Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde tisdagen den 25 oktober 2016

Transkript

1 Regiondirektörens stab Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post Sjukhusstyrelsen, ledamöter och ersättare Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde tisdagen den 25 oktober 2016 KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med sjukhusstyrelsen tisdagen den 25 oktober 2016 Plats: Regionkontoret, Storgatan 27 Uppsala, Kungsängen plan 5 Kl Gruppmöten för oppositionen, Florarna, plan 4 ( om inte annan tid meddelas) Kl Gruppmöten för majoriteten, Kungsängen plan 5, (om inte annan tid meddelas) Kl Information Kl Fortsatt information och sammanträde Välkomna! Vivianne Macdisi ordförande genom Cecilia Lidén sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: 2 (2)

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med sjukhusstyrelsen den 25 oktober 2016, Eldaren, Storgatan 27 Uppsala, möteslokal Kungsängen pl. 5 Information klockan Dnr KPP för 2015, Björn Larsson, Regelböcker, Staffan Thore med flera nr 125 Ärenden Val av justerare. I tur: Lina Palm Nordquist (L) 126 Fastställande av föredragningslistan Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Rapport, sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset SHS SHS Information SHS KPP för 2015, Björn Larsson, - regelböcker, Staffan Thore med flera 130 Månadsrapporter för oktober 2016 SHS Återrapportering av åtgärder för att förbättra lasarettets resultat 2016, svar från lasarettet i Enköping 132 Återrapportering av åtgärder för att förbättra sjukhusstyrelsens resultat SHS SHS Redovisning av överbeläggningar med mera SHS Fastställande av landstingsgemensam it-bilaga för 2017 SHS Fastställande av funktionshyra för privata/externa specialister Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, höft- och knäprotesoperationer 137 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus 138 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, specialiserad öron-näs och halssjukvård i öppenvård SHS SHS SHS SHS Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, SHS

4 specialiserad ögonsjukvård i öppenvård 140 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, kataraktoperationer i öppenvård SHS Utvärdering av vårdval gynekologi SHS Anmälan av delegationsbeslut SHS Skrivelser för kännedom

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen utser Lina Palm Nordquist (L) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 126 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

7 Dnr SHS Dnr VS Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016 Tillgänglighet september 2016 Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 89 %. Tillgängligheten både på telefoni och läkarbesök inom 7 dagar är sammantaget något lägre för primärvård i egen regi. Som orsaker kan ses att primärvården inte kan uppnå full produktion på grund av bemanningsproblem vilket också påverkar tillgängligheten. Det finns fortsatt stora variationer inom tillgänglighet mellan olika vårdcentraler, insatser kommer att vitas, både inom privat och offentlig regi, gentemot de vårdcentraler som har störst problem med tillgängligheten. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 88 % 81 % Primärvård i privat regi 91 % 88 % Samtlig primärvård inom LUL 89 % 84 % Specialiserad vård Specialistvården, främst Akademiska sjukhuset har fortsatta problem med tillgängligheten både för första besök men även till operation. Köerna har kortats något gällande totalt antal väntade jämfört med föregående månad men jämfört med samma period 2015 har Akademiska sjukhuset en sämre tillgänglighet. I den elektiva vården behandlas samtidigt fler patienter under september 2016 än september Enköpings Lasarett har lägre medelvårdtid under september 2016 än samma period tidigare år delvis beroende på att patienter nu vårdas inom LAH istället för inom Geriatrik/Rehab. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 2 (8) kvar till 100 % Besök* 56 % 41 % 56 % Operation** 63 % 51 % 60 % Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 82 % 64 % 81 % Operation** 94 % 82 % 90 % *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har minskat jämfört med augusti månad. Samtidigt har folktandvården ökat sin produktion i jämförelse med september 2015 med nästan 9000 besök vilket kan härröras till en minskad sjukfrånvaro och förbättrad bemanningssituation. Fortsatt är längst väntetider inom bettfysiologi.. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön H Vårdgarantienheten Under september 2016 har vårdgarantienheten hjälpt 25 personer som åberopat vårdgaranti. Samtidigt har 170 personer blivit slussade inom 60 dagar. Jämförelsevis ses en minskning under 2016 med antalet patienter som åberopat vårdgaranti och en ökning av patienter som slussas inom 60 dagar. Trenden beror delvis på samarbetet mellan sjukhusens verksamheter och vårdgarantienheten för att hantera köer, vilket leder till ökade siffror på patienter som slussas inom 60 dagar.

9 3 (8) Vårdgaranti Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Inom 60 dagar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Aktuellt om verksamhetsuppdrag, upphandlingar och ersättningsetableringar Inom primärvården gäller från 1 oktober den ökade ersättningen för besök hos psykolog och kurator (ökning med 250 kr per besök) i syfte att förstärka primärvårdens resurser för att förbättra den psykiska hälsan. Inom specialistvården har två pågående upphandlingar överprövats, drift av Uppsala närakut och öppenvårdspsykiatri i norra länsdelen. Landstinget inväntar svar från förvaltningsrätten. Det pågår flertal försäljningar inom regelverket för nationella taxan inom bland annat öron-, näs och halssjukdomar, neurologi samt vissa opererande specialiteter. Arbetet med hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas verksamhetsuppdrag för pågår och kommer fastställas vid vårdstyrelsens och sjukhusstyrelsens sammanträden i november. Anhörigstöd Anhörigsamordnaren har tillsammans med Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping tagit fram gemensamma riktlinjer för efterlevandestöd och efterlevandesamtal samt landstingsgemensam informationsbroschyr till både efterlevande anhöriga barn och vuxna. Barnoperation först ut med Orbit Som första enhet inom Landstinget i Uppsala län införde Akademiska barnsjukhusets operationsavdelning den 16 september operationsplaneringssystemet Orbit. Orbit är ett modernt IT-baserat vårdsystem för operationsverksamhet som uppfyller de krav som sjukvårdspersonalen, sjukhusen och landstingets ledning har på styrning, planering och uppföljning. Ambitionen är att så långt som möjligt integrera Orbit med journalsystemet

10 4 (8) Cosmic och anestesi- och intensivvårdssystemet MetaVision, för att undvika dubbeldokumentation och säkerställa hög patientsäkerhet. Orbit ska införas successivt inom all operationsverksamhet inom Landstinget i Uppsala län. PET-centrum på Akademiska blir internationellt referenscentrum PET-centrum på Akademiska sjukhuset har av GE Healthcare utsetts till prioriterad referenssite i Europa. Tillsammans med ett centrum i USA ska sjukhuset kliniskt utvärdera en ny PET-CT kamera som bland annat används för helkroppsscanning för diagnostik av spridd cancersjukdom. Mer träffsäker behandling av bröstcancer målet med studie på Akademiska Effekten av läkemedelsbehandling mot bröstcancer är väldigt olika. Eftersom vården saknar möjlighet att förutse resultatet erbjuds många patienter standardbehandling. Inom kort startas en studie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man systematiskt testar hur känsliga samtliga bröstcancertumörer är för olika läkemedel. Målet är att kunna ge mer träffsäker behandling. Mottagning för sprutbyte öppnar i november Hälsa och habilitering öppnar i november en mottagning för sprutbyte. Mottagningen kommer att ligga på Märstagatan 2 i Uppsala, i samma lokaler som Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa. Sprutbytet arbetar för att öka hälsan hos dem som injicerar droger samt förebygga spridningen av hiv och hepatitsmitta. Verksamheten vänder sig till personer i Uppsala län som har intravenöst drogmissbruk. Här kan de lämna in använda sprutor och kanyler och få nya i utbyte. Mottagningen ska även erbjuda rådgivning och stödjande samtal, provtagning samt vaccination mot hepatit A och B. Här erbjuds även stöd till personer som vill bryta sitt missbruk. Sprutbytet kommer att ha öppet fem dagar i veckan. Åldersgränsen är 20 år, men en lagändring förbereds för sänkt ålder till 18 år. Hjälpmedel uppmärksammades på nationell hjälpmedelsdag Den 23 september arrangerades för första gången den nationella hjälpmedelsdagen med olika aktiviteter runt om i Sverige. Syftet med dagen är att sprida kunskap om hjälpmedel och dess betydelse. Var sjunde svensk har behov av ett hjälpmedel för att få en fungerande vardag och bättre livskvalitet. I Uppsala fanns personal från Hjälpmedelscentralen, Hälsa och habilitering, på plats i Stadsbiblioteket för att prata hjälpmedel. Här fick besökarna chans att prova och lära sig mer om hjälpmedel för rörelse, kommunikation och kognition. Ny reception vid Kungsgärdet ska ge förbättrad tillgänglighet Hälsa och habilitering bygger om receptionen och entrén vid Kungsgärdet i syfte att öka tillgänglighet och service samt förbättra säkerheten. Den nya receptionen kommer att stå färdig i februari Ungas psykiska hälsa - en inspirationsdag om utmaningar och möjligheter Under 2016 genomförs särskilda satsningar vid länets ungdomsmottagningar för att vidareutveckla arbetet med ungas psykiska hälsa. Som ett

11 5 (8) led i detta anordnar Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering 11 oktober en inspirationsdag för personal vid länets ungdomsmottagningar och näraliggande verksamheter. Utveckling och implementering av e-tjänster inom Folktandvården Folktandvården har under flera år legat i framkant av utveckling och implementering av e-tjänster för invånare och medarbetare. Den 9 november deltar FTV IT-chef Kristina Wass som en av talarna på den nationella e-hälsodagen, arrangerad av e- hälsomyndigheten. Ämnet är sms-kallelser och röststyrd journalföring, Voxit. Framgångsfaktorer för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat med 19,8 % (sedan 2015) vilket framgår av den nationella punktprevalensmätningen (PPM-VRI) som genomfördes under våren Följande framgångsfaktorer och åtgärder har betydelse för att minska förekomsten av VRI. Nollvision för undvikbara vårdskador Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ökat engagemang från politiska styrelser Engagemang från politiska styrelser har ökat genom efterfrågan av resultat och åtgärder vilket är en framgångsfaktor i arbetet. Landstingsövergripande strategi och handlingsplan En landstingsövergripande strategi för att minska VRI har upprättats och konkretiserats i en handlingsplan. Strategin och handlingsplanen betonar att det ska finnas en utbredd kultur där undvikbara VRI ses som oacceptabla och möjliga att förebygga. I handlingsplanen har ansvar och organisation för patientsäkerhetsarbetet tydliggjorts på makromeso- och mikronivå. Lokala handlingsplaner Lokala handlingsplaner har också upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Infektionsverktyget Infektionsverktyget (IV) är ett nationellt IT-stöd som är infört i slutenvården. Syftet med IV är att ge verksamheterna ett stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. En VRI identifieras via tre möjliga triggers : antibiotikaordination, utvalda diagnoser och laboratoriedata. Genom användning av IV kan en verksamhet, i realtid, få kunskap om vilken typ av VRI som dominerar, följa trender och hur antibiotika använts. Verksamheter har möjlighet att ta ut egna rapporter från IV, analysera resultatet, sätta upp mål och vidta

12 6 (8) åtgärder samt följa upp åtgärderna. Uppföljningen visar om insatta åtgärder haft avsedd effekt och vilken nytta åtgärderna har för patienterna. Vid Akademiska sjukhuset berörs 19 verksamhetsområden av IV och av dessa har 13 svarat att IV används enligt följande: - nio tar ut standardrapporter och egna rapporter - fyra analyserar data - sju sätter mål för VRI - sex följer upp målen - sex följer upp vidtagna åtgärder (information från verksamhetschefer i maj 2016) Infektionsverktyget används vid två verksamhetsområden vid Lasarettet i Enköping. Av dessa tar två enheter ut rapporter, analyserar, sätter mål och följer upp vidtagna åtgärder. Återstående enheter beräknas att använda systemet fullt ut under VRISS-projekt (vårdrelaterade infektioner ska stoppas) Förutom förebyggande åtgärder genom IV har projekt påbörjats vid sjukhusen som innebär att några verksamheter väljer ut 1-2 VRI och riskfaktorer för ett systematiskt förebyggande arbete. Basala hygienrutiner och klädregler Ytterligare andra åtgärder är månatlig mätning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid landstingets båda sjukhus. Stramas 10-punktsprogram Strama Uppsala län verkar för ökad följsamhet till Stramas 10-punktsprogram genom att analysera förskrivningsmönstret av antibiotika i länet. Analysen återkopplas till förvaltningsledningarna och berörda inom slutenvården och vårdcentralerna. Avdelningen för Vårdhygien Avdelningen för Vårdhygien har ett tydlig landstingsövergripande uppdrag att arbeta förebyggande mot VRI. Vårdhygien utför hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Däremellan ska verksamheterna själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. brister genomförs en hygienrond av Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombudsgrupper och med förvaltningarnas hygienombud två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar. Organisation och ansvar vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Chefsläkare deltar i och följer det systematiska patientsäkerhetsarbetet och kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefsläkaren verkar för att förvaltningens patientsäkerhetsarbete är överensstämmande med landstingets strategi och handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner. Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde och ska säkerställa att patientens behov av trygghet och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom att medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.

13 7 (8) Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada Vid Akademiska sjukhuset finns en Vårdkvalitetsavdelning som leds av chefssjuksköterskan i samarbete med chefsläkare och avdelningen för Vårdhygien. Avdelningen ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från mätningar och utarbetar handlingsplaner samt initierar och följer upp förbättringsarbeten och återkopplar till berörda. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp, arbetsgrupper samt stabsfunktioner såsom chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare. Lasarettets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien leder det förebyggande VRI-arbetet. Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under september Under september var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. I början av månaden hanterade landstinget ett längre avbrott i journalsystemet. Rapporteringen var omfattande och gav en neutral bild. Akademiska sjukhuset införde alkoholstopp för patienter inför operationer. Detta fick mycket stor positiv publicitet, både lokalt och på riksplanet. Akademiska sjukhuset fick också god spridning av en egen nyhet om att många vill utredas för fästingburen infektion. Däremot fick Akademiska sjukhuset negativ publicitet kring att man tappat placeringar i den årliga AT-rankningen. Rapporteringen om problemen med att bemanna länets BUPmottagningar var också negativ. Folktandvården gjorde ett publikt evenemang på Fluortantens dag, som uppmärksammades positivt. Landstingets projekt att prova kultur på recept blev också omtalat. En beslutad flytt av Hälsoäventyrets verksamhet i Uppsala till nya lokaler gav en negativ bild i media. Primärvårdsnytt om utveckling i primärvården! Se filmerna och få snabbt koll på vad som är aktuellt inom pågående utvecklingsinsatser i primärvården och som drivs av SKL. Primärvårdsnytt är ett sätt för SKL att tydligare berätta om utvecklingsinsatser som berör primärvården. I klippen berättar projektledare om det arbete som bedrivs just nu, vilka utmaningar de möter och vad som är på gång. Klippen är cirka 2-3 minuter långa.

14 8 (8) Anna Östbom om internetbaserad stöd och behandling: 30-sep Gustav Hjelmgren om Flippen i primärvården: Thérese Eklöv om kliniskt nationellt kunskapsstöd: sep Marie Källman om patientupplevd tillgänglighet: Rickard Bracken om psykisk hälsa i primärvården: sep Rickard Bracken om nyanlända och asylsökande: sep Ulrika Elmroth om PrimärvårdsKvalitet: Helena Brändström om kortare tider i cancervården: oct Lars Kolmodin om ersättningsmodeller: Helena Henningson om nya regler kring utskrivning: oct Alla filmer:

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Rapport, sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Sjukhusdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

16 Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 25 oktober 2016 I förra rapporten tog jag upp det långa avbrottet i landstingets journalsystem Cosmic i månadsskiftet augusti/september. Vi hade då ännu inte några svar på vad som hade orsakat stoppet. Nu har vi fått den tekniska incidentrapporten, och den visar att det var en säkerhetsuppdatering i Windows som låg bakom. Jag tycker att det är tillfredsställande att vi fått den tekniska delen utredd. Dels kan vi lära oss inför framtiden så att vi kan undvika framtida stopp, dels kan vi utesluta rykten om sabotage som har florerat på sjukhuset. Landstinget kommer även att göra en bredare utredning av händelsen och gå igenom hur till exempel avbrottsrutiner och samverkan med olika vårdgivare har fungerat. Utredningen ska vara klar senast i februari Men det får vi återkomma till. På morgonen den 14 september inträffade en större vattenläcka i Stadsträdgården. För att undvika föroreningar stoppades vattenmatningen till sjukhuset från detta håll. Istället matades vatten enbart från ingång 95/96, vilket räckte för att försörja sjukhuset fram till att ordinarie vattenmatning kopplades på igen efter ett par dagar. Det förekom synliga partiklar i vattnet, som dock var helt ofarliga. Läget bedömdes som stabilt och patienter och personal påverkades inte. Sjukhuset höll förhöjd beredskap och följde läget kontinuerligt. Sjukhusets ekonomiska läge i september Det ekonomiska läget efter september innebär fortsatt ett resultat som är bättre än budget. Trots en viss avmattning i intäktsutvecklingen är riks- och regionintäkterna bättre än budget. Samtidigt är kostnadsutvecklingen lägre än vad den varit tidigare år. Prognosen för helår 2016 är att det budgeterade resultatet om -100 miljoner kronor ska uppnås. Detta är en viktig förutsättning för möjligheterna att skapa verksamhetsmässig och ekonomisk balans Under september månad har huvuddelen av pågående dialoger med verksamhetsområdena avslutats. Dialogerna har omfattat samtliga verksamhetsområden och samtliga chefer i respektive organisation. Viktiga inslag i den genomförda planeringsprocessen och genomförda dialoger har varit att förankra sjukhusets styrmodell och säkerställa tillräcklig kvalitet i genomförd produktionsplanering. Marknad Sjukhuset startade året med ett nytt avtal med sjukvårdsregionen som även omfattade en helt ny pris- och ersättningsmodell. Såväl internt som från kunder har det funnits en hel del frågor med anledning av detta. I nuläget noteras en viss stabilisering där rutiner börjar etableras och genomförd uppföljning visar inte på några avgörande brister. Just nu görs en genomgång och analys till stöd för revideringar av nästa års prislista för sjukhuset som under hösten ska beslutas av samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

17 Genom Uppsala Care har sjukhuset deltagit i en norsk upphandling av protonterapi där beslut om eventuellt avtal kommer senare under hösten. Arbetet med att ta fram ett anbudsunderlag har skett i ett brett samarbete mellan carebolagen i Sverige, Skandionkliniken och universitetssjukhusen. I den aktuella upphandlingen är Akademiska sjukhuset med och konkurrerar internationellt om det aktuella uppdraget. Utveckling Som första enhet inom Landstinget i Uppsala län införde Akademiska barnsjukhusets operationsavdelning den 16 september operationsplaneringssystemet Orbit. Orbit är ett modernt ITbaserat vårdsystem för operationsverksamhet som uppfyller de krav som sjukvårdspersonalen, sjukhusen och landstingets ledning har på styrning, planering och uppföljning. Ambitionen är att så långt som möjligt integrera Orbit med journalsystemet Cosmic och anestesi- och intensivvårdssystemet MetaVision, för att undvika dubbeldokumentation och säkerställa hög patientsäkerhet. Orbit ska införas successivt inom all operationsverksamhet inom Landstinget i Uppsala län. I september infördes ett snabbspår vid Akademiska för patienter i Uppsala län med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Primärvården kan därmed remittera direkt till medicinmottagningen för snabbutredning. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling. Snabbspåret syftar till korta ledtiderna vid misstanke om cancer och är ett led i sjukhusets arbete med standardiserade vårdförlopp. PET-centrum på Akademiska sjukhuset har av GE Healthcare utsetts till prioriterad referenssite i Europa. Tillsammans med ett centrum i USA ska sjukhuset kliniskt utvärdera en ny PET-CT kamera som bland annat används för helkroppsscanning för diagnostik av spridd cancersjukdom. Akademiska är en av de två första i världen och först i Europa med att använda den nya PET-CT-kameran från GE Healthcare kliniskt på patienter. Från att ha setts som ett dödligt hot kan vissa virus i framtiden bli en ny behandling som kan bromsa och till och med bota svåra sjukdomar som cancer. I våras inleddes en patientstudie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man testar ett genetiskt modifierat förkylningsvirus som specifikt angriper neuroendokrina, hormonproducerande tumörer. Om behandlingsmetoden visar sig vara säker och effektiv kan genmodifierade virus revolutionera cancervården genom att erbjuda en ny sorts behandling och förhoppningsvis även bot vid svårbehandlade cancerformer. Hösten 2015 startade Akademiska sjukhuset Sveriges första mottagning för utredning av misstänkt borrelia och andra fästingburna infektioner. Sedan dess har cirka hundra patienter utretts på infektionskliniken. Tack vare den snabba utvecklingen inom genetiken är det nu möjligt att analysera alla gener i arvsmassan med så kallad helexomsekvensering. Metoden är särskilt användbar vid diagnostik av sällsynta sjukdomar/syndrom hos barn där man tidigare inte har haft möjlighet att ställa en diagnos. Den används på Akademiska sjukhuset sedan i juni Effekten av läkemedelsbehandling mot bröstcancer är mycket olika. Eftersom vården saknar möjlighet att förutse resultatet erbjuds många patienter standardbehandling. Inom kort startas en studie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man systematiskt testar hur

18 känsliga samtliga bröstcancertumörer är för olika läkemedel. Målet är att kunna ge mer träffsäker behandling. Per Elowsson Sjukhusdirektör

19 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Information Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: -KPP, Björn Larsson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

20 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare Björn Larsson Dnr SHS Månadsrapporter för september 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för september 2016 enligt bilagor till handlingarna. Ärendet Tillgängligheten under september har försämrats gällande nybesök och operation för både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Den sammanlagda produktionen för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping är fortsatt över såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års produktionsutfall för perioden januari till september. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har kostnader för inhyrd personal som är betydligt högre än budgeterat. På sjukhuset beror det bland annat på sjuksköterskevakanser och på lasarettet beror det främst på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter september en årsprognos på minus 95 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Prognosen har förbättrats med 8 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Bilagor: Månadsrapport för sjukhusstyrelsens totala verksamhet Förvaltningarnas månadsrapporter Ärendet Bilaga Kopia till: Vårdstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

21 Månadsrapport september 2016 Sjukhusstyrelsens totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Tillgängligheten under september har försämrats gällande nybesök och operation för både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Den sammanlagda produktionen för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping är fortsatt över såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års produktionsutfall för perioden januari till september. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har kostnader för inhyrd personal som är betydligt högre än budgeterat. På sjukhuset beror det bland annat på sjuksköterskevakanser och på lasarettet beror det främst på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter september en årsprognos på minus 95 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Prognosen har förbättrats med 8 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten under september har fortsatt att försämrats gällande nybesök och operation för både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Samtidigt behandlas fler elektiva patienter (1 procent, 960 stycken) jämfört med samma period föregående år. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall 90 dgr fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök Akademiska sjukhuset 56 % 41 % 56 % Operation Akademiska sjukhuset 63 % 51 % 60 % Besök Lasarettet i Enköping 82 % 64 % 81 % Operation Lasarettet i Enköping 94 % 82 % 90 % Inom Akademiska sjukhuset är trenden att vårdkomplexiteten ökar då snittvikten ökar i jämförelse med samma tid föregående år. Medelvårdtiden ligger i något lägre för C-länspatienter och har ökat något för riks- och regionpatienter. För Enköpings lasarett ses att medelvårdtiden minskar, en delförklaring är att patienter som tidigare i högre utsträckning vårdats inom Geriatrik/rehab kan skrivas ut till LAH. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den sammanlagda produktionen för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping är fortsatt över såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års produktionsutfall för perioden januari till september. Akademiska sjukhusets öppenvårdsproduktion överstiger budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter med ett ökande antal läkarbesök som följd. Slutenvården ligger något under såväl budget som föregående års utfall för perioden. I genomsnitt har 17 färre vårdplatser varit öppna i den somatiska slutenvården jämfört med föregående år vilket främst beror på sjuksköterskebrist. Verksamhetsområden som producerar mer än budgeterat är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin- hud och reumatologi, ögonsjukdomar och kirurgi. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionproduktionen ligger över budgeterad produktionsvolym. Detta tack vare hög produktion inom öppenvården. Slutenvårdsproduktionen ligger dock något lägre än budgeterad volym för både C-län och riks- och region. Lasarettets reviderade tidplan för övergången från slutenvård till hemsjukvård innebär att antalet vårdtillfällen, för

22 2 (6) perioden januari till september, överstigit budgeterad volym eftersom antalet vårdplatser varit fler än budgeterat. På grund av uppskjutet systemstöd finns inte hemsjukvårdsbesöken med i lasarettets utfall för perioden emellertid är dessa besök inkluderade i produktionsbudgeten. Om hänsyn tas till ovan och hemsjukvårdsbesöken inkluderas i utfallet uppvisar lasarettet ett betydligt högre utfall jämfört med budget. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Akademiska sjukhuset rapporterar fortsatt ökade kostnader för inhyrd personal bland annat på grund av att sjuksköterskevakanser kvarstår. Inhyrd personal räknat i årsarbetare är i genomsnitt 38 årsarbetare. Vid jämförelse med samma period föregående år är det en ökning med 11 årsarbetare. Sjukfrånvaron ligger kvar på 5,4 procent och sjukhuset har under året förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. Antalet årsarbetare är i nivå med samma period föregående år. Vid Lasarettet i Enköping är kostnaden för inhyrd personal högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Åtgärder för att minska kostnaderna har vidtagits, bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats samt att två sjuksköterskor har genomgått vidareutbildning med inriktning intensivvård. Läkarna genomgår språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. Antalet årsarbetare har ökat då vakanta tjänster har tillsatts, men fortfarande kvarstår vakanser. Den totala sjukfrånvaron ligger efter september på 4,7 procent. Bedömningen är att riktvärdet om en sjukfrånvaro på högst 5 procent kan nås. Nyckeltal medarbetare Utfall ack sept Riktvärde/ budget 2016 Utfall ack föreg år Årsprognos 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 0% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Obs! Akademiska anger antal årsarbetare exkl. projekt i sin tabell. Ovan är inkl projekt enligt vedertagen definition. Definition närvarotid mätt i årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

23 3 (6) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för sjukhusstyrelsen Det ackumulerade resultatet till och med september avviker positivt mot budgeten med 66 miljoner kronor. Intäkterna är 34 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket är kopplat till högre intäkter för riks- och regionvård på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna avviker positivt med 32 miljoner kronor. Det är främst lägre avskrivningskostnader och övriga kostnader som ger den positiva avvikelsen. Samtidigt avviker kostnader för löner och inhyrd personal negativt jämfört med budget. Den positiva resultatavvikelsen ger en falskt för bra bild av situationen. Jämfört med den periodiserade budgeten så bedöms vissa poster utfallsmässigt få ett större genomslag under senare delen av året. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter september en årsprognos på minus 95 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset prognostiserar ett resultat enligt budget. Lasarettet i Enköping lämnar en årsprognos på minus 5 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 1 miljon kronor jämfört med föregående prognos. Lasarettet har dock två osäkra poster på intäktssidan (radiologi och samfinansierad närvårdsavdelning). Sjukhusstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat på plus 10 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 7 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Den positiva avvikelsen beror på lägre kostnader för privata specialister, mammografi och vårdval inom höfter och knän Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ack nettokostnad SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Förändring budgetutfall i % Verksamhetens intäkter ,3% Verksamhetens kostnader ,0% Avskrivningar ,6% Nettokostnad ,5% Bruttokostnaden har legat under budgeten alla månader förutom i april, juni och juli. Jämfört med budget så är nettokostnaden lägre, vilket är positivt. Anledningen till detta är dock en eftersläpande periodisering. Kostnaderna kommer därför att öka under hösten.

24 Rullande 12 Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Mnkr Rullande12 Riks- och regionintäkter Mnkr (6) Rullande12 medicinskt material Utfall R/R Budget R/R Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har riks- och regionintäkterna tidigare legat under budget. Vid de senaste mätpunkterna har ett trendbrott skett och nu ligger intäkterna betydligt över budget. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå. Som grafen ovan visar så närmar sig utfall budget. Mnkr Rullande12 lönekostn inkl inhyrd personal Mnkr Rullande12 läkemedelskostnader Utfall Budget Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna närmat sig budgeterad nivå. Efter att utfallet vid de senaste mättillfällena legat i paritet med budget så har nu kostnaderna ökat vid de senaste mättillfällena. Kostnaderna för läkemedel har tidigare överstigit budgeterade nivåer. Detta ändrades under föregående år och nu är alltså kostnadsnivåerna under budgeterad nivå. Vid de senaste mättillfällena ligger utfallet under budgeterad nivå. Ekonomi sjukhusstyrelsens egen verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet

25 5 (6) BILAGOR Årsprognos sjukhusstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar ) Både Akademiska och lasarettet har positiva avvikelser beroende på ökad riks- och regionproduktion 2) Årsprognos avviker positivt, vilket beror obudgeterade statsbidragsintäkter för psykisk hälsa och kvinnosjukvården. 3) Den negativa avvikelsen beror främst på ej uppnådda läkarbesparingar och höga kostnader för inhyrd personal. 4) Den positiva avvikelsen för det ackumulerade utfallet beror på att SHS har lägre kostnader kopplat till specialistläkare och mammografi. Akademiska har samtidigt ökade kostnader främst kopplat till egen remiss. På årsbasis prognostiseras en kostnadsökning, vilket beror på högre kostnader på Akademiska. Samtidigt ser SHS att kostnaderna för köpt vård kommer att öka under hösten. 5) De lägre kostnaderna är kopplade till låga investeringsnivåer.

26 6 (6) Specifikation sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning utanför c-län Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Vårdgaranti Summa Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fotterapeuter Gynekologi Höft- och knäprotesoperationer Katarakter Ögonbottenfoto Ögon Öron, näsa, hals Summa Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fast ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Summa Kostnader övrig verksamhet Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Beslutade projektmedel Öppen specialistvård utanför C-län Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet

27 Månadsrapport september 2016 Akademiska sjukhuset

28 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Det är väldigt få avvikelser från tidigare rapporter efter utfall september varför fokus fästs vid en framtidsbedömning. Bland prioriterade åtgärder som successivt förväntas få effekt kan nämnas den planerade utökningen av operationskapacitet vid bland annat Samariterhemmets sjukhus. Detta ska tillsammans med en bättre samordnad produktionsplanering vid Lasarettet i Enköping leda till en stärkt tillgänglighet till operation. En kraftsamling görs för effektiviserad mottagningsverksamhet där det ska säkerställas att mottagningar fungerar effektivt i syfte att även inom detta område stärka tillgängligheten. Arbetet med kompetensförsörjning och arbetsmiljö kräver ett uthålligt arbete på alla nivåer inom sjukhuset. Det gäller bland annat fortsatta satsningar på vidareutbildning av sjuksköterskor och arbetstidsmodeller som ger tid till återhämtning. Att etablera en stabil och uthållig verksamhet i balans är den stora utmaningen för framtiden. Nuvarande utveckling ger indikationer på att det är en svår men nåbar målsättning. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Sjukhuset har fortsatta problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Antalet patienter som behandlas akut ökar med 6 procent och jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Samtidigt har 960 (1 %) fler patienter behandlats i den elektiva vården. Sjukhuset har fortsatt stora utmaningar att förbättra såväl remisshantering, akutsjukvård som produktionsplanering. Nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt utvecklas fortlöpande för att möta det ökade vårdbehovet. Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt *** 1,32 1,28 Medelvårdtid C-län * 5,0 5,1 Medelvårdtid RiksRegion *** 4,8 4,7 Överbeläggningar snitt per dag * 18,4 17,9 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag* 35,9 38,3 *Somatisk vård, ** Psykiatrisk vård, *** All vård Snittvikten (DRG) per slutenvårdskontakt är högre i jämförelse med 2015 vilket ger indikationer på en ökad vårdkomplexitet. Sjukhuset har till och med september haft 17 färre vårdplatser disponibla jämfört med Den ansträngda vårdplatssituationen har accentuerats under september månad på grund av personalförsörjningsproblem 1 vilket har inneburit en ökad andel överbeläggningar jämfört med Positivt är att antalet utskrivningsklara patienter till kommunen har minskat mot föregående år. Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har ökat jämfört med föregående år vilket även återspeglas i en högre ökning av snittvikten i jämförelse med patienter från Uppsala län. 2(8) 1 Delar av personalförsörjningsproblemet är kortsiktigt och har uppstått som en effekt av en prioritering av riktade utbildningssatsningar på sjuksköterskor.

29 3(8) Medelvårdtiden under perioden är minskande för C- länspatienter inom somatisk vård jämfört med 2015 medan riks- och region ökar med 3 procent. Den psykiatriska vården bedöms i stort sett ha oförändrad medelvårdtid, men fluktuerar över tid. Antalet utskrivningsklara patienter hade under våren en positiv utveckling. Under sommaren ökade utskrivningsklara patienter igen för att i september återigen minska. Hittills i år har sjukhuset haft i medeltal 2,4 utskrivningsklara patienter per dag vilket motsvarar 650 vårddagar på helår. På sjukhuset utgörs i genomsnitt 5 procent av antalet vårddagar av patienter som är utskrivningsklara. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 56% 41% 56% Operation** 63% 51% 60% *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård Den totala kön till nybesök har minskat med 225 patienter sedan augusti, men fortfarande ligger vårdgarantiuppfyllelsen kvar på 56 procent. Ett tillgänglighetsnätverk på sjukhuset har startat och arbetet med att kvalitetssäkra väntelistorna genomförs löpande. Den totala kön till operation/behandling är i nivå med föregående månad, men vårdgarantiuppfyllelsen har ökat från 60 procent till 63 procent. Ett tillgänglighetsnätverk på sjukhuset har startat och arbetet med att kvalitetssäkra väntelistorna genomförs löpande.

30 4(8) PERSPEKTIV: PRODUKTION Sjukhusets vårdproduktion överstiger budget för öppenvården och är i nivå med budget för slutenvården. Prognosen för helåret är att sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter med ett ökande antal läkarbesök som följd. Antalet behandlade patienter ökar med 2 procent och nya behandlingsmetoder innebär färre kontakttillfällen per patient. Antal operationer under perioden har ökat med 6 procent och operationstimmarna med 5 procent jämfört med Ökningen förklaras delvis av den nyöppnade operationsverksamheten vid Samariterhemmet men i stort sett alla opererande verksamhetsområden ökar antalet operationer. Ytterligare förstärkning kommer att göras av operationskapaciteten vid Samariterhemmet med sikte på Antal kontakter Utfall ackum. Utfall jmf Budget Utfall föreg. budget, ackum. år ackum. antal Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal Slutenvård, antal (inkl vårdval) Öppenvård, antal (inkl vårdval) I den somatiska slutenvården har i genomsnitt 17 färre vårdplatser varit öppna jämfört med föregående år, främst beroende på sjuksköterskebrist. Verksamhetsområden som producerar bättre än plan är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin- hud och reumatologi, ögonsjukdomar och kirurgi. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % C-länsproduktionen överstiger budget med kontakter (1 %). Den slutna vården är i nivå med budget om hänsyn tas till effekten av öppnandet av akutvårdens diagnostikavdelning. Riks- och regionproduktionen fortsätter att öka jämfört med budget, kontakter (12 %). Den slutna vården avviker mot budget med minus 274 kontakter.

31 5(8) PERSPEKTIV: FÖRNYELSE I september infördes ett snabbspår vid Akademiska sjukhuset för patienter i Uppsala län med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling. Snabbspåret är ett led i sjukhusets arbete med standardiserade vårdförlopp som syftar till korta ledtiderna vid misstanke om cancer. Akademiska sjukhuset har sedan tidigare rökstopp inför planerade operationer. Nu införs även alkoholpaus en månad före operation inom ortopedi och handkirurgi. Syftet är detsamma, att patienterna ska slippa komplikationer, få snabbbare läkning och återhämtning. PET-centrum på Akademiska sjukhuset har av GE Healthcare utsetts till prioriterat referenscenter i Europa. Tillsammans med ett centrum i USA ska sjukhuset kliniskt utvärdera en ny PET-CT kamera som bland annat används för helkroppsscanning för diagnostik av spridd cancer. Barnspecialistmottagningen i Uppsala är från och med september lokaliserade i Muninhuset där man också etablerar ett barnallergicentrum. Främsta syftet är att samla multiprofessionell kompetens runt barn med långvariga hälsoproblem. Dessutom ska forskning och utbildning integreras med vården på ett nytt sätt. I våras inleddes en patientstudie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man testar ett genetiskt modifierat förkylningsvirus som specifikt angriper neuroendokrina, hormonproducerande tumörer. Om behandlingsmetoden visar sig vara säker och effektiv kan genmodifierade virus revolutionera cancervården genom att erbjuda en ny sorts behandling och även bot vid svårbehandlade cancerformer. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Personalkostnader inklusive inhyrd personal har en negativ budgetavvikelse med 22 miljoner kronor i perioden vilket främst beror på att besparingar för personal främst läkare inte fått genomslag enligt plan. Sjuksköterskevakanserna kvarstår vilket för med sig fortsatta ökade kostnader för inhyrd personal och framförallt stängda vårdplatser. Extraersättningar under semesterperioden blev 6,2 miljoner kronor lägre än förra året samtidigt har övertidsersättningen från juni ökat med 1,6 miljoner kronor. Den ackumulerade närvarotiden är årsarbetare vilket är i nivå med samma period föregående år. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,9% 1,95% 2,3% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -0,3% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 5,4% 4,5% 5,2% 5,6% I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

32 6(8) Årsarbetarna för perioden är i nivå med föregående år (- 18 årsarbetare). Antalet sjuksköterskor är 35 årsarbetare färre jämfört med samma period föregående år. Samtidigt är inhyrd övrig personal cirka 30 årsarbetare fler. Effekten är att sjukhuset har fortsatt ett stort antal stängda vårdplatser. Inhyrda läkare har minskat med 34 procent till 7,6 årsarbetare, framförallt inom verksamhetsområde psykiatri. Sjukfrånvaron följer samma utvecklingskurva som tidigare år men på en högre nivå. Sjukhuset har under året förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. PERSPEKTIV: EKONOMI Budgetavvikelsen i perioden är plus 42 miljoner kronor. Periodens avvikelse förklaras främst av ett bättre utfall i verksamhetens intäkter, i huvudsak riks- och regionintäkter, samtidigt som kostnadskontrollen har förstärkts. På kostnadssidan är det främst lönekostnader läkare och inhyrd personal samt kostnader för köpt vård som avviker negativt. De ekonomiska effekterna av Cosmic-avbrottet i månadsskiftet augusti-september analyseras och återkopplas vid nästa rapporteringstillfälle. Ingen större effekt på intäkterna kan ses under aktuell period. På kostnadssidan finns en merkostnad för ökad arbetsbelastning i samband med efterregistrering. Bruttokostnadsutvecklingen är fortsatt låg. Ett kontinuerligt arbete pågår med att ytterligare stärka produktionen, öka tillgängligheten och öka kostnadskontrollen. Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Det ekonomiska resultatet i perioden är plus 31 miljoner kronor och budgetavvikelsen är plus 42 miljoner kronor. Periodens positiva budgetavvikelse förklaras delvis av oförbrukade ALF-medel (27 mnkr). Intäktssidan avviker positivt mot budget med 0,5 procent, främst på grund av en fortsatt positiv utveckling av riks- och regionintäkterna. Övriga intäkter avviker negativt mot budget med 0,2 procent, vilket förklaras främst av patientavgifter och effekter av bokföringsteknisk karaktär.

33 Utfallet på kostnadssidan avviker positivt mot budget med 0,2 procent. Det är främst lönekostnaderna för läkare och inhyrd personal som är sämre än budget. Övriga kostnader visar ett fortsatt överskott mot budget, vilket beror till stor del på oförbrukade ALF-medel och oförbrukad budget för avskrivningar. 7(8) Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,2% Verksamhetens kostnader ,1% Avskrivningar ,4% Nettokostnad ,9% Bruttokostnaden för aktuell period är fortsatt låg och är på samma nivå som periodiserad budget. Jämfört med föregående år ökar den ackumulerade bruttokostnaden med 0,6 procent utöver prisuppräkningen mellan åren. Nettokostnaden har ökat med 1,9 procent jämfört med föregående år. En positiv utveckling av främst riks- och regionintäkterna jämfört med föregående år väger upp ökningen av verksamhetens kostnader, främst lönekostnader inklusive inhyrd personal, kostnader för medicinskt material och läkemedel samt ökade kostnader för avskrivningar. Budgetavvikelsen för riks- och regionintäkter i perioden är plus 42 miljoner kronor. Enligt rullande 12-månadersutfallet är riks- och regionintäkten miljoner kronor, vilket är drygt 4 procent över budgetkravet för 2016.

34 8(8) BILAGOR Bilaga 1: Årsprognos Bilaga 2: Uppföljning Produktionsbudget

35 BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader ) Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad ) Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1) Prognosen för "Intäkt fast ersättning" avviker mot budget med +0,8 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2015 på +1,7 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2016 för icke uppnådda mål på -0,8 mnkr. Avvikelsen påverkar prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen avviker med +40 mnkr mot budget och beror på ökad riks- och regionproduktion. 3) Prognosen avviker med +27 mnkr mot budget. Avvikelsen motsvarar ej budgeterade statliga medel för psykiatrin och kvinnosjukvården. 4) Prognosen avviker med -55 mnkr mot budget. Avvikelsen beror på ej uppnådda läkarbesparingar, kostnader för Kommunals löneöversyn utöver budget, kostnader för inhyrd personal inom vissa kompetenser för att upprätthålla produktionen och klara tillgängligheten samt uteblivna helårseffekter av den utfördelade kostnadsanpassningen på personalresursen. 5) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 6,7 % lägre än utfallet i bokslutet 2015 vilket vi bedömer som svårt att infria eftersom kostnaderna för egen remiss ökar. Kostnaderna för köpt vård med specialistvårdsremiss, valfrihetsremiss och vårdgarantin minskar jämfört med föregående år, det vill säga påverkbara kostnader. 6) Prognosen avviker med -10 mnkr mot budget. Avvikelsen beror på ökningar av extern provtagning till fr a Stockholm. 7) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är i princip densamma som bokslut 2015 vilket innebär att det finns ett inbyggt kostnadsanpassningskrav och åtgärder för att klara kostnadsökningen mellan åren. Helårseffekter av dessa åtgärder uppnås ej. 8) Årsprognos avviker med +20 mnkr mot budget. Utgör främst nettoeffekten av prognosjusteringar från lanstingsservice för lägre avtalspriser och tillkommande kostnader för inhyrda lokaler. Finns även positiv effekt på grund av fördröjningar i FAS-projektet. 9) Prognos avviker -24 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 4,6 % lägre än bokslutet Helårseffekt av inarbetade åtgärder bedöms ej uppnås. 10) Prognos avviker -3 mnkr mot budget. Ökade investeringstakt ger ökade internräntekostnader. 11) Prognos avviker med +45 mnkr mot budget. Investeringarna ökar men inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivningar inte nyttjas enligt plan.

36 BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSBUDGET Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2016 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Slutenvård Slutenvård Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Clän RiksRegion Dagsjukvård Summa Läkarbesök Clän RiksRegion Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Clän RiksRegion Totalsumma

37 Månadsrapport september 2016 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköping redovisar efter september månad ett resultat om -1,3 miljoner kronor vilket understiger årets budget med 2,8 miljoner kronor. Underskottet mot budget beror som tidigare främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH. Prognosen justeras till -5 miljoner kronor (en förbättring med en miljon kronor). Anledningen är lägre personalkostnader, lägre övriga kostnader och lägre avskrivningskostnader. Skillnaden mot föregående prognos är även lägre intäkter inom radiologin där osäkerhet finns. En systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS gjordes i maj och intäktstappet kan inte förklaras av lägre produktion. Minskningen av vårdplatser har fortlöpt enligt plan för att ersättas med lasarettsansluten hemsjukvård, de sista 4 vårdplatserna har stängts i oktober. Tillgängligheten och vårdgarantin är fortsatt god inom samtliga områden även om viss minskning skett. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt 0,99 1,00 Medelvårdtid C-län 5,2 5,6 Överbeläggningar snitt per dag 1,2 2,0 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag 6,3 7,1 VRI (till tertialrapporten) Utlokaliserade (till tertialrapporten) Medelvårdtid dagar Utskrivningsklara till kommun Dagar 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal vårdplatser snitt/månad 15,0 10,0 5,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal i år Antal fg år Medelvårdtiden har minskat med 0,4 dagar jämfört med föregående år vilket följer samma trend som varit under Anledningen är delvis att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen nu vårdas inom LAH. Utskrivningsklara patienter har varit färre under 2016 jämfört med I redovisade dygn ingår även patienter som inte vistas inom slutenvården utan är anslutna till LAH, men där kallelse är skickad för vårdplanering.

38 2 (7) Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 82 % 64 % 81 % Operation** 94 % 82 % 90 % *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Besök Gynekologi Enköping Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Gastroenterologi Enköping Hud Enköping Kardiologi Enköping Ögonsjukdomar Enköping Trots reducering av verksamheten under sommaren har tillgängligheten varit god. Gällande gastroenterologin var det två patienter ifrån 100 % vårdgaranti. 90% 70% 50% 30% Gynekologi Enköping Vårdgaranti andel väntande inom 90 dagar - Operation Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Överlag ser vårdgarantin för operation bra ut. Kardiologi Enköping

39 3 (7) PERSPEKTIV: PRODUKTION Den reviderade tidplanen för övergången från slutenvård till hemsjukvård innebär att antalet vårdtillfällen har överstigit budgeterad volym utifrån att vårdplatsantalet har varit fler än budgeterat. Hemsjukvårdsbesöken (LAH) är inkluderade i produktionsbudgeten men inte i utfallet pga. uppskjutet systemstöd. För perioden jan-sept. har 5365 antal hemsjukvårdsbesök utförts vilket innebär att inkluderas dessa i utfallet är produktionen egentligen 4221 kontakter fler än budget (108 % över budget). Årsprognosen pekar mot ca 4400 fler hemsjukvårdsbesök än budgeterat. Akutmottagningens volym är något högre jmf med föregående år, och prognostiseras till drygt ca läkar- och övriga besök. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % 569 Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -220 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % 789 Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Öppenvård: Utfall 2016, 2015, budget Antal vårdtillfällen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal kontakter Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Se kommentar ovan Öppenvård utfall 2016 Öppenvård utfall 2015 Öppenvård budget 2016 Se kommentar ovan om hemsjukvårdsbesök PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Arbetet med förnyelse fortlöper enligt tidigare rapport.

40 4 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Utfallet när det gäller timlönekostnad, årsarbetare och sjukfrånvaro ligger något lägre än riktvärden och budget. Kostnaden för inhyrd personal är högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits. Bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. De genomgår för närvarande språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. Två av lasarettets sjuksköterskor har genomgått vidareutbildning med inriktning mot intensivvård och ytterligare en har antagits till hösten. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg. år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,3 % 3,5 % 3,5 % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,9 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 13,7 5,3 12,4 16 Total sjukfrånvaro, % 4,7 % 5,0 % 4,7 % 5,0 % Antal Årsarb egna samt inkl inhyrd pers, rullande 12 mån 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 4,5% 4,9%4,9%4,9%4,7%4,6%4,7% 4,9% Årsarb egna Inkl inhyrd personal År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet årsarbetare har ökat vilket ligger i linje med plan då vi tillsatt vakanta tjänster. Vi har fortfarande vakanser, framförallt när det gäller specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Effekterna av LAH förväntas medföra en marginell minskning av antalet undersköterskor under hösten. Rekryteringen av IVA-sköterskor och specialistläkare kommer inte att hinna genomföras fullt ut, vilket gör att vi justerar ner prognosen för antalet årsarbetare något. Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med samma period 2015, vilket framförallt beror på ökad andel långtidssjukskrivningar i januari Långtidssjukskrivningarna har nu återgått till en förhållandevis låg nivå. Bedömningen är att vi kommer att klara riktvärdet 5 procent.

41 5 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Lasarettet i Enköping redovisar till och med september månad en budgetavvikelse på -2,8 miljoner kronor. Intäkterna är 0,5 miljoner kronor högre än budget vilket är en minskning jämfört med tidigare månader. Anledningen är lägre intäkter inom radiologin (-6 miljoner kronor lägre än budget). Trots att produktionen inom radiologi ligger på planerad nivå är intäkterna 20 % lägre än budgeterat. En osäkerhetsfaktor är konsekvenserna av en systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS som gjordes i maj och en analysutredning är beställd. Riks & regionintäkter är 6,2 miljoner kronor över budget på grund av ökad rörlighet bland befolkningen samt tillfällig insats att operera artrospatienter från Västmanland. Kostnaderna överstiger budget med -3,3 miljoner kronor vilket främst beror på ökade kostnader för inhyrd personal (överstiger budget med -9,8 miljoner kronor). Framförallt finns brist inom intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare men även den reviderade planen att överföra slutenvårdsplatser till LAH har genererat kostnader för hyrpersonal. Läkemedelskostnaderna är högre än budget pga. mer vårdkrävande patienter och medicinsk service är högre än budget pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. Kostnader för medicinskt material är lägre än budget främst pga. lägre kostnader för implantat. Även övriga kostnader är lägre än budgeterat främst pga. lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater men även lägre kostnader för förbrukningsinventarier, marknadsföring och diverse övriga kostnader. Avskrivningskostnaderna är lägre än budget då investeringar inte hunnits med i den takt som planerats. Prognosen justeras till -5 miljoner kronor (en förbättring med en miljon kronor). Avvikelsen mot budget beror som tidigare främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH i kombination med höga kostnader för hyrpersonal. Skillnaden mot föregående prognos är lägre intäkter inom radiologin, lägre personalkostnader, lägre övriga kostnader och lägre avskrivningskostnader. En osäkerhet finns kring radiologins intäkter (understiger budget med -6 miljoner kronor). En systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS gjordes i maj och intäktstappet kan inte förklaras av lägre produktion. I prognosen har vi räknat med full ersättning enligt avtal för den samfinansierade närvårdsavdelningen. Mnkr 15,00 10,00 5,00 0,00-5,00-10,00-15,00 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Det ackumulerade resultatet ligger under budget med - 2,8 miljoner kronor. Utfallet tom september avviker med -2,8 miljoner kronor mot budget. Högre riks- och regionintäkter än budget men lägre intäkter inom radiologin. Samtidigt är kostnaderna högre än budget främst på grund av inhyrd personal (överstiger budget med -10 miljoner kronor), avvikelsen dämpas något av lägre övriga kostnader.

42 6 (7) 60 Bruttokostnad 10,0% Mnkr ,0% % förändring 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år 0,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,2% Verksamhetens kostnader ,7% Avskrivningar ,9% Nettokostnad ,1% Procentuell förändring avseende bruttokostnaden har varit hög under 2016, dock vände trenden något i augusti och fortsatte i september. Utfallet i september är 2 miljoner kronor lägre än budget. Kostnadsökningen mellan åren är 3,6 % (fg månad 4,5 procent). De ökade kostnaderna återfinns främst inom övrig personal och inhyrd personal. Nettokostnadsutvecklingen ligger på 6,1 % (fg månad 6,6 %) och beräknas minska ytterligare under hösten. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator a. Avvikelser ackumulerat utfall mot ackumulerad budget på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas b. Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas 2. Uppföljning produktionsbudget (Excel bilaga)

43 7 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr U Utfall t a l Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader ) Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel ) Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not 1) Riks- och regionintäkterna budgeterades lågt då utrymmet bedömdes behövas för C-läns produktion. Samtidigt har avtal med Västmanland tagits fram kring protesoperationer. 2) Utebliven neurointäkt samt lägre intäkter inom radiologi 3) Hyrpersonal och förseningen av reducering slutenvårdsplatser har krävt personalresurser 4) Lägre diverse övriga personalkostnader bla utbildning 5) Läkemedelskostnaderna har ökat pga. mer vårdkrävande patienter 6) Medicinsk service ökar pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. 7) Lägre kostnader för implantat än budgeterat 8) Lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater, förbrukningsinventarier, marknadsföring och diverse övriga kostnader. 9) Investeringstakten är inte tillräckligt hög vilket medför lägre avskrivningskostnader.

44 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Björn Larsson Dnr SHS Åtgärder för att förbättra lasarettets resultat svar från Lasarettet i Enköping Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att ge förvaltningsdirektören i uppdrag att fortsätta arbetet med åtgärder under resterande delen av året. Ärendet Lasarettet i Enköping har en obalans i ekonomin huvudsakligen beroende på tre orsaker vilket kontinuerligt kommunicerats med sjukhusstyrelsen under året. Försenat införande av konceptet lasarettsansluten hemsjukvård. Fler slutenvårdsplatser än budgeterat perioden april till oktober med ökade kostnader som följd samtidigt som vårdproduktionen inom lasarettsansluten hemsjukvård följde och översteg budgeterad volym. Kostnader för hyrpersonal överstiger budget beroende på att tjänster ej har kunnat tillsättas enligt plan. Detta berör framförallt specialistläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Minskade intäkter inom radiologi. Ett intensivt arbete har möjliggjort att lasarettet klarar att fullfölja den planerade omfördelningen av slutenvård till lasarettsansluten hemsjukvård från oktober månad. För att reducera kostnader för hyrpersonal har lasarettet dels rekryterat specialistläkare, bland andra 3 läkare med examen från Europa. Dessa genomgår under hösten 2016 utbildning i svenska och introduceras succesivt i sina nya uppdrag. När det gäller sjuksköterskor så har lasarettet varit restriktiva i användandet av hyrpersonal så långt möjligt med bibehållen verksamhet. Samtidigt planeras att till del ändra personalmix utifrån verksamhetens behov. Vid vakanser så omprövas behovet och har på detta sätt minskat tjänster inom det administrativa området. Eftersom det tidigt syntes att det skulle bli svårt att nå en ekonomi i balans så har lasarettet varit mycket restriktiva under året när det gäller övriga kostnader. När det gäller radiologi så beror minskade intäkter dels på ändrad produktionsmix och lägre priser. Den totala produktionen följer plan. Dessutom innebar byte av delar i röntgensystemet en oförklarlig nedgång av intäkterna, utredning pågår. Lasarettet har försökt och till del lyckats öka externa intäkter utan påverkan på C- länsvården. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

45 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Björn Larsson Dnr SHS Åtgärder för att förbättra sjukhusstyrelsens resultat 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga hälso- och sjukvårdsdirektörens svar till handlingarna med en notering att sjukhusstyrelsens prognostiserade resultat för 2016 nu är plus 10 miljoner kronor. Ärendet Med anledning av att sjukhusstyrelsen totalt sett har en negativ avvikelse mot budget har sjukhusstyrelsen i beslut anmodat hälso- och sjukvårdsdirektören att vidta åtgärder för att förbättra sjukhusstyrelsens resultat Sjukhusstyrelsens eget ansvarsområde består av olika former av köpt vård så som LOV, LOU, specialiserad vård utanför C-län med mera. Gällande LOV så finns det regelböcker som reglerar denna verksamhet och för de LOU-avtal som sjukhusstyrelsen har så finns det avtal som reglerar detta. Det går därför inte att påverka dessa områden. Även köpt vård utanför C-län går inte att påverka. Det som går att påverka är vårdgarantin genom att sluta slussa vårdgarantipatienter. Detta är dock inte ett önskvärt scenario. Vid delåret lämnade sjukhusstyrelsen för den egna verksamheten en positiv prognos på 3 miljoner kronor. Med tanke på att det ekonomiska utfallet för sjukhusstyrelsens egen verksamhet efter september är plus 26 miljoner kronor så är bedömningen att årsprognosen kommer kunna förbättras ytterligare varför sjukhusstyrelsens verksamhet per september månad lämnar en prognos på plus 10 miljoner kronor för Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

46 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Pernilla Öhngren Dnr SHS Redovisning av överbeläggningar med mera Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att beakta yrkande om uppföljning av överbeläggningar med mera i kommande utveckling av redovisning i månadsrapporterna. Härmed betraktas initiativet som besvarat. Ärendet Stefan Olsson (M) har inkommit med ett initiativ med ett yrkande på att sjukhusstyrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att kontinuerligt redovisa antalet överbeläggningar, utlokaliseringar, utskrivningsklara patienter som ska till sin hemkommun, antalet platser som är stängda på grund av personalbrist samt beläggningsgrad. Redovisningen ska visa förändring över tid. Inför utformningen av månadsrapporterna 2016 skedde dialoger med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping angående månadsrapporternas innehåll och utformning. I möjligaste mån görs inga förändringar under året vad det gäller förvaltningarnas månadsrapporter och dess innehåll och utformning, särskilt inte i slutet av året. Emellertid är en utvärdering påbörjad av förvaltningarnas månadsrapporter och dess innehåll inför 2017 års rapportering. Utvärderingen ska vara klar under januari Önskemål angående exempelvis uppföljning och redovisning av nyckeltal såsom antal stängda vårdplatser (som är stängda på grund av personalbrist) samt beläggningsgrad kommer beaktas vid denna utvärdering liksom uppföljning av befintliga samt eventuella nya nyckeltal och dess förändring över tid. Målsättningen är att säkerställa att landstinget följer upp och redovisar relevanta och mätbara nyckeltal som bidrar till en helhetssyn och förståelse som för verksamheten och landstinget framåt. Bilaga Kopia till: Registrator Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

47

48 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Charlotta Gullbrandsson Dnr SHS Fastställande av landstingsgemensam it-bilaga för 2017 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen fastställer landstingets gemensamma it-bilaga för Ärendet It-bilagan är en beskrivning av Landstinget i Uppsala läns it-struktur och it-system som utifrån vårdgivarens verksamhet och omfattning skall användas. Här finns även generella obligatoriska krav som ställs för all vård som utförs på landstingets uppdrag. Vidare finns i it-bilagan uppräknat vilka system som kan komma att användas av vårdgivare. It-bilagan har tidigare fastställts i samband med beslut om regelböcker, som en bilaga till respektive förfrågningsunderlag/regelbok. Istället för att it-bilagan ligger med som en bilaga i samtliga regelböcker, föreslås en hänvisning göras till den landstingsgemensamma it-bilagan. It-bilagan gäller från och med den 1 januari Bilaga it-bilagan 2017 Kopia till: Mikael Eriksson, MSI/AS Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

49 2017-XX-XX Diarienummer 2017-XX-XX BILAGA X. IT-BILAGA It-bilaga Landstinget i Uppsala län 2017 Dokumentet är en beskrivning av Landstinget i Uppsala läns it-struktur och it-system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Dokumentet är gällande från den 1 januari

50 2017-XX-XX Diarienummer 2017-XX-XX Innehållsförteckning 1 LANDSTINGETS INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT)-STRUKTUR GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV IT-INFRASTRUKTUR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ADRESSREGISTER (HSA) VÅRDGUIDENS E-TJÄNSTER SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT (HCC) ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM LANDSTINGETS DATANÄT LANDSTINGETS PROGRAMPORTAL IT-SYSTEM OCH TELEFONI VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTADMINISTRATION (COSMIC) SKANNING (KOVIS) LABORATORIEINFORMATIONSSYSTEM (FLEXLAB-KEMI) ANTIKOAGULANTIABEHANDLING (AURICULA) SAMORDNAD VÅRDPLANERING (PRATOR) SPIROMETRI OCH 24-TIMMARS BLODTRYCKSMÄTNING (WELCH ALLYN) EKG (MUSE) VERKTYG FÖR REHABILITERING (MOBILUS PROFESSIONAL) RIS/PACS RADIOLOGI (CARESTREAM) RADIOLOGIBILDER (CARESTREAM VUE MOTION) BEFOLKNINGSREGISTER (MASTER) LISTNINGSSYSTEM (HULDRA) STATISTIK VACCINATIONER INOM BARNHÄLSOVÅRD (BASTA) AVVIKELSERAPPORTERING (MEDCONTROL) KONTORSPROGRAM (OFFICE 365 BUSINESS) E-LEARNING (PINGPONG OCH SMART ASSISTANS) BESLUTSSTÖD OCH RAPPORTVERKTYG (SAS VISUAL ANALYTICS) LANDSTINGETS WEBBPLATS (EXTRANÄT PÅ LUL.SE) TELEFONIPLATTFORM (TDC) CALLBACKSYSTEM/ÅTERUPPRINGNINGSTJÄNST (CALLME)

51 2017-XX-XX Diarienummer 2017-XX-XX 1 LANDSTINGETS INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT)-STRUKTUR 1.1 Generella obligatoriska krav Vårdinformation, avseende enskild patient, skall vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det skall finnas en gemensam informationsstruktur och informationen skall vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på landstingets uppdrag. Detta framför allt av patientsäkerhetsskäl men även för att underlätta och stödja vårdprocesserna. Vårdgivaren skall i samverkan med landstinget och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. All användning av information skall ske med beaktande av gällande lagstiftning och patientens rätt till integritet. Patienterna skall tillfrågas om de godkänner att information används av andra vårdgivare, patientsamtycke. För att få åtkomst till journaluppgifter/patientinformation i landstingets it-stöd krävs följande: Vårdgivaren måste ha en vårdrelation till patienten. Patienten måste ge sitt samtycke till att man tar del av informationen i landstingets itstöd. Privata liksom offentliga vårdgivare är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Privata liksom offentliga vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket innebär bland annat hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Privata liksom offentliga vårdgivare skall tillse att åtagandeavtal delges egen personal för att säkerställa att åtkomst till landstingets patientdatabaser sker enligt av landstinget utfärdade föreskrifter regelverk. Under den tid avtalet gäller kommer utveckling av landstingets IT-system att ske. Vårdgivaren skall använda samma it-system som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom landstinget. Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och skall regleras i tilläggsavtal. Landstinget förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling. Ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja it-systemen. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Även den nationella it-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl itinfrastruktur som framtida it-system. 1.2 It-infrastruktur Vårdgivaren ingår i och får tillgång till landstingets it-infrastruktur och förbinder sig att följa samma regler som gäller för landstinget. It-infrastrukturen förvaltas av Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI). Vårdgivaren nyttjar it-tjänster på samma villkor som landstinget. Landstinget tillämpar Funktionshyra, se bilaga Funktionshyra (bilaga till regelböcker). 3

52 2017-XX-XX Diarienummer 2017-XX-XX 1.3 Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA) HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser. I HSA finns information om organisation, enheter, funktioner och personer. HSA utgör även underlag för olika säkerhetslösningar (ex SITHS). Ansvar för underhåll och uppdatering av information ligger på respektive vårdgivare Vårdguidens e-tjänster För en säker kommunikation med befolkningen ska 1177 Vårdtjänster användas. 1.5 SITHS-kort med plats för landstingets certifikat (HCC) Användaren ska identifiera sig med ett SITHS-kort som kan anskaffas via valfri kortutgivare. Efter anskaffning av kort läggs Landstingets HCC in på det befintliga kortet. Se vidare information: 2 ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM 2.1 Landstingets datanät Landstingets datanät LULnet ger tillgång till Internet och Sjunet (nationellt nät för vård och omsorg). För åtkomst via landstingets datanät ska landstingsdatorer användas. Anslutning till LULnet sker i central avlämningspunkt i fastigheten. Landstinget tillhandahåller och bekostar förbindelsen till denna punkt samt aktiv kommunikationsutrustning för anslutning av fastighetsnät. Vårdgivaren svarar för att fastighetsnät och nätuttag finns samt svarar för dessa kostnader. För landstingsägda fastigheter och av landstinget hyrda lokaler ingår det i verksamhetens hyreskostnad. Vid behov av trådlöst nätverk, bekostas det av vårdgivaren. Aktiv utrustning beställs genom Landstingets försorg. Vid behov av nätanslutning mot annan part skall samråd ske med Landstinget. Beroende på geografisk placering av etableringen har landstinget tolkningsföreträde av vilken IT- lösning som ska gälla (ex portallösning). 2.2 Landstingets programportal Landstingets programportal ger tillgång till extern inloggning landstingets system. Krav för åtkomst till programportalen se vidare information: Vid anslutning via programportalen kan privata datorer eller landstingets datorer användas. 4

53 2017-XX-XX Diarienummer 2017-XX-XX 3 IT-SYSTEM OCH TELEFONI Beskrivning av landstingets testade och godkända system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. 3.1 Vårdinformationssystem och patientadministration (COSMIC) Vårdinformationssystem för administration, dokumentation, remiss-, prov- och läkemedelshantering med flera funktioner. 3.2 Skanning (Kovis) System med koppling mot Cosmic för skannade pappersjournalhandlingar. 3.3 Laboratorieinformationssystem (FlexLab-Kemi) System för remiss- och provresultatshantering. 3.4 Antikoagulantiabehandling (Auricula) System för antikoagulantiahantering samt kvalitetsregister. 3.5 Samordnad vårdplanering (Prator) System för meddelanden mellan slutenvård, primärvård och kommun. 3.6 Spirometri och 24-timmars blodtrycksmätning (Welch Allyn) System för registrering och lagring av lungfunktionstest och 24-timmars blodtrycksmätning. 3.7 EKG (Muse) System för registrering och lagring av EKG. 3.8 Verktyg för rehabilitering (Mobilus professional) Mobilus innehåller i sitt grundutförande ett basbibliotek med illustrationer av övningar. 3.9 RIS/PACS radiologi (Carestream) RIS, PACS och ARKIV används för bildhantering och arkivering av bilder Radiologibilder (Carestream Vue Motion) System för visning av bilder från Multimediaarkivet Befolkningsregister (Master) Personuppgifter från befolkningsregistret. 5

54 2017-XX-XX Diarienummer 2017-XX-XX 3.12 Listningssystem (Huldra) System för listning av patienter i primärvård Statistik vaccinationer inom Barnhälsovård (Basta) System för statistik av vaccination för barnhälsovård inom länet och nationellt Avvikelserapportering (MedControl) Avvikelsesystem för patientärenden Kontorsprogram (Office 365 Business) E-post (Outlook), Officepaket (word, excel, power point) med flera funktioner e-learning (Pingpong och Smart Assistans) Lärplattform med ett utbud av elektroniska utbildningar Beslutsstöd och rapportverktyg (SAS Visual Analytics) System för statistik och uppföljning är beslutstödet. Data från olika källsystem lagras i ett datalager som via fasta och/eller verksamhetsanpassade rapporter visas för slutanvändaren Landstingets webbplats (Extranät på lul.se) Landstingsintern information innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM Telefoniplattform 3.20 Teleadministration och växel Callbacksystem/återuppringningstjänst (CallMe) Webbaserat systemet för telefonköhantering. 6

55 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Charlotta Gullbrandsson Dnr SHS Fastställande av funktionshyra och för privata/externa specialister 2017 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa funktionshyran för privata/externa specialister för 2017 till :-/användare och år och för de privata aktörer som har landstingsdatorer och landstingets IT-nät till :-/dator och år. Ärendet Funktionshyra är den kostnad som tas ut av privata/externa specialister där landstinget har vavtal om sammanhållen journalföring och användande av landstingets vårdsystem, Cosmic. Kostnaden avser it-, vård- och laboratoriesamordning och kan behöva ändras från år till år beroende på landstingets kostnader för dessa delar. Här inkluderas alltså kostnad för Cosmic, MSI, MedControl, PingPong och certifikat. Kostnaderna för 2017 har kommunicerats med förvaltningarna för respektive system. Funktionshyredokumentet är ett dokument som beskriver och specificerar vad funktionshyran innefattar men förtydligar också avgränsningar. Dokumentet behöver revideras en gång per år så att innehåll och eventuella kostnadsförändringar aktualiseras. Funktionshyran har tidigare fastställts i samband med beslut om regelböcker, som en bilaga till respektive förfrågningsunderlag/regelbok. Istället för att funktionshyredokumentet ligger med som en bilaga i samtliga regelböcker, föreslås en hänvisning göras till det landstingsgemensamma funktionshyredokumentet. Bilagan gäller från och med den 1 januari Bilagor Funktionshyra 2017 Kopia till: Mikael Eriksson, MSI/AS Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

56 FUNKTIONSHYRA specialistvård i Landstinget i Uppsala Län 2017 Dokumentet är en beskrivning av tjänster, servicenivåer och kostnad för Funktionshyra avseende it-, vård- och laboratoriesamordning. Tjänsterna avseende it tillhandahålls av, eller genom Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it, nedan kallad MSI. Tjänsterna avseende vårdsystem tillhandahålls av, eller genom, förvaltningen för elektronisk patientjournal, nedan kallad EPJ. Tjänsterna avseende laboratorieverksamhet tillhandahålls av, eller genom, Akademiska laboratoriet, nedan kallad AL. Sida 1 av 7

57 Innehållsförteckning Innehåll...1 Innehåll SYFTE SYFTE MED FUNKTIONSHYRA FÖR IT-, VÅRD- OCH LABORATORIESAMORDNING INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN ÄR ATT: FÖRVALTNING AV IT-SYSTEM LANDSTINGET HAR EN GEMENSAM SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELL (PM3) FÖR STRATEGISKA IT-SYSTEM SOM T EX COSMIC. TANKEN ÄR ATT GÖRA SYSTEMFÖRVALTNINGSARBETET ÄNNU MER STYRBART OCH AFFÄRSMÄSSIGT GENOM ATT HA: FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL SERVICENIVÅ SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE IT-SYSTEM MSI SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE VÅRDSYSTEM EPJ LABORATORIEVERKSAMHET AVGRÄNSNING TILLÄGGSTJÄNSTER FINANSIERING...7 Sida 2 av 7

58 1 SYFTE Syfte med funktionshyra för it-, vård- och laboratoriesamordning inom Landstinget i Uppsala län är att: underlätta budgetering för verksamheten förenkla installation, service och support reducera kostnaden för intern fakturering och administration få säkra och kostnadseffektiva lösningar tydliggöra resurser för utveckling inom området säkerställa god kvalité inom området säkerställa att framtagna regler, rutiner och standarder efterlevs effektivisera verksamhetens utveckling, kvalitetssäkring och uppföljning 2 FÖRVALTNING AV IT-SYSTEM Landstinget har en gemensam systemförvaltningsmodell (pm3) för strategiska it-system som t ex Cosmic. Tanken är att göra systemförvaltningsarbetet ännu mer styrbart och affärsmässigt genom att ha: tydliga förvaltningsuppdrag. En förvaltningsplan med mål och budget tas fram varje år. effektiva förvaltningsuppdrag. Det är tydligt vad som ingår i förvaltningen och vilken verksamhet som stöds. affärsmässiga förvaltningsorganisationer. Det är tydligt vilka som ingår i förvaltningsorganisationen och deras ansvar och befogenheter. beskrivna förvaltningsprocesser. Det finns beskrivet hur förvaltningen sköts, t ex hur förändringsönskemål och användarproblem hanteras. beskrivning av Landstingets testade och godkända system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. 3 FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL Funktionshyra omfattar följande: service och teknisk rådgivning drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamheten (beskrivs i Kvalitetsmanual) utbildning Cosmic och FlexLab (lokala analyser), metodbyten, nya versioner och/eller nya funktioner drift och förvaltning av landstingsgemensam hård- och mjukvara drift och förvaltning av landstingsnätet (LUL-net-åtkomst via programportal) Sida 3 av 7

59 tekniska tester av landstingsgemensam hård- och mjukvara ekonomi- och verksamhetsutdata (beskrivs i Förfrågningsunderlag/Regelbok) systemförvaltning i enlighet med Landstingets systemförvaltningsmodell (Pm3) kostnader för applikationer och licenser support, felsökning och åtgärd från EPJ. kostnader för hård och mjukvara i LUL s infrastruktur 4 SERVICENIVÅ 4.1 Support, felsökning och åtgärd avseende it-system MSI Generell beskrivning Vårdgivaren ansvarar själv för inköp och support gällande hård- och mjukvara för den egna utrustningen. Tjänster: rådgivning och beställningar support kontohantering, behörighetshantering, certifikathantering mm leverans och driftsättning av utrustning i fall där avtalet så kräver installation av program support och inköpsråd gällande kringutrustning enligt LUL standard Tillgänglighet: Telefon - MSI, val 2, kl Support, felsökning och åtgärd avseende vårdsystem EPJ Generell beskrivning: Vårdgivaren ansvarar för att det finns en supportfunktion dit användarna vänder sig i första hand. Om denne inte kan lösa problemet tillhandahåller landstinget en 2:a linjes supportfunktion som inom landstinget går under benämningen vårdsystemsamordnare. Tjänster: utbilda vid behov skapa manualer, lathundar, SmartAss-filmer (utbildningsfilmer) ge support ur ett användarperspektiv vid behov söka efter information/lösningar rapportera ärenden i det ärendehanteringssystem som finns för Cosmic hantera användaradministration och vårdsystemdelen vid organisationsförändring skapa standardiserad indata för hög patientsäkerhet samt säkerställa möjlighet till utdata (uppföljningsbehov) förmedla ömsesidig information mellan EPJ-förvaltningen och verksamhet om förändringar, uppdateringar, störningar och annat planerat systemarbete Sida 4 av 7

60 Tillgänglighet: Telefon EPJ, , val 3, kl Minicall EPJ, , övrig tid (endast akuta ärenden central Cosmic beredskap i hemmet) Åtagandetid: Ärenden påbörjas enligt överenskommelse 4.3 Laboratorieverksamhet Generell beskrivning Laboratorieverksamheten hos vårdgivaren ska följa de riktlinjer som finns i gällande regelbok/avtal. Support för laborerande verksamhet ges av akademiska laboratoriet. Tjänster: utbildning/behörighetsutförande för laborerande personal (biomedicinsk analytiker, undersköterska, sjuksköterska eller läkare) dokumentation tillhörande laboratorieverksamheten konfiguration av lokala analyser i Cosmic service och support i laboratorierelaterade ärenden information/instruktioner om förändringar, uppdateringar som påverkar verksamheten på enhetens laboratorium revisioner av laboratorieverksamheten Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: e-post till funktionsbrevlåda: support.pna.kkf@akademiska.se post/besöksadress: Klinisk kemi och farmakologi, ing 61, 2tr, Akademiska sjukhuset, Uppsala Åtagandetid: ärenden påbörjas enligt överenskommelse 5 Åtkomst via Programportal Landstingets it-system tillgängliggörs via landstingets interna nätverk eller via en programportal som är åtkomlig via Internet. Tillgång till Internet ombesörjs av vårdgivaren i det senare fallet. Val av teknisk lösning för nätverksåtkomst görs av landstinget och är beroende på vilken typ av medicinsk service mm som vårdgivaren ska använda sig av inom ramen för avtalet. Om installation och nätdragning redan finns i fastigheten, kan Sida 5 av 7

61 annan lösning är programportal komma att vara aktuell. Landstinget har tolkningsföreträde. Förutsättningar för lokala installationer inklusive hård- och mjukvarukrav för datorer (installationsmedia tillhandahålls av Landstinget), se länk. För att installera programvaror krävs det att användaren har lokala administratörs behörigheter på datorn vid installationstillfället. Kringutrustning enligt LUL standard, se länk eller bilaga (LUL-standard it-utrustning för programportal) Internetanslutning För en normal verksamhet med upp till 20 samtidiga användare av Landstingets portal rekommenderas minst 10 Mbit fri kapacitet för Landstingets it-system. 6 AVGRÄNSNING Funktionshyra omfattar inte kostnader för: felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med befintliga it-regler (faktureras enligt gällande timtaxa 1 ) hård- och mjukvara som inte är landstingsstandard installation och drift av vårdgivarens hård- och mjukvara telefoner/mobiltelefoner, teleabonnemang och samtalsavgifter instrumentinterface (uppkoppling av laboratorieutrustning) kostnader/installationer av lokala nätverk/enstaka nätverks-, teleuttag kvittoskrivare, RoS-etikettskrivare, handscanner, medicinteknisk utrustning och registreringsterminal (flextid) förbrukningsmaterial, ex toner, reagens frakt av hårdvara som inte omfattas av funktionshyra kostnad för serviceavtal, som vårdgivaren själv tecknat, avseende medicinskteknisk utrustning lokalt stöd vid introduktion av nya användare rådgivning och beställning av specialprodukter som inte ingår i landstingets avtal beställning av förbrukningsvaror, t ex toner 7 TILLÄGGSTJÄNSTER Tjänster som verksamhetschef kan avropa faktureras enligt gällande timtaxa 1 för arbetstid och eventuell restid. 1 Timtaxa 680 kr, exkl. moms (2017) Sida 6 av 7

62 Exempel på sådana tjänster är: överenskommelse på kunds begäran utföra it samordnaruppgifter utanför ordinarie arbetstid tester av program som ej är landstingsstandard, sköts av MSI efter överenskommelse på kunds begäran installera program som inte är landstingsstandard men godkänts genom tester som utförts av MSI. Viktigt att notera är dock att systemet därefter inte ingår i ordinarie samtester utan får testas i särskild ordning enligt gällande timtaxa. skapa och köra produktionsrapporter från Cosmic enligt specifika önskemål från verksamhetschef eller motsvarande skapa enhetsspecifik Cosmic-konfiguration enligt beställning från verksamhetschef, t ex dokumentationsmallar. OBS! Enheten ansvarar för att, vid behov, beställa uppdatering av enhetsspecifika mallar så de uppfyller nationella regler och landstingets krav. inför uppstart av vårdenheten kan MSI delta med lokal utbildning för vårdgivarens egen it-support och kontroll av befintlig hård- och mjukvara, upp till 15 timmar för gällande timtaxa 8 FINANSIERING Funktionshyra är kostnader för angiven utrustning, programvaror, licenser, service/årsavgifter, tjänster samt en prognos av kostnaden för kommande års utveckling. Funktionshyra för år 2017: kronor per användare och år exklusive moms. Nyttjas annan teknisk lösning kan även funktionshyran se annorlunda ut (per arbetsstation kronor). Debitering sker i normalfallet en gång/månad om inte annat överenskommes. Eventuella förändringar av hyreskostnaden beslutas årligen av Sjukhusstyrelsen. Sida 7 av 7

63 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Staffan Thore Dnr SHS Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, höft- och knäprotesoperationer Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag gällande vårdval i Uppsala län för höft- och knäprotesoperationer enligt nedanstående förslag. Revideringarna i förfrågningsunderlag gäller från och med den Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag för vårdval höftoch knäprotesoperationer Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för att bedriva verksamhet inom vårdvalet. Syftet är även att säkerställa att förutsättningar och krav överstämmor mellan vårdvalen där så är tillämpligt. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med den och tills vidare. Bilaga Förfrågningsunderlag/regelbok med spåra ändringar Kopia till: Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda, upphandling@lul.se Landstingets resurscentrum, ekonomi@support.lul.se Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen assistentteamet funktionsbrevlåda, assistent.hsa@lul.se Landstingets ledningskontor, budgetchef, sjukhusstyrelsen, bjorn.larsson@lul.se Ledningskontoret, IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson, charlotta.gullbrandsson@lul.se cosmic.cas@cas.lul.se MSI, Patrik Fridenfeldt, patrik.fridenfeldt@lul.se Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se epj@support.lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

64 sida 1 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK FÖR HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER Fastställd av sjukhusstyrelsen den 25 oktober Gällande från den 1 januari

65 sida 2 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Innehållsförteckning 1. INBJUDAN BAKGRUND FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG VÅRDVAL UPPHANDLINGSFORM VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE FILIAL EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS AVVIKELSEHANTERING PATIENTSÄKERHET VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER MEDDELARFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 19

66 sida 3 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSSPOLICY TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER Klinisk utbildning för studenter Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Specialisttjänstgöring (ST) ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE - LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL HJÄLPMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING REVISION LOKALER OCH UTRUSTNING KATASTROFSITUATIONER SÄRSKILDA KONTRAKTSVILLKOR VÅRDUPPDRAG HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER UPPDRAGET UNDANTAG REMISS OCH REMITTENT VÅRDTJÄNST INDIKATIONER TILLGÄNGLIGHET KRAV PÅ KOMPETENS KRAV PÅ UTRUSTNING OCH LOKAL RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER KRAV PÅ SAMVERKAN UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER ÅRLIG RAPPORTERING Verksamhetsberättelse Allmänt Kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet Personal och kompetens Samverkan Likabehandlingspolicy ERSÄTTNING REOPERATIONER SJUKRESOR LOKALER LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE TOLK HJÄLPMEDEL MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 37

67 sida 4 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE Ekonomisk stabilitet Intyg från myndigheter: FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING: Bedömning av kreditvärdighet BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET SANNINGSFÖRSÄKRAN... 42

68 sida 5 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: INBJUDAN Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag/regelbok för höftoch knäprotesoperationer. 2. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade december 2011 att genomföra en upphandling av höft- och knäoperationer enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag/regelbok för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK VÅRDVAL Förfrågningsunderlag/Regelbok innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller från och med den 1 juli 2013 samt gjorda revideringar. Kapitel 11 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV höft- och knäprotesoperationer. 4. UPPHANDLINGSFORM Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

69 sida 6 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Om en vårdgivare bedriver höft- och knäprotesoperationer vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva höft- och knäprotesoperationer inom ramen för vårdval i Landstinget i Uppsala län (landstinget), krävs att vårdgivaren godkänns av landstinget. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Landstinget. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. 5.2 Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Landstinget. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet. Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket).

70 sida 7 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget. Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 5.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls.

71 sida 8 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 6 i Förfrågningsunderlaget/Regelbok för varje mottagning och filial som ska godkännas av landstinget. 5.5 Förfrågningsunderlag/Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande förfrågningsunderlaget/regelbok för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange önskemål om tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senaste sex månader efter erhållet godkännande från landstinget (fyra månader respektive nio månader under sommarperioden). 5.7 Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra landstinget att vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om avtalet avseende den aktuella mottagningen eller filialen har sagts upp enligt punkt 6.10 i avtalet.

72 sida 9 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter LandstingetBeställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Staffan Thore , staffan.thore@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: Telefax: 6.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av höft- och knäprotesoperationer ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen/filial samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget/regelbok enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Förfrågningsunderlag/Regelbok Förfrågningsunderlaget/Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva höft- och knäprotesoperationer. Förfrågningsunderlaget/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller från och med den 1 november 2013 samt gjorda revideringar. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlaget/regelbok. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelboks olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Vårduppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

73 sida 10 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ändringar i förfrågningsunderlaget/regelbok Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i förfrågningsunderlaget/regelbok. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlaget/regelbok ska landstinget skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av landstinget inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar landstinget att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlaget/regelbok i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 6.7 Ändrade ägarförhållanden och mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till landstinget. På begäran av landstinget ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla avtalet. Landstinget ska därefter pröva om avtalet ska fortsätta att gälla eller om avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Landstinget ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till landstinget och datum för bytet ska överenskommas med landstinget. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn.

74 sida 11 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Landstinget. 6.9 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 7.27 Försäkringar Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Landstinget rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget; eller (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Landstinget enligt punkt 6.7 ovan.

75 sida 12 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Om avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av landstinget upphör avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Landstinget framställt begäran härom till Vårdgivaren lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen från Vårdgivaren ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till Landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans.

76 sida 13 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i förfrågningsunderlaget/regelbok gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Landstinget härför samt vidare till Landstinget utge ersättning för de merkostnader Landstinget fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt avtalet gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

77 sida 14 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. 7.3 Kvalitet och patientsäkerhet Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren har en skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ska iaktta och följa gällande patientsäkerhetslag (SOSFS 2010:659). Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9nedanstående områden. Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

78 sida 15 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande kunskapsunderlag samt landstingsgemensamma vårdprogram, policysdirektiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOFS :109) och Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna SOSFS 2007:19 om basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2014:11) samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:_27) m.m. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande Nationella höftprotesregistret och Nationella knäprotesregistret. I uppdraget ingår att Landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. 7.4 Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelse ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

79 sida 16 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Patientsäkerhet Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Vårdgivaren ska följa landstingsövergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med landstingets vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:26. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA. Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdinformationssystem och patientjournaler Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör egenkontroll eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda ett elektroniskt journalsystem för såväl vårddokumentation, läkemedelsordinationer, receptförskrivning som patientadministration. Det elektroniska journalsystemet ska kunna hantera följande: Den elektroniska dokumentationen inklusive vårdkontakter, diagnoser. lab och röntgensvar ska publiceras till Nationell patientöversikt, NPÖ Vårdgivaren ska även tillse att behörig personal har åtkomst till information i NPÖ. Vårdgivaren ska därmed tillse att personalen har tillgång till SITHS-kort samt vara ansluten till HSA-katalogen. Samtliga uppgifter i journalsystemet ska kunna spärras på begäran från patienten. För läkemedelshanteringen ska SIL-databasen användas. Recept ska kunna skickas elektroniskt.

80 sida 17 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska kommunicera elektroniskt med försäkringskassan. Vårdgivaren ska kommunicera konsultationsremisser och svar elektroniskt via den nationella tjänsteplattformen Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivare ska registrera vårdkontakterna så att DRG-gruppering är möjlig. 7.7 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 7.8 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.9 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom landstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger Landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs Patientens ställning Vårdval för höft- och knäprotesoperationer i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja vårdgivare av höft- och knäprotesoperationer. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare

81 sida 18 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli. Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar t.ex. genom information och telefonservice på annat språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i först hand anlita auktoriserad tolk, företrädelsevis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa.

82 sida 19 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder. Försäkringskassans reglemente Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av landstingets asylsamordning.

83 sida 20 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Likabehandlingsspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa Landstinget vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Landstingets anvisningar. Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under vårdgarantienheten Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos vårdgivaren och utför tjänster enligt avtalet. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag.

84 sida 21 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter för klinisk utbildning är ett krav som gäller samtliga vårdgivare som har avtal med landstinget för att bedriva specialist sjukvård. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan landstinget och utbildande organisation. Antalet utbildningsplatser ska vara i proportion till verksamhetens omfattning. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och landstinget. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning (KKU) samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare. Vårdgivaren ska kontakta KKU för att få information om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål. I utbildningsuppdraget ingår att delta i de handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av klinisk utbildning.

85 sida 22 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med landstingets avtal. Vårdgivaren och kansliet för klinisk utbildning ska i särskild ordning skriva en överenskommelse om antalet utbildningsplatser Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) för läkare. Antalet platser som ska tillhandhållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till AT-läkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning och 70% av lönekostnaden, medan mottagande vårdgivare står för 30% av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens krav Specialisttjänstgöring (ST) ST-läkaren har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping (undantag ST i allmänmedicin). ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla kompletterande sidotjänstgöring för att möta detta behov. För ST-läkare som har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gäller att sidotjänstgöringen ska utformas i samråd med den enhet där ST-läkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.

86 sida 23 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: ST-kontrakt för sidotjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sin sidotjänstgöring ska utöver detta säkerställa att sidotjänstgöringen sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sidotjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för sidotjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om STläkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där sidotjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning. Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela sidotjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Bedömningarna ska dokumenteras. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50% av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. Vid tjänstgöring upp till och med tre månader betalar sändande verksamhetsområde hela grundlönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för sidotjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostna-

87 sida 24 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: der för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken STläkaren gör sidotjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör skall uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på Landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande Medicinsk service - Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med landstingets gällande remissregler. För nyttjande av laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska undersökningar kan vårdgivaren anlita landstingets egna utförare eller eget laboratorium. Det laboratorium som anlitas ska vara ackrediterat hos SWEDAC. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel som är beställda till verksamheten och för kostnader inom läkemedelsförmånen som uppstår vid vårdgivarens förskrivningar.

88 sida 25 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Varor inom läkemedelsförmånen skall förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan av arbetsplatskod för verksamheten erhålls via Enheten för kunskapsstöd, läkemedelsenheten e-post: Vårdgivaren ska använda Cosmic vid förskrivning, förutom till personer med dosdispensering där Pascal nyttjad vid ordination till personer med dosdispensering, se Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i största utsträckningmöjligaste mån, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och landstinget. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen beslutar kan läkemedelskommittén och landstinget besluta om årligat reviderade förskrivningsmål. Dessa kan exempelvis beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till rekommenderade läkemedel och eventuella förskrivningsmål ovan nämnda måltal. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Vårdgivaren ska delta i de utbildningar, anordnade av läkemedelskommittén (inkl. STRAMA m.fl.) och landstinget, som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för hjälpmedel. Vårdgivaren ska i tillämpliga delar följa landstingets regelverk för ortopedtekniska hjälpmedel Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m m kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB) Miljökrav Följande krav gäller om vårdgivaren har fler än fyra anställda:

89 sida 26 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat enligt ISO samt registrerat enligt EMAS. Avfallshantering, kemikaliehantering, transporter och energiförbrukning utgör alla viktiga miljöaspekter, vars negativa konsekvenser landstinget försöker minimera så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De styrande dokument som anger hur man vid landstinget arbetar med miljöfrågor finns att hämta från landstingets hemsida I perspektivet av ovanstående ska Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidssatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens arbete ska vara öppet för granskning genom sk andraparts miljörevisioner (enligt ISO ) från landstingets sida. Vårdgivaren ska också från driftstart ange utse en kontaktperson i miljöfrågor. Landstinget har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs, se ww.lul.se/miljo. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att målen i Landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se landstingets hemsida Arbetet ska dokumenteras och ständiga förbättringar kunna påvisas vilket innebär att det ska finnas mätbara och tidsatta mål med en tydlig ansvarsfördelning. Miljöarbetet ska följas upp internt minst en gång per år. Det är ett önskemål från Landstingets sida att vårdgivaren certifierar sin verksamhet enligt ISO Vårdgivaren ska årligen i samband med verksamhetsredovisning också lämna en miljöredovisning. Miljöredovisningen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att uppfylla Landstingets miljöprogram. Speciellt ska utsläpp av koldioxid från energiförbrukning och transporter samt förbrukning av kemiska produkter redovisas Säkerhetskrav Vårdgivaren ska ha en hög säkerhetsambition. Senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom s.k. andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren ska också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor, s.k. säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet, men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län.

90 sida 27 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Landstinget för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets Marknadsföringsetiska riktlinjer för hälso- och sjukvården som finns tillgängliga på landstingets hemsida: Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för höft- och knäprotesoperationer i öppenvård som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten Landstinget kallar till Fördjupad uppföljning Landstinget ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Landstinget äger rätt att på egen bekostnad med av landstinget anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från landstinget. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda Landstinget i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc samt i övrigt bistå Landstinget med behövlig information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna de granskningar som görs. Om landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad uppföljning. Vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning.

91 sida 28 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Som stöd föra tt uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV). De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE). Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkraven som gäller för Landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektioner av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Landstinget. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget.

92 sida 29 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen Särskilda kontraktsvillkor Vårdgivarens personal som utför tjänsterna ska i allt väsentligt erbjudas kollektivavtalsliknande villkor beträffande exempelvis lön, tjänstepension och arbetsskadeförsäkring.

93 sida 30 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: VÅRDUPPDRAG HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER 8.1 Uppdraget Uppdraget omfattar elektiva höft- och knäprotesoperationer enligt ASA-klass 1-2, DRG i enlighet med ersättningsavsnittet. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Landstinget Uppsala län bedömer ska finnas inom den ortopediska specialiteten. Verksamheten ska bedrivas med samma kvalitet som motsvarande verksamhet på akutsjukhusen. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en helhet. Vårdgivaren ska organisera verksamheten så att den präglas av god kvalitet, lättillgänglighet och professionellt bemötande och omhändertagande. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. Målet är, att patientens rörelseförmåga ska förbättras och/eller att patientens smärta/värk ska minska och därmed öka patientens livskvalitet. Vid osäkerhet i klassificeringen, och där vårdgivaren bedömer att komplikationsrisken inte är ökad i förhållande till övriga patienter inom gruppen ASA 1-2, avgör vårdgivaren om patienten kan opereras inom vårdvalet. Dock accepteras inte en sådan bedömning av patienter klassificerade som ASA 3 eller 4, då dessa inte omfattas av vårdvalet. Vårdgivare i detta uppdrag ska inte utreda patienter primärt med avseende på behovet av en protesoperation, utan bedöma utredningar gjorda av husläkare eller annan specialist i ortopedi utanför detta uppdrag. Patienterna ska i första hand prioriteras utifrån medicinsk behovsbedömning. Vårdgivaren ska se till att patienten opereras inom gränsen för vårdgarantin. Om detta inte är möjligt ansvarar vårdgivaren för att patienten hänvisas till annan inom uppdraget auktoriserad vårdgivare. 8.2 Undantag Frakturer som åtgärdas med primärprotes samt havererade osteosynteser omfattas inte av detta vårdval, även om patienten har klassificerats som ASA 1-2. Vårdtjänster som ingår i uppdraget för andra vårdval ingår inte i denna vårdtjänst. 8.3 Remiss och remittent Inom landstinget pågår utvecklingsarbete med vårdprocess/vårdprogram för elektiv proteskirurgi som vårdgivaren ska följa. I normalfallet förväntas patienten söka sin husläkare, som diagnostiserar artrossjukdomen och sköter den konservativa behandlingen i enlighet med vårdprogram. När sjukdomsförloppet fortskrider och det blir aktuellt med ställningstagande till operation, fullföljs utredningen enligt vårdprogrammet och underlaget skickas till specialist i ortopedi, eller till vårdgivare auktoriserad i detta uppdrag, för ställningstagande till operation. Vid behov av kompletterande utredningar eller vid fortsatt konservativ behandling, återförs patienten till remitterande läkare, innan patienten kallas till vårdgivare i detta uppdrag för operationsplanering. Patienter som söker direkt till specialist i ortopedi utanför detta uppdrag, utreds av denne och remitteras till vårdgivare med detta uppdrag.

94 sida 31 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdtjänst Operation/åtgärd ska utföras först efter bedömning av indikation/nytta för den enskilde. Vårdgivaren ska även tillgodose att patienten har resurser att följa förhållningsregler även efter avslutad vårdprocess. Målet är att patienterna slutbehandlas enligt uppdraget. Vårdgivaren ska: Erbjuda vården på integrerade enheter, inkluderande mottagningsverksamhet, erforderlig laboratorie- och röntgenkapacitet, operationssalar och vårdavdelning minst motsvarande 6 eftervårdsdygn. Använda sig av evidensbaserade operationsmetoder och i valet av protesmaterial välja sådana som i nationella kvalitetsregistret visar en 10 års överlevnad på > 92 procent. Ändrade protestyper, operationsmetoder som inte hunnit visa utfall i registret kan komma att godkännas i särskild ordning genom tillägg eller justering i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Ta ställning till operation samt planering. Rökstatus ska dokumenteras i journalen i samband med att operation beslutas. Rökstopp eftersträvas minst tre veckor preoperativt och fyra veckor postoperativt. Vårdgivaren ska ge information om och hänvisa till rökavvänjning, som ska dokumenteras i journalen. Genomföra operation inklusive efterkontroll med röntgen. Svara för eftervård/rehabilitering i slutenvård fram till hemgång. Preoperativt låta patienter besvara höftprotesregistrets EQ-5D-formulär. Svara för återbesök hos den klinik som genomfört operationen inom fyra månader efter operationen för kontroll av operationsresultat inklusive eventuell röntgenundersökning. Återbesöket ska ske till läkare eller annan vårdgivarkategori och i enlighet med landstingets vårdprogram. Vid behov svara för mottagningsbesök för handläggning av postoperativa komplikationer/besvär som har samband med genomgången operation. Revisionsoperationer orsakade av djupa infektioner skall utföras på akutsjukhus. Bekosta vården för patienter som kräver förlängd eftervård på annan vårdenhet med undantag för akuta komplikationer där patienten överförs till akutsjukhus och den eftervård som blir aktuell med anledning av detta. Ta ekonomiskt ansvar för reoperationskostnader (preoperativ undersökning, operation, protes/operationsmaterial och eftervård med rehabilitering till hemgång) inom 2 år efter primäroperation i detta uppdrag. Detta åtagande är utifrån i tabellen nedan angivna potentiella oönskade händelser (POUH) och innefattar även all ytterligare kirurgi mot höften/knäet efter insättande av totalprotes, samt även djupa infektioner där antibiotikabehandling påbörjas inom 2 år efter primäroperation och där reoperationen utförs senare, dock längst inom 5 år. Vid tveksamhet i enskilda patientfall, och inför beslut om vem

95 sida 32 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: reoperationskostnaden ska belasta, måste vårdgivaren inhämta professionens skriftliga utlåtande i en medicinsk bedömning från specialitetsrådet i ortopedi. Med denna bedömning som en viktig del, avgör avtalsansvarig hos landstinget om ekonomisk ansvarsfrihet i det enskilda fallet kan medges. Tabell: POUH Komplikation ICD 10 Ektopisk benbildning protesnära fraktur Sårinfektion ytlig Luxation Protesinfektion M614, M895 M966, M966F, M966G T814 T840, T840F T840G, T845, T845F, T845G 8.5 Indikationer Vårdgivaren ska följa nedanstående indikationer för operation: Höftprotes Patienten ska vara bedömd som ASA-klass 1-2 samt Charnley-klassifikation kategori A-C. Övriga indikationer för höftprotes är oacceptabel smärta/värk och allvarlig funktionsinskränkning hos patienter med primär eller sekundär artros, pseudartros, caputnekros samt artritsjukdom. Indikationen vid artros grundar sig även på röntgenbild och en ledspringesänkning på mer än 50 procent hos minst 90 procent av de patienter som opereras vid enheten. Knäprotes Patienten ska vara bedömd som ASA-klass 1-2. Indikationer för knäprotes är svår smärta/värk och/eller snabbt progredierande leddestruktion samt allvarlig funktionsinskränkning. Röntgenförändringar motsvarande Ahlbäcks röntgenklassificering 2-5 hos 90 procent av opererade patienter. 8.6 Tillgänglighet Verksamheten ska vara öppen och tillgänglig per telefon vardagar klockan för rådgivning och tidsbokning. Patienter som är under utredning/behandling ska via telefon kunna nå sjuksköterska samt vid behov läkare hos vårdgivaren dygnet runt. Verksamheten ska bedrivas över hela året.

96 sida 33 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren äger inte rätt att utan Landstingets medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 8.7 Krav på kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten. Operatör hos vårdgivaren ska vara specialist i ortopedi och självständigt ha genomfört eller assisterat vid minst 150 ledplastiker och i detta uppdrag genomföra minst 50 ledplastiker/år. Operatör under specialistutbildning ska operera under handledning tillsammans med ordinarie operatör. I operationssalen ska finnas utbildad operationssköterska, verksamheten ska även ha tillgång till sjukgymnast. 8.8 Krav på utrustning och lokal Verksamheten ska i sin helhet bedrivas inom lokaler som är tillgängliga med interna transporter av patienten. Detta avser mottagningsverksamheten, röntgen, provtagning för laboratorieanalyser, operationssalar, postoperativ avdelning, sjukgymnastik och vårdavdelning för eftervård och rehabilitering. Operationssalarna ska vara funktionella och anpassade efter tillämpliga regelverk och av högsta hygieniska standard. De mikrobiologiska krav på renhet ska följa de krav som anges i BOV 2010 (Byggenskap och vårdhygien) Se samt SIS-TS 39:2012 "Mikrobiologisk renhet i operationsrum - Förebyggande av luftburen smitta - Vägledning och grundläggande krav". 8.9 Rapportering till kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister Krav på samverkan Vårdgivaren ska samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Vårdgivaren ska kalla till vårdplanering enligt gällande lagstiftning. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna.

97 sida 34 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: UPPFÖLJNING 9.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget/regelbok. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Landstinget har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Det är vårdgivarens ansvar att kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. 9.2 Årlig rapportering Verksamhetsberättelse Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse som ska rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamheten och dess utveckling samt trender och förändringar av betydelse för verksamheten det ger en god bild av verksamhetsåret. Kvalitet och patientsäkerhet Redovisa system för kvalitetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts i verksamheten under året Redovisa vilka nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) verksamheten rapporterar till Redovisa hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet

98 sida 35 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Redovisa rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera Tillgänglighet Redovisa tillgängligheten (öppettider, semesterstängningar) och vad som gjorts under året för att öka tillgängligheten Redovisa hur stor andel av patienterna som inte får besök respektive inte får behandling inom vårdgarantins regler Personal och kompetens Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad Redovisa antalet hyrläkare och timanställda läkare under året Kommentera läkarkontinuiteten Redovisa genomförda kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser för personalen Samverkan Redovisa system för att ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården Redovisa samverkan med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov Likabehandlingspolicy Redovisa arbete för att motverka diskriminering utifrån landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Utöver avtalad rapportering ska vårdgivaren på anmodan från landstinget leverera in statistik och uppgifter, både på individnivå och aggregerade uppgifter, som är relevanta för landstingets uppföljning av hälso- och sjukvård.

99 sida 36 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: ERSÄTTNING DRG är landstingets beskrivnings- och ersättningssystem för den specialiserade vården. Det innebär att vården måste registreras så att DRG-gruppering är möjlig. Socialstyrelsens Nationella vikter för öppenvårdsgrupper och slutenvårdsgrupper NordDRG CC-versioner ska användas. Vårdgivarens produktion följs upp i DRG-termer. Ersättning för vårdkedjan sker i tre steg: ersättning för första besök, ersättning för själva behandlingstillfället och ersättning för återbesök efter fyra månader. Med behandlingstillfälle/operation avses hela vårdtiden i samband med själva operationen inklusive efterkontroll med röntgenundersökning. Ersättning sker för det första besöket även om behandling/operation inte bedöms vara lämpligt eller på andra grunder inte blir av. Alla tre typer av operationer (enkel och komplicerad höftprotes samt knäprotes) ersätts med samma belopp. Ersättningen är inklusive patientavgift. Första läkarbesök Behandling/operation (höftprotes enkel H02E eller höftprotes komplicerad H02C eller knäprotes enkel H04N Återbesök efter 4 mån Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget Reoperationer Vårdgivare har ekonomiskt ansvar för eventuella reoperationskostnader (preoperativ undersökning, operation, protes/operationsmaterial och eftervård med rehabilitering till hemgång) i enlighet med punkt 8.5 Vårdtjänst. Ekonomisk avstämning görs halvårsvis från och med auktorisering. Reoperationer kommer att faktureras vårdgivaren Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Lokaler Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Läkemedelsförmånskostnaden debiteras månads- eller kvartalsvis Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service.

100 sida 37 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Tolk Landstinget svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för eventuella hjälpmedel Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Landstinget fakturerar andra landsting och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på landstinget för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från landstinget på grund av att aktuella avtal inte följs, drar landstinget av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av landstinget Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan. Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se landstingets hemsida Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort. Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler. uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler). Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten bekostas av vårdgivaren Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser enligt punkt utgår enligt gällande regelverk.

101 sida 38 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättningen sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

102 sida 39 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV höft- och knäprotesoperationer. Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 11.2 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Höft- och knäprotesoperationer Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

103 sida 40 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 11.6 Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Kreditupplysning från Upplysningscentralen (UC) som påvisar en rating på lägst 3 eller motsvarande från annat kreditupplysningsinstitut ska bifogas. I det fall en leverantörens ekonomiska stabilitet garanteras av moderbolag, ska intyg om detta bifogas anbudet och vara undertecknad av behörig företrädare för moderbolaget. Kraven ska i detta fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av garanten. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

104 sida 41 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning och lämna referens till bank, annan finansiär eller revisor. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat och tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. bevis om beviljad kredit eller koncerngaranti). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 11.7 Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av medicinsk verksamhet.i Förfrågningsunderlag/Regelbok beskriven verksamhet, aantingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivarens erfarenhet. och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker att ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Referens:

105 sida 42 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Till ansökan ska bifogas en kortfattad verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i förfrågningsunderlaget. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - Verksamhetsidé, inriktning och målarbetssätt och metoder - Ledning, arbetsorganisation samt tilltänkt verksamhetschef och medicinskt ansvarig tillgänglighet öppettider - Kompetensprofil för verksamhetschef samt medicinsk- och omvårdnadsansvariga medarbetare - Tillgänglighet och öppettider - verksamhetens mål - hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder - Vilka enheter och/eller underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 11.8 Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt punkt 5.3 i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm:

106 sida 43 (43) Diarienummer UPPH SHS Datum: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 6 i Förfrågningsunderlag/Regelbok och därvid följa Förfrågningsunderlag/Regelbok för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad Vårdgivare försäkrar Landstinget att vårdgivaren är medveten om att Landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

107 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Staffan Thore Dnr SHS Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag gällande vårdval i Uppsala län för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus enligt nedanstående förslag. Revideringarna i förfrågningsunderlag gäller från och med den Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för att bedriva verksamhet inom vårdvalet. Syftet är även att säkerställa att förutsättningar och krav överstämmor mellan vårdvalen där så är tillämpligt. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med den och tills vidare. Bilaga Förfrågningsunderlag/regelbok med spåra ändringar Kopia till: Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda, upphandling@lul.se Landstingets resurscentrum, ekonomi@support.lul.se Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen assistentteamet funktionsbrevlåda, assistent.hsa@lul.se Landstingets ledningskontor, budgetchef, sjukhusstyrelsen, bjorn.larsson@lul.se Ledningskontoret, IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson, charlotta.gullbrandsson@lul.se cosmic.cas@cas.lul.se MSI, Patrik Fridenfeldt, patrik.fridenfeldt@lul.se Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se epj@support.lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

108 sida 1 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK FÖR Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus Fastställd av sjukhusstyrelsen den 25 oktober 2016 Gällande från den 1 januari 2017

109 sida 2 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Innehållsförteckning 1. INBJUDAN BAKGRUND FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG VÅRDVAL UPPHANDLINGSFORM VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE FILIAL EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG MOTTAGNING TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR AVVIKELSEHANTERING PATIENTSÄKERHET VÅRDINFORMATIONSSYSTEM, PATIENTJOURNALER OCH LABORATORIESYSTEM MEDDELARFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 18

110 sida 3 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSSPOLICY TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER Klinisk utbildning för studenter Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Specialisttjänstgöring (ST) ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE - LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING REVISION LOKALER OCH UTRUSTNING KATASTROFSITUATIONER SÄRSKILDA KONTRAKTSVILLKOR VÅRDUPPDRAG ÖGONBOTTENFOTOGRAFERING VID DIABETES MELLITUS UPPDRAGET GRÄNSDRAGNING INDIKATIONER UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET VÅRDTJÄNST ÖPPETTIDER KOMPETENS KVALITETSREGISTER UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN KRAV PÅ SAMVERKAN UTBILDNINGSÅTAGANDE UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER ÅRLIG RAPPORTERING Allmänt Kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet Personal och kompetens Samverkan Likabehandlingspolicy ERSÄTTNING ÖGONBOTTENFOTOGRAFERING ERSÄTTNING FÖR UTFÖRD BEHANDLING MÅLRELATERAD ERSÄTTNING SJUKRESOR UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER TOLK PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER... 35

111 sida 4 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) INFRASTRUKTUR FÖR IT IT-DRIFT OCH SERVICE IT-SÄKERHET ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE Ekonomisk stabilitet Intyg från myndigheter: FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING: Bedömning av kreditvärdighet BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET SANNINGSFÖRSÄKRAN Landstingsgemensam IT-bilaga Bilaga Landstingsgemensam Funktionshyra

112 sida 5 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställtd förfrågningsunderlagregelbok för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus. 2. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 13 juni 2011 att genomföra en upphandling av ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlagregelbok för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i september Förfrågningsunderlag/Regelbok vårdval RegelbokenFörfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. RegelbokFörfrågningsunderlag för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus gäller från och med den 1 februari 2012 samt gjorda revideringar. Kapitel 12 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se.

113 sida 6 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Om en vårdgivare bedriver ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva godkänd mottagning för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus inom ramen för Landstinget i Uppsala län (landstinget), krävs att vårdgivaren godkänns av landstinget. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Landstinget. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Förfrågningsunderlag/Regelbok för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. 5.2 Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Landstinget. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet. Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket).

114 sida 7 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i regelboken. Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 5.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls.

115 sida 8 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 1 i förfrågningsunderlagetregelboken för varje mottagning som ska godkännas av Landstinget. 5.5 Förfrågningsunderlag/Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa detn vid varje tid gällande förfrågningsunderlagetregelboken för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Mottagning Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning. I avtalet ska mottagningens adress anges. 5.7 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange önskemål om tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senaste sex månader efter erhållet godkännande från Landstinget (fyra månader respektive nio månader under sommarperioden). 5.8 Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra Landstinget att Vårdgivaren är medveten om att Landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt punkt 1.10 i avtalet.

116 sida 9 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter LandstingetBeställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Staffan Thore staffan.thore@lul.se Telefax: Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: 6.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlagetregelboken enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Förfrågningsunderlag/Regelbok Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus vid Mottagningen framgår av Regelbokenförfrågningsunderlaget för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 20 september 2011 och gällande från den 1 februari 2012 samt gjorda revideringar. RegelbokensFörfrågningsunderlagets innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlagetregelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagetsregelbokens olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning 6.4 Ändringar i förfrågningsunderlagetregelboken Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i förfrågningsunderlagetregelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år.

117 sida 10 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Så snart Landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlagetregelboken ska Landstinget skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Landstinget inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Landstinget att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlagetregelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 6.7 Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Landstinget. På begäran av Landstinget ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Landstinget ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Landstinget ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till landstinget och datum för bytet ska överenskommas med landstinget. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn.

118 sida 11 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Landstinget Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 7.26 Försäkringar Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Landstinget rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Landstinget enligt punkt 1.7 ovan.

119 sida 12 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av landstinget, upphör avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Landstinget framställt begäran härom till vårdgivaren lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen från vårdgivaren ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans.

120 sida 13 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i förfrågningsunderlagetregelboken gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Landstinget härför samt vidare till Landstinget utge ersättning för de merkostnader Landstinget fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

121 sida 14 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier ska följas. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 7.3 Kvalitet och patientsäkerhetkunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren har en skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFSS 2011:9). Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9 nedanstående områden. Vårdgivarens ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.

122 sida 15 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande kunskapsunderlag samt landstingsgemensamma vårdprogram, policysdirektiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOFS :109) och och (SOSFS 2014:11) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:_27) m.m. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. I uppdraget ingår att landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. 7.4 Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet MedControl. om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelse ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 7.5 Patientsäkerhet Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Vårdgivaren ska följa landstingsövergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner.

123 sida 16 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med landstingets vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:26). Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA. Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdinformationssystem, patientjournaler och laboratoriesystem Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör egenkontrolleget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration. Vårdgivaren ska använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren ska informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska följa de villkor och föreskrifter som landstinget meddelar för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som vårdgivaren kan behöva för fullgörande av åtagandet. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa personuppgiftslagen (PUL), patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter.

124 sida 17 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Elektronisk patientjournal (EPJ-förvaltning) eller Primärvården (PV) ska tillhandahålla verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet samt kvalitet avseende vårdsystem, vara verksamhetens kontaktpunkt avseende frågor, beställningar och problem inom vårdsystem samt inneha kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i den landstingsgemensamma IT-bilagan. Akademiska laboratoriet (AL) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet och kvalitet avseende laboratoriesystem och analysmetoder, stödjer och samordnar laboratorieverksamheten i syfte att optimera rutiner och säkerställa följsamhet till det av AL godkända kvalitetssystemet, konfigurerar och installerar den analysutrustning som är godkänd av AL att användas i verksamheten och innehar kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i den landstinggemensamma IT-bilagan. 7.7 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 7.8 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med lagen ( ) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.9 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som är ett särskilt kontraktsvillkor och som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom detta vårdvallandstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs Patientens ställning Vårdval för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja utförare vid ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli.

125 sida 18 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i först hand anlita auktoriserad tolk, företrädelsevis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal.

126 sida 19 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länderförsäkringskassans reglemente Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Vårdgivaren ska följa lagstiftning samt landstingets policy angående vård av vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts ocsskså för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av landstingets asylsamordning Likabehandlingsspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor.

127 sida 20 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning samt landstingets riktlinjer för tillgänglighet Vårdgaranti Vårdgivaren ska tillämpa landstingets vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Landstingets anvisningar. Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under vårdgarantienheten Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla Landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar.

128 sida 21 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter för klinisk utbildning är ett krav som gäller samtliga vårdgivare som har avtal med landstinget för att bedriva specialist sjukvård. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan landstinget och utbildande organisation. Antalet utbildningsplatser ska vara i proportion till verksamhetens omfattning. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och landstinget. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning (KKU) samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare. Vårdgivaren ska kontakta KKU för att få information om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål. I utbildningsuppdraget ingår att delta i de handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av klinisk utbildning. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med landstingets avtal. Vårdgivaren och kansliet för klinisk utbildning ska i särskild ordning skriva en överenskommelse om antalet utbildningsplatser.

129 sida 22 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) för läkare. Antalet platser som ska tillhandhållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till AT-läkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning och 70% av lönekostnaden, medan mottagande vårdgivare står för 30% av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens krav Specialisttjänstgöring (ST) ST-läkaren har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping (undantag ST i allmänmedicin). ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla kompletterande sidotjänstgöring för att möta detta behov. För ST-läkare som har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gäller att sidotjänstgöringen ska utformas i samråd med den enhet där ST-läkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. ST-kontrakt för sidotjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sin sidotjänstgöring ska utöver detta säkerställa att sidotjänstgöringen sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering.

130 sida 23 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sidotjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för sidotjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om STläkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där sidotjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning. Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela sidotjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Bedömningarna ska dokumenteras. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50% av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. Vid tjänstgöring upp till och med tre månader betalar sändande verksamhetsområde hela grundlönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för sidotjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken STläkaren gör sidotjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår

131 sida 24 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet ska Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Vårdgivaren ska, på Landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande Medicinsk service - Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och kliniska fysiologiska undersökningar ska vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Lokala analyser ska utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet i landstinget (med kunskapsstöd genom Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet att utföra analys av prover lokalt på vårdenheten. Landstinget kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service.

132 sida 25 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från landstingets nyttjandemönster i övrigt, ska parterna på landstingets begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren ska då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, ska vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel som är beställda till verksamheten och för kostnader inom läkemedelsförmånen som uppstår vid vårdgivarens förskrivningar. Varor inom läkemedelsförmånen skall förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan av arbetsplatskod för verksamheten erhålls via Enheten för kunskapsstöd, läkemedelsenheten e-post: lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Cosmic vid förskrivning, förutom till personer med dosdispensering där Pascal nyttjas vid ordination till personer med dosdispensering, se Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i största utsträckningmöjligaste mån, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och landstinget. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen kanbeslutar läkemedelskommittén och landstinget besluta om årligat reviderade förskrivningsmål. Dessa kan exempelvis beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till rekommenderade läkemedel och eventuella förskrivningsmål ovan nämnda måltal. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Vårdgivaren ska delta i de utbildningar, anordnade av läkemedelskommittén (inkl. STRAMA m.fl.) och landstinget, som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m m kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB).

133 sida 26 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Miljökrav Följande krav gäller om vårdgivaren har fler än fyra anställda: Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat enligt ISO samt registrerat enligt EMAS. Avfallshantering, kemikaliehantering, transporter och energiförbrukning utgör alla viktiga miljöaspekter, vars negativa konsekvenser landstinget försöker minimera så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De styrande dokument som anger hur man vid landstinget arbetar med miljöfrågor finns att hämta från landstingets hemsida I perspektivet av ovanstående ska vårdgivaren ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete, öppet för granskning genom sk andraparts miljörevisioner enligt ISO från landstingets sida. Vårdgivaren ska också från driftstart ange en kontaktperson i miljöfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att målen i Landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se landstingets hemsida Arbetet ska dokumenteras och ständiga förbättringar kunna påvisas vilket innebär att det ska finnas mätbara och tidsatta mål med en tydlig ansvarsfördelning. Miljöarbetet ska följas upp internt minst en gång per år. Det är ett önskemål från Landstingets sida att vårdgivaren certifierar sin verksamhet enligt ISO Vårdgivaren ska årligen i samband med verksamhetsredovisning också lämna en miljöredovisning. Miljöredovisningen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att uppfylla Landstingets miljöprogram. Speciellt ska utsläpp av koldioxid från energiförbrukning och transporter samt förbrukning av kemiska produkter redovisas Säkerhetskrav Vårdgivaren ska ha en hög säkerhetsambition. Senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom s.k. andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren ska också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor, s.k. säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet, men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län.

134 sida 27 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Landstinget för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets riktlinjer för marknadsföring och sponsring se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten Landstinget kallar till Fördjupad uppföljning Landstinget ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Landstinget äger rätt att på egen bekostnad med av Landstinget anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från landstinget. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda Landstinget i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc samt i övrigt bistå Landstinget med behövlig information som är nödvändig för genomförande av uppföljningarnai de granskningar som görs. Om landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad Uppföljning. Vårdgivaren faktureras då 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning.

135 sida 28 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV). De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE). Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkraven som gäller för Landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektioner av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Landstinget. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget.

136 sida 29 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen Särskilda kontraktsvillkor Vårdgivarens personal som utför tjänsterna ska i allt väsentligt erbjudas kollektivavtalsliknande villkor beträffande exempelvis lön, tjänstepension och arbetsskadeförsäkring.

137 sida 30 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: VÅRDUPPDRAG ÖGONBOTTENFOTOGRAFERING VID DIABETES MELLITUS 8.1 Uppdraget Uppdraget omfattar regelbunden screening av diabetiker med ögonbottenfotografering. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Landstinget i Uppsala län bedömer ska finnas inom vården av diabetiker. Patienter ska tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering enligt de Nationella riktlinjer som finns och nämns nedan. Målet för ögonbottenundersökningar av diabetiker är att minimera risken för försämrad syn föranledd av diabetessjukdom. Vårdtjänsten omfattar patienter med typ1 eller typ 2 diabetes mellitus och ges enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och behandling av diabetes mellitus. 8.2 Gränsdragning Vissa patienter kan inte följas med regelbunden ögonbottenfotografering. Detta gäller t.ex. patienter med mediegrumlingar, liten pupill, skador på hornhinna, komplikationer i iris, utbredda ärr i näthinnan efter olika sjukdomar och laserbehandlingar, perifert liggande skador i näthinnan, andra kroniska sjukdomar eller dålig medverkan från patienten. Dessa patienter följs därför upp av ögonläkare under lång tid genom individuella kontroller, och kan i regel inte följas i screeningprogram med ögonbottenfotografering. 8.3 Indikationer Patienter med diabetes mellitus typ 1 och 2. Patienterna ska prioriteras utifrån medicinsk behovsbedömning. Överenskommelser mellan vårdgivare i detta uppdrag och inremitterande som innebär särbehandling och åsidosättande av ovanstående prioriteringsprinciper, får inte förekomma. 8.4 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 8.5 Vårdtjänst Vårdtjänsten ska omfatta: Fotografering och analys av ögonbottnarna. Fotografering med digital kamera med tillräcklig upplösning för att upptäcka de minsta förändringarna. Fotografier ska lagras digitalt och vara tillgängliga för andra utövare av ögonbottenundersökningar i samråd med berörd patient. Vårdgivaren ska föra patientjournal och delge undersökningsresultat till remittent och patient med rekommendation om tidsintervall till nästa undersökning. Vårdgivaren ska remittera patient som inte går att undersöka med tillräckligt bra kvalitet till ögonspecialist.

138 sida 31 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Öppettider Vårdgivaren äger inte rätt att utan Landstingets medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 8.7 Kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten. Fotografering kan utföras av för ändamålet utbildad personal medan granskning av bilder ska utföras av vidareutbildad ögonsjuksköterska eller ögonläkare med erfarenhet av diabetesretinopati. 8.8 Kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister. 8.9 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren ska i samarbete med landstinget kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete Krav på samverkan Samverkan ska ske med andra vårdgivare om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, t ex vårdprogram. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna Utbildningsåtagande För att säkra tillgång på specialistutbildade sjuksköterskor och läkare i framtiden ska vårdgivaren ställa sin verksamhet till förfogande för dessa utbildningar.

139 sida 32 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: UPPFÖLJNING 9.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i förfrågningsunderlagetregelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Landstinget har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Det är vårdgivarens ansvar att kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. 9.2 Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamheten och dess utveckling samt trender och förändringar av betydelse för verksamheten så att det ger en god bild av verksamhetsåret. Kvalitet och patientsäkerhet Redovisa system för kvalitetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts i verksamheten under året Redovisa vilka nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) verksamheten rapporterar till Redovisa hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera

140 sida 33 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Tillgänglighet Redovisa tillgängligheten (öppettider, semesterstängningar) och vad som gjorts under året för att öka tillgängligheten Redovisa hur stor andel av patienterna som inte får besök respektive inte får behandling inom vårdgarantins regler Personal och kompetens Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad Redovisa antalet hyrläkare och timanställda läkare under året Kommentera läkarkontinuiteten Redovisa genomförda kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser för personalen Samverkan Redovisa system för att ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården Redovisa samverkan med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov Likabehandlingspolicy Redovisa arbete för att motverka diskriminering utifrån landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Utöver avtalad rapportering ska vårdgivaren på anmodan från landstinget leverera in statistik och uppgifter, både på individnivå och aggregerade uppgifter, som är relevanta för landstingets uppföljning av hälso- och sjukvård.

141 sida 34 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: ERSÄTTNING ÖGONBOTTENFOTOGRAFERING 10.1 Ersättning för utförd behandling Ersättning per behandlingstillfälle (inkl patientavgifter) Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Landstinget fakturerar andra landsting och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på landstinget för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från landstinget på grund av att aktuella avtal inte följs, drar landstinget av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av landstinget Tolk Landstinget svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan. Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se landstingets hemsida Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort.

142 sida 35 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler. uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler). Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten, plastfickor samt högkostnadskort kan köpas från Mediq ( och ska bekostas av vårdgivaren Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser enligt punkt utgår enligt gällande regelverk Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättningen sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landtingets vid var tid gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

143 sida 36 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) 11.1 Infrastruktur för IT Landstinget har en infrastruktur för kommunikation för hälso- och sjukvården i hela Uppsala län för att kommunicera med anslutna vårdgivare. Landstingets IT-system tillgängliggörs via landstingets interna nätverk eller via en programportal som är åtkomlig via Internet. Val av teknisk lösning för nätverksåtkomst görs av landstinget och är beroende på vilken typ av medicinsk service mm som vårdgivaren ska använda sig av inom ramen för avtalet. Vissa medicintekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MT-system som är överenskomna med landstinget, t.ex. EKG och FlexLab. Infrastrukturen innehåller även ett stort antal nätverksanslutna tjänster som framgår av den landstingsgemensamma IT-bilagan, som revideras en gång per år. Kostnader för IT fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och regleras via så kallad Funktionshyra. För mer detaljer se bilaga Funktionshyra IT-drift och service Landstingets avdelning för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI) och landstingets centrala IT-avdelning svarar för drift, förvaltning och utveckling av infrastrukturen för it. Vårdgivaren har tillgång till landstingets intranät i tillämpliga delar. De förändringar av IT-systemen, som krävs innan driftstart, ska vara genomförda och testade i god tid innan driftstart så att de fungerar säkert därefter IT-säkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. E-posthanteringen ska uppfylla ställda krav på sekretess och skydd mot virus.

144 sida 37 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV ögonbottenfotografering, alternativt UPPH Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 12.2 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Ögonbottenfotografering för diabetiker Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

145 sida 38 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Landstinget ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Landstinget. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.6 Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). I de fall lägre riskklass redovisas kan vårdgivare ändå anses uppfylla kraven om vårdgivaren lämnat en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att vårdgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

146 sida 39 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.7 Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av medicinsk verksamhet. i regelboken beskriven verksamhet, aantingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivarens erfarenhet. och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Referens: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

147 sida 40 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Till ansökan ska bifogas en kortfattad verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i förfrågningsunderlaget. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - Verksamhetsidé, inriktning och målarbetssätt och metoder - Ledning, arbetsorganisation samt tilltänkt verksamhetschef och medicinskt ansvarigtillgänglighet öppettider - Kompetensprofil för verksamhetschef samt medicinsk- och omvårdnadsansvariga medarbetare verksamhetens mål - Tillgänglighet och öppettider hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder - Vilka enheter och/eller underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska Vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.8 Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt punkt 5.3 i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm:

148 sida 41 (41) Diarienummer UPPH SHS Datum: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 1 i förfrågningsunderlagetregelboken och därvid följa förfrågningsunderlagetregelboken för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad Vårdgivare försäkrar Landstinget att Vårdgivaren är medveten om att Landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

149 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Nina Anundsson Dnr SHS Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, specialiserad öron-näs och halsjukvård i öppenvård Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande specialiserad öron-näs och halssjukvård i öppenvård. Revideringarna i förfrågningsunderlag/regelbok gäller från och med den Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa regelbok för vårdval specialiserad öron- näs och halssjukvård i öppenvård Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för vårdvalet. Det är även att säkerställa att förutsättningar och krav överstämmor mellan vårdvalen där så är tillämpligt. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med den och tills vidare. Bilaga Förfrågningsunderlag/regelbok med spåra ändringar. Kopia till: Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, ekonomi@support.lul.se Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen assistentteamet funktionsbrevlåda assistent.hsa@lul.se Landstingets ledningskontor, ekonomichef, vårdstyrelsen Ledningskontoret, IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson MSI, Patrik Fridenfeldt Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

150 sida 1 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: VÅRDVAL UPPSALA LÄN Förfrågningsunderlag för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Fastställd av sjukhusstyrelsen den 25 oktober Gällande från den 1 januari

151 sida 2 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Innehållsförteckning 2. BAKGRUND FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG VÅRDVAL UPPHANDLINGSFORM VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE FILIAL EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD AVVIKELSEHANTERING PATIENTSÄKERHET VÅRDINFORMATIONSSYSTEM, PATIENTJOURNALER OCH LABORATORIESYSTEM MEDDELARFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSPOLICY TILLGÄNGLIGHET... 21

152 sida 3 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: VÅRDGARANTI PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER Klinisk utbildning för studenter Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Specialisttjänstgöring (ST) ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL HJÄLPMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING REVISION LOKALER OCH UTRUSTNING KATASTROFSITUATIONER SÄRSKILDA KONTRAKTSVILLKOR VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD UPPDRAGET UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET VÅRDTJÄNST TILLGÄNGLIGHET KOMPETENS RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER KRAV PÅ SAMVERKAN UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER ÅRLIG RAPPORTERING Allmänt Kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet Personal och kompetens Samverkan Likabehandlingspolicy ERSÄTTNINGSVILLKOR PRODUKTIONSRELATERADE ERSÄTTNINGAR SJUKRESOR LOKALER LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE TOLK HJÄLPMEDEL MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) INFRASTRUKTUR FÖR IT IT-SÄKERHET... 40

153 sida 4 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE Ekonomisk stabilitet Intyg från myndigheter FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING Bedömning av kreditvärdighet BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET SANNINGSFÖRSÄKRAN BILAGOR: Urval av diagnos och KVÅ-koder inom vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Landstingsgemensam IT-bilaga Bilaga Landstingsgemensam Funktionshyra

154 sida 5 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: INBJUDAN Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval specialiserad öron- näs- och halssjukvård i öppenvård i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag. 2. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 21 oktober 2013 att genomföra en upphandling av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG VÅRDVAL Förfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlag för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård gäller från och med den 1 april 2014 samt gjorda revideringar. Kapitel 12 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård. 4. UPPHANDLINGSFORM Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se.

155 sida 6 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Om en vårdgivare bedriver specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård inom ramen för vårdval i Landstinget i Uppsala län (landstinget), krävs att vårdgivaren godkänns av landstinget. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av landstinget. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Förfrågningsunderlag för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen.

156 sida 7 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med landstinget. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget. Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader.

157 sida 8 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 5.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare ska ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 6 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning och filial som ska godkännas av landstinget. 5.5 Förfrågningsunderlag Vårdgivaren ska åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlaget för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange önskemål om tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senast åtta månader efter erhållet godkännande från landstinget (fyra månader respektive nio månader under sommarperioden). Första driftstart genomförs tidigast den 1 april Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra landstinget att vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om avtalet avseende den aktuella mottagningen eller filialen har sagts upp enligt punkt 6.10 i avtalet.

158 sida 9 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter Landstinget Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Erica Hult erica.hult@lul.se Telefax: Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: 6.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen/filial samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). [Ange om avtalet omfattar endast basuppdrag eller även tilläggsuppdrag.] Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Förfrågningsunderlaget Villkoren för vårdgivarens bedrivande av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård vid mottagningen/filialen framgår av förfrågningsunderlaget för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den10 februari 2014 och gällande från och med den 1 april 2014 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlaget. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets olika delar ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Vårduppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

159 sida 10 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Ändringar i Förfrågningsunderlaget Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i förfrågningsunderlaget. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlaget ska landstinget skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av landstinget inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar landstinget att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlaget i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkända inom vårdvalet. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 6.7 Ändrade ägareförhållanden och mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till landstinget. På begäran av landstinget ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla avtalet. Landstinget ska därefter pröva om avtalet ska fortsätta att gälla eller om avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Landstinget ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till landstinget och datum för bytet ska överenskommas med landstinget.

160 sida 11 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn. 6.8 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst tre månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Landstinget. 6.9 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 7.27 Försäkringar Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har landstinget rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger;

161 sida 12 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från landstinget; eller (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av landstinget enligt punkt 6.7 ovan. Om avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av landstinget upphör avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad, efter det att landstinget framställt begäran härom till vårdgivaren, lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen från vårdgivaren ska lämnas i skriftlig form. Det åligger landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske.

162 sida 13 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i förfrågningsunderlaget gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta landstinget härför samt vidare till landstinget utge ersättning för de merkostnader landstinget fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt avtalet gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avslut av ekonomiska transaktioner och avslut av patientkontakter.

163 sida 14 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

164 sida 15 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. 7.3 Kvalitet och patientsäkerhetkunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren har en skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9. Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.

165 sida 16 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande kunskapsunderlag samt landstingsgemensamma vårdprogram, policys direktiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS :109) och (SOSFS 2014:11) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården, samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:_27) m.m. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. I uppdraget ingår att landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. 7.4 Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i samband med åtagandet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2011:9). Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet MedControl. om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vårdgivaren ska använda landstingets avvikelsehanteringssystem Medcontrol för att registrera och utreda interna och externa avvikelser. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lax Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 7.5 Patientsäkerhet Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet.

166 sida 17 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska följa landstingsövergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med landstingets vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren ska, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuners och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:26. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA. Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdinformationssystem, patientjournaler och laboratoriesystem Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör egenkontrolleget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration. Vårdgivaren ska använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren ska informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska följa de villkor och föreskrifter som landstinget meddelar för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som vårdgivaren kan behöva för fullgörande av åtagandet.

167 sida 18 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa personuppgiftslagen (PUL), patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Förvaltningen för elektronisk patientjournal (EPJ-förvaltning) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet samt kvalitet avseende vårdsystem, vara verksamhetens kontaktpunkt avseende frågor, beställningar och problem inom vårdsystem samt inneha kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i landstingets IT-bilaga. Akademiska laboratoriet (AL) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet och kvalitet avseende laboratoriesystem och analysmetoder. De stödjer och samordnar laboratorieverksamheten i syfte att optimera rutiner och säkerställa följsamhet till det av AL godkända kvalitetssystemet. AL konfigurerar och installerar den analysutrustning som är godkänd av AL att användas i verksamheten och innehar kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i landstingets IT-bilaga. 7.7 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 7.8 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.9 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som är ett särskilt kontraktsvillkor och som gäller för vårdgivare med avtal inom detta vårdval. Se bilaga Uppförandekod för leverantörer. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se kontraktsvillkor. Underskriften ger Landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs Patientens ställning Vårdval för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja vårdgivare av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3kap 1-7 Patientlagen).

168 sida 19 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet informera om landstingets vårdgarantiregler informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar t.ex. genom information och telefonservice på annat språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket och till döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i första hand anlita auktoriserad tolk, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Upphandling Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa.

169 sida 20 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder. Försäkringskassans reglemente Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av landstingets asylsamordning.

170 sida 21 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Likabehandlingspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning Vårdgaranti Vårdgivaren ska tillämpa Landstinget vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt landstingets anvisningar. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren ska, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under vårdgarantienheten Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet.

171 sida 22 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter för klinisk utbildning är ett krav som gäller samtliga vårdgivare som har avtal med landstinget för att bedriva specialist sjukvård. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan landstinget och utbildande organisation. Antalet utbildningsplatser ska vara i proportion till verksamhetens omfattning. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskoleuniversitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och landstinget. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning (KKU) samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare. Vårdgivaren ska kontakta KKU för att få information om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål.

172 sida 23 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: I utbildningsuppdraget ingår att delta i de handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av klinisk utbildning. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med landstingets avtal. Vårdgivaren och kansliet för klinisk utbildning ska i särskild ordning skriva en överenskommelse om antalet utbildningsplatser Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) för läkare. Antalet platser som ska tillhandhållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till AT-läkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning och 70% av lönekostnaden, medan mottagande vårdgivare står för 30% av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens krav Specialisttjänstgöring (ST) ST-läkaren har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping (undantag ST i allmänmedicin). ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla kompletterande sidotjänstgöring för att möta detta behov.

173 sida 24 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: För ST-läkare som har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gäller att sidotjänstgöringen ska utformas i samråd med den enhet där STläkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. ST-kontrakt för sidotjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sin sidotjänstgöring ska utöver detta säkerställa att sidotjänstgöringen sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sidotjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för sidotjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om STläkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där sidotjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning. Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela sidotjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Bedömningarna ska dokumenteras. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett.

174 sida 25 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50% av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. Vid tjänstgöring upp till och med tre månader betalar sändande verksamhetsområde hela grundlönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för sidotjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken STläkaren gör sidotjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande Medicinsk service laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning.

175 sida 26 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar ska vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Lokala analyser ska utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan vårdgivaren anlita landstingets egna utförare och utförare landstinget har avtal med. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet i landstinget (med kunskapsstöd genom Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet att utföra analys av prover lokalt på vårdenheten. Landstinget kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service. Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från landstingets nyttjandemönster i övrigt, skall parterna på landstingets begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel som är beställda till verksamheten och för kostnader inom läkemedelsförmånen som uppstår vid vårdgivarens förskrivningar. Varor inom läkemedelsförmånen skall förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan av arbetsplatskod för verksamheten erhålls via Enheten för kunskapsstöd, läkemedelsenheten e-post: lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Cosmic vid förskrivning, förutom till personer med dosdispensering där Pascal nyttjad vid ordination till personer med dosdispensering, se Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i största utsträckningmöjligaste mån, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och landstinget.

176 sida 27 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen kanbeslutar läkemedelskommittén och landstinget besluta om årligat reviderade förskrivningsmål. Dessa kan exempelvis beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till rekommenderade läkemedel och eventuella förskrivningsmålovan nämnda måltal. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Vårdgivaren ska delta i de utbildningar, anordnade av läkemedelskommittén (inkl. STRAMA m.fl.) och landstinget, som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Hjälpmedel Vårdgivaren ska vid behov förskriva hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Vid förskrivning ska i övrigt vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar. Det åvilar vårdgivaren att tillse att förskrivarna äger förskrivarkompetens. Vårdgivaren ska i tillämpliga delar följa landstingets regelverk hjälpmedel, dvs. policy för hjälpmedelsförskrivning samt allmänna riktlinjer (framtagande av allmänna riktlinjer planeras till våren 2014). Vårdgivaren kan vid behov skriva remiss till landstingets hjälpmedelscentral som förskriver hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB) Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidssatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom sk andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Landstinget har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs.

177 sida 28 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Säkerhetskrav Vårdgivaren ska ha en hög säkerhetsambition. Senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom s.k. andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren ska också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor, s.k. säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet, men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar landstinget för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i Hälso- och sjukvårdens adresskatalog (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets riktlinjer för marknadsföring och sponsring se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig.

178 sida 29 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten som landstinget kallar till Fördjupad uppföljning Landstinget ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Landstinget äger rätt att på egen bekostnad med av landstinget anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från landstinget. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda Landstinget i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc samt i övrigt bistå Landstinget med behövlig information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna de granskningar som görs. Om landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad uppföljning. Vårdgivaren ska faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV). De lokaler och

179 sida 30 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE). Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för Landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Landstinget. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen Särskilda kontraktsvillkor Vårdgivarens personal som utför tjänsterna ska i allt väsentligt erbjudas kollektivavtalsliknande villkor beträffande exempelvis lön, tjänstepension och arbetsskadeförsäkring.

180 sida 31 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD 8.1 Uppdraget Verksamheten ska omfatta öron-, näs och halssjukvård (nedan benämnd ÖNH-) som ges av ÖNH-specialistläkare i öppenvård till både vuxna och barn. Uppdraget avser dels ett basuppdrag, dels ett tilläggsuppdrag (Dagkirurgi, operation tonsiller/adenoid). Basuppdraget är obligatoriskt för samtliga godkända verksamheter. Därutöver kan verksamheten ansöka om tilläggsuppdrag. Patienter ska tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. Målet är att patienterna så långt möjligt ska slutbehandlas för de tillstånd som ingår i detta uppdrag. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas och tillgodoses. Vården ska organiseras så att patienten upplever den som en helhet i den övriga vården. Vården ska präglas av hög kvalitet, lättillgänglighet samt professionellt bemötande och omhändertagande. I verksamheten ska eftersträvas hög kontinuitet i läkarbemanning. Verksamheten omfattar diagnostik, behandling och uppföljning av ÖNH- sjukdomar med undantag för de patienter som behöver akutsjukhusens resurser, kompetens och utrustning för behandling. ÖNH- sjukdomar som kan handläggas av specialist i allmänmedicin ska hänvisas dit (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar/vårdprogram om öron-, näs- och halssjukdomar. Vårdgivare ska till andra vårdgivare av hälso- och sjukvård tillhandahålla rådgivning i individuella patientfrågor rörande öron-, näs- och halssjukvård. I tillämpliga fall ska vårdprogram och nationella riktlinjer följas avseende principer för återbesök och intervall mellan eventuella återbesök. Vårdgivaren ska genomföra en kvalificerad bedömning av patientens rehabiliteringsbehov. Om rehabilitering är nödvändig ska en individuell rehabiliteringsplan upprättas enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), 3b och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:20). Hänvisning/remittering ska även ske till relevant vårdgivare. 8.2 Undantag från uppdraget Fonokirurgi Otokirurgi med undantag för myringoplastik Skallbas- och hypofyskirurgi Behandling av maligna tumörer Vårdtjänster som ingår i uppdraget för andra vårdval 8.3 Vårdtjänst Basuppdrag: Verksamheten ska kunna ta emot nybesök med eller utan remiss, akuta fall i mån av tid och resurser samt återbesök. Hörselundersökningar/utredningar ingår i basuppdraget antingen genom att audionom är knuten till mottagningen alternativt att möjlighet att remittera till audionom är säkerställd.

181 sida 32 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Krav på utrustning/resurser: Otomikroskop Flexibelt laryngoskop/endoskopisk utrustning för undersökning av näsa, epifarynx, hypofarynx och larynx Poliklinisk op utrustning Video Frenzel Tilläggsuppdrag: Dagkirurgi Uppdraget omfattar dagkirurgiska operationer, som operation tonsiller/adenoid m.m. enligt bilaga. Krav på utrustning/resurser: Tillgång till anestesiologisk och i förekommande fall barnanestesiologisk kompetens och utrustning enligt riktlinjer från Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) Resurser för postoperativ övervakning Riktlinjer och rutiner för sterilhantering Postoperativa komplikationer/besvär, som inte kräver akutsjukhusets resurser, ska hanteras av opererande enhet fram till kl operationsdagen samt under kontorstid under hela det postoperativa förloppet Skriftlig information till aktuellt akutsjukhus för ev. omhändertagande av operativa och postoperativa komplikationer som kan uppstå och ej kan hanteras lokalt. Vårdgivaren ska genomföra och redovisa en riskbedömning om vilka resurser som kan komma att behöva tas i anspråk utifrån planerad volym. Bedömningen ska även omfatta ev. planerade utomlänspatienter Undersökningar som utförs inom enheten, före och efter dagkirurgisk åtgärd, bör utföras av samma läkare som utför åtgärden 8.4 Tillgänglighet Läkare ska vara tillgänglig på mottagningen dagligen helgfri måndag till och med fredag, sammanlagt minst 30 timmar. Vårdgivaren bör vardagar kunna ta emot patienter hänvisade via Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för akuta besök. Vårdgivarna ska under semesterperioder och i samband med helger med mellanliggande vardagar hänvisa patienterna till Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för att upprätthålla en god tillgänglighet för akuta besök och planerad vård inom om vårdgarantins tidsgränser. Vårdgivaren äger inte rätt att utan landstingets medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 8.5 Kompetens Basuppdrag och tilläggsuppdrag: Läkare inom verksamheten ska vara specialistläkare i ÖNH-sjukvård enligt Socialstyrelsens godkännande. Läkare som är under utbildning till specialist i ÖNHsjukvård/allmänläkare (ST-utbildning) kan arbeta inom verksamheten under handledning av ÖNH-specialist.

182 sida 33 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Medicinskt ansvarig för basuppdraget ska ha minst tre (3) års dokumenterad erfarenhet av klinisk verksamhet inom specialiteten efter avslutad och av Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning. Medicinskt ansvarig för tilläggsuppdraget ska ha minst tre (3) års dokumenterad erfarenhet av klinisk verksamhet inom tilläggsuppdraget efter avslutad och av Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning. Beräkning av tid för klinisk verksamhet: Arbetat minst 75% av heltid, exkl. längre ledigheter för t.ex. studier, forskning, föräldraledighet, eller sjukskrivning. Medicinskt ansvarig läkare ska vara kliniskt verksam inom den auktoriserade verksamheten. Tilläggsuppdrag dagkirurgi, operation tonsiller/adenoid: Operatör hos vårdgivaren ska vid driftstart eller nyanställning självständigt ha utfört eller assisterat vid minst 200 operationer och den som har sin huvudsakliga verksamhet inom detta uppdrag ska utföra minst 200 operationer årligen inom uppdraget och minst 20 ingrepp per år av varje aktuellt typingrepp som utförs. Specialistläkare i anestesiologi enligt Socialstyrelsens godkännande 8.6 Rapportering till kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister. 8.7 Krav på samverkan Vårdgivaren ska samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Med relevanta aktörer avses bland annat husläkare, annan remittent, sjukhusens öron-, näsa- och halskliniker, andra privata vårdgivare inom öron-, näsa- och halssjukvård, hörselvård, logoped och sjukgymnast. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna. Vårdgivare ska i förekommande fall informera om patienters möjligheter att få hörselhjälpmedel och rehabilitering, och samverka med primär- och utvidgad hörselrehabilitering.

183 sida 34 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: UPPFÖLJNING 9.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Landstinget har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Det är vårdgivarens ansvar att kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. 9.2 Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse som ska rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamheten och dess utveckling, så att det ger en god bild av verksamhetsåret. Kvalitet och patientsäkerhet Redovisa system för kvalitetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts i verksamheten under året Redovisa vilka nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) verksamheten rapporterar till Redovisa hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera

184 sida 35 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Tillgänglighet Redovisa tillgängligheten (öppettider, semesterstängningar) och vad som gjorts under året för att öka tillgängligheten Redovisa hur stor andel av patienterna som inte får besök respektive inte får behandling inom vårdgarantins regler Personal och kompetens Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad Redovisa antalet hyrläkare och timanställda läkare under året Kommentera läkarkontinuiteten Redovisa genomförda kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser för personalen Samverkan Redovisa system för att ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården Redovisa samverkan med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov Likabehandlingspolicy Redovisa arbete för att motverka diskriminering utifrån landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Utöver avtalad rapportering ska vårdgivaren på anmodan från landstinget leverera in statistik och uppgifter, både på individnivå och aggregerade uppgifter, som är relevanta för landstingets uppföljning av hälso- och sjukvård.

185 sida 36 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: ERSÄTTNINGSVILLKOR DRG och KVÅ-koder används som beskrivningssystem för specialiserad öron-, näs-och halssjukvård i öppenvård. Ersättningen utbetalas när prestationen skett och inkluderar patientavgift. Ersättningsmodellen består av en prislista med prestationer, som i sin tur är indelade efter DRG-grupper och åtgärder (KVÅ-koder), se bilaga Diagnos och KVÅ-koder i specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Produktionsrelaterade ersättningar Landstinget ersätter enligt nedan vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Uppsala län. Ersättningen utbetalas när prestationen skett. Ersättning per behandlingstillfälle inom vårduppdraget (inkl. patientavgift) Produkt (basuppdrag) Pris (kr) Telefon läkare ÖNH/rådgivning och recept 250 Besök, läkare 840 Besök, läkare, resurskrävande Besök, läkare, mycket resurskrävande Besök, läkare, ytterst resurskrävande Sjuksköterskebesök 350 Produkt (tilläggsuppdrag) Pris (kr) ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp Se Bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom specialiserad öron-, näsa- och halssjukvård i öppenvård för inkluderade åtgärder i varje kategori.

186 sida 37 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Tilläggsersättning Medicinsk service (basuppdrag, tilläggsuppdrag) Pris (kr) Endoskopi Arbetsfysiologi Hjärtdiagnostik EKG 650 Lungfunktionsdiagnostik Mag- och tarmundersökning Neurofysiologi Non-invasiv hjärtdiagnostik Perifer cirkulationsdiagnostik Sömnapnéundersökning Klinisk patologi 650 Datortomografi enkelsnitt Datortomografi multislice & 3D Hals- och bröstorgan, konventionell röntgen 990 Magnetisk resonanstomografi Magtarmkanal och bukorgan Nuklearmedicinska undersökningar Skelett och rörelseorgan 830 Ultraljud Tilläggsersättning Anestesi (tilläggsuppdrag) Extra resurskrävande anestesi med luftvägskontroll av läkare Pris (kr) Anestesi med luftvägskontroll Sedering/analgesi i spontanandning med anestesipersonal 500 Innehållet i respektive produkt, typ av medicinsk service, anestesi och sedering framgår av registreringsanvisningar som redovisas i separat dokument (se Bilaga Diagnos och KVÅkoder i specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård). Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget.

187 sida 38 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, se Lokaler Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Läkemedelsförmånskostnaden debiteras månads- eller kvartalsvis Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service som utförs inom uppdraget. Vårdgivaren erhåller tilläggsersättning för viss medicinsk service enligt prislista som kan ses under 10.1 Produktionsrelaterade ersättningar Tolk Landstinget svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för eventuella hjälpmedel som vårdgivaren förskriver Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Landstinget fakturerar andra landsting och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på landstinget för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från landstinget på grund av att aktuella avtal inte följs, drar landstinget av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av landstinget Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan. Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort.

188 sida 39 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift (enligt landstingets regler) uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler). Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten bekostas av vårdgivaren Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser (enligt punkt 7.22) utgår enligt gällande regelverk Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landstingets gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

189 sida 40 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) 11.1 Infrastruktur för IT Landstinget har en infrastruktur för kommunikation för hälso- och sjukvården i hela Uppsala län för att kommunicera med anslutna vårdgivare. Landstingets IT-system tillgängliggörs via landstingets interna nätverk eller via en programportal som är åtkomlig via Internet. Val av teknisk lösning för nätverksåtkomst görs av landstinget och är beroende på vilken typ av medicinsk service mm som vårdgivaren ska använda sig av inom ramen för avtalet. Vissa medicinsktekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MTsystem som är överenskomna med landstinget, t.ex. EKG och FlexLab. Infrastrukturen innehåller även ett stort antal nätverksanslutna tjänster som framgår av landstingets IT-bilaga, som revideras en gång per år. Kostnader för IT fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och regleras via så kallad Funktionshyra. För mer detaljer se bilaga Funktionshyra IT-drift och service Landstingets avdelning för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI) och landstingets centrala IT-avdelning svarar för drift, förvaltning och utveckling av infrastrukturen för IT. Vårdgivaren har tillgång till landstingets intranät i tillämpliga delar. De förändringar av IT-systemen, som krävs innan driftstart, ska vara genomförda och testade i god tid innan driftstart så att de fungerar säkert därefter IT-säkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. E-posthanteringen ska uppfylla ställda krav på sekretess och skydd mot virus.

190 sida 41 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV - specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård. Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 12.2 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Basuppdrag* Tilläggsuppdrag *Basuppdrag är obligatoriskt Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

191 sida 42 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.6 Finansiell och ekonomisk ställning Bedömning av kreditvärdighet Kreditupplysning från Upplysningscentralen (UC) som påvisar en rating på lägst 3 eller motsvarande från annat kreditupplysningsinstitut ska bifogas. I det fall en leverantörens ekonomiska stabilitet garanteras av moderbolag, ska intyg om detta bifogas anbudet och vara undertecknad av behörig företrädare för moderbolaget. Kraven ska i detta fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av garanten. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

192 sida 43 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning och lämna referens till bank, annan finansiär eller revisor. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat och tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. bevis om beviljad kredit eller koncerngaranti). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.7 Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av medicinsk verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Namn på referens: Till ansökan ska bifogas en kortfattad verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i förfrågningsunderlaget. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - Verksamhetsidé, inriktning och målarbetssätt och metoder - - Redogörelse för ledning, arbetsorganisationen samt tilltänkt verksamhetschef och medicinskt ansvarig. - Personalens kompetensprofil för verksamhetschef, medicinsk och omvårdnadsansvarig person/er - Tillgänglighet öppettider - - Vverksamhetens mål - hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder

193 sida 44 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: vilka enheter, underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.8 Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt punkt 5.3 i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 6 i förfrågningsunderlaget och därvid följa förfrågningsunderlaget för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad Vårdgivare försäkrar landstinget att vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post)

194 sida 45 (45) Dnr: UPPH SHS Datum: Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

195 Urval av diagnos och KVÅ-koder inom vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Landstinget i Uppsala län Gällande från den 1 januari Denna bilaga är framtagen i samband med införandet av vårdval för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, Landstinget i Uppsala län. Samtliga krav och förutsättningar som gäller för att bedriva verksamhet inom vårdvalet fastslås i regelbok/förfrågningsunderlag för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård (Dnr HSS ). Regelbok/förfrågningsunderlag för vårdvalet gäller från den 1 april 2014 samt gjorda revideringar. 1

196 Innehåll 1 DRG Tillåtna DRG Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering Huvuddiagnos Bidiagnos Åtgärder/KVÅ Normalbesök Diagnoskoder Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå Åtgärdskoder basuppdrag Åtgärdskoder tilläggsuppdrag Åtgärdskoder basuppdrag och tilläggsuppdrag Tilläggsersättning Tilläggsersättning för narkos - tilläggsuppdrag Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service basuppdrag och tilläggsuppdrag Vårdkontakter utan ersättning Indirekta vårdkontakter Registrering av samtal gällande livsstil

197 1 DRG 1.1 Tillåtna DRG Uppdraget vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län består primärt av DRG och KVÅ-koder inom specialiserad öron-, näs- och halssjukvård. Vårdvalet är begränsat till att omfatta följande DRG-koder: Tillåtna DRG för vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård DRG-Kod DRG-Namn A99O Läkarbesök sjd i nervsystemet O A99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O C08O Op spottkörtel ej avlägsnande O C10O Op bihålor O C15O Div op öra näsa mun hals O C16O Div små op öra näsa mun hals O C17O Op för sömnapnésyndrom O C18O Näsplastik O C22O Op tons/aden O C29O Andra op öra näsa mun hals, O C50O Op munhåla O C70O Endoskopi övre luftvägar O C75O ÖNH-åtgärder större O C76O Sömnapnéutredning O C77O Undersökning dysfagi O C78O ÖNH-biopsier O C79O ÖNH-incisioner/suturer O C80O ÖNH-åtgärder övriga O C83O Audiometri resurskrävande O C84O Audiometri övrig O C99O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O C99Z Läkare tel sjd ÖNH-regionen O D75O Lungfunktionsundersökn O D77O Lungmedicinska åtgärder O D99O Läkarbesök andningssjd O D99Z Läkare tel andningssjd O E86O Kärlbiopsier O F99O Läkarbesök sjd matsmältningorg O F99Z Läkare tel sjd matsmältningorg O G99O Läkarbesök lever/gallvägsjd O H78O Punktionsbiopsi muskel/mjukdel O H79O Mjukdelsincisioner mindre O H99O Läkarbesök sjd muskel/skelett O H99Z Läkare tel sjd muskel/skelett O J20O Plastikkir hud/underhud O J39O Andra op hud/underhud O J76O Hudingrepp andra större O J77O Hudexcision huvud-hals o stor O 3

198 J78O J79O J99O J99Z L99O L99Z R05O R98O R98Z R99O S99O S99Z T01O T99O T99Z W09O W98O W99O W99Z X35O X36O X41O Hudexcision o biopsi, övrig O Hudingrepp övriga O Läkarbesök sjd hud/underhud O Läkare tel sjd hud/underhud O Läkarbesök endokr/metabol sjd O Läkare tel endokr/metabol sjd O Andra op blodbildande organ O Läkarbesök blodsjukdom O Läkare tel blodsjukdom O Läkarbesök myeloprolif sjd O Läkarbesök infektion/hiv O Läkare tel infektion/hiv O Op psyk sjd eller beroende O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkare tel psyksjd/beroende O Op annan sjukvårdskontakt O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O Läkare andra problem O Allergi-immunbristutr m provok O Allergi-immunbristutr O Nuklearmed diagnostik O Ersättning utgår enligt nedanstående specifikation för delar av dessa DRG. De DRG som inte ingår i uppdraget ersätts inte. Inom vårdvalet ersätts endast en vårdkontakt om dagen. De åtgärder som utförs leder till ersättning på högsta nivån, dvs. en vårdkontakt med åtgärder på läkarbesök och läkarbesök ytterst resurskrävande, får en ersättning på sistnämnda nivån. KVÅ-koder som leder till ÖNH-operationer i grupp 3 t.o.m. 13 har högre ordning än basåtagandets KVÅ-koder. Sjuksköterskebesök som kräver en komplicerad konsultation av specialistläkare ska övergå till ett läkarbesök med tillhörande DRG och därmed inte registreras som sjuksköterskebesök. Om vårdkontakten har genomförts med bara åtgärder som är klassificerade som högspecialiserade/sällanförekommande utgår ingen ersättning, inte heller för eventuell tilläggsdebitering. 4

199 2 Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering 2.1 Huvuddiagnos Huvuddiagnos ska anges för samtliga läkarkontakter. Huvuddiagnos är det tillstånd för vilket patienten huvudsakligen utretts och behandlats under ett vårdtillfälle eller en annan vårdkontakt. Det är den vid besöket slut formulerade huvuddiagnosen som ska registreras och klassificeras. Om ingen klar sjukdomsdiagnos kan anges ska det viktigaste symtomet eller hälsoproblemet anges som huvuddiagnos. En patient som kontrolleras för en kronisk åkomma och som drabbats av en annan behandlingskrävande akut sjukdom får som regel den akuta sjukdomen som huvuddiagnos. För vissa vårdkontakter, t.ex. kontrollundersökningar efter behandlad och utläkt sjukdom, gäller särskilda klassifikationsregler. I dessa fall anges orsaken till kontakt med vården (en Z-kod) som huvuddiagnos. Sjukdomen som har behandlats och inte längre finns kvar, ska kodas som en bidiagnos. Även där man observerat och uteslutit sjukdom används Z-kod. Besök som föranleds av en komplikation till kirurgiska åtgärder eller medicinsk vård kan klassificeras med kodserien T80-T88 eller med koder som finns i slutet av organsystemkapitel i KSH97 (E89, G97, H59, H95, I97, J95, K91, M96, N99). Förgiftning av läkemedel kodas med T ATC-kod för läkemedlet + orsakskod + kod för manifestation/symtom. (Annan T-kod om ATC-koden ej är känd). Ogynnsam inverkan av läkemedel kodas med manifestation, ex. L27.0 generaliserat läkemedelsexanthem + Y ATC-kod. (Annan Y-kod om ATC-koden ej är känd). 2.2 Bidiagnos Utöver den obligatoriska huvuddiagnosen kan som bidiagnoser registreras ett eller flera tillstånd som haft betydelse för den aktuella vårdkontakten. Endast sådana diagnoser som haft relevans för vården bör registreras. 5

200 3 Åtgärder/KVÅ Åtgärder som utförs i samband med vårdkontakten, som dokumenteras i journalen, klassificeras och registreras enligt KVÅ. Åtgärder som inte är dokumenterade skall inte registreras. Med dokumenterad åtgärd avses att åtgärden är omnämnd i journalanteckningen för vårdkontakten. De åtgärder som påverkar DRG-grupperingen skall dokumenteras och registreras. Åtgärder som ingår i ett normalbesök behöver inte registreras. Åtgärder som inte påverkar DRG-grupperingen skall registreras enligt nedanstående specifikation i de fall de är ersättningsgrundande. KVÅ= Klassifikation av åtgärder. Beskriver bl.a. åtgärder som ligger utöver normalbesök och som har utförts, t.ex. spirometri, pricktest, läkemedelsinhalation, PC-provokation, m.m. 3.1 Normalbesök Följande åtgärder ingår i ett normalbesök hos läkare: Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Rutinundersökningar som görs på merparten av patienterna inom den egna specialiteten Uppföljning/kontroll av insatt behandling Beslut om ytterligare utredning/behandling Läkemedelsförskrivning Sjukskrivning Information till och samtal med patienten och eventuellt med närstående Suturtagning och enklare omläggning Kapillär och venös provtagning (med eventuell smärtlindring) och odlingar Journaldokumentation Bilddokumentation Remiss UNS Kontakter med sjukvårdspersonal Rutinmässiga kontakter angående patienten med externa samarbetspartners 3.2 Diagnoskoder Länk till Socialstyrelsens hemsida: Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE) 3.3 Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå KVÅ beskriver vad man har utfört för slags medicinska åtgärder. Åtgärderna skall registreras och belasta den vårdkontakt som faktureringen avser. 6

201 3.4 Åtgärdskoder basuppdrag Nedanstående DRG eller KVÅ-koder leder till basuppdrag. Läkarbesök, ÖNH-sjukvård DRG utan åtgärd (läkarbesök som enligt regelverket inte kräver specifik KVÅ-registrering) DRG-kod Namn Fördjupning A99O Läkarbesök sjd i nervsystemet O C99O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O D99O E99O F99O G99O H99O J99O L99O M99O R98O R99O S99O T99O U98O W98O W99O Läkarbesök andningssjd O Läkarbesök cirkulationssjd O Läkarbesök sjd matsmältningsorg O Läkarbesök lever/gallvägsjd O Läkarbesök sjd muskel/skelett O Läkarbesök sjd hud/underhud O Läkarbesök endokr/metabol sjd O Läkarbesök sjd njure/urinvägar O Läkarbesök blodsjukdom O Läkarbesök myeloprolif sjd O Läkarbesök infektion/hiv O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkarbesök skada/förgiftning O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O Eller KVÅ-kod Namn Fördjupning AD008 Epifaryngoskopi, endoskopisk AD015 Laryngoskopi med stel optik AD021 Nasalt borstprov AD022 Nasometri AD041 Tympanometri AD042 Ultraljud sinus AD050 Hörselutredning DD002 Borttagande av vaxpropp (exklusive spolning) DD008 Manipulationsbehandling vid yrsel DD016 Tamponadinläggning, öra DD019 Öronspolning DKW00 Koagulering av blodkärl vid näsblödning 7

202 DKW30 DKW99 DPC00 QAA10 QAB00 QAB05 QAB10 QAD00 QAD10 QXB10 TNX05 TPJ05 UDH02 UDQ12 Elektrokoagulation vid näsblödning Annat ingrepp vid näsblödning Avlägsnande av främmande kropp Incision i huvud-halsregion Hudsutur i huvud-halsregion Sårrevision i huvud-halsregion Omläggning eller förbandsbyte i huvud-halsregion Omläggning eller förbandsbyte vid brännskada i huvud-halsregion Revision av brännskada i huvud-halsregion Omläggning eller förbandsbyte av större sår, ospecificerad region Enkel incision av mjukdelar, ospecificerad region Punktionsbiopsi av lymfkörtel Rinofaryngoskopi Flexibel laryngoskopi Läkarbesök, resurskrävande, ÖNH-sjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AD003 Audiogram med såväl luft- som benledningsmätning Mätning av luft- och benledning vid samtidig maskering av det kontralaterala örat AD004 AD012 AD025 AD026 AD037 AD038 AD039 AD047 AQ012 Barnaudiologiska test Impedansmätning inom audiologin Rinometri Rinomanometri Talaudiometriska test Tinnitusanalys Tinnitusutredning Tonaudiogram, endast luftledning Pricktest AV099 Sömnapnéutredning I Snarkutredning DKW10 DKW20 ENA00 TDM10 Främre nästamponad Bakre nästamponad Incision i farynx eller närliggande mjukdelar Punktion och spolning av käkhåla 8

203 Läkarbesök, mycket resurskrävande, ÖNH-sjukvård Kod Namn Fördjupning AA031 Elektronystagmografi och videonystagmografi AA091 Videofrenzelundersökning AD036 Stroboskopisk undersökning av stämband AV114 Yrselutredning DD008 Manipulationsbehandling vid yrsel DMW00 Anläggande av dränage i sinus maxillaris Läkarbesök, ytterst resurskrävande, ÖNH-sjukvård Kod Namn Fördjupning AD009 Fiberskopisk undersökning av orofaryngeal sväljning (FUS) AD010 Fiberskopisk undersökning av velofarynxfunktion AD011 Höghastighetsfilmning av stämbanden AE021 AV109 AV111 AD052 TEN10 DQE10 Videofluoroskopi av orofaryngeal sväljning Undersökning av sväljning och tal vid fiberskopi Undersökning av sväljning, ät- och drickförmåga Foniatrisk diagnostik av röst- och talstörningar Injektionsbehandling av velofarynx och nasofarynx inklusive injektionsbehandling i tubarostierna Injektion eller implantation av främmande material i stämband Inkl. undersökning av läkare med foniatrisk kompetens med videostroboskopi eller höghastighetskamerafilmning av larynx och stämband, inspelning och tolkning samt bedömning av röst- och talstörning Sjuksköterskebesök, ÖNH-sjukvård Kod Namn Fördjupning XS919 Sjuksköterska 9

204 3.5 Åtgärdskoder tilläggsuppdrag Nedanstående DRG eller KVÅ-koder leder till tilläggsuppdrag. ÖNH-operation, grupp 1 KVÅ-kod Namn DCA10 Paracentes av trumhinna DCA20 Anläggande av mellanöredränage DCC00 Avlägsnande av främmande kropp från mellanöra TDB00 Avlägsnande av främmande kropp från hörselgång ÖNH-operation, grupp 2 KVÅ-kod Namn AD048 Epifaryngoskopi, endoskopisk med biopsi BAA00 Biopsi av sköldkörteln DAA00 Incision i ytteröra DAB00 Resektion av tumör m.m. från ytteröra DAB10 DAC00 DAD00 DAD20 DAW99 DBA00 DBD00 DBW99 DCA00 DCW99 DEA00 DGA00 DHA00 DHA10 DHB00 DHB10 DHB20 DHB40 DHB45 Resektion av ytteröra Avlägsnande av främmande kropp från ytteröra Sutur av ytteröra Benfixering av öronprotes Annan operation på ytteröra Incision i yttre hörselgång Sutur av yttre hörselgång Annan operation på hörselgång Biopsi av trumhinna eller mellanöra Annan operation på trumhinna eller mellanöra Biopsi av processus mastoideus eller os temporale Biopsi av örontrumpet Incision i näsa Biopsi i näshåla Exstirpation från ytternäsa Exstirpation endonasalt Polypevulsio Konkotomi Destruktion av näsmusslans vävnad 10

205 DHC05 DHD10 DHW99 DJA00 DJA10 DMA00 DMA10 DMB00 DNA00 DPA00 DPA10 DQA10 EAA00 EAA10 EAA20 EAA30 EAA99 EAB00 EAB10 EAB20 EAW99 ECA20 ECA30 ECA99 EDA10 EEA10 EGA20 EHA00 EHA10 EHB00 EHB99 EHC00 EHW99 EJA00 EJA10 Avlägsnande av penetrerande främmande kropp från näsa Sluten reposition av näsfraktur Annan operation på näsa Incision i nässeptum Biopsi av nässeptum Biopsi av sinus maxillaris Exploration av sinus maxillaris Endonasal öppning av sinus maxillaris Biopsi av sinus ethmoidale Biopsi av sinus frontalis Biopsi av sinus sphenoidale Biopsi av larynx Incision i läpp Exstirpation av lokal förändring på läpp Resektion av överläpp Resektion av underläpp Annan incision i eller resektion av läpp Sutur av läpp Excision och plastik av läppfrenulum Läpprekonstruktion eller plastik Annan operation på läpp Biopsi av gingiva Resektion av gingivaförändring Annan incision i, biopsi eller excision av gingiva Biopsi av underkäke Biopsi av överkäke Biopsi av käkled Incision av gom Biopsi av gom Excision av lokal förändring i gom Annan resektion av gom Sutur av gom Annan operation på gom Incision i tunga eller munbotten Biopsi av tunga eller munbotten 11

206 EJA20 EJB00 EJB10 EJB20 EJB30 EJB99 EJC00 EJC20 EJW99 EKA00 EKA10 EKB00 EKB99 EKC00 EKC10 EKW99 ELA00 ELA30 ELB10 ELW99 EMA00 EMA10 EMA30 EMB00 EMC10 EMC99 EMW99 ENA10 ENB00 ENB99 ENC10 ENC30 ENC99 ENW99 Avlägsnande av främmande kropp från tunga eller munbotten Exstirpation av ranula Exstirpation av tungtumör Exstirpation av tungbastumör Exstirpation av munbottentumör Annan resektion av tunga eller munbotten Sutur av tunga eller munbotten Tungbandsplastik Annan operation på tunga eller munbotten Incision i kind Biopsi av kind Exstirpation av lokal förändring i kind Annan resektion av kind Sutur av kind Avlägsnande av främmande kropp från kind Annan operation på kind Incision i spottkörtel Biopsi av spottkörtel Exstirpation av glandula salivaria minor Annan operation på spottkörtel Incision i tonsill Biopsi av tonsill Biopsi av nasofarynx Exstirpation av tumör i tonsill eller adenoid Avlägsnande av främmande kropp från tonsill Annat rekonstruktivt ingrepp på tonsill eller adenoid Annan operation på tonsill eller adenoid Biopsi av farynx eller närliggande mjukdelar Excision eller exploration av lokal förändring i farynx Annan resektion av farynx eller närliggande mjukdelar Avlägsnande av främmande kropp från farynx Plastikoperation av farynx Annan rekonstruktion av farynx eller närliggande Annan operation på farynx eller närliggande mjukde PJW10 Incision i lymfkörtel 12

207 QAB99 QAC00 QAE00 QAE10 QAE20 QAE40 QAE99 QAF99 QAG20 QAJ99 QXB05 TDA00 TDA10 TDC00 TDH00 TDH10 TDJ00 TDM00 TDN00 TDP00 TDP10 TDQ00 TEA00 TEA10 TEC00 TED10 TEE00 TEG00 TEH00 TEJ00 TEL00 TEM00 TEN00 TEW99 Annan sårbehandling i huvud- halsregion Avlägsnande av subkutan främmande kropp i huvud-halsregion Hudexcision i huvud-halsregion Excision av hudförändring i huvud-halsregion Excision av annat ärr i huvud- halsregion Rekonstruktion vid missbildning eller hudsjukdom Annan excision eller rekonstruktion i huvud-halsregion Annan operation på hårbärande hud Operation för kroniskt sår eller fistel i huvud-halsregion Annan operation av estetiska orsaker i huvud-halsregion Sårrevision, ospecificerad region Biopsi av ytteröra eller yttre hörselgång Punktionsbiopsi av ytteröra eller yttre hörselgång Punktionsbiopsi av trumhinna Punktionsbiopsi av näsa Avlägsnande av främmande kropp från näshåla Punktionsbiopsi av nässkiljevägg Punktionsbiopsi av käkhåla Punktionsbiopsi av silbenshålor eller silbenet Punktionsbiopsi av pannhålor Punktionsbiopsi av kilbenshåla Punktionsbiopsi av struphuvud Biopsi av läpp Punktionsbiopsi av läpp Punktionsbiopsi av gingiva Punktionsbiopsi av underkäke Punktionsbiopsi av överkäke Punktionsbiopsi av käkled Punktionsbiopsi av gom Punktionsbiopsi av tunga och munbotten Punktionsbiopsi av spottkörtel Punktionsbiopsi av tonsiller och adenoid Punktionsbiopsi av farynx och närliggande mjukdelar Annat mindre ingrepp på läpp, tand, käke, mun eller svalg 13

208 TNA00 TNX00 TQW99 TQX00 UDH05 UDM02 UDM05 UEN05 DMB20 DNB30 DNW99 Punktion eller nålbiopsi av mjukdelar, kotpelare Punktion eller nålbiopsi av mjukdelar, ospecificerad region Annat mindre ingrepp på hud eller subkutan vävnad Biopsi av hud Rinofaryngoskopi med biopsi Sinoskopi Sinoskopi med biopsi Orofaryngoskopi med biopsi Endoskopisk öppning av sinus maxillaris Extirpation av lokal förändring i ethmoidale Annan op ethmoidal ÖNH-operation, grupp 3 KVÅ-kod Namn DBD20 Plastikoperation av yttre hörselgång DCB00 DHD20 PJA10 PJD41 TPJ00 DBD20 Exstirpation (av polyp, granulation m. m.) Öppen reposition av näsfraktur Exploration av lymfkörtlar Exstirpation av cervikala lymfkörtlar Biopsi av ytlig lymfkörtel Plastikoperation av yttre hörselgång ÖNH-operation, grupp 4 KVÅ-kod Namn DAB20 Avlägsnande av preaurikulär fistel DJD10 Tillslutning av nässeptumperforation DJD20 Plastikoperation av nässeptum DJD30 Sluten reposition av nässeptumfraktur DJD40 Öppen reposition av nässeptumfraktur DJW99 Annan operation på nässeptum PAW23 Temporalisbiopsi ÖNH-operation, grupp 5 KVÅ-kod Namn DHB30 Avlägsnande av koanalpolyp via sinus maxillaris 14

209 ÖNH-operation, grupp 6 KVÅ-kod Namn DDC00 Borttagande av hörselbensprotes DLD00 Korrektionsplastik av näsans broskskelett DLD10 DLD20 DAD30 Korrektionsplastik av näsans brosk- och benskelett Yttre näsplastik Plastikoperation av ytteröra ÖNH-operation, grupp 7 KVÅ-kod Namn DBB00 Exstirpation (av tumör, exostos) från hörselgång DCA30 DCD00 DCD10 DDA10 DDW99 DMB20 DNB10 DMB10 ENB40 Exploration av mellanöra Myringoplastik Tympanoplastik Exploration av hörselbenskedja Annan operation på hörselbenskedja Endoskopisk öppning av sinus maxillaris Endonasal ethmoidectomi Trepanation av sinus maxillaris med bred öppning och radikaloperation Exstirpation av lateral halscysta eller -fistel ÖNH-operation, grupp 8 (utöver grundersättningen tillkommer 3000:- för materialkostnad) KVÅ-kod Namn DDA00 Stapedotomi DDB00 Stapedektomi DDD05 DDD10 DDD20 Hörselbensplastik Interposition mellan malleus och stapes Interposition mellan trumhinna och stapesplatta ÖNH-operation, grupp 9 KVÅ-kod Namn EMB30 Adenoidektomi 15

210 ÖNH-operation, grupp 10 KVÅ-kod EMB30 + DCA20 Namn Abrasio + TMD ÖNH-operation, grupp 11 KVÅ-kod Namn EMB10 Tonsillektomi EMB15 Intrakapsulär destruktion av tonsill ÖNH-operation, grupp 12 KVÅ-kod EMB20 EMB15 + EMB30 Namn Adenotonsillektomi Intrakapsulär destruktion av tonsill + Adenoidektomi ÖNH-operation, grupp 13 KVÅ-kod Namn ENC40 Uvulo-palato-faryngoplastik 3.6 Åtgärdskoder basuppdrag och tilläggsuppdrag Nedanstående DRG eller KVÅ-koder gäller både för basuppdrag och för tilläggsuppdrag. Telefonrådgivning Alla KVÅ-koder DRG-kod Namn A99Z B99Z C99Z D99Z E99Z F99Z H99Z J99Z K99Z L99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O Läkare tel ögonsjd O Läkare tel sjd i ÖNH-regionen O Läkarbesök tel andningssjd O Läkarbesök tel cirkulationssjd O Läkarbesök tel sjd matsmältningorg O Läkarbesök tel sjd muskel/skelett O Läkarbesök tel sjd hud/underhud O Läkarbesök tel bröstkörtelsjd O Läkarbesök tel endokr/metabol sjd O 16

211 M99Z O99Z R98Z R99Z S99Z T99Z U98Z W99Z Läkarbesök tel sjd njure/urinvägar O Läkarbesök tel gynekologisk sjd O Läkarbesök tel blodsjukdom O Läkarbesök tel myeloprolif sjd O Läkarbesök infektion/hiv O Läkarbesök tel psyksjd/beroende O Läkarbesök tel skada/förgiftning O Läkarbesök tel andra problem O Utfärdande av recept (utan besök) KVÅ-kod Namn XV008 Recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning som skickas eller inringes på patientens begäran. Telefonkontakter avseende kvalificerad hälso- och sjukvård Med telefonkontakt avseende kvalificerad hälso- och sjukvård avses att vårdkontakten ersätter ett öppenvårdsbesök (läkarbesök). Behandlingsansvarig gör en medicinsk bedömning och fattar beslut om behandling eller ytterligare utredning. Följande kontakter ska inte rapporteras: Allmänna upplysningar samt råd angående om patienten bör uppsöka någon vårdinrättning eller inte. Telefonkontakt som leder till besök eller inskrivning i sluten vård i direkt anslutning till telefonkontakten. Förlängning av sjukskrivning, förnyelse av läkemedelsrecept eller hjälpmedelsförskrivning för sedan tidigare kända problem utan ställningstagande till eventuella nytillkomna besvär. Delgivning av medicinskt utlåtande eller av undersökningsresultat, inkluderar remissvar och provsvar. Information om förberedelser inför en kommande vårdkontakt. Begäran om journalkopia, information om öppettider, bokning av tolk etc. 17

212 4 Tilläggsersättning 4.1 Tilläggsersättning för narkos - tilläggsuppdrag I ersättningarna ingår, basal pre- och perioperativ sedering/analgesi. Vid operationer skall den använda anestesimetoden anges speciellt om operationsåtgärden utförs i större anestesi, dvs. ledningsanestesi, spinalanestesi, epiduralanestesi eller generell anestesi. Det blir samma grupperingsresultat oavsett om man använder KKÅ-koderna för anestesi (ZXH20, ZXH40, ZXH50 resp. ZXH60) eller de mer specificerade anestesikoderna i KMÅ. Utöver den nationella KVÅ-koden för generell anestesi (leder till en korrekt DRG ) skall nedanstående KVÅ-koder (leder till tilläggsersättning) registreras för tilläggsersättning. KVÅ-kod Namn Fördjupning UA011 Utöver basal pre- och perioperativ sedering/analgesi, där VUB Anestesisk medverkar vid ingrepp/undersökning i spontanandning (med eller utan syrgas) samt nödvändig tillsyn under uppvakning. Utöver basal pre- och perioperativ sedering/analgesi (med eller utan syrgas) där anestesipersonal medverkar vid ingrepp/undersökning i spontanandning samt nödvändig tillsyn under uppvakning UA012 UA013 Perioperativ anestesivård innefattande preoperativ bedömning, inhalations/balanserad intravenös anestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt nödvändig tillsyn under uppvakning. Utföres av alt. under tillsyn av anestesiläkare. Extra resurskrävande perioperativ anestesivård i inhalations/balanserad intravenös anestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt tillsyn under uppvakning. Perioperativa vården skall utföras av anestesiläkare. 18 Perioperativ anestesivård innefattande preoperativ bedömning, inhalations/balanserad intravenösanestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt nödvändig tillsyn under uppvakningsförloppet. Anestesiåtgärden utförs av eller under ledning av läkare med specialistkompetens i anestesioch intensivvård. Extra resurskrävande perioperativ anestesivård (särskilt övervakningsbehov och utrustning) innefattande preoperativ bedömning, inhalations/balanserad intravenös anestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt nödvändig tillsyn under uppvakningsförloppet. Anestesiåtgärden utförs av läkare med specialistkompetens i anestesi- och intensivvård

213 4.2 Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service basuppdrag och tilläggsuppdrag Åtgärder inom medicinsk service för vilka det finns koder i KVÅ som beställs i samband med besöket och som dokumenteras i journalen kan klassificeras och registreras. Nedanstående åtgärder som leder till tilläggsersättningen och förutsätter en KVÅ-registering. Endoskopi 1.410:- KVÅ-Kod Namn Fördjupning UJD02 Gastroskopi Esofagogastroduodenoskopi (EGD) UJD02 Gastroskopi EGD i narkos med anestesiolog UJD02 Gastroskopi EGD + propofol Arbetsfysiologi 1.250:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF012 Arbets-EKG, standard Arbetsprov, standard AF012 Arbets-EKG, standard Arbetsprov, med pulsoximetri AF012 Arbets-EKG, standard Arbetsprov, med dynamisk spirometri Hjärtdiagnostik EKG, 650:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF022 Elektrokardiografi (EKG), 12 avledningar, standard EKG i vila, fullständigt AF024 Elektrokardiografi (EKG), 12 avledningar, standard, tolkning EKG i vila, enbart tolkning och arkivering AF074 Ortostatiskt prov Ortostatiskt prov, 8 min AF039 Långtids-EKG-registrering (eventrecording) EKG, långtidsreg. 24 t (inkl C01) Lungfunktionsdiagnostik 1.100:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AG053 Spirometri, dynamisk Spirometri, dynamisk AG053 Spirometri, dynamisk Spirometri, standard (dynamisk + statisk) AG051 Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri standard+bronkdil. 19

214 AG051 AG051 AG051 AG051 Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri, metakolintest Spirometri, dynamisk+bronkdilatation Diffussionskapacitet Spirometri, torrluft Mag- och tarmundersökning, 2.500:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AJ016 Esofagusmanometri med Esofagus, manometri provokationstest AJ016 Esofagusmanometri med provokationstest Esofagus, ph 24t Neurofysiologi, 1.500:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AA025 Elektromyografi (EMG) UNS EMG standard AA025 Elektromyografi (EMG) UNS ENeG standard AA026 Elektromyografi (EMG) vid botulinumtoxinbehandling EMG registrering i samband med botulinumtoxin- inje AA024 Elektroencefalografi (EEG), vaken EEG sömndepr. Non-invasiv hjärtdiagnostik, 1.960:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF020 Doppler ekokardiografi, transtorakal, enkel Ekocardiografi, standard Perifer cirkulationsdiagnostik, 1.550:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF020 Doppler ekokardiografi, PO2 + Doppler, palpation transtorakal, enkel AF016 Blodtrycksmätning under lång tid, noninvasiv Blodtryck, 24 timmar AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Duplex, bukaorta AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Duplex, carotis (inkl vertebralis) bilat AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Duplex, venös insufficiens, unilat 20

215 Sömnapnéundersökning, 1.600:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AV100 Sömnapnéutredning II Sömnapné, standard AD025 Rinometri Akustisk rhinometri, omfattande Klinisk patologi, 650:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AV009 Biopsi UNS För patologi med kostnader understigande 1000:- OBS! Patologi inkl. Specialfärgning, kostnader överstigande 1000:- Cytologi i samband med operation Faktureras separat via vårdfaktura, bifoga laboratoriefakturan, kostnader ersätts helt. Fakturering/registrering av medicinsk service skall ske när fakturan från laboratoriet kommer. KVÅ-koden för medicinsk service skall registreras så att den belastar besöket när remitteringen skedde. Om kostnaden för provet överstiger 1000:- (totalt med snitt och färgning) faktureras mellanskillnaden (total kostnad 398:-) via Landstingets resurscentrum, bifoga labbfakturan. Datortomografi enkelsnitt, 1.880:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AE003 Datortomografi, munbotten AE003 Datortomografi, munbotten Munbotten utan och med kontrast AA011 Datortomografi, hjärna AA012 Datortomografi, hjärna, med intravenös kontrast AA011 Datortomografi, hjärna Hjärna utan och med kontrast AA016 Datortomografi, skallbas Skallbas med kontrast AA016 Datortomografi, skallbas Skallbas utan och med kontrast AA017 Datortomografi, skalle, sinus, ansiktsskelett AA017 Datortomografi, skalle, sinus, ansiktsskelett Sinus lågdos 21

216 AD007 Datortomografi, temporalben (öra) Öra/Hals, Temporalben/öra med kontrast AD007 Datortomografi, temporalben (öra) Öra/Hals, Temporalben/öra utan och med kontrast AE002 Datortomografi, käkleder Öra/Hals, Käkleder AE002 Datortomografi, käkleder Öra/Hals, Käkleder utan och med kontrast AD005 Datortomografi, hals och larynx Öra/Hals, Hals/larynx AD005 Datortomografi, hals och larynx Öra/Hals, Hals/larynx med kontrast AD005 Datortomografi, hals och larynx Öra/Hals, Hals/larynx utan o med kontrast AN016 Datortomografi, halsryggrad Kotpel/Bäcken, Halsrygg AN016 Datortomografi, halsryggrad Halsrygg med kontrast AN016 Datortomografi, halsryggrad Kotpel/Bäcken, Halsrygg utan och med kontrast AG009 Datortomografi, torax Thorax, hjärta, lungor, AG009 Datortomografi, torax Thorax med kontrast AG009 Datortomografi, torax Thorax utan och med kontrast AJ004 AJ004 AJ004 Datortomografi, buk (ospecificerat) Datortomografi, buk (ospecificerat) Datortomografi, buk (ospecificerat) Mag/Buk/mm,Buk eller del därav inkl retr Mag/Buk/mm,Buk enl.ovan med kontrast Mag/Buk/mm, Buk enl.ovan utan och med kon Datortomografi multislice & 3D, 3.000:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AV013 Datortomografi UNS Skallens delar,3-d Angio: Hjärna AV013 Datortomografi UNS Skallens delar,skalle/ ansiktsskelett/ AV013 Datortomografi UNS Öron/Hals, 3-D Angio: Halskärl 22

217 Hals- och bröstorgan, 990:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AD028 AF053 AF053 Röntgenundersökning, halsens mjukdelar (inklusive trakea) Röntgenundersökning, hjärta och lungor (med eller utan hjärtvolymsbedömning) Röntgenundersökning, hjärta och lungor (med eller utan hjärtvolymsbedömning) Halsens mjukdelar Hjärta Lungor Lungor liggande eller stående Magnetisk resonanstomografi, 3.700:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna med i.v. kontrast AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita med i.v. kontrast AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas med i.v. kontrast AA049 Magnetresonanstomografi, sella turcica Sella med i.v. kontrast AA051 Magnetresonanstomografi, skalle, sinus Sinus och ansiktsskelett AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Neo/kranialnervsutredning pharynx, larynx,ansik AA051 Magnetresonanstomografi, skalle, sinus Sinus med i.v. kontrast och ansiktsskelett AD020 Magnetresonanstomografi, temporalben Öron (öra) AD020 Magnetresonanstomografi, temporalben Öron med i.v. kontrast (öra) AE005 Magnetresonanstomografi, käkleder AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Hals/larynx och/eller plexus AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Hals/larynx och/eller plexus med i.v. kontrast AN035 AN035 Magnetresonanstomografi, bröstryggrad Magnetresonanstomografi, bröstryggrad AN035 Magnetresonanstomografi, bröstryggrad Bröstrygg Hals,övre bröstrygg/övre helrygg Hals,övre bröstrygg/övre helrygg med kontrast 23

218 AN044 Magnetresonanstomografi, ländryggrad Nedre bröst och ländrygg/nedre helrygg/ AG025 Datortomografi, sakrum Thorax med bröstorg.och/eller scapula,clav.ste AG025 Datortomografi, sakrum Thorax med bröstorgan och/eller scapula,clav.s AG024 Datortomografi, sakroiliakaleder Angio aorta/cava med grenar + hals- eller hjärta Magtarmkanal och bukorgan, 1.680:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AD030 Röntgenundersökning, hypofarynx Hypopharynx och esofagus m. och esofagus enkel AD030 AD030 AJ050 Röntgenundersökning, hypofarynx och esofagus Röntgenundersökning, hypofarynx och esofagus Röntgenundersökning, ventrikel och duodenum Hypophar o esofag. m.enkel el dubbel Esofagus m. Enkel eller dubbelkontrast Ventrikel och duodenum Nuklearmed. Undersökningar, 2.800:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AB047 Skintigrafi, tyreoidea Onkologi, Thyroidea Skelett och Rörelseorgan, 830:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AN088 Skintigrafi, skelett, skalle eller ansiktsskelett Skalle AN088 Skintigrafi, skelett, skalle eller Ansiktsskelett/överkäke/näsa/or ansiktsskelett bita AN088 Skintigrafi, skelett, skalle eller ansiktsskelett Sinus AN088 Skintigrafi, skelett, skalle eller ansiktsskelett Underkäke AN082 AN082 AN082 AN082 Sternum Halsryggrad Halsryggrad med provokation Bröstryggrad 24

219 AN082 AN087 AN087 AN087 Bröstryggrad med provokation Ländryggrad Bäcken (Ingår utan ssk ersättning i lig Sacrum/coccyx med specialbilder Ultraljud, 1.100:- Kod Namn Fördjupning AD044 Ultraljudsundersökning, spottkörtlar Skalle, Spottkörtlar AD043 AD043 Ultraljudsundersökning, halsens mjukdelar Ultraljudsundersökning, halsens mjukdelar Hals/Bröst, Halsens mjukd. thyroidea, parathy Hals/Bröst, Thyroidea/parathyroidea inkl pu AD043 Ultraljudsundersökning halsens mjukdelar Hals/Bröst, Halsens mjukdelar AD043 Ultraljudsundersökning halsens mjukdelar Ulj halsens mjukdelar med punktion/biopsi AP073 Ultraljudsundersökning, halskärl, (duplexteknik) Halskärl med doppler AJ081 Ultraljudsundersökning, mag-tarmkanal Buk mm, Bukorgan inkl. gallblåsa, gallväg. mjälte AJ081 Ultraljudsundersökning, mag-tarmkanal Buk mm, Bukorgan utan och med kontrast AF065 Ultraljudsundersökning, bukaorta Buk mm, Aorta/v.cava AD043 Ultraljudsundersökning, halsens Skelett mm,mjukdelar mjukdelar UNS AD043 Ultraljudsundersökning, halsens mjukdelar Skelett mm, Mjukdelar UNS inkl punktion 25

220 5 Vårdkontakter utan ersättning 5.1 Indirekta vårdkontakter Indirekta vårdkontakter ersättas ej. Endast tre indirekta vårdkontakter skall registreras, enligt registreringsanvisningar: XS001 Anhörigsamtal (då anhörig företräder patient) XS004 Distanskonsultation (extern kontakt mellan läkare) XS008 Konferens om patient Ytterligare exempel på KVÅ-koder. Namn Konferens om patient (viktig att registrera vid konferens om patient) Konferens med patient (föräldrar räknas som patientens företrädare) Distanskonsultation Extern kontakt med läkare genom tfn, brev, remiss, där läkaren gör en medicinsk bedömning, journalanteckning och remissvar utan patientbesök. Distanskonsultationen ersätter på så sätt ett besök. Det är inte ett allmänt råd till kollega. Konsultationer inom sjukhuset/vårdenhet ska däremot inte registreras. Distanskonsultationen skall heller inte registreras som en kontakt om den leder till ett besök eller inskrivning i slutenvården Intyg, enkelt Ex. Sjukintyg, friskintyg, körkortsintyg, handikappersättning, intyg till skolor etc. Åtgärden behöver inte registreras vid Normalbesök. Ett enkelt intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Enkelt intyg ska endast registreras om det kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Intyg, omfattande Ex. LUH, rättsintyg, intyg för bostadsanpassning eller annat intyg av motsvarande omfattning. Omfattande intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Omfattande intyg ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Anmälan enligt lag (socialtjänstlagen, smittskyddslagen) Anmälan enligt lag ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Anmälan enligt lag ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Kod XS008 XS007 XS004 GD002 GD003 GD001 26

221 Övriga anmälningar (anmälan som ej regleras i lag, ex till läkemedelsverket) Övriga anmälningar ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Övriga anmälningar ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. GD Registrering av samtal gällande livsstil Registrering av hälsosamtal sker med nedanstående koder. KVÅ-kod Namn Fördjupning DV111 Enkla råd om tobaksbruk Information och korta, generella råd om tobaksbruk DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk Rådgivande dialog om tobaksbruk anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar DV121 Enkla råd om alkoholvanor Information och korta, generella råd om alkoholvanor DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor Rådgivande dialog om alkoholvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet Information och korta, generella råd om fysisk aktivitet DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet Rådgivande dialog om fysisk aktivitet anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Samtalet kan också kompletteras med åtgärden FaR (fysisk aktivitet på recept) DV141 Enkla råd om matvanor Information och korta, generella råd och rekommendationer om matvanor. DV142 Rådgivande samtal om matvanor Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar 27

222 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Nina Anundsson Dnr SHS Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Revideringarna i förfrågningsunderlag/regelbok gäller från och med den Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa regelbok för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för vårdvalet. Det är även att säkerställa att förutsättningar och krav överstämmor mellan vårdvalen där så är tillämpligt. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med den och tills vidare. Bilaga Förfrågningsunderlag/regelbok med spåra ändringar. Kopia till: Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, ekonomi@support.lul.se Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen assistentteamet funktionsbrevlåda assistent.hsa@lul.se Landstingets ledningskontor, ekonomichef, vårdstyrelsen Ledningskontoret, IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson cosmic.cas@cas.lul.se MSI, Patrik Fridenfeldt Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

223 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 1 (47) VÅRDVAL UPPSALA LÄN Förfrågningsunderlag för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Fastställd av sjukhusstyrelsen den 25 oktober Gällande från den 1 januari 2017.

224 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 2 (47) Innehållsförteckning 1. INBJUDAN BAKGRUND FÖRFRÅGNINSUNDERLAG VÅRDVAL UPPHANDLINGSFORM VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE FILIAL EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 8 VÅRDGIVAREN SKA GENOM SANNINGSFÖRSÄKRINGAR I ANSÖKAN INTYGA ATT DENNE UPPFYLLER KRAV ENLIGT OVAN. UNDERSKRIFT I SLUTET AV DOKUMENTET STYRKER SANNINGSFÖRSÄKRAN AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET/ ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD AVVIKELSEHANTERING PATIENTSÄKERHET VÅRDINFORMATIONSSYSTEM, PATIENTJOURNALER OCH LABORATORIESYSTEM MEDDELARFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 20

225 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 3 (47) 7.16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSPOLICY TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER Klinisk utbildning för studenter Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Specialisttjänstgöring (ST) ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE - LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL HJÄLPMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING REVISION LOKALER OCH UTRUSTNING KATASTROFSITUATIONER SÄRSKILDA KONTRAKTSVILLKOR VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD UPPDRAGET Basuppdrag: Ögonläkarmottagning Tilläggsuppdrag 1: Mottagningsverksamhet för skelningspatienter för vuxna och barn Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment Tilläggsuppdrag 4: Polikliniska operationer UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET MÅLGRUPPER Avgränsning av målgrupp TILLGÄNGLIGHET KRAV PÅ KOMPETENS RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER KRAV PÅ SAMVERKAN UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER ÅRLIG RAPPORTERING Allmänt Kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet Personal och kompetens Samverkan Likabehandlingspolicy ERSÄTTNINGSVILLKOR PRODUKTIONSRELATERADE ERSÄTTNINGAR SJUKRESOR LOKALER LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE TOLK HJÄLPMEDEL... 39

226 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 4 (47) 10.8 MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) INFRASTRUKTUR FÖR IT IT-DRIFT OCH SERVICE IT-SÄKERHET ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE Ekonomisk stabilitet Intyg från myndigheter FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING Bedömning av kreditvärdighet BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET SANNINGSFÖRSÄKRAN Bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Landstingsgemensam IT-bilaga Bilaga funktionshyra

227 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 5 (47) 1. INBJUDAN Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdvalet specialiserad ögonsjukvård i öppenvård och i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag. 2. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 21 oktober 2013 att genomföra en upphandling av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. FÖRFRÅGNINSUNDERLAG VÅRDVAL Förfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlaget för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård gäller från och med den 1 april Kapitel 12 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. 4. UPPHANDLINGSFORM Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

228 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 6 (47) 5. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Om en vårdgivare bedriver specialiserad ögonsjukvård i öppenvård vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva specialiserad ögonsjukvård i öppenvård inom ramen för vårdval i Landstinget i Uppsala län (landstinget), krävs att vårdgivaren godkänns av landstinget. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av landstinget. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Förfrågningsunderlag för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. 5.2 Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med landstinget. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet.

229 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 7 (47) Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget. Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär.

230 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 8 (47) Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 5.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 6 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning och filial som ska godkännas av landstinget. 5.5 Förfrågningsunderlag Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande förfrågningsunderlag för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange önskemål om tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senast åtta månader efter erhållet godkännande från landstinget (fyra månader respektive nio månader under sommarperioden). 5.7 Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra landstinget att vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om avtalet avseende den aktuella mottagningen eller filialen har sagts upp enligt punkt 6.10 i avtalet.

231 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 9 (47) 6. AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter 6.2 Landstinget Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org. nr: Kontaktpersoner: Enheten för vårdavtal Nina Anundsson nina.anundsson@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org. nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: Telefax: Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen/filial samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Ange om avtalet omfattar endast basuppdrag eller även tilläggsuppdrag. Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Förfrågningsunderlaget/ Villkoren för vårdgivarens bedrivande av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård vid mottagningen/filialen framgår av förfrågningsunderlag för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 10 februari 2014 och gällande från och med den 1 april 2014 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlaget. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets olika delar ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Vårduppdrag 6. Kapitel om Uppföljning 6.4 Ändringar i förfrågningsunderlaget Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i förfrågningsunderlaget. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år.

232 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 10 (47) Så snart landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlaget ska landstinget skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av landstinget inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar landstinget att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlaget i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren ånyo skicka in en ny ansökan om att bli godkända inom vårdvalet. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 6.7 Ändrade ägareförhållanden och mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till landstinget. På begäran av landstinget ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla avtalet. Landstinget ska därefter pröva om avtalet ska fortsätta att gälla eller om avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Landstinget ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till landstinget och datum för bytet ska överenskommas med landstinget Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn. 6.8 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte.

233 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 11 (47) När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Landstinget. 6.9 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 7.27 Försäkringar Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har landstinget rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från landstinget; eller

234 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 12 (47) (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av landstinget enligt punkt 6.7 ovan. Om avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av landstinget, upphör avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad, efter det att landstinget framställt begäran härom till vårdgivaren, lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen från vårdgivaren ska lämnas i skriftlig form. Det åligger landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse.

235 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 13 (47) 6.14 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i förfrågningsunderlaget gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta landstinget härför samt vidare till landstinget utge ersättning för de merkostnader landstinget fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt avtalet gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avslut av ekonomiska transaktioner och avslut av patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt.

236 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 14 (47) Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Landstingsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

237 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 15 (47) 7. ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. 7.3 Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Kvalitet och patientsäkerhet Vårdgivaren har en skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patentsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhets kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta nedanstående områden. alla områden i SOSFS 2011:9. Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.

238 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 16 (47) Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande kunskapsunderlag samt landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv policys och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:192015:10) och (SOSFS 2014:11) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården och samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005_27) m.m. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. I uppdraget ingår att landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. 7.4 Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i samnad med åtagandet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Interna och externa avvikelse ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lax Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 7.5 Patientsäkerhet Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet.

239 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 17 (47) Vårdgivaren ska följa landstingsövergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med landstingets vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:26). Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA. Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdinformationssystem, patientjournaler och laboratoriesystem Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete egen kontroll och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration. Vårdgivaren ska använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren ska informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess.

240 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 18 (47) Vårdgivaren ska följa de villkor och föreskrifter som landstinget meddelar för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som vårdgivaren kan behöva för fullgörande av åtagandet. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa personuppgiftslagen (PUL), patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Förvaltningen för elektronisk patientjournal (EPJ-förvaltning)) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet samt kvalitet avseende vårdsystem, vara verksamhetens kontaktpunkt avseende frågor, beställningar och problem inom vårdsystem samt inneha kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i landstingets IT-bilaga. Akademiska laboratoriet (AL) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet och kvalitet avseende laboratoriesystem och analysmetoder. De stödjer och samordnar laboratorieverksamheten i syfte att optimera rutiner och säkerställa följsamhet till det av AL godkända kvalitetssystemet, AL-konfigurerar och installerar den analysutrustning som är godkänd av AL att användas i verksamheten och innehar kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i landstingets IT-bilaga. 7.7 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 7.8 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.9 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom landstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs.

241 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 19 (47) 7.10 Patientens ställning Vårdval för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja vårdgivare av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet informera om landstingets vårdgarantiregler informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar t.ex. genom information och telefonservice på annat språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket och till döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i första hand anlita auktoriserad tolk, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren.

242 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 20 (47) 7.14 Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt Försäkringskassans reglemente.gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts ocsskså för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan

243 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 21 (47) schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av landstingets asylsamordning Likabehandlingspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning Vårdgaranti Vårdgivaren ska tillämpa Landstingets vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt landstingets anvisningar. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren ska, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under vårdgarantienheten Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska.

244 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 22 (47) Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt avtalet. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter för klinisk utbildning är ett krav som gäller samtliga vårdgivare som har avtal med landstinget för att bedriva specialist sjukvård. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan landstinget och utbildande organisation. Antalet utbildningsplatser ska vara i proportion till verksamhetens omfattning. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitet-, och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och landstinget. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning (KKU) samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare. Vårdgivaren ska kontakta KKU för att få information om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin.

245 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 23 (47) Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål. I utbildningsuppdraget ingår att delta i de handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av klinisk utbildning. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med landstingets avtal. Vårdgivaren och kansliet för klinisk utbildning ska i särskild ordning skriva en överenskommelse om antalet utbildningsplatser Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) för läkare. Antalet platser som ska tillhandhållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till AT-läkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning och 70% av lönekostnaden, medan mottagande vårdgivare står för 30% av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens krav Specialisttjänstgöring (ST) ST-läkaren har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping (undantag ST i allmänmedicin). ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen.

246 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 24 (47) Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla kompletterande sidotjänstgöring för att möta detta behov. För ST-läkare som har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gäller att sidotjänstgöringen ska utformas i samråd med den enhet där STläkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. ST-kontrakt för sidotjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sin sidotjänstgöring ska utöver detta säkerställa att sidotjänstgöringen sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sidotjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för sidotjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om STläkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där sidotjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning. Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela sidotjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Bedömningarna ska dokumenteras. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en

247 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 25 (47) sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50% av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. Vid tjänstgöring upp till och med tre månader betalar sändande verksamhetsområde hela grundlönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för sidotjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken STläkaren gör sidotjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande.

248 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 26 (47) 7.25 Medicinsk service - laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar ska vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Lokala analyser ska utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan vårdgivaren anlita landstingets egna utförare och utförare landstinget har avtal med. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet i landstinget (med kunskapsstöd genom Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet att utföra analys av prover lokalt på vårdenheten. Beställaren kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service. Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från landstingets nyttjandemönster i övrigt, skall parterna på beställarens begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret Läkemedel Vårdgivaren svarar för kostnader för läkemedel som är beställda till verksamheten och för kostnader inom läkemedelsförmånen som uppstår vid vårdgivarens förskrivningar. Varor inom läkemedelsförmånen ska förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod. och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan av arbetsplatskod för verksamheten erhålls via enheten för kunskapsstöd, epost: läkemedelsenheten lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Cosmic vid förskrivning förutom till personer med dosdispensering där Pascal vid nyttjas vid ordination till personer med dosdispensering, se

249 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 27 (47) Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i möjligaste mån, i största utsträckning, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och landstinget. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen beslutar kan läkemedelskommittén och landstinget besluta om årligt reviderade årliga förskrivningsmål. Dessa kan beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till rekomenderade läkemedel och eventuella förskrivningsmål. ovan nämnda måltal. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Vårdgivaren ska delta i de utbildningar anordnade av läkemedelskommittén, (inkl STRAMA m.fl.) och landstingetanordnade av läkemedelskommittén, som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Hjälpmedel Vårdgivaren ska vid behov förskriva hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Vid förskrivning ska i övrigt vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar. Det åvilar vårdgivaren att tillse att förskrivarna äger förskrivarkompetens. Vårdgivaren ska i tillämpliga delar följa landstingets regelverk hjälpmedel, dvs. policy för hjälpmedelsförskrivning samt allmänna riktlinjer (framtagande av allmänna riktlinjer planeras till våren 2014). Vårdgivaren kan vid behov skriva remiss till landstingets hjälpmedelscentral som förskriver hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB).

250 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 28 (47) 7.29 Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidssatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom sk andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Landstinget har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor s.k. säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet, men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar landstinget för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i Hälso- och sjukvårdens adresskatalog (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler.

251 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 29 (47) All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten som landstinget kallar till Fördjupad uppföljning Landstinget ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Landstinget äger rätt att på egen bekostnad med av landstinget anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från landstinget. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda Landstinget i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc. samt i övrigt bistå Landstinget med information som är nödvändig för i de granskningar som görs.för genomförandet av uppföljningarna. Om Landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad uppföljning ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisionerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisonerna.

252 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 30 (47) 7.34 Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV). De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningssed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE). Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för landstinget. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen.

253 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 31 (47) 7.36 Särskilda kontraktsvillkor Vårdgivarens personal som utför tjänsterna ska i allt väsentligt erbjudas kollektivavtalsliknande villkor beträffande exempelvis lön, tjänstepension och arbetsskadeförsäkring.

254 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 32 (47) 8. VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD 8.1 Uppdraget Verksamheten ska omfatta ögonsjukvård som ges av ögonspecialistläkare i öppenvård till både vuxna och barn. Uppdraget avser dels ett basuppdrag, dels ett antal tilläggsuppdrag. Basuppdraget är obligatoriskt för samtliga godkända verksamheter. Därutöver kan verksamheten ansöka om tilläggsuppdrag. Patienter ska tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. Målet är att patienterna så långt möjligt ska slutbehandlas för de tillstånd som ingår i detta uppdrag. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. Vården ska organiseras så att patienten upplever den som en helhet i den övriga vården. Vården ska präglas av hög kvalitet, lättillgänglighet samt professionellt bemötande och omhändertagande. I verksamheten ska eftersträvas hög kontinuitet i läkarbemanning. Ögonsjukdomar som kan handläggas av specialist i allmänmedicin ska hänvisas dit (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar/vårdprogram om ögonsjukvårdspecialistvård). Vårdgivare ska till andra vårdgivare av hälso- och sjukvård tillhandahålla rådgivning i individuella patientfrågor rörande ögonsjukvård. Basuppdrag: Ögonläkarmottagning Basuppdraget omfattar allmän ögonmottagning diagnostik, behandling och uppföljning av ögonsjukdomar som inte kräver subspecialistens speciella kompetens och utrustning eller omfattas av tilläggsuppdragen. Verksamheten ska kunna ta emot nybesök med eller utan remiss, akuta fall i mån av tid och resurser samt återbesök. I tillämpliga fall ska vårdprogram och nationella riktlinjer följas avseende principer för återbesök och intervall mellan eventuella återbesök. Vårdgivaren ska genomföra en kvalificerad bedömning av patientens rehabiliteringsbehov. Om rehabilitering är nödvändig ska en individuell rehabiliteringsplan upprättas enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), 3b och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:20). Hänvisning/remittering ska även ske till relevant vårdgivare. Varje patients individuella behov och resurser att klara vård och behandling ska bedömas och tillgodoses. Följande utrustning ska finnas: Spaltlampa Digital ögonbottenkamera alternativt OCT Datorperimeter Pachymeter Operationsutrustning för mindre operationer

255 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 33 (47) Tilläggsuppdrag 1: Mottagningsverksamhet för skelningspatienter för vuxna och barn Vårdtjänsten innebär utredning/behandling av vuxna och barn med skelning, dubbelseende samt andra korrelerade tillstånd. Den behandlande ögonläkaren eller ST-läkare under utbildning ska vara väl förtrogen med ögonmottagningsverksamhet för skelningspatienter. För uppdraget ska ortopist vara tillgänglig på mottagningen. Det ska finnas utrustning för ortopisk undersökning och utredning. Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment Vårdtjänsten innebär behandling av sjukdomar i ögats främre segment där laserbehandling krävs. Den behandlande ögonläkaren ska vara väl förtrogen med laserbehandling av ögats främre segment. Följande utrustning ska finnas: Argonlaser alternativt utrustning för selektiv lasertrabekuloplastik (SLT) YAG laser Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment Vårdtjänsten innebär behandling av sjukdomar i ögats bakre segment där laserbehandling krävs inklusive behandling vid diabetesretinopati. Den behandlande ögonläkaren ska vara väl förtrogen med laserbehandling av ögats bakre segment och utföra minst 75 laserbehandlingar per läkare och år. Följande utrustning ska finnas: Optical coherence tomography (OCT) Utrustning för retinal angiografi Argonlaser Tilläggsuppdrag 4: Polikliniska operationer Vårdtjänsten innebär polikliniska operationer i tårvägarna och ögats yttre delar som sker i öppenvård. Poliklinisk åtgärd samt undersökning före och efter ska regelmässigt utföras av samma läkare. Postoperativa komplikationer/besvär, som inte kräver akutsjukhusets resurser, ska hanteras av opererande enhet fram till kl operationsdagen samt under kontorstid under hela det postoperativa förloppet. I de fall medicinskt motiverade synstörande dermatochalasis genomförs ska synfältsundersökning och fotodokumentation alltid utföras. Detta ska ske enligt reglerna för körkortsinnehav.

256 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 34 (47) Uppdraget omfattar inte kosmetisk kirurgi. Opererande läkare ska vid driftstart eller vid nyanställning självständigt ha utfört eller assisterat vid ett minsta antal ingrepp om 40 operationer per år. Följande utrustning ska finnas: Särskild lokal för operationsverksamhet Sedvanlig utrustning för operativ verksamhet Diatermi 8.2 Undantag från uppdraget Vårdtjänster som ingår i uppdraget för andra vårdval som ögonbottenfotografering för diabetiker och kataraktoperationer Sjukdomstillstånd utan ögondiagnos Rutinmässiga hälsokontroller vid hereditet för glaucom Glasutprovning Intraviterala injektioner och liknande behandlingar Botoxbehandlingar Kontaktlinskontroller Undersökningar i samband med refraktiv kirurgi Kosmetisk kirurgi 8.3 Målgrupper Avgränsning av målgrupp Basuppdrag: Ögonläkarmottagning. Målgruppen omfattar barn och vuxna. Tilläggsuppdrag 1. Mottagningsverksamhet för skelningspatienter. Mål-gruppen omfattar barn och vuxna. Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment. Målgruppen omfattar personer från 18 års ålder. Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment. Målgruppen omfattar personer från 18 års ålder. Tilläggsuppdrag 4: Polikliniska operationer. Målgruppen omfattar barn och vuxna. 8.4 Tillgänglighet Läkare ska vara tillgänglig på mottagningen dagligen helgfri måndag till och med fredag, sammanlagt minst 30 timmar. Vårdgivaren bör vardagar kunna ta emot patienter hänvisade via Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för akuta besök. Vårdgivarna ska under semesterperioder och i samband med helger med mellanliggande vardagar hänvisa patienterna till Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för att upprätthålla en god tillgänglighet för akuta besök och planerad vård inom om vårdgarantins tidsgränser. Vårdgivaren äger inte rätt att utan landstingets medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider.

257 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 35 (47) 8.5 Krav på kompetens Läkare inom verksamheten ska vara specialistläkare i specialiserad ögonsjukvård enligt Socialstyrelsens godkännande. Läkare som är under utbildning till specialist i specialiserad ögonsjukvård (ST-utbildning) kan arbeta inom verksamheten under handledning av specialist i specialiserad ögonsjukvård. Medicinskt ansvarig ska ha minst tre (3) års dokumenterad erfarenhet av klinisk verksamhet inom specialiteten efter avslutad och av Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning. Beräkning av tid för klinisk verksamhet: Arbetat minst 75% av heltid, exkl. längre ledigheter för t.ex. studier, forskning, föräldraledighet eller sjukskrivning. Medicinskt ansvarig läkare ska vara kliniskt verksam inom den auktoriserade verksamheten. 8.6 Rapportering till kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister. 8.7 Krav på samverkan Vårdgivaren ska samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Med relevanta aktörer avses bland annat husläkare, annan remittent, sjukhusens ögonkliniker och andra privata ögonläkare. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna. Vårdgivare ska i förekommande fall informera om patienters möjligheter att få synhjälpmedel och rehabilitering.

258 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 36 (47) 9. UPPFÖLJNING 9.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Landstinget har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Det är vårdgivarens ansvar att kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. 9.2 Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse som ska rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamheten och dess utveckling samt trender och förändringar av betydelse för verksamheten så att det ger en god bild av verksamhetsåret. Kvalitet och patientsäkerhet Redovisa system för kvalitetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts i verksamheten under året Redovisa vilka nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) verksamheten rapporterar till Redovisa hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera

259 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 37 (47) Tillgänglighet Redovisa tillgängligheten (öppettider, semesterstängningar) och vad som gjorts under året för att öka tillgängligheten Redovisa hur stor andel av patienterna som inte får besök respektive inte får behandling inom vårdgarantins regler Personal och kompetens Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad Redovisa antalet hyrläkare och timanställda läkare under året Kommentera läkarkontinuiteten Redovisa genomförda kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser för personalen Samverkan Redovisa system för att ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården Redovisa samverkan med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov Likabehandlingspolicy Redovisa arbete för att motverka diskriminering utifrån landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Utöver avtalad rapportering ska vårdgivaren på anmodan från landstinget leverera in statistik och uppgifter, både på individnivå och aggregerade uppgifter, som är relevanta för landstingets uppföljning av hälso- och sjukvård.

260 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 38 (47) 10. ERSÄTTNINGSVILLKOR DRG och KVÅ-koder används som beskrivningssystem för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Ersättningen utbetalas efter att prestationen skett och inkluderar patientavgift. Ersättningsmodellen består av en prislista med prestationer, som i sin tur är indelade efter DRG-grupper och åtgärder (KVÅ-koder), se bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Inom vårdvalet ersätts endast en vårdkontakt om dagen, de åtgärder som utförs leder till ersättning på högsta nivån. D.v.s. en vårdkontakt med åtgärder på läkarbesök och läkarbesök mycket resurskrävande, får en ersättning på sistnämnda nivån. Undantag; Ortoptistbesök inom Ortoptiståtagande och ev läkarbesök inom basåtagande. Drgkoderna för operation CBB10, CBJ50, CBB30 och CBJ30 får göras bilateralt vilket innebär att den genomförds operationen av ovanstående registreras i kombination med CBW99, ((annan operation på ögonlock öga 2 resursnivå x(1-3)) 10.1 Produktionsrelaterade ersättningar Landstinget ersätter enligt nedan vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Uppsala län. Ersättningen utbetalas efter att prestationen skett. Ersättning per behandlingstillfälle inom vårduppdraget (inkl. patientavgift) Produkt Pris (kr) Telefon läkare ögon/rådgivning och recept 250 Besök, läkare 1050 Besök, läkare, resurskrävande 1200 Besök, läkare, mycket resurskrävande 1400 Sjuksköterskebesök 350 Ortoptistbesök 700 Ögon-operation, resursnivå Ögon-operation, resursnivå Ögon-operation, resursnivå Laserbehandling, främre segment 1600 Laserbehandling, bakre segment 1800 Se Bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom specialiserad ögonsjukvård i öppenvård för inkluderade åtgärder i varje kategori. Tilläggsersättning, Medicinsk service Neurofysiologi Myasteniutredning Elektrofysiologisk undersökning (ERG, VEP, EMG) Pris (kr)

261 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 39 (47) Perifer cirkulationsdiagnostik 1550 Klinisk patologi 650 Datortomografi enkelsnitt 1880 Hals- och bröstorgan, konventionell röntgen 990 Magnetisk resonanstomografi 3700 Skelett och rörelseorgan 830 Innehållet i respektive produkt och typ av medicinsk service framgår av registreringsanvisningar som redovisas i separat dokument (Bilaga Diagnos och KVÅkoder inom specialiserad ögonsjukvård i öppenvård). Patientavgifter är en del av landstingets ersättning till vårdgivaren och frånräknas ersättningen ovan för patienter som inte har frikort eller är avgiftsbefriade. Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Lokaler Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Läkemedelsförmånskostnaden debiteras månads- eller kvartalsvis Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service som utförs inom uppdraget. Vårdgivaren erhåller tilläggsersättning för viss medicinsk service enligt prislista som kan ses under 10.1 Produktionsrelaterade ersättningar Tolk Landstinget svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för eventuella hjälpmedel som vårdgivaren förskriver Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden.

262 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 40 (47) 10.9 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Landstinget fakturerar andra landsting och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på landstinget för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från landstinget på grund av att aktuella avtal inte följs, drar landstinget av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av landstinget Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan. Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort. Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för: uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler). Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten bekostas av vårdgivaren Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser (enligt punkt 7.22) utgår enligt gällande regelverk Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landstingets gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera).

263 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 41 (47) Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format). 11. SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) 11.1 Infrastruktur för IT Landstinget har en infrastruktur för kommunikation för hälso- och sjukvården i hela Uppsala län för att kommunicera med anslutna vårdgivare. Landstingets IT-system tillgängliggörs via landstingets interna nätverk eller via en programportal, som är åtkomlig via Internet. Val av teknisk lösning för nätveksåtkomst görs av landstinget och är beroende på vilken typ av medicinsk service mm som vårdgivaren ska använda sig av inom ramen för avtalet. Vissa medicinsktekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MTsystem som är överenskomna med landstinget, t.ex. EKG och FlexLab. Infrastrukturen innehåller även ett stort antal nätverksanslutna tjänster som framgår av landstingets IT-bilaga som revideras en gång per år. Kostnader för IT fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och regleras via så kallad Funktionshyra. För mer detaljer se bilaga Funktionshyra IT-drift och service Landstingets avdelning för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI) och landstingets centrala IT-avdelning svarar för drift, förvaltning och utveckling av infrastrukturen för IT. Vårdgivaren har tillgång till landstingets intranät i tillämpliga delar. De förändringar av IT-systemen, som krävs innan driftstart, ska vara genomförda och testade i god tid innan driftstart så att de fungerar säkert därefter.

264 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 42 (47) 11.3 IT-säkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. E-posthanteringen ska uppfylla ställda krav på sekretess och skydd mot virus.

265 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 43 (47) 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV - specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 12.2 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Basuppdrag* Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag 2 Tilläggsuppdrag 3 Tilläggsuppdrag *Basuppdrag är obligatoriskt.

266 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 44 (47) 12.3 Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.6 Finansiell och ekonomisk ställning Bedömning av kreditvärdighet Kreditupplysning från Upplysningscentralen (UC) som påvisar en rating på lägst 3 eller motsvarande från annat kreditupplysningsinstitut ska bifogas. I det fall en leverantörens ekonomiska stabilitet garanteras av moderbolag, ska intyg om detta bifogas anbudet och vara undertecknad av behörig företrädare för moderbolaget. Kraven ska i detta fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av garanten.

267 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 45 (47) Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning och lämna referens till bank, annan finansiär eller revisor. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat och tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. bevis om beviljad kredit eller koncerngaranti). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.7 Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av i förfrågningsunderlaget beskriven verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker att ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

268 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 46 (47) Till ansökan ska bifogas en kortfattat verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i förfrågningsunderlaget. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - arbetssätt och metoder - tillgänglighet öppettider - verksamhetens mål - hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder - vilka enheter, underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.8 Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt punkt 5.3 i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 6 i förfrågningsunderlaget och därvid följa förfrågningsunderlaget för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad vårdgivare försäkrar landstinget att vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum

269 Dnr: UPPH SHS Datum: sida 47 (47) Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

270 Urval av diagnos och KVÅ-koder inom vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Landstinget i Uppsala län Gäller fr.o.m 1 januari 2017 Dokument är framtaget i samband med införandet av nya avtal för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län.samtliga krav och förutsättningar som gäller för att bedriva verksamhet inom vårdvalet fastslås i regelbok/förfrågningsunderlag för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård (Dnr HSS ). Regelbok/förfrågningsunderlag gäller från 1 april 2014 samt genomförda revideringar. 1

271 Innehåll 1 Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering Huvuddiagnos Bidiagnos Åtgärder/KVÅ Diagnoskoder Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service Indirekta vårdkontakter, ersätts ej i vårdvalet Ytterligare exempel på KVÅ-koder, ersätts ej i vårdvalet

272 Allmänt Uppdraget vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län består primärt av DRG och KVÅ-koder inom specialiserad ögonsjukvård och är begränsad att omfatta DRG-koderna: Tillåtna DRG för vårdval specialiserad ögonsjukvård DRG-KOD DRG-NAMN A99O Läkarbesök sjd i nervsystemet O A99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O B11O Primära op iris O B15O Extraokul op ej orbita O B75O Ögondiagnostik m större åtgärd O B77O Ögondiagnostik m annan åtgärd O B78O Läkemedel i ögonregionen O B80O Ögonåtgärder terapeutiska O B99O Läkarbesök ögonsjd O B99Z Läkare tel ögonsjd O C99O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O C99Z Läkare tel sjd ÖNH-regionen O D99O Läkarbesök andningssjd O D99Z Läkare tel andningssjd O E99O Läkarbesök cirkulationssjd O E99Z Läkare tel cirkulationssjd O F99O Läkarbesök sjd matsmältningorg O F99Z Läkare tel sjd matsmältningorg O G99O Läkarbesök lever/gallvägsjd O H99O Läkarbesök sjd muskel/skelett O H99Z Läkare tel sjd muskel/skelett O J39O Andra op hud/underhud O J99O Läkarbesök sjd hud/underhud O J99Z Läkare tel sjd hud/underhud O L99O Läkarbesök endokr/metabol sjd O L99Z Läkare tel endokr/metabol sjd O M99O Läkarbesök sjd njure/urinvägar O M99Z Läkare tel sjd njure/urinvägar O N99O Läkarbesök sjd manliga könsorg O O99O Läkarbesök gynekologisk sjd O O99Z Läkare tel gynekologisk sjd O R98O Läkarbesök blodsjukdom O R98Z Läkare tel blodsjukdom O R99O Läkarbesök myeloprolif sjd O R99Z Läkare tel myeloprolif sjd O S99O Läkarbesök infektion/hiv O 3

273 S99Z T99O T99Z U98O U98Z W09O W98O W99O W99Z X55O Y78O Y83O Läkare tel infektion/hiv O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkare tel psyksjd/beroende O Läkarbesök skada/förgiftning O Läkare tel skada/förgiftning O Op annan sjukvårdskontakt O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O Läkare tel andra problem O Hjälpmedelsåtgärder O Ortoptistbesök O Sköterskebesök O Ersättning utgår enligt nedanstående specifikation för delar av dessa DRG`n. De DRG som inte ingår i uppdraget ersätts inte. Inom vårdvalet ersätts endast en vårdkontakt om dagen, de åtgärder som utförs leder till ersättning på högsta nivån. D.v.s. en vårdkontakt med åtgärder på läkarbesök och läkarbesök mycket resurskrävande, får en ersättning på sistnämnda nivån. Undantag; Ortoptistbesök inom Ortoptiståtagande och ev läkarbesök inom basåtagande. Drgkoderna för operation CBB10, CBJ50, CBB30 och CBJ30 får göras bilateralt vilket innebär att den genomförta operationen av ovanstående registreras i kombination med CBW99, ( annan operation på ögonlock öga 2 resursnivå 1-3) Sjuksköterskebesök som kräver en komplicerad konsultation av specialistläkare ska övergå till ett läkarbesök med tillhörande DRG och därmed inte registreras som sjuksköterskebesök. Om vårdkontakten har genomförts med bara åtgärder som är klassificerade som högspecialiserade/sällanförekommande utgår ingen ersättning, inte heller för eventuell tilläggsdebitering. 4

274 1 Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering Detta dokument är framtaget i samband med införandet av nya avtal för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län. 1.1 Huvuddiagnos Huvuddiagnos ska anges för samtliga läkarkontakter. Huvuddiagnos är det tillstånd för vilket patienten huvudsakligen utretts och behandlats under ett vårdtillfälle eller en annan vårdkontakt. Det är den vid besökets slut formulerade huvuddiagnosen som ska registreras och klassificeras. Om ingen klar sjukdomsdiagnos kan anges ska det viktigaste symtomet eller hälsoproblemet anges som huvuddiagnos. En patient som kontrolleras för en kronisk åkomma och som drabbats av en annan behandlingskrävande akut sjukdom får som regel den akuta sjukdomen som huvuddiagnos. För vissa vårdkontakter, ex. kontrollundersökningar efter behandlad och utläkt sjukdom, gäller särskilda klassifikationsregler. I dessa fall anges orsaken till kontakt med vården (en Z-kod) som huvuddiagnos. Sjukdomen som har behandlats och inte längre finns kvar, ska kodas som en bidiagnos. Även där man observerat och uteslutit sjukdom används Z-kod. Besök som föranleds av en komplikation till kirurgiska åtgärder eller medicinsk vård kan klassificeras med kodserien T80-T88 eller med koder som finns i slutet av organsystemkapitel i KSH97 (E89, G97, H59, H95, I97, J95, K91, M96, N99). Förgiftning av läkemedel kodas med T ATC-kod för läkemedlet + orsakskod + kod för manifestation/symtom. (Annan T-kod om ATC-koden ej är känd). Ogynnsam inverkan av läkemedel kodas med manifestation, ex. L27.0 generaliserat läkemedelsexanthem + Y ATC-kod. (Annan Y-kod om ATC-koden ej är känd). 1.2 Bidiagnos Utöver den obligatoriska huvuddiagnosen kan bidiagnoser registreras som ett eller flera tillstånd som haft betydelse för den aktuella vårdkontakten. Endast sådana diagnoser som haft relevans för vården bör registreras. 1.3 Åtgärder/KVÅ Åtgärder som utförs i samband med vårdkontakten, som dokumenteras i journalen, klassificeras och registreras enligt KVÅ. Åtgärder som inte är dokumenterade skall inte registreras. Med dokumenterad åtgärd avses att åtgärden är omnämnd i journalanteckningen för vårdkontakten. De åtgärder som påverkar DRG-grupperingen skall dokumenteras och registreras. Åtgärder som ingår i ett normalbesök behöver inte registreras. Åtgärder som inte påverkar DRG-grupperingen skall registreras enligt nedanstående specifikation i de fall de är ersättningsgrundande. KVÅ= Klassifikation av åtgärder. Beskriver bl.a. åtgärder som ligger utöver normalbesök och som har utförts, t.ex.spirometri, pricktest, läkemedelsinhalation, PC-provokation, m.m. 5

275 Följande åtgärder ingår i ett normalbesök hos läkare: Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Rutinundersökningar som görs på merparten av patienterna inom den egna specialiteten Uppföljning/kontroll av insatt behandling Beslut om ytterligare utredning/behandling Läkemedelsförskrivning Sjukskrivning Information till och samtal med patienten och eventuellt med närstående Suturtagning och enklare omläggning Kapillär och venös provtagning (med eventuell smärtlindring) och odlingar Journaldokumentation Bilddokumentation Remiss UNS Kontakter med sjukvårdspersonal Rutinmässiga kontakter angående patienten med externa samarbetspartners Följande åtgärder ingår i ett normalbesök hos sjuksköterska: Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Undersökning inklusive längd och vikt Uppföljning/kontroll av insatt behandling Beslut om ytterligare utredning/behandling Information till och samtal med patienten och eventuellt med närstående Suturtagning och omläggning Kapillär och venös provtagning (med eventuell smärtlindring) och odlingar Journaldokumentation Bilddokumentation Kontakter med sjukvårdspersonal Kontakter angående patienten med externa samarbetspartners 1.4 Diagnoskoder Länk: Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE) 1.5 Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå KVÅ beskriver vad man har utfört för slags medicinska åtgärder. Åtgärderna skall registreras och belasta vårdkontakt som faktureringen avser. Nedanstående KVÅ-koder leder till basuppdrag 6

276 BAS-UPPDRAG: VÅRDVAL SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD Läkarbesök, ögonsjukvård DRG utan åtgärd (läkarbesök som enligt regelverket inte kräver specifik KVÅ-registrering) DRG-Kod Namn Fördjupning B990 Läkarbesök ögonsjd O C990 Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O D990 Läkarbesök andningssjd O E990 Läkarbesök cirkulationssjd O F990 Läkarbesök sjd matsmältningorg O G990 Läkarbesök lever/gallvägsjd O H990 Läkarbesök sjd muskel/skelett O J990 Läkarbesök sjd hud/underhud O L990 Läkarbesök endokr/metabol sjd O M990 Läkarbesök sjd njure/urinvägar O N990 Läkarbesök sjd manliga könsorg O O990 Läkarbesök gynekoligisk sjd O R980 Läkarbesök blodsjukdom O R990 Läkarbesök myeloprolif sjd O S990 T990 U980 W980 W990 Läkarbesök infektion/hiv O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkarbesök skada/förgiftning O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O eller KVÅ-kod Namn Fördjupning AC008 Färgsinnestest AC010 Hertelmätning Mätning av graden av exoftalmus AC011 Keratometri AC013 Kontrastseendeundersökning AC019 Oftalmoskopi, binokulär AC020 Oftalmoskopi, direkt AC021 Oftalmoskopi, indirekt AC026 Pupilldilatation 7

277 AC027 Refraktionering Vid besök hos läkare eller ortopist innefattade även utprovning och ordination av glas AC032 Synskärpeundersökning Innefattar ej refraktionering AC034 AC041 AC048 Tryckmätning, ögon Ögonbiomikroskopi, utan kontaktglas Autorefraktometri AC050 Stereoseende, undersökning Med användande av rödgröna glas AC060 Diplopitest Test av ögonmotilitet i 9 blickriktningar CGC10 TCB10 Avlägsnande av främmande kropp i hornhinna Epilering av cilier vid trikiasis Läkarbesök, resurskrävande, ögonsjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AC007 Fotografering av ögat Exteriör respektive spalt AC009 AC014 Gonioskopi Laserbiomikroskopi av ögon AC015 Lees skärm Test för dubbelseende AC017 Mätning av hornhinnetjocklek Vid glaukom AC022 Mätning av näthinnetjocklek Okulär koherent tomografi, Heidelberg Retinal Tomography (HRT) AC033 Tryckkurva, ögon Flera ögontryckmätningar görs under en och samma dag AC038 AC039 Undersökningar vid misstänkt keratokonjunctivitis sicca Utvidgat färgsinnestest med anomaloskop Schirmers test och/eller break- up-time (BUP) och/eller färgning med Rose-Bengal AC040 Ögonbiomikroskopi, med kontaktglas AC047 Skiaskopi DC002 Ögontryckssänkande åtgärd Manipulativ eller farmakologisk trycksänkande åtgärd med patienten kvar tills trycket normaliserats 8

278 TCB20 Injektion av läkemedel i ögonlock Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod XCC00 Diagnostisk spolning av tårkanaler XCK00 Synfältsundersökning Ringsynfält, Competer, Humphrey m fl Läkarbesök, mycket resurskrävande, ögonsjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AC018 Neurooftalmologisk undersökning Undersökning av synfält, pupillreaktioner, motilitet, färgsinne, hornhinnesensibilitet AC031 Synfältsundersökning, manuell Goldmann m flera (ej Donders och liknande test) AC035 Ultraljudsundersökning av bulben A och/eller B-scan AC036 Ultraljudsundersökning av orbita A och/eller B-scan AC044 Ultraljudsbiomikroskopi (UBM) Ultraljudsundersökning av främre segmentet AC046 Korneal topografi AC049 Binokulärt blickfält Undersökning i Goldmannperimeter AC052 XCD20 Fluorescein-angiografi av ögonbotten Angiografi av ögonbotten Ögonbottenangiografi med färgämnet fluorescein Kontrollbesök, sjuksköterskeåtgärd, ögonsjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AC031 Synfältsundersökning, manuell Goldmann m flera (ej Donders och liknande test) AC033 Tryckkurva, ögon Flera ögontryckmätningar görs under en och samma dag AC034 Tryckmätning, ögon XS919 Sjuksköterska XCK00 Synfältsundersökning Ringsynfält, Competer, Humphrey m fl 9

279 TILLÄGGSUPPDRAG: VÅRDVAL SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD Tilläggsuppdrag 1: Ortoptistbehandling, skelningsuppdrag, utförs av ortoptist KVÅ-kod Namn Fördjupning AC025 Prismautjämning Mätning av skelvinkeln i olika blickriktningar, utprovning av prismor samt tillklippning av prismafolie AC028 Skelningsstatus Endast vid besök hos läkare eller ortopist DC010 Amblyopibehandling Övertäckning (lappbehandling) av ett öga i taget för att träna synen hos t.ex. barn med strabism GA019 Utprovning och underhåll av synkorrigerande hjälpmedel Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment KVÅ-kod Namn Fördjupning CJB10 Laserdiscission av sekundär katarakt eller membran CJB40 Främre laserkapsulotomi CHC05 Laseriridotomi CHD00 Lasertrabekuloplastik CHD05 Selektiv lasertrabekuloplastik Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment KVÅ-kod Namn Fördjupning CKC12 Fotokoagulation av näthinna, Tilläggskod fotodynamisk teknik, se ZXC15 Tilläggsuppdrag 4: Ögonoperation, resursnivå 1 KVÅ-kod Namn Fördjupning CBA00 Incision i ögonlock CBA10 Biopsi av ögonlock CBB00 Excision eller exkokleation av kalazion CBB32 CBG00 CBG10 Destruktion av lokal förändring i ögonlock, tilläggskod för användande av laser eller annan teknik Elektrolysepilation av cilier Kryobehandling för trikiasis 10

280 CBH00 CBH40 CBN00 Kantotomi Uppklippning av tarsorafi Eversionssutur av ögonlock CBW99 Annan operation på ögonlock CBW99 Annan operation på ögonlock (öga 2 resursnivå 1) CCA20 CCA30 CCC00 CFC15 Incision i tårpunkt eller tårkanalikel Incision i tårsäck Slutning av tårpunkt eller tårkanalikel Destruktion av förändring i bindelhinna, tilläggskod för användande av laser eller annan teknik TCC10 TCW99 Sondering av tårpunkt eller tårkanalikel Annat mindre ingrepp i ögonregion Tilläggsuppdrag 4: Ögonoperation, resursnivå 2 KVÅ-kod Namn Fördjupning CBB10 Excision av hud, operation för dermatokalasis CBB15 CBB20 CBB30 CBB99 Resektion av fettprolaps Resektion av hud och fettprolaps Exstirpation av tumör eller lokal Annat avlägsnande av tumör eller lokal förändring i ögonlock CBC00 Sutur av ögonlock CBC10 Avlägsnande av främmande kropp i ögonlock För yttre sköljning av ögat se DC011 Ögonspolning CBC99 Annan operation vid skada på ögonlock CBD00 Rekonstruktion av ögonlock med primärsutur CBD99 Annan rekonstruktion av ögonlock CBG20 CBG99 CBH05 CBH10 CBH25 CBH99 Rekonstruktion av ögonlockskanten vid trikiasis Annan operation för trikiasis Kantopexi Rekonstruktion av kantus, eventuellt med transplantation Tarsorafi, inkl.total tarsorafi (medial och lateral) Annan operation på kantus eller ögonlockskant 11

281 CBN10 CBN20 CBN30 CBN40 CBN99 Flytning och stramning av m. orbicularis occuli Stramning av ögonlocksretraktorer Stramning canthalligament Excision av tarsus Annan ögonlocksoperation pga felställning CBW99 CCD00 CCD99 CCW99 CFA00 CFA20 CFB00 CFB10 CFC00 CFW99 CGE50 CWA00 CWB00 CWC00 CWD00 CWE00 CWF00 CWW99 TCC30 Annan operation på ögonlock (öga 2 res.niv.2) Exstirpation och slutning av tårfistel Annan rekonstruktiv operation på tårvägar Annan operation på tårvägar Incision i bindehinna Biopsi av bindehinna Sutur av sår i bindehinna Avlägsnande av främmande kropp i bindehinna Exstirpation av tumör i bindehinna Annan operation på bindehinna Excision av pterygium Reoperation för sårruptur Reoperation för ytlig infektion Reoperation för djup infektion Reoperation för ytlig blödning Reoperation för djup blödning Reoperation för anastomos- eller suturinsufficiens Annan reoperation i ögonregion Intubation av tårkanal Tilläggsuppdrag 4: Ögonoperation, resursnivå 3 KVÅ-kod Namn Fördjupning CBF40 Rekonstrution för ärrektropium CBJ00 Lyftning av ögonlock med suturslynga CBJ20 CBJ30 CBJ40 Tarsomyektomi på ögonlock Rekonstruktion av levatormuskelaponeuros Resektion av levatormuskel 12

282 CBJ50 CBJ99 Operation för ögonbrynsptos Annan operation för ptos CBK00 Korrektion av ögonlocksretraktion Inkl. myotomi eller partiell excision av ögonlockets CBK10 Operation för lagoftalmus l k l ll CBK99 CBL99 Annan operation för lagoftalmus eller ögonlocksretraktion Annan operation vid blerfarospasm CBW99 Annan operation på ögonlock (öga 2 resursnivå 3) CCC50 CCD20 CCD30 CCD40 CCD50 CCD60 CFD00 Exstirpation av tårsäck Sutur av tårkanalikel med intubation Rekonstruktion av tårkanalikel Perkutan dakryocystorinostomi Dakryocystorinostomi med inläggande av rör Transnasal dakryocystorinostomi Rekonstruktion av bindehinnan utan transplantat CGE55 Excision av pterygium med konjunktival transplantation Gäller även BAS-UPPDRAG: Telefonrådgivning DRG-KOD DRG-NAMN A99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O B99Z Läkare tel ögonsjd O C99Z Läkare tel sjd ÖNH-regionen O D99Z Läkare tel andningssjd O E99Z Läkare tel cirkulationssjd O F99Z Läkare tel sjd matsmältningorg O H99Z Läkare tel sjd muskel/skelett O J99Z Läkare tel sjd hud/underhud O L99Z Läkare tel endokr/metabol sjd O M99Z Läkare tel sjd njure/urinvägar O O99Z Läkare tel gynekologisk sjd O R98Z Läkare tel blodsjukdom O R99Z Läkare tel myeloprolif sjd O S99Z Läkare tel infektion/hiv O T99Z Läkare tel psyksjd/beroende O 13

283 U98Z Läkare tel skada/förgiftning O Utfärdande av recept (utan besök) KVÅ-kod Namn XV008 Recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning som skickas eller inringes på patientens begäran. Telefonkontakter avseende kvalificerad hälso- och sjukvård Med kvalificerad hälso- och sjukvård i samband med telefonkontakt avses att sjukvårdspersonalen har gjort en medicinsk bedömning och fattat beslut om behandling, ändring av pågående behandling eller ytterligare utredning. Telefonkontakten ersätter på så sätt ett besök. Hit räknas också kontakter som är nödvändiga för att inhämta uppgifter från patienten för medicinska utlåtanden, t.ex. läkarutlåtanden om hälsotillstånd, men inte kontakter som bara innebär delgivning av utlåtandet. Brevkontakt med patient skall inte registreras. Utskick av tidigare ordinerat och utprovat hjälpmedel skall inte registreras inte heller vårdadministrativa kontakter som tidbokning och utskick av kallelse till en kommande vårdkontakt. 1.6 Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service Åtgärder inom medicinsk service för vilka det finns koder i KVÅ som beställs i samband med besöket och som dokumenteras i journalen kan klassificeras och registreras. Nedanstående åtgärder som leder till tilläggsersättningen och förutsätter en KVÅ-registering. Neurofysiologi, tilläggsersättning 5.640:- KVÅ-kod Namn Fördjupning Myasteniutredning Neurofysiologi, tilläggsersättning 4.630:- KVÅ-kod Namn Fördjupning XCD10 Elektrofysiologisk Elektroretinografi (ERG), Visual evoked ögonundersökning potential (VEP), elektromyografi (EMG), elektrookulografi (EOG) Perifer cirkulationsdiagnostik, tilläggsersättning 1.550:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Duplex, carotis (inkl vertebralis) bilat Klinisk patologi, tilläggsersättning 650:- KVÅ-kod Namn Fördjupning 14

284 TNX00 Punktionsbiobsi För patologi med kostnader understigande 1000:- Cytologi i samband med operation Datortomografi enkelsnitt, tilläggsersättning 1.880:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AE003 Datortomografi, munbotten AA011 Datortomografi, hjärna Hjärna utan och med kontrast AC004 Datortomografi, orbita AA012 Datortomografi, hjärna, med intravenös kontrast AA016 Datortomografi, skallbas AA017 Datortomografi, skalle, sinus, ansiktsskelett Hals- och bröstorgan, tilläggsersättning 990:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF053 Röntgenundersökning, hjärta och lungor (med eller utan hjärtvolymsbedömning) Magnetisk resonanstomografi, tilläggsersättning 3.700:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna med i.v. kontrast AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita med i.v. kontrast AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas med i.v. kontrast AA049 Magnetresonanstomografi, sella turcica Sella med i.v. kontrast AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Neo/kranialnervsutredning pharynx, larynx, ansikte AN035 Magnetresonanstomografi, bröstryggrad Hals, övre bröstrygg/övre helrygg AN044 AN045 Magnetresonanstomografi, ländryggrad Magnetresonanstomografi, sakrum och sakroiliakaleder Skelett och Rörelseorgan, tilläggsersättning 830:- 15 Nedre bröst och ländrygg/nedre helrygg Sacroiliacaleder

285 KVÅ-kod Namn Fördjupning AA066 Röntgenundersökning, ansiktsskelett eller del därav (överkäke, näsben, orbita) Ansiktsskelett/överkäke/näsa /orbita AD032 Röntgenundersökning, näsans bihålor Sinus AE008 Röntgenundersökning, käkleder Käkleder AN056 Röntgenundersökning, halsryggrad Halsryggrad AN053 Röntgenundersökning, bröstryggrad Bröstryggrad AN065 Röntgenundersökning, ländryggrad och Ländryggrad sakroiliakaleder 1.7 Indirekta vårdkontakter, ersätts ej i vårdvalet Endast tre indirekta vårdkontakter skall registreras, enligt registreringsanvisningar: XS001 Anhörigsamtal (då anhörig företräder patient) XS004 Distanskonsultation (extern kontakt mellan läkare) XS008 Konferens om patient Hälsofrämjande åtgärd, ersätts ej i vårdvalet KVÅ-kod Namn Fördjupning DV111 Enkla råd om tobaksbruk Information och korta, generella råd om tobaksbruk 1.8 Ytterligare exempel på KVÅ-koder, ersätts ej i vårdvalet Namn Konferens med patient (föräldrar räknas som patientens företrädare) Distanskonsultation Extern kontakt med läkare genom tfn, brev, remiss, där läkaren gör en medicinsk bedömning, journalanteckning och remissvar utan patientbesök. Distanskonsultationen ersätter på så sätt ett besök. Det är inte ett allmänt råd till kollega. Konsultationer inom sjukhuset/vårdenhet ska däremot inte registreras. Distanskonsultationen skall heller inte registreras som en kontakt om den leder till ett besök eller inskrivning i slutenvården Kod XS007 XS004 16

286 Intyg, enkelt Ex. Sjukintyg, friskintyg, körkortsintyg, handikappersättning, intyg till skolor etc. Åtgärden behöver inte registreras vid Normalbesök. Ett enkelt intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Enkelt intyg ska endast registreras om det kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Intyg, omfattande Ex. LUH, rättsintyg, intyg för bostadsanpassning eller annat intyg av motsvarande omfattning. Omfattande intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Omfattande intyg ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. GD002 GD003 Anmälan enligt lag (socialtjänstlagen, smittskyddslagen) Anmälan enligt lag ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Anmälan enligt lag ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så ersätter ett enkelt besök Övriga anmälningar (anmälningar som ej regleras i lag, ex till läkemedelsverket) Övriga anmälningar ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Övriga anmälningar ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så ersätter ett enkelt besök GD001 GD004 17

287 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Nina Anundsson Dnr SHS Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län, kataraktoperationer i öppenvård Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande kataraktoperationer i öppenvård. Revideringarna i förfrågningsunderlag/regelbok gäller från och med den Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa regelbok för vårdval kataraktoperationer i öppenvård Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för vårdvalet. Det är även att säkerställa att förutsättningar och krav överstämmor mellan vårdvalen där så är tillämpligt. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med den och tills vidare. Bilagor: Förfrågningsunderlag/regelbok med spåra ändringar.. Kopia till: Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, ekonomi@support.lul.se Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen assistentteamet funktionsbrevlåda assistent.hsa@lul.se Landstingets ledningskontor, ekonomichef, vårdstyrelsen Ledningskontoret, IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson cosmic.cas@cas.lul.se MSI, Patrik Fridenfeldt Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

288 sida 1 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: VÅRDVAL UPPSALA LÄN Förfrågningsunderlag för kataraktoperationer i öppenvård Fastställd av sjukvårdsstyrelsen den 25 oktober 2016 Gällande från den 1 januari 2017.

289 sida 2 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Innehållsförteckning VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE... 6 FILIAL 6 EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA... 6 UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 8 AVTAL 8 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 8 TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART... 8 VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL... 9 AVTALSPARTER... 9 AVTALETS OMFATTNING... 9 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 9 ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 9 AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD AVVIKELSEHANTERING PATIENTSÄKERHET VÅRDINFORMATIONSSYSTEM, PATIENTJOURNALER OCH LABORATORIESYSTEM MEDDELANDEFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK 20 REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSSPOLICY TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER... 22

290 sida 3 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Klinisk utbildning för studenter Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Specialisttjänstgöring (ST) ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE - LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL HJÄLPMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING REVISION LANDSTINGETS REVISORER SKA KUNNA GENOMFÖRA REVISION I ENLIGHET MED KOMMUNALLAGFEN OCH DÄRMED FÅ TILLGÅNG TILL DE UNDERLAG OCH DEN INFORMATION SOM BEHÖVS FÖR ATT KUNNA FULLGÖRA SITT REVISIONSUPPDRAG LOKALER OCH UTRUSTNING KATASTROFSITUATIONER SÄRSKILDA KONTRAKTSVILLKOR VÅRDUPPDRAG KATARAKTOPERATIONER I ÖPPENVÅRD MÅLGRUPPER INDIKATIONER UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET VÅRDTJÄNST ÖPPETTIDER KRAV PÅ KOMPETENS RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN, UTBILDNINGSANSVAR SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR UPPFÖLJNING KATARAKTOPERATIONER ÖVERGRIPANDE PRINCIPER PRODUKTIONSSTATISTIK ÅRLIG RAPPORTERING Årlig rapportering Allmänt Kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet Personal och kompetens Samverkan Likabehandlingspolicy ERSÄTTNING ERSÄTTNING FÖR UTFÖRD BEHANDLING SJUKRESOR TOLK 36 MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) INFRASTRUKTUR FÖR IT IT-DRIFT OCH SERVICE IT-SÄKERHET... 39

291 sida 4 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET SANNINGSFÖRSÄKRAN Landstingsgemensam IT-bilaga Bilaga funktionshyra

292 sida 5 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdvalet kataraktoperationer i öppenvård i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för nedan gällande förfrågningsunderlag. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 13 juni 2011 att genomföra en upphandling av kataraktoperationer i öppenvård enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Förfrågningsunderlag vårdval Förfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlaget för kataraktoperationer i öppenvård gäller från och med den 1 april Kapitel 9 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer LOV kataraktoperationer i öppenvård. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

293 sida 6 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Om en vårdgivare bedriver kataraktoperationer i öppenvård vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva godkänd mottagning för kataraktoperationer i öppenvård inom ramen för Landstinget i Uppsala län, krävs att vårdgivaren godkänns av landstinget. Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av landstinget. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Förfrågningsunderlag för kataraktoperationer i öppenvård gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med landstinget. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet.

294 sida 7 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget. Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär.

295 sida 8 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran.2.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 1 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning och filial som ska godkännas av landstinget. Förfrågningsunderlag Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande förfrågningsunderlaget för den eller de verksamheter som ska bedrivas. Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange önskemål om tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senast åtta månader efter erhållet godkännande från landstinget (fyra månader respektive nio månader under sommarperioden). Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra landstinget att Vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt punkt 1.10 i avtalet.

296 sida 9 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. Avtalsparter Beställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Nina Anundsson nina.anundsson@lul.se Telefax: Vårdgivare Namn Postadress Orig nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av kataraktoperationer i öppenvård ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget/ enligt punkt 1.3 nedan. Förfrågningsunderlag Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av kataraktoperationer i öppenvård vid Mottagningen framgår av Förfrågningsunderlaget för kataraktoperationer i öppenvård fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 20 september 2011 och gällande från den 1 april 2012 samt genomförda revideringar. Förfrågningsunderlaget innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Förfrågningsunderlaget. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och Förfrågningsunderlagets olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning Ändringar i Förfrågningsunderlag Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i Förfrågningsunderlaget. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år.

297 sida 10 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Så snart landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i Förfrågningsunderlaget ska landstinget skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av landstinget inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar landstinget att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Förfrågningsunderlaget i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkända inom vårdvalet. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till landstinget. På begäran av landstinget ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Landstinget ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 1.10(f) nedan. Landstinget ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagnings namn ska anmälas skriftligt till landstinget och datum för bytet ska överenskommas med landstinget. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn.

298 sida 11 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst tre månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med landstinget. Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 2.26 Försäkringar. Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Landstinget rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger;

299 sida 12 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av landstinget enligt punkt 1.7 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sin auktorisering för mottagningen enligt beslut av Landstinget, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Landstinget framställt begäran härom till vårdgivaren, lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen från vårdgivaren ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske.

300 sida 13 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse. Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans. Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Förfrågningsunderlaget gäller dock vad som har stadgats i punkt 1.4. Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker. Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling. Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta landstinget härför samt vidare till landstinget utge ersättning för de merkostnader landstinget fått vidkännas. Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter.

301 sida 14 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

302 sida 15 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: ALLMÄNNA VILLKOR Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas Lagar och förordningar Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Kvalité och patientsäkerhet Vårdgivaren har en skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patentsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd( SOSFS 2011:9). Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta nedanstående alla områden i SOSFS2011: 9. Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

303 sida 16 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande kunskapsunderlag samt landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv policys och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS :190 och SOSFS 2014:11). Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna ( SOSFS2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården samtoch samverkan vid inoch utskrivningar av patienter i slutenvård ( SOSFS: 2005:27)m.m. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. I uppdraget ingår att landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) Interna och externa avvikelse ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelse ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria.

304 sida 17 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Patientsäkerhet Vårdgivaren ansvarar flr att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Vårdgivaren ska följa landstingsövergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiinfkt vårdhygieniskt arbeite i samarbete med landstingets vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbeite ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg. (IVO). Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdinformationssystem, patientjournaler och laboratoriesystem Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration. Vårdgivaren ska använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:26). Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen.

305 sida 18 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren ska informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska följa de villkor och föreskrifter som landstinget meddelar för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som vårdgivaren kan behöva för fullgörande av åtagandet. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa personuppgiftslagen (PUL), patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Förvaltningen för elektronisk patientjournal (EPJ-förvaltning) eller Primärvården (PV) ska tillhandahålla verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet samt kvalitet avseende vårdsystem, vara verksamhetens kontaktpunkt avseende frågor, beställningar och problem inom vårdsystem samt inneha kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i landstingets IT-bilaga. Akademiska laboratoriet (AL) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet och kvalitet avseende laboratoriesystem och analysmetoder, stödjer och samordnar laboratorieverksamheten i syfte att optimera rutiner och säkerställa följsamhet till det av AL godkända kvalitetssystemet, konfigurerar och installerar den analysutrustning som är godkänd av AL att användas i verksamheten och innehar kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i landstingets IT-bilaga. Meddelandefrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen. Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs.

306 sida 19 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom landstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. Patientens ställning Vårdval för kataraktoperationer i öppenvård i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja utförare av kataraktoperationer i öppenvård. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli. Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar. t ex genom information och telefonservice på andra språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara. Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs.

307 sida 20 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i första hand anlita auktoriserad tolk företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren. Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt Försäkringskassans reglemente.gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder. Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet

308 sida 21 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts ocsskså för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av landstingets asylsamordning. Likabehandlingsspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567: och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning. Vårdgaranti Vårdgivaren ska tillämpa Landstingets vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt landstingets anvisningar. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren ska, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten.

309 sida 22 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under vårdgarantienheten. Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla Landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar för att personal ( inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utgör tjänster enligt Avtalet. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag. Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen. Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter för klinisk utbildning är ett krav som gäller samtliga vårdgivare som har avtal med landstinget för att bedriva specialist sjukvård. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan landstinget och utbildande organisation. Antalet utbildningsplatser ska vara i proportion till verksamhetens omfattning.

310 sida 23 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och landstinget. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning (KKU) samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare. Vårdgivaren ska kontakta KKU för att få information om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål. I utbildningsuppdraget ingår att delta i de handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av klinisk utbildning. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med landstingets avtal. Vårdgivaren och kansliet för klinisk utbildning ska i särskild ordning skriva en överenskommelse om antalet utbildningsplatser. Läkarutbildning Allmäntjänstgöring (AT) Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) för läkare. Antalet platser som ska tillhandhållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till AT-läkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning och 70% av lönekostnaden, medan mottagande vårdgivare står för 30% av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom

311 sida 24 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens krav. Specialisttjänstgöring (ST) ST-läkaren har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping (undantag ST i allmänmedicin). ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla kompletterande sidotjänstgöring för att möta detta behov. För ST-läkare som har sin anställning inom Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gäller att sidotjänstgöringen ska utformas i samråd med den enhet där STläkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. ST-kontrakt för sidotjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sin sidotjänstgöring ska utöver detta säkerställa att sidotjänstgöringen sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gör sidotjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för sidotjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om STläkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där sidotjänstgöringen genomförs.

312 sida 25 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning. Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela sidotjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Bedömningarna ska dokumenteras. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50% av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. Vid tjänstgöring upp till och med tre månader betalar sändande verksamhetsområde hela grundlönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för sidotjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken STläkaren gör sidotjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten.

313 sida 26 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet ska Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskild från verksamheten avseende detta åtagande. Medicinsk service - laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående undersökningar ska vårdgivaren anlita landstingets egna utförare.. Lokala analyser ska utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet inom vården i Uppsala läns landsting (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig sterilgodshantering. Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet att utföra analys av prover lokalt på vårdenheten. Beställaren kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service.

314 sida 27 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från landstingets nyttjandemönster i övrigt, skall parterna på beställarens begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret. Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel som är beställda till verksamheten och för kostnader inom läkemedelsförmånen som uppstår vid vårdgivarens förskrivningar.. Varor inom läkemedelsförmånen ska förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod. och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan av arbetsplatskod för verksamheten erhålls via Enheten för kunskapsstöd, e-post; läkemedelsenheten lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Pascal vid ordination till personer med dosdispensering, se Läkemedelshanteringen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i möjligaste vårdi största utsträckning, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och landstinget. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen beslutar kan läkemedelskommittén och landstinget besluta om årligat reviderade förskrivningsmål. Dessa kan beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till ovan nämnda måltal rekomenderade läkemedel och eventuella förskrivningsmål. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Vårdgivaren ska delta i de utbildningar, anordnade av läkemedelskommittén,( inkl. STRAMA m.fl.) och landstinget som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt. Hjälpmedel Vårdgivaren ska vid behov förskriva hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Vid förskrivning ska i övrigt vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar. Det åvilar vårdgivaren att tillse att förskrivarna äger förskrivarkompetens.

315 sida 28 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska i tillämpliga delar följa landstingets regelverk hjälpmedel, dvs. policy för hjälpmedelsförskrivning samt allmänna riktlinjer. Vårdgivaren kan vid behov skriva remiss till landstingets hjälpmedelscentral som förskriver hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m m kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB). Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidssatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom sk andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Landstinget har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor s k säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet.

316 sida 29 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva; Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar landstinget för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i Hälso- och sjukvårdens adresskatalog (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets Marknadsföringsetiska riktlinjer för hälso- och sjukvården, se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer) Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för kataraktoperationer i öppenvård som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten landstinget kallar till. Fördjupad uppföljning Landstinget ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Landstinget äger rätt att på egen bekostnad med av landstinget anlitad medicinsk expertis, företa kontroll och granskning s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlaget för den ekonomiska ersättningen från landstinget.

317 sida 30 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda landstinget i de granskningar som utförs enligt ovan, genom att tillhandshålla dokumentation, journaler etc., samt i övrigt bistå landstinget med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad uppföljning ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning. Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagfen och därmed få tillgång till de underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomföreandet av revisonerna. Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt gällande lagstiftning vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV).De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE). Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonalen ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för landstinget. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras.

318 sida 31 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen. Särskilda kontraktsvillkor Vårdgivarens personal som utför tjänsterna ska i allt väsentligt erbjudas kollektivavtalsliknande villkor beträffande exempelvis lön, tjänstepension och arbetsskadeförsäkring.

319 sida 32 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: VÅRDUPPDRAG KATARAKTOPERATIONER I ÖPPENVÅRD Uppdraget omfattar kataraktoperationer i öppen vård. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Landstinget i Uppsala län bedömer ska finnas inom ögonsjukvården. Patienter ska tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. Målet är att patienterna ska slutbehandlas för de tillstånd som ingår i detta uppdrag. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. Målgrupper Vårdtjänsten omfattar Patienter äldre än 18 år. Målet är att synförmågan ska förbättras hos patienten och därmed öka patientens livskvalitet. Indikationer Patienterna ska prioriteras utifrån medicinsk behovsbedömning. Uppdraget gäller för de patienter som hamnar i indikations grupp 1,2 och 3 enligt NIKE. I målgruppen ingår inte patienter som av medicinska skäl kräver narkos eller speciell medicinsk teknisk utrustning. Överenskommelser mellan vårdgivare i detta uppdrag och inremitterande som innebär särbehandling och åsidosättande av ovanstående prioriteringsprinciper, får ej förekomma. Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. Vårdtjänst Vårdtjänsten innebär kataraktoperation i öppenvård efter remiss från optiker, husläkare eller specialistläkare i ögonsjukdomar. Vårdtjänsten omfattar: Oftalmologisk förundersökning enligt NIKE ska vara genomförd för att bedöma operationsindikationer. Dessutom ska information inför operation ges och biometri genomföras. Operation av katarakt med senaste teknik (FACO) i enstaka fall där denna metod ej kan användas, med annan vedertagen teknik. Minst ett återbesök ska ske senast 5 veckor efter utförd operation för kontroll av operationsresultat med preliminär eller slutlig refraktionering. Vid komplikationsfri operation där inga andra sjukdomar av betydelse finns kan vårdgivaren hänvisa patienten för återbesök hos patientens optiker eller inremitterande ögonläkare, i alla andra fall ska återbesöket ske hos vårdgivaren. Vårdgivaren skall ha en dokumenterad plan angående vid vilka fall återbesök behövs samt angående hur data angående postop, synskärpa och refraktion skall samlas in från optiker eller inremitterande ögonläkare.

320 sida 33 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Att komplikationer som uppstår i samband med det operativa ingreppet eller i dess omedelbara anslutning ska bedömas och åtgärdas av Vårdgivaren förutom de fall som kräver akutsjukhusets resurser. Att operation av katarakt ska ske med av landstinget i Uppsala län upphandlade linser. Öppettider Vårdgivaren äger inte rätt att utan landstingets medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. Krav på kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten. Läkaren inom verksamheten ska vara specialistläkare i specialiserad ögonsjukvård enligt Socialstyrelsens godkännande. Vid operation ska sjuksköterska med reell kompetens för uppdraget finnas i salen. Vårdgivaren ska garantera att samtliga opererande läkare är specialister inom området och självständigt har utfört kataraktkirurgi de senaste fem åren. För att upprätthålla skicklighet ska självständigt opererande läkare genomföra minst 400 operationer per år. Rapportering till kvalitetsregister Vårdgivaren ska följa Ögonläkarföreningens State of the Art-dokument med kliniska riktlinjer för katarakt, Vårdgivaren ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande nationella kataraktregistret, www. cataractreg.com. Vid registrering i registret ska även synhälsoenkäten (NIKE) fyllas i. I uppdraget ingår att Landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registret. Utveckling av vårdtjänsten, utbildningsansvar Vårdgivaren ska i samarbete med landstinget kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Vårdgivaren ska medverka i utbildning av blivande specialistläkare genom att bereda utrymme för dessa att göra ingrepp självständigt under handledning. Omfattningen och villkor överenskommes med utbildningsansvariga på Akademiska sjukhuset beroende på vårdgivarens vårdvolymer. Samverkan och vårdkedjor Samverkan ska ske med om enskilda patienter och vad gäller deltagande i utveckling av vårdrutiner, t ex vårdprogram. Vidare ska vårdgivaren samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Med relevanta aktörer avses bland annat husläkare, annan remittent, sjukhusens ögonkliniker och andra privata ögonläkare.

321 sida 34 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna. 4 UPPFÖLJNING KATARAKTOPERATIONER Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i Förfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Landstinget har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Det är vårdgivarens ansvar att kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. Fördjupad uppföljning utifrån kvalitetsperspektivet, sker främst med hjälp av medicinska revisioner. Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistering i Cosmic och vårdgivarens egen statistik. Följande statistik och nyckeltal ska följas: Årlig rapportering Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse som ska rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamheten och dess utveckling samt trender och förändringar av betydelse för verksamheten så att det ger en god bild av verksamhetsåret.

322 sida 35 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Kvalitet och patientsäkerhet Redovisa system för kvalitetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts i verksamheten under året Redovisa vilka nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) verksamheten rapporterar till Redovisa hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera Tillgänglighet Redovisa tillgängligheten (öppettider, semesterstängningar) och vad som gjorts under året för att öka tillgängligheten Redovisa hur stor andel av patienterna som inte får besök respektive inte får behandling inom vårdgarantins regler Personal och kompetens Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad Redovisa antalet hyrläkare och timanställda läkare under året Kommentera läkarkontinuiteten Redovisa genomförda kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser för personalen Samverkan Redovisa system för att ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården Redovisa samverkan med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov Likabehandlingspolicy Redovisa arbete för att motverka diskriminering utifrån landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Utöver avtalad rapportering ska vårdgivaren på anmodan från landstinget leverera in statistik och uppgifter, både på individnivå och aggregerade uppgifter, som är relevanta för landstingets uppföljning av hälso- och sjukvård. 5 ERSÄTTNING DRG är landstingets beskrivnings- och ersättningssystem för den specialiserade vården. DRG ska användas som beskrivnings- och ersättningssystem för kataraktvården där så är

323 sida 36 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: möjligt. lstyrelsens Nationella vikter för öppenvårdsgrupper,norddrg nationella viktlistan NORDDRG ska användas. Besök hos icke läkare definieras som övrigt besök och ersätts enlig särskild prislista. Ersättningen ska baseras på vikterna i vid var tillfälle den mest aktuella versionen av Socialstyrelsens Nationella vikter för öppenvårdsgrupper, NordDRG nationella viktlistan NordDRG. Yttterfallsersättning kommer inte att tillämpas. Ersättningen utbetalas när prestationen skett. Ersättning för utförd behandling Ersättning per behandlingstillfälle (inkl patientavgift) Kataraktoperation en lins DRG B12Q Kataraktoperation två linser DRG B12P För- och återbesök läkarbesök DRG B99O För- och återbesök ej läkare Tolkersättning per timme Poängpris kr Poängpris kronor Pris 506 kronor Pris 992 kronor Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren. Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Tolk Landstinget svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län. Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Landstinget fakturerar andra landsting och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter.

324 sida 37 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på landstinget för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från landstinget på grund av att aktuella avtal inte följs, drar landstinget av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av landstinget.. Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan. Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se landstingets hemsida Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort. Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler. uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler). Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser utgår enligt gällande regelverk. Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landstingets gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera).

325 sida 38 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

326 sida 39 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) Infrastruktur för IT Landstinget har en infrastruktur för kommunikation för hälso- och sjukvården i hela Uppsala län för att kommunicera med anslutna vårdgivare. Landstingets IT-system tillgängliggörs vialandstingets interna närverk eller via en programportal som är åtkomlig via Internet, men kan även tillgängliggöras via en programportal som är åtkomlig via Internet. Val av teknisk lösning för nätverksåtkomst görs av landstinget och är beroende på vilken typ av medicinsk service mm som vårdgivaren ska använda sig av inom ramen för avtalet. Vissa medicinsktekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MTsystem som är överenskomna med landstinget, t.ex. EKG och FlexLab. Infrastrukturen innehåller även ett stort antal nätverksanslutna tjänster som framgår av landstingets IT-bilaga som revideras en gång per år. Kostnader för IT fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och regleras via så kallad Funktionshyra. För mer detaljer se bilaga Funktionshyra. IT-drift och service Landstingets avdelning för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI) och landstingets centrala IT-avdelning svarar för drift, förvaltning och utveckling av infrastrukturen för IT. Vårdgivaren har tillgång till landstingets intranät i tillämpliga delar. De förändringar av IT-systemen, som krävs innan driftstart, ska vara genomförda och testade i god tid innan driftstart så att de fungerar säkert därefter. IT-säkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. E-posthanteringen ska uppfylla ställda krav på sekretess och skydd mot virus

327 sida 40 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV kataraktoperationer i öppenvård, alternativt UPPH Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Kataraktoperationer i öppen vård Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

328 sida 41 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider. Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att landstinget ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). I de fall lägre riskklass redovisas kan vårdgivare ändå anses uppfylla kraven om vårdgivaren lämnat en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att vårdgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet. Krav uppfylls: Ja Nej

329 sida 42 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Anm:

330 sida 43 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av i Förfrågningsunderlaget beskriven verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakte Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker att ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Namn på referens: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

331 sida 44 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Till ansökan ska bifogas en kortfattat verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i Förfrågningsunderlaget. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - arbetssätt och metoder - tillgänglighet öppettider - verksamhetens mål - hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder - vilka enheter, underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska Vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt rubirk uteslutning av leverantör i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm:

332 sida 45 (45) Diarienummer UPPH SHS Datum: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 1 i Förfrågningsunderlaget och därvid följa Förfrågningsunderlaget för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad Vårdgivare försäkrar landstinget att Vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

333 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Maj Sölvesdotter Dnr SHS Utvärdering av vårdval gynekologi Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av utvärderingen av vårdval gynekologi i öppenvård i Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att beakta utvärderingens resultat och genomföra behövliga revideringar av förfrågningsunderlaget för gynekologi i öppenvård. Ärendet Vårdval gynekologi enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) infördes i landstinget i april Syftet med införandet var att uppnå ökad tillgänglighet, ökad mångfald, ökade valmöjligheter, ökad kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering samt ökad kostnadseffektivitet. Under 2015 noterades att den totala volymen för den landstingsfinansierade öppenvårdsgynekologin hade ökat markant liksom landstingets kostnader för denna vård. Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutade i mars 2016 att genomföra en utvärdering av vårdval gynekologi, det vill säga cirka tre år efter förändringen inleddes. Uppdraget har genomförts under april-juni 2016 av konsultföretaget HiQ AB. Det övergripande syftet med uppdraget var att utvärdera måluppfyllelsen avseende målet om ökad tillgänglighet och mångfald. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om vilka faktorer som ligger bakom volym- och kostnadsökningen. Tanken har varit att resultatet av utvärderingen ska kunna ligga till grund för framtida revideringar av förfrågningsunderlaget. Huvudfrågeställningarna var: 1. Har införandet av vårdval gynekologi lett till ökad tillgänglighet och mångfald? 2. Vilka faktorer bedöms ha påverkat tillgängligheten? Den sammanfattande bedömningen av utvärderingens resultat är att införandet av vårdval gynekologi inneburit ett större utbud av vårdgivare, framförallt i centrala Uppsala. Det har också medfört en ökad tillgänglighet för patienter och att köerna till landstingets mottagningar har minskat. Väntetiderna inom den offentliga öppenvårdsgynekologin minskade med cirka 2 veckor sedan vårdvalets införande, det vill säga till 35 dagar vid gynmottagningen vid Akademiska sjukhuset och 22 dagar vid Lasarettet i Enköping. Hos samtliga privata enheter kan patienter erbjudas en läkartid inom 1-2 veckor. Möjligheter till bokning via internet har ökat och kontaktmöjligheter i form av drop-in-besök och barnmorskebesök har förbättrats. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

334 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Efter införandet av vårdvalet 2013 ökade vårdvolymerna inom de privata LOVenheterna markant, medan volymerna inom de båda landstingsenheterna var relativt oförändrade. Det totala antalet vårdkontakter inom LOV- och LOL-avtal (nationella taxan) ökade med cirka 23 procent mellan 2013 och Samtidigt har landstingets kostnader för gynekologisk öppenvård stigit med 33 procent mellan 2013 och 2015 i samband med den ökade vårdproduktionen. Utifrån statistiken för första halvåret 2016 prognosticeras dock en avtagande kostnadsutveckling för innevarande år. Landstingets kostnader för denna vård har således stigit procentuellt något mer än volymökningen och den totala kostnadsökningen är betydande. Flera olika faktorer kan ha bidragit till de ökade besöksvolymerna. En av förklaringarna är att kö-volymerna reducerats under perioden genom att utflödet från väntelistan (antalet behandlade patienter) varit större än inflödet. Befolkningsökningen under perioden var cirka 3,6 procent och ligger bakom en mindre del av volymökningen, liksom det ökade antalet barnmorskebesök. En ytterligare delförklaring till den ökade totalvolymen är att en större andel av länets kvinnor varit på mottagningsbesök. Mot bakgrund av utvärderingens slutsatser lämnas ett antal rekommendationer. För det första anser utvärderaren att landstinget bör hålla fast vid ambitionen att minska väntetiderna och öka tillgängligheten till gynekologi inom öppenvården. Dock anser utvärderaren att kostnadsökningen är betydande och bör sättas i ett sjukvårdspolitiskt prioriteringssammanhang. En annan rekommendation som ges är att ersättningssystemet för vårdval gynekologi bör ses över i syfte att undvika effekter som kan motverka en god och ändamålsenlig vård. Det gäller framför allt risken för underutnyttjande av medicinsk service och läkemedel, eftersom dessa kringkostnader ligger inbakat i enhetspriset för besöksersättningen inom LOV, och därmed utgör en kostnad för vårdgivaren. Inom LOL-avtalen ligger denna typ av kostnader istället som en fri nyttighet som betalas fullt ut av landstinget och vårdgivaren behöver därför själv inte bekosta detta. Utredaren menar vidare att landstinget bör överväga en sammanhållen ersättningslösning för de offentliga gynmottagningarna, eftersom den nuvarande uppdelningen i ersättning för olika patientgrupper förefaller att försvåra för registrering, patientadministration och ekonomiredovisning. Vidare anser utvärderaren att när landstinget satsat på att förbättra tillgången på gynekologisk specialistvård är det rimligt att detta åtföljs av en förstärkt uppföljning av vårdinsatserna. En förbättrad uppföljning gör det möjligt att öka transparensen kring vilka resultat som uppnås. Denna typ av information är viktig både för patienter, vårdgivare, medborgare/skattebetalare och förtroendevalda politiker. Enligt förfrågningsunderlaget för vårdvalet ska fördjupade uppföljningar utgöra ett instrument för att följa upp vårdkvalitet. Vid sådana kontroller utgör journalgranskningar och övrig vårddokumentation en viktig komponent vid sidan av uppföljningen via register och databaser. Angivande av tydliga huvuddiagnoser och bidiagnoser samt utförda åtgärder är i detta sammanhang av stor vikt. Utvärderaren anser därför att landstinget bör tydliggöra kraven på dokumentation i kommande revidering av förfrågningsunderlaget. Landstinget rekommenderas också att vidta Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

335 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen åtgärder för att kunna införliva de privata enheterna i den officiella väntetidsstatistiken för att ge en mer rättvisande bild av tillgängligheten. När det gäller FoU- och utbildningsverksamhet framgår att två av fem privata enheter tagit emot ett antal vård- och medicinstuderande för verksamhetsförlagd utbildning och att endast en av mottagningarna har haft praktikplatser för AT-läkare och ST-läkare. Dock uppger flera av de privata enheterna att de ställer sig positiva till att ta emot dessa om en sådan förfrågan skulle komma. Avseende medverkan av de privata mottagningarna i klinisk forskning uppger en enhet att man har forsknings- och utvecklingssamarbeten med bland annat Akademiska sjukhuset/uppsala universitet och Södersjukhuset/Karolinska Institutet, framför allt inom området reproduktionsmedicin. En annan mottagning bedriver även forskning inom det reproduktionsmedicinska området tillsammans med en närbelägen privat klinik. Samtidigt noterar Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, minskade besöksvolymer inom reproduktionsmedicin under 2015, vilket man anser kunna försvåra rekryteringen av patienter till kliniska studier. Totalt sett har dock inte vårdproduktionen för de offentliga enheterna förändrats nämnvärt efter införandet av vårdvalet för gynekologi i öppenvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningens bedömning är att utvärderingens resultat bör ligga till grund för behövliga revideringar i förfrågningsunderlaget avseende framför allt ersättningssystemens konstruktion, tydliggörande av krav på DRG-kodning och diagnossättning, väntetidsrapportering och uppföljning. Bilaga Utvärdering av vårdval gynekologi, HiQ AB Kopia till Akademiska sjukhuset, förvaltningsdirektören Akademiska sjukhuset, gynmottagningen, verksamhetschefen Lasarettet i Enköping, gynmottagningen, verksamhetschefen Centrumkliniken, verksamhetschefen Familjeläkarna Bålsta, verksamhetschefen GynHälsan, verksamhetschefen Gynmottagning Carstensen, verksamhetschefen Linneamottagningen, verksamhetschefen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

336 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN UTVÄRDERING AV VÅRDVAL GYNEKOLOGI Bo Lindblom och Bo Anderson HiQ AB September 2016

337 Utvärdering av vårdval gynekologi INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR PROJEKTORGANISATION JÄVSPRÖVNING GENOMFÖRANDE GRANSKNING AV STYRDOKUMENT GENOMGÅNG AV VERKSAMHETSBERÄTTELSER BEARBETNING OCH ANALYS AV STATISTIKUPPGIFTER... 7 Väntetider i vården... 7 Cosmic... 7 Privera INTERVJUER... 8 Vårdgivare... 8 Övriga intervjuer AVGRÄNSNING AVSTÄMNINGAR SAMLAD ANALYS FÖRKORTNINGAR RESULTAT MÅNGFALD... 9 Antal vårdgivare... 9 Geografisk spridning TILLGÄNGLIGHET Väntetider till besök Öppettider m.m Kontaktalternativ för tidsbokning Övriga aspekter VÅRDPRODUKTION PATIENTER MED MÅNGA BESÖK JÄMFÖRELSE MED TAXELÄKARE TOTAL VÅRDPRODUKTION ÖPPENVÅRDSGYNEKOLOGI Möjliga förklaringar till en ökad total besöksvolym KOSTNADER Ersättningssystem Kostnadsutveckling inom LOV Besök hos barnmorska Totala kostnader Skattning av kostnader i relation till vårdproduktion DIAGNOSER OCH ÅTGÄRDER ÅLDERSGRUPPER VERKSAMHETSBERÄTTELSER SYNPUNKTER FRÅN VÅRDGIVARNA Offentliga enheter Privata enheter UPPGIFTER KRING VÅRDVAL GYNEKOLOGI INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

338 Utvärdering av vårdval gynekologi SAMLAD ANALYS, BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER HAR MÅNGFALDEN ÖKAT? HAR TILLGÄNGLIGHETEN TILL VÅRD ÖKAT? HAR PATIENTTILLSTRÖMNINGEN FÖRÄNDRATS? VILKA FÖRÄNDRINGAR HAR SKETT I VÅRDVOLYMER OCH KOSTNADER? VILKA DIAGNOSER ÄR MEST FREKVENTA? SKILLNADER I PRAXISMÖNSTER (DRG-KODER OCH DIAGNOSER) FÖR- OCH NACKDELAR MED NUVARANDE ERSÄTTNINGSSYSTEM KOSTNADSEFFEKTIVITET JÄMFÖRELSE MED ERFARENHETER INOM SLL AVSLUTANDE KONKLUSION REKOMMENDATIONER Håll fast vid ambitionen att minska väntetiderna Se över ersättningsystemet Förstärk uppföljningen av öppenvården Ställ krav på rapportering av diagnoser och väntetider REFERENSER 32 6 BILAGOR REGELBOK FÖR VÅRDVAL GYNEKOLOGI INTERVJUADE PERSONER/UPPGIFTSLÄMNARE VOLYMER OCH ERSÄTTNINGAR FÖRKORTNINGAR

339 Utvärdering av vårdval gynekologi SAMMANFATTNING Vårdval gynekologi enligt lagen om valfrihetssystem 1 (LOV) infördes i Landstinget i Uppsala län i april 2013 och hade föregåtts av en annonsering av möjligheten för vårdgivare att sluta avtal med landstinget. Syftet med införandet var att uppnå ökad tillgänglighet, ökad mångfald, ökade valmöjligheter, ökad kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering samt ökad kostnadseffektivitet. Hittills har landstinget slutit avtal enligt LOV med fem privata enheter och två offentliga mottagningar. Under 2015 noterades att den totala volymen för den landstingsfinansierade öppenvårdsgynekologin hade ökat markant liksom landstingets kostnader för denna vård. Hälso- och sjukvårdsdirektören fattade i mars 2016 beslut om att genomföra en utvärdering av vårdval gynekologi, dvs. cirka tre år efter förändringen inleddes. Uppdraget har genomförts av HiQ AB och resultatet av utvärderingen redovisas i denna rapport. Det övergripande syftet med uppdraget var att utvärdera måluppfyllelsen avseende målet om ökad tillgänglighet och mångfald. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om vilka faktorer som ligger bakom volym- och kostnadsökningen samt i övrigt belysa andra aspekter på tillgänglighet inom vårdvalet ifråga. Tanken har varit att resultatet av utvärderingen även ska kunna ligga till grund för framtida revideringar av förfrågningsunderlaget. Huvudfrågeställningarna var: 1. Har införandet av vårdval gynekologi lett till ökad tillgänglighet och mångfald? 2. Vilka faktorer bedöms ha påverkat tillgängligheten? Arbetet genomfördes under april-juni 2016 och grundades på intervjuer, granskning av styrdokument och verksamhetsberättelser samt analys av statistikuppgifter som funnits tillgängliga i landstingets databaser. Utvärderingen visade att mångfalden av vårdgivare ökat efter införande av vårdval gynekologi medan den geografiska spridningen av mottagningar påverkats i förhållandevis liten grad. Väntetiderna inom öppenvårdsgynekologin minskade märkbart: 2013 var den genomsnittliga väntetiden till besök vid gyn mottagningen vid Akademiska sjukhuset i genomsnitt 49 dagar och vid Lasarettet i Enköping 34 dagar. Dessa tider hade i mars 2016 minskat till 35 respektive 22 dagar, dvs. en reducering med cirka 2 veckor för respektive mottagning. I mars 2013 väntade omkring 450 patienter på besök till landstingets gynmottagningar - exklusive medicinskt orsakad väntan och patientvald väntan. Denna siffra hade i mars 2016 minskat till 317. Hos samtliga de privata enheterna kan patienter erbjudas en läkartid inom 1-2 veckor. Möjligheter till bokning via internet har ökat och kontaktmöjligheter i form av drop-in besök och barnmorskemottagning har förbättrats. Efter införandet av vårdvalet 2013 ökade vårdvolymerna inom de privata LOV-enheterna markant medan volymerna inom de båda landstingsenheterna var tämligen oförändrade. Återbesöksfrekvensen hos läkare, mätt som genomsnittligt antal besök per patient med samma diagnos, ökade i viss mån under perioden. Vårdvolymerna för läkare med s.k. LOL-avtal ( nationella taxan ) var i stort sett oförändrad under men minskade påtagligt från och med Antalet barnmorskebesök inom ramen för LOV ökade markant under 2015 hos en av de privata enheterna medan andelen sjuksköterske- och barnmorskebesök i övrigt var relativt liten jämfört med antalet läkarbesök. Det totala antalet vårdkontakter inom LOV- och LOL-avtal ökade med cirka 23 procent mellan 2013 och Flera olika faktorer kan ha bidragit till de ökade besöksvolymerna. En av förklaringarna är att kövolymerna reducerats under perioden genom att utflödet från väntelistan (antalet behandlade patienter) varit större än inflödet. Det ökade antalet barnmorskebesök som noterats inom LOV förklarar en del av det ökade totala antalet besök. Befolkningsökningen under perioden var cirka 3,6 procent och ligger bakom en mindre del av volymökningen. En ytterligare delförklaring till ökad totalvolym är att en större andel av länets kvinnor varit på mottagningsbesök. Landstingets kostnader för gynekologisk öppenvård har stigit i samband med den ökade vårdproduktionen. Enligt de beräkningar som landstinget gjort för utvärderingens ändamål skattas kostnadsökningen till omkring 33 procent mellan år 2013 och Utifrån siffor för första halvåret 2016 prognosticeras en avtagande kostnadsutveckling för innevarande år. 1 Lag (2008:962) om valfrihetssystem, Svensk författningssamling 2008:962 3

340 Utvärdering av vårdval gynekologi Volymökningen inom de privata LOV-enheterna var mest markant inom åldersgrupperna mellan 20 och 40 år och avspeglar två större privata enheters verksamhetsprofil, inklusive den nämnda ökningen av antalet mottagningsbesök hos barnmorska. Inom Stockholms läns landsting, som liksom Uppsala län infört vårdval inom gynekologi, ökade vårdproduktionen, mätt som läkarbesök, inom öppenvårdsgynekologi med cirka 12 procent mellan 2012 och Kostnadsökningen för hela perioden uppskattades till cirka 15 procent. Den sammanfattande bedömningen är att införandet av vårdval gynekologi i Landstinget i Uppsala län inneburit ett större utbud av vårdgivare, framförallt i centrala Uppsala. Det har också medfört en ökad tillgänglighet för patienter och att köerna till landstingets mottagningar har minskat. Tillströmningen av patienter till privata enheter har medfört en förhållandevis stor total volymökning, som huvudsakligen ligger inom åldersgrupperna år. Landstingets kostnader för denna vård har stigit procentuellt något mer än volymökningen och den totala kostnadsökningen är betydande. Regelverket, ersättningssystemet och uppföljningen uppvisar vissa svagheter. De databaser som utnyttjas för produktionsstatistik respektive för utbetalning av ersättningar till vårdgivarna är inte optimalt kopplade till varandra och det finns vissa svårigheter att ta fram nödvändiga uppgifter. Utifrån utvärderingens resultat lämnas följande rekommendationer: Håll fast vid ambitionen att minska väntetiderna Efter fleråriga problem med långa väntetider för besök hos gynekolog har landstinget under de senaste åren uppnått en förbättrad tillgänglighet inom detta område. Detta måste i grunden ses som ett positivt resultat i förhållande till målet om tillgänglighet. Kostnadsökningen är dock betydande och bör sättas i ett sjukvårdspolitiskt prioriteringssammanhang. Se över ersättningsystemet Ersättningssystemet för vårdval gynekologi bör ses över i syfte att undvika effekter som kan motverka en god och ändamålsenlig vård. Enligt nuvarande system är mycket av kringkostnader inkluderat i enhetspriset för läkarbesök, vilket kan innebära ett underutnyttjande av vissa provtagningar, som innebär kostnader för enheten. Om vårdgivarna däremot skulle erhålla full kostnadstäckning för alla kringkostnader, kan det finnas risk för onödiga åtgärder och således en överkonsumtion. En möjlig lösning på detta dilemma kan vara medfinansiering, dvs. att kostnaden på ett rimligt sätt fördelas mellan vårdgivaren och landstinget. Landstinget bör också överväga att en sammanhållen ersättningslösning för landstingets enheter, eftersom den nuvarande uppdelningen endast förefaller att försvåra patientadministration och ekonomisk redovisning. Förstärk uppföljningen av öppenvården När landstinget nu satsat på att förbättra tillgången på gynekologisk specialistvård är det rimligt att detta åtföljs av en förstärkt uppföljning av vårdinsatserna. För detta krävs ett nära samspel mellan flera professioner och särskilt i fråga om medicinsk, ekonomisk och statistisk kompetens. En förbättrad uppföljning gör det möjligt att öka transparensen kring vilka insatser som görs av vårdenheterna och vilka resultat som uppnås. Flera parter har berättigat intresse av att få del av sådan information: patienter, vårdgivare, medborgare/skattebetalare och förtroendevalda politiker. Ett ytterligare sätt att utveckla uppföljningen är en ökad användning av patientenkäter, där omdömen och erfarenheter från patienter och närstående kan samlas. Ställ krav på rapportering av diagnoser och väntetider Enligt regelboken för vårdvalet ska fördjupade uppföljningar utgöra ett instrument för att följa upp vårdkvalitet. Vid sådana kontroller utgör journalgranskningar och övrig vårddokumentation en viktig komponent vid sidan av uppföljningen via register och databaser. Angivande av tydliga huvuddiagnoser och bidiagnoser samt utförda åtgärder är i detta sammanhang av stor vikt. Landstinget bör därför tydliggöra kraven på dokumentation i kommande revidering av regelboken. Landstinget rekommenderas också att vidta åtgärder för att kunna införliva de privata enheterna i den officiella väntetidsstatistiken för att ge en mer rättvisande bild av tillgängligheten. 4

341 Utvärdering av vårdval gynekologi UPPDRAGET 1.1 BAKGRUND Under en lång period har vårdens tillgänglighet tillhört de centrala frågorna i sjukvårdspolitiken. Vårdgarantier och olika ekonomiska incitament har skapats för att minska de många gånger långa väntetiderna. Införande av s.k. fritt vårdval har varit ett försök att öka tillgängligheten och minska tiden till besök hos specialist. Landstinget i Uppsala län har sedan 2010 i flera steg infört totalt nio vårdvalsområden inom den specialiserade öppenvården, bland annat gynekologi. I samband med införandet av vårdval formulerades en strategi och ett antal målsättningar 2. Strategin omfattar principer och förutsättningar som bör tillämpas vid bedömning av vilka vårdområden som är lämpliga för vårdval. De målsättningar som fastställdes i det politiska strategidokumentet berörde framför allt behov av ökad tillgänglighet, ökad mångfald, ökade valmöjligheter, ökad kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering samt ökad kostnadseffektivitet. Vårdval gynekologi infördes i landstinget i april 2013 och hade föregåtts av en annonsering av möjligheten för vårdgivare att sluta avtal med landstinget utifrån ett förfrågningsunderlag/regelbok, som fastställts av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3. I detta dokument beskrivs ramar och regler för vårduppdraget samt de ersättningar som fastställts. Reglerna har efterhand förändrats i vissa detaljer, men i princip har vårduppdraget för vårdval gynekologi varit oförändrat sedan det infördes. Under 2014 och i början av 2015 genomfördes på landstingets uppdrag en konsekvensanalys av införandet av vårdval specialistvård i Landstinget i Uppsala län 4. Analysen visade bland annat att tillgängligheten till vården förbättrats för fem av sex vårdval mätt som andel patienter som väntat mindre än 90 dagar. Dessutom kunde konstateras att tillväxten av volymer generellt sett varit begränsad. Dock hade införandet av vårdval lett till ett ökat antal utförda åtgärder, vilket ansågs delvis kunna förklaras av tidigare kösituationer. Analysen visade även att antalet aktörer som är möjliga att välja mellan rent geografiskt inte ökat i någon större utsträckning. När det gäller kostnader konstaterades att snittkostnaden per ingrepp hade fallit i de studerade vårdvalen, vilket indikerade att mer vård kunnat produceras för en lägre kostnad. Samtidigt hade landstingets totala kostnader för vård ökat sedan införandet av vårdvalen. Förklaringar som gavs till förändringarna i kostnadsbilden var dels volymökningarna, dels att de volymer som skiftats ut från akutsjukhusen inte inneburit lägre kostnader för verksamheterna på sjukhusen. Från landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning har man noterat att antalet läkarbesök inom gynekologisk öppenvård ökat markant liksom utbetalda ersättningar enligt LOV-avtal. Samtidigt har dock kostnaderna för gynekologer som är verksamma enligt den nationella taxan sjunkit. Hälso- och sjukvårdsdirektören vid Landstinget i Uppsala län fattade i mars 2016 beslut om att genomföra en utvärdering av vårdval gynekologi, d.v.s. cirka tre år efter förändringen inleddes. Utifrån gällande ramavtal har landstinget avtalat med HiQ AB om genomförande av denna utvärdering. 1.2 SYFTE Det övergripande syftet med uppdraget var att utvärdera måluppfyllelsen avseende målet om ökad tillgänglighet och mångfald. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om vilka faktorer som ligger bakom den nämnda volym- och kostnadsökningen samt i övrigt belysa andra aspekter på tillgänglighet inom vårdvalet ifråga. Tanken har varit att resultatet av utvärderingen även ska kunna ligga till grund för framtida revideringar av förfrågningsunderlaget. 2 Beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i maj 2011, dnr HSS Vårdval Uppsala län. Förfrågningsunderlag/Regelbok för Gynekologi Öppenvård, dnr HSS , UPPH Analys av konsekvenser av införande av vårdval specialiserad vård i Uppsala län. Health Navigator,

342 Utvärdering av vårdval gynekologi FRÅGESTÄLLNINGAR I samband med beslutet om att genomföra utvärderingen fastställdes ett antal frågeställningar. Huvudfrågeställningarna var: 1. Har införandet av vårdval gynekologi lett till ökad tillgänglighet och mångfald? 2. Vilka faktorer bedöms ha påverkat tillgängligheten? Följande faktorer eller aspekter ska belysas: Väntetidsutvecklingen Patienttillströmning och patienter med många besök Vanligast förekommande diagnoser Beskrivning och analys av volym- och kostnadsutvecklingen inom vårdvalet före och efter införandet 2013 (inkl. gynekologer på nationella taxan och gynmottagningen på Akademiska sjukhuset) Utvecklingen av antalet vårdgivare och geografisk spridning samt i förhållande till gynekologer på nationella taxan Jämförelse med vårdval gynekologi i Stockholms läns landsting avseende volymer, kostnader och vårdkonsumtionsmönster Skillnader i praxismönster (mätt som vårdproduktion och utförda åtgärder) mellan privata och offentliga vårdgivare inom vårdvalet För- och nackdelar med nuvarande ersättningssystem, till exempel incitament som kan leda till genomförande av enklare åtgärder, indikationsglidning, selektion av patienter, överkonsumtion av vård och ersättning för tolkkostnader Kostnadseffektivitet (definierat som insatta resurser och mål i förhållande till resultat mätt i form av slutprestationer/vårdproduktion). 1.4 PROJEKTORGANISATION De konsulter och experter från HiQ AB som medverkade i utvärderingen var: Bo Lindblom, uppdragsansvarig och sakkunnig inom gynekologi Bo Anderson, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor Dessutom medverkade docent Carsten Rasmussen, som tidigare varit verksam som specialistläkare i gynekologi inom såväl Landstinget i Uppsala län som Stockholms läns landsting, genom en kritisk granskning av utvärderingsrapporten. Från hälso-och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län har Maj Sölvesdotter medverkat som kontaktperson och projektansvarig. 1.5 JÄVSPRÖVNING Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte har funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. 6

343 Utvärdering av vårdval gynekologi GENOMFÖRANDE Arbetet genomfördes under perioden april-juni Tre olika typer av underlag utnyttjades i utvärderingen: styrdokument, verksamhetsberättelser, statistik och intervjuer. 2.1 GRANSKNING AV STYRDOKUMENT I denna utvärdering utgör den tidigare nämnda regelboken det centrala styrdokumentet, eftersom det anger de olika villkor, som ska gälla för vårdvalet ifråga. De olika avtal som ingåtts inom ramen för vårdvalet, hänvisar samtliga till denna regelbok, som också utgjorde en del av förfrågningsunderlaget vid upphandlingen. Regelboken har genomgått mindre revideringar vid några tillfällen under perioden, men de centrala principerna har varit oförändrade. En central del av regelboken, vårduppdragets utformning, återges i bilaga (avsnitt 6.1). 2.2 GENOMGÅNG AV VERKSAMHETSBERÄTTELSER Enligt regelboken för vårdval ska varje enhet årligen lämna en redogörelse för verksamheten. Tillgängliga dokument granskades utifrån den mall som förvaltningen tillhandahöll fr.o.m I fråga om de två offentliga vårdgivarna inhämtades istället relevanta delar av klinikernas årsberättelse. Eftersom utvärderingen inte innehöll någon journalgranskning eller annan substansgranskning för att värdera vårdkvalitet hos de olika vårdgivarna, var det inte aktuellt att granska riktlinjer, vårdprogram eller enheternas utfall i olika kvalitetsregister. Däremot gjordes en jämförelse mellan offentliga och privata vårdgivare beträffande rapporterade diagnoser, åtgärder, åldersfördelning m.m. 2.3 BEARBETNING OCH ANALYS AV STATISTIKUPPGIFTER I denna undersökning utnyttjades sifferuppgifter från olika datakällor, vilket bedömdes vara nödvändigt för att uppnå en helhetsbild av den aktuella vårdproduktionen och kostnadsutvecklingen. Uttaget av data har skett genom begäran om uppgifter och förfrågningar hos de enheter inom landstinget, som har tillgång de aktuella databaserna. Projektmedarbetarna har således inte haft direkt tillgång till källdata. Väntetider i vården Landstinget rapporterar väntetidsdata till landstingens gemensamma databas Väntetider i vården, som administreras av SKL. De uppgifter som används i denna rapport har hämtats från och resultaten har stämts av med landstingets väntetidssamordnare. Cosmic Landstinget använder journalsystemet Cambio Cosmic för dokumentation och vårdadministration och det var ett krav från landstinget att vårdgivare skulle använda detta system för att kunna teckna avtal inom vårdval gynekologi. Uppgifter i Cosmics databas användes i denna studie för att ta fram åldersdata, information om vanligast förekommande diagnoser och åtgärder, samt uppgifter om patienternas länstillhörighet. Samtliga insamlade data var avidentifierade på individnivå. Privera I denna databas finns uppgifter om vårdproduktion och utbetalade ersättningar enligt de vårdavtal som grundas på lagen om valfrihetssystem ( LOV ) respektive lagen om läkarvårdsersättning ( LOL ). Jämförelse med utvecklingen inom LOL har behövts för att bedöma utvecklingen av den samlade vårdproduktionen i länet och landstingets kostnader för denna under den aktuella tidsperioden. 7

344 Utvärdering av vårdval gynekologi INTERVJUER Inom ramen för utvärderingen intervjuades sammanlagt ett drygt femtontal personer. Flertalet intervjuer gjordes vid personligt sammanträffande och enskilt, men i ett par fall gjordes gruppintervjuer. I de fall intervju på plats inte kunde göras av praktiska skäl, genomfördes intervjuerna per telefon. Vårdgivare Samtliga vårdgivare besvarade förfrågan om intervju, som i genomsnitt tog cirka 45 minuter i anspråk. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form utifrån huvudfrågeställningarna och de övriga frågor som uppdragsgivaren önskade belysta (se avsnitt 2.3). Övriga intervjuer Förutom vårdgivarna inhämtades information från vissa företrädare för ledningskontoret I Landstinget i Uppsala län, samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting (SLL). Dessa samtal skedde i fri form utifrån de frågor som utvärderingen hade i uppgift att belysa. De personer som medverkat i intervjuer eller på annat sätt lämnat information inom ramen för utvärderingen anges i bilaga (6.2). 2.5 AVGRÄNSNING I uppdraget ingick inte att värdera kvalitetsaspekter i utförandet av tjänster inom vårdval gynekologi, eftersom det saknas lämpliga datakällor för att jämföra kvalitet inom gynekologisk öppenvård. Det finns tänkbara kvalitetsmått inom vissa delar av området, men det bedömdes redan från början att det krävs större volymer inom specifika diagnosgrupper för att analysera eventuella skillnader i vårdkvalitet på ett rättvisande sätt. Inom ramen för utvärderingen genomfördes ett antal beräkningar av landstingets kostnader för gynekologisk öppenvård i Uppsala län. Dessa beräkningar, som bygger på landstingets egna datalager, utgör inte underlag för ekonomisk revision och gör inte heller anspråk på att utgöra en hälsoekonomisk analys. De bör betraktas som kvalificerade skattningar av utgiftsförändringar som skett under perioden och som hänger samman med införandet av vårdval gynekologi. 2.6 AVSTÄMNINGAR Dialog med uppdragsgivaren har skett i form av sammanträden vid utvärderingens start samt efter cirka halva projekttiden. Dessutom gjordes avstämningar, per mail eller telefon, löpande under arbetets gång. 2.7 SAMLAD ANALYS De olika underlagen från arbetet, väsentliga iakttagelser och resultat, bearbetades och grupperades i relation till de ingående frågeställningarna, varefter vissa kompletterande uppgifter inhämtades från de olika informanterna. Under arbetet med denna rapport låg fokus på att besvara de olika frågorna tydligt och utan att belasta framställningen med alltför omfattande siffermaterial. Datatabeller och andra sifferuppgifter placerades därför i flera fall som bilagor. Efter att en preliminär rapport sammanställts, erbjöds samtliga intervjuade och andra som bidragit med underlag att granska sakinnehållet i kapitel 1-3. Efter gjorda revideringar och formulering av slutsatser samt en sammanfattning av innehållet, färdigställdes den slutliga rapporten. 2.8 FÖRKORTNINGAR I förenklingssyfte används i rapporten ett antal förkortningar, som finns samlade i bilaga (6.4). 8

345 Utvärdering av vårdval gynekologi RESULTAT 3.1 MÅNGFALD Ett av syftena med införande av vårdvalet var att öka mångfalden och ge ökade valmöjligheter i vården. Vi har därför försökt belysa i vilken grad vårdvalet medfört fler valmöjligheter för medborgarna när man söker vård. I teorin skulle fler möjligheter kunna innebära större möjligheter att få vård av fler vårdgivare, på fler orter, med ökade öppettider och fler kontaktvägar att välja mellan. Det har varit förenat med vissa svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter om vilka förändringar som skett i alla dessa avseenden under den aktuella tidsperioden ( ). Utifrån tillgängliga dokument och de gjorda intervjuerna kan dock följande konstateras: Antal vårdgivare År 2012, d.v.s. året före införandet av vårdval, hade landstinget avtal med sammanlagt åtta privata vårdgivare utifrån nationella taxan (LOL). Medräknat sjukhusmottagningarna i Uppsala och Enköping fanns då således totalt tio mottagningar för gynekologisk öppenvård i C-län. Antalet vårdgivare med LOL-avtal var detsamma 2015 men hos vissa vårdgivare minskade antalet mottagningsbesök påtagligt under året (se vidare avsnitt 3.3). Nya avtal enligt LOV tecknades med fem privata vårdgivare. Två av de nya vårdgivarna utgörs av nyetableringar (Centrumkliniken och Familjeläkarna i Bålsta) medan de tre övriga utgår från tidigare befintliga mottagningar, som haft avtal enligt LOL tabell 3.1). Tabell 3.1. Vårdgivare enligt LOV, juni 2016 Mottagning Driftform Startår Akademiska sjukhuset Offentlig 2013 Lasarettet i Enköping Offentlig 2013 VC Centrum/Centrumkliniken* Privat 2013 Familjeläkarna Bålsta Privat 2013 StudentGyn/GynHälsan Privat 2014 Gynmottagning Carstensen Privat 2015 Linneamottagningen Privat 2015 (*Namnbyte i april 2016) Två av de åtta läkarna med LOL-avtal 2015 synes nyligen ha avvecklat sin verksamhet och således finns i dagsläget tretton landstingsfinansierade gynekologiska mottagningar i C län, elva privat drivna mottagningar samt de två sjukhusenheterna. En av de privata vårdgivarna har satsat på en omfattande barnmorskeverksamhet inom vårdvalet, främst för gruppen unga vuxna. Geografisk spridning Före införande av vårdval fanns mottagningar för gynekologisk öppenvård endast i Uppsala och Enköping. Från 2013 har en mottagning etablerats i Bålsta utifrån LOV avtal. Av de 13 nu aktuella mottagningsalternativen är 11 lokaliserade till centrala Uppsala. De övriga är Lasarettet i Enköping och den nya mottagningen i Bålsta. (figur 3.1). 9

346 Utvärdering av vårdval gynekologi Figur 3.1. Uppsala län med geografisk placering av utbudspunkter för gynekologisk öppenvård Elva av de nuvarande 13 mottagningarna är placerade i Uppsala och en vardera i Enköping och Bålsta. Det kan konstateras att samtliga mottagningar är förlagda till de södra delarna av länet. Vägavståndet från den allra nordligaste länsdelen till närmast belägna gynmottagning i Uppsala är cirka tio mil. Denna fördelning av gyn mottagningar kan jämföras med utbudspunkter för allmänmedicin i landstinget, som är betydligt mer spridda (figur 3.2). Det bör i detta sammanhang nämnas att patienter såväl före som efter vårdvalsinförandet har haft möjlighet att söka allmänläkare för gynekologiska besvär. Det framgår också av regelboken att gynekologiska besvär som kan bedömas och behandlas i primärvården ska hänvisas till primärvården (bilaga 6.1). Figur 3.2. Vårdcentraler i C län 2015 (röda punkter). Källa: Slutsats: Mångfalden av vårdgivare har ökat efter införande av vårdval gynekologi, men den geografiska spridningen av mottagningar har påverkats i förhållandevis liten grad. 10

347 Utvärdering av vårdval gynekologi TILLGÄNGLIGHET Som nämnts i kapitel 2 har fokus i denna utvärdering legat på att bedöma hur tillgängligheten till öppen gynekologisk specialistvård påverkats av införande av vårdval. Den centrala frågeställningen har varit om väntetiderna till besök har förbättrats, eftersom detta var ett viktigt syfte med reformen. Väntetider till besök Väntetidssituationen i vården har sedan länge beskrivits genom att ange fördelningen i tidsintervallen <30, 30-60, och > 90 dagar och det är dessa intervall som legat till grund för den tidigare statlig finansierade prestationsersättningen, den s.k. kömiljarden 5. År 2012, d.v.s. året före införande av vårdvalssystem i Uppsala län, hade landstinget förhållandevis långa väntetider till besök hos specialistläkare i gynekologi. Uppemot var femte patient hade väntetider på mer än två månader för läkarbesök och omkring var tionde hade mer än tre månaders väntan. Dessa siffror avser väntetider till de offentliga enheterna (genomsnitt för mottagningarna vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping). Under de följande åren noterades en klar minskning av patienter med långa väntetider (figur 3.3). I mars 2016 hade drygt 91 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar på sitt besök och knappt 9 procent hade således väntetider mer än 60 dagar. I de senare fallen berodde detta i regel på frivillig väntan eller medicinskt orsakad väntan, d.v.s. att annan sjukdom medförde ett uppskjutande av besöket hos gynekolog. Figur 3.3. Förändringar i väntetider till de offentliga enheterna Resultaten avser situationen i mars månad. Jämfört med 2012 har andelen patienter som väntat länge (intervallen och >90 dagar) minskat markant. Källa: Väntetider i vården År 2013 var den genomsnittliga väntetiden till besök vid gynmottagningen vid Akademiska i genomsnitt 49 dagar och Lasarettet i Enköping 34 dagar. Dessa två tider hade i mars 2016 minskat till 35 respektive 22 dagar, d.v.s. en reducering med cirka två veckor för respektive mottagning. Exkluderas fördröjning som skett till följd av annan sjukdom (s.k. medicinskt orsakad väntan) samt frivillig väntan ( patientvald väntan ) var den genomsnittliga väntetiden i mars 2016 för landstinget som helhet 33 dagar. 6 I mars 2013 väntade 509 patienter på besök till landstingets gynmottagningar - exklusive medicinskt orsakad väntan och patientvald väntan. Denna siffra hade i mars 2016 minskat till 343. Samtliga privata enheter inom LOV erbjuder i dagsläget (maj-juni 2016) samtliga patienter en läkartid inom 1-2 veckor. Enligt de privata enheterna har många av deras patienter hänvisats dit från 5 Kömiljarden: en miljard kronor avsatt i statsbudgeten åren som prestationsbaserad ersättning till landstingen enligt särskilda överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 6 Väntetider i vården, 11

348 Utvärdering av vårdval gynekologi landstingets mottagningar på grund av de senares svårigheter att tillmötesgå patienters önskemål om snar konsultation. Flera enheter uppger att de kan ta emot akuta fall samma dag. Öppettider m.m. Samtliga enheter har liknande öppettider, vanligen kl eller 8-17 med smärre variationer vissa dagar. En mottagning har kvällstider och erbjuder sedan 2014 dessutom drop in för preventivmedel, test av könssjukdom och cellprovtagning vissa eftermiddagstider. Kontaktalternativ för tidsbokning För samtliga mottagningar finns möjlighet att beställa tid via telefon eller personligt besök. De båda offentliga mottagningarna och två privata enheter ger möjlighet till bokning via webben (1177). Ytterligare en privat enhet uppger att möjligheten till internetbokning snart kommer att erbjudas. Övriga aspekter Utifrån tillgängliga uppgifter har det inte varit möjligt att bedöma eventuella förändringar vad gäller andra aspekter av mångfald och tillgänglighet. Slutsats: Väntetiderna inom öppenvårdgynekologin har minskat påtagligt efter införande av vårdval och väntelistorna har förkortats markant. Hos de privata enheterna är tillgängligheten genomgående god och alla patienter kan som regel erbjudas en läkartid inom en-två veckor. 3.3 VÅRDPRODUKTION Den överväldigande delen av mottagningsbesök inom LOV utgjordes av läkarbesök. I takt med att fler privata enheter med vårdavtal enligt LOV etablerades under 2014 och första halvåret 2015 ökade deras andel efterhand och den totala volymen läkarbesök inom vårdval steg. Antalet mottagningsbesök hos de båda offentligt drivna enheterna inom LOV förändrades endast marginellt under den aktuella tidsperioden (figur 3.4) och 2015 gjordes merparten av läkarbesöken enligt LOV hos privata enheter. Mer detaljerade siffror framgår av bilaga 6.3. Figur 3.4. Antalet läkarbesök inom LOV vid offentliga respektive privata enheter Besöken hos de privata enheterna är initialt liten, men ökar kraftigt under 2014 och De offentliga enheternas vårdproduktion förblev nästan oförändrad efter införande av vårdval. Källa: Cambio Cosmic 12

349 Utvärdering av vårdval gynekologi Det kan också noteras att de offentliga enheterna utförde endoskopi 7 och gynbiopsier 8 i högre utsträckning än de privata enheterna (figur 3.5). Figur 3.5. Fördelning av läkarkontakter enligt DRG-koder * för de offentliga (övre delen) och de privata (nedre delen) enheterna. Den helt dominerande kategorin är koden O99O läkarbesök gynekologisk sjukdom. Notera att de privata enheterna utför relativt sett få ingrepp av typ endoskopi och gynbiopsier jämfört med landstingets enheter. Detta antal är troligen större i praktiken, men har inte blivit registrerade enligt DRG-koderna. * 2016 t.o.m. 30 juni. Källa: Cambio Cosmic. Jämför man besökens fördelning månad för månad framgår en tydlig nedgång vid de privata enheterna i juli månad, särskilt år 2015 (figur 3.6). En nedgång vid samma tid kan ses även vid de offentliga enheterna där den är mindre markerad, men å andra sidan märkbar även i augusti månad. 7 Undersökning med smalt kamerainstrument, i detta fall vanligen undersökning av livmoderns insida (s.k. hysteroskopi) 8 Vävnadsprov från område i den gynekologiska sfären, t.ex. livmodertappen 13

350 Utvärdering av vårdval gynekologi Figur 3.6. Utvecklingen av läkarbesök inom ramen för vårdval gynekologi månad för månad 2013-juni Den kraftiga volymökningen under 2015 har bromsat upp under Källa: Cambio Cosmic I diagrammet ingår inte barnmorske- och sjuksköterskebesök, som har mycket olika omfattning inom de olika enheterna. Flera enheter redovisar i princip inga barnmorskebesök, medan en enhet redovisade över sådana besök 2015 (figur 3.7 samt bilaga 6.3). Figur 3.7. Antalet barnmorske- alt. sjusköterskebesök inom LOV vid offentliga respektive privata enheter Besöken hos de privata enheterna är initialt liten, men ökar kraftigt under Besöken hos de offentliga enheterna ökar måttligt efter införande av vårdval. Källa: Cambio Cosmic 14

351 Utvärdering av vårdval gynekologi Slutsats: Vårdvolymerna inom de privata LOV-enheterna har ökat markant efter införande av vårdvalet 2013, medan volymerna inom landstingsenheterna varit tämligen oförändrade. 3.4 PATIENTER MED MÅNGA BESÖK Inom såväl offentliga som privata enheter förekommer ett fåtal patienter med ett stort antal besök inom respektive år. Det stora flertalet patienter har dock 1-3 besök. Genomsnitt kontakter/patient steg cirka 12 procent Detta tyder på att volymökningen delvis orsakas av att fler patienter kommer på fler besök (återbesök eller fler nybesök). År 2015 var det genomsnittliga antalet besök per patient och år 1,42 för de offentliga och 1,46 för de privata mottagningarna, d.v.s. en blygsam differens. Vi har inte haft möjlighet att i detta sammanhang utreda i vilken mån återbesöken sker vid samma enhet eller alternerar mellan vårdgivarna. 3.5 JÄMFÖRELSE MED TAXELÄKARE Det är självklart nödvändigt att jämföra utvecklingen av volymer inom LOV (privata och offentliga) med motsvarande förändring inom LOL under de aktuella åren. Flera enheter med LOL-avtal har annat journalsystem än Cosmic, varför det var nödvändigt att hämta vårdproduktionsdata från dessa enheter på annat sätt. Därför gjordes ett datauttag i Privera, där de privata enheterna redovisar sin totala vårdproduktion och som ligger till grund för den ersättning som betalas ut från landstinget till vårdgivarna. En jämförelse av perioden visar att besöksvolymerna inom LOL-avtal minskade avsevärt under 2015, dock inte i samma grad som den totala ökningen inom LOV Det totala antalet vårdkontakter inom LOL och LOV ökade därmed (figur 3.8). Observera att i dessa beräkningar ingår samtliga vårdkontakter som ger ersättning, inte enbart mottagningsbesök. När det gäller de privata LOV-enheterna bör det observeras att siffrorna i Cosmic och Privera skiljer sig år. Antalet kontakter är som regel större i Privera, vilket huvudsakligen beror på att Privera-statistiken inkluderar fler kategorier av vårdkontakter. Avtal/År LOV LOL Summa Figur 3.8. Vårdproduktion i privat driven vård mätt som antal vårdkontakter (i detta fall inkl. alla läkarbesök, sjuksköterskebesök och telefonkontakter) helåren Det sker och en kraftig ökning av vårdkontakter inom LOV (obs. här endast privata vårdgivares volymer) samt en tydlig minskning av volymerna inom LOL år Källa: Privera 15

352 Utvärdering av vårdval gynekologi Slutsats: Vårdproduktionen inom enheter med LOL avtal har minskat under senare år, dock inte i samma utsträckning som ökningen inom LOV. 3.6 TOTAL VÅRDPRODUKTION ÖPPENVÅRDSGYNEKOLOGI När vårdval gynekologi infördes beslutades att även de landstingsdrivna enheterna i Uppsala och Enköping skulle får ersättning enligt samma principer som de privata mottagningarna. Ett par större patientkategorier exkluderades dock i LOV-avtalet. Det gäller patienter med cancerdiagnos, den urogynekologiska mottagningen samt abortverksamheten. Enligt uppgift från de båda sjukhusenheterna i Uppsala och Enköping utgör de exkluderade grupperna omkring hälften av mottagningsbesöken vid respektive enhet. Dessa besöksvolymer ingår inte i redovisningen av vårdproduktion och inte heller i kostnadsberäkningarna i avsnitt 3.7. Adderas besöken inom LOL och inom offentlig plus privat LOV noteras en sammanlagd ökning med omkring 23 procent från 2013 till 2015 (figur 3.9). Beräkningarna bygger på totala antalet vårdkontakter som ger ersättning (läkare samt barnmorskor/sjuksköterskor) och bygger på en kombination av uppgifter från Cosmic (LOV offentliga) och Privera (LOV privata samt LOL). Figur 3.9. Uppskattning av förändring av totala antalet vårdkontakter (läkarbesök, sjuksköterske-/barnmorskebesök, telefonkontakter) genom summering av uppgifter registrerade för enheter med LOV och LOL avtal. Källa: Cosmic och Privera Möjliga förklaringar till en ökad total besöksvolym Som nämnts tidigare (avsnitt 3.2) har antalet väntande till landstingets gynmottagningar minskat avsevärt under den aktuella tidsperioden och särskilt under 2014 och Att de tidigare köerna betats av utgör således en rimlig delförklaring till den ökade vårdproduktionen under perioden. Som framgår av avsnitt 3.4 ökade antalet besök per patient inom LOV under perioden , vilket kan förklara en del av det ökade totalantalet besök. En del av vårdkontakterna inom LOV från 2013 och framåt utgörs av utomlänspatienter. År 2013 utgjorde dessa besök endast knappt 200, men 2015 hade siffran ökat till besök och utgjorde cirka 12 procent av LOV besöken (jämför figur 3.5). Två enheter (Linneamottagningen och Student- Gyn/GynHälsan) svarade detta år för omkring 86 procent av alla utomlänsbesök. Inom LOL enheterna låg andelen utomlänsbesök i samma storleksordning (13 och 15 procent) under , följt 16

353 Utvärdering av vårdval gynekologi av en minskning till 8,5 procent Det senare hänger troligen samman med att enskilda läkare avvecklat sin verksamhet inom LOL. Sammantaget är det osäkert om den volymökning som har noterats inom LOV beror på en ökad tillströmning av utomlänspatienter. En ytterligare tänkbar förklaring till den noterade volymökningen inom LOV är att det skett en volymminskning inte enbart inom enheter med LOL-avtal utan också inom andra av landstinget finansierade enheter, exempelvis ungdomsmottagningar och primärvårdsenheter. Sådana effekter har dock inte varit möjligt att närmare analysera inom ramen för den aktuella utvärderingen. En av de faktorer som behöver tas hänsyn till när man jämför volymer av detta slag över tid är förändringar av den aktuella befolkningens storlek under den aktuella tidsperioden. Enligt data från SCB ökade befolkningen i Uppsala län med 3,6 procent mellan 31 december 2012 (årsskiftet före vårdvalets införande) till 31 december Den största ökningen, 1,5 procent, skedde under det sista året. En mindre del av den observerade volymökningen kan därför tillskrivas en växande population. Frågor kring en ökad besöksvolym diskuteras mer ingående i kapitel 4. Slutsats: Det totala antalet vårdkontakter inom LOV- och LOL-avtal ökade med cirka 23 procent mellan 2013 och Till detta finns flera möjliga orsaker, som tillsammans kan förklara de ökade volymerna. 3.7 KOSTNADER Ersättningssystem Enligt de avtal som träffats inom vårdval gynekologi får de olika enheterna ersättningar från landstinget utifrån enhetspriser, som baseras på ett antal kategorier vårdåtgärder enligt vissa DRG-koder medan vissa behandlingar och besök ersätts enligt särskild artikel (se tabell 3.2). För läkarbesök inom vårduppdraget erhåller mottagningen kr inklusive patientavgiften. För DRG-koder utanför vårduppdraget (exempelvis infektioner) utgår en lägre ersättning. Tabell 3.2. Ersättningsbelopp enligt gynekologi Källa: Regelbok Vårdval gynekologi. Ersättning per behandlingstillfälle inom vårduppdraget (inkl. Pris kr patientavgift) Endoskopi kvinnliga genitalia DRG O Gynbiopsier DRG O Gynekologiska övriga åtgärder DRG O Läkarbesök gyn sjukdomar DRG O Telefonkontakt läkare gyn sjukdom/rådgivning och recept 250 Sjuksköterskebesök 450 Ersättning (inkl. patientavgifter) utanför vårduppdraget Besök som inte lett till ovanstående DRG Kostnadsutveckling inom LOV Kostnadsutvecklingen för landstinget för det aktuella vårdvalet följer i stora delar den beskrivna utvecklingen av antalet vårdkontakter, vilket är förväntat eftersom ersättningssystemet bygger på schablonbelopp, vari olika kostnadsposter är inkluderade (tabell 3.4). Den genomsnittliga ersättningen per besök som betalades ut till de offentliga enheterna enligt LOV-avtalet var kr år Ersättningen till de privata enheterna varierade men var i medeltal något lägre, vilket förklaras av dessa enheter redovisar ett lägre antal ingrepp av typ endoskopi och gynbiopsier (se bilaga 6.3, tabell 6.3). 17

354 Utvärdering av vårdval gynekologi Tabell 3.4. Ersättningar till vårdgivare för läkarbesök enligt LOV * (*t.o.m. 30 juni 2016). För ytterligare detaljer se bilaga 6.3. Källa: Cosmic. Besök hos barnmorska Barnmorskebesöken redovisas här separat eftersom i princip endast två mottagningar (Akademiska samt StudentGyn/GynHälsan) hade ett större antal sådana barnmorskebesök inom ramen för vårdvalet. År 2013 förekom 786 sådana besök, men 2015 hade antalet ökat markant (till 8 351). Student- Gyn/GynHälsan stod för drygt 87 procent av dessa besök. Barnmorskebesöken ersätts enligt samma taxa som sjuksköterskebesök, d.v.s. med 450 kr per besök. Totalt ersattes barnmorskebesöken enligt LOV med cirka tkr 2013 och cirka tkr 2015 (se bilaga 6.3, tabell 6.2). Totala kostnader Adderas ersättningar enligt LOV (plus ersättningar för barnmorskebesök) och sammanlagda kostnader enligt LOL-avtal (ersättningar för vårdkontakter enligt nationella taxan samt kostnader för läkemedel och medicinsk service) noteras en kostnadsökning från 2013 års nivå (cirka 39 miljoner kronor) till 2015 (cirka 52 miljoner kronor), en ökning med på omkring 13 miljoner kronor (figur 3.10). Detta innebär en kostnadsökning på 32,7 procent under perioden.. Figur Totala ersättningar (i miljoner kronor) från Landstinget i Uppsala län för samtliga kategorier vårdgivare inom LOV och LOL 2013 respektive 2015 (patientavgift ej inräknad). Källa: Cosmic (LOV offentliga) och Privera (LOV privata samt LOL) I denna summa inräknas alla slags kontakter som ger ersättning och inte enbart mottagningsbesöken. Det ska noteras att ersättningsbeloppen för de privata enheterna, som hämtas från Privera, är något högre än de som hämtas från Cosmic. Detta beror på att vissa andra ersättningar och kompensationer är medräknade i Privera-statistiken. Om utfallet för första halvåret 2016 (fram till 30 juni) framräknat på detta sätt skrivs fram för hela året genom att dubblera beloppet (d.v.s. utan diverse tänkbara justeringar för befolkningstillväxt, månadsvariationer och tidstrender) skulle utfallet även för 2016 hamna på cirka 50 miljoner kronor (figur 3.11). Om så visar sig bli fallet skulle den kraftiga kostnadsökningen som noterades ha avtagit under

355 Utvärdering av vårdval gynekologi Figur Ersättningar för de olika vårdgivarkategorierna t.o.m. 30 juni Källa: Privera och Cosmic Skattning av kostnader i relation till vårdproduktion Enligt uppdragsbeskrivningen ska kostnadseffektivitet (definierat som insatta resurser och mål i förhållande till resultat mätt i form av slutprestationer/vårdproduktion) belysas i denna utvärdering. Målet med införandet av vårdval gynekologi var att öka tillgänglighet och mångfald. Den totala vårdproduktionen inom vårduppdraget har ökat liksom de totala kostnaderna för landstinget. Det skulle därför vara av intresse att jämföra ersättningarna inom LOV respektive LOL. I båda fallen finns en enhetstaxa för läkarbesök. I schablonersättningen för besök inom LOV ingår dock fler kringkostnader än i normalarvode för läkarbesök inom nationella taxan. LOV- och LOL-avtalen är således olika uppbyggda och därför kan endast mycket begränsade slutsatser dras från en sådan jämförelse. Ett utförligare resonemang kring dessa frågor återkommer i kapitel 4. Slutsats: Landstingets samlade kostnader för öppenvårdgynekologi bedöms ha stigit efter införande av vårdvalet. Volymerna inom enheter med LOL-avtal har minskat men inte i lika hög grad som de totala volymerna inom LOV har ökat. Kostnadsökningen är kopplad till ökade produktionsvolymer. 3.8 DIAGNOSER OCH ÅTGÄRDER Uppgifter om rapporterade huvuddiagnoser år 2015 har inhämtats från Cosmic och de tio vanligaste diagnoserna redovisas nedan. Inom de offentliga enheterna är det en tämligen jämn fördelning mellan ett antal vanliga sjukdomsgrupper, bland annat äggstockscystor och muskelknutor på livmodern (figur 3.12). Inom de privata enheterna dominerar koden gynekologisk undersökning, som rapporterades som huvdudiagnos vid över kontakttillfällen, vilket motsvarar drygt 40 procent av de privata enheternas vårdkontakter. Den näst vanligaste diagnosen hos de privata enheterna var kvinnlig infertilitet. Det ska dock understrykas att diagnosfördelningen skilde sig avsevärt mellan de olika privata enheterna. 19

356 Utvärdering av vårdval gynekologi Figur De vanligaste huvuddiagnoserna vid läkarbesök inom de offentliga enheterna (till vänster) respektive privata enheterna (till höger). Obs. cirkeldiagrammet anger andelen bland de tio vanligaste diagnoserna och inte av samtliga. Koderna är ICD-10 koder. Att de privata enheterna i så hög grad inte sätter en mer specifik huvuddiagnos är problematiskt. En förklaring från en företrädare för de privata enheterna är att flera läkare varit osäkra på vilka diagnoskoder som gett normalt arvode och vilka som medfört reducerat arvode. För att inte riskera att få för låg ersättning har man angett en känd diagnoskod som man visste gav full ersättning vid normalbesök. Enligt regelboken sid. 17 ska vårdgivaren registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Det bör noteras att eventuella bidiagnoser inte kunnat eftersökas inom ramen för denna utvärdering. Diagnosfördelningen för utomlänspatienter visade ett tydligt mönster. Inom de privata enheterna dominerade olika infertilitetsdiagnoser medan cystor på äggstockarna var den vanligaste diagnosen inom de landstingsdrivna enheterna. Enligt uppgift ledningskontoret erhåller vårdgivarna samma ersättning för utomlänspatienter som för länsinvånare och landstinget erhåller motsvarande belopp från patientens hemlandsting enligt överenskommelser mellan landstingen. Dessa besök skulle således vara kostnadsneutrala för landstingen. Slutsats: Diagnossättningen skiljer sig i hög grad mellan de offentliga och privata enheterna. De senare sätter i hög utsträckning gynekologisk undersökning som huvuddiagnos. 3.9 ÅLDERSGRUPPER Med hjälp av data från Cosmic kunde åldersfördelningen för de patienter som varit föremål för besök i den gynekologiska öppenvården beskrivas. Det visade sig att det i detta avseende fanns stora skillnader mellan de olika mottagningarna i fråga om genomsnittsålder (tabell 3.5). 20

357 Utvärdering av vårdval gynekologi Tabell 3.5. Patienternas genomsnittsålder vid olika enheter inom vårdval gynekologi (samtliga mottagningskategorier, 2015) Enhet Snittålder (år) Akademiska sjukhuset 41 Lasarettet i Enköping 52 Centrumkliniken 43 Familjeläkarna Bålsta 43 Gynmottagning Carstensen 52 StudentGyn/GynHälsan 25 Linneamottagningen 33 Hos två enheter var genomsnittsåldern betydligt lägre än de övriga. StudentGyn/GynHälsan har en stor andel unga vuxna (20-30 år) som patienter medan Linneamottagningen som är gemensamt ägd och samlokaliserad med Carl von Linnékliniken (fertilitetsklinik) uppvisar en hög andel patienter i åldersgruppen mellan 30 och 40 år. Den senare kliniken rapporterar också en hög andel patienter med infertilitetsdiagnos i Cosmic. Om man jämför ålder och besöksvolymer för vårdval gynekologi framgår tydligt att det är ökningen av dessa yngre patientgrupper som står för i stort sett hela volymökningen (fig. 3.13). Figur Åldersföreldning för patienter hos privata resp. offentliga enheter helår 2015, år, samtliga typer av besök. Offentliga enheter (blå kurva) har tämligen jämn fördelning av besök mellan år. Hos de privata enheterna (grönt) är åldersfördelningen i genomsnitt betydligt lägre, vilket i betydande grad avspeglar två enskilda klinikers profil. 21

358 Utvärdering av vårdval gynekologi Den stora skillnaden mellan privata och offentliga orsakas i princip uteslutande av två enheters starkt ökade volymer inom yngre åldersgrupper. För StudentGyn/GynHälsans del handlar om volymökning inom åldersgrupper under 30 år medan det för Linnékliniken främst är åldersgruppen mellan 30 och 40 år som står för en stor del av enhetens besök. Slutsats: Volymökningen inom de privata LOV-enheterna är mest markant inom åldersgrupperna mellan 20 och 40 år och avspeglar två större enheters verksamhetsprofil VERKSAMHETSBERÄTTELSER Samtliga privata vårdgivare har lämnat in verksamhetsberättelser för de år de varit anslutna till vårdval. I berättelserna för 2015, som följer en mall som landstinget upprättat, uppger samtliga enheter att de: - följer regionala/lokala vårdprogram - har rutiner för vårdhygien, MRSA odling och sterilhantering - arbetar efter landstingets miljöprogram (alt. är miljöcertifierade enligt ISO 14001). - arbetar utifrån landstingets likabehandlingspolicy Flertalet enheter uppger att de arbetar efter landstingsgemensam rutin för dokumentation av levnadsvanor. Två enheter uppger att de har möjlighet att erbjuda akutbesök, d.v.s. mottagningsbesök med mycket kort varsel. Av berättelserna framgår att två privata enheter under året tagit emot mellan fem och tio vård- och medicinstuderande för verksamhetsförlagd utbildning. Endast en av mottagningarna har under året haft praktikplatser för AT-läkare och ST-läkare men flera av enheterna säger sig var positiva till att ta emot dessa om en sådan förfrågan skulle komma. Enligt regelboken ska vårdgivare medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Det finns också vissa åtaganden i fråga om prover och journaluppgifter ska vara tillgängliga för forskning. I mallen för verksamhetsberättelser finns dock inget fält för FoU-verksamhet. GynHälsan/StudentGyn lämnar dock information om forsknings- och utvecklingssamarbeten med bland andra Akademiska sjukhuset/uppsala universitet och Södersjukhuset/Karolinska Institutet, framför allt inom området reproduktionsmedicin. För Linneaklinikens del finns ett nära samarbete med den närbelägna Carl von Linnékliniken, som också bedriver forskning inom reproduktionsmedicin SYNPUNKTER FRÅN VÅRDGIVARNA Offentliga enheter Enligt företrädare för de båda landstingsdrivna enheterna har vårdvalet medfört mycket begränsade förändringar för deras verksamhet. De ser inga egentliga fördelar, däremot vissa nackdelar. De upplever att det är problematiskt att dela upp produktionen i vårdval och övriga gynekologisk öppenvård. I vissa fall är det först efter besöket, när läkaren angett diagnoskod, som det avgörs om patienten ska rapporteras med DRG-nummer enligt LOV eller inte. Beträffande ekonomi anser de att det är kostsamt med betalning av läkemedel (patienter som uppnått högkostnadsskydd) och hjälpmedel, d.v.s. att schablonersättningen inte är tillräcklig för att täcka kostnaderna. De offentliga enheterna beskriver att de patienter som söker vård där placeras i prioritetsordning utifrån principerna i riksdagens prioriteringsbeslut. De uppger att de patienter som har stora besvär erbjuds komma akut eller får tid inom kort tid, medan övriga får en längre väntan på besök. Det framkommer också synpunkter på att landstinget bör ställa högre krav på de privata aktörerna. De anser att flera patienter som remitterats från de privata mottagningarna varit otillräckligt utredda, vilket innebär onödiga besök för patienterna och onödiga kostnader. 22

359 Utvärdering av vårdval gynekologi Från Akademiska sjukhuset uttrycks farhågor för att vårdvalet kan försämra förutsättningarna för FoU-verksamheten genom att patientunderlaget inom vissa diagnosgrupper reduceras. Kvinnokliniken har noterat minskade besöksvolymer inom reproduktionsmedicin under 2015, vilket man anser kunna försvåra rekryteringen av patienter till kliniska studier. Privata enheter Företrädare för de privata enheterna uppgav sig vara i stort sett positiva till vårdvalssystemet och de avtal som slutits med landstinget. De anser det positivt att den långa väntetiden för patienterna har kunnat minskas. De flesta uppgav att verksamheten ökat mer än förväntat, och för vissa enheter har utomlänspatienter blivit en stor grupp. Det framkom också synpunkter på att ersättningssystemet motverkar komplett utredning/behandling eftersom provtagningar och åtgärder, som ska ingå i schablonersättningen enligt avtalet, är så kostsamma att lönsamheten är tveksam. Detsamma gäller ersättningen för gynbiopsier, som är lägre än kostnaden för själva laboratorieanalysen, som mottagningen får bekosta. Andra synpunkter som framförts är att det är kostsamt med de licenser som vårdgivarna får betala för systemet Cambio Cosmic, speciellt för vårdgivare med flera personalgrupper men tämligen få patienter. En enhet var missnöjd med att man fört fram kommentarer och förslag angående ersättningssystemet till förvaltningen, men inte fått återkoppling på framförda synpunkter. Systemet med DRG som bas innebär att flera patientgrupper ger lägre ersättning (kategorin utanför vårduppdraget ), trots lika mycket eller mer tidsåtgång. Det gäller bland annat inkontinens respektive graviditet efter vecka 12. Slutsats: De privata enheterna är som regel mer positiva till vårdvalssystemet än de offentliga. Båda riktar dock kritik mot ersättningssystemets utformning UPPGIFTER KRING VÅRDVAL GYNEKOLOGI INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING I syfte att samla kunskap från andra sjukvårdshuvudmän som infört vårdval inom det aktuella området, efterfrågades erfarenheter från Stockholms läns landsting (SLL), som är det enda landsting förutom Uppsala som genomfört en sådan förändring. SLL införde vårdvalet från och med Det ska dock observeras att utformningen av ersättningssystemet skiljer sig från det som används i Landstinget i Uppsala län. Öppenvårdsbesöken inom SLL ökade från år 2012 till cirka år 2015, vilket motsvarar en procentuell ökning efter tre år på cirka tolv procent (figur 3.14). Merparten utgjordes av läkarbesök och övriga besök utgjorde mindre än fem procent. Den största delen av ökningen noterades För Stockholms läns del var befolkningsökningen under perioden cirka fem procent, d.v.s. högre än i Uppsala län. En populationsökning kan således förklara en ansenlig del av den uppmätta volymökningen i Stockholms läns landsting. 23

360 Utvärdering av vårdval gynekologi Figur Utvecklingen av antalet öppenvårdsbesök i Stockholms läns landsting (tusental). Siffrorna avser endast SLL-patienter. Volymökningen från 2012 till 2015 var cirka 12 procent. Förklaringar: Röd=nationell taxa (LOL), mörkblå=vårdval (LOV), ljusblå=övriga avtal. Källa: Stockholms läns landsting, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Volymökningen i SLL åtföljdes av en kostnadsökning på cirka 15 procent under den aktuella perioden, d.v.s. i samma storleksordning som produktionsvolymen (figur 3.15). Den genomsnittliga ersättningen per besök låg på samma nivå som i Uppsala län. Figur Ersättningar för öppenvårdgynekologi, SLL, utifrån olika avtalstyper Siffrorna avser tkr. Ökningen är cirka 15 procent. Förklaringar: röd=nationell taxa (LOL), mörkblå= vårdval (LOV), ljusblå=övriga avtal. Siffrorna avser endast SLL-patienter. Ersättning utanför vårdval inkl. patientavgift, exkl. momskompensation 6%. Kostnad för medicinsk service pålagd för vårdgivare kopplade till nationell taxa. Källa: Stockholms läns landsting, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Liksom i Uppsala län har antalet vårdgivare ökat efter införande av vårdval. I Stockholms län har avtal enligt nationella taxan helt upphört från och med Den totala volymökningen och kostnadsstegringen har dock inte varit lika stor i SLL som i LUL. Diagnosrapporteringen inom vårdvalet i SLL uppvisade likheter med mönstret hos de offentliga vårdgivarna i Uppsala län. Klimakteriebesvär, atrofisk vaginit, kvinnlig infertilitet, ovarialcystor var vanligt förkommande huvuddiagnoser. Gynekologisk undersökning utgjorde cirka 18 procent av de tio vanligaste huvuddiagnoserna och sattes som huvuddiagnos i cirka två procent av samtliga besökstillfällen. 24

361 Utvärdering av vårdval gynekologi Åldersfördelningen hos behandlade patienter visar en topp i gruppen år (figur 3.16). Fördelningen uppvisar likheter med mönstret för de privata enheterna inom LUL (jämför figur 3.13). VÅRDHÄNDELSER ANTAL ÅLDERSGRUPP Figur Åldersfördelningen inom vårdval gynekologi i Stockholms läns landsting Källa: Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Slutsatser: Inom SLL ökade vårdproduktionen, mätt som antal läkarbesök per år, inom öppenvårdsgynekologi med cirka 12 procent mellan 2012 och Kostnadsökningen under perioden skattades till cirka 15 procent. Under denna period steg länets befolkning med cirka fem procent. 25

362 Utvärdering av vårdval gynekologi SAMLAD ANALYS, BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Med utgångspunkt i det underlagsmaterialet och de intervjuer som genomförts lämnas här samlade svar på utvärderingens frågeställningar. Avsnittet avslutas med ett antal rekommendationer och förslag. 4.1 HAR MÅNGFALDEN ÖKAT? Begreppet mångfald används ofta i dagens samhällsdebatt och har många betydelser. När införande av vårdval diskuterades i landstinget var det framför allt mångfald av vårdgivare som låg i fokus för intresset. I denna utvärdering har därför analysen av mångfald begränsats till att jämföra vilka olika vårdgivare som länets kvinnor har haft tillgång till före och efter vårdvalets införande. Antalet utförare av öppen gynekologisk specialistvård har ökat, liksom tillgången till barnmorskebesök. Däremot har den geografiska spridningen av utbudspunkter inte ändrats mer än marginellt. 4.2 HAR TILLGÄNGLIGHETEN TILL VÅRD ÖKAT? Kösituationen till landstingets mottagningar har förbättrats och väntetiderna för patienterna har minskat avsevärt sedan vårdvalet infördes år Antalet väntande har minskat liksom den genomsnittliga väntetiden. Den förbättrade väntetidsutvecklingen har inneburit att landstinget idag i högre grad når upp till de utfästelser som den nationella vårdgarantin innebär. För länets kvinnor har det blivit lättare att få en snar tid för undersökning, särskilt om man väljer en privat mottagning och dessutom har möjligheterna att boka tid via Internet ökat. Drop-in-mottagning och kvällsöppna mottagningar utgör andra exempel på en förbättrad tillgänglighet ur ett medborgarperspektiv. 4.3 HAR PATIENTTILLSTRÖMNINGEN FÖRÄNDRATS? Efter en förhållandevis trög start 2013 ökade tillströmningen av patienter till de olika privata vårdenheterna. Utifrån tillgängliga siffor ökade antalet unika patienter, särskilt i åldersgrupperna mellan 20 och 40 år. Genomsnittligt antal besök per patient ökade något, särskilt inom de privata enheterna. Vissa privata mottagningar upplevde en kraftigt ökad tillströmning av utomlänspatienter, men andelen icke C-länspatienter förefaller inte ha ändrats om man summerar uppgifter från samtliga LOV- och LOL-enheter. Den stora andelen patienter i de lägre åldersgrupperna (20-40 år), som utgjorde en större andel inom de privata LOV-mottagningarna jämfört med de offentliga, kan förklaras på åtminstone tre sätt. Dels kan det vara så att denna generation av kvinnor har större krav på att snabbt få professionell hjälp jämfört med äldre grupper som anpassat sig till att gå och vänta på vård. De yngre är vana att utnyttja privata alternativ, söker oftare via internet och väljer den vårdgivare som är snarast är tillgänglig. En annan förklaring är att det hos den nämnda åldersgruppen funnits dolda behov av att konsultera läkare om symptom eller frågor som man har. Som exempel på det senare kan nämnas den senaste tidens uppmärksamhet i medier kring endometrios, som beskrivs som den dolda kvinnosjukdomen. En annan förklaring kan vara att kvinnor i de högre åldersgrupperna har haft fler kontakter med sjukhusmottagningarna tidigare och har större förtroende för dessa. Därmed skulle de i högre grad vara beredda att vänta på att få återkomma till en mottagning de besökt tidigare, även i de fall patienten inte erbjuds tid hos samma läkare som tidigare. Som framgått av redovisningen av vårdproduktion har de offentliga enheternas volymer förändrats i tämligen liten omfattning i samband med införande av vårdvalet. Detta talar emot att införandet av vårdval skulle medföra försämrade förutsättningar för landstingets FoU-verksamhet. Patientgruppen med infertilitetsdiagnoser har dock minskat inom Akademiska sjukhuset och har samtidigt ökat inom vissa privata enheter. Från kvinnoklinikens sida uttrycks oro för att minskningen av detta patientunderlag ska försvåra möjligheterna för dess kliniska forskning inom området reproduktionsmedicin, men någon försämring har ännu inte kunnat beläggas med objektiva mått på forskningsaktivitet (exempelvis publikationsstatistik och examinationsfrekvens). Det bör tilläggas att två av de privata enheterna uppger betydande forskningsaktivitet inom just reproduktionsområdet. Sammantaget saknas belägg för att förändringarna av patientströmmarna inom vårdvalet haft en negativ inverkan på FoUverksamheten inom landstinget. 26

363 Utvärdering av vårdval gynekologi VILKA FÖRÄNDRINGAR HAR SKETT I VÅRDVOLYMER OCH KOSTNADER? Den totala volymökningen i landstinget från 2013 till räknat i antal ersatta vårdkontakter som helhet var i storleksordningen 23 procent. Ökningen av vårdproduktionen har av allt att döma flera olika förklaringar. Befolkningsökningen under perioden behöver medräknas, men utgör endast en mindre del. En annan förklaring till ökningen under de första åren är att vårdköerna betats av, d.v.s. en viss del av den stora gruppen av patienter, som fanns i köerna till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping före införandet av vårdval, har fått tid för besök under 2014 och 2015 och kö-volymen har därefter inte byggts på. Detta mönster har noterats vid andra uppföljningar av vårdvalsinförande (Vårdanalys 2013, Health Navigator 2015). Men ökningen kan också bero på att fler kvinnor kommer på besök, och att det genomsnittliga antalet besök per patient och år, ökat något. Eftersom ersättningssystemet bygger på fasta enhetspriser är det inte förvånande att också kostnaderna stiger. Enligt de beräkningar som landstinget gjort för utvärderingens syfte skattades kostnadsökningen till omkring 13 miljoner kronor från 2013 till 2015, viket motsvara en kostnadsökning på omkring 33 procent. Procentuellt var kostnadsökningen således större än ökningen av vårdkontakter, vilket synes bero på att parallellt löpande LOV- och LOL-avtal totalt sett innebär högre totalkostnader för landstinget (se vidare avsnitt 4.8). Utifrån siffor för första halvåret 2016 kan man dock räkna med en dämpad kostnadsökning för helåret Under arbetet med denna rapport användes följande illustration för att diskutera ingående komponenter och tänkbara patientflöden (Figur 4.1). Figur 4.1 Ingående komponenter och patientströmmar m.m. efter införande av vårdval gynekologi Målpopulationen för vårdval gynekologi utgörs huvudsakligen av kvinnliga invånare i C-län. Andelen utomlänspatienter ligger mellan 12 och 15 procent och fördelningen för landstinget som helhet ser inte ut att ha förändrats i och med vårdvalet. Vissa privata enheter inom vårdvalet har dock fått en kraftig tillströmning av patienter från angränsande län, framför allt från Stockholms och Gävleborgs län, men samtidigt har andelen utomlänspatienter inom LOL-enheter minskat. En mycket liten del av patienterna kommer från landets övriga län. Väntetiderna till landstingets enheter har minskat sedan införandet av vårdval, men oprioriterade fall kan i dagsläget likväl få vänta 2-3 månader på läkarbesök. Däremot kan samtliga privata enheter erbjuda tid inom 1-2 veckor, oavsett vilka besvär eller problem som kvinnan uppger. Parallellt med LOV-avtal finns i Uppsala län fortsatt gynekologer som är taxeläkare, d.v.s. med avtal enligt nationella taxan (LOL). Denna vårdgivargrupp har inte varit i fokus i denna utvärdering och vi har inte haft tillgång till uppgifter om vilka patienter som tas emot och vilka diagnoser och väntetider som är aktuella vid dessa enheter. 27

364 Utvärdering av vårdval gynekologi Förutom dessa kategorier kan patienter med gynekologiska besvär söka vård hos allmänläkare och vid särskilda STD- och ungdomsmottagningar. Det saknas tillräckliga data för att bedöma hur övriga vårdgivares produktion eventuellt påverkats av vårdvalet och i vilken grad dessa bidrar till att möta de aktuella vårdbehoven. Den ökade tillgängligheten till specialistbesök innebär troligen att färre patienter med gynekologiska besvär söker sig till vårdcentraler. Enligt flera intervjuade är denna vårdproduktion i dagsläget tämligen blygsam. Den ökning av volymer som påvisats i denna utvärdering kan ur ett folkhälsoperspektiv ses som positiv genom att fler patienter kommer till undersökning och därmed får snabbare hjälp med sjukdomar som på både kort och lång sikt skulle kunna förvärras. De yngre åldersgrupperna år står för merparten av volymökningen sedan införande av vårdvalet och infertilitet utgjorde en av de större diagnosgrupperna. Den skulle också enligt vissa tillfrågade kunna vara ett uttryck för överkonsumtion av specialistvård. Vår bedömning är att den ökade tillgången på specialistvård i grunden är positiv ur ett patientperspektiv. 4.5 VILKA DIAGNOSER ÄR MEST FREKVENTA? En förhållandevis stor andel av de privata enheterna satte gynekologisk undersökning som huvuddiagnos vid läkarbesök. Denna observation var ett av de mest förvånade resultaten i denna undersökning. Av beskrivningen i regelbok för vårdval gynekologi framgår vårduppdraget: Diagnostisera, behandla och följa upp gynekologiska sjukdomar och besvär, samt sjukdomar i reproduktionsorganen - Utföra övrig specialistkrävande utredning och behandling - Utföra ingrepp i lokalbedövning - Utföra preventivmedelsrådgivning som kräver specialistläkare. Vidare sägs: I tillämpliga fall följa vårdprogram och nationella riktlinjer avseende principer för återbesök och intervall mellan eventuella återbesök. Gynekologisk specialistvård som kräver akutsjukhusets kompetens ska hänvisas till sjukhus. Gynekologiska besvär som kan bedömas och behandlas i primärvården ska hänvisas till primärvården. Här anges också vilken typ av sjukdomstillstånd som förväntas vara aktuella för patientgruppen ifråga: Blödningsrubbningar, smärtor, graviditetsproblem, vulvavaginala besvär, urinvägsbesvär, cellförändringar, klimakteriebesvär, barnlöshetsproblematik, preventivmedelsrådgivning, framfallsbesvär, flytningsbesvär. Det kan alltså konstateras att det handlar om behandling av sjukdomar och besvär samt rådgivning och förskrivning beträffande preventivmedel. Däremot finns inget som anger att enheterna ska erbjuda allmänna hälsokontroller eller någon annan form av undersökningar av friska kvinnor. När gynekologisk undersökning anges som huvuddiagnos eller kontaktorsak framgår det således inte om besöket innefattas av vårduppdraget. För att följa upp vårdvalets effekter på vårdkonsumtionen är det med andra ord av stor vikt att rapporteringen av kontaktorsaker och diagnoser blir korrekt. Diagnossättning är också väsentlig för öppenhet och transparens inom den skattefinansierade vården i allmänhet, liksom för uppföljning av sjukvården på nationell nivå. De brister som påtalats i diagnosrapporteringen utgör ett betydande problem för att åstadkomma en adekvat uppföljning av verksamheten. 4.6 SKILLNADER I PRAXISMÖNSTER (DRG-KODER OCH DIAGNOSER) Det förelåg relativt stora skillnader mellan enheterna i fråga om andelen besök hos sjuksköterska och barnmorska, liksom beträffande verksamhetens inriktning i fråga om åldersgrupper och diagnoser/sjukdomsgrupper. De båda offentliga enheterna uppvisade en mer allmängynekologisk verksamhetsprofil, liksom tre av de fem privata mottagningarna. Två privata enheter företedde en mer tydlig inriktning mot vissa diagnos- och åldersgrupper. Detta kan ses som en anpassning till den aktuella efterfrågan hos dessa grupper. 28

365 Utvärdering av vårdval gynekologi De båda offentliga enheterna rapporterade fler ingrepp av typ endoskopi 9 och gynbiopsier 10 jämfört med de privata. En orsak till detta kan vara att ersättningssystemet inte ger full kostnadstäckning för denna typ av ingrepp och därmed lägre lönsamhet, vilket en privat driven verksamhet sannolikt är mer känslig för. Det förefaller dock som om det föreligger problem i landstingets registrering av dessa ingrepp, varför uppgifterna bör tolkas med försiktighet. Båda offentliga och privata enheter uppvisade en mycket låg andel övriga åtgärder och läkarbesök utanför vårduppdraget, som båda ger lägre ersättning. Dessa mönster var i allt väsentligt detsamma under den aktuella tidsperioden ( ). 4.7 FÖR- OCH NACKDELAR MED NUVARANDE ERSÄTTNINGSSYSTEM Samtliga vårdgivare lämnade kommentarer kring det nuvarande ersättningssystemet. Den mest framträdande kritiken, från både offentliga och privata vårdgivare, var den låga ersättningen för ingrepp av typ endoskopi och gynbiopsier, vilket ökar risken för att patienter remitteras vidare utan att de är tillräckligt utredda. En annan kommentar var att systemet med DRG som bas innebär att vissa patienter ger lägre ersättning än vad som motiveras av arbetsinsatsen. Farhågor uttrycktes att detta skulle kunna leda till en olycklig selektion av patienter. 4.8 KOSTNADSEFFEKTIVITET I den gängse användningen av begreppet kostnadseffektivitet jämförs som regel två olika vård- eller behandlingsalternativ med varandra 11. I detta fall har landstinget velat belysa kostnadernas utveckling i relation till vårdproduktionen i samband med införande av LOV-avtal. Då ersättningssystemet bygger på enhetspriser är det inte förvånande att vårdproduktion och kostnader ökar på ett tämligen likartat sätt. Det innebär i princip att länsbefolkningens storlek och dess efterfrågan på läkarbesök och andra vårdkontakter kommer att styra kostnadsutvecklingen, givet att enhetspriserna inte förändras över tid. Eftersom avtalen enligt nationella taxan funnits kvar sedan LOV-avtalen införts hade det varit av intresse att försöka jämföra vårdproduktionen och kostnaderna inom LOV och LOL. Det faktum att den samlade kostnadsökningen (cirka 33 procent) var högre än ökningen av totalantalet vårdkontakter (23 procent) kan anses indikera att det nya systemet är mindre kostnadseffektivt. Dessa beräkningar bygger dock på en rad förenklingar i fråga om både volymer och kostnader. Dessutom har vissa mottagningar avtal inom både LOL och LOV, vilket möjliggör en patientselektion, som kan påverka resultatet. Huruvida det nuvarande vårdvalsystemet är att betrakta som kostnadseffektivt i jämförelse med nationella taxan låter sig således inte besvaras utifrån tillgängliga underlag. En jämförande analys av kostnadseffektivitet mellan LOV och LOL skulle kräva någon form av substansgranskning, förslagsvis i form av genomgång av ett antal journaler från jämförbara enheter/patientgrupper samt en noggrann analys av utbetalda ersättningar i dessa fall. 4.9 JÄMFÖRELSE MED ERFARENHETER INOM SLL Erfarenheterna från SLL uppvisade en del likheter med bilden i LUL. Volym- och kostnadsökningarna ligger dock lägre i Stockholms-landstinget, men det ska noteras att dessa siffror inte är helt jämförbara, eftersom reglerna, ersättningssystemen och redovisningen är olika uppbyggda. I båda fallen har dock minskning av befintliga vårdköer bedömts utgöra en bidragande orsak till volymökningen. Inom SLL ökade vårdproduktionen, mätt som läkarbesök, inom öppenvårdsgynekologi med cirka 12 procent mellan 2012 och Kostnadsökningen skattades till cirka 15 procent. Under denna period steg länets befolkning med cirka fem procent. SLL har således haft en mindre uttalad volymoch kostnadsökning i samband med införande av vårdval gynekologi än Landstinget i Uppsala län. Volymökningen för läkarbesök i SLL var mest framträdande under de första två åren med vårdval och volymerna stabiliserade sig därefter, ett mönster som liknar det i Uppsala län. En noterbar skillnad mellan landstingen är att antalet avtal med läkare enligt nationella taxan minskade snabbare när vårdvalet infördes inom SLL. 9 Undersökning med smalt kamerainstrument, i detta fall vanligen undersökning av livmoderns insida (s.k. hysteroskopi) 10 Vävnadsprov från område i den gynekologiska sfären, t.ex. livmodertappen 11 TLV. Introduktion till hälsoekonomisk utvärdering. 29

366 Utvärdering av vårdval gynekologi AVSLUTANDE KONKLUSION Införandet av vårdval gynekologi i Uppsala län har inneburit ett större utbud av vårdgivare, framförallt i centrala Uppsala. Det har också medfört en ökad tillgänglighet för patienter och att väntelistorna till landstingets mottagningar har minskat. Tillströmningen av patienter till privata enheter har medfört en total volymökning, som huvudsakligen ligger inom åldersgrupperna år. Landstingets kostnader för denna vård har stigit tidsmässigt i samband med volymökningen, men var procentuellt sett högre. Kostnadsökningen ser ut att ha avtagit under 2016 i takt med en minskning av vårdproduktionen inom nationella taxan. Likafullt har införandet av vårdval gynekologi medfört en betydande kostnadsökning för landstinget, som bör ställas i relation till vad som uppnåtts utifrån ett prioriteringsperspektiv. Som nämnts ovan innehåller det nuvarande regelverket för vårdvalet vissa problem, som påverkar uppföljningen av verksamheternas insatser och utbetalda ersättningar. De databaser som utnyttjas för produktionsstatistik respektive för utbetalning av ersättningar till vårdgivarna är inte optimalt kopplade till varandra och det finns vissa svårigheter att ta fram nödvändiga uppgifter. Detta bör föranleda åtgärder från landstingets sida REKOMMENDATIONER Utifrån erhållna resultat och ovanstående resonemang kring utvärderingsfrågorna lämnas följande rekommendationer till Landstinget i Uppsala län: Håll fast vid ambitionen att minska väntetiderna Vårdköer är problematiska och kostsamma eftersom det tar mycket resurser att administrera väntelistor, besvara samtal från oroliga patienter och anhöriga, och när köerna så småningom ska betas av uppstår likväl ökade kostnader, vilket denna utvärdering visar. Efter fleråriga problem med långa väntetider för besök hos gynekolog har landstinget under de senaste åren uppnått en förbättrad tillgänglighet inom detta område. Detta måste i grunden ses som mycket positivt. Kostnadsökningen är dock betydande och bör sättas i ett sjukvårdspolitiskt prioriteringssammanhang. Se över ersättningsystemet De synpunkter på problem inom ersättningssystemet som framförts i denna utvärdering bör utgöra underlag för en revidering av reglerna för ersättning inom vårdval. Översynen av ersättningssystemet bör göras i syfte att undvika effekter som kan motverka en god och ändamålsenlig vård. En möjlig princip kan vara en kombination av enhetstaxa för själva mottagningsbesöket och att tillkommande tjänster som prover och extra undersökningar blir fria nyttigheter eller att vårdgivaren står för en mindre del av sådana kostnader. Enligt nuvarande system är mycket av kringkostnader inkluderat i enhetspriset, vilket kan innebära ett underutnyttjande av vissa provtagningar som innebär kostnader för enheten. Om vårdgivarna däremot skulle erhålla full kostnadstäckning för alla kringkostnader, finns en viss risk för onödiga åtgärder och därmed en överkonsumtion. En möjlig lösning på detta dilemma kan vara medfinansiering, dvs. att kostnaden på lämpligt sätt fördelas mellan vårdgivaren och landstinget. En utgångspunkt kan vara att landstinget bekostar merparten av utgiften. Landstinget bör också överväga att en sammanhållen ersättningslösning för landstingets enheter, eftersom den nuvarande uppdelningen i patientgrupper endast förefaller att försvåra vårdadministration och ekonomisk redovisning. Förstärk uppföljningen av öppenvården Samtliga patienter i slutenvården rapporteras till Patientregistret vid Socialstyrelsen och landstingets kliniker deltar i flera av de kvalitetsregister, som finns inom slutenvården, exempelvis Gyn opregistret. Inom den öppna vården finns i dagsläget få sådana instrument för kvalitetsuppföljning av allmängynekologiska fall. När landstinget nu satsat på att förbättra tillgången på gynekologisk specialistvård är det rimligt att detta åtföljs av en förstärkt uppföljning av vårdinsatserna. För detta krävs ett samspel av flera professioner och särskilt mellan medicinsk, ekonomisk och statistisk kompetens. Verksamhetsberättelserna behöver få en annan utformning för att fler aspekter av verksamheten kan bedömas utifrån uppställda krav, bland annat beträffande FoU aktivitet. En förstärkt uppföljning gör det möjligt att öka transparensen kring vilka insatser som görs av vårdenheterna och vilka resultat som uppnås. 30

367 Utvärdering av vårdval gynekologi Flera parter har berättigat intresse av att få del av sådan information: patienter, vårdgivare, medborgare/skattebetalare och förtroendevalda politiker. Under den aktuella tidsperioden har Landstinget i Uppsala län haft två typer av avtal för privat gynekologisk öppenvård, det nya LOV och det tidigare LOL. Eftersom även en del av vården vid landstingets mottagningar ingår i LOV blir bilden än mer uppsplittrad. Det framstår som olyckligt att ha två parallella ersättningssystem för den privata vården eftersom det försvårar både uppföljning och styrning. Om vårdvalsavtalen ska permanentas rekommenderar vi att landstinget strävar efter att harmoniera redovisningen inom LOV och LOL för att göra det lättare att få överblick och kunna styra över vårdproduktion och kostnader. Önskar landstinget fördjupa analysen av de problemställningar som lyfts fram i denna rapport, exempelvis kring indikationsglidning eller återbesöksfrekvens, rekommenderas i först hand metoder som innehåller strukturerad journalgranskning. Vill man få ytterligare underlag för att revidera ersättningssystemet kan mer ekonomiskt inriktade studier av typ jämförande kostnadsanalyser mellan LOV- och LOL- avtalen utgöra ett komplement. Ställ krav på rapportering av diagnoser och väntetider Enligt regelboken ska fördjupade uppföljningar utgöra ett instrument för att följa upp vårdens kvalitet. Vid sådana utgör journalgranskningar och övrig vårddokumentation en viktig grund, vid sidan av uppföljningen via kvalitetsregister och andra databaser. Tydliga huvuddiagnoser och bidiagnoser enligt ICD-10 samt utförda åtgärder enligt KVÅ är i detta sammanhang av stor vikt. I denna undersökning noterades att en stor andel av de privata enheterna satte gynekologisk undersökning som huvuddiagnos. Detta förefaller bero på en missuppfattning av regelverket. Landstinget bör därför tydliggöra kraven på diagnossättning och övrig vårddokumentation i kommande revidering av regelboken. Ett ytterligare sätt att utveckla uppföljningen är en ökad användning av patientenkäter, där omdömen och erfarenheter från patienter och närstående kan samlas. Dels kan landstinget utnyttja befintliga instrument som Vårdbarometern och Nationella patientenkäten i dessa sammanhang, dels kan landstinget använda egna enkäter eller andra underlag (intervjuer, fokusgrupper, sociala medier) för att belysa hur länsinvånarna uppfattar och värderar vårdvalet och andra aktuella förändringar inom hälso- och sjukvården. Landstinget rekommenderas också att vidta åtgärder för att kunna införliva de privata enheterna i den officiella väntetidsstatistiken, som idag bygger på de offentliga enheternas väntetidssiffror. Detta skulle ge en mer rättvisande bild av tillgängligheten i landstinget, som i själva verket är betydligt bättre än den nuvarande statistiken visar. 31

368 Utvärdering av vårdval gynekologi REFERENSER 1. Lag (2008:962) om valfrihetssystem, Svensk författningssamling 2008: Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Svensk författningssamling 1993:1651, t.o.m. SFS 2012: Vem har vårdvalet gynnat? Vårdanalys. Rapport 2013:1. 4. Analys av konsekvenser av införande av vårdval specialistvård i Uppsala län. Health Navigator, Vårdval Uppsala län. Förfrågningsunderlag/Regelbok för Gynekologi Öppenvård. Landstinget i Uppsala län Introduktion till hälsoekonomisk utvärdering. TLV ICD-10-SE KVÅ. Klassifikation av vårdåtgärder Vägledning till Nord DRG Väntetider i vården Öppenvårdsgynekologi. Gottlieb, C & von Schoultz, B. Liber förlag

369 Utvärdering av vårdval gynekologi BILAGOR 6.1 REGELBOK FÖR VÅRDVAL GYNEKOLOGI Utdrag ur Regelbok: Vårduppdraget Uppdraget omfattar gynekologisk specialistvård inom öppenvården. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud som Landstinget i Uppsala län bedömer ska finnas inom den gynekologiska öppenvården och utgöra en naturlig del av det uppdrag landstinget bedömer ska finnas inom den gynekologiska specialiteten. Patienter ska tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. Målet är att patienterna ska slutbehandlas för de tillstånd som ingår i detta uppdrag. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. Gynekologisk specialistvård som kräver akutsjukhusets kompetens ska hänvisas till sjukhus. Gynekologiska besvär som kan bedömas och behandlas i primärvården ska hänvisas till primärvården. Vårdgivare ska till andra vårdgivare av hälso- och sjukvård tillhandahålla rådgivning i individuella patientfrågor rörande gynekologisk sjukvård. Vårdtjänst Uppdraget omfattar gynekologisk mottagning och ingrepp i lokalbedövning. Vårdgivaren ska inom ramen för uppdraget Diagnostisera, behandla och följa upp gynekologiska sjukdomar och besvär, samt sjukdomar i reproduktionsorganen Utföra övrig specialistkrävande utredning och behandling Utföra ingrepp i lokalbedövning Utföra preventivmedelsrådgivning som kräver specialistläkare I tillämpl iga fall följa vårdprogram och nationella riktlinjer avseende principer för återbesök och intervall mellan eventuella återbesök Inom en gynekologisk mottagning förekommer bland annat följande besvär: blödningsrubbningar, smärtor, graviditetsproblem, vulvavaginala besvär, urinvägsbesvär, cellförändringar, klimakteriebesvär, barnlöshetsproblematik, preventivmedelsrådgivning, framfallsbesvär, flytningsbesvär. Ersättning sker differentierat med DRG eller enhetspris, se kapitel 10. Gynekologisk öppenvård kan i flera delar skötas kostnadseffektivt via ett konsultativt arbetssätt med specialutbildade sjuksköterskor/barnmorskor i första patientkontakt. Följande åtgärder bedöms ingå i ett normalbesök hos läkare: Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Rutinundersökningar som görs på merparten av patienterna inom den egna specialiteten 33

370 Utvärdering av vårdval gynekologi Uppföljning/ kontroll av insatt behandling Beslut om ytterligare utredning/ behandling Läkemedelsförskrivning Sjukskrivning Information till och samtal med patienten och eventuellt med närstående Suturtagning och enklare omläggning Kapillär och venös provtagning (med eventuell smärtlindring) och odlingar, blodtryck Journaldokumentation Ev. bilddokumentation vid behov Remiss UNS Kontakter med sjukvårdspersonal Rutinmässiga kontakter angående patienten med externa samarbetspartners INTERVJUADE PERSONER/UPPGIFTSLÄMNARE Vårdgivarföreträdare Privata enheter Charlotte Möller, Centrumkliniken, Uppsala Helena Åkerud, StudentGyn/GynHälsan, Uppsala Katajon Nazemian, Carstensen Gyn, Uppsala Jan Holte, Linneamottagningen, Uppsala Tomas Bodin, - - Jonas Thun, Familjeläkarna Bålsta Offentliga enheter Kristiina Kask, Akademiska sjukhuset Monica Mäki Karlstrand, Lasarettet Enköping Elisabet Ljunger, - - Marie Thulin, - - Övriga personer som intervjuats eller bidragit med underlag Marianne Pira, Ledningskontoret LUL Staffan Thore, Ledningskontoret LUL Erica Hult, Ledningskontoret LUL Jan von Knorring, Beslutsstöd LUL Kerstin Högberg, Beslutsstöd LUL Annie Sandell, avtalshandläggare, SLL 34

371 Utvärdering av vårdval gynekologi VOLYMER OCH ERSÄTTNINGAR Tabell 6.1. Kontakter inom LOV, C-län plus Riks Region. Med kontakter menas samtliga läkarbesök och vårdåtgärder enligt DRG-koderna O99O, O70O, O770, O78O. Källa: Cosmic data, * (*t o m juni 2016). Ersättningar anges exkl. patientavgift. * Vårdcentralen Centrum och Centrumkliniken är samma enhet men särredovisas i Cosmic p.g.a. namnbyte i april Tabell 6.2. Kontakter inom LOV, C-län plus Riks Region. Med kontakter menas samtliga barnmorske- och sjuksköterskebesök. Källa: Cosmic data, * (*t o m juni 2016) Tabell 6.3. Översikt över antalet kontakter, genomsnittliga ersättningar per läkarbesök och antalet kontakter per patient. Källa: Cosmic 35

372 Utvärdering av vårdval gynekologi Tabell 6.4. Översikt över kontakter och genomsnittliga ersättningar per besök hos barnmorska/sjuksköterska. Källa: Cosmic 36