FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004 växte ekonomierna med i genomsnitt 6 % per år. Men det är få nya jobb som skapas, netto. Det medför att arbetslösheten är på en fortsatt hög nivå och andelen sysselsatta av den yrkesverksamma befolkningen tillhör EU:s lägsta. Även om produktiviteten ökar i snabb takt och lönenivåerna är låga, kommer kraven på att stärka näringslivets framtida konkurrenskraft att höjas. Av EU:s tio nya medlemsländer är produktivitetsnivån produktionsvärdet per sysselsatt lägst bland de baltiska länderna. Utländska intresset för tjänstesektorn ökar och svarar för merparten av de utländska direktinvesteringarna. På sikt är det goda förutsättningar för en högre sysselsättning inom den privata tjänstesektorn. De baltiska ekonomierna är snabbväxarna bland EU:s 25 medlemsländer. Under perioden 1996-2004 växte BNP med i genomsnitt 6 % per år jämfört med EU-genomsnittets dryga 2 %. BNP per capita i de baltiska staterna har påtagligt förbättrats under de senaste åren, men är fortfarande lägst bland de tio nya medlemsstaterna. Estland, med en BNP per capita kring 50 % av EUgenomsnittet, har kommit något längre jämfört med Litauen och Lettland. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Det är den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar som är den främsta drivmotorn i de tre baltiska staterna. Stigande reallöner håller hushållen på ett gott humör. Köpkraftsförstärkningen förändrar även hushållens konsumtionsmönster. En växande andel av konsumtionsutgifterna består i högre grad än tidigare av kapitalvaror och privata tjänster. En trend som vi räknar med kommer att fortsätta under de närmaste åren allteftersom köpkraften förbättras. Konsumtionstillväxten drivs även av en ökad kreditutgivning främst bostadslån. Även om kreditexpansionen som andel av BNP alltjämt är förhållandevis låg ökar den i snabb takt delvis på grund av det låga nominella ränteläget. I Estland utgjorde den totala inhemska kreditutgivningen närmare 60 % av BNP i slutet av år 2004 jämfört med drygt 30 % för endast fyra år sedan. En liknande trend gäller även för de två andra baltiska staterna. Låga nominella räntor har ökat efterfrågan på krediter Vaksamhet över de låga nominella räntorna erfordras dock, framför allt nu när realräntorna till och med är negativa på grund av en högre inflationstakt. Risken för exempelvis lånebubbla kan därför inte helt negligeras. Kreditexpansionen i de baltiska länderna, % av BNP 70 60 Utlåning i % av BNP 50 40 Estland Lettland Litauen 30 20 10 0 1993q3 1994q2 1995q1 1995q4 1996q3 1997q2 1998q1 1998q4 1999q3 2000q2 2001q1 2001q4 2002q3 2003q2 2004q1 Källa: IMF Ökade investeringar är den andra bidragande faktorn till den snabba tillväxten i Baltikum. Även om investeringarna ökar i snabb takt skiljer sig de baltiska länderna inte särskilt mycket från de övriga nya EU-länderna. En investeringsandel på mellan 25-30 % av BNP är således inte ovanligt. Skillnaden är att investeringsuppgången i Baltikum har kommit senare. Investeringarna som andel av BNP ökar 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
Stark tillväxt men få nya jobb skapas Trots den starka BNP-tillväxten och ett ökat inflöde av utländska direktinvesteringar är det förhållandevis få nya jobb som har skapats, netto, i Baltikum. I Estland har sysselsättningen stigit med måttliga 1-1,5 % per år under de senaste 3-4 åren. Det innebär att arbetslösheten fortfarande ligger på en hög nivå samtidigt som andelen sysselsatta av den arbetsföra befolkningen är en bra bit i från EU-genomsnittet. Stora regionala skillnader finns dock inom de baltiska länderna. Den svaga arbetsmarknadsutvecklingen betyder att de senaste årens goda BNPtillväxt i Baltikum kommer främst via en stark produktivitetsökning. En ökad användning av modern teknologi och effektiviseringar i företagen förklarar en stor del av den högre produktivitetstillväxten. Samtidigt pågår det en strukturell omvandling i det privata näringslivet, där ineffektiva företag tvingas minska antalet sysselsatta eller gå omkull. Det gäller framför allt inom jordbrukssektorn men också i industrin, två sektorer som gradvis har minskat både som andel av BNP och i sysselsättningstermer under de senaste åren. Istället växer tjänstesektorns andel, vilket också svenska företag dragit fördel av. Här har Estland varit något mer framgångsrik än de två andra baltiska staterna. Fortfarande är emellertid jordbrukets betydelse större i Baltikum än i övriga nya EU-länder, Polen är undantaget. I Litauen och Lettland är jordbrukets sysselsättningsandel mellan 15-20 % av den totala sysselsättningen jämfört med 5-6 % i Estland. BNP-ökningen kommer via en stark produktivitetstillväxt Strukturomvandlingen i det privata näringslivet stärker ländernas konkurrenskraft BNP och sysselsättningsutveckling i Estland och Litauen 170 1995=100 160 BNP-tillväxten i Estland 150 140 130 BNP-tillväxten i Litauen 120 110 100 Sysselsättning - Litauen Sysselsättning - Estland 90 80 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Source: EcoWin FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 3
Även om produktiviteten ökar i snabb takt i de baltiska länderna sker det från en låg nivå. Uppskattningsvis är produktionsvärdet per sysselsatt inom industrin mindre än 50 % av EU-genomsnittet. Det är lägst bland de nya EU-medlemmarna. Samtidigt stiger arbetskraftskostnaderna i snabb takt. Arbetskraftskostnader per producerad enhet år 2002, jämfört med Österrike=100 70 60 50 40 30 20 10 0 Slovenien Polen Tjeckien Estland Lettland Ungern Litauen Rumänien Slovakien Bulgarien Källa: WIIW Diagrammet ovan visar att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet är betydligt lägre i de nya EU-länderna än i till exempel Österrike. Stora skillnader finns dock mellan olika länder. Slovenien och Polen har de högsta arbetskraftskostnaderna, omkring 60 % av Österrikes arbetskraftskostnader. Noterbart är att Baltikum inte längre uppvisar de lägsta kostnaderna. Det finns således ett fortsatt stort behov av att öka produktiviteten i de baltiska länderna för att kunna möta den tilltagande internationella konkurrensen både inom och utanför EU. Det gäller inte minst för de arbetsintensiva branscherna med ett lågt förädlingsvärde, som alltjämt präglar stora delar av näringslivet i Baltikum. Det gäller särskilt i Lettland och Litauen. Därför är det positivt att företagens investeringar i modernisering och effektivisering av verksamheten ökar. Baksidan av en högre produktivitet är att arbetsmarknaden med största sannolikhet kommer att vara fortsatt svag under de närmaste åren. Fortsatt stort behov att öka produktiviteten 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
Merparten av de utländska direktinvesteringarna går till tjänstesektorn Inflödet av utländska direktinvesteringar som andel av BNP har trendmässigt ökat i de baltiska länderna under de senaste tio åren. I början av perioden gick merparten av investeringarna till så kallad lågförädlad produktion men har alltmer övergått till förädlad tillverkning. Samtidigt har tjänstesektorn blivit allt intressantare för utländska investerare. Det är också här som merparten av den framtida sysselsättningsökningen förväntas komma. Idag svarar handel, transport, telekom och företagstjänster för merparten av ländernas inflöde av utländska direktinvesteringar. Till största delen kommer dessa investeringar från de nordiska länderna med Sverige i spetsen. Det är särskilt utmärkande i Estland och Litauen. Tjänstesektorn kommer allt mer i fokus Den geografiska närheten spelar här en inte oväsentlig del. EUinträdet och ett gemensamt regelverk skapar också goda förutsättningar för att handeln och investeringar kring Östersjöregionen kan expandera ytterligare. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 5