Förfrågningsunderlag 2012-10-08 Upphandlingsansvarig Upphandling SKL Kommentus Inköpscentral AB Trygghetslarm och larmmottaging 2012 Ida Engberg 10102 Sista anbudsdag: 2012-11-19 23:59 Symbolförklaring: Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen Texten kommer att ingå i avtalet Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen 1. Administrativa villkor 1.1. Allmänt om upphandlingen 1.1.1. Inbjudan 1.1.1.1. Upphandlande myndighet - SKL Kommentus Inköpscentral AB SKL Kommentus Inköpscentral AB, org.nr. 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) ägs, genom SKL Kommentus AB, av 256 kommuner och SKL Kommentus AB som i sin tur ägs i sin tur av Sveriges kommuner och Landsting (SKL), genom dess bolag SKL Företag AB. SKI är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter och enheter (i den fortsatta texten kallade UM/UE), dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera UM/UE. Denna upphandling görs i eget namn och omfattar de UM/UE som uppräknas i Bilaga 1 Avropsberättigade parter. Dessa har på förhand anmält intresse för att delta i upphandlingen och har därmed rätt att avropa från tecknade ramavtal från avtalsstart. Att vara avropsberättigad innebär en möjlighet att avropa från tecknade ramavtal, dock ingen skyldighet. När behov uppstår har avropsberättigad myndighet möjlighet att använda ramavtalet. För att avropa från SKI:s ramavtal krävs att upphandlingschef, eller annan ansvarig, först godkänner SKI:s allmänna villkor. SKI:s allmänna villkor syftar till att säkerställa att UM/UE som har gällande ramavtal inom aktuellt område eller tillämpar ramavtal som upphandlats i samverkan med andra UM/UE inte samtidigt tillämpar SKI:s ramavtal under det egna gällande ramavtalets giltighetstid. Efter godkännande kan beställare hos UM/UE avropa från ramavtalet. UM/UE kan också besluta sig för att, av olika skäl som t.ex. att UM/UE:s behov förändrats i något avseende, upphöra med att avropa från ramavtalen under ramavtalstiden genom att UM/UE gör en avstegsanmälan till SKI. Information om vilka UM/UE som avropar från ramavtalen kommer löpande att lämnas till ramavtalsleverantörerna. Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på www.sklkommentus.se. 1.1.1.2. Omfattning Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 1 av 119
SKI genomför nu en samordnad upphandling av ramavtal avseende Trygghetslarm och Larmmottagning med tillhörande produktnära tjänster och inbjuder härmed anbudsgivare att lämna anbud i enlighet med detta förfrågningsunderlag. Avtalsstart är planerad till januari 2013. Upphandlingen omfattar Digitala trygghetslarm, Larmmottagning, Kommunikationen emellan dessa, Tillbehörslarm, Installation, Service och Support, Utbildning etc. Produkterna har delats upp i fyra produktområden enligt nedan: Delområde 1: Trygghetslarm - Hela larmkedjan Delområde 2: Trygghetslarm - Larmkedjan exklusive kommunikation Delområde 3: Separata Trygghetslarm Delområde 4: Separat Larmmottagning Beskrivning av respektive delområde återfinns i respektive kravspecifikation. Anbudet ska omfatta ett eller flera av ovan angivna delområden. 1.1.1.3. Volymer Ramavtalet omfattar 491 avropsberättigade UM/UE varav 250 UM/UE som är Kommuner troligen kommer att stå för minst 95 % av den totala avropsvolymen. SKI har i samband med upphandlingens förstudiefas fått volymuppgifter från UM/UE beträffande det aktuella ramavtalsområdet. I SKI:s undersökning har 100 UM/UE angett estimat för sin årliga avropsvolym för ramavtalsområdet. Dessa 100 UM/UE står för 30 % av de totalt ca 200 000 trygghetslarmen som finns i Sverige idag. Utifrån undersökningen är den genomsnittliga årliga avropsvolymen ca 1 200 000 kr per UM/UE. Baserat på undersökningens genomsnittliga årliga avropsvolym och ett antaget antal samtidiga avropande UM/UE om 100 stycken uppskattas ramavtalens årsvolym för denna upphandling till ca 120 000 000 SEK exklusive moms per år eller ca 480 000 000 SEK över ramavtalsperioden. Det är SKI:s erfarenhet från andra ramavtalsområden att leverantören genom en aktiv kontakt med kommunerna i samverkan med SKI kan påverka Ramavtalets avropsvolym positivt. Någon garanti att erhålla viss volym ges ej. Avsikten är att upphandlingen ska resultera i ramavtal med minst 5 Anbudsgivare per delområde. 1.1.1.4. Avtalstid Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två år med möjlighet för SKI att förlänga avtalet med ett (1) år vid två tillfällen, dvs. sammanlagt högst fyra år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande. SKI ska påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skiftlig och undertecknad av båda parter. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 2 av 119
Träffas inte överenskommelse om förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning. 1.1.1.5. Upphandlingsförfarande Upphandlingen genomförs enligt bestämmelserna för öppet förfarande enligt 4 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Anbud kommer att antas utan föregående förhandling. 1.1.1.6. Möjlighet att lämna anbud på delar av upphandlingen Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivare kan välja att lämna anbud på en eller flera delområden. SKI avser att teckna ramavtal med max 5 leverantörer per delområde. Anbudsgivare ska ange vilken/vilka delområden anbud lämnas på. Delområde 1: Trygghetslarm - Hela larmkedjan (/ svar) Delområde 2: Trygghetslarm - Larmkedjan exklusive Kommunikation (/ svar) Delområde 3: Separata Trygghetslarm (/ svar) Delområde 4: Separat Larmmottagning (/ svar) 1.1.1.7. Avropsmodell 1.1.1.7.1. Avrop med förnyad konkurrensutsättning Anskaffning av produkter och produktrelaterade tjänster sker genom avropsförfarandet förnyad konkurrensutsättning i enlighet med 5 kap. 7, LOU. Förfarandet innebär i korthet att Myndigheten skickar ut en skriftlig avropsförfrågan till samtliga Ramavtalsleverantörer som har ramavtal inom aktuellt delområde för att på nytt lämna avropssvar (anbud). Detta görs för att avgöra vilken Ramavtalsleverantör som kan erbjuda det för UM/UE lägsta avropspriset utifrån de villkor som angetts i avropsförfrågan. I avropsförfrågan preciseras vilka funktioner och tjänster som önskas avropas enligt bifogad mall för avropsprecisering. Vidare ska i avropsförfrågan anges en skälig tidsfrist för att lämna avropssvar. Denna tidsfrist fastställs med hänsyn till avropsförfrågans komplexitet samt den tid som behövs för att lämna avropssvar. Avropssvar inkomna efter angiven tidsfrist beaktas inte. Avropssvaren ska vara skriftliga och innehållet i dem ska vara hemligt fram till det att beslut fattats om val av Leverantör. Kontrakt tilldelas den Ramavtalsleverantör som lämnat det lägsta avropspriset utifrån de villkor som angetts i avropsförfrågan. Mall för Kontrakt återfinns i bilaga 2. Om efterfrågade produkter/tjänster inte kan erbjudas ska orsak till detta meddelas UM/UE. Rätten att motta avropsförfrågningar kan inte delegeras av Ramavtalsleverantören till underleverantör eller annan Ramavtalsleverantör. UM/UE ska meddela de Ramavtalsleverantörer som lämnat avropssvar om beslut som fattats om val av Leverantör. Avropet avslutas och regleras genom att skriftligt Kontrakt upprättas och tecknas mellan Ramavtalsleverantören och UM/UE. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 3 av 119
Observera att villkoren i ramavtalet inte kan omförhandlas i den förnyade konkurrensutsättningen och inte heller kan krav som ställts i avtalet ändras eller bytas ut. Om det är nödvändigt får dock villkoren preciseras och kompletteras. Det är då fråga om att komplettera eller förfina villkoren i ramavtalet för att fånga upp särskilda omständigheter för att kunna fullgöra ett enskilt kontrakt. 1.1.1.7.2. Avrop av tillbehörslarm Avrop av tillbehörslarm sker från den Ramavtalsleverantör som vunnit den förnyade konkurrensutsättningen för respektive avrop. Tillbehörslarm kan endast avropas i samband med den förnyade konkurrensutsättningen och produkterna ska specificeras i det Kontrakt som upprättas mellan UM/UE och Ramavtalsleverantören. Avrop av tillbehörslarmen sker till de priser som framgår av Ramavtalsleverantörens avropssvar. Observera att angivna priser i anbudet är takpriser. UM/UE kan sedan beställa tillbehörslarm löpande av Leverantören under kontraktstiden. 1.1.2. Information om anbudsgivaren 1.1.2.1. Kontaktuppgifter SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och frågeoch svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta. Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen. Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag. Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter. 1.1.2.2. Uppgifter om anbudsgivaren Anbudsgivaren ska fylla i uppgifterna nedan. Anbudsgivare har rätt att lämna anbud i samverkan. Anbudsgivare som lämnar anbud i samverkan ska vid antagande bilda ett registrerat bolag som utgör Ramavtalspart. Företagsnamn (Fritextsvar) Organisationsnummer: (Fritextsvar) Postadress: (Fritextsvar) Kontaktperson: (Fritextsvar) Telefonnummer kontaktperson: (Fritextsvar) E-post kontaktperson: (Fritextsvar) Behörig företrädare för anbudsgivaren: (Fritextsvar) 1.1.3. Bilagor Upphandlingsunderlaget består av följande strukturerade dokument: - Administrativa villkor - Kravspecifickation - Delområde 1 - Kravspecifickation - Delområde 2 - Kravspecifickation - Delområde 3 Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 4 av 119
- Kravspecifickation - Delområde 4 - Ramavtalsutkast Till förfrågningsunderlaget hör följande bilagor: 1 Avropsberättigade parter 2 Mall för kontrakt 3 Avropsprecisering 4 Anbudets underskrift 5 Definitioner 6 Social Care Alarm Internet Protocol SCAIP 1.2. Administrativa krav 1.2.1. Inlämnande av elektroniskt anbud I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma Tendsign. För leverantörer är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud. För tillgång till systemet krävs inloggning. Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på http://www.opic.com/sv/tendsign/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet. Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma Tendsigns support på telefon 013-47 47 520 eller e-post tendsignsupport@visma.com. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag fredag mellan 08:00 17:00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15:00. Anbudsgivaren får genom Visma Tendsign: tillkommande information om upphandlingen, automatisk kontroll av att samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget är besvarade vid anbudslämnandet. Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma Tendsign om problem uppstår i samband med anbudslämnande. Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma Tendsigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda. 1.2.2. Förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlag 1.2.2.1. Frågor under anbudstiden Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden. Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras. Publicerade frågor och svar samt eventuella förtydliganden och kompletteringar under anbudstiden utgör en integrerad del av förfrågningsunderlaget. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 5 av 119
Sista dag att ställa frågor är 2012-11-09 1.2.3. Förutsättningar för anbudsinlämningen 1.2.3.1. Krav på anbudet Med hänsyn till de begränsade möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter är det viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Vid anbudslämnandet ska efterfrågade svar på frågor och ställda krav lämnas på anvisade platser i Visma Tendsign. Anbudet ska vara författat på svenska. Bevis får även vara på engelska. Det elektroniska anbudet och samtliga villkor i upphandlingen godkänns genom att behörig företrädare för anbudsgivaren undertecknar bilaga 4, Anbudets underskrift. Bilagan ska skannas in och bifogas med anbudet som elektronisk fil. Uppfylls kraven på anbudet? (/ svar) Uppfylls kravet på anbudets underskrift? (/ svar) 1.2.3.2. Förutsättningar för att anta anbud Anbudsgivaren ska basera sitt anbud på de förutsättningar och krav som anges i detta förfrågningsunderlag. SKI kan bara anta anbud som innehåller efterfrågad information och som uppfyller samtliga ställda krav. Ett anbud som är ofullständigt eller som inte accepterar samtliga förutsättningar och krav kan komma att förkastas. Det är därför av största vikt att anbudsgivaren tillser att beskrivningar och svar på ställda krav innehåller all information som krävs för att kunna avgöra att aktuellt krav uppfylls. I samband med prövningen av anbudet kan SKI komma att kontrollera de av anbudsgivaren lämnade uppgifterna. Felaktiga uppgifter kan leda till att anbudet inte upptas till prövning. 1.2.3.3. Reservationer och alternativa anbud I anbudet får inget så kallat sidoanbud eller alternativt anbud förekomma. Om anbudsgivaren lämnar förbehåll eller reserverar sig mot villkor i förfrågningsunderlaget kan anbudet komma att förkastas. Accepteras kravet på att reservationer och alternativa anbud inte accepteras? (/ svar) 1.2.3.4. Sista anbudsdag För sent inkommet anbud får inte prövas. Sista anbudsdag och tidpunkt för inlämning av anbud är 2012-11-19 För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. 1.2.3.5. Anbudets giltighetstid Anbudet ska vara bindande till och med 2013-06-30 Accepteras kravet på anbudets giltighetstid? (/ svar) Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 6 av 119
1.2.3.6. Ersättning för upprättande av anbud Ersättning för upprättande av anbud medges inte. 1.2.3.7. Anbudsöppning Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Hornsgatan 15, 117 99 Stockholm. Anbudsöppningen är inte offentlig men anbudsgivaren kan begära att en representant från Handelskammare närvarar. Anbudsgivaren står i såfall själv för kostnaden för detta. Anbudsöppning är planerad till 2012-11-20 1.2.4. Tilldelning Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen. Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat ramavtalet. Upphandlingen är avslutad först när ramavtalet undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna. 1.2.5. Behandling av personuppgifter Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas. SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner, e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI. En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till: SKL Kommentus Inköpscentral AB Hornsgatan 15 117 99 Stockholm 1.2.6. Sekretess SKI omfattas inte av offentlighetsprincipen. SKI lämnar därför, som huvudregel, inte ut anbud eller anbudsansökningar. Detta gäller även efter att tilldelningsbeslut har fattats. SKI förbehåller sig emellertid rätten att lämna ut handlingar för det fall domstol, tillsynsmyndighet eller annan myndighet så begär, eller om det i övrigt krävs för ett effektivt bedrivande av SKI:s verksamhet. Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för, och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut. SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till tilldelningskriterierna komma att offentliggöras (t.ex. vissa prisuppgifter). Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 7 av 119
Om sekretess inte begärs - svara NEJ i båda fritextfälten nedan. Om sekretess begärs - svara JA i det första fritextfältet nedan. Precisera sedan för vilka delar av anbudet som sekretess begärs och beskriv vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut i det andra fritextfältet nedan. Sekretess begärd (Fritextsvar) Beskrivning av vilka delar av anbudet som begäran om sekretess avser samt vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut (Fritextsvar) 1.2.7. Publicering av avtalsdokument Avtal med prisbilagor, uppgifter om kontaktpersoner m.m. kommer att publiceras på Internet (publika databaser). Samma information kommer att finnas tillgänglig för alla UM/UE. Anbudsgivaren ska acceptera att priser, rabatter, uppgifter om kontaktpersoner, m.m. publiceras på Internet. Accepteras kravet på publicering av avtalsdokument på Internet? (/ svar) 1.2.8. Kommersiella villkor 1.2.8.1. Ramavtal Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor samt anbudsgivarens anbud. Bindande avtal sluts genom att båda parter skriver under bifogat ramavtal. Ramavtalet innehåller också villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m. Administrativ ersättning utgår med 2,0 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på leverantörens försäljning på ramavtalet, se Ramavtalsutkast, för ytterligare information. Anbudsgivaren ska acceptera de kommersiella villkoren i det strukturerade dokumentet Ramavtalsutkast. Accepteras de kommersiella villkoren i det strukturerade dokumentet Ramavtalsutkast? (/ svar) 1.2.8.2. Pris Anbudsgivare ska lämna efterfrågade priser på produkter och produktrelaterade tjänster i respektive Kravspecifikation. Samtliga prisfrågor inom respektive delområde ska vara komplett ifyllda för att anbudet ska vara giltigt. Offererade priser ska inkludera samtliga kostnader som är förenade med uppdraget. Inga ytterligare kostnader eller andra avgifter får debiteras UM/UE om inte annat framgår av detta förfrågningsunderlag. Se avsnitt för Pris inom respektive delområde för ytterligare information om hur pris ska anges. 1.2.9. Prövning och utvärdering 1.2.9.1. Stegvis prövning Samtliga anbud kvalificeras, prövas och utvärderas enligt nedan beskrivna steg. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 8 av 119
1.2.9.2. Kvalificering Vid det första steget - kvalificering - prövas om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administativa krav samt ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören. Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". De anbudsgivare som uppfyllt kraven går vidare till steg två, övriga förkastas. 1.2.9.3. Övriga ska-krav Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller övriga ska-krav utöver de administrativa kraven och kvalificeringskraven för respektive delområde, dvs. ska-krav kopplade till produkter och tjänster. Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". De anbud som uppfyllt dessa ska-krav går vidare till steg tre, övriga förkastas. 1.2.9.4. Utvärdering I steg tre utvärderas kvarvarande anbud enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktigt anbud". Varje delområde utvärderas separat. Under förutsättning att anbuden uppfyller samtliga krav kommer minst fem anbud per delområde att antas. Anbudsutvärderingen sker enligt mervärdesmodellen vilket innebär att utvärderingen baseras på anbudsgivarens priser för efterfrågade produkter samt på i vilken grad offererade produkter, där så efterfrågas, uppfyller angivna icke-obligatoriska börkrav. Varje börkrav representerar ett visst värde i SEK. Offererat pris för respektive produkt reduceras med den summa som varje uppfyllt börkrav motsvarar. Anbudets priser för samtliga efterfrågade produkter, med avdrag för uppfyllda börkrav, summeras till ett utvärderingspris. 1.2.9.4.1. Anbudspresentation De Anbudsgivare som både uppfyllt kraven på leverantören i avsnitt 1.3 och samtliga skakrav kommer att bjudas in för presentation av sina anbud. Vid Anbudspresentationen kommer representanter från den projektgrupp som arbetat fram förfrågningsunderlaget att närvara. Efter presentationen kommer en samlad bedömning att ske utifrån både beskrivningar i anbudet och presentationen avseende huruvida anbudet uppfyller ställda krav. Reservera tid för eventuell Anbudspresentation i Stockholm: 27-29 november 2012. 1.3. Krav på leverantören 1.3.1. Uteslutning av leverantör 1.3.1.1. Uteslutning enligt 10 kap 1 LOU Enligt 10 kap. 1 LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar: 1. deltagande i organiserad brottslighet, 2. bestickning, 3. bedrägeri, 4. penningtvätt. Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 9 av 119
ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna uppfyller kraven enligt 10 kap. 1. Bekräftelse på att leverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 LOU. (/ svar) 1.3.1.2. Frivilliga uteslutningsgrunder Enligt 10 kap. 2 LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om denne: 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller, 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap. Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avse i första stycket 4. Samma krav gäller underleverantörer som utför hela eller delar av leverantörens arbete. Bekräftelse på att leverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 LOU. (/ svar) 1.3.1.3. Skatter och socialförsäkringsavgifter Anbudsgivare ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Anbudsgivare ska vara registrerad för mervärdesskatt. Som en del av leverantörsprövningen kommer SKI att kontrollera att anbudsgivare och eventuella underleverantörer uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter. För utländska anbudsgivare/underleverantörer ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet biläggas anbudet. Kontroll avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter kommer att ske löpande under avtalsperioden. Uppfyller anbudsgivaren och ev. underleverantörer krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter? (/ svar) Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 10 av 119
1.3.2. Bevis på registrering Anbudsgivare ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter. Uppfylls kravet på registrering i aktiebolags-, handelsbolags ellerliknande registrering? (/ svar) Uppfylls kravet på registrering för mervärdesskatt och F-skatt? (/ svar) 1.3.3. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet Anbudsgivare ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe avseende samtliga anbudsgivare efter anbudsöppning. Utdraget ska visa att anbudsgivaren har en rating om minst 40, vilket motsvarar lägst riskklass 3 hos UC, lägst rating A hos Soliditet. Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe: 80-100 Mycket god kreditvärdighet 60-79 God kreditvärdighet 40-59 Kreditvärdig 15-39 Kredit mot säkerhet 0-14 Kredit avrådes Om lägre riskklassificering påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och b) nedan är uppfyllda. Anbudsgivaren kommer i sådant fall att beredas möjlighet att inkomma med sådan förklaring. a) Anbudsgivaren inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet, b) Garanti lämnas gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala. Nystartade företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget under avtalstiden. Bevis kan utgöras av senaste resultaträkning eller revisorsintyg. Uppfylls kravet på ekonomisk stabilitet genom "kreditvärdighet" enligt Creditsafe? (/ svar) Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 11 av 119
Har tillfredsställande förklaring avseende skälet till lägre kreditvärdighet lämnats? (/ svar) 1.3.4. Teknisk och yrkesmässig kapacitet 1.3.4.1. Leveranskapacitet produkter och tjänster Anbudsgivaren ska ha resurser, kapacitet och förmåga att leverera samtliga de produkter och tjänster som upphandlingen omfattar inom den eller de delområden som anbudet avser. Beskriv Anbudsgivarens resurser, kapacitet och förmåga att leverera samtliga de produkter och tjänster som upphandlingen avser. (Fritextsvar) Uppfylls kravet på leveransförmåga? (/ svar) 1.3.4.2. Referensuppdrag Anbudsgivaren ska ha förmåga och kapacitet att utföra tjänster och leverera produkter i den omfattning och komplexitet som anbudet omfattar. Anbudsgivaren ska därför redogöra för tre liknande referensuppdrag. Med liknande uppdrag avses leverans av trygghetslarm och/eller larmmottagning för volymer på mer än 500 aktiva trygghetslarm per kund. Beroende på vilket delområde anbudet avser, ska referensuppdrag lämnas för trygghetslarm enskilt, larmmottagning enskilt eller både trygghetslarm och larmmottagning. Anbudsgivaren ska i samliga uppdrag ha varit avtalspart mot kunden. Uppdraget får ha genomförts med stöd av underleverantörer anlitade av anbudsgivaren. Om så är fallet kan referensuppdrag från underleverantör enbart åberopas om aktuell underleverantör ingår i anbudsgivarens anbud. Uppdragen ska ha utförts under de tre senaste åren räknat från sista anbudsdag. Anbudsgivare styrker att kravet uppfylls genom att nedan ange följande uppgifter: a) kort beskrivning av uppdragen, inriktning och omfattning b) antal aktiva trygghetslarm c) under vilken tid uppdragen pågått d) kontaktperson och kontaktuppgifter hos kunden Referensuppdragen ska avse externa uppdrag. Interna uppdrag, uppdrag mellan underleverantör och anbudsgivaren, eller uppdrag inom en anbudsgivares eller underleverantörs koncern ska inte anges. Uppdragen kan avse både utförda och pågående uppdrag. Referenterna ska vara vidtalade av Anbudsgivaren och ha godkänt att vara referent. Observera att SKI i samband med prövningen av anbud kan komma att kontakta angivna kunder för att kontrollera de av anbudsgivaren lämnade uppgifterna. De av kunden angivna uppgifterna ska överensstämma med uppgifterna i anbudet för att kravet ska anses uppfyllt. Kort beskrivning av Referensuppdrag 1: (Fritextsvar) Antal aktiva trygghetslarm 1 (Fritextsvar) Tid då Referensuppdrag 1 pågått: (Fritextsvar) Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 12 av 119
Kontaktperson och kontaktuppgifter Referensuppdrag 1: (Fritextsvar) Kort beskrivning av Referensuppdrag 2 (Fritextsvar) Antal aktiva trygghetslarm 2 (Fritextsvar) Tid då Referensuppdrag 2 pågått: (Fritextsvar) Kontaktperson och kontaktuppgifter Referensuppdrag 2 (Fritextsvar) Kort beskrivning av Referensuppdrag 3: (Fritextsvar) Antal aktiva trygghetslarm 3 (Fritextsvar) Tid då Referensuppdrag 3 pågått: (Fritextsvar) Kontaktperson och kontaktuppgifter Referensuppdrag 3: (Fritextsvar) Uppfyller referensuppdragen kraven på erfarenhet av tre referensuppdrag. (/ svar) 1.3.4.3. Miljökrav 1.3.4.3.1. Miljöpolicy Anbudsgivaren ska vid genomförandet av tjänsten ha en miljöpolicy för verksamheten, som bland annat beskriver hantering och återvinning av batterier och larmutrustning. Anbudsgivaren ska bifoga företagets miljöpolicy. Har Anbudsgivaren en miljöpolicy som motsvarar ovan ställda krav? (/ svar) Har miljöpolicyn bifogats till anbudet? (/ svar) Uppfylls kravet på Miljöpolicy. (/ svar) 1.3.5. Underleverantörer 1.3.5.1. Underleverantörer Hela eller delar av uppdraget kan utföras av underleverantörer. Anbudet ska innehålla uppgift om huruvida anbudsgivaren har för avsikt att anlita underleverantörer. För det fall underleverantörer kommer att anlitas, ska namn och organisationsnummer på underleverantör(-er) lämnas i fritextfältet nedan. Det ska även framgå inom vilket delområde som underleverantören/-erna kommer att anlitas. Med underleverantörer avses sådan leverantör som träder i Ramavtalsleverantörens ställe för att utföra hela eller delar av uppdraget/leveransen och inte de leverantörer som levererar diverse varor och tjänster till Ramavtalsleverantören. Observera även att annat bolag som ingår i samma koncern, t.ex. moderbolag/dotterbolag, i denna upphandling är att betrakta som underleverantör till Ramavtalsleverantören om bolagen har olika organisationsnummer. Underleverantörer har dock ingen möjlighet att mottaga avrop eller att ha en direkt avtalsrelation med de avropande myndigheterna/enheterna. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 13 av 119
Ramavtalsleverantören svarar för underleverantörs arbete såsom för sitt eget arbete. Ramavtalsleverantör kan, under ett tilldelat ramavtals löptid, ansöka hos SKI om förändringar avseende underleverantörer. Tillägg eller byte av underleverantör kan endast ske efter skriftligt godkännande av SKI. Ange företagsnamn och organisationsnummer på samtliga underleverantörer inom Delområde 1 (org. nr ska anges med bindestreck, t.ex. 555555-0000): (Fritextsvar) Ange företagsnamn och organisationsnummer på samtliga underleverantörer inom Delområde 2 (org. nr ska anges med bindestreck, t.ex. 555555-0000): (Fritextsvar) Ange företagsnamn och organisationsnummer på samtliga underleverantörer inom Delområde 3 (org. nr ska anges med bindestreck, t.ex. 555555-0000): (Fritextsvar) Ange företagsnamn och organisationsnummer på samtliga underleverantörer inom Delområde 4 (org. nr ska anges med bindestreck, t.ex. 555555-0000): (Fritextsvar) 1.3.5.2. Underleverantörer och samarbetsavtal På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantören. 1.3.5.3. Leverantörs deltagande som underleverantör Anbudsgivare får inte ange underleverantör som också är anbudsgivare i denna upphandling. Om underleverantören befinns vara anbudsgivare i upphandlingen kommer underleverantören att strykas från anbudsgivarens anbud. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 14 av 119
2. Generell del 2.1. Digitalisering SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) vill genom denna upphandling medverka till en smidigare övergång i teknikskiftet från analoga till digitala trygghetslarm och för mer säkra trygghetslarm. Det har under de senaste åren pågått en mängd olika arbeten med förstudier och kartläggningar inom området för Trygghetslarm. SKI har i arbetet med kravställning för upphandlingen, så långt det gått försökt dra erfarenheter från flera av dem som vi beskriver i korthet nedan. 2.1.1. Regeringsuppdraget Hjälpmedelsinstitutet fick 2010 i uppdrag av regeringen att genomföra ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområdet. Några av de delar som innefattas i regeringsuppdraget är följande. 2.1.1.1 Teknikstudier Programmet ska bidra till teknikstudier av hur dagens analoga trygghetslarm fungerar i en digital infrastruktur, samt hur nya digitala trygghetslarm fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. IT-Norrbotten har för regeringsuppdragets räkning studerat och publicerat rapporter om hur nya digitala trygghetslarm fungerar med olika operatörer och utrustning för elektronisk kommunikation. 2.1.1.2 Försöksverksamheter Programmet ska stödja storskaliga projekt där både tätorts- och glesbygdsproblematik omfattas i någon eller några kommuner. Projekten kan handla om hur man tar fram rutiner för och prövar larmens funktion och säkerhet. Speciellt ska problematiken med att kunna storskaligt erbjuda trygghetslarm i hela Sverige, oavsett var användaren bor, studeras. I Sjuhärad genomförs en storskalig försöksverksamhet med digitala trygghetslarm inom regeringsuppdraget. Försöksverksamheten företräds av Borås stad Försöksverksamheten i Norrbotten går ut på att göra en förstudie samt praktiska försök i den löpande verksamheten och att samordna detta med Telias stolpnedtagning och påbörjade teknikskifte i regionen. Försöksverksamheten i Norrbotten företräds av IT-Norrbotten. 2.1.1.3 Standardiseringsarbete Programmet ska bidra till startande av en branschorganisation och framtagande av standarder för digital trygghetslarmskommunikation. Se protokollet Social Care Alarm Internet Protocol SCAIP, Bilaga 6, som föreslås som standard hos lämplig standardiseringsorganisation i Europa och Sverige. 2.1.2. Post och Telestyrelsen (PTS) PTS är med i regeringsuppdragets referensgrupp. I PTS ansvar ligger att särskilt uppmärksamma och analysera eventuella problem inom sitt område och, när det är påkallat, vidta eller lämna förslag till lämpliga åtgärder. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 15 av 119
Med anledning av att flera av problemen riktats mot elektroniska kommunikationsnät, beslutade PTS att kartlägga dessa problem och orsakerna till dem. Arbetet resulterade i en rapport Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm. 2.1.3. Effektiva trygghetslarm Effektiva Trygghetslarm är ett projekt som genomförs av SICS med finansiering från Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Arbetet i projektet genomförs som ett samarbete mellan SICS och ett antal svenska kommuner. Syftet med projektet är att ta sig an området för trygghetslarm utifrån ett helhetsperspektiv och att utifrån befintliga lösningar och behov ta fram en struktur för en framgångsrik framtida övergripande trygghetslarmlösning. 2.2. Avgränsningar 2.2.1. Analoga trygghetslarm Det råder ett teknikskifte där Analog teknik fasas ut och läggs ner och övergår till mer och mer Digital kommunikation. Vid upphandling av Trygghetslarm i det här läget är det viktigt att undvika anpassningar till gammal teknik. Analogt kan inte kommunicera med digitalt utan någon form av omvandlare. Det händer att information försvinner vid dessa skiftningar och det uppstår idag många problem och fel som beror på kopplingar mellan analoga och digitala delar i Larmkedjan. Denna upphandling omfattar inte analoga trygghetslarm av den anledningen att de inte är helt säkra och användarna inte kan veta säkert att de fungerar fullt ut. För att bättre veta om trygghetslarmen verkligen fungerar krävs att det sker en frekvent digital funktionsövervakning på minutnivå. Frekvent funktionsövervakning via uppringning och analog tonvalssignalering kan inte motiveras på grund av de höga kostnader som skulle uppstå för samtalstrafiken. 2.2.2. Trygghetslarm för särskilt boende Trygghetslarm för särskilt boende omfattas inte av denna upphandling då vi upplever att behoven och sättet att organisera omsorgsverksamheten på, skiljer sig för mycket gentemot trygghetslarmen för ordinärt boende för att upphandla tillsammans. Vi ser dock att detta troligen kan komma att ändras i en relativt nära framtid och kan möjligen bli intressant att upphandla vid ett senare tillfälle. 2.2.3. Positioneringslarm Vi ser att behovet av positioneringslarm finns och lika så teknik och produkter för ändamålet. Marknaden upplevs dock relativt omogen då mycket fortfarande är under test och utveckling. Ett flertal arbeten pågår dock för välfärdsteknologi och ökat kvarboende i hemmen. Troligen kommer efterfrågan på dessa produkter att öka och vi avvaktar i det här läget till förmån för en innovationsupphandling vid senare tillfälle. 2.3. Generella krav samtliga Delområden Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 16 av 119
2.3.1. Allmänt Anbudsgivaren ska leverera trygghetslarm till äldre och funktionshindrade i ordinärt boende inom Kommunen. Anbudsgivaren ska aktivt arbeta för att utveckla Trygghetslarmet under avtalstiden. Anbudsgivaren accepterar ovan Allmänt ställda krav. (/ svar) 2.3.2. Öppna protokoll All kommunikation mellan basenheten och larmmottagningen ska ske genom öppna protokoll och följa Social Care Alarm Internet Protocol SCAIP. För mer information se Bilaga 6 - Social Care Alarm Internet Protocol SCAIP. Protokollet finns även tillgängligt hos registrator vid Hjälpmedelsinstitutet. 2.3.2.1 Särskilda kontraktsvillkor Om Anbudsgivaren inte kan uppfylla kraven för öppna protokoll vid anbudsinlämningen, så ange hur företagets planer ser ut framåt för att kunna erbjuda detta. Funktionaliteten ska i sådant fall uppfylla ställda krav och finnas tillgänglig för leverans senast sex (6) månader från det att ramavtalet tecknats. Ange hur och vilka av era produkter som följer ovan specificerat protokoll. Ange hur ert företag bidrar till och arbetar för en standardisering som bidrar till flexibilitet och en säker funktionalitet. (Fritextsvar) Anbudsgivaren accepterar att ovan ställda krav avseende öppna protokoll ska uppfyllas och finnas tillgängligt för leverans senast sex (6) månader från det att ramavtalet tecknats. (/ svar) 2.3.3. Gränssnitt Trygghetslarmen ska vara anpassade till hur digitala elektroniska kommunikationsnät fungerar. Ange vilket gränssnitt som används mellan Trygghetslarmen och det nät som Trygghetslarmen kommunicerar via. (Fritextsvar) gränssnitt. (/ svar) 2.3.4. EU-direktiv om Öppen data De data som samlas in till larmmottagningen ska följa EU-direktivet om Öppen data. De data som innehåller personuppgifter eller sekretess ska inte offentliggöras. För data som lagras utan personuppgifter ska delar av datan kunna tillgängliggöras. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 17 av 119
Öppen data (/ svar) 2.3.5. Åtkomst till Kommunens data Flera kommuner använder ledningssystem för ökad kvalitet. I dessa rapporteras olika typer av avvikelser och incidenter. Kommunen måste på djupet kunna utreda incidenter kring uteblivna återkopplingar på larmanrop. Kommunen ska kunna ha direkttillgång till sina data som loggas hos Larmmottagningen. Det ska vara möjligt för Kommunen att få tillgång till relevant information från Larmmottagningen, för att kunna hämta och överföra data till eget verksamhetssystem. Anbudsgivaren ska tillhandahålla en öppen databasstruktur som ska vara tillgänglig för Kommunen utan extra kostnad. Anbudsgivaren ska erbjuda Kommunen öppen åtkomst till aktuell rådata utan extra kostnad. 2.3.5.1 Särskilda kontraktsvillkor Om Anbudsgivaren inte kan uppfylla samtliga krav för åtkomst av Kommunens data vid anbudsinlämningen, så ange hur företagets planer ser ut framåt för att kunna erbjuda detta. Funktionaliteten ska i sådant fall uppfylla ställda krav och finnas tillgänglig för leverans senast sex (6) månader från det att ramavtalet tecknats. Ange vilka möjligheter till samverkan med andra system som ert Trygghetslarm och/eller Larmmottagning erbjuder. (Fritextsvar) Anbudsgivaren accepterar att ovan ställda krav avseende Åtkomst till Kommunens data ska uppfyllas och finnas tillgängligt för leverans senast sex (6) månader från det att ramavtalet tecknats. (/ svar) 2.3.6. Hantering av personuppgifter Anbudsgivaren ska hantera personuppgifter i enlighet med gällande lagstiftning för alla delar av leveransen. hantering av personuppgifter. (/ svar) 2.3.7. Säkerhet Det viktigaste kravet som framkommer från kommunerna är att trygghetslarmen ska vara säkra. För att trygghetslarmet ska anses fungera fordras en larmsignal från användarens Trygghetstelefon till larmmottagaren. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 18 av 119
För att trygghetslarmet ska anses säkert och ge förväntad trygghet, är det nödvändigt att samtliga delar i larmkedjan fungerar och samverkar. Ange hur offererad lösning säkerställer funktionalitet för Trygghetslarmet (avseende bl.a. redundans, åskskydd och radiostörningar). (Fritextsvar) Säkerhet. (/ svar) 2.3.8. Försäkringar Anbudsgivaren ska under avtalstiden inneha erforderliga försäkringar för skador som kan åsamkas Kommunen på grund av anbudsgivaren. Försäkringar. (/ svar) 2.3.9. Framtidsutveckling Det händer väldigt mycket med den tekniska utvecklingen för ökat kvarboende i hemmen. Sortimentet ska uppdateras i takt med produktutvecklingen. Finns det nya produkter/tjänster ska de göras tillgängliga inom avtalet. Beskriv företagets syn på utvecklingen av framtida Trygghetslarm. Ange vilka produkter och tjänster som ert företag utvecklar för användande i en nära framtid respektive på längre sikt. (Fritextsvar) Framtidsutveckling. (/ svar) 2.3.10. Anslutningsmöjligheter Anbudsgivaren ska ange om det finns ytterligare anslutningsmöjligheter i Trygghetslarmet samt i så fall med vilket gränssnitt (exempelvis USB-port, HDMI-port). Ange om det exempelvis är möjligt att koppla ihop Trygghetlarmet med blodtrycksmätning och/eller liknande funktioner. (Fritextsvar) 2.3.11. Särskilda kontraktsvillkor För delar av förfrågningsunderlaget gäller särskilda kontraktsvillkor. Följande krav lyder under särskilda kontraktsvillkor: - Öppna protokoll (avsnitt 2.3.2.) - Åtkomst till Kommunens data (avsnitt 2.3.5.) - Frekvent funktionsövervakning (avsnitt 3.2.6, 4.2.6 och 5.2.6.) - Vidareförmedling av larm (avsnitt 3.4.4, 4.4.4 och 6.2.4) - Kommunikationssätt (avsnitt 3.4.6, 4.4.6 och 6.2.6) - Utbruten larmmottagning (avsnitt 3.5, 4.5 och 6.4) - Webbtjänst (avsnitt 3.6, 4.6, 5.4 och 6.5) Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 19 av 119
Senast sex (6) månader efter avtalstecknande ska Leverantören redovisa att kraven för öppna protokoll, åtkomst till Kommunens data samt webbtjänst är uppfyllda. Så snart Leverantören uppfyller kraven ska detta meddelas SKL Kommentus Inköpscentral, genom en beskrivning av funktionerna. Leverantören kommer efter det att bjudas in till en presentation av den nya funktionaliteten. SKL Kommentus Inköpscentral kommer därefter att bedöma inlämnad beskrivning och leverantörspresentation, i enlighet med utvärderingsförfarandet vid Anbudsutvärdering, se punkt 1.2.9.4. I det fall Leverantören bedöms uppfylla ställda krav, kommer Ramavtalet att aktiveras för avrop. Skulle Leverantören inte uppfylla samtliga ställda krav sex (6) månader efter avtalstecknande, sker en förtida uppsägning av Ramavtalet. särskilda kontraktsvillkor. (/ svar) Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 20 av 119
3. Kravspecifikation Delområde 1 3.1. Helhetsåtagande 3.1.1. Helhetsåtagande Anbudsgivaren ska ansvara för hela leveransen av Trygghetslarm och Larmmottagning samt vidarebefordran av larmanrop till Kommunens Utförare. Anbudsgivaren ska som helhetsleverantör åta sig att: - Samordna och koordinera samtliga i leveransen ingående beståndsdelar. - Aktivt medverka till integration av ingående delar till en sammanhållen tjänst. - Tillhandahålla adekvata resurser, efter särskild överenskommelse, för kompletterande uppdrag i anslutning till avtalade tjänster. - All kommunikation med Kommun, Utförare eller Användare ska ske på svenska och genomföras fackmässigt och med omsorg om den enskilde ur etiska aspekter. - Uppfylla de åtaganden som framgår av ramavtalet, förfrågningsunderlaget och anbudet. - I alla avseenden ansvara för tjänsten gentemot Kommunen. Anbudsgivaren kan inte i något sammanhang vidarebefordra detta ansvar eller roller som svarande till underleverantör. helhetsåtagande. (/ svar) 3.2. Digitala trygghetslarm 3.2.1. Generella krav - Digitala trygghetslarm 3.2.1.1. Ska-krav - Generella krav Digitala trygghetslarm Anbudsgivaren ska lämna anbud för Digitala trygghetslarm. Trygghetslarm som kommunicerar via tonvalssignalering (STMF/DTMF) godkänns inte som Digitala trygghetslarm. Larmutrustningen ska vara CE-märkt samt oavsett anslutningslösning uppfylla EU-standarden för radiomottagare klass 1-mottagare - EN 300 220-2 V2.1.1. Utrustningen för Trygghetslarmen ska vara utformade så att både personer med synskada och personer med hörselskada ska kunna använda produkterna. Trygghetslarmet finns för att öka tryggheten i bostaden och ska vara kopplad till en Larmmottagning. Vid larm kontaktar Larmmottagningen berörd Utförare som avhjälper Användaren. Anbudsgivaren accepterar ovan ställda generella krav avseende digitala trygghetslarm. (/ svar) 3.2.2. Trygghetstelefon 3.2.2.1. Ska-krav Trygghetstelefon Trygghetstelefonen ska ha en design som gör att den är tydlig och enkel för Användaren att använda. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 21 av 119
Det ska vara stora och ett fåtal knappar på Trygghetstelefonen och det ska tydligt framgå hur man larmar. Högtalarfunktionen i Trygghetstelefonen ska ha en god ljudåtergivning för att Användaren ska kunna prata med larmmottagaren utan problem. Trygghetstelefonen ska kunna kopplas till minst 2 Larmknappar samtidigt. Trygghetstelefonen ska vara utrustad med åskskydd. Minst tre (3) tillbehörslarm ska kunna kopplas till Trygghetstelefonen. Trygghetstelefonen ska vara skyddad mot att oavsiktligt kunna slås av. Användaren ska inte kunna programmera om Trygghetstelefonen själv. Kommunen ska kunna välja, för respektive Användare, om Användaren själv ska kunna eller inte kunna återställa ett larm. Utföraren ska kunna stänga av ljudet på Trygghetstelefonen då detta kan upplevas som störande av Användare. trygghetstelefon. (/ svar) 3.2.2.2. Bör-krav Trygghetstelefon Funktioner och knappar på Trygghetstelefonen bör kunna ställas in av Utföraren enligt specifika krav för respektive Användare. Stickpropp och transformator bör inte vara ihopbyggda. Kan funktioner och knappar på trygghetstelefonen ställas in av SEK 10,00 Utföraren enligt specifika krav för respektive Användare? (/ svar) % 100 % 0 Är stickpropp och transformator ihopbyggda? (/ svar) SEK 10,00 % 100 % 0 3.2.2.3. Automatiska testlarm Trygghetstelefonen ska kunna utföra automatiska testlarm en gång per dygn. Det automatiska testlarmet ska aktivera ett Larmanrop som kopplar upp mot Larmmottagningen utöver den frekventa funktionsövervakningen. Det automatiska testlarmet ska loggas både i Händelseloggen i trygghetstelefonen i enlighet med punkten Händelselogg och hos Larmmottagningen. Testlarmet utförs automatiskt och ska inte besvaras manuellt av Larmoperatör hos Larmmottagningen. Utskrivet: 2012-10-08 16:36 Sida 22 av 119