Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

Relevanta dokument
7. Fouriertransformen

Fouriermetoder för. Signaler och System I HT2007

Fouriermetoder för VT2008

Fouriermetoder för Signaler och system I

Lösningar till Matematisk analys IV,

Signal- och bildbehandling TSBB14

1. Geometriskt om grafer

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

Signal- och bildbehandling TSBB14

Differentialekvationssystem

Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1

7. Sampling och rekonstruktion av signaler

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

uhx, 0L f HxL, u t Hx, 0L ghxl, 0 < x < a

På föreläsningen går jag relativt snabbt igenom grunderna fourierserieutveckling av periodiska signaler, bild 2 7.

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

SIGNALER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

SF1635, Signaler och system I

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Repetitionsuppgifter

Anm 3: Var noga med att läsa och studera kurslitteraturen.

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Funktionen som inte är en funktion

Signal- och bildbehandling TSBB14

5. Några viktiga summations- och integrationsformler.

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =

Kontrollskrivning i TSDT84 Signaler & System samt Transformer för D

Kontrollskrivning i TSDT84 Signaler & System samt Transformer för D

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Transformmetoder. Kurslitteratur: Styf/Sollervall, Transformteori för ingenjörer, 3:e upplagan, Studentlitteratur

Facit till Signal- och bildbehandling TSBB

INTEGRALER AV TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER. Viktiga trigonometriska formler vid beräkning av integraler: (F1) (F2) (F3)

Reglerteknik AK, FRT010

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Demodulering av digitalt modulerade signaler

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

TATA 57/TATA80 18 augusti Lösningar 1) Lösning 1: Z-transformering av ekvationen (med hänsyn tagen till begynnelsevillkoren) ger.

Lösningar till tentamen i Transformmetoder okt 2007

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Egenvärden och egenvektorer

Transformer och differentialekvationer (MVE100)

Laplacetransformen. Från F till L. Den odiskutabla populäriteten hos Fourierintegralen. f HtL - w t t, w œ R (1)

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Rita även grafen till Fourierserien på intervallet [ 2π, 4π]. (5) 1 + cos(2t),

Laboration 3: Växelström och komponenter

Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 10 januari 2017 kl. 14:00-19:00. a+bx e x 2 dx

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

SF1635, Signaler och system I

Laboration D182. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvenskretsar. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Ola Ågren v 4.

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Lösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 2, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 9 juni 2011, kl.

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Om de trigonometriska funktionerna

Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

Signal- och bildbehandling TSBB03

Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

2 Laboration 2. Positionsmätning

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

VII. Om de trigonometriska funktionerna

Kolla baksidan på konvolut för checklista Föreläsning 6

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

MVE500, TKSAM Avgör om talserierna är konvergenta eller divergenta (fullständig motivering krävs). (6p) 2 n. n n (a) n 2.

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Transkript:

Insiuionen för maemaik KTH För Kursen 5B09/5B5: Lien formelsamling Speciella funkioner Språngfunkionen (Heavisides funkion) u() =, om > 0, 0, om < 0. Signumfunkionen sign =, om > 0,, om < 0. Rekangelfunkionen rec =, om < /, 0, om > /. Falning x() * y( ) = x( τ) y(τ) dτ x() * δ( a) = x( a) Allmännare x() * δ (n) ( a) = x (n) ( a) 05098

Fourierinegraler: Fourierserier och fourierinegraler x() = X(ω) e jω dω, X(ω) = x() e jω d, x() d = X(ω) dω (Synesekvaion) (Analysekvaion) (Parsevals relaion) L-periodiska fourierserier: Komplex varian: x() = cn e jn/l. n = (Synesekvaion) c n = L x() e jn/l d, <L> <L> sår för vilke som hels inervall av längd L. (Analysekvaion) Reell varian för reella x(): L <L> x() d = cn. n = (Parsevals relaion) x() = a 0 + ( an cos (n/l) + b n sin (n/l) ). n = a n = L x() cos (n/l) d, b n = L x() sin (n/l) d. <L> Samband mellan de komplexa och de reella koefficienerna (n 0, b 0 = 0): <L> a n = Re c n, b n = Im c n, c n = a n jb n, c n = a n + jb n. L x() d = a 0 4 <L> + ( an + b n ) n = (Parsevals relaion)

Fourierransformer Allmänna egenskaper: Funkion Transform Om x() Z(ω) så Z() x( ω) x() X ( ω ) e jω 0 x() X (ω ω 0 ) x( 0 ) e jω 0 X (ω) x(a), a 0 a X ω a x( ) X( ω) (x * y)( ) X(ω) Y(ω ) x( ) y() (X * Y)(ω ) d d x( ) jω X(ω) x() d n d x( ) n x() Sampling av x() med sampelavsånd T L-periodisk forsäning av x() j j n d dω X( ω ) (jω) n X(ω) d n dω n X( ω ) /T-periodisk forsäning av /T X(ω) Sampling av /L X(ω) med sampelavsånd /L

Speciella ransformer Funkion Transform δ() δ(ω) δ( 0 ) e jω 0 e jω 0 δ(ω ω 0 ) δ( 0 ) + δ( + 0 ) e jω 0 + e jω 0 = cos(ω 0 ) cos (ω 0 ) (δ(ω ω 0 ) + δ(ω + ω 0 )) δ( 0 ) δ( + 0 ) e jω 0 e jω 0 = i sin(ω 0 ) sin (ω 0 ) j(δ(ω ω 0 ) δ(ω + ω 0 )) δ( nt) /T δ(ω n/t) n = n = u() jω + δ(ω ) sign( ) jω rec (/P) sinc (/()) sinc( ) P sinc (Pω/()) rec (ω) rec (ω /()) u() jω + δ(ω ) sign( ) jω

Funkioner med raionella ransformer Konsanen a förusäs vara > 0 Funkion Transform δ (n) () (jω) n e a u() a + jω e ja sign j a + ω n e a (n )! u() (a + iω) n j n n e ja (n )! e a u( ) sign (a + ω) n a jω e ja sign i a ω ( ) n e a (n )! u( ) (a jω) n n e ja j n (n )! sign (a ω) n sign iω n (n )! sign (jω) n e a a e a sign sin a sign cos a sign a + ω jω a + ω a a ω jω a ω

Exempel: a. Lå x() =, då <, 0, då >. Beräkna dess fourierransform. Lösningskisser: En räfram möjlighe är 0 X(ω) = x() e jω d = ( + ) e jω d + 0 ( ) e jω d, där inegralerna sedan löses med hjälp av pariell inegraion. En annan a man observerar (ria fig och konrollera!) a x () = δ( + ) δ() + δ( ), sam a x() e jω d = x () e jω ( jω) d, (parialinegrera vå gånger och noera a de uinegrerade ermerna = 0, efersom x() e jω 0, då ±.) Man får sedan direk a x() e jω d = Dea om ω 0. För ω = 0; X(0) = ( jω) e jω = e jω + =0 e jω = = ω {ej + e j } = ω ( cos ω). ( ) d =, b. Besäm den komplexa och den reella fourierserieuvecklingen av den 3-periodiska forsäningen av funkionen x() ovan. Lösningsskiss: Analysekvaionen för fourierserier ger de komplexa koefficienerna 3/ c n = 3 x() e jn/3 d = 3 x() e jn/3 d = 3 X(n/3) = 3/ 3 = Enlig ovan = n ( cos (n/3)), n 0, c 0 = 3. Också den reella uvecklingens koefficiener kan avläsas här: 3 a n = Re c n = n ( cos (n/3)), n >, a 0 = 3, b n = Im c n = 0.

Exra övningar om fourierserier och -inegraler. Lå x() = sin + 3 cos 4 a. Verifiera a funkionen är -periodisk och uveckla den i reell respekive komplex -periodisk fourierserie. b. Verifiera a funkionen också är -periodisk och uveckla den i reell respekive komplex -periodisk fourierserie.. Lå x() = δ( 3) + (sin ) δ( /6). a. Besäm fourierransformen ill x(). b. Lå y() vara den 4-periodiska forsäningen av funkionen x(). Besäm y:s komplexa fourierseriekoefficiener. 3. Den 3-periodiska generaliserade funkionen x() har de komplexa fourierseriekoefficienerna c n = ( ) n. Besäm x(). 4. a. Besäm c n så a b. Besäm a n och b n så a cn e jn = e i inervalle < <. n = a 0 + (an cos n + b n sin n) = e i inervalle < < n = 5. a. Beräkna fourierransformen ill x() =, då <, 0, då <. b. Besäm de komplexa och de reella fourierseriekoefficienerna ill y(), den -periodiska forsäningen av x(). c. Besäm de komplexa och de reella fourierseriekoefficienerna ill z(), den -periodiska forsäningen av x(). d. Skissera graferna för y() och för z().

6. Lå x(), y(), z() och v() vara -periodiska funkioner. Deras grafer framgår av följande figurer: x() y() = 3 = = z() δ( + ) v() δ( ) a. Vilka samband finns mellan x (), y() och v(), mellan y () och z() och mellan z () och v()? b. Vilka samband finns mellan de komplexa fourierseriekoefficienerna a n, b n, c n och d n, n 0, för respekive funkioner? c. Använd resulae i b. för a skriva upp FS-koefficienerna ill x(). 7. Lå x() = rec cos a (Ria!) a. Verifiera a x () + a x() = (a sin a) ( δ( ) + δ( + ) ). b. Besäm koefficienerna i den komplexa fourierserieuvecklingen av den -periodiska forsäningen av x() för de fall då a ine är någo helal. c. Vilka är koefficienerna då a är e helal? 8. Beräkna fourierransformerna ill följande signaler: a. rec ( ), b. e cos, c. rec, d. sin rec, e. sinc, f. cos sinc, g. sinc * sinc.

9, Ur abell har vi a fourierranssformen av e a är /a e ω /(4a) (a > 0). Bersäm fourierransformerna ill: a. e, b. e e, c. e * e.

Svar: a. a 4 = 3, b =, övriga a- och b-koefficiener = 0, c = j, c = j,c 4 = c 4 = 3, övriga c n = 0. b. a = 3, b =, övriga a- och b-koefficiener = 0, c = j, c = j, c = c = 3, övriga c n = 0. (Ledning: Använd Eulers formler och synesekvaionen.) a. X(ω) = 3 e 3jω + e jω/6. (Ledning: Förenkla förs funkionen.) b. c n = 3 4 ( j)n + 8 ejn/. ( Obs a c n = 4 ( ) ) X n. 3. x() = 3 n = ( ) n δ( 3n/) (Ledning: Synesekvaionen ger x() = e j(n + )/3 = e j/3 e jn (/3), använd sedan idenieen n = 5a. c n = ( ) n e e ( jn) n = e jn/l = L n = 4 n = δ( nl) och a y() δ( a) = y(a) δ( a).) 4b. a n = ( ) n e e +n, b n = ( ) n+ e e n +n 5a. 4 ω 3 (sin ω ω cos ω), då ω 0, = 4 3, då ω = 0. 5b. c n = n 3 sin n n cos n, (n 0). c 0 = 3 ; 4 a n = n 3 sin n 4 n cos n, (n ). a 0 = 4 3 ; b n = 0. 5c. c n = n ( )n+, (n 0). c 0 = 3 ; 4 a n = n ( )n+, (n ). a 0 = 4 3 ; b n = 0. 5d. -periodisk forsäning 5 3 3 -periodisk forsäning 5

6a. x () = 3 y() 3 v(), y () = z(), z () = v(). 6b. För n 0: jn a n = 3b n 3 d n, jn b n = c n, jn c n = d n. 6c. d n = ( ) n a n = j ( )n n 3 ( n 6) för n 0. x() udda funkion a 0 = 0. 7b. c n = ( ) n a sin a (a n ) 7c. Om a = N: c N = c N =, övriga c n = 0. (Obs a den -periodiska forsäningen = cos N) 8a. / sinc (ω/(4)) e jω/ 8b. /(+(ω ) ) + /(+(ω + ) ) 8c. j[ω cos (ω/) sin ω/)]/ω 8d. j/ [ sinc ((ω + )/()) sinc ((ω )/())] 8e. j [ δ(ω + ) δ(ω )] 8f. / [rec ((ω + )/()) + rec ((ω )/())] 8g, rec ω/() 9a. jω e ω /4 9b. / e ω /8 9c. e ω /