeskategori av totalt antal besök - Andel diagnossatta besök av totalt antal besök - Andel signerade journalanteckningar av totalt antal anteckningar - Andel obesvarade remisser av alla inkommande remisser Årlig uppföljning fysioterapi Antal besök/individ/år: För vårdgivaren totalt antal behandlingar genom antal unika behandlade individer, riktvärde 8. Tas ur befintliga system dit vårdgivaren rapporterar och kommer att följas kontinuerligt.

2016-06-13 sida 46 (99) Diarienummer VS2016-0066 Antal besök och gruppbesök inom fysioterapi följs löpande av Region Uppsala under året.

2016-06-13 sida 47 (99) Diarienummer VS2016-0066 5.2 Innehåll i vårdgivarens årliga verksamhetsberättelse Följande delar skall ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år via en webb-enkät. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Öppettider - Redovisa mottagningens och eventuell filials öppettider. Kvalitet - Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts vid vårdcentralen under året. - Redovisa implementeringen av nationella riktlinjer utifrån programrådens arbete i diabetes, astma/kol, stroke samt hjärtsvikt. Personal - Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad. - Redovisa antal hyrläkare och timanställda läkare under året. - Kommentar till läkarkontinuiteten. Hälsoinriktat arbete - Beskriv det systematiska arbetssättet med rökstopp inför planerade operationer. Forskning och utveckling - Redovisa genomförd forskning enligt anvisningar för kommande forskningsbokslut. Kommentera utfall av nyckeltal - Vårdgivaren ska kommentera utfallet av nyckeltalen, samt om möjligt jämföra och analysera mot föregående år. Kommentera utfall av målbilagan - Vårdgivaren ska kommentera orsaken till eventuell bristande måluppfyllelse för de mål som är uppställda i målbilagan. Vad avser de fyra måtten under Hälsoinriktat arbetet ska vårdgivaren även analysera utfallet i jämförelse med föregående år.

2016-06-13 sida 48 (99) Diarienummer VS2016-0066 5.3 Målbilaga Följande kvalitetsmått är till grund för bedömning av målrelaterad ersättning. Region Uppsala ansvarar för redovisning av respektive vårdgivares resultat. Gäller dock inte vårdgivare som inte har Cosmic. Dessa vårdgivare får själva rapportera in sitt resultat till Region Uppsala. Den målrelaterade ersättningen utgör 2 % av respektive vårdgivares totala kapitering per år. Om målen inte uppfylls görs ett procentuellt avdrag på den målrelaterade ersättningen enligt nedan. Undantag för läkemedel där avdraget sker med ett fast belopp från läkemedelskapiteringen. Rapportering av måluppfyllelse sker per mottagning. Filial redovisas ihop med huvudmottagningen. Rapportering sker avseende perioden 1 januari 2017 till och med 31 december 2017. Vårdgivaren ska i sin verksamhetsberättelse senast den 25 januari kommentera eventuella brister i måluppfyllelsen. Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Hälsoinriktat arbete Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV113. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV122. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV132 och DV200. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV143. Fotnot: Om antal registrerade patienter = 0 så görs avdrag med ovan angivna procentsats 5 procent 5 procent 5 procent 5 procent

2016-06-13 sida 49 (99) Diarienummer VS2016-0066 Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag - Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 0 procent 20 procent 30 procent Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. Läkemedel - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 0 procent 20 procent 30 procent Följande kvot ska vara mindre för 2017 jmf med 2016: Antalet från vårdcentralen förskrivna och på apotek uthämtade antibiotikarecept (varurader) delat med antal unika personer som hämtat ut minst ett recept på ett från vårdcentralen förskrivet läkemedel. Region Uppsala hämtar resultaten ur LIS. 20 000 kr Övriga mål (ej kopplade till målrelaterad ersättning):

2016-06-13 sida 50 (99) Diarienummer VS2016-0066 Mål avseende sjukskrivning: Region Uppsala ansvarar för uthämtning av data och återkoppling till vårdgivare. - Antal utfärdade FaR till sjukskrivna män och kvinnor. - Andel sjukskrivna som fått frågan om våld i nära relation. Mål kopplat till Programråd diabetes: Region Uppsala ansvarar för uthämtning av data och återkoppling till vårdgivare. - Vårdgivaren ska registrera patienter i NDR: andel registrerade i NDR. - Andel diabetespatienter med blodtryck <140/85 mmhg. Målnivå minst 40 procent. - Andel diabetespatienter med HBA1c >70mmol/mol. Målnivå högst 20 procent. - Kontroll av fotstatus under året. Målnivå minst 20 procent. Mål avseende läkemedel: Vårdgivaren ska under året arbeta aktivt med följande läkemedelsmål. Läkemedelsteamet vid Enheten för kunskapsstöd kan bistå vårdgivaren med stöd och råd kring läkemedelsmålen. Region Uppsala ansvarar för att tillhandahålla statistik. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten diklofenak/nsaid inte ökat jämfört med föregående år. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten fluorokinoloner/all antibiotika inte ökat jämfört med föregående år.

2016-06-13 sida 51 (99) Diarienummer VS2016-0066 6. ERSÄTTNING 6.1 Ersättningsmodell Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad patient viktad efter ålder och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI) 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för vissa extra resurskrävande besök (hembesök och besök med tolk) och besök av patienter som ej är listad på vårdcentralen. 3. Målrelaterad ersättning. 4. Ersättning för tilläggsåtaganden 6.2 Kapiteringsersättning För uppdraget utgår en kapiteringsersättning. Grundbeloppet är totalt 1252 kronor. Från och med 2015 ingår grundåtagande för smittskydd i kapiteringsersättningen. Åldersviktningen för vårdcentralsuppdraget ser ut enligt följande: 0-5 år (vikt 1,0), 6-64 år (vikt 1,0), 65-74 år (vikt 2,5) och 75 år (vikt 3,5). En strukturersättning utgår till vårdcentraler i Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner med 15 procent per listad person och år. Ålder 0-5 år 6-64 år 65-74 år 75 år - Kapiteringsbelopp ersättning per listad 1252 kr 1252 kr 3130 kr 4382 kr Strukturersättning 15 % per listad 188 kr 188 kr 470 kr 657 kr Kapiteringsersättningen (faktiskt antal listade per den 15:e månaden innan * åldersvikt * angiven kapiteringsersättning), betalas ut av Region Uppsala med 1/12 den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Grundkapiteringsersättning 80 procent av kapiteringsbeloppet utgörs av en viktad kapiteringsersättning per listad person. Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen sker enligt: Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 80 procent av kapiteringsbeloppet CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen baseras på CNI. Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL (Se bilaga 1 för justerat CNI-värde per vårdcentral). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI sker enligt:

2016-06-13 sida 52 (99) Diarienummer VS2016-0066 Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde Justerat CNI tas fram en gång per år. Detta sker i samband med framtagande av regelboken. Förändringar under året tas inte hänsyn till. För vårdcentraler som tillkommer under ett år finns inget justerat CNI-värde. För nytillkomna vårdcentraler används istället den relativa snittvikten, vilken alltid är 1,0000 under första året. År två används det specifika CNIvärdet för den nya vårdcentralen. Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning 6.3 Besöksersättning Besöksersättning ges för besök på vårdcentralen oavsett om patienten är listad eller ej. Vårdgivaren är skyldig att ta emot asylsökande.. Gruppbesök ger en halverad besöksersättning. Ersättning utgår endast för gruppbesök enligt Socialstyrelsen definition och inte för grupper som hålls utanför vårdcentralsuppdraget som t ex öppna mindfulnesspass, yoga, zumba, allmänna föreläsningar etc. Patientavgift får endast tas ut av patienten för de grupper som ingår i Socialstyrelsen definition och ingår vårdcentralsuppdraget. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen för att ersättning ska utgå. Besöksersättning utgår inte för andra besök än besök på grund av sjukdom eller misstanke om sjukdom. Patientavgifterna tillfaller Vårdgivaren men dras av från besöksersättningen vid utbetalning. Besöksersättningar Kr/besök Läkare, psykolog, kurator, dietist, fysioterapeut 313 - extra ersättning psykolog, kurator (förstärkning avseende psykisk hälsa) 250 - extra ersättning per besök i hemmet 235 Gruppbesök läkare, psykolog, kurator, dietist, fysioterapeut 157 Grupp fysioterapeut föräldragrupp BMM/BVC 1017 Grupp dietist föräldragrupp BMM 1017 Distriktssköterska, sjuksköterska 282 - extra ersättning per besök i hemmet 212

2016-06-13 sida 53 (99) Diarienummer VS2016-0066 Gruppbesök distriktssköterska, sjuksköterska 141 Undersköterska 188 - extra ersättning per besök i hemmet 141 Gruppbesök undersköterska 94 Mellanliggande provtagning (provtagning utan samband med besök på den egna mottagningen) 282 Besök av asylsökande, läkarbesök 1850 Besök av asylsökande, sjukvårdande behandling 620 Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral För besök av patienter som är listade på annan vårdcentral erhåller Vårdgivaren besöksersättning gånger 2. För listade patienter finansieras den extra besöksersättningen av den vårdcentral där patienten är listad och som har erhållit kapiteringsersättning för patienten. När Vårdgivarens listade patienter gör besök på annan vårdcentral görs avdrag på Vårdgivarens kapiteringsersättning med besöksersättning gånger 1. Besöksersättning för olistade patienter För besök av patienter som är olistade erhåller Vårdgivaren besöksersättning gånger 2 plus 33 % av en besöksersättning. Undantag gäller asylsökande, för vilka särskild besöksersättning utgår enligt tabell ovan. Region Uppsala betalar besöksersättningarna för olistade. Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län För listade som är folkbokförda i annat län utgår kapitering och besöksersättning enligt Region Uppsalas förfrågningsunderlag/regelbok. Besöksersättning för patienter från andra länder Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i Region Uppsalas Avgiftshandbok (www.lul.se/sv/extranat/). Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Region Uppsala. Utbetalning av besöksersättning Besöksersättning utbetalas för utförda prestationer enligt rapporterade filer den 20:e efterföljande månad. Besöksersättning justeras innan utbetalning av Region Uppsala med att faktiskt erhållna patientavgifter dras ifrån,

2016-06-13 sida 54 (99) Diarienummer VS2016-0066 besöksersättningen för alla besök av patienter som inte är listade på vårdcentralen dubbleras (gäller ej den särskilda ersättningen för asylsökande), egna listade patienters besök hos andra vårdcentraler inom primärvården dras ifrån. Undantag gäller för besökstyperna Grupp dietist föräldragrupp BMM samt Grupp dietist föräldragrupp BMM, vilka ska faktureras Region Uppsala, se fakturaadress nedan i 6.17 Faktureringsrutiner. Gula taxan Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ersätts inte av den allmänna försäkringen och för dessa besök utgår ingen besöksersättning. Patienten betalar avgift enligt den så kallade gula taxan (mottagningar drivna av Region Uppsala) eller av privat vårdgivare fastställd taxa. I gula taxan regleras avgifter för t ex hälsokontroller, intyg, vaccinationer och övrig förebyggande vård. Hel avgift uttas även för barn och ungdom under 20 år. 6.4 Ersättning för tilläggsåtaganden Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Varje särskilt boende med permanenta platser erhåller ett visst antal läkartimmar per vecka utifrån platsantal (fördelningsnyckel är 5 platser/iäkartimme). För korttidsboende är fördelningsnyckeln 3 platser/läkartimme. Äldreboenden eller enskilda avdelningar inom ett boende där de boende har psykiska funktionshinder har en fördelningsnyckeln 4 platser/läkartimme. Timersättningen för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden är: 1000 kronor. Beloppet 1000 kronor/timme ersätter för läkartiden. Läkartiden ska förläggas minst 50 % på boendet max 50 % till administration. Administrationen kan till viss del skötas av läkarsekreterare. Provtagningskostnader samt röntgen betalas av Region Uppsala centralt. Vårdgivaren måste ange "annan betalare" i Cosmic vid journalförning av patienter på särskilt boende. Läkemedel ersätts i särskild ordning. Timersättning för läkarinsatserna faktureras till Region Uppsalas förvaltning Hälsa och habilitering: Hälsa och habilitering, FE 74, Box 6363, 751 35 Uppsala. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning Timersättningen för ansvarig läkare vid BMM är: 750 kronor. Faktureras Region Uppsala, se fakturaadress nedan. Läkarinsatser vid ungdomsmottagning faktureras beställaren enligt samma taxa som läkarinsatser vid BMM. Barnmorskemottagningen svarar för kostnader för medicinsk service som uppstår inom ramen för tilläggsåtagandet.

2016-06-13 sida 55 (99) Diarienummer VS2016-0066 6.5 Kapiteringsersättning för basläkemedel inklusive strukturersättning 2017 Vårdgivaren har kostnadsansvar för basläkemedel. Antikonceptika förskrivet av barnmorska och speciallivsmedel för barn ersätts från centralt konto. För sex åldersgrupper, samt personer på särskilt boende erhålls en kapiteringsersättning (kr) enligt följande belopp (länsnivå): Åldersgrupp 0-5 6-44 45-64 65-74 75-84 85 - SÄBO Vårdcentral - länsnivå 2017 110 117 633 1448 2400 3235 7298 Vårdcentral - länsnivå 2016 80 115 623 1343 2104 2627 6373 Förändring % 38 2 1 8 14 23 15 Enskilda största ökningarna av ersättningen är för de nya blodproppsförebyggande medlen 12 miljoner kr, nya medel vid diabetes typ 2 ca 3 miljoner kr och för de fria läkemedlen till barn ca 1,5 miljoner kr. Prognosen för ersättningen per listad utgår till stora delar från den faktiska kostnaden per åldersgrupp under 2016, men justerad för prioriterade områden och eventuella prissänkningar. Därtill har varje vårdcentral har en individuell strukturfaktor som justerar den beslutade kapiteringsersättningsnivån. Se bilaga 2. Strukturfaktorn baseras på enhetens andel av totalkostnaden för basläkemedel till egna listade personer, samt kompensation för läkemedelsförmånskostnader till personer listade på andra enheter, ex korttids-boenden, eller olistade. Kostnaden för läkemedelsförmånen 2016 beräknas till ca 194 miljoner kr. Kostnadsprognosen för 2017 är 211 miljoner kr inkl. befolkningsökning på 1,4 %. Ersättningen beräknas till 211 miljoner kr. Ett över-/underskottstak kvarstår på oförändrad nivå och beräknas till +8% respektive -8 % av den beräknade kapiteringsersättningen för varje vårdgivare. Nyetablerade vårdcentraler (< 12 månader) och enheter med stora förändringar i antalet listade (> 10 procent) ges ett lägre tak för över- och underskott med 5 procent, relaterat till kapiteringsersättningen. Region Uppsalas läkemedelsteam inom Enheten för kunskapsstöd genomför årligen en avstämning inklusive revidering av ersättningsprinciper och - nivåer. Läkemedelsteamet erbjuder stöd till vårdcentralerna angående uppföljning av läkemedelsförskrivning.

2016-06-13 sida 56 (99) Diarienummer VS2016-0066 6.6 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgör 2 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Den målrelaterade ersättningen ingår i den månatliga utbetalningen av kapiteringsersättningen. Vid den årliga bedömningen av måluppfyllelse ställs eventuella krav på återbetalning till Vårdgivaren för de mål som ej uppnåtts. 6.7 Ersättning smittskyddsverksamhet vid utbrott och epidemier Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier. Ersättning ges för provtagning, smittspårning och eventuella läkemedel samt för personalinsatser enligt överenskommen timtaxa. 6.8 Kostnadsansvar för sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor. 6.9 Inkontinenshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel betalas direkt av Region Uppsala och är en fri nyttighet, det vill säga vårdgivaren har inget kostnadsansvar för dessa hjälpmedel. 6.10 Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar auktoriserade tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Faktisk tolkkostnad faktureras till Region Uppsala enligt faktureringsadress nedan. På fakturan ska eventuellt LMA-kortnummer alternativt Asylsökande uppges för varje asylsökande som gjort ett besök. 6.11 Vaccin mot influensa och pneumokocker Vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper ersätts via besöksersättning. En fast ersättning för varje vaccinationsstick, så kallad stickavgift, utgår med 75 kr. Kompensation ges också för vaccinkostnaden med en ersättning som motsvarar det pris som Region Uppsala köper in vaccin för. Ersättningen för vaccination mot influensa och pneumokocker kan årligen ändras. Vårdgivaren kan använda Region Uppsalas avtal för inköp av vaccin. Ersättning för vaccin mot pneumokocker för barn ingår i kapiteringsersättningen inom barnhälsovården. Ersättning för vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper till särskilda boenden (SÄBO) ersätts via faktura till Region Uppsala, se avsnitt Faktureringsrutiner. Fakturering görs av enbart vaccinkostnaden. 6.12 Vårdtungt material Vissa förbrukningsmaterial som initialt förskrivits av Akademiska sjukhuset till patienter som vårdas i ordinärt eller särskilt boende har en hantering och kostnadsfördelning enligt nedan:

2016-06-13 sida 57 (99) Diarienummer VS2016-0066 1. Material för näringsintag och trakeostomi material för patienter med sonder, pegar, knappar etc. för näringsintag eller patienter med trakeostomi och tillhörande material. Materialet beställs av vårdcentralen från av LUL upphandlad leverantör Mediq. Akademiska sjukhuset attesterar beställning och har kostnadsansvaret. 2. Andningshjälpmedel - CPAP-förbrukningsmaterial - består av förbrukningsmaterial till CPAP- masker. Beställs och bekostas av Akademiska sjukhuset. 3. Sårbehandlingsmaterial olika typer av förbandsmaterial för sårvård. Förskrivs av behandlande läkare/sjuksköterska inom såväl akademiska sjukhuset som primärvården. Beställs och bekostas av respektive vårdcentral (kostnaden för detta material ingår i kapiteringsersättningen). 6.13 Utbildningsplatser Beslut om ersättning för ST-läkare fattas av Region Uppsala och sker i samma omfattning och på samma villkor hos både offentliga och privata vårdgivare. Uppsala universitet svarar för ersättning för den verksamhetsförlagda läkar- och sjuksköterskeutbildningen. 6.14 Jour- och beredskap Ersättningen för bundenhet och aktiv tjänstgöring vid jour och beredskap följer det kollektivavtal som är tecknat mellan Upplands allmänna läkarförening, Privatläkarföreningen och Region Uppsala. Det är olika ersättning på bundenhet och aktiv tjänstgöring. Ersättningen utbetalas av Hälsa- och habilitering vid Region Uppsala efter inkommen lista över tjänstgöring. 6.15 Patientavgifter Vårdgivaren skall följa de av Region Uppsala fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se www.lul.se/sv/extranat/ Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning Vårdgivaren erhåller. Region Uppsala ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Region Uppsala ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt Region Uppsalas regler. återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 15 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler).

2016-06-13 sida 58 (99) Diarienummer VS2016-0066 6.16 Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget dvs på ersättningarna från Region Uppsala. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från revisor ska bifogas faktura. 6.17 Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Region Uppsala beslutar. Manuell fakturering ska ske till: Region Uppsala, FE 73, Box 6363, 751 35 UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skall faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara Region Uppsala tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skall utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skall Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635).

2016-06-13 sida 59 (99) Diarienummer VS2016-0066 7. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 2017 Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till Region Uppsalas Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med diarienummer UPPH2009-0050 (vårdcentralsuppdraget) och/eller UPPH2009-0051 (barnmorskemottagning). Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera vårdområden eller för flera mottagningar lämnas en ansökan per vårdområde och per mottagning. Nedanstående ansökan ska även användas av befintligt vårdgivare som ansöker om förnyat godkännande. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer

2016-06-13 sida 60 (99) Diarienummer VS2016-0066 Lokalisering Vårdgivaren skall ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. Planeras en eller flera filial/-er till mottagningen ska även denna adress anges (endast aktuellt för ansökan för vårdcentralsuppdraget). Planerad verksamhet vid filialen ska anges.

2016-06-13 sida 61 (99) Diarienummer VS2016-0066 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde VÅRDCENTRAL Tilläggsåtaganden: Läkarinsatser i särskilda boenden (Intresseanmälan) Hela länet Ange kommuner: Ange boenden: Ansvarig läkare vid BMM Sjukgymnastik Filial (Verksamhet vid filialen ska anges) Barnavårdscentral Tillägg för VC med BVC: Familjecentral (Intresseanmälan) BARNMORSKEMOTTAGNING Tilläggsåtaganden: Ungdomsmottagning (Intresseanmälan) Familjecentral (Intresseanmälan) Planerad driftstart 20 - - 20 - - 20 - - Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Region Uppsala skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Region Uppsala. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar.

2016-06-13 sida 62 (99) Diarienummer VS2016-0066 Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på gällande F-skattsedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Den skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

2016-06-13 sida 63 (99) Diarienummer VS2016-0066 Bedömning av affärsplanen Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. Vid ansökan om förnyat godkännande ska affärsplanen även innehålla analys och utvärdering av den föregående affärsplanen. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Uteslutning av leverantörer Leverantören ska genom sanningsförsäkran nedan intyga att denne uppfyller krav enligt LOV (2008:962) 7 kap 1. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. Leverantören intygar att förhållanden enligt LOV (2008:962) 7 kap 1 inte föreligger vid anbudslämnandet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare skall åta sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i förfrågningsunderlaget/regelboken och därvid följa förfrågningsunderlaget/regelboken för den verksamhet som skall bedrivas. Undertecknad Vårdgivare skall försäkra Region Uppsala att Vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas.

2016-06-13 sida 64 (99) Diarienummer VS2016-0066 Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit. I beslut om godkännande framgår det av parterna överenskomna driftsstartsdatumet. Ansökan skickas till: Region Uppsala Upphandlingsenheten Box 602 751 25 UPPSALA Besöksadress: Region Uppsala, Storgatan 27, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

2016-06-13 sida 65 (99) Diarienummer VS2016-0066 BILAGA 1 JUSTERAT CNI-VÄRDE VÅRDCENTRALER Justerat CNI värde vårdcentraler Vårdcentraler Justerat CNI värde ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY 1,3738 ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA 0,8051 ALUNDA VÅRDCENTRAL 0,7909 AROS LÄKARMOTTAGNING 0,7128 BOLÄNDERNAS VÅRDCENTRAL 1,3714 BRUKSHÄLSAN 1,0013 BÄLINGE VÅRDCENTRAL 0,9521 BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST 0,6876 CAPIO VÅRDCENTRAL ENKÖPING 1,2943 CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG 1,7040 CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA 1,1086 DOKTOR WAHLUNDS LÄKARMOTTAGNING 1,1355 EKEBY HÄLSOCENTER VÅRDCENTRAL 1,0016 ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM 0,9498 ENKÖPINGSHÄLSAN AB 0,9609 ERIKSBERGS VÅRDCENTRAL 1,1055 FAMILJEDOKTORN 0,8801 FAMILJELÄKARNA BÅLSTA 0,9670 FAMILJELÄKARNA LUTHAGEN 1,2288 FJÄRDHUNDRA VÅRDCENTRAL 0,8281 FLOGSTA VÅRDCENTRAL 1,1511 FÅLHAGENS VÅRDCENTRAL 0,7924 GIMO VÅRDCENTRAL 0,9633 GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL 1,8068 GRÄNBY VÅRDCENTRAL 1,3525 HEBY VÅRDCENTRAL 1,1171 HUSLÄKARGRUPPEN 0,8160 HÄLSOHUSET I ENKÖPING 0,8714 KNIVSTA LÄKARGRUPP PRAKTIKERTJÄNST 0,6460 KNIVSTA VÅRDCENTRAL 0,9349 KNUTBY VÅRDCENTRAL 0,7764 KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRAL 0,9168 KÅBOHÄLSAN 0,7392 LÄNNA VÅRDCENTRAL 0,7301

2016-06-13 sida 66 (99) Diarienummer VS2016-0066 RASBO VÅRDCENTRAL 0,7128 SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL 1,2079 SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL 1,2171 STORVRETA VÅRDCENTRAL 0,7759 SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL 0,9465 TIERPS VÅRDCENTRAL 1,0820 TURE ÅLANDERS LÄKARPRAKTIK 1,1199 VÅRDCENTRALEN CENTRUM 0,9955 ÅRSTA VÅRDCENTRAL 1,0444 ÖREGRUNDS VÅRDCENTRAL PRAKT.TJÄNST 0,8067 ÖRSUNDSBRO VÅRDCENTRAL 0,7567 ÖSTERBYBRUKS VÅRDCENTRAL 1,0030 ÖSTERVÅLA VÅRDCENTRAL 0,9506 ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRAL 0,9079

2016-06-13 sida 67 (99) Diarienummer VS2016-0066 BILAGA 2 ERSÄTTNINGSNIVÅER FÖR LÄKEMEDELSFÖRMÅNS- KOSTNADER 2017 Maxnivå för över- och underskott 2017 Överskott Underskott 8 % 8 % Strukturfaktor 2017 0-5 6-44 45-64 65-74 75-84 85 - SÄBO Andel bas- lm (%) 2016* Vårdcentral - länsnivå 125 122 618 1 440 2 408 3 261 7 328 63 Alunda 1,12 140 136 691 1 610 2 693 3 647 6 373 69 Rasbo 0,71 88 86 437 1 018 1 702 2 305 6 373 30 Aros läkarmottagning 0,95 119 116 587 1 367 2 286 3 096 6 373 53 Brukshälsan 1,12 140 136 691 1 610 2 693 3 647 6 373 69 Bålstadoktorn 1,05 132 129 652 1 519 2 540 3 440 6 373 63 Bälinge 0,91 113 111 561 1 306 2 185 2 959 6 373 49 Familjeläkarna Bålsta 1,08 135 131 665 1 550 2 591 3 509 6 373 65 Familjeläkarna Luthagen 0,81 102 99 502 1 170 1 956 2 649 6 373 40 Capio Enköping 1,11 138 135 685 1 595 2 667 3 612 6 373 68 Capio Liljeforstorg 0,99 124 121 613 1 428 2 388 3 234 6 373 57 Capio Sävja 0,96 120 117 593 1 382 2 312 3 131 6 373 54 Läkarhuset i Enk. 1,02 128 125 632 1 474 2 464 3 337 6 373 60 Ekeby hälsocenter 0,94 117 115 580 1 352 2 261 3 062 6 373 52 Enköping husläkarcentrum 1,01 127 124 626 1 458 2 439 3 303 6 373 59 Enköpings- & Håbohälsan 1,01 127 124 626 1 458 2 439 3 303 6 373 59 Eriksberg 1,04 131 127 645 1 504 2 515 3 406 6 373 62 Familjedoktorn 0,93 116 113 574 1 337 2 235 3 027 6 373 51 Flogsta 0,98 123 120 606 1 413 2 362 3 199 6 373 56

2016-06-13 sida 68 (99) Diarienummer VS2016-0066 Fålhagen 0,98 123 120 606 1 413 2 362 3 199 6 373 56 Gimo 1,16 145 142 717 1 671 2 794 3 784 6 373 73 Gottsunda 1,04 131 127 645 1 504 2 515 3 406 6 373 62 Heby 0,93 116 113 574 1 337 2 235 3 027 6 373 51 Hälsohuset 1,03 129 126 639 1 489 2 490 3 371 6 373 61 Knivsta Läkargrupp 0,98 123 120 606 1 413 2 362 3 199 6 373 56 Knivsta vårdcentral 1,04 131 127 645 1 504 2 515 3 406 6 373 62 Kungsgärdet 0,95 119 116 587 1 367 2 286 3 096 6 373 53 Centrumkliniken 0,92 115 112 567 1 322 2 210 2 993 6 373 50 Boländerna 0,82 103 100 509 1 185 1 981 2 683 6 373 41 Kåbohälsan 1,02 128 125 632 1 474 2 464 3 337 6 373 60 Husläkargruppen 0,99 124 121 613 1 428 2 388 3 234 6 373 57 Länna 0,85 107 104 528 1 230 2 058 2 787 6 373 44 Knutby 1,07 133 130 658 1 534 2 566 3 475 6 373 64 Nyby 1,03 129 126 639 1 489 2 490 3 371 6 373 61 Uppsala Barncentrum 0,76 95 93 469 1 094 1 829 2 477 6 373 35 Samariterhemmet 0,97 121 118 600 1 398 2 337 3 165 6 373 55 Skutskär 1,15 144 140 711 1 656 2 769 3 750 6 373 72 Storvreta 0,99 124 121 613 1 428 2 388 3 234 6 373 57 Svartbäcken 0,99 124 121 613 1 428 2 388 3 234 6 373 57 Tierp 1,11 138 135 685 1 595 2 667 3 612 6 373 68 Ture Ålander 1,04 131 127 645 1 504 2 515 3 406 6 373 62 Årsta 1,04 131 127 645 1 504 2 515 3 406 6 373 62 Gränby 0,84 105 103 522 1 215 2 032 2 752 6 373 43 Öregrund Praktikertjst 1,16 145 142 717 1 671 2 794 3 784 6 373 73 Örsundsbro 1,02 128 125 632 1 474 2 464 3 337 6 373 60 Österbybruk 1,05 132 129 652 1 519 2 540 3 440 6 373 63 Östervåla 1,15 144 140 711 1 656 2 769 3 750 6 373 72 Östhammar 1,12 140 136 691 1 610 2 693 3 647 6 373 69 * Vårdcentralens kostnadsandel av total försäljning av basläkemedel till egna listade personer. Nyetablerade enheter ges en strukturfaktor som är genomsnittet inom aktuell kommun

2016-06-13 sida 69 (99) Diarienummer VS2016-0066 BILAGA 3 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD Bakgrund och syfte Regionsfullmäktige beslutade 3 mars 2008 ( 28) om att införa ett nytt listnings- och ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari 2009. Följande listningsregler är en reviderade version av de då fastställda reglerna. Listningsreglerna är fastställda av regiondirektören. Syftet med det listningssystemet är, att invånare fritt ska kunna välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till såväl offentliga som externa vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler. Från den 1 januari 2015 gäller ny Patientlag som reglerar patientens rätt till listning i samtliga landsting. Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmonisera med det nya lagkravet. Se http://www.lul.se/sv/extranat/ Huldra Region Uppsala tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Region Uppsalas Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen. Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Valfrihet - att invånarna får välja Alla invånare i landet får från och med den 1 januari 2015 fritt välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral inom det landsting invånaren själv önskar. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa Region Uppsalas marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring. Region Uppsala bistår inte med uppgifter om listade eller olistade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen.

2016-06-13 sida 70 (99) Diarienummer VS2016-0066 Att välja vårdcentral Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms. - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Man kan endast lista sig på de vårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vänligen fyll i alla fält markerade med en stjärna (*) Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare, Nyfödda barn blir inte automatiskt aktivt listade. För barn under 18 år (fram till och med den dag personen fyller 18 år) är det vårdnadshavarna som är ansvariga för val av mottagning. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Länsinvånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Invånare som inte gör något val - olistade Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare. Personer som inte gör något val blir olistade. Olistade invånare har samma möjligheter att få hälso- och sjukvård som listade. Det är inte tillåtet att neka vård för en olistad patient eller för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte heller behöva lista om sig för att få vård. Byte av vårdcentral/husläkarmottagning eller husläkare

2016-06-13 sida 71 (99) Diarienummer VS2016-0066 Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller om de flyttar till en annan kommun. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. En person som flyttar och folkbokför sig i ett annat län avlistas från sin aktuella listning och får göra ett nytt val om de flyttar tillbaka in i länet. Det är tillåtet för listade invånare att avsluta sin listning, det vill säga avlista sig. Personen övergår då från listad till olistad. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning När det gäller listning till vårdcentraler och husläkarmottagningar så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att både olistade och listade alltid kan lista sig på en vårdcentral, dvs. varken olistade eller listade ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att både olistade och listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare alternativt fortsätta vara olistad. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten. Närområdesansvar Vårdcentralerna har även ett närområdesansvar för olistade, nyinflyttade och patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan 08.00-17.00. Närområdesansvar fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till vårdcentralerna när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker. Närområdesansvaret omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning

2016-06-13 sida 72 (99) Diarienummer VS2016-0066 När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket) - Hur omlistning går till - Att om ingen omlistning sker så är personen/patienten automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen - Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar. När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta - Hur omlistning går till - Vad som händer om ingen omlistning sker Att välja barnavårdscentral Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka 25-35 aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en aktiv listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom:

2016-06-13 sida 73 (99) Diarienummer VS2016-0066 - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Man kan endast lista sig på de barnavårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vårdcentralerna kan fortsatt använda sms-funktionen men då innebär en smslistning istället en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till husläkarkansliet för registrering i Huldra. Närområdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade. Närområdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla olistade barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdcentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. Att välja Barnmorskemottagning (BMM) - Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Man kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting/regioner anvisar till, det vill säga de BBM som landsting/regioner driver i egen regi eller de som landsting/regioner har avtal med. Permanent särskilt boende och korttidsboende

2016-06-13 sida 74 (99) Diarienummer VS2016-0066 Patienten ska vid flytt till ett permanent särskilt boende avlistas från sin ordinarie husläkare. Husläkarkansliet informeras om detta genom att en omlistningsblankett skickas med uppgifter på den person som ska avlistas från sin tidigare vårdcentral/husläkare och omlistas på det särskilda boendet. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och använder särskild anvisad blankett för detta. I Uppsala kommun sker en samordning av inskickandet av blanketter till husläkarkansliet av en boendesamordare när patienten tackat ja till platsen. I övriga kommuner skrivs en lokal rutin som beskriver hur detta ska gå till. Information till patienten om den automatiska avlistningen ges vid inflyttning. Patienten har dock möjlighet att behålla sin husläkare. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och ska använda anvisad blankett för detta. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie husläkare. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till permanent särskilt boende ska patienten erbjudas avlistning och läkaren på korttidsboendet övertar läkaransvaret. Det vårdboende som sedan tar emot patienten för en permanent plats ansvarar för att patienten listas på boendet, enligt rutin för permanent särskilt boende ovan. Hemvårdsenheten för äldre För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Hemvårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun landsting/region) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet på Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare. Habiliteringshusläkarmottagningen För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listade på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, t.ex. inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering. Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket.

2016-06-13 sida 75 (99) Diarienummer VS2016-0066 BILAGA 4 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING FUNKTIONSHYRA Primärvård i Region Uppsala Dokumentet är en beskrivning av tjänster, servicenivåer och kostnad för Funktionshyra avseende IT-, vård- och laboratoriesamordning. Tjänsterna avseende IT- och vårdsystem tillhandahålls av, eller genom, den verksamhetsnära IT-avdelningen, nedan kallad PV/IT. Tjänsterna avseende laboratorieverksamhet tillhandahålls av, eller genom, Akademiska laboratoriet. Dokumentet är gällande från den 1 januari 2017.

2016-06-13 sida 76 (99) Diarienummer VS2016-0066 Syfte Syfte med funktionshyra är att fastställa kostnad för datorarbetsplats samt att tydliggöra därtill knutna tjänster och servicenivåer. Funktionshyrans innehåll Funktionshyra omfattar: verksamhetsnära service och support utveckling genom PV/ITs deltagande och/eller projektledning i projekt, arbets-, systemförvaltnings-, samordnings-, och utvecklingsgrupper inom området datorarbetsplats (hård- och mjukvara, licenser och systemförvaltning) anskaffning och installation av hård- och mjukvara drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamheten (beskrivs i Kvalitetsmanual) utbildning Cosmic och FlexLab, metodbyten, nya versioner och/eller nya funktioner tillgång till personlig och gemensam disk i Region Uppsalas lagringslösning drift och förvaltning av gemensam hård- och mjukvara för Region Uppsala drift och förvaltning av Region Uppsalas nät (LUL-net) tekniska tester av gemensam hård- och mjukvara för Region Uppsala ekonomi- och verksamhetsutdata som beskrivs i Förfrågningsunderlag/Regelbok systemförvaltning i enlighet med Region Uppsalas systemförvaltningsmodell (Pm3) Servicenivå Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer) Laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara hanteras av Akademiska laboratoriet, se punkt 3.3. Generell beskrivning Installation, och utbyte med jämt intervall, av dator, kringutrustningen och program som beskrivs under avsnitt 4. Åtaganden: rådgivning och beställningar leverans och installation garantihantering och återvinning (skrotning) licenshantering Omfattar inte: rådgivning och beställning av specialprodukter som inte ingår i Funktionshyra beställning av förbrukningsvaror, t ex toner Tillgänglighet: vardagar kl 08.00-17.00 via: servicetelefon: 018-611 77 10 e-post till funktionsbrevlåda: IT-avdelningen/PVLK/PV/LUL (it.pv@lul.se)

2016-06-13 sida 77 (99) Diarienummer VS2016-0066 Åtagandetid: Ärenden påbörjas/sker enligt överenskommelse Support, felsökning och åtgärd avseende IT- och vårdsystem Laboratorieverksamhetens support, felsökning och åtgärd hanteras av Akademiska laboratoriet, se punkt 3.3. Generell beskrivning Verksamhetsnära kontaktpunkt för service och support avseende IT och vårdsystem. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov användaradministration och kontohantering kontaktlänk till annan 2:a linjens supportorganisation och/eller systemförvaltningsorganisation Tillgänglighet: vardagar kl 08.00-17.00 via: servicetelefon: 018-611 77 10 e-post till funktionsbrevlåda: IT-avdelningen/PVLK/PV/LUL (it.pv@lul.se) Åtagandetid: felsökning och åtgärd påbörjas snarast. Vid behov förmedlas ärendet vidare till 2:a linjens support. Återkoppling ska ske inom 24-timmar. direktservice/support via telefon och fjärranslutning. Vid behov på plats hos kund efter överenskommelse. användaradministration enligt inrapporterade personalförändringar Laboratorieverksamhet Generell beskrivning Kontaktpunkt för service och support avseende laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara. Drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamhet. Mer information finns i Kvalitetsmanualen för Primärvårdens laboratorieverksamhet. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov rådgivning vid beställning av analysutrustning konfiguration och kalibrering av analysutrustning kontroll och kalibrering vid misstänkt metodglidning produktbevakning, representation vid upphandling och kontakt med leverantörer Tillgänglighet: vardagar kl 08.00-17.00 via: servicetelefon: 018-611 42 03 e-post till funktionsbrevlåda: support.pna.kkf@akademiska.se

2016-06-13 sida 78 (99) Diarienummer VS2016-0066 Åtagandetid: ärenden påbörjas enligt överenskommelse Datorarbetsplats 2017 Stationär dator Omfattar följande standarddator och kringutrustning: stationär dator, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning - beställningar hanteras via PV/IT: BoS-etikettskrivare kvittoskrivare bärbar/mobil skrivare betalkortsterminal handscanner färgskrivare/multimaskin sekretessfilter rollermouse Omfattar följande mjukvara (applikationer): enligt Gemensam IT-bilaga för Vårdstyrelsens förfrågningsunderlagregion Uppsala. Där beskrivs Region Uppsalas testade och godkända system som beroende på etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Bärbar dator Omfattar följande standardhårdvara och kringutrustning: bärbar dator inkl dockningsstation, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus ryggsäck lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning - beställningar hanteras av PV/IT: se beskrivning för stationär dator Omfattar följande mjukvara (applikationer): se beskrivning för stationär dator

2016-06-13 sida 79 (99) Diarienummer VS2016-0066 Avgränsning Funktionshyra omfattar inte kostnader för: felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med Region Uppsalas befintliga IT-regler (faktureras enl. gällande timtaxa 8 ) hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra teknisk test av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra support, rådgivning, beställning, frakt och installation av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra telefoner/mobiltelefoner/surfplattor, teleabonnemang och samtalsavgifter sms-inloggning till Region Uppsalas programportal nätverks- eller teleuttag, hårdvara för WiFi och mobilt bredband MT-utrustning och digitalkamera serviceavtal avseende medicinskteknisk utrustning instrumentinterface (uppkoppling av laboratorieutrustning) förbrukningsmaterial, ex toner, reagens lokalt stöd vid introduktion av nya användare Tilläggstjänster Tjänster som verksamhetschef kan avropa faktureras enligt timtaxa, á 665kr/tim. Exempel på sådana tjänster är: enhetsspecifik Cosmic-konfiguration enligt beställning från verksamhetschef, t.ex dokumentationsmallar, enhetsspecifika kallelser. Observera att enheten ansvarar för att, vid behov, beställa uppdatering av enhetsspecifika mallar så de uppfyller nationella regler och Region Uppsalas krav flytt av hårdvara vid omorganisation och/eller lokalförändring teknisk test och paketering av mjukvara som ej ingår i Funktionshyra Finansiering Funktionshyra är kostnader för angiven utrustning, programvaror, licenser, service/årsavgifter, tjänster samt en prognos av kostnaden för kommande års utveckling. Funktionshyra för år 2017: Stationär dator 14 300 kronor per år, exklusive moms. Bärbar dator 17 400 kronor per år, exklusive moms. Debitering sker 1 gång/månad.

2016-06-13 sida 80 (99) Diarienummer VS2016-0066 BILAGA 5 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING 1 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Detta kapitel reglerar parternas ansvar och skyldigheter vad gäller tillgång till information, behörighetshantering och uppföljning i samband med åtkomst till vårddokumentation hos respektive part. Kapitlet äger bara tillämpning för privat vårdgivare som använder Region Uppsalas journalsystem, Cambio Cosmic, nedan kallat Cosmic. 1.1 BAKGRUND Patientdatalagen (2008:355), ger olika vårdgivare möjlighet att med hjälp av IT få till stånd en bättre samverkan mellan hälso- och sjukvårdens aktörer och skapa en starkare patientorientering i vården. Syftet med lagstiftningen är att skapa en reglering som möjliggör både en ökad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd. Ytterligare anvisningar lämnas i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:14 med tillhörande handbok Vårdgivare som har för avsikt att ingå i sammanhållen journalföring har ett behov av att säkerställa en grundnivå innebärande att behandlingen av personuppgifter uppfyller de krav som ställs i Patientdatalagen (PDL), Personuppgiftslagen (PUL), Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och Tryckfrihetsförordningen (TF). 1.2 DEFINITIONER 1.2.1 Vårdgivare Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet, som myndigheten landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (Privat vårdgivare). 1 1.2.2 Vårdenhet Vårdenhet är en organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård och som leds av en verksamhetschef eller motsvarande. Vårdgivare måste på förhand definiera sina vårdenheter då de påverkar behörighetssystem och spärrar. Inom Landstinget utgör en verksamhet en vårdenhet till exempel vårdcentral eller specialistklinik som ortopedklinik. 1.2.3 Stark autentisering Begreppet stark autentisering innebär att identiteten kontrolleras på två olika sätt till exempel e-id-kort kombinerat med PIN-kod. 2 1 Patientdatalagen och Socialstyrelsens termbank 2 SOSFS 2008:14

2016-06-13 sida 81 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.2.4 Samtycke Begreppet samtycke innebär frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att fått information, godtar det frågan gäller. 3 1.2.5 Direktåtkomst Direktåtkomst innebär elektroniskt utlämnande där den som är ansvarig för information inte har kontroll över vilka uppgifter som mottagaren vid ett visst tillfälle tar del av genom så kallad automatiserad tillgång och där mottagaren inte kan påverka innehållet i det informationssystem eller register som informationen lämnas ut från. 4 1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR En i detta kapitel grundläggande förutsättning är att de vårdgivare som deltar i sammanhållen journalföring använder det gemensamma journalsystemet Cosmic (i Region Uppsalas installation) och de tillhörande e-tjänster som används av motsvarande verksamhet inom Landstinget. Landstinget kommer, tillsammans med övriga landstingskunder till Cosmic, att driva vidareutveckling av Cosmic för att förbättra stöd för en god tillämpning av PDL, både för enskilda vårdgivare och för sammanhållen journalföring. Vårdgivare som använder Cosmic i Region Uppsalas installation kommer fortlöpande att informeras om utvecklingsarbetet och beredas tillfälle att lämna synpunkter på planerna. När Cosmic har förändrats i frågor som kan beröra de rutiner som anges i avsnitt 1.11 nedan så ansvarar Landstinget för att initiera en översyn av dessa rutiner. Varje vårdgivare är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vårdgivaren utför. Vårdgivarna har även ansvar för respektive patientjournal som förs inom vårdgivaren. Vårddokumentationen avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på Region Uppsalas uppdrag, framför allt av patientsäkerhetsskäl, men även för att underlätta och stödja vårdprocesserna. Vårdgivaren ska i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. Vårdgivaren ansvarar för att inom Cosmic följa patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrift 2008:14, som reglerar kraven på informationssäkerhet och hur/när spärrar och samtycken ska hanteras i patientjournalföringen. Den praktiska hanteringen av spärrar, samtycke, behörighet, loggning etc. beskrivs i respektive rutin, se punkt 1.11. Vårdgivaren får genom detta kapitel tillgång till patientuppgifter lagrade i Cosmic och tillhörande IT-system, under förutsättning att patienten ger sitt samtycke till det. De tillhörande IT-systemen som avses finns i en förteckning.detta omfattar såväl journaler från landstingsdriven verksamhet som från övriga privata vårdgivare som valt att ingå i sammanhållen journalföring. 3 Socialstyrelsens termbank 4 Prop. 2007/08:126, s. 105 ff

2016-06-13 sida 82 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.4 INFORMATION OM SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Parterna är skyldiga att så långt möjligt och i god tid informera motparten om tillfälliga eller permanenta förändringar i den egna verksamheten till exempel stängningar eller strukturella förändringar. Vårdgivaren måste informera patienter och personal om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket innebär bland annat hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. En begäran från patient om att inte ingå i sammanhållen journalföring, ska hanteras enligt överenskommen rutin Spärrad journal mellan vårdgivarna, sammanhållen journalföring, där skriftligt undertecknande av patienten ingår. Vårdgivare som väljer att utträda ur systemet sammanhållen journalföring måste medverka vid utredning avseende händelser som inträffat under tid då vårdgivaren ingått i systemet. 1.5 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Privat vårdgivare uppdrar åt Landstinget att företräda privat vårdgivare vid tecknande av avtal med andra vårdgivare avseende sammanhållen journalföring samt tillhörande e- tjänster. Information om vilka som deltar i sammanhållen journalföring finns på Region Uppsalas sidor på 1177.se 1.6 EXIT I vårdavtalet förutsätts att privat vårdgivare ska delta i sammanhållen journalföring samt att om verksamheten upphör så ska journalerna finnas kvar i minst 10 år. För uppgifter som finns lagrade i Region Uppsalas Cosmicinstallation, ansvarar Landstinget för detta. I de fall Vårdgivaren ersätter Cosmic med annan lösning, står Vårdgivaren för de kostnader som då uppstår. 1.7 SEKRETESS Vårdgivaren ansvarar för att all personal som ges tillgång till information i Region Uppsalas IT-system har kännedom om de lagar, föreskrifter, upprättade regler och fastställda rutiner som reglerar sådan tillgång. 1.8 SKADESTÅNDSANSVAR För det fall att tredje part framställer anspråk gentemot någon av avtalsparterna (part 1), på grund av att den andra parten (part 2) inte uppfyllt sina skyldigheter, åtar sig part 2, som brustit i åtagande att hålla part 1 skadelös för ersättningar och skadestånd som part 1 genom förlikning eller dom åläggs att erlägga för till exempel sekretessbrott eller dataintrång. Landstinget ska svara för uppkommen skada direkt förorsakade av Region Uppsalas system om sammanhållen journalföring eller av Region Uppsalas IT system, även om Vårdgivaren känt till bristerna i Region Uppsalas system. Skadeståndet ska vara baserat på det skadestånd vilket Landstinget erhåller från journalsystemsleverantören i händelse av skada. Enligt gällande förslag till avtal mellan Landstinget och Cambio kan Landstinget erhålla 25 procent av underhållsavtalet med Cambio (cirka 10 000 000 kr i 2010 års nivå).

2016-06-13 sida 83 (99) Diarienummer VS2016-0066 För att räkna ut Vårdgivarens andel i detta skadestånd, ska skadeståndet multipliceras med antalet heltidstjänster för läkare vid Vårdgivarens mottagning, dividerat med motsvarande drabbade för Landstinget samt andra drabbade vårdgivare inom sammanhållen journalföring inom Uppsala län. 1.9 AVSTÄNGNING Landstinget äger rätt att, i anledning av inträffad incident rörande patientsäkerhet eller patients integritet, besluta om avstängning av privat vårdgivare från system för sammanhållen journalföring. Landstinget äger också rätt att besluta om avstängning av privat vårdgivare från system för sammanhållen journalföring vid ägarbyte av vårdgivare utan att landstinget givits tillfälle att dessförinnan granska och godkänna nya ägare. Avstängning innebär dock inte att privat vårdgivare förlorar åtkomst till egen vårddokumentation. Vid avstängning äger privat vårdgivare rätt att begära att partssammansatt utredning följt av genomförd handlingsplan som säkerställer såväl basnivå som patientsäkerhet och patienters integritet. När landstinget bedömer att utredning och vidtagna åtgärder är tillfredsställande får landstinget besluta om återanslutning. 1.10 HÄVNING AV AVTAL Landstinget äger rätt att med omedelbar verkan häva avtalet om motparten efter avstängning inte iakttar avtalets bestämmelser. Detta innebär att privat vårdgivare inte får åtkomst till Region Uppsalas och övriga privata vårdgivares vårddokumentation.

2016-06-13 sida 84 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.11 KRAV PÅ GEMENSAMMA RUTINER Parterna förbinder sig att gemensamt arbeta utifrån utarbetade rutiner. Vid avtalets tidpunkts gällande rutiner finns angivna nedan: 1.11.1 Rutiner för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvården i Landstinget Enligt SOSFS 2011:9 (M+S) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska rutiner finnas som beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för utförandet samt hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. I det systematiska förbättringsarbetet ingår Riskanalys Egenkontroll Utredning av avvikelser Förbättrande åtgärder i verksamheten samt förbättring av processerna och rutinerna Syfte Utredning av risker, avvikelser, klagomål och synpunkter ska leda till ökad säkerhet i vården av patienterna samt i arbetsmiljön för verksamhetens medarbetare genom att kvaliteten i verksamheten fortlöpande utvecklas och säkras. Arbetssätt Fokus ligger på att hitta och åtgärda systemfel i verksamheten för att en risk eller skada inte ska upprepas. Alla medarbetare bidrar till detta förbättringsarbete genom att rapportera risksituationer eller tillbud som inträffat. Även patienterna bidrar med sina synpunkter. Verksamhetschef ansvarar för att utredning och åtgärder sker. Ansvar Verksamhetsansvariga fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följer upp och utvärderar målen, ger direktiv och säkerställer att ledningssystemet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner och metoder. Verksamhetschef fastställer rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas på enheten. Rutinerna ska vara nedskrivna och kända av samtliga medarbetare. Inrapporterade och utredda avvikelser redovisas löpande för medarbetarna på arbetsplatsträffar. Mål Alla enheter har kända lokala riktlinjer för avvikelsehantering Alla rapporterade avvikelser utreds, åtgärdas, följs upp, avslutas och publiceras Alla avvikelser, inklusive patientsynpunkter, dokumenteras i MedControl eller motsvarande system Händelseanalyser och riskanalyser genomförs enligt gällande rutin

2016-06-13 sida 85 (99) Diarienummer VS2016-0066 Uppföljning av mål Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Verksamhetschef analyserar och sammanställer årsvis de avvikelserapporter som inkommit och utretts inom verksamheten och vilka åtgärder som vidtagits. Vidtagna och planerade förbättringsåtgärder samt uppnådda resultat sammanfattas av utsedd ansvarig. Lokala rutiner ska finnas på varje arbetsplats som beskriver - när och hur en avvikelse eller förbättringsförslag skall rapporteras - vem som tar emot ärendet - vem som utreder orsaken till det som hänt - vem som är ansvarig för att åtgärder med anledning av händelsen utförs - hur uppföljning ska göras - hur resultat av granskningar och förbättringsåtgärder återförs till berörda Vad är en avvikelse? Avvikelse är en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört skada eller risk för skada, eller en händelse som inte uppfyller verksamhetens krav och/eller kvalitetsmål. Klagomål och synpunkter från patienter/närstående, vårdgrannar eller andra samarbetspartners jämställs med avvikelser. I avvikelsehanteringssystemet registreras såväl avvikelser som förbättringsförslag. Exempel på avvikelser som ska rapporteras: - Undersökningar/behandlingar som uteblivit eller blivit fel utförda - Felaktig provtagning, felaktig provsvarshantering - Vårdrelaterade infektioner - Läkemedelsavvikelser (förväxlingar, feldoseringar, fel förskrivningar) - Felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicinteknisk produkt - Felaktig information till patient/anhörig/personal - Självmord som begåtts i samband med vård och behandling eller inom fyra veckor efter vårdkontakt - Arbetsskador och tillbud - Stick- och skärskador - Hot och våld - Brister i allmän säkerhet (brand, stöld, inbrott) - Stöld och skadegörelse - Driftstörningar - Miljöavvikelser/risker MedControl Landstinget använder MedControl för dokumentation av avvikelsearbetet. MedControl fungerar samtidigt som diarium för avvikelser och patientsynpunkter. Riskmatris i systemet Ärendeansvarig anger allvarlighetsgrad (katastrofal, betydande, måttlig, mindre). Orsaksutredare ska ange sannolikhet för upprepning (mycket stor, stor, liten, mycket liten). Sy-

2016-06-13 sida 86 (99) Diarienummer VS2016-0066 stemet räknar därefter ut ett riskvärde som innebär att ett mindre allvarligt fel som händer ofta kan tillmätas stor betydelse och ska prioriteras i förbättringsarbetet. 1.11.2 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter Regelbundna uttag av loggrapporter Bakgrund Behandlingshistorik (logg) ska finnas för att kontrollera åtkomsten till personregister. Cambio Cosmic är ett personregister. Kontrollen ska säkra att systemet används i enlighet med lagar och föreskrifter samt de regler som beslutats inom landstinget. Loggen ska vara så detaljerad att den kan användas för att utreda felaktig eller obehörig användning av personuppgifterna (spårbarhet). Det ska vara möjligt att i efterhand reda ut vilken information som användaren har haft tillgång till, vad som har gjorts och när det har gjorts. Systemägaren ansvarar för att det finnas dokumenterade regler för vad som ska loggas i varje system. Loggarna ska sparas i minst tio år. Vem ska kontrollera? Verksamhetschefen fördelar uppgiften till den befattningshavare vilken har bäst kännedom om vilka personer som haft anledning att ta del av patiens vårddokumentation. Verksamhetschefen ansvarar också för att informera sina anställda om att loggar regelbundet kontrolleras. Varje vårdgivare ansvar själva för att upprätta rutiner för systematisk återkommande loggkontroller. Landstinget i Uppsala län förser på begäran vårdgivaren med loggrapporter som underlag för denna kontroll. Utförande enhet för utlämning av loggrapporterna är Enheten för patientadministration, 018 611 62 50 (CESÅ) Principiellt tillvägagångssätt Huvudregeln är att kontroll av åtkomster ska utföras av den befattningshavare vilken har bäst kännedom om vilka personer som haft anledning att ta del av patiens vårddokumentation. Kontrollen ska inte enbart begränsas till den egna enheten. För att få tillräcklig kännedom om vilka enheter patienten varit aktuell på senaste året, kan exempelvis journalsystemets vårdöversiktsinformation ge en bra information. Uppföljningen ska inte ske slentrianmässigt, utan med kreativitet och inlevelse av typen: Var åtkomsten rimlig med avseende på tiden för åtkomsten? Hade personen i sin befattning, rimligtvis behov av att göra åtkomsten? I det fall tiden för åtkomsten avviker från tiden för patientens vårdkontakt, kan exempelvis frågan ställas om skälet för åtkomsten var en naturlig del i uppföljning av patientens vård och behandling eller om det enbart var för statistik eller rent utbildningssyfte. Den som följer upp åtkomsterna, förutsättes givetvis väl känna till gällande regelverk för tillåten och otillåten åtkomst för uppföljning, lärande samt statistikbearbetning. Den som kontrollerar åtkomsterna förutsätts också i lämplig omfattning ha direktkontakt med berörd enhets ansvariga för att bättre kunna avgöra en enskild individs åtkomst.

2016-06-13 sida 87 (99) Diarienummer VS2016-0066 Extra loggkontroller som åligger verksamhetschefen Förutom att vårdgivaren centralt utför en systematisk loggkontroll har respektive verksamhetschef ansvar för att i följande situationer själv initiera en loggkontroll. - När vårdkontakten avslutas för en patient som har skyddade personuppgifter. - När en patient med högt nyhetsvärde vårdas inom verksamheten. Exempel kan vara politiker, artister eller andra offentliga personer där man kan anta att allmänhetens intresse är högt. - När en hotbild mot patienten identifierats. - När en anställd vårdats inom samma verksamhet som denne normalt arbetar inom. Loggkontrollen sker genom att verksamhetschefen från CESÅ begär ut aktuell loggrapport och kontrollerar denna. Avvikelser hanteras enligt rutin om misstänkt dataintrång. 1.11.3 Rutin angående personer med sekretesskydd från skatteverket Inledning Denna handlingsplan ger instruktion om vilka rutiner som gäller inom Landstinget i Uppsala län för patienter med skyddade personuppgifter och rutiner för hantering av gömda personer. Normalt är personuppgifter i folkbokföringsregistret offentliga. Olika hotbilder kan emellertid föranleda att en persons uppgifter måste skyddas. Tre nivåer av skydd förekommer: Sekretessmarkering så kallad sekretesskyddad adress Regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid ansökan kan skattemyndigheten besluta om sekretessmarkering. Denna löper under ett år, därefter görs ny prövning. Sekretessmarkering innebär en så kallad markering för särskild prövning i folkbokföringsdatabasen. Den sekretesskyddade är informerad om att i sina kontakter med myndigheter kunna uppvisa ett meddelande från skattemyndigheten om erhållet skydd. I Cosmic redovisas personer med sekretessmarkering med termen Skyddad identitet. Kvarskrivning Regleras i folkbokföringslagen. Om det finns särskilda skäl kan man enligt 16 folkbokföringslagen vid flyttning bli kvarskriven på den gamla orten. Detta används då det föreligger allvarliga hot/förföljelser och då sekretessmarkering inte ger tillräckligt skydd. Personens gamla adress tas bort och registreras som på församlingen skriven, på den gamla orten, skatteverkets adress anges som postadress. Vissa typer av samhällsservice är knuten till folkbokföringsdatabasen. Den som är kvarskriven är i folkbokföringsregistret registrerad med sitt personnummer men den nya adressen blir aldrig registrerad i folkbokföringen och

2016-06-13 sida 88 (99) Diarienummer VS2016-0066 sprids därmed inte till andra myndigheter. Kvarskrivning löper i högst tre år, därefter görs ny prövning av Skattemyndigheten. Den som är kvarskriven har rätt att få vård var han/hon än befinner sig och är informerad om att kunna uppvisa kvarskrivningsbeslutet i kontakter med myndigheter t.ex. vården. Fingerade personuppgifter så kallat identitetsbyte Regleras i Lagen om fingerade personuppgifter och hanteras av Rikspolisstyrelsen. Personen kan leva med nytt personnummer och nytt för- och efternamn under begränsad tid alternativt under hela sin livstid. Om patient väljer att röja sin identitet så kan sjukvården, om det finns skäl, i samråd med patient inhämta uppgifter baserade på tidigare personuppgifter. Ytterligare information om skyddsnivåerna finns att läsa på skatteverkets hemsida www.skatteverket.se Gömda personer som vistas i Sverige Gömda personer är de som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd. Det kan vara personer som fått avslag på sin uppehållsansökan men också de som tagit sig till landet utan att ha någon avsikt att ansöka om uppehållstillstånd. Dessa människor har rätt till akut vård vid behov. Detta regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. Riktlinjer Vid sekretessmarkering/sekretesskyddad adress och kvarskrivning: Personer med skyddad identitet har själva ansvaret för att informera avdelning/mottagning om att de har skyddade personuppgifter. Registrera eller dokumentera inte adressuppgifter vare sig i patientjournal eller i register. Upprätta anpassade rutiner för varje enskild patient under aktuell vårdtid som till exempel att utse kontaktpersoner och att aldrig ropa upp patientens namn i samband med besök. Begränsa antal personal som är involverad i patient. Prata aldrig om aktuell patient annat än med berörd personal i enrum. Det går inte att använda e-recept. Se därför till att det finns möjlighet att skriva ut pappersrecept. Vid utskrivning och hemresa ska patienten åka enskilt om behov av sjukresetransport föreligger. För att underlätta och säkerställa kontakt mellan patienten och sjukvården ska patienten tilldelas telefonnummer till vårdenheten, dit han eller hon kan vända sig för besked om provsvar, inläggning, epikris med mera. Informera patienten om möjlighet att få sin journal spärrad. Meddelande till patient som saknar adress skickas till Skattekontorets förmedlingsservice, på adress: Skatteverket

2016-06-13 sida 89 (99) Diarienummer VS2016-0066 Förmedlingsuppdrag 106 61 Stockholm För att undvika felsändning och fördröjning av post till adressaten gör så här: 1) Lägg försändelsen i ett kuvert och förslut detta. 2) Skriv personnummer utanpå detta kuvert. 3) Observera att innerkuvertet även ska vara försett logotyp och myndighetsadress 4) Lägg därefter kuvertet i ett annat kuvert och skicka till Skatteverkets adress enligt ovan. Det ska vidare observeras att skattemyndigheten inte har med innehållet att göra, varför ett innerkuvert alltid ska vara väl förslutet. Vid allvarlig hotbild Sekretessmarkering eller kvarskrivning innebär inte att personnummer är skyddat. Reservpersonnummer för att skydda identiteten vid registrering i Cosmic kan därför bli aktuellt. Beslut om detta tas av överläkare. I första hand skapar enheten själv ett reservpersonnummer. Om detta inte fungerar kontaktas Cosmic support för hjälp att skapa numret, dygnet runt på Minicall 0740-40 48 05. Observera att patientens riktiga personnummer eller namn under inga omständigheter får registreras i något personregister eller journalsystem. De lämnade personuppgifterna ska förvaras på säker plats och hanteras av utsedd person. Upprätta anpassade rutiner för varje enskild patient under aktuell vårdtid för textidbokning, att utse kontaktperson och att aldrig ropa upp patientens namn isamband med besök. Kontakt med annan sjukvårdsinrättning eller myndighet ska alltid ske av utsedd kontaktperson. Motring vid förfrågan från annan sjukvårdsinrättning eller myndighet. Återgår person till sin ursprungliga personidentitet ankommer det på personen i fråga att kontakta myndigheter för att få de händelser som finns registrerade i datorsystem under skyddade personuppgifterna sammankopplade med de ursprungliga personuppgifterna. För gömda personer Personer som saknar LMA-kort har endast rätt till akut vård. (Som bevis på att person är inskriven vid en mottagningsenhet och har rätt att vara i Sverige får hon/han under väntetiden ett LMA-kort med namn och foto.) Kontaktpersoner för ytterligare information Inom landstinget lämnas ytterligare information om dessa rutiner av följande personer: Verksamhetschef Kvinnofridsenheten Landstingsjuristen Chefsläkare Akademiska sjukhuset

2016-06-13 sida 90 (99) Diarienummer VS2016-0066 Säkerhetssamordnare Akademiska sjukhuset Cosmic support minicall 0740-40 48 05 1.11.4 Rutin för signering av journalanteckningar Journalanteckningar ska signeras så snart möjligt efter att de är skapade/utskrivna. Detta gäller även för låsta anteckningar. Medarbetare som avslutar sin anställning ska innan anställningen avslutas - signera hela sin signeringslista på enheten - vidimera laboratorie- och röntgensvar För studerande - utsedd handledare ska signera anteckning som är skapad av student. Verksamhetschefen ansvarar för att enheten har rutiner för: - att journalanteckningar signeras - att inkommande svar och utgående remisser bevakas vid frånvaro eller avslutad

2016-06-13 sida 91 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.11.5 Spärrar och sammanhållen journalföring Rutin för spärrad journal mellan vårdgivarna, sammanhållen journalföring Grunden för sammanhållen journalföring är att alla användare, efter aktiva val, kan ta del av alla uppgifter av en patient. Detta oberoende av vårdgivare (huvudman) för kontakten, se bild 1. (Exempel på vårdgivare) Bild 1 I de fall patienten så begär går det att spärra åtkomsten till uppgifter i Cosmic från andra vårdgivare. Det innebär att en användare inte har möjlighet att ta del av uppgifter hos en annan vårdgivare där en spärr är lagd, se bild 2.

2016-06-13 sida 92 (99) Diarienummer VS2016-0066 (Exempel på vårdgivare) Bild 2 Om man som patient inte vill ingå i sammanhållen journalföring kallas detta att begära en Yttre spärr När patienten meddelar att denne inte vill ingå i sammanhållen journalföring ska detta administreras av utsedd vårdpersonal. För Landstinget i Uppsala län görs detta av enheten CESÅ. Enligt Socialstyrelsen måste varje vårdgivare själv ta beslut när en av deras patienter har begärt att inte ingå i sammanhållen journalföring och att det då ska effektueras. Således måste en patient ta kontakt med samtliga vårdgivare där man vill säga nej till sammanhållen journalföring. CESÅ utför sedan det administrativa arbetet att lägga in spärrarna, både åt Landstinget i Uppsala län åt och de privata vårdgivare med vilka vi har avtal med och om det så önskar. När spärrbegäran lagts in i det centrala spärrsystemet reagerar respektive inkopplat vårdsystem med att där spärra den information som specificerats i begäran. Patienter som vill begäran en yttre spärr eller har frågor kring detta kan hänvisas till telefonnummer för spärrhantering inom LUL: 018-611 62 00 En yttre spärr kan hävas under förutsättning att orsaken uppfyller kraven för detta enligt Patientdatalagen. Möjliga orsaker till en tillfällig hävning är via patientens samtycke alternativt som sk nödöppning. För att begära en tillfällig hävning av en yttre spärr måste den vårdgivaren där spärren är lagd kontaktas. Denne får sedan ta beslut om den tillfälliga hävningen och se till att den effektueras.

2016-06-13 sida 93 (99) Diarienummer VS2016-0066 Rutin för spärrad journal inom vårdgivaren, mellan verksamheterna Om man som patient vill spärra uppgifter inom en vårdenhet kallas detta att begära en Inre spärr När patienten meddelar att denne vill spärra information inom en vårdgivare ska detta administreras av utsedd vårdpersonal. För Landstinget i Uppsala län görs detta av enheten CESÅ. När spärrbegäran lagts in i det centrala spärrsystemet reagerar respektive inkopplat vårdsystem med att där spärra den information som specificerats i begäran. Patienter som vill begäran en inre spärr eller har frågor kring detta kan hänvisas till telefonnummer för spärrhantering inom LUL: 018-611 62 00 En inre spärr kan hävas av personal från andra vårdenheter under förutsättning att de uppfyller kraven för detta enligt Patientdatalagen. Möjliga orsaker till en tillfällig hävning är via patientens samtycke alternativt som sk nödöppning. Båda orsakerna registreras i Cosmic vid hävning. I de journalvyer som verksamheten har idag finns två landstingsövergripande vyer, Läkaranteckningar LUL samt Alla anteckningar LUL. Alla användare har inte dessa vyer. Dessa vyer skall endast användas efter ett aktivt val gjorts att man i vårdsituationen behöver se anteckningar från hela landstinget.

2016-06-13 sida 94 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.11.6 Rutin för styrning av behörigheter i vårdsystem Verksamhetschef ska ansvara för att varje användare tilldelas en egen behörighet och att tilldelningen föregås av en behovs- och riskanalys. För att tilldelningen inte ska bli schablonmässig finns ett stort antal behörighetsprofiler att välja mellan. Profilerna är baserade på: Organisatorisk tillhörighet Befattningens art Den aktuella befattningsinnehavarens behov Verksamhetschef ansvarar även för att en medarbetares behörighet ändras eller upphör vid förändrade arbetsuppgifter eller att befattningen frånträds. Det åligger dessutom verksamhetschefen eller av denne utsedd person inom verksamheten att årligen följas upp alla användares behörighet med avseende på behov och risk. 1.11.7 Arkivering av avlidna patienters journaler Elektroniska journalhandlingar tillhörande avlidna patienter kommer att föras över till Region Uppsalas slutarkiv. Därefter raderas journalhandlingarna i originalsystemet. Radering sker efter ett formellt gallringsbeslut som tas av Landstingsarkivet.

2016-06-13 sida 95 (99) Diarienummer VS2016-0066 BILAGA 6 PUL BITRÄDESAVTAL 1. PERSONUPPGIFTSBITRÄDE MM Mellan Landstinget i Uppsala län, personuppgiftsbiträdet nedan kallad PuB, och nedan angiven Vårdgivare, personuppgiftsansvarige nedan kallad PuA, gäller nedanstående avseende behandling av personuppgifter. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter kan komma att göras tillgängliga av PuB för andra vårdenheter och vårdgivare genom sammanhållen journalföring. 1.1 Grundläggande förutsättningar PuB ska, i egenskap av personuppgiftsbiträde behandla personuppgifter för vilka PuA är personuppgiftsansvarig enligt Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). PuB äger enligt 30 PuL endast rätt att behandla personuppgifter för PuA;s räkning i enlighet med instruktioner från PuA, vilka närmre anges i punkt 3 nedan. PuB är vidare skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som anges i 31 PuL, vilka närmre anges i punkt 4 nedan. PuB är utöver detta skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som tillsynsmyndigheten kan komma att besluta med stöd av 32 PuL, och i övrigt vidta de åtgärder som vid var tid är påkallade utifrån gällande rätt. Ovanstående gäller oaktat de formkrav som anges i punkt 9 nedan. 1.2 Instruktioner PuA har ansvar för all behandling av personuppgifter i enlighet med kapitel om sammanhållen journalföring. Detta reglerar tillsammans med detta kapitel hur PuB ska utföra sina åtaganden åt PuA i sin roll som personuppgiftsbiträde. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter endast får göras tillgängliga av PuB i enlighet med Patientdatalagen (2007/08:126) och SOSFS 2008:14 regelverk om sammanhållen journalföring. Personuppgifter lagrade i det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic där PuA är personuppgiftsansvarig får inte flyttas, göras tillgängligt eller hanteras av PuB utanför det patientadministrativa systemet utan separat överenskommelse. 1.3 Säkerhetsåtgärder PuB får inte yppa konfidentiell information rörande de personuppgifter som PuA ansvarar för. IT-utrustning som PuB använder för behandlingen av personuppgifter ska ha ett skydd mot stöld och händelser som kan möjliggöra att utomstående kan komma åt personuppgifterna. Endast behörig personal hos PuB har tillgång till personuppgifterna. Om ITutrustning med personuppgifterna ansluts till internet eller annat öppet nät ska anslutningen skyddas för att förhindra obehörigt intrång.

2016-06-13 sida 96 (99) Diarienummer VS2016-0066 Vid reparation och service av IT-utrustning med personuppgifter ska ett avtal träffas mellan PuB och serviceföretaget om vilka säkerhetsrutiner samt sekretessregler som ska tillämpas i samband med service. 1.4 Övrigt PuA ska ensamt bestämma ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter och således ensamt var personuppgiftsansvarig. Vidare kan PuA under avtalets löptid ge instruktioner för hur PuB som personuppgiftsbiträde ska behandla personuppgifterna och PuA ska även tillse att PuB:s behandling sker i enlighet med PuL. Om PuB anlitar någon annan juridisk person så måste PuB försäkra sig om att villkoren i detta avtal är kända, accepterade och att de följs av dessa juridiska personer. 1.5 Personuppgiftsbiträdesavtal samt FULLMAKT för såväl DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30-31 Personuppgiftslagen (1998:204) 1.5.1 Bakgrund Inera AB, org. nr 556559-4230, är ett bolag som ägs gemensamt av samtliga landsting och regioner i Sverige med uppdrag att skapa förutsättningar för en gemensam teknisk infrastruktur med IT-stöd för vårdens personal samt publika tjänster till hela Sveriges befolkning. Uppdraget innebär bland annat att system innebärande sammanhållen journalföring skapas. Därvid och i andra sammanhang kommer Inera AB huvudsakligen, på uppdrag av vårdgivarna, uppdra åt olika driftleverantörer att behandla personuppgifter för vårdgivarnas räkning, på ett sådant sätt att driftleverantörerna därmed blir personuppgiftsbiträden (PuB) åt vårdgivarna. Inera AB kan också komma att skapa tekniska lösningar innebärande att Inera AB behandlar personuppgifter för vårdgivarnas räkning på ett sådant sätt att Inera AB i dessa fall blir personuppgiftsbiträde åt vårdgivarna. När vårdgivare ansluts indirekt till dessa system via annan, direktansluten, vårdgivare, kan också direktansluten vårdgivare bli personuppgiftsbiträde i förhållande till den indirekt anslutna vårdgivaren. Denna personuppgiftsbiträdesdel innefattar fullmakt för direktansluten vårdgivare att företräda indirekt ansluten vårdgivare vid tecknande av uppdragsavtal jämte fullmakt för Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal med driftleverantörer. Då direktansluten vårdgivare också kan komma att behandla personuppgifter för indirekt ansluten vårdgivares räkning omfattar personuppgiftsbiträdesavtalet även denna personuppgiftsbehandling.. 1.5.2 Parter Personuppgiftsansvarig (PuA): Vårdgivaren (indirekt ansluten vårdgivare) tillika utfärdare av fullmakt, och

2016-06-13 sida 97 (99) Diarienummer VS2016-0066 Personuppgiftsbiträde (PuB) (direktansluten vårdgivare), tillika befullmäktigat ombud för PuA vid tecknande av PuB-avtal med Inera AB,. 1.5.3 Instruktioner PuB får behandla de personuppgifter som är nödvändiga för att fullgöra sitt uppdrag för PuA, t.ex. innebärande skapandet av system innebärande sammanhållen journalföring i enlighet med 6 kap Patientdatalag (2008:355). Åtkomsten till personuppgifter ska begränsas till sådana personer som behöver dem för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Direktansluten vårdgivare skall för PuAs räkning genom avtal förpliktiga Inera AB att löpande tillhandahålla en lättillgänglig information om vilka vårdgivare som ingår i system innebärande sammanhållen journalföring genom Inera AB. 1.5.4 PuAs ansvar PuA skall tillse att behandlingen sker i enlighet med PuL, PDL, samt Datainspektionens från tid till annan tillämpliga regler och rekommendationer. PuA skall utan dröjsmål informera de driftleverantörer som är PuB genom avtal som Landsting/regioner samt Inera AB tecknat med stöd av fullmakt, om förändringar i behandlingen vilken påverkar PuBs skyldigheter enligt detta avtal. PuA skall tillika informera PuB om tredje parts, däribland Datainspektionen och Registrerades, åtgärder med anledning av behandlingen. 1.5.5 Direktansluten vårdgivare åtager sig att, dels för egen del och dels i egenskap av befullmäktigat ombud, att i förekommande fall i egenskap av PuB, följande, dels att genom avtal säkerställa PuBs åtaganden enligt följande

2016-06-13 sida 98 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.5.5.1 PuB ska följa gällande lagstiftning, egna riktlinjer för informationssäkerhet - som ska följa Datainspektionens direktiv - samt hålla sig informerad om dessa. PuA ansvarar för bl. a. behörighetsstyrning och åtkomstkontroll enligt PDL och föreskrifter; PuB skall ge PuA fysiskt tillträde respektive tillgång till uppgifter som innebär att PuA kan fullgöra sitt ansvar. Vidare skall PuB vidta de åtgärder som av PuA bedöms lämpliga, i tekniskt och organisatoriskt hänseende för att skydda personuppgifter mot obehörig åtkomst, förstörelse och ändring. 1.5.5.2 PuB och den eller de personer som arbetar under dennes ledning får endast behandla personuppgifter, i enlighet med de instruktioner som från tid till annan lämnas av PuA. För det fall PuB saknar instruktioner som PuB bedömer är nödvändiga för att genomföra det uppdrag PuB erhållit från PuA skall PuB, utan dröjsmål, informera PuA om detta och invänta de instruktioner som PuA bedömer behövs. 1.5.5.3 För det fall att Registrerad eller annan tredje man begär ut information från PuB som rör behandling av personuppgifter skall PuB hänvisa till PuA. Om myndighet begär information från PuB skall PuB omedelbart informera PuA. 1.5.5.4 PuB skall utan dröjsmål informera PuA om eventuella kontakter från Datainspektionen som rör eller kan vara av betydelse för behandling av personuppgifter. PuB har inte rätt att företräda PuA eller agera för PuAs räkning gentemot Datainspektionen eller annan tredje man. 1.5.5.5 Pulas kontrollansvar enligt 31 Personuppgiftslagen såvitt avser PuBs uppfyllelse av detta avtal förutsätter att kontrollen dels sker på PuAs bekostnad, dels kan ske genom anlitande av tredje man, dels att PuB är skyldig att lämna PuA den assistans som behövs. 1.5.5.6 PuB skall vid behov assistera PuA med att ta fram information som begärts av Datainspektionen eller Registrerad. 1.5.5.7 PuB skall följa en av PuA från tid till annan tillämplig procedur för incidenthantering. PuB ska följa även sin egen incidenthanteringsprocedur. 1.6 Sekretess Direkt ansluten vårdgivare skall dels för egen del och dels i egenskap av ombud, att genom avtal säkerställa att såväl Inera AB som PuB förpliktigas följa Patientdatalagen och Personuppgiftslagen, samt iakttar absolut sekretess innebärande att patientinformation inte får röjas i strid med detta. Detta skall gälla såväl för den juridiska personen som för dess medarbetare och konsulter.

2016-06-13 sida 99 (99) Diarienummer VS2016-0066 1.7 Ansvar gentemot tredje man Direktansluten vårdgivare förbinder sig dels för egen del och dels i egenskap av ombud att genom avtal säkerställa att, för den händelse Registrerad, eller annan tredje man, riktar krav mot PuA på grund av PuBs behandling av personuppgifter, så skall PuB hålla PuA skadeslös för sådana krav som följer av att PuB inte efterföljt detta avtal. PuB ska biträda PuA i hantering av ärenden eller mål om skadestånd. 1.8 Upphörande av behandling av personuppgifter Vid upphörande av PuBs behandling av PuAs personuppgifter ska PuB återlämna alla data som innehåller personuppgifter på samtliga media som den är fixerad på. 1.9 Fullmakt Såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB befullmäktigas genom detta avtal att för PuAs räkning träffa PuB-avtal med annan fysisk eller juridisk person. Det personuppgiftsbiträdesavtal som direktansluten vårdgivare och Inera AB kan komma att ingå med stöd av denna fullmakt ska omfatta de punkter och i den lydelse som framgår av detta avtal, d.v.s. vara likalydande med detta avtal när det gäller skyldigheter för PuB och instruktioner i detta avtal. Direktansluten vårdgivare förbinder sig, att i egenskap av befullmäktigat ombud för PuA, att för PuAs räkning teckna PuB-avtal, samt att för PuAs räkning uppdra åt Inera att teckna PuB-avtal med andra PuB. Vidare förbinder sig direktansluten vårdgivare att dels genom uppdrag till Inera, dels för egen del, löpande informera PuA om tecknade avtal och att säkerställa att PuA alltid är informerad om vem som är PuB i förhållande till varje PuA. Informationen skall finnas tillgänglig för PuA på Inera ABs, hemsida. Av informationen skall framgå vem som är PuA och vem som är PuB.

Bilaga VS 2016 141 2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 VS2016-0072 VÅRDVAL REGION UPPSALA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖRSELREHABILITERING Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 18 april 2011. Gällande från den 1 maj 2011. Förfrågningsunderlaget är reviderat av Vårdstyrelsen 26 oktober 2016 Gällande från den 1 januari 2017

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Innehållsförteckning VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE... 5 1.1 INTYG FRÅN MYNDIGHETER... 5 1.2 BEDÖMNINGEN AV VÅRDGIVARENS FINANSIELLA OCH EKONOMISKA STÄLLNING... 6 Bedömning av kreditvärdighet... 6 1.3 UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 6 1.4 AVTAL... 6 1.5 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK... 6 1.6 MOTTAGNING... 7 1.7 TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART... 7 1.8 VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE... 7 2 AVTAL... 8 2.1 AVTALSPARTER... 8 2.2 AVTALETS OMFATTNING... 8 2.3 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET/REGELBOKEN... 8 2.4 ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK... 9 2.5 AVTALSPERIOD... 9 2.6 KONTAKTPERSONER... 9 2.7 ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR... 9 2.8 VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET... 10 2.9 ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN... 10 2.10 ÄNDRADE LOKALER... 10 2.11 VÅRDGIVARENS ANSVAR... 10 2.11.1 Ansvar för krav av tredje man... 10 2.11.2 Ansvar gentemot regionen... 11 2.12 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN... 11 2.13 MEDDELARFRIHET... 11 2.14 FÖRTIDA UPPHÖRANDE... 11 2.15 FORCE MAJEURE... 12 2.16 ÖVERLÅTELSE... 12 2.17 TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER... 13 2.18 TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET... 13 2.19 BESTÄMMELSES OGILTIGHET... 13 2.20 AVSTÅENDE... 13 2.21 FULLGÖRANDE... 13 2.22 EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE... 13 2.23 UNDERSKRIFTER... 13 3 ALLMÄNNA VILLKOR... 15 3.1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 15 3.2 TILLSTÅND... 15 3.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT REGIONENS RIKTLINJER OCH POLICYS... 15 3.4 SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT... 15 3.5 UPPFÖRANDEKOD... 15 3.6 KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD... 16 3.7 AVVIKELSEHANTERING... 17 3.8 LIKABEHANDLINGSPOLICY... 17 3.9 PATIENTENS STÄLLNING... 17 3.10 PATIENTENKÄTER... 18 3.11 TOLK... 18 3.12 PATIENTNÄMNDEN... 18 3.13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND... 19 2

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 3.14 UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 19 3.15 TILLGÄNGLIGHET... 20 3.16 VÅRDGARANTI... 20 3.17 PERSONAL... 20 3.18 UTBILDNINGSPLATSER... 21 3.19 FORSKNING OCH UTVECKLING... 21 3.20 VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER... 21 3.21 STANDARDER FÖR MÄTUTRUSTNING OCH MÄTMETODER... 22 3.22 HJÄLPMEDEL... 22 3.23 SJUKRESOR... 23 3.24 LOKALER OCH UTRUSTNING... 23 3.25 FÖRSÄKRINGAR... 23 3.26 MILJÖKRAV... 23 3.27 SÄKERHETSKRAV... 24 3.28 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING... 24 3.29 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 24 3.30 REVISION... 25 3.31 KATASTROFSITUATIONER... 25 4 UPPDRAG GRUNDLÄGGANDE HÖRSELREHABILITERING... 26 4.1 MÅL OCH INRIKTNING... 26 4.2 UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET... 26 4.3 MÅLGRUPP... 27 4.4 BESKRIVNING AV TJÄNSTEN... 27 4.4.1 Behovsbedömning... 27 4.4.2 Rehabiliteringsinsatser... 28 4.4.3 Uppföljning... 28 4.4.4 Service... 29 4.4.5 Remittering och hänvisning... 29 4.5 KOMPETENS... 29 4.6 UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN... 30 4.7 SAMVERKAN OCH VÅRDPROCESS... 30 5 UPPFÖLJNING... 31 5.1 ÅRLIG RAPPORTERING... 31 5.2 DELTAGANDE I NATIONELL DATAINSAMLING... 31 6 ERSÄTTNING... 33 6.1 ERSÄTTNINGSMODELL... 33 6.2 UTOMLÄNSPATIENTER OCH UTOMLÄNSVÅRD... 34 6.3 TOLKKOSTNADER... 34 6.4 EGENAVGIFTER... 34 6.5 MOMSKOMPENSATION... 34 6.6 FAKTURERINGSRUTINER UTBETALNING AV ERSÄTTNING... 34 7 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN... 36 7.1 VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE... 36 7.2 LOKALISERING... 36 7.3 ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN... 37 7.4 KRAV FÖR GODKÄNNANDE... 37 BILAGA 1.... 1 BILAGA 2. UPPFÖLJNINGSPLAN GRUNDLÄGGANDE HÖRSELREHABILITERING... 12 3

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om avtal gällande drift av godkänd mottagning för grundläggande hörselrehabilitering i omfattning och på villkor enligt fastställt Förfrågningsunderlag/Regelbok. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 20 december 2010 att genomföra en upphandling av grundläggande hörselrehabilitering enligt lagen om valfrihetssystem. Vårdstyrelsen fastställer årligen nytt Förfrågningsunderlag/Regelbok för grundläggande hörselrehabilitering. Förfrågningsunderlag/Regelbok vårdval Förfrågningsunderlaget/Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva grundläggande hörselrehabilitering. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf-fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till regionens Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV-Grundläggande hörselrehabilitering. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet Region Uppsala Organisationsnummer: 232100-0024 Upphandlingsenheten Box 602 751 25 UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e- post till: upphandling@lul.se 4

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en vårdgivare ska få bedriva godkänd mottagning för grundläggande hörselrehabilitering inom ramen för Region UppsalaRegionen, krävs att vårdgivaren godkänns av Regionen. Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Regionen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning ska detta anges i ansökan och också adressen till filialen. Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och Regionen. Om en vårdgivare bedriver grundläggande hörselrehabilitering vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Regionen. 1.1 Intyg från myndigheter Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Regionen ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Regionen: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. 5

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 1.2 Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Bedömning av kreditvärdighet Regionens bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare ska ha en stabil ekonomisk bas. Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 1.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i Förfrågningsunderlaget/Regelboken för varje mottagning som ska godkännas av Regionen. 1.5 Förfrågningsunderlag/Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa det vid varje tid gällande Förfrågningsunderlag/Regelbok för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 6

1.6 Mottagning 2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. I avtalet ska mottagningens adress anges. 1.7 Tidpunkt för driftstart Vårdgivaren ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Driftstart ska ske senast sex (6) månader efter erhållet godkännande från Regionen. 1.8 Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Regionen att vårdgivaren är medveten om att Regionen kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Regionen har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om förtida upphörande i avtalet. 7

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 2 AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter Regionen Region Uppsala Box 602 751 25 UPPSALA Org nr: 232100-0024 Kontaktperson: Erica Hult 018-611 61 19 erica.hult@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: 018-611 60 10 Telefax: 2.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av grundläggande hörselrehabilitering ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i Förfrågningsunderlaget/Regelboken enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlaget/Regelboken Villkoren för vårdgivarens bedrivande av grundläggande hörselrehabilitering vid Mottagningen framgår av Förfrågningsunderlaget/Regelboken för grundläggande hörselrehabilitering fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 18 april 2011 och gällande från den 1 maj 2011 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets/regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlaget/regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelbokens olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 8

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 6. Kapitel om Uppföljning 2.4 Ändringar i Förfrågningsunderlag/Regelbok Regionen har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart Regionen har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlag/regelbok ska Regionen skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Regionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Regionen inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Regionen angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar Regionen att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Förfrågningsunderlag/Regelbok i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Regionen förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren ånyo skicka in en ansökan om godkännande för en ny avtalsperiod. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 2.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 2.7 Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. 9

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vårdgivaren ska, på Regionens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 2.8 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande. 2.9 Ändrade ägareförhållanden och Mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Regionen. På begäran av Regionen ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Regionen ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp. Regionen ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till regionen och datum för bytet ska överenskommas med regionen. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systematiska kostnader i samband med byte av ägarförhållande. 2.10 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagningen och/eller filial så ansvarar vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt per mail eller post. Anmälan ska göras i god tid innan flytt. Anmälan ska göras 6 månader innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med regionen (tiden mellan anmälan och flytt ska vara 2-6 månader). 2.11 Vårdgivarens ansvar 2.11.1 Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla regionen skadeslös om krav väcks mot regionen som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. 10

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Regionen ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och regionen ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka vårdgivarens ersättningsskyldighet. Regionen är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot regionen framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. 2.11.2 Ansvar gentemot regionen Vårdgivaren svarar gentemot regionen enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar regionen genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till 10 000 000 SEK. Se även avsnitt i förfrågningsunderlaget/regelboken Försäkringar. 2.12 Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Regionen framställt begäran härom till Regionen lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Regionen att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos regionen. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till Regionen enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 2.13 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 2.14 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. 11

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vidare har Regionen rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Regionen; eller (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Regionen enligt avsnitt Ändrade ägarförhållanden ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av Regionen, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 2.15 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 2.16 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse. 12

2.17 Tillämplig lag och tvister 2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans. 2.18 Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Förfrågningsunderlaget/Regelboken gäller dock vad som har stadgats i avsnitt Ändringar i förfrågningsunderlag/regelbok ovan. 2.19 Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker. 2.20 Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling. 2.21 Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Regionen rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Regionen härför samt vidare till Regionen utge ersättning för de merkostnader Regionen fått vidkännas. 2.22 Efter Avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna förhandla om övertagandet av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter. 2.23 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. 13

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Region Uppsala Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget 14

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 3 ALLMÄNNA VILLKOR 3.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. Överenskomna gemensamma indikationskriterier ska följas. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt regionens riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och regionens policys, riktlinjer och handlingsplaner som berör avtalets uppdrag. Regionen ansvarar för att på www.lul.se/sv/extranatregionen tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera regionens riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 3.4 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälso- och sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 3.5 Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som är ett särskilt kontraktsvillkor och som gäller för vårdgivare med avtal inom detta vårdval. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i kontraktsvillkoret. Underskriften ger Regionen rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 15

3.6 Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård 2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vårdgivaren ska följa regionsövergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. www.lul.se/sv/extranat Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9. Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av Verksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer och regiongemensamma vårdprogram, riktlinjer och policys samt SBU-rapporter och övriga dokument som främjar vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) samt Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 201510) 16

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vårdgivaren skall på anmodan från regionen medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. Vårdgivaren skall, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. 3.7 Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i ett avvikelsehanteringssystem. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till regionkontoret genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 3.8 Likabehandlingspolicy Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Utföraren ska utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela patientunderlaget oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Regionen har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor. 3.9 Patientens ställning Vårdval för grundläggande hörselrehabilitering i Region Uppsala innebär att patienten själv har rätt att välja utförare av grundläggande hörselrehabilitering. Patienten har också rätt att byta utförare när den så önskar. Vårdgivaren skall tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren skall vidare informera om regionens regler om valfrihet. 17

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 informera om regionens vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare. Informera om möjligheten att låna hjälpmedel via regionens avtalade sortiment enligt bilaga 1. minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara. 3.10 Patientenkäter Regionen äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som regionen bestämmer. När regionen ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från regionen. Regionen äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. 3.11 Tolk Vårdgivaren ska beställa tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Vårdgivaren kan anlita tolk med vilken regionen vid var tid har avtal med, se www.lul.se, upphandling. 3.12 Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs. 18

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 3.13 Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälsooch sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälsooch sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla regionens frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Regionen ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Regionen ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av regionens asylsamordning. 3.14 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder. 19

3.15 Tillgänglighet 2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vårdgivaren ska anpassa telefon- och öppethållande efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera via e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvarare skall bli uppringd så snart som möjligt. Väntetid till behovsbedömning ska vara maximalt 60 dagar (2 månader). Väntetid mellan behovsbedömning och första förskrivningsbesök ska vara maximalt 30 dagar (1 månad). Tid för servicebesök för kontroll, justering och reparation av hjälpmedel ska erbjudas inom 3 arbetsdagar. Servicebesök ska erbjudas på den mottagning där hjälpmedlet har provats ut. Vid längre tids stängning av mottagningen eller planerat avbrott i verksamheten ska överenskommelse göras med annan mottagning i syfte att upprätthålla god tillgänglighet. Telefonsvarare ska då ge information med hänvisning till aktuell vårdgivare. 3.16 Vårdgaranti Vårdgivaren ska tillämpa regionens vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Regionens anvisningar. Den nationella vårdgarantin (0-7-90-90), http://www.vantetider.se/, innebär att alla ska få påbörja behandling inom 90 dagar (3 månader) om det medicinskt bedöms att rehabilitering ska genomföras. För att uppfylla den nationella vårdgarantin ska vårdgivaren samverka med primärvård, specialistvård, regionens utvidgade hörselrehabilitering och Regionen. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier. 3.17 Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. För att fullgöra uppdraget ska vårdgivaren ha minst två anställda legitimerade audionomer som bedriver sin verksamhet på mottagningen. Av verksamma audionomer ska minst en ha minst två års erfarenhet. Den audionom som har minst två års erfarenhet måste finnas tillgänglig för handledning av övriga audionomer. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla Regionen informerad om vem som är verksamhetschef. 20

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Verksamhetschef ska utse en lokalt ansvarig person på den godkända mottagningen för grundläggande hörselrehabilitering som är legitimerad audionom med minst två års erfarenhet. Den lokalt ansvarige ska arbeta på mottagningen men behöver inte arbeta där alla dagar i veckan. Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag. Vårdgivaren ska senast två veckor innan driftstart lämna en beskrivning till Regionen innehållande; namn på verksamhetschef, lokalt ansvarig person, antal anställda samt att personalen uppfyller kompetenskrav enligt avsnitt kompetens. 3.18 Utbildningsplatser Vårdgivaren ska tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning för audionomstuderande enligt regionens avtal med aktuella lärosäten. Vårdgivaren ska ansvara för att tillhandahålla utbildade handledare enligt krav från de aktuella lärosätena. De kliniska utbildningsplatserna ska hålla den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning. Utbildningsplatser för verksamhetsförlagd utbildning ska i varje enskilt fall förhandlas med regionens Centrum för verksamhetsförlagd utbildning. 3.19 Forskning och utveckling Journaluppgifter och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivaren skall medverka i kliniska forskningsprojekt som godkänts av Uppsala universitetet och Region Uppsala. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen. Vårdgivare har möjlighet att ansöka om FoU-medel i särskild ordning. 3.20 Vårdinformationssystem och patientjournaler Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör egenkontroll och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. 21

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska följa de villkor och föreskrifter, som regionen meddelar, för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör regionen och som vårdgivaren kan behöva för fullgörandet av åtagandet. Regionen kommer att vara behjälplig med att låta vårdgivaren ta del av journalhandlingar under förutsättning att patienten samtycker. I syfte att säkerställa spårbarhet av förskrivna hjälpmedel ansvarar vårdgivaren för att dessa dokumenteras med serienummer kopplat till personnummer. Om sammanhållen journalföring blir aktuell under avtalsperioden ska vårdgivaren följa kommande anvisningar från Regionen. 3.21 Standarder för mätutrustning och mätmetoder Vårdgivaren ska uppfylla de minimikrav som anges i Svensk standard för tjänster vid utprovning av hörapparater, SS-EN 15927:2010. Audiometriska undersökningar ska göras i enlighet med Svensk standard SS-EN ISO 8253-1, 8253-2 och 8253-3. Vid tonaudiometrimätning ska mätutrustningen medge tillförlitliga hörtröskelmätningar ner till 10dB HL för luftledning respektive 20dB för benledning i enlighet med ISO 8253. Utrustning och mätrum ska följa Svensk standard SS-EN ISO 389. Utprovningsrummet och utrustningen för att presentera testljud under utprovningen och utvärderingen av hörapparatanpassningen ska motsvara alla krav för Level 2 enligt NOAH Sound Equipment Guidelines. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. 3.22 Hjälpmedel Bedömning av hjälpmedelsbehov samt val, förskrivning och anpassning av hjälpmedel ska göras av legitimerad audionom enligt gällande anvisningar för hörhjälpmedel se bilaga 1. Vårdgivaren ska förskriva hjälpmedel från Region Uppsalas sortiment av upphandlade hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel. Vårdgivaren ska svara för ändamålsenlig lagerhållning av hjälpmedel. Regionen kan under avtalsperioden komma att följa upp vårdgivarens förskrivningsmönster. I de fall som patienten förlorat sitt hjälpmedel ska detta dokumenteras i patientens journal. 22

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 3.23 Sjukresor Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa regionens regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på regionens hemsida, www.lul.se/sv/extranat/. Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. 3.24 Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar samt ha närhet till allmänna kommunikationer. Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för Regionens lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Regionen. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. 3.25 Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar- egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Regionens patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som regionen att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser med mera kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Person-skadereglering AB). 3.26 Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidsatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom s.k. andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från regionens sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Regionen har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i regionens miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se www.lul.se/miljo. 23

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 3.27 Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt regionens riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom s.k. andra parts säkerhetsrevisioner från regionens sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att regionens säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se http://www.lul.se/sv/landstingpolitik/utveckling-och-ansvar/sakerhet/ 3.28 Information och marknadsföring Regionen ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Regionen för informationsinsatserna. Regionen är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa regionens riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se www.lul.se/sv/extranat/ Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska följande anges: Verksamheten drivs på uppdrag av Region Uppsala. Logotypen för Region Uppsala ska inte användas information och marknadsföring. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan regionens skriftliga medgivande använda sig av regionen i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från regionen. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i regionägda informationskanaler 3.29 Fördjupad uppföljning Regionen ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. 24

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Regionen äger rätt att på egen bekostnad med av regionen anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från regionen. Vårdgivaren ska utan kostnader för regionen biträda Regionen i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc. samt i övrigt bistå regionen med information som är nödvändig för i de granskningar som görs. Om regionen i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan regionen besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad Uppföljning. I detta fall ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt 50 000 kronor per genomförd fördjupad uppföljning. 3.30 Revision Regionens revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för regionen biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna. 3.31 Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i regionens krishanterings- och krisledningssystem. Regionen behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot regionen, men regionen har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då regionen utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela regionen. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vid allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom regionen. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för regionens planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på regionen efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen. 25

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 4 UPPDRAG GRUNDLÄGGANDE HÖRSELREHABILITERING 4.1 Mål och inriktning Uppdraget omfattar grundläggande hörselrehabilitering som en helhet innefattar behovsbedömning, förskrivning av hörhjälpmedel, service samt andra insatser som information om hörselnedsättning och tinnitus, orsaker och konsekvenser. Övergripande mål för verksamheten ska vara att personer med hörselnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhället. Verksamheten utgör en del av regionens totala hörselvård. Väl fungerande samverkan är en grundläggande förutsättning för att nå ett gott resultat av vård och behandling. Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en helhet. Vårdgivaren ska organisera verksamheten så att den präglas av god kvalitet, tillgänglighet och professionellt bemötande och omhändertagande. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. 4.2 Undantag från uppdraget Utredning av hörselrubbningar, tinnitussymtom och/eller balansrubbningar samt de fall då orsak till hörselnedsättningen inte är känd eller diagnostiserad handläggs av specialist inom öron-, näsa- och halssjukdomar samt specialist inom audiologi. Regionens utvidgade hörselrehabilitering vid Hälsa och habilitering ansvarar för den hörselrehabilitering som är mer omfattande och ofta kräver insatser från flera vårdgivare och under längre tid. Vid bedömning av behov av mer omfattande rehabilitering är ett eller flera av följande kriterier indikationer för utvidgad hörselrehabilitering: Personer med stora besvär av hörselnedsättning/tinnitus/ljudkänslighet där till exempel risk för långvarig eller ofta förekommande sjukskrivning föreligger trots anpassning med hörapparat. Personer med tydliga tecken på långvarig trötthet i vardagen, social isolering eller nedstämdhet förorsakad av hörselnedsättning/tinnitus/ljudkänslighet. Personer med nytillkommen/hastig förvärrad tinnitus/hörselnedsättning/dövhet, till exempel patienter med plötslig dövhet. Personer med TMV 4 sämre än eller lika med 70 db HL och/eller maximal taluppfattning sämre än eller lika med 50% på bästa örat. Personer med ytterligare funktionsnedsättning som påverkar kommunikationen och/eller där hörselnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning medför att hörselrehabiliteringen blir omfattande. 26

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Personer med hörselnedsättning som har kontakt med regionens syncentral eller habilitering för barn och vuxna. Personer med koncentrations- och/eller sömnsvårigheter på grund av tinnitus samt personer med ständiga besvär av tinnitus. Personer som har eller är i behov av hörselimplantat, det vill säga benförankrad hörapparat, mellanöreimplantat, cochleaimplantat eller liknande. Personer med auditiva signalbearbetningsproblem eller auditiv neuropati. Personer med ensidig eller bilateral atresi. Personer med ensidig dövhet. 4.3 Målgrupp Målgruppen är personer 20 år och äldre med lätt till måttlig hörselnedsättning. 4.4 Beskrivning av tjänsten Vårdgivaren ska erbjuda grundläggande hörselrehabilitering för målgruppen. Legitimerad audionom ska utföra behovsbedömning samt vid behov påbörja rehabiliteringsinsatser. Vårdgivaren ska följa upp rehabiliteringsinsatserna samt vid behov ta emot patienter för service av förskrivna hörhjälpmedel. Behovsbedömning och förskrivningsprocess innefattar flera besök. Antalet besök styrs av patientens behov. Behovet ska dokumenteras i en individuell rehabiliteringsplan enligt hälso- och sjukvårdslagen 3b och SOSFS 2008:20. 4.4.1 Behovsbedömning Hörselutredning genom bedömning av hörselgång och trumhinna (otoskopi). tonaudiometri (luft- och benledningströsklar, via hörtelefon och benvibrator), samt taluppfattning i brus eller maximal taluppfattning via hörtelefon ska genomföras. Tympanometri utförs vid behov. Mätutrustning och metoder ska följa svensk standard, se avsnitt Standarder för mätutrustning och mätmetoder. Kartläggning av patientens individuella behov av hörselrehabilitering utifrån ett kommunikativt och psykosocialt perspektiv ska genomföras. Utifrån resultat av hörselutredning och individuell kartläggning avgör den legitimerade audionomen om patienten ska erbjudas rehabilitering av vårdgivaren eller remitteras till annan instans för till exempel utredning av sjukdom eller mer omfattande rehabilitering. 27

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 4.4.2 Rehabiliteringsinsatser 4.4.2.1 Generella rehabiliteringsinsatser I samråd med patienten ska en skriftlig individuell rehabiliteringsplan upprättas där definierade mål med rehabiliteringen framgår. Målen ska anges i så konkret form att rehabiliteringsresultatet kan mätas och redovisas i relation till dess mål. Vårdgivaren ska erbjuda fördjupad information i grupp eller enskilt för att öka patientens och anhörigas förståelse för vad hörselnedsättningen innebär. Informationen syftar till att ge insikt i hur patienten kan hantera konsekvenser av hörselnedsättning samt genom olika åtgärder förbättra kommunikationsmöjligheterna. Utvärdering av resultat ska ske mot uppsatta mål i den individuella rehabiliteringsplanen. 4.4.2.2 Förskrivningsprocess Vid avtryckstagning där trumhinna eller hörselgång har avvikande status ska vårdgivaren, för att säkerställa patientsäkerheten, samarbeta med specialist inom öron-, näsa- och halssjukdomar eller specialist inom audiologi. Utprovning av lämpliga hörhjälpmedel ska göras enligt regionens gällande Anvisningar för hörhjälpmedel, se bilaga 1. Vid utprovning av hörapparat ska vårdgivaren utföra taluppfattningsmätning med brus i fritt fält och/eller akustiska hörselgångsmätningar. Patienten ska få information och utbildning om villkor för att erhålla hjälpmedel samt hur det ska användas och underhållas. Patienter i yrkesverksam ålder ska erbjudas information om försäkringsaspekter och hörseltekniska hjälpmedel på arbetsplatsen. Såväl muntlig som skriftlig information ska ges. Under förskrivningsprocessen ska det finnas en dialog mellan legitimerad audionom och patient angående konsekvenser av hörselnedsättningen och strategier för att underlätta kommunikation. Utvärdering av hörapparatutprovningen ska utföras enligt SS-EN 15927:2010.I de fall utvärderingen visar behov av ytterligare åtgärd eller hänvisning till annan vårdgivare ska detta erbjudas patienten. 4.4.3 Uppföljning Vårdgivaren ska informera att patienten har ansvar att återkontakta mottagningen om hörhjälpmedlen inte fungerar eller om hörselsituationen försämras. Regionen följer upp alla patienters upplevelse av funktionsnedsättning och nyttan av hörhjälpmedel via kvalitetsregistret Hörselbron. Vårdgivaren ska ge patienten en skriftlig information om att de kommer att få en enkät hemskickad som ligger till grund för kvalitetsregistrets kunskapsbank. 28

4.4.4 Service 2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Efter avslutad förskrivningsprocess ska vårdgivaren vid behov ta emot patienten för kontroll, justering och reparation av förskrivna hjälpmedel. Mottagningen ska vid behov erbjuda tillfälligt lån av hörapparat. Vårdgivaren ska i förekommande fall, se bilaga 1, även byta till likvärdiga hörapparater som en serviceåtgärd. Kontroll, justering och reparation ska erbjudas de patienter som erhållit hjälpmedel från regionen före 1 november 2011 oavsett var de fått hjälpmedel utprovade. Kontroll, justering och reparation ska även erbjudas patienter på, av regionen, senare avvecklade verksamheter. I särskilt förekommande fall kan installation och reparation av slingor beställas av Regionens utvidgade hörselrehabilitering, se bilaga 1. 4.4.5 Remittering och hänvisning Vårdgivaren är primärinstans för bedömning av hörselrehabilitering vilket innebär att remiss inte är nödvändigt för att ta del av tjänsten. Vårdgivaren ansvarar för att hänvisa/remittera patienten till den utvidgade rehabiliteringen eller till medicinsk diagnostik om behov föreligger. Hänvisning ska göras till regionens utvidgade hörselrehabilitering för alla barn och ungdomar under 20 år samt vuxna personer som är i behov av hörselrehabilitering av mer omfattande karaktär och av flera yrkeskompetenser under längre tid, se kap 4.2. Remittering ska göras till specialistläkare för medicinsk bedömning då hörselutredningen indikerar behov av utvidgad öron- eller hörseldiagnostik, se kap 4.2. Vårdgivaren ska följa regionens vid var tid gällande regler om remisshantering och använda remissblankett anvisad av den mottagande verksamheten. 4.5 Kompetens Momenten som ingår i stycket 4.4 Beskrivning av tjänsten ska utföras av legitimerad audionom. För att fullgöra uppdraget ska vårdgivaren ha minst två anställda legitimerade audionomer som bedriver sin verksamhet på mottagningen. Av verksamma audionomer ska minst en ha minst två års erfarenhet. Den audionom som har minst två års erfarenhet måste finnas tillgänglig för handledning av övriga audionomer. Därutöver ska vårdgivaren ha tillgång till medicinsk, teknisk och psykosocial specialistkompetens att konsultera vid behov. Vårdgivaren ansvarar för att det finns legitimerad audionom med kompetens att handleda audionomstuderande på den godkända mottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att den godkända mottagningen har en utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för verksamheten. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. 29

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 I enlighet med svensk standard för utprovning av hörapparater (SS EN 15927:2010) ska all behandlande personal få vidareutbildning under betald arbetstid omfattande minst 20 timmar per år. Dokumenterade rutiner avseende kompetensutveckling ska finnas. I enlighet med regionens förskrivningsrutiner ska vårdgivaren se till att mottagningens legitimerade audionomer deltar i förskrivarutbildning anordnade av Hälsa och habilitering. 4.6 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren ska i samarbete med Regionen kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Vårdgivaren ska ha ett system för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten med fokus på kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Innehållet i verksamheten ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt formas för att på bästa sätt möta den enskilda patientens behov. 4.7 Samverkan och vårdprocess Godkänd mottagning för grundläggande hörselrehabilitering är ofta den första kontakten med hörselvården och har som sådan stort ansvar för en väl sammanhållen och för patienten tydlig hörselvård. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner och riktlinjer för ett väl fungerande samarbete mellan olika delar av hörselvården för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner eller själva ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner och riktlinjer som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna. Viktiga samverkanspartner är: Regionens utvidgade hörselrehabilitering Regionens hörsel- och balansklinik specialister inom öron- näsa och halssjukdomar övriga vårdgivare inom uppdraget kommunernas heminstruktörer för hörsel försäkringskassa arbetsförmedling 30

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 5 UPPFÖLJNING Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen skall även ge underlag för patienterna att göra kunskapsbaserade val av vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Regionen äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Vårdgivaren ska leverera produktionsstatistik enligt Uppföljningsplan grundläggande hörselrehabilitering, se bilaga 2. Utöver uppföljningsplanen ska vårdgivaren årligen leverera en verksamhetsberättelse enligt kap 5.1 nedan. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. Regionen avser att tillsammans med vårdgivarna utveckla fler kvalitetskriterier. När förutsättningar finns kommer nya kriterier successivt att introduceras. 5.1 Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Kvalitetssystem Redovisa system för kvalitetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete. Patientsäkerhet Redovisa registrerade avvikelser. Personal Redovisa personalsituationen avseende vakanser. Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners. Miljö Miljöredovisningen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att uppfylla regionens miljökrav. 5.2 Deltagande i nationell datainsamling Vårdgivaren ska delta i utveckling av kvalitetsregister i samarbete med Regionens utvidgade hörselrehabilitering och registerhållaren Hörselbron. Regionen ansvarar för finansiering av kvalitetsregistret. 31

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 32

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 6 ERSÄTTNING 6.1 Ersättningsmodell Ersättning för behovsbedömning utgår endast då en fullständig hörselutredning och kartläggning av individens behov genomförs enligt kap. 4.4.1. Ersättning för behovsbedömning utgår en gång per patient och per 12-månadersperiod. Ersättning för förskrivningsprocess inkluderar patientens egenavgift vilken är olika beroende på antalet hjälpmedel som förskrivs, se bilaga 1. I beloppet ingår ersättning för service enligt kap. 4.4.4 för förskrivet hjälpmedel. Ersättning för förskrivningsprocess utgår även då hjälpmedlet behöver bytas enligt bilaga 1. Ersättning för enstaka servicebesök utgår enbart för patienter med hörhjälpmedel förskrivna enligt regionens förskrivningsregler före den 1 november 2011 och utförda på mottagningar som regionen därefter har avvecklat. Ersättning utgår för vårdtjänsterna: - 513 kronor per behovsbedömning - 2 352/2502/2652 kronor per förskrivningsprocess beroende på hur många hjälpmedel som förskrivs under processen, se bilaga 1. - 2052 kronor per avbruten förskrivningsprocess (d.v.s. där patienten väljer att avbryta hörselrehabilitering under pågående förskrivningsprocess). - 103 kronor för enstaka servicebesök för patienter med hörapparater förskrivna före den 1 november 2011. Utöver fastställda ersättningsnivåer utgår en extra strukturersättning till vårdgivare som utför sitt uppdrag lokalt i Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner med 15 procent per besök vilket innebär: - 77 kronor per behovsbedömning - 308 kronor per förskrivningsprocess - 308 kronor per avbruten förskrivningsprocess - 15 kronor för enstaka servicebesök för patienter med hörapparater förskrivna före den 1 november 2011 Vårdgivaren erhåller patientens egenavgift för reparation 100 kr såsom ersättning för felsökning och administrering av försändelser till leverantören. Den faktiska reparationskostnaden som uppkommer då garantin på hjälpmedlet har gått ut vidarefaktureras av leverantören till Regionen då regionen står för kostnaden. Se vidare bilaga 1. Ersättning för verksamhetsförlagd utbildning för audionomstuderande utgår enligt regelverk och avtal med respektive lärosäte. 33

6.2 Utomlänspatienter och utomlänsvård 2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Regionen fakturerar andra landsting/regioner och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på regionen för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting/hemregion eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från regionen på grund av att aktuella avtal inte följs, drar regionen av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av regionen. 6.3 Tolkkostnader Vårdgivaren äger rätt att vidarefakturera Regionen faktiska tolkkostnader förutsatt att vårdgivaren anlitar en av regionen godkänd tolk. 6.4 Egenavgifter Vårdgivaren ska följa de av regionen fastställda egenavgifterna för patienten samt de regler som gäller för högkostnadsskydd enligt regionens gällande anvisningar för hörhjälpmedel, se bilaga 1. Uttagna egenavgifter tillfaller vårdgivaren och ska specificeras på fakturaunderlaget till Regionen. Egenavgifter som faller under patientens egenansvar enligt bilaga 1 tillfaller vårdgivaren men ska inte specificeras på fakturaunderlaget. Om regionen beslutar om förändrade egenavgifter för patienten ska övriga ersättningar från Regionen till vårdgivaren justeras på sådant sätt att vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av de förändrade egenavgifterna. Regionen fastställer hur denna justering av ersättningarna ska ske. Regionen ersätter vårdgivaren för de egenavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga egenavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Regionen ersätter dock inte vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala egenavgift enligt regionens regler. 6.5 Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. 6.6 Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning 34

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa regionens gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till regionen via en visitfil kompatibel till regionens system Privera. Ersättning utgår inte för behandling som inte faktureras inom tre (3) månader från det att den utförts. Om regionen inte i tid erlägger ersättning till vårdgivaren är vårdgivaren berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla vårdgivarens F-skattsedel ska vårdgivaren omedelbart meddela regionen detta. Om sådan återkallelse sker är vårdgivaren inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Information om Visitfilspecifikation, Privera, utbetalningsdatum etc. finns på: http://www.lul.se/extranat/for-vardgivare/privera/ Hjälpmedel direktfaktureras från leverantören av hjälpmedel till Regionen. Vårdgivaren ska förse Regionen med underlag för fakturering av borttappat hjälpmedel i varje enskilt patientfall. Regionen ansvarar för att fakturera patienten för borttappat hjälpmedel enligt regionens gällande anvisningar för hörhjälpmedel, se bilaga 1. Vårdgivaren skall tillse att samtliga underlag är faktureringsklara då de skickas till regionen. Ersättningsskyldigheten ska vara uträknad. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format). 35

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 7 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL REGION UPPSALA Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till regionens Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV- Grundläggande hörselrehabilitering. Om vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. 7.1 Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 7.2 Lokalisering Vårdgivaren skall ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad. Planeras en eller flera filial/-er till mottagningen skall även denna adress anges. 36

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 7.3 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Godkänd mottagning för grundläggande hörselrehabilitering Planerad driftstart 20 - - 7.4 Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Regionen ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Regionen. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex (6) månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Den skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än tre (3) månader). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 37

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Uteslutning av leverantör Leverantören skall genom sanningsförsäkran nedan intyga att denne uppfyller krav enligt LOV (2008:962) 7 kap 1. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. Leverantören intygar att förhållanden enligt LOV (2008:962) 7 kap 1 inte föreligger vid anbudslämnandet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad vårdgivare skall åta sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 1 i förfrågningsunderlaget och därvid följa förfrågningsunderlaget för den verksamhet som skall bedrivas. Undertecknad vårdgivare skall försäkra Regionen att vårdgivaren är medveten om att Regionen kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfylller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) 38

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter skall det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Region Uppsala Upphandlingsenheten Box 602 751 25 UPPSALA Besöksadress: Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e- post till: upphandling@lul.se 39

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 VS2016-0072 BILAGA 1. Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel inom Grundläggande hörselrehabilitering i Region Uppsala

2016-10-26 Diarienummer: UPPH2011-0055 HSS2011-0151 Innehållsförteckning Regionens policy och riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning 3 Definitioner 3 Hjälpmedel 3 Medicinteknisk produkt 3 Egenansvar 4 Förbrukningsartiklar 4 Hörseltekniska hjälpmedel på arbetsplatsen 4 Hjälpmedelssortiment 4 Ansvar för sortiment 4 Aktuella hjälpmedelsgrupper 5 Förskrivning av hjälpmedel 5 Förskrivningsprocessen 5 Förskrivningsrätt 6 Förskrivarens ansvar 6 Användarens ansvar 7 Byte av hörapparater 7 Avgifter 8 Besöksavgift 8 Egenavgifter vid förskrivning av hörhjälpmedel inklusive hörapparater 8 Undantag från egenavgift 9 Egenansvar 9 Felsökning, service och reparation 9 Oaktsamhet eller felaktigt handhavande 10 Högkostnadsskydd (frikort) för hjälpmedel 10 Samordnat högkostnadsskydd 11 2

3 (52) Regionens policy och riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Landstingsfullmäktige (numera Regionfullmäktige) antog den 25 september 2013 Policy för hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala län (numera Region Uppsala). Policyn gäller alla enheter som hanterar hjälpmedel inom, eller via vårdavtal med, regionen. Syftet med policyn är att förskrivningsprocessen ska kännetecknas av likvärdig bedömning och tillgång till hjälpmedel oberoende av var i Uppsala län en patient/brukare är bosatt. Landstingsfullmäktige (numera Regionfullmäktige) antog sedan den 29 april 2015 Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län (numera Region Uppsala). De allmänna riktlinjerna syftar till att ge övergripande och enhetliga bestämmelser för hjälpmedelsförskrivning inom regionen samt konkretisera policyns principer. Utifrån allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning skaförvaltnings- respektive vårdvalsspecifika riktlinjer tas fram, dessa skakonkretisera vad som gäller för förskrivning inom den utvidgade respektive den grundläggande hörselrehabiliteringen. I avvaktan på de vårdvalsspecifika riktlinjerna ska följande Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel inom Grundläggande hörselrehabilitering tillämpas av alla mottagningar inom grundläggande hörselrehabilitering. Definitioner Hjälpmedel Anvisningarna avser hörhjälpmedel, inklusive hörapparater, som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kunskap för bedömning, utprovning, anpassning, träning, uppföljning och utvärdering och som är avsedda att förebygga, förbättra, vidmakthålla eller kompensera nedsatt funktion och förmåga. Hjälpmedlen ska uppfylla kraven för medicintekniska produkter enligt Lagen (SFS 1993:584) om medicintekniska produkter. 1 Medicinteknisk produkt I lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) 2 avses produkter som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor 1. påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, 2. påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning, 1 Svensk författningssamling (SFS) Lag (1993:584) om medicinsktekniska produkter, Ändrad t.o.m. SFS 2009:814, Socialdepartementet 3

4 (52) 3. undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller 4. kontrollera befruktning. Medicintekniska produkter ska uppfylla kraven för CE-märkning. Egenansvar Produkter som är tillgängliga för inköp i den öppna handeln, som inte kräver bedömning av medicinsk personal för att användas, och som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning, betraktas inte som hjälpmedel. Med öppna handeln avses t ex affärer, apotek och postorderföretag. Sådana produkter betraktas som egenansvar och bekostas av individen. Även hjälpmedel som individen vill ha som extra och som inte är medicinskt motiverade, t ex en extra hörselgångsinsats, betraktas som egenansvar som bekostas av individen. Andra exempel på vad som betraktas som extra egenansvar finns under rubriken Avgifter i denna bilaga. Förbrukningsartiklar Vid förskrivning ska individen få ett komplett fungerande hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändaren bekostar sedan själv förbrukningsartiklar vilka kan behöva bytas ut ett antal gånger under hjälpmedlets livslängd. Byte av förbrukningsartiklar likställs inte med reparation. Batterier, tunn ljudslang, domer och vaxfilter är exempel på förbrukningsartiklar som hjälpmedelsanvändaren kan byta själv. Förbrukningsartiklar betraktas som egenansvar och ingår inte i högkostnadsskyddet. Hörseltekniska hjälpmedel på arbetsplatsen Hjälpmedel som yrkesverksamma behöver för att klara av arbetslivet definieras som hörseltekniska hjälpmedel på arbetsplatsen och bekostas av arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan. Hjälpmedelssortiment Ansvar för sortimentet Förvaltningen Hälsa och habilitering, med ansvar för regionens utvidgade hörselrehabilitering, upphandlar och ansvarar för regionens sortiment av hörhjälpmedel. 4

5 (52) Aktuella hjälpmedelsgrupper De hjälpmedelsgrupper som är aktuella vid grundläggande hörselrehabilitering redovisas i Tabell 1 2. Komplett sortimentsförteckning med aktuella produkter tillhandahålls av förvaltningen Hälsa och habilitering. Tabell 1. Hjälpmedelsförteckning inom Grundläggande hörselrehabilitering Hörhjälpmedel Anvisning Kroppsburna hörapparater I-örat apparater Bakom örat apparater Fjärrkontroll till hörapparat Vid behovsbedömning inför en hjälpmedelsförskrivning är det hälsoproblemets svårighetsgrad och insatsens effekt på hälsan, i kombination med hur kostnadseffektiv åtgärden är, som utgör grunden för beslut och val av produkt. Fjärrkontroll är huvudsakligen egenansvar. Särskilda medicinska skäl krävs för förskrivning. Hjälpmedel för att hantera ljud, bild- och videoinformation Slingförstärkare, slingmottagare och slingor Endast en slinga förskrivs. Om patienten önskar flera slingor hänvisas till egenansvaret, dvs. det är patientens ansvar att själv införskaffa dem. Fast slinga kan enbart förskrivas till patienter som bor i fristående hus. Installation av slinga är i normalfallet egenansvar. Förskrivning av hjälpmedel Förskrivningsprocessen 3 Hjälpmedelsbehovet relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och ska integreras i den övergripande habiliterings-/rehabiliteringsplaneringen. Förskrivningen ska utgå från brukarens behov och leda till val av produkt som kan fungera i den/de aktuella situationen/situationerna för att uppnå så bra vardagsfungerande som möjligt. Det specifika hjälpmedlet ska väljas i samråd med individen utifrån det fastställda hjälpmedelssortimentet. I förskrivningsprocessen ingår att: kartlägga och bedöma behov av insatser prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt vid behov special-anpassa, dvs. initiera och utfärda anvisning 2 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning klassificering och terminologi (ISO 9999:2011). 3 Blomquist, U.& Nicolaou, I. (2007) Förskrivningsprocessen, Hjälpmedelsinstitutet (HI) 5

6 (52) instruera, träna och informera följa upp och utvärdera funktion och nytta utifrån förväntade mål i habiliterings- /rehabiliteringsplanen Förskrivningsrätt För att förskriva hörhjälpmedel från regionens sortiment av hörhjälpmedel krävs utbildning till leg audionom. Förskrivaren ska vara godkänd av verksamhetsansvarig, utsedd att förskriva hjälpmedel i tjänsten och vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare. Förskrivningsrätt kan inte delegeras. Förskrivarens ansvar Bedömning av behov och förskrivning av hjälpmedel utgör en del i ett helhetsperspektiv och ska ingå i en habiliterings-/rehabiliteringsplan där behov, mål och åtgärder diskuteras med individen och/eller dess vårdnadshavare/närstående. Förskrivaren ska tillsammans med individen (vid behov närstående): utreda behovet av hörhjälpmedel, vilka eventuella alternativ till hörhjälpmedel som finns samt behov av övriga åtgärder, t ex behandling eller medicinsk åtgärd. göra en bedömning av hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera för funktionsnedsättningen. Bedömningen ska utgå från individens medicinska, sociala och psykologiska status samt ta hänsyn till säkerhetsaspekter och eventuella kontraindikationer. upprätta en skriftlig individuell rehabiliteringsplan där planerade och beslutade insatser ska framgå. Förskrivaren ansvarar också för att: ha kännedom om olika aktuella produkter, deras funktionella egenskaper, anpassningsmöjligheter samt kostnader. prova ut lämpligaste produkten utifrån tillgängligt sortiment. individen med hörselnedsättning får träna med hjälpmedlet i den miljö det ska användas och enligt målen i den individuella rehabiliteringsplanen. instruera individen med hörselnedsättning och relevanta personer i dess omgivning hur det aktuella hjälpmedlet ska användas och skötas följa upp effekt och nytta av det förskrivna hjälpmedlet i förhållande till de uppsatta målen i den individuella rehabiliteringsplanen informera individen som får ett hjälpmedel förskrivet om de förutsättningar som gäller för att få ett hjälpmedel, vilket ansvar användaren har för hjälpmedlet (Se Användarens ansvar), vilken service som finns att få samt vart användaren ska vända sig med frågor. 6

7 (52) ge råd och stöd kring produkter/hjälpmedel som betraktas som egenvårdsansvar som inte kan förskrivas som hjälpmedel (Se Egenvårdsansvar) Användarens ansvar Allmänt Förskrivna hjälpmedel ägs av Region Uppsala och ska om inget annat uppges återlämnas till vårdgivaren om behovet upphör eller om det inte motsvarar godtagbar nytta i förhållande till uppsatta mål i den individuella rehabiliteringsplanen. Ett personligt förskrivet hjälpmedel får inte överlåtas till annan person. Aktsamhet och handhavande Användaren/närstående ansvarar för att de hjälpmedel man lånar vårdas och hanteras enligt de instruktioner som ges i samband med förskrivningen och att leverantörens bruksanvisning följs. Reparationer och service av hjälpmedel ska utföras enligt den information användaren fått vid förskrivningen. Användaren får inte göra några förändringar av hjälpmedlet eller dess konstruktion och om behov av anpassning av hjälpmedlet finns ska förskrivande enhet kontaktas. Användaren bekostar själv de reparationer som orsakas av brukarens oaktsamhet eller felaktiga handhavande och som därmed inte omfattas av garantin. Oaktsamheten kan t ex bestå av att hundar tuggat på hörapparaten, att den körts i tvättmaskinen, att man trampat på hörapparaten eller att den tappats bort. Generellt är användaren även ansvarig för hjälpmedel som skadats eller förkommit i samband med olycksfall eller vård på t ex sjukhus eller äldreboende. (Se Avgifter, Felsökning, service och reparation ) Installation av hörseltekniska hjälpmedel I normalfallet är installation av hörseltekniska hjälpmedel ett egenansvar som bekostas av användaren. Om förskrivare bedömt att särskilda medicinska eller psykosociala skäl föreligger, kan installation av slinga beställas från Regionens utvidgade hörselrehabilitering. Flytt och montering av hjälpmedel Brukare som flyttar inom eller till Region Uppsala betalar själv kostnaden för upp- /nedmontering av hjälpmedel. Brukare som flyttar från Region Uppsala och tar med sig förskrivna hjälpmedel kontaktar själv den nya vårdgivaren för uppmontering. Byte av hörapparater Så länge individen har en så god hörsel som möjligt med hjälp av sina hörapparater finns ingen anledning att byta dessa oavsett hur gamla de är. Förskrivningen ska utgå från brukarens behov. Byte av hörapparater kan göras om: 7

8 (52) det föreligger medicinska skäl, t ex försämrad hörsel eller oförmåga att hantera hjälpmedlen av fysiska eller psykosociala skäl hörapparaten inte går att reparera det inte är kostnadseffektivt att reparera de gamla hörapparaterna. I den kostnadseffektiva bedömningen ska förskrivaren jämföra kostnaden att reparera befintliga hörapparater med kostnaden att skaffa nya, inkluderat tjänstekostnaden som debiteras regionen. För hörapparater gäller att ny förskrivning kan ske tidigast efter 4 år om inte ovanstående kriterier är uppfyllda. Byte av hörapparater betraktas som en ny förskrivningsprocess såvida hörapparaterna inte går att ersätta med likvärdiga: 1. Då byte av hörapparat sker inom 12 månader från det att hjälpmedlet förskrivits krävs ingen ny behovsbedömning. Om det går att byta till likvärdiga hörapparater betraktas bytet som en serviceåtgärd kopplat till föregående förskrivningsprocess, vilket är åtgärdat inom ramen för ett besök. 2. Då byte av hörapparat sker efter 12 månader från det att hjälpmedlet förskrivits behöver en ny behovsbedömning utföras. Om behovsbedömningen resulterar i byte till likvärdiga hörapparater betraktas bytet som en serviceåtgärd som är åtgärdat inom ramen för ett besök. Om behovsbedömningen resulterar i ett behov av nya hörapparater betraktas bytet som en ny förskrivningsprocess. Oavsett om det är individens förändrade behov eller om hörapparaten tappat sin funktion, ska anledningen till byte alltid dokumenteras i journalen. Avgifter Avgifter regleras i Avgiftshandboken och kan komma att ändras under avtalsperioden. Besöksavgift Besök för grundläggande hörselrehabilitering är kostnadsfria. Egenavgifter vid förskrivning av hörhjälpmedel inklusive hörapparater Vid förskrivning av hörhjälpmedel tas en egenavgift ut. Avgiften är beroende av hur många hjälpmedel som provas ut och förskrivs i samma process. Vid förskrivning av ett hörhjälpmedel är egenavgiften 300 kr (se förtydligande av vad som räknas som ett hjälpmedel nedan) Vid förskrivning av två hörhjälpmedel i samma process är egenavgiften 450 kr Vid förskrivning av tre eller fler hörhjälpmedel i samma process är egenavgiften 8

9 (52) 600 kr Vid förskrivning av hörhjälpmedel som kostar under 300 kr betalas den faktiska avgiften Förtydligande av ett hjälpmedel : Vid förskrivning av hörapparat ska individen få ett komplett fungerande hjälpmedel, vilket innebär att batteri, slang, hörselgångsinsats, tunn ljudslang, dome, extern hörtelefon och vaxfilter ingår. Två hörapparater förskrivna i samma process räknas som ett hjälpmedel. Vid förskrivning av en hörapparat ska komplettering med hörapparat till andra örat göras inom ett år för att räknas till samma process. Fjärrkontroll som av medicinska skäl förskrivs tillsammans med hörapparat räknas som ett hjälpmedel. Om medicinska skäl finns för att komplettera med fjärrkontroll vid senare tillfälle tas ny egenavgift ut. Egenavgifter för hörhjälpmedel ingår i regionens högkostnadsskydd för hjälpmedel, se nedan. Hjälpmedlet förskrivs som ett lån till individen och ska lämnas tillbaka till regionen när behovet upphör. (Se Användarens ansvar) Egenavgiften betalas inte tillbaka när ett förskrivet hjälpmedel återlämnas. Undantag från egenavgift Egenavgift tas inte ut för personer som har frikort för hjälpmedel eller som av annan anledning undantagits från skyldigheten att betala egenavgift enligt regionen avgiftshandbok. Egenansvar Vid önskemål om extra hörselgångsinsats som inte är medicinskt motiverad betalar individen den faktiska kostnaden. Ingår inte i högkostnadsskyddet. Om utsmyckning önskas i hörselgångsinsatsen betalar individen den faktiska kostnaden. Ingår inte i högkostnadsskyddet. Förbrukningsartiklar utöver de som ingår vid förskrivningstillfället bekostas av individen. Ingår inte i högkostnadsskyddet. Felsökning, service och reparation Egenavgift vid felsökning, service och reparation är 100 kr. Frikort gäller inte. 9

10 (52) Byte av sladd till TV på grund av att man bytt TV räknas som reparation. Om samtliga delar i hjälpmedlet/systemet måste bytas ut (nytt eller begagnat likvärdigt) likställs reparationen med en ny förskrivning (Se Byte av hörhjälpmedel) med tillhörande egenavgift. Frikort gäller. Oaktsamhet eller felaktigt handhavande Vid reparation av hörhjälpmedel på grund av oaktsamhet eller felaktigt handhavande, som därmed inte omfattas av garantin, betalar brukaren den faktiska reparationskostnaden. Vid borttappad eller trasig hörselgångsinsats på grund av oaktsamhet betalar brukaren den faktiska kostnaden för en ny. Hörselgångsinsatser äldre än fyra år debiteras inte. Vid trasigt skal till allt-i-örat apparater på grund av oaktsamhet betalar brukaren den faktiska kostnaden. (Se Användarens ansvar). Frikort gäller inte. Om hjälpmedlet skadats på grund av oaktsamhet eller felaktigt handhavande så att det inte går/är värt att reparera, eller om hjälpmedlet tappats bort och måste ersättas med nytt, gäller följande ersättningsnivåer för den gamla hörapparaten: 1:a året 80 % av inköpspriset 2:a året 60 % av inköpspriset 3:e året 40 % av inköpspriset 4.e året 20 % av inköpspriset Ny egenavgift tas ut vid förskrivning av det nya hjälpmedlet. Högkostnadsskydd (frikort) för hjälpmedel Den som betalat egenavgifter för hjälpmedel från regionen, motsvarande det belopp som gäller för det statliga högkostnadsskyddet har rätt att få hjälpmedel förskrivna kostnadsfritt under resterande del av en tolvmånadersperiod. När summan är uppnådd är individen berättigad till att få ett frikort utskrivet för den resterande tiden av tolvmånadersperioden. Även egenavgifter för andra typer av hjälpmedel från regionen än hörhjälpmedel, som till exempel synhjälpmedel och ortopedtekniska hjälpmedel, får inräknas i högkostnadsskyddet. Det är användarens ansvar att spara och uppvisa kvitton på erlagda avgifter för hjälpmedel. Avgifter för hjälpmedel får inte räknas samman med avgifter för sjukvård för att uppnå högkostnadsskydd, däremot finns samordnat högkostnadsskydd enligt nedan. Byte av förstärkare på grund av ny TV innebär ny förskrivning med tillhörande egenavgift. 10

11 (52) Samordnat högkostnadsskydd Region Uppsala har ett samordnat högkostnadsskydd vilket är riktat mot de patienter som är i behov av öppenvård, sjukresor och hjälpmedel. Avsikten med det samordnade högkostnadsskyddet är att förenkla för patienten som endast behöver hantera ett frikort.. 11

sida 12 (52) BILAGA 2. UPPFÖLJNINGSPLAN GRUNDLÄGGANDE HÖRSELREHABILITERING Nyckeltal Frekvens Målnivå Patientunderlag Antal patienter 4 som mottagit vårdåtgärder 5 Antal patienter som inte är bosatta/skrivna i länet Antal helt nya 6 patienter Årligen Årligen Årligen Patientbesök Totalt antal individuella besök 7 Antal besök på filialmottagning/ambulerande verksamhet Antal servicebesök Antal behovsbedömningar Årligen Årligen Årligen Årligen Hjälpmedelsförskrivning Antal patienter som blivit förskrivna hörapparater Män 20-64 år Kvinnor 20-64 år Män 65 år och äldre Kvinnor 65 år och äldre Antal patienter som blivit förskrivna monauralt (till ett öra) Män Kvinnor Antal patienter som blivit förskrivna binauralt (till båda öronen) Män Kvinnor Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen 4 En patient är en person med ett unikt personnummer som är registrerad hos vårdgivaren. En patient kan representeras av en eller flera företrädare/anhöriga. 5 En vårdåtgärd är en väsentlig åtgärd som är journalförd. Vårdåtgärder inkluderar även servicebesök. 6 helt nya definieras som nydebuterade hörselvårdsanvändare inom länet 7 Även servicebesök ingår 12

sida 13 (52) Antal patienter som blivit förskrivna binauralt en kompletterande apparat Män Kvinnor Antal patienter som blivit förskrivna hörapparater för första gången Män Kvinnor Antal patienter som bytt hörapparat under året Män Kvinnor Antal patienter som blivit förskrivna hörseltekniska hjälpmedel Totalt antal förskrivna hörapparater Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Hänvisningar Antal patienter som hänvisats till specialistläkarkompetens för utvidgad diagnostik Antal patienter som hänvisats till utvidgad hörselrehabilitering Årligen Årligen Väntetider Genomsnittlig väntetid från första kontakt till en behovsbedömning Genomsnittlig väntetid mellan behovsbedömning och påbörjad förskrivningsprocess Aktuell kösituation (antal väntande personer som ej fått en bokad behovsbedömning) Kvalitetsmål Årligen Årligen Årligen 60 dagar 30 dagar Antal patienter med individuell rehabiliteringsplan Årligen 100 % 13

2016-10-20 sida 1 (17) Diarienummer VS2016-0087 VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR BARNMORSKEMOTTAGNING Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 juni 2009. Gällande från den 1 juli 2009. Förfrågningsunderlaget är reviderat av Vårdstyrelsen 26 oktober 2016 Gällande från den 1 januari 2017

2016-10-20 sida 2 (17) Diarienummer VS2016-0087

2016-10-20 sida 3 (17) Diarienummer VS2016-0087 Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för nedan gällande regelbok. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 23 februari 2009 att utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV) öppna möjlighet för fri etablering inom primärvården samt uppdrog åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram ett regelverk för valfrihetssystem i primärvården (vårdval). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer årligen nya gällande regelböcker och ersättningar för vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdcentral. Förfrågningsunderlag vårdval Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Det finns ett förfrågningsunderlag och en regelbok för vart och ett av de vårdområden som kräver godkännande. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf-fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till Regionens Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH2009-0050 Vårdcentral, UPPH2009-0051 Barnmorskemottagning och/eller UPPH2010-0076 Barnhälsovård. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem Upphandlande myndighet Region Uppsala Organisationsnummer: 232100-0024 Upphandlingsenheten Box 602 Fax: 018-10 57 50 751 25 UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

2016-10-20 sida 4 (17) Diarienummer VS2016-0087 1 UPPDRAG BARNMORSKEMOTTAGNING 1.1 Mål och inriktning Ett hälsoinriktat perspektiv, som innefattar livsstilsfrågor och förebyggande av psykosocial ohälsa, skall genomsyra verksamheten och vara en självklar del i all vård och behandling. Verksamheten utgör en viktig del i arbetet för en god reproduktiv hälsa och har stor betydelse för folkhälsan. Barnmorskemottagningarnas (BMM:s) mål är att: Befrämja hälsan hos kvinnan under graviditet genom att: - minska dödlighet, sjuklighet och skada hos mor och barn genom att tidigt upptäcka avvikelser och bidra till att behandla sjukdomstillstånd, - ge goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap genom psykosocialt stöd. Det psykosociala stödet skall även bidra till en positiv upplevelse av graviditet och förlossning tillsammans med uppföljningen av graviditetsoch förlossningsupplevelsen. Förebygga cervixcancer genom att utföra gynekologisk cellprovtagning enligt Regionens riktlinjer för organiserad screening för cervixcancerprevention. Ge tillgång till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering. Minska antalet oönskade graviditeter. Minska antalet sexuellt överförbara sjukdomar. Arbeta utåtriktat med hälsoinformation och samtal om livsstilsfrågor. 1.2 Målgrupper Verksamheten riktar sig till kvinnor som omfattas av Region Uppsalas ansvar enligt Patientlagen 3 eller 3c, asylsökande eller gömda flyktingar samt kvinnor som väljer en BMM i Uppsala län. Målgrupperna är: gravida och nyligen förlösta kvinnor kvinnor som är i behov av rådgivning/förskrivning/utprovning/applicering samt instruktion om familjeplanering.. kvinnor som behöver STI-förebyggande insatser kvinnor som kallas för kontroll inom ramen för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention skolungdomar m fl föremål för riktad hälsoinformation och samtal om livsstilsfrågor 1.3 Undantag från uppdraget Följande tillstånd ingår inte i detta uppdrag: gravid kvinna som kräver akutsjukhusets resurser gravid kvinna med insulinkrävande diabetessjukdom

2016-10-20 sida 5 (17) Diarienummer VS2016-0087 gravid kvinna som lever med HIV gravid kvinna med svår sjukdom som förväntas kräva täta kontroller på specialistmödravården vid Obstetriken Akademiska sjukhuset (fastställs av specialistmödravården) gravid kvinna med svåra missbruksproblem 1.4 Vårdtjänst Vårdgivarens uppdrag består av: mödrahälsovård fortsatt vård i hemmet första veckan efter förlossning för BMM utanför Uppsala och Knivsta kommuner rådgivning förskrivning, utprovning/applicering och instruktion om familjeplanering, samt STI-förebyggande arbete gynekologisk cellprovkontroll, för kvinnor enligt den organiserade screeningen för förebyggande av cervixcancer samt cellprovskontroller på kvinnor som genomgått behandling för cellavvikelser och som kallas enligt den s.k. Kontrollfilen via avdelningen för klinisk patologi och cytologi. Kvinna i ålder 23 49 år erbjuds cellprov med cytologi, kvinna 50 60 år erbjuds cellprov med HPV analys Hälsoinformation och samtal om levnadsvanefrågor 1.4.1 Graviditetsövervakning och eftervård Hälsovård i samband med graviditet och inför förlossning innebär att stödja en naturlig process, att stärka det friska samt att förebygga, tidigt uppmärksamma och lindra sådana problem av medicinsk, psykologisk och social karaktär som är av betydelse för den gravida kvinnan och den blivande familjen. Arbetet skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakten mellan de blivande föräldrarna/kvinnan och barnmorskan. Vårdgivaren skall: Utföra graviditetsövervakning i enlighet med Basprogram för graviditetsövervakning samt PM/riktlinjer, framtagna av mödrahälsovårdsenheten och obstetriken vid Akademiska sjukhuset. Tidigt hälsosamtal ska erbjudas inom 7-10 dagar från det att kvinnan ringt till mottagningen. Detta gäller även om kvinnan ringer senare än 8 grav veckor. Syftet med detta samtal är att tidigt göra en bedömning av livsstilsfaktorer och ge rådgivning om dess eventuella inverkan på graviditeten. Kvinnan ska tillfrågas om hon/paret önskar information om fosterdiagnostik och i så fall erbjudas information för att ta ställning till utökad fosterdiagnostik. Ha ett dokumenterat program för föräldrastöd i grupp. Föräldrastöd ska erbjudas samtliga förstagångsföräldrar och bör ta hänsyn kulturella och socioekonomiska förutsättningar och olika former av familjekonstruktioner. Gruppverksamheten bör förläggas så att samtliga föräldrar bereds möjlighet att delta.

2016-10-20 sida 6 (17) Diarienummer VS2016-0087 Individuell vårdplanering ska dokumenteras med hänsyn till eventuella bakomliggande medicinska och/eller psykosociala faktorer i enlighet med PM/riktlinjer för vårdnivå av gravida Vårdplaneringen ska dokumenteras utifrån om övervakningen följer basprogram eller kräver särskild planering i samråd med specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset. Aktivt samverka med Mödra- barnhälsovårdspsykologer i syfte att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos kvinnan samt vid behov lotsa till adekvat insats hos annan vårdgivare. Vårdgivaren skall utföra fortsatt vård i hemmet första veckan efter förlossningen vid barnmorskemottagning som är lokaliserad utanför Uppsala och Knivsta kommuner. Uppdraget innefattar daglig telefonkontakt till och med dagen före återbesöket, samt hembesök efter behov. Detta ska erbjudas till kvinnor som fött barn på Akademiska Sjukhuset och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen. Telefonkontakten och hembesöket sköts enligt PM i Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. ( BB vård i hemmet telefonkontakt, Barnläkarundersökning/screening av nyfödda barn på BB/förlossning, samt BB vård i hemmet Hembesök ). Notera bland annat rutiner för bilirubinscreening med BILICHECK. Om barnmorskemottagningen är stängd ska kvinnor med behov av telefonkontakt i första hand hänvisas till annan näraliggande mottagning och i andra hand till BB påväg. Vårdgivaren ska dokumentera graviditeten i Nationella Graviditetsregistret (Mödrahälsovårdsregistret) i syfte att verka för en god och likvärdig mödrahälsovård nationellt och vara ett verktyg för verksamhetsutveckling, uppföljning och kvalitetsutveckling lokalt. Utförande av ultraljudsundersökningar av olika slag under graviditeten ingår inte i barnmorskemottagningens uppdrag. 1.4.2 Insatser för familjeplanering Vårdgivaren skall: Ge preventivmedelsrådgivning samt förskrivning enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för Antikonception och i samråd med Mödrahälsovårdsenheten. Samråda med gynekolog vid Akademiska Sjukhuset gällande de kvinnor som har bakomliggande sjukdom eller förväntas ha en ökad risk för komplikation. Ge information om, och erbjuda provtagning gällande STI. Utföra STI-förebyggande arbete samt utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. Följa Regionövergripande riktlinjer och rutiner för behandling samt samverkan vid smittspårning. Ge sex- och samlevnadsinformation. Utföra graviditetstest samt ansvara för uppföljning utifrån provsvarets resultat. Erbjuda information inför och efter abort inklusive preventivmedelsrådgivning.

2016-10-20 sida 7 (17) Diarienummer VS2016-0087 1.5 Tilläggsåtagande Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Regionen förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtaganden om behovet inte redan är tillgodosett. 1.5.1 Familjecentral Vårdgivaren kan ha familjecentral som ett tilläggsåtagande om det finns en familjecentralsverksamhet i det område där mottagningen etablerats. Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. På en familjecentral samverkar ofta flera parter/olika yrkeskategorier i syfte att ge stöd åt föräldrar och barn. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. I uppdraget ingår: - arbetstid i den öppna verksamheten på öppna förskolan - följa med förälder för introduktion på öppna förskolan - särskilda riktade föräldragrupper t ex Ung mamma-grupp, Copegrupp - deltagande i arbetsgruppsmöten - deltagande i öppna förskolans interna planeringsdag en dag/halvår - deltagande i den obligatoriska fortbildningen för länets familjecentraler 1/2 dag/halvår (anordnad av Hälsa och habilitering och Uppsala kommun) Vårdgivaren ska anmäla intresse till Regionen och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande. 1.5.2 Ungdomsmottagning Vårdgivare som bedriver barnmorskemottagning kan ha ungdomsmottagning som ett tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska anmäla intresse till Regionen och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande. Målsättningen är att minst en ungdomsmottagning ska finnas i varje kommun. För att kallas ungdomsmottagning bör personalen bestå av minst barnmorska, läkare och kurator eller psykolog 1. Mottagningarna riktar sig till alla ungdomar upp till 20 år, som har frågor kring sexualitet, preventivmedel, aborter, venereologiska sjukdomar eller samtal och rådgivning för ungdomar med psykisk ohälsa. 1.6 Öppettider Under alla vardagar ska kvinnor ha möjlighet att få råd angående akuta problem och vid behov hänvisas samt få tid för besök på mottagningen. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider, t ex kvällstid med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. 1 Enligt Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningars riktlinjer (FSUM).

2016-10-20 sida 8 (17) Diarienummer VS2016-0087 Vårdgivaren äger rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Stängning av mottagningen får vidare ske vid obligatoriska utbildningstillfällen som hålls av mödrahälsovårdsenheten. Vid stängning skall hänvisning ske i telefonsvarare till gynmottagningen och till förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Vårdgivaren äger därutöver inte rätt att utan Regionens medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. I sådana fall skall överenskommelse göras med annan mottagning om att fullgöra uppdraget. 1.7 Kompetens Vårdgivaren skall ha personal i den omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra den verksamhet som detta avtal anger. Barnmorskemottagningen skall vara bemannad med legitimerade barnmorskor. Barnmorska på mottagningen ska ha god kunskap om kvinnohälsa och mödrahälsovård. Barnmorskan ska ha kompetens att förskriva födelsekontrollerande medel enligt Socialstyrelsens författning 1996:21. På mottagningen ska det även finnas läkarkompetens i form av allmänläkare som har ansvar för basal mödravård enligt PM. Rekommendation är 3 läkartimmar/100 inskrivna och vecka. Vidare ska mottagningen samverka med specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi vid Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset. Läkare vid mottagningen ansvarar för alla medicinska tillstånd som definieras som avvikande från det normala. Vårdgivaren ska tillhandahålla läkare på mottagningen i sådan omfattning att vårdgivaren kan garantera att basprogram och riktlinjer efterlevs. Läkarens arbetsuppgifter inom mödrahälsovården består i vårdplanering (planeringsrond) för nyinskrivna gravida enligt Regionens vårdprogram, graviditetsbesök och eftervårdsbesök, hantering av remisser och provsvar, konsultation till barnmorskor i medicinska frågor samt preventivmedelsbesök vid komplicerade frågeställningar. 2 PM Graviditetsövervakning bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt ska följas. För att upprätthålla kompetensen och en god kvalitet i verksamheten är det viktigt att varje befattningshavare tar hand om ett tillräckligt antal gravida varje år. Riktvärdet är 45 gravida per heltidsbarnmorska och år. Vårdgivaren ska senast inom 24 månader efter avtalsstart ha uppnått detta antal. En första uppföljning sker 18 månader efter verksamhetsstart. Uppföljningen görs av ansvarig avtalshandläggare tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten vid Kvinnokliniken. För att minska sårbarhet och ge möjlighet till kompetensutveckling bör en barnmorskemottagning bestå av minst två barnmorskor. 2 Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi; Rapport nr 59 2008, Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa

2016-10-20 sida 9 (17) Diarienummer VS2016-0087 Fortbildning och kompetensutveckling hos personalen ingår i barnmorskemottagningens basåtagande. Vårdgivaren skall tillse att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för att delta i det fortbildningsprogram som Mödrahälsovårdsenheten årligen erbjuder. Den obligatoriska fortbildningen uppgår för närvarande till 40 timmar per helår och per barnmorska. Mödrahälsovårdsenheten har i uppdrag att tillse att kompetensen vid varje mottagning är fullgod. Detta innebär bland annat att tillhandahålla introduktionsprogram för nyanställd barnmorska. Vidare ska möjligheter ges till auskultation vid Akademiska Sjukhusets mottagningar och verksamheter vilka ingår i vårdkedjan Graviditet Förlossning. Bemanningsfrågan vid utbildningstillfällen kan exempelvis lösas med samverkansavtal mellan flera enheter. 1.8 Mödrahälsovårdsenheten Mödrahälsovårdsöverläkare och samordnande barnmorska har en övergripande funktion för samtliga barnmorskemottagningar oavsett driftsform. Mödrahälsovårdsenheten arbetar på uppdrag av Vårdstyrelsen. Enhetens uppdrag innehåller bl.a. att samordna fortbildningsinsatser, utveckla och uppdatera vårdprogram och riktlinjer för hantering av alla grenar inom barnmorskemottagningsverksamheten. Vidare har MHV-enheten i uppdrag att fortlöpande följa kvaliteten i barnmorskemottagningarnas verksamhet samt i särskilda fall vara delaktig i medicinsk revision av verksamheter inom mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och gynekologisk cellprovskontroll. 1.9 Utveckling av vårdtjänsten Mödrahälsovårdsenheten ansvarar för metodutveckling för mödrahälsovården och initierar till utvecklingsarbete samt ansvarar för genomförandet. Vårdgivaren skall i samarbete med Regionen kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Regionen har rätt att varje år utan kostnad avropa max 10 timmar från varje barnmorska och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten. Detta kan till exempel röra vårdprogramsarbete av större karaktär, avtals- och ersättningsfrågor. Vidare finns till MHV-enheten kopplat referensgrupper som deltar i olika utvecklingsprojekt, och vårdprogram arbeten. Referensgruppen utses i samråd mellan Regionen och Mödrahälsovårdsenheten. Timmarna utgör en pott för mottagningen och i dialog mellan verksamhet och Mödrahälsovårdsenheten med avseende på behov av kompetens i aktuellt projekt. 1.10 Samverkan och vårdkedjor Vårdgivaren skall aktivt delta i planeringsronder där specialist eller ST obstetrik och gynekologi skall närvara. Planeringsronderna bör hållas med ett intervall om var 14:e dag /BMM. Vårdgivaren har vid behov möjlighet att konsultera Kvinnosjukvården, Akademiska Sjukhuset rörande mottagningens patienter.

2016-10-20 sida 10 (17) Diarienummer VS2016-0087 Vårdgivaren skall därutöver samverka med andra vårdgivare och försäkringskassa om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, till exempel vårdprogram. 1.11 Medicinsk service Alla kostnader för medicinsk service ingår i ersättningen, förutom ultraljudskontroller under graviditet som skall utföras på Akademiska sjukhuset och utan kostnad för Vårdgivaren. Vårdgivaren skall använda Akademiska sjukhusets laboratorier för de analyser och undersökningar som blir aktuella under graviditet. 1.12 Övriga kompetenser Mödra- barnhälsovårdspsykologer, sjukgymnast, arbetsterapi och dietist är s.k. fri nyttighet för Mödrahälsovården och utan kostnad för Vårdgivaren. 2 UPPFÖLJNING 2.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren, enligt kapitel 7, åtar sig att rapportera till. Regionen har ansvar för lagring och rapportering av uppgifterna. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Regionen meddelar Vårdgivaren vilka revisioner som kommer att ske under aktuellt år. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. Regionen avser att tillsammans med vårdgivarna utveckla fler kvalitetskriterier för mödrahälsovård enligt de förslag som bl.a. beskrivs i SFOG rapport 59 2008. När förutsättningar finns kommer nya kriterier successivt att introduceras. 2.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering i Cosmic. Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) ansvarar för insamling, sammanställning och bearbetning av statistik för verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling från barnmorskemottagningarnas alla verksamhetsområden. Uppföljning och redovisning av verksamhetsstatistik skall presenteras i en årsrapport för återkoppling till verksamheterna och Beställarenheten.

2016-10-20 sida 11 (17) Diarienummer VS2016-0087 Följande statistik och nyckeltal ingår i den årliga verksamhetsuppföljningen: Statistikmått - Antal inskrivna gravida per heltid barnmorska - Andel inskrivna som erbjuds tidiga hälsosamtal per BMM i förhållande till antal inskrivningar - Andel efterkontroller efter avslutad graviditet per BMM - Andel deltagare i gynekologisk cellprovkontroll av antalet kallade - Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid BM

2016-10-20 sida 12 (17) Diarienummer VS2016-0087 2.3 Årlig rapportering Följande delar skall ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras av respektive mottagning till avtalshandläggare vid ledningskontoret elektroniskt senast den 25 januari varje år. Patientsäkerhetsberättelse för 2016 ska upprättas senast 1 mars 2017. Instruktioner för patientsäkerhetsberättelse finns på http://www.lul.se/sv/extranat/for_vardgivare/ Personal Redovisa personalsituationen avseende vakanser. Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners. Redovisa antal timmar som avropats av Beställaren för utvecklingsarbete och samverkan med kommuner, försäkringskassa, specialistsjukvården och andra samarbetspartners. Forskning och utveckling Redovisa forskningsprojekt som bedrivs och som avslutats under året och även uppgift om vem som är/varit huvudman för forskningsprojekten.

2016-10-20 sida 13 (17) Diarienummer VS2016-0087 3 ERSÄTTNING 3.1 Ersättningsmodell Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad gravid och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI). 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för besök med tolk. 3. Ersättning för tilläggsåtaganden 3.2 Kapiteringsersättning Barnmorskemottagningar som bedriver mödrahälsovård får en årlig kapiteringsersättning per listad gravid kvinna för graviditetsövervakning och föräldrastöd. Kapiteringsersättning utgår i tre perioder; period A (0-v24), period B (v25-v31), period C (v32 12 v efter förlossning) 3. Ingen besöksersättning utgår för listade gravida kvinnor. En strukturersättning utgår med 15 procent per listad gravid kvinna till BMM/MVC i Heby, Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Håbo kommuner. Graviditetsperioder Period A Period B Period C Totalt Grundersättning per listad gravid 2 586 2 770 kr 4 391 kr 9 748 kr Strukturersättning 15 % per listad 377 kr 403 kr 639 kr 1 419 kr Registrering av de gravida kvinnornas val av barnmorskemottagning och utbetalning av respektive periods ersättning sker via en MVC-modul i Huldra (datasystem för listning). Ersättning för period A utgår då kvinnan skrivits in hos Vårdgivaren i samband med ett individuellt tidigt hälsosamtal enligt basprogram för graviditetsövervakning. Ersättning för period B och C utgår automatiskt till den vårdgivare där kvinnan är listad. Avbryts graviditeten under någon av perioderna A och B utgår ingen ersättning för efterföljande period/er. Sker förlossning under period B räknas denna period till 12 veckor efter förlossningen och Vårdgivaren får ingen ersättning för period C. Kapiteringsersättningen (faktiskt antal gravida listade per den 15:e månaden* angiven kapiteringsersättning per graviditetsperiod) betalas ut av Regionen den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. 3 Period A: från anmälan till barnmorskemottagning till 24 fulla veckor dvs 24+0, Period B: 24+1 till 31 fulla veckor dvs 31+0, Period C: 31+1 till 12 veckor efter förlossning.

2016-10-20 sida 14 (17) Diarienummer VS2016-0087 Grundkapiteringsersättning Beräkningen av grundkapiteringsersättningen per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per period * 80 procent av kapiteringen CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen viktas enligt CNI (Care Need Index). Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL. Till BVC används samma CNI-värde som vårdcentralen har (Se bilaga justerat CNI-värde per vårdcentral). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per period * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde 3.2.1 Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning 3.3 Besöksersättning För preventivmedelsrådgivning, insättning av kopparspiral vid preventivmedelsrådgivning, gynekologisk cellprovkontroll, HPV-prov, efterkontroll och STI-besök/smittspårning utgår en besöksersättning per besök. Till mottagningar som ligger i kommuner där BB på väg inte erbjuds så utgår en besöksersättning vid hembesök (vid tidig hemgång). En extra besöksersättning utgår vid tolkbesök med 0,5 gånger besöksersättningen. Patientavgifterna tillfaller Vårdgivaren men dras av från besöksersättningen vid utbetalning. Besöksersättningar Kr/besök Ersättning per besök preventivmedelsrådgivning 372 Ersättning per besök, kopparspiral 581 Extra ersättning per tolkbesök prev. och kopparspiral 185 Ersättning per besök cellprovtagning 227 Ersättning per besök HPV-provtagning 227 Extra ersättning per tolkbesök cellprov 114 Ersättning smittspårning 372 Extra ersättning per tolkbesök 185

2016-10-20 sida 15 (17) Diarienummer VS2016-0087 Utomlänspatienter (gravida kvinnor) 591 Extra ersättning per tolkbesök 295 Ersättning vid hembesök tidig hemgång 1 571 Extra ersättning per tolkbesök 786 Ersättning efterkontroll 372 Extra ersättning per tolkbesök 185 Ersättning av besök asylsökande 1 100 Besöksersättning utbetalas för utförda prestationer enligt rapporterade filer den 20:e efterföljande månad. Besöksersättning justeras innan utbetalning av Regionen med att faktiskt erhållna patientavgifter dras ifrån. För gynekologisk hälsokontroll inom organiserad screening kommer Regionen att ersätta BMM för uteblivna intäkter till följd av beslut att ta bort patientavgiften fr.o.m 2016-07-01. 3.4 Besöksersättning för tolkbesök Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personaltolk användas. 3.5 Ersättning för utomlänspatienter och patienter skrivna i annat land Ersättning för utomlänspatienter utgår enligt Regionens regelverk. Besök av gravid utomlänspatient vid barnmorskemottagning: 591 kr (motsvarar sjukvårdande behandling dsk/ssk-besök x 2). Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i Regionens Avgiftshandbok (www.lul.se). Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Regionen. 3.6 Ersättning för tilläggsåtaganden 3.6.1 Ungdomsmottagningar De barnmorskemottagningar som bedriver ungdomsmottagning får en årlig ersättning enligt särskild överenskommelse. Betalas ut av Regionen med 1/12 en gång per månad enligt överenskommelse utan anmodan från Vårdgivaren. Läkarinsatser vid ungdomsmottagning faktureras beställaren enligt samma taxa som läkarinsatser vid BMM.

2016-10-20 sida 16 (17) Diarienummer VS2016-0087 3.6.2 Familjecentraler Timersättningen för mödravårdscentralens insatser i familjecentral är: 320 kronor (exklusive momskompensation om tre procent). Timersättningen täcker även administrativa kostnader samt eventuella förflyttningar från och till familjecentraler. Ersättning ges för max 4 tim/vecka under ca 48 veckor per år för barnmorska som deltar i familjecentralsarbete. Timersättningen betalas ut av Regionen månadsvis utan anmodan från Vårdgivaren. 3.7 Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar en av Regionen godkänd tolk. Faktisk tolkkostnad faktureras till Beställaren enligt faktureringsadress nedan. 3.8 Analyskostnader cellprover och HPV-prover Analyskostnaden för gynekologiska cellprover och HPV-prover är så kallade fria nyttigheter för vårdgivaren och betalas av Regionen. 3.9 Patientavgifter Vårdgivaren skall följa de av Regionen fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se www.lul.se Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning Vårdgivaren erhåller. Regionen ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Beställaren ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt Regionens regler. Den patientavgift som eventuellt skall återbetalas till patienten på grund av att väntetiden för ett planerat besök överstigit 15 minuter, ersätts inte heller av Beställaren. 3.10 Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från revisor ska bifogas faktura. 3.11 Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Regionen beslutar. Fakturering ska ske till: Regionens kansli, FE 73, Box 6363, 751 35 UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skall faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara Regionen tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skall utgå.

2016-10-20 sida 17 (17) Diarienummer VS2016-0087 Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om Regionen inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skall Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635).

Bilaga 1 Justerat CNI värde barnmorskemottagningar 2017 Barnmorskemottagning Justerat CNI värde ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY 1,5335 ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA 0,7386 BARNMORSKEMOTTAGNINGEN HJÄRTAT 0,6396 BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST 0,4700 CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG 1,7398 CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA 1,0138 ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM 1,1274 FAMILJELÄKARNA BÅLSTA 0,7642 FLOGSTA VÅRDCENTRAL 0,9462 GIMO VÅRDCENTRAL 0,6060 GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL 1,8418 HEBY VÅRDCENTRAL 1,0200 KNIVSTA VÅRDCENTRAL 0,9540 SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL 0,8016 SINNLIGT BM.MOTT KNIVSTA 0,8890 SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL 1,3393 SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL 0,6930 TIERPS VÅRDCENTRAL, TEAM I 1,0987 ÅRSTA VÅRDCENTRAL 0,7838 PRIVATA BARNMORSKOR MID 1,0000 PRIVATA BARNMORSKOR WIFERY 1,0000 GYNHÄLSAN 1,0000

Bilaga VS 2016, 143 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT September 2016 Sid 1(18)

Sammanfattning HiQ Stockholm AB (HIQ) har av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län haft i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning av elva vårdcentraler inom Vårdval Uppsala län. Uppdraget har innefattat att undersöka om vårdcentralsverksamheterna bedrivs enligt gällande avtal och Förfrågningsunderlag/ Regelbok för vårdcentral, som fastställts av Hälso-och sjukvårdsstyrelsen. Den fördjupade uppföljningen har bestått av två delar: Genomgång av ett slumpmässigt urval av 70 debiterade läkarbesök hos respektive vårdgivare. Granskningen har avsett perioden januari-juli år 2015 förutom en vårdcentral där en annan tidsperiod använts på grund av byte av journalsystem. Totalt har 769 debiterade läkarbesök med tillhörande journaldokumentation granskats. Intervjuer har genomförts med verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler enligt en intervjuguide som tagits fram i samråd med uppdragsgivaren. Med utgångspunkt i det material och de uppgifter som vi har tagit del av och vad som framkommit i intervjuer är vår bedömning att de vårdgivare som granskats i allt väsentligt följer gällande regler och avtal för vårdvalsverksamhet på vårdcentral. Granskningen visar dock att det finns utrymme för förbättringar, vilket framgår av sammanställningen nedan. Saknas Samlad bedömning av granskningen Journalanteckning Kassaregistrering journalanteckning Signering av Diagnos Stämmer ej Sent Signering med journal signerade saknas Saknas Medicinsk helhetsbedömning Bristfällig eller tveksam 12 (1,6%) 13 (1,7%) 128 (16,9%) 2 (0,3%) 40 (5,3%) 14 (1,9%) I den fördjupade uppföljningen konstateras att gällande regler och avtal följs i fråga om vårdutbud, öppettider och bemanning. Några vårdcentraler har dock periodvis haft problem med att kunna erbjuda läkartid inom sju dagar och/eller fullgod tillgänglighet i telefon. Med några undantag har drop-in- mottagningar införts vid vårdcentralerna, vilket visat sig kunnat täcka behovet av akuttider. De enheter som inte har drop-in-mottagningar anser sig ändå ha kunnat tillgodose behovet av akuttider. I granskningen har konstaterats att samtliga vårdcentraler som granskats följer rutinerna för listning. Kravet att system för avvikelsehantering ska finnas uppfylls av samtliga granskade vårdcentraler men tillämpningen av systemen varierar. Samtliga vårdcentraler använder MedControl som avvikelsehanteringssystem men det saknas samsyn om vilken typ av avvikelse eller incident som ska rapporteras. Flera av vårdcentralerna har även egna/kompletterande kvalitetssystem. En av vårdcentralerna använder sig dessutom av en årlig kvalitetscertifiering för att ytterligare stärka kvalitetsarbetet. Samtliga vårdgivare har system för inhämtning av synpunkter från patienterna. Enstaka vårdcentraler genomför egna patientenkäter men insamlingen av patienternas synpunkter sker huvudsakligen på ett reaktivt sätt. Granskarna har dock inte haft tillgång till uppgift om ärenden som inkommit till patientnämnden eller till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 2(18)

Utifrån resultatet av journalgranskningen rekommenderar vi hälso-och sjukvårdsavdelningen att: Fortsätta arbetet med uppföljningar av vårdcentralernas verksamhet och vid de vårdcentraler där granskningen visat på behov av förbättringar vad gäller patientsäkerhet bör särskilda uppföljningar genomföras för att säkerställa att förbättringsåtgärder vidtagits. Med utgångspunkt i resultatet av den fördjupade uppföljningen och främst utifrån intervjusvaren rekommenderar vi dessutom att: Förbättra förutsättningarna för att utnyttja och utvidga befintliga former för samverkan och möten mellan verksamhetschefer inom primärvården i såväl privat som offentlig regi. Se över möjligheten till statistikuttag i journalsystemet i syfte att förenkla för vårdcentralerna att kunna följa sin egen produktion och för att få underlag till att utveckla kvalitets-och patientsäkerhetsarbetet. Verka för ökad samsyn inom primärvården om hur MedControl ska används och vilka avvikelser eller incidenter som ska rapporteras. Säkerställa att rapporterade avvikelser i MedControl mellan primärvården och den specialiserade vården vid Uppsala Akademiska Sjukhus blir återkopplade till berörda vårdgivare. Erbjuda en konkurrensneutral fortbildning för distriktsläkare och övriga berörda yrkesprofessioner inom primärvården. Säkerställa att aktuell information av operativ karaktär som till exempel driftsstopp tillhandahålls samtliga berörda vårdgivare på ett likvärdigt sätt. Fortsätta arbetet med databaserade vårdprogram utformade av primärvården och sjukhusspecialiteter gemensamt för att säkerställa programmens aktualitet. Se till att erforderliga system för kontroll av behörighet, åtkomst och spårbarhet i journalföringen finns och tillämpas vid samtliga verksamheter i primärvården Inskärpa vikten av att gällande regler för när patientbesök ska vara journalförda respektive signerade följs av alla verksamheter i primärvården. 3(18)

Innehåll 1 UPPDRAGET... 5 1.1 BAKGRUND... 5 1.2 SYFTE... 5 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 1.4 KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 5 1.5 PROJEKTORGANISATION... 6 2 METOD OCH AVGRÄNSNING... 6 3 REDOVISNING AV RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN... 7 3.1 JOURNALGRANSKNING... 7 3.2 JOURNALANTECKNING... 7 3.3 DEBITERING AV LÄKARBESÖK... 8 3.4 SIGNERING AV JOURNALANTECKNING... 8 3.5 DIAGNOSSÄTTNING... 9 3.6 MEDICINSK HELHETSBEDÖMNING... 10 4 INTERVJUER... 11 4.1 TILLGÄNGLIGHET OCH BEMANNING... 11 4.2 REGISTRERING OCH KONTROLLÅTGÄRDER... 12 4.3 HANTERING AV BEHÖRIGHET OCH ÅTKOMST... 12 4.4 RUTINER FÖR LISTNING... 12 4.5 HANTERING AV AVVIKELSER.... 13 4.6 PATIENTENS SYNPUNKTER... 13 4.7 KVALITETS OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE... 13 4.8 VERKSAMHET SOM INTE ERSÄTTS AV LUL... 13 4.9 SAMVERKAN OCH INFORMATION... 14 4.10 SYNPUNKTER OCH FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG... 14 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER... 14 5.1 JOURNALGRANSKNING... 14 5.2 INTERVJUSVAR... 15 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 16 6.1 SLUTSATSER... 16 6.2 REKOMMENDATIONER... 16 4(18)

1 UPPDRAGET 1.1 BAKGRUND I förfrågningsunderlaget, tidigare benämnt Regelbok för vårdcentral, anges att uppföljning ska ske löpande i syfte att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i Förfrågningsunderlag/Regelbok som fastställts av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Landstinget i Uppsala län (LUL) har därför beslutat att under 2014-2016 genomföra fördjupade uppföljningar av ett urval av privata och offentliga vårdcentraler med hjälp av oberoende konsultinsatser. Mot bakgrund härav har HiQ Stockholm AB (HiQ) fått uppdraget av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län att genomföra en fördjupad uppföljning av elva vårdcentraler inom Vårdval Uppsala län. 1.2 SYFTE Syftet med uppdraget har varit att undersöka om vårdcentralernas verksamhet bedrivs enligt gällande avtal och förfrågningsunderlag för vårdcentral. 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR Den fördjupade uppföljningen har utgått från följande frågeområden: Öppettider och tillgänglighet Listning Produktion Debitering av läkarbesök (journalgranskning) Registreringsrutiner Avvikelsehantering och klagomålsrutiner Bemanning och personalomsättning Kompetens/utbildning hos personalen Medicinsk kvalitet (journalgranskning) 1.4 KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING Med kriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för slutsatser och bedömningar i den fördjupade uppföljningen. Kriterierna har hämtats i lagar och föreskrifter och från interna regelverk, policyer och beslut. Kriterierna i denna fördjupade uppföljning har utgjorts av: Lagar Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientdatalag (2008:355) Lag (2008:962) om valfrihetssystem Bokföringslag (1999:1078) Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11) Interna riktlinjer och styrdokument Vårdval Uppsala län. Förfrågningsunderlag/Regelbok för vårdcentral (Dnr HSS 2014-0181) Listningsregler för primärvård 5(18)

Vid granskningen och bedömningen av verksamheterna har vi tillämpat lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för den aktuella perioden. 1.5 PROJEKTORGANISATION Granskningen har genomförts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdavdelningen i Landstinget i Uppsala län. De konsulter och experter som har medverkat i granskningen är: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor Maj Rönnegård, seniorkonsult, specialist inom allmänmedicin Inge Bruce, medicinsk rådgivare, specialist inom allmänmedicin Bengt Larsson, seniorkonsult, civilekonom. Journalgranskningen har utförts av Maj Rönnegård och Inge Bruce. Från hälso-och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län har Maj Sölvesdotter medverkat som kontaktperson och projektansvarig. 2 METOD OCH AVGRÄNSNING Den fördjupade uppföljningen har bestått av en genomgång av ett slumpmässigt urval av 70 debiterade läkarbesök hos respektive vårdgivare. Granskningen har avsett perioden januari-juli år 2015 med undantag av en vårdgivare där en annan tidsperiod har valts på grund av byte av journalsystem. Totalt har ett urval om 770 debiterade läkarbesök med tillhörande journaldokumentation gjorts. En journal vid Samariterhemmets vårdcentral var spärrad och har utgått ur underlaget. Totala antalet granskade journaler uppgår därför till 769, vilket framgår av sammanställningen i tabellen, nedan. Läkarbesök per vårdgivare Vårdgivare Antal Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 70 Gottsunda vårdcentral 70 Samariterhemmets vårdcentral 69 Storvreta vårdcentral 70 Örsundsbro vårdcentral 70 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 70 Brukshälsan Söderfors 70 Ekeby hälsocenter 70 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 70 Kåbohälsan 70 Ture Ålander läkarpraktik 70 Summa 769 Tabell 1. Antal granskade läkarbesök per vårdcentral och driftform. 6(18)

Därutöver har Intervjuer genomförts med verksamhetschefer vid samtliga de elva vårdcentralerna med stöd av en intervjuguide som tagits fram i samråd med uppdragsgivaren. 3 REDOVISNING AV RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN 3.1 JOURNALGRANSKNING Syftet med journalgranskningen har varit att få underlag för att bedöma om vårdgivarens debiteringar av läkarbesök verifieras av motsvarande journalanteckningar. Avsikten var också att få underlag för bedömning av det medicinska innehållet i journalen och kvaliteten på dokumentationen av vården. Om det saknas överensstämmelse mellan journaldokumentation och debiterat läkarbesök eller helt saknas journaldokumentation, saknas även grund för debitering till landstinget. Att i journal inte dokumentera läkarbesök som har genomförts utgör dessutom en patientsäkerhetsrisk och strider mot gällande föreskrifter. 3.2 JOURNALANTECKNING Resultatet av granskningen av frågan; om journalteckning från de utvalda läkarbesöken finns eller inte finns, redovisas nedan i tabell 2 per vårdgivare och driftsform (offentlig eller privat regi). Av redovisningen i tabellen nedan framgår att det saknas journalanteckningar för tolv debiterade läkarbesök vid de elva granskade enheterna. Journalanteckning Antal Procent Vårdgivare Finns Saknas Saknas Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 70 0 0,0 Gottsunda vårdcentral 68 2 2,9 Samariterhemmets vårdcentral 69 0 0,0 Storvreta vårdcentral 70 0 0,0 Örsundsbro vårdcentral 66 4 5,7 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 68 2 2,9 Brukshälsan 70 0 0,0 Ekeby hälsocenter 68 2 2,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 69 1 1,4 Kåbohälsan 69 1 1,4 Ture Ålander läkarpraktik 70 0 0,0 Totalt 757 12 1,6 Tabell 2. Förekomst av journalanteckning. 7(18)

3.3 DEBITERING AV LÄKARBESÖK För att ersättning för fakturerat läkarbesök ska utgå krävs journaldokumentation som styrker detta. Om så inte är fallet är det att betrakta som ett allvarligt fel då ekonomisk ersättning har debiterats utan stöd i journalverifikation. I tabell 3 nedan, framgår att debiterade läkarbesök inte överensstämmer med innehållet i journalanteckningen i 13 fall. I 11 av dessa fall saknas journalanteckningar. I ett fall uteblev patienten från bokat läkarbesök. Ett annat fall avser hälsokontroll som bedömts vara företagshälsovård. I fyra fall har besök hos annan vårdgivare och i två fall har administrativa åtgärder kopplade till patientens vård registrerats som läkarbesök. Exempelvis har utfärdande av remiss, intyg, förskrivning av recept eller telefonsamtal redovisats som läkarbesök. Stämmer kassaregistrering med innehåll i journalanteckning? Antal Procent Vårdgivare Ja Nej Nej Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 70 0 0,0 Gottsunda vårdcentral 67 3 4,3 Samariterhemmets vårdcentral 69 0 0,0 Storvreta vårdcentral 70 0 0,0 Örsundsbro vårdcentral 67 3 4,3 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 68 2 2,9 Brukshälsan 69 1 1,4 Ekeby hälsocenter 68 2 2,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 69 1 1,4 Kåbohälsan 69 1 1,4 Ture Ålander läkarpraktik 70 0 0,0 Totalt 756 13 1,7 Tabell 3. Överensstämmelse mellan kassaregistrering och journalanteckning. 3.4 SIGNERING AV JOURNALANTECKNING Signering av journalanteckningar ska säkerställa att åtgärden och anteckningen är korrekt dokumenterad. Osignerade journalanteckningar utgör en patientsäkerhetsrisk. I tabell 4 nedan, redovisas resultat av granskningen vad gäller förekomsten av signering för respektive vårdgivare med uppdelning efter verksamheternas driftsform för de 757 fall där journalanteckning kunnat återfinnas. 8(18)

Signering av journalanteckningar Antal Procent Vårdgivare Adekvat signerade Sent signerade Signering saknas Sent eller ej signerade Signering saknas Sent eller ej signerade Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 68 2 0 2 0,0 2,9 Gottsunda vårdcentral 62 6 0 6 0,0 8,8 Samariterhemmets vårdcentral 61 8 0 8 0,0 11,6 Storvreta vårdcentral 64 6 0 6 0,0 8,6 Örsundsbro vårdcentral 59 7 0 7 0,0 10,6 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 64 4 0 4 0,0 5,9 Brukshälsan 65 5 0 5 0,0 7,1 Ekeby hälsocenter 47 21 0 21 0,0 30,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 68 0 1 1 1,4 1,4 Kåbohälsan 65 3 1 4 1,4 5,8 Ture Ålander läkarpraktik 4 66 0 66 0,0 94,3 Summa/genomsnitt 627 128 2 130 0,3 17,2 Tabell 4. Förekomst av journalsignering. 3.5 DIAGNOSSÄTTNING I regelboken för vårdcentral stadgas att vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sina åtgärder på sådant sätt att det möjliggör ett gott underlag för eget kvalitetssäkringsarbete och god medicinsk säkerhet för patienten. Patientjournalen ska även utgöra underlag för uppföljning och kontroll av verksamhetens innehåll och kvalitet. Diagnosen utgör en sammanfattning av den sjukdomsbild eller det hälsotillstånd som patienten uppvisar. Diagnossättning med adekvat diagnoskod möjliggör för vårdgivaren att i sin uppföljning få en samlad bild av förekomsten av olika sjukdomsgrupper. Granskningen av diagnossättningen har baserats på de 747 fall där journalanteckning finns. Av uppgifterna i tabell 5 nedan, framgår att diagnossättning saknas i varierande omfattning för samtliga vårdgivare. 9(18)

Diagnos saknas Vårdgivare Antal Procent Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 1 1,4 Gottsunda vårdcentral 2 2,9 Samariterhemmets vårdcentral 3 4,3 Storvreta vårdcentral 6 8,6 Örsundsbro vårdcentral 5 7,6 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 11 16,2 Brukshälsan 0 0,0 Ekeby hälsocenter 2 2,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 0 0,0 Kåbohälsan 7 10,1 Ture Ålander läkarpraktik 3 4,3 Totalt 40 5,3 Tabell 5. Förekomst av diagnossättning. 3.6 MEDICINSK HELHETSBEDÖMNING Den medicinska helhetsbedömningen är en sammanvägning av granskarnas bedömning av det medicinska innehållet i vården, journaldokumentationen och diagnossättningen. För att det medicinska innehållet ska kunna värderas på ett tillfredsställande sätt måste i varje enskilt fall tillräcklig information finnas dokumenterad med adekvata uppgifter om patientens anamnes, status, utredning, bedömning och behandling samt uppföljning. Brister i journaldokumentation som följer den enskilde patienten genom ett vårdförlopp kan vara orsak till att patienter riskerar att drabbas av vårdskador och utgör därmed en stor patientsäkerhetsrisk. Det medicinska innehållet i vården vid ett läkarbesök ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och följa rådande evidens inom området. Vid exempelvis blodtrycksbehandling av en patient ska det finnas uppgift om aktuellt blodtryck som grund för beslut om åtgärder. Hos patient med bröstsmärtor ska det finnas uppgifter från aktuellt EKG. Vid långvarig hosta hos en patient som röker ska det finnas en aktuell lungröntgen, vid diabetesdiagnos ska fotstatus bedömas osv. Exempel på bristfälligt medicinskt innehåll är när det saknas adekvata delar och information i utredning enligt föregående exempel eller när antibiotika förskrivs utan att det föreligger medicinskt motiverade skäl utifrån patientens symptom. En korrekt diagnossättning är betydelsefull vid en medicinsk bedömning och har dessutom stor betydelse för att en vårdgivare ska kunna följa upp sin verksamhet på adekvat sätt. När väsentliga delar saknas i journaldokumentationen eller om journaldokumentation av patientbesöket skett lång tid efter besökstillfället, bedöms dokumentationen som bristfällig eller i lindrigare fall som tveksam. Samma bedömning gäller också för det medicinska innehållet. I de fall där journalanteckning saknats har av förklarliga skäl någon helhetsbedömning inte kunnat göras. Avsaknad av journalanteckning från ett patientbesök utgör, som tidigare framhållits, en allvarlig patientsäkerhetsrisk där nolltolerans bör gälla. 10(18)

En sammanställning av vår helhetsbedömning av det medicinska innehållet i vården, diagnossättningen och journaldokumentationen redovisas för respektive vårdcentral och dess driftform i nedanstående tabell. Vårdgivare Helhetsbedömning av medicinskt innehåll i vården, diagnossättning och journaldokumentation Antal Procent Adekvat Tveksam Bristfällig Bristfällig eller Bristfällig eller Bristfällig tveksam tveksam Adekvat Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 70 0 0 0 0,0 0,0 100,0 Gottsunda vårdcentral 67 0 0 0 0,0 0,0 100,0 Samariterhemmets vårdcentral 69 0 0 0 0,0 0,0 100,0 Storvreta vårdcentral 68 2 0 2 0,0 2,9 97,1 Örsundsbro vårdcentral 66 0 0 0 0,0 0,0 100,0 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 65 3 0 3 0,0 4,4 95,6 Brukshälsan 65 2 2 4 2,9 5,8 94,2 Ekeby hälsocenter 67 1 0 1 0,0 1,5 98,5 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 69 0 0 0 0,0 0,0 100,0 Kåbohälsan 67 1 0 1 0,0 1,5 98,5 Ture Ålander läkarpraktik 67 2 1 3 1,4 4,3 95,7 Summa/genomsnitt 740 11 3 14 0,4 1,9 98,1 Tabell 6. Medicinsk helhetsbedömning. Av redovisningen ovan framgår att den medicinska helhetsbedömningen i elva fall anses tveksam och i tre fall bristfällig avseende de 754 granskade fallen där relevant journaldokumentation återfunnits och en helhetsbedömning kunnat göras. Av de femton fall där ingen helhetsbedömning kunnat göras saknas journalanteckning i tolv fall. Två fall utgörs av de tidigare nämnda registreringarna då en patient uteblev från bokat besök respektive det fall som bedömts vara hälsokontroll inom företagshälsovård och ett av fallen avser sjukskrivning med depression. 4 INTERVJUER Intervjuer har gjorts med verksamhetscheferna vid samtliga granskade vårdcentraler. Vid intervjuerna har ett semistrukturerat frågeformulär använts. Det är framtaget i samråd med uppdragsgivaren. Frågorna har berört områden inom vårdproduktion, tillgänglighet, bemanning, kvalitets- och säkerhetsarbete samt avvikelsehantering. Verksamhetschefernas synpunkter på samarbetet med beställaren har också inhämtats. De iakttagelser som redovisas i det följande baseras på intervjupersonernas uppgifter och har strukturerats efter de olika frågeområden som utgjort grund för uppföljningen. 4.1 TILLGÄNGLIGHET OCH BEMANNING Alla Intervjuade verksamhetschefer uppger att personalen har den formella och praktiska kompetens som krävs för att kunna utöva sina arbetsuppgifter. Samtliga vårdcentraler erbjuder läkarbemannad mottagning och rådgivning per telefon vardagar kl. 8-17 i enlighet med gällande avtal. Flera vårdcentraler har även öppet en halv till en timme morgnar eller kvällar någon dag i veckan. De flesta av vårdcentralerna har också en drop-in- mottagning. Verksamhetscheferna uppger att tillgängligheten vid vårdcentralen som regel är god men att det under perioder av bristande bemanning kan vara svårt att helt uppnå tillgänglighetsmålen. 11(18)

De flesta av vårdcentralerna använder sig av ett återuppringningssystem. Företrädarna för de vårdcentraler som inte använder sig av ett återuppringningssystem uppger anser att det ändå är lätt för patienten att få kontakt med vårdcentralen per telefon. Krav på jourtjänstgöring för läkare kvällar, nätter och helger varierar mellan vårdcentralerna i landstinget. Det finns inga krav på jourtjänstgöring utöver beredskapsjour för vårdgivarna i centrala Uppsala medan det för vårdcentralerna i övriga delar av landstinget har noterats att det finns krav på både jourtjänstgöring och beredskapsjour. Det gäller exempelvis för vårdcentralen Örsundsbro. Vårdcentralernas ansvar för beredskapsjour för läkare kl. 17-08 delas av vårdcentralerna områdesvis. Jourerna fördelas vanligtvis i förhållande till enheternas storlek utifrån listning. Jourerna bemannas vanligtvis med egna läkare men enstaka vårdcentraler tar vid behov in externa läkare för uppdraget. 4.2 REGISTRERING OCH KONTROLLÅTGÄRDER Vid samtliga besökta vårdcentraler tas patienterna emot i en receptionsdel, där behörig personal besöksregistrerar och tar emot betalning. Cosmic-kassan kräver utbildning och vid enstaka enheter upplevs kassahanteringen som krånglig. Arbetet med kassaregistreringen är vanligen begränsad till att kontrollera om kontant- och kortbetalningarna stämmer med kassaregistreringarna samt att rätta de fellistor som verksamheterna månatligen erhåller från primärvårdens förvaltning. Det har framkommit att det finns små möjligheter att kvalitetssäkra arbetet genom egna statistikuttag och analyser. Detaljerade sökningar på enskilda vårdgivare eller för specifika åtgärder kan inte göras. Det finns, enligt uppgift, inte heller några enkla möjligheter att följa den egna produktionen och de faktureringar som gjorts på grund av dessa brister. Verksamhetscheferna efterfrågar därför bättre möjligheter till statistikuttag av kostnader som svarar för stora volymer såsom medicinsk service och läkemedel för att kunna vidta eventuella åtgärder och påverka kostnadsutvecklingen. 4.3 HANTERING AV BEHÖRIGHET OCH ÅTKOMST I Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14 11) ställs krav på individuella behörigheter för användare samt krav på spårbarhet av åtgärder i helt eller delvis automatiserade informationssystem. De intervjuade verksamhetscheferna har tillfrågats om användandet av lokala rutiner för in-och utloggning i system som hanterar patientuppgifter och kassaregistrering samt om rutiner för kontroll av loggar. Majoriteten av de tillfrågade uppger att kassapersonalen alltid loggar ut ur systemet när de lämnar över uppgiften till någon annan person. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska vårdgivaren ansvara för systematiska och återkommande stickprovskontroller av att loggarna görs och dokumenteras Stickprovskontroller av loggar görs av IT-avdelningen kvartalsvis för de landstingsdrivna vårdcentralerna samt vid risk för intrång. De privata enheterna har eget ansvar för kontroll av loggar. Flera verksamhetschefer uppger att dessa kontroller görs regelbundet men vid granskningen har det framkommit tecken som tyder på att det kan finnas anledning att skärpa rutinerna hos några av de granskade enheterna. 4.4 RUTINER FÖR LISTNING I och med beslutet 2013 om listningsregler uppger alla verksamhetschefer att de följer regeln att alla listningar ska undertecknas av patienten och skickas till Husläkarkansliet. Det kan ske vid besök på vårdcentralen, direkt via Husläkarkansliet eller via Mina vårdkontakter, där patienten själv kan inhämta, skriva ut formuläret och skicka det till kansliet. 12(18)

4.5 HANTERING AV AVVIKELSER. I regelboken för vårdcentral anges att vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering, d. v.s. rapportering av sådant som skulle kunna innebära risk eller skada för patient enligt SOSFS 2005:28 (Lex Maria). Vid samtliga vårdcentraler som besökts finns system för avvikelsehantering. MedControl är det avvikelsehanteringssystem som tillhandahålls och underhålls av landstinget. Hur det används varierar mellan de granskade vårdgivarna. Några rapporterar mycket, stort som smått, andra endast händelser av större betydelse. Mindre avvikelser eller identifierade brister, som inte rör patientsäkerhet har då uppmärksammas på annat sätt. Dessa iakttagelser indikerar, enligt vår mening, att det fortfarande saknas en samsyn inom primärvården hur Med Control ska användas med avseende på vilken typ av avvikelse eller incident som ska rapporteras. Användandet av MedControl uppfattas av några av de intervjuade verksamhetscheferna som otympligt och genererar ett påtagligt merarbete medan andra inte ser några större problem med att hantera MedControl. Bristande återkoppling från framför allt specialisterna vid Uppsala Akademiska sjukhus (UAS) anses fortfarande vara ett stort problem. Man upplever att det brister i kunskaperna hos berörda vid sjukhuset och att intresset för primärvården är mycket svagt. 4.6 PATIENTENS SYNPUNKTER Vårdgivaren ska enligt regelboken systematiskt undersöka patienternas och närståendes behov och förväntningar av vården. I det ingår att undersöka hur patienten värderar tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och den information som ges och hur rätten till integritet tillgodoses. Nationell patientenkät genomförs vartannat år där samtliga vårdcentraler deltar. Enstaka vårdcentraler gör dessutom egna patientenkäter. Flera har en ris-och ros låda där patienterna kan lämna sina synpunkter. Klagomål fångas upp av all personal men, som framkommit, främst av receptionspersonalen. Det har visat sig vara regel vid de flesta av vårdcentralerna att verksamhetschefen direkt talar med patienten eller kontaktar patienten per telefon. Om patienten är fortsatt missnöjd hänvisar man till patientnämnden eller i vissa fall till IVO. 4.7 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE Patientsäkerhetslagen (2010:659) reglerar vårdens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta krav ställs också i regelboken för vårdcentraler. Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren också ha ett system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete. I den aktuella granskningen har verksamhetscheferna fått ge exempel på hur arbetet med kvalitetsoch patientsäkerhetsarbetet bedrivs på vårdcentralen. I samband med detta har uppgivits att: 1. Det genomförs arbetsplatsträffar (APT) och träffar i professionsgrupper. Arbetsplatsträffar sker regelbundet, månatligen eller veckovis, liksom träffar inom professionsgrupperna för planering, information, samverkan, lärande och diskussion. Patientsäkerhet är oftast en stående punkt på APT liksom förslag på utveckling och förbättring av verksamheten. 2. Avvikelserapporteringen är viktig och att rapporterade avvikelser tas upp på möten och återkopplas till berörda. 3. Provsvars- och remisshantering utgör en central patientsäkerhetsfråga. Nedskrivna rutiner för detta finns hos de flesta vårdcentralerna i denna undersökning. Undantag är de minsta enheterna där verksamhetscheferna inte anser sig ha behov av detta. 4.8 VERKSAMHET SOM INTE ERSÄTTS AV LUL Några av vårdcentralerna bedriver vaccinationsverksamhet men i mycket begränsad omfattning. En vårdcentral har visat sig utfärda intyg, göra hälsokontroller, tillhandahålla gymträning m.m. samt försälja receptfria läkemedel. 13(18)

Uppdaterade vårdprogram efterfrågas av vårdgivarna. Några vårdprogram har uppdaterats och arbetet med att utveckla och uppdatera vårdprogrammen fortsätter, enligt uppgift från företrädare för landstinget. 4.9 SAMVERKAN OCH INFORMATION Samtliga granskade vårdcentraler samverkar i större eller mindre omfattning med kommunen. Det gäller hemsjukvårdspatienter, särskilda boenden, psykiatri, beroendevård, mödravård, barnavård, familjecentraler, ungdomsmottagningar mm. Samverkan sker även med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Inom landstinget sker samverkan genom Branschråd för primärvårdens verksamhetschefer (BRÅ). I den offentliga verksamheten finns en linjeorganisation från chefläkare till primärvårdschef med månatliga möten kring information, utveckling och problem, som upplevs som mycket värdefull. BRÅ-mötena upplevs av de flesta privata vårdgivare som värdefulla med bra kommunikation och innehåll. Enstaka vårdgivare anser dock att de är alltför styrda och med litet utrymme för påverkan. Flera av verksamhetscheferna anser dock att de får den kontakt och hjälp som behövs när problem uppstår Generellt framhålls IT-avdelningen som föredömlig vad gäller stödverksamheten. Vidare har framförts att samverkan mellan den specialiserade vården och primärvården kan förbättras framför allt vad gäller avvikelserapportering, informationsöverföring, gemensamma vårdprogram m.m. 4.10 SYNPUNKTER OCH FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Under intervjuerna har en öppen fråga ställts till verksamhetscheferna om hur de ser på samarbetet med beställaren. Det flesta av verksamhetscheferna anser att samarbetet fungera bra men har haft synpunkter på ersättningens utformning. De privata vårdgivarna är så gott som genomgående nöjda med kommunikationen med Hälso-och sjukvårdsavdelningen. Det har dock framkommit viss oro över hur förändringar i kapiteringsersättningen kan påverka verksamheten, att exempelvis ersättningen för barn kan behöva ses över liksom ersättningen för asylsökande. De privata vårdgivarna har framfört att de inte alltid får likvärdig service som de offentligt drivna, eftersom de inte får delta i primärvårdens utbildningar även om de är villiga att betala för dem. De privata vårdgivarna framför också att de vill få tillgång till landstingets Intranät, vilket skulle underlätta avsevärt vad gäller kommunikation och tillgång till information. De offentligt anställda verksamhetscheferna är i stort nöjda med primärvårdens organisation och anser sig få det stöd de önskar och är i behov av. De uppger dock att det finns en ekonomisk svaghet i och med kraven med de offentliga upphandlingarna som påtagligt riskerar att öka kostnaderna för inköp av varor och tjänster. 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER 5.1 JOURNALGRANSKNING Av resultaten av journalgranskningen, som sammanfattas i sammanställningen i tabell 7 nedan, framgår att det finns skillnader avseende medicinsk helhetsbedömning, diagnossättning och sen signering mellan de granskade vårdgivarna. Däremot har inte det framkommit några större skillnader mellan gruppen offentliga och privata vårdgivare. 14(18)

Samlad bedömning av journalföring och medicinskt innehåll Journalanteckningar Kassaregistrering Diagnos Medicinsk helhetsbedömnin Vårdgivare g Saknas Sent Signering Stämer ej Bristfällig Saknas signerade saknas med journal eller tveksam Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 0(0,0%) 2(2,9%) 0(0,0%) 0(0,0%) 1(1,4%) 0(0,0%) Gottsunda vårdcentral 2(2,9%) 6(8,8%) 0(0,0%) 3(4,3%) 2(2,9%) 0(0,0%) Samariterhemmets vårdcentral 0(0,0%) 8(11,8%) 0(0,0%) 0(0,0%) 3(4,3%) 0(0,0%) Storvreta vårdcentral 0(0,0%) 6(8,6%) 0(0,0%) 0(0,0%) 6(8,6%) 2(2,9%) Örsundsbro vårdcentral 4(5,7%) 7(10,6%) 0(0,0%) 3(4,3%) 5(7,6%) 0(0,0%) Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 2(2,9) 4(5,9%) 0(0,0%) 2(2,9%) 11(16,2%) 3(4,4%) Brukshälsan 0(0,0%) 5(7,1%) 0(0,0%) 1(1,4%) 0(0,0%) 4(5,8%) Ekeby hälsocenter 2(2,9%) 21(30,9%) 0(0,0%) 2(2,9%) 2(2,9%) 1(1,5%) Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 1(1,4%) 0(0,0%) 1(1,4%) 1(1,4%) 0(0,0%) 0(0,0%) Kåbohälsan 1(1,4%) 3(4,3%) 1(1,5%) 1(1,4%) 7(10,1%) 1(1,5%) Ture Ålander läkarpraktik 0(0,0%) 66(94,3%) 0(0,0%) 0(0,0%) 3(4,3%) 3(4,3%) Summa/genomsnitt 12(1,6%) 128(16,9%) 2(0,3%) 13(1,7%) 40(5,3%) 14(1,9%) Tabell 7. Samlad bedömning av granskningen avseende respektive vårdgivare. Kriterierna som ligger till grund för den nu genomförda uppföljningen bör, som tidigare påtalats, betraktas som obligatoriska. Det innebär att avvikelser ska dokumenteras och rapporteras. Läkarbesök ska journalföras och debitering ska verifieras av journalanteckning som är i överensstämmelse med författningar och interna regelverk. Signering av journalanteckningar är väsentlig för patientsäkerheten och ett krav enligt SOSFS 2008:14. Diagnoser och vårdkontakter ska registreras enligt fastställd terminologi och i enlighet med regelboken för vårdcentraler. I praktiken kan det dock vara svårt att strikt tillämpa principen om nolltolerans för flertalet av dessa kriterier. Enstaka avvikelser kan accepteras men bör alltid uppmärksammas och läggas till grund för kontinuerligt förbättringsarbete. Den fördjupande uppföljningen visar att det föreligger förbättringsutrymme framförallt avseende signering och diagnossättning. Den medicinska helhetsbedömningen utfaller i 32 fall som bristfällig eller tveksam i de granskade fall där journaldokumentation återfunnits. Det motsvarar knappt fyra procent av de granskade fallen. Resultatet visar därför, enligt vår mening, på en adekvat medicinsk bedömning hos flertalet av de granskade vårdgivarna. Det finns dock betydande skillnader mellan de granskade verksamheterna som kan motivera särskild uppmärksamhet. 5.2 INTERVJUSVAR I det följande sammanfattas och kommenteras svaren från intervjuerna. Det har framkommit att samtliga vårdcentraler som kontaktats följer rutinerna för listning. Krav på avvikelsehanteringssystem uppfylls av samtliga granskade vårdcentraler. Samtliga vårdcentraler använder MedControl men rutinerna för vad som ska registreras skiljer sig åt. Det visar på att det saknas en samsyn kring vad som ska registreras i systemet. Flera verksamhetschefer uppger att de upplever att kunskaperna om primärvården hos specialisterna i den slutna vården brister och att respons på rapporter i MedControl från primärvården negligeras. Hantering av synpunkter från patienter sker på ett systematiskt och i de flesta fall reaktivt sätt. Några har ris-och roslåda och en vårdcentral genomför även en egen årlig patientenkät. Granskarna har inte haft tillgång till uppgift om antal ärenden som inkommit till patientnämnden eller till IVO. 15(18)

Patientsäkerheten i den basala hemsjukvården skulle kunna förbättras genom att exempelvis införa mobilt äldrevårdsteam i relevanta delar av Landstinget i Uppsala län. Vårdprogram återfinns på landstingets extranät och är tillgängliga för både offentliga och privata vårdcentraler. Arbetet med komplettering och uppdatering av vårdprogram har kommit igång och fortsätter på ett tillfredsställande sätt. Därutöver har i samband med intervjuerna framkommit att privata vårdcentraler inte alltid anser sig få likvärdig service som de offentliga t.ex. möjligheten att delta i fortbildningstillfällen framtagna av landstinget och tillgången till landstingets gemensamma informationssystem. Ett exempel som lyfts fram är landstingets hemsida på intranätet som inte är tillgängligt för de privata vårdcentralerna. Privata vårdgivare får istället gå in via landstingets externa hemsida vilket innebär en begränsad tillgång till aktuell information. 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 6.1 SLUTSATSER Med utgångspunkt i det material och de uppgifter som vi har tagit del av och vad som framkommit vid intervjuerna är vår bedömning att de vårdgivare som granskats i allt väsentligt följer gällande regler och avtal för vårdvalsverksamhet på vårdcentral enligt regelboken för vårdcentral. Granskningen visar dock att det finns utrymme för förbättringar i flera avseenden. I den fördjupade uppföljningen noteras att gällande regler och avtal följs i fråga om vårdutbud, öppettider och bemanning. Enstaka vårdcentraler har dock periodvis haft problem med att erbjuda tillräckligt antal läkartider respektive fullgod tillgänglighet i telefon. Arbetet med kassaregistreringen är vanligen begränsad till att kontrollera att kontant- och kortbetalningarna stämmer med kassaregistreringarna samt till att rätta de fellistor som vårdcentralerna månatligen erhåller centralt från primärvårdens förvaltning Kontrollen av kassaregistreringen skulle kunna förbättras ytterligare om vårdcentralerna ges bättre möjligheter att genomföra egna analyser av registrerade uppgifter. Av framförda synpunkter framstår möjligheten till statistikuttag ur landstingets databaser för sådana analyser begränsad då den visas på alltför aggregerad nivå och inte tillåter egna sökningar. 6.2 REKOMMENDATIONER Utifrån resultatet av journalgranskningen rekommenderar vi hälso-och sjukvårdsavdelningen att: Fortsätta arbetet med uppföljningar av vårdcentralernas verksamhet och vid de vårdcentraler där granskningen visat på behov av förbättringar vad gäller patientsäkerhet bör särskilda uppföljningar genomföras för att säkerställa att förbättringsåtgärder vidtagits. Med utgångspunkt i resultatet av den fördjupade uppföljningen och främst utifrån intervjusvaren rekommenderar vi dessutom att: Förbättra förutsättningarna för att utnyttja och utvidga befintliga former för samverkan och möten mellan verksamhetschefer inom primärvården i såväl privat som offentlig regi. Se över möjligheten till statistikuttag i journalsystemet i syfte att förenkla för vårdcentralerna att kunna följa sin egen produktion och för att få underlag till att utveckla kvalitets-och patientsäkerhetsarbetet. Verka för ökad samsyn inom primärvården om hur MedControl ska används och vilka avvikelser eller incidenter som ska rapporteras. 16(18)

Säkerställa att rapporterade avvikelser i MedControl mellan primärvården och den specialiserade vården vid Uppsala Akademiska Sjukhus blir återkopplade till berörda vårdgivare. Erbjuda en konkurrensneutral fortbildning för distriktsläkare och övriga berörda yrkesprofessioner inom primärvården. Säkerställa att aktuell information av operativ karaktär som till exempel driftsstopp tillhandahålls samtliga berörda vårdgivare på ett likvärdigt sätt. Fortsätta arbetet med databaserade vårdprogram utformade av primärvården och sjukhusspecialiteter gemensamt för att säkerställa programmens aktualitet. Se till att erforderliga system för kontroll av behörighet, åtkomst och spårbarhet i journalföringen finns och tillämpas vid samtliga verksamheter i primärvården Inskärpa vikten av att gällande regler för när patientbesök ska vara journalförda respektive signerade följs av alla verksamheter i primärvården. 17(18)

Bilaga VS 2016, 144 2016-10-26 Dnr CK 2016-0133 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn 018-611 61 22 E-post agneta.roos@lul.se Vårdstyrelsen Svar angående motion om strategi för ökad tandhälsa, minskat sjukvårdsbehov och klokare resursanvändning Förslag till beslut Vårdstyrelsen avlämnar följande yttrande över motion om ökad tandhälsa, minskat sjukvårdsbehov och klokare resursanvändning. Ärendet I en motion av Liberalerna föreslås att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategi för att förbättra riskgruppers tandhälsa och minska deras sjukvårdsbehov. I motionen framförs vikten av att tandvård och hälso- och sjukvård behöver samverka för att hitta lösningar. I motionen hänvisas till forskningsresultat som kan användas som utgångspunkt för att förbättra riskgruppers tandhälsa samt minska deras sjuklighet, vilket i sin tur kan ge friskare befolkning och samtidigt spara resurser till andra patienter. Folktandvården ansvarar sedan första januari 2016 för all uppsökande verksamhet som ingår i landstingets tandvårdsstöd för äldre, vissa sjuka och personer med funktionsnedsättning. Verksamheten sker i samverkan med länets kommuner. I uppdraget ingår erbjudande om avgiftsfri professionell munhälsobedömning årligen till individer som själva inte har förmåga att sköta sin munhälsa. Folktandvården ska även erbjuda munvårdutbildning riktad till vårdpersonalen för att förbättra personalens kompetens att hjälpa till att sköta den dagliga munvården för dessa individer. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister med främsta syfte att kvalitetssäkra och utveckla vården och omsorgen. För att bedöma munhälsa i Senior alert används instrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) som är ett standardiserat formulär med symptombeskrivningar och åtgärder. Hälso- och sjukvårdpersonalen gör bedömningen av munhälsa för alla 65 år eller äldre vid inskrivning på sjukhus eller vid första vårdkontakten. Folktandvården erbjuder vid önskemål utbildning om munhälsa till hälso- och sjukvårdspersonal inom landstinget och kommunerna. Inom landstingets programrådsarbete t.ex. diabetes och stroke deltar en representant för tandvårdsområdet. En god tandhälsa bidrar till att förbättra många patienters kroniska Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) sjukdomstillstånd och det är därför viktigt att detta beaktas i programråden och vårdprogrammen. Från 2013 finns ett landstingsfinansierat tandvårdsstöd till personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Stödet omfattar elva sjukdomar eller funktionsnedsättningar, t.ex. Parkinsons sjukdom och Reumatoid artrit. Ett särskilt läkarintyg krävs som visar om patienten har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Omfattas patienten av stödet så erbjuds tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Förslaget till vårdstyrelsens yttrande över motionen har skett efter att synpunkter har inhämtats från Folktandvården. Folktandvården ser positivt på ökade insatser för vissa riskgrupper. För att långsiktigt lyckas bör förväntningar om samverkan runt patientgrupperna finnas på både tandvården och övrig hälso- och sjukvård. Insatserna kommer att kräva ökade ekonomiska resurser och kortsiktigt påverka tillgängligheten för övriga patientgrupper inom både tandvård och berörda enheter inom hälso- och sjukvården. Vårdstyrelsen är positiv till att tandvården redan i nuläget arbetar med att förbättra riskgruppers hälsa i enlighet med motionens intention. Vårdstyrelsen instämmer i att en ökad samordning över förvaltningsgränser och fördjupad samverkan med länets kommuner skulle kunna bidra till ytterligare förstärkningar av arbetet med förbättrad tandhälsa hos riskgrupper. En sådan satsning skulle dock kräva en ekonomisk förstärkning av vårdstyrelsens budget. Utan en ekonomisk förstärkning anser inte vårdstyrelsen att satsningarna som föreslås i motionen kan realiseras.