Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Relevanta dokument
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Universal Design (UD)

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version

Universell design för kognitiv tillgänglighet

FKS

Råd och stöd kring vardagssituationer

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Om autism information för föräldrar

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Framtagande av normeringsvärden för kartläggningsmaterialet KaTid-Barn 5-10 år,

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Kognition i aktivitet

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.

Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Stöd till förskrivare inför utprovning av tid- och planeringshjälpmedel

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Sociala berättelser och seriesamtal

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Om autism information för föräldrar

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Utbildning Huntingtons sjukdom

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

När föräldern har kognitiva svårigheter

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Hjälpmedelsinstitutet

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

En likvärdig utbildning för alla

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Utbildningspaket 2014

Transkript:

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18

Innehåll 1.Tidsuppfattning, viktiga begrepp 2. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Konsekvenser i vardagen 3. Vad kan man göra? Del 1 Tidsuppfattning Begrepp, definitioner

Att kunna klockan är att förstå tid och att kunna använda sig av informationen som den ger Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att egentligen förstå vad det innebär. När kommer nästa viktiga händelse? Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter? Många kan läsa av klockan fast de inte kan dra nytta av den information klockan ger han gör inget annat än att titta på klockan?

Tid och rum; (Tore Duvner 1994) Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än rum. Rummet kan utforskas och upplevas med syn, känsel och kroppsupplevelse. Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess och bl.a. beroende av förmågan till delad uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera upplevelser i tankarna, växla fokus mellan upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick. Tidsuppfattning är tätt kopplat till identitet, personlighet. en förutsättning för att förstå vad som händer och när, förankring av verklighetsuppfattningen koordination och integrering av beteende ingår i många andra förmågor tex. timing av social förmåga Att förstå sin dåtid nödvändigt för att kunna se, önska och planera sin framtid Den komplicerade tiden svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid att förstå hur komplext det är och hur mycket man måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden Hur kan vi professionella öka motivation till detta långsiktiga arbete?

Tidsuppfattning utvecklas I vardagssituationer Genom samspel och interaktion I en ständigt pågående process Kylén Tre nivåer grundar sig på Piaget och Gesell. A B C Genom dagliga rutiner ges en viss förväntan på vad som snart ska hända. Kan ordna händelser i tidföljd och förstå begrepp som igår och imorgon. Kan veckodagarnas namn men vet inget om inbördes ordning. Har svårigheter med att planera sin tid. Förstår att det finns en gången tid och en framtid. Kan läsa av en klocka. Fortfarande svårt att planera beräkna hur lång tid visa saker tar. Begrepp, definitioner (ICF, WHO, 2010) Kognition Tidsuppfattning Tidsupplevelse time perception Orientering till tid time orientation Tidsplanering time management Tidshantering, tidsanpassning Självbestämmande, autonomi

Kognition Kognition psykiska funktioner (WHO 2010) Basala kognitiva funktioner, tankefunktion, minne, språk, kommunikation, kalkylering Högre kognitiva funktioner= exekutiva funktioner Högre kognitiva funktioner [b164] (WHO, 2010) Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner Innefattar funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme; begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet Tidsbegrepp [ICF] Kroppslig funktion Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Aktivitet delaktighet Tidshantering Tidsanpassning

Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time b1802, ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd och gång [ICF]. Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Yes No Beslutandenivå Comparator Minnesnivå Reference Memory Klocknivå Pacemaker Attention Switch Accumulator Basic structure of information-processing models of timing, including scalar timing theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003) Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser. Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén). Tidsplanering [Time management, ICF]

Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, ICF] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF]. - Vad är tidsplanering? Tidsplanering [Time management, ICF,] NÄR? VAD? HUR LÄNGE? 29 TIDS- UPPLEVELSE Förskoleåldern TIDS- ORIENTERING Skolåldern Den komplicerade tiden. Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka. Hur lång tid tar det att äta frukost? Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord snart, vänta lite, idag, igår, i morgon Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, skynda sig. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan. TIDS- PLANERING Tonåren Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. Timing, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider. Källa: Lotta Mannerhagen

Tidshantering Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att slutföra vanliga eller speciella aktiviteter, såsom att förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010) Tidsanpassning Att anpassa sig till tid (adapting to time) [d2306] i ICF-CY Att genomföra handlingar och beteenden på ett lämpligt sätt i den ordning som krävs och inom anvisad tid, t.ex. att springa till stationen när det annars är risk att man missar tåget (WHO, 2010) Miljöfaktorer Tidshantering & tidsanpassning Person faktorer tidsplanering tidsorientering tidsupplevelse tidsuppfattning (TimeProcessingAbility, TPA) (Janeslätt 2009)

Autonomi Autonomi är rätten att bestämma över sig själv och att organisera sina egna aktiviteter (Woodford & Jackson, 2003) En autonom person är självständig, har kapacitet och rätt att ta ansvar för beslut i frågor som rör en själv (FSA, 2004; Proot et al., 1998) Autonomi är starkt relaterat till delaktighet (Almqvist & Granlund, 2005; Eriksson, 2006) och livskvalitet (Lachapelle et al 2005) Antal och typ av funktionshinder påverkar möjligheten till självbestämmande (Simeonsson et al 2001) Autonomi Man kan själv välja VAD som skall göras och NÄR det ska göras=...själv bestämmande