KVALITETSRAPPORT BOLLSTASKOLAN 2013/2014

Relevanta dokument
KVALITETSRAPPORT NYLANDSSKOLAN 2013/2014

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

KVALITETSRAPPORT KRAMFORS SKOLAN 2013/2014

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola

KVALITETSRAPPORT YTTERLA NNA SSKOLAN 2013/2014

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Elevhälsoplan för. Älta Skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

KVALITETSRAPPORT GRUNDSA RSKOLAN LA SA RET

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Dokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.

Resultatprofil. Segerstaskolan. Läsåret 2016/2017

Handlingsplan - Elevhälsa

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014

Kvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Måluppfyllelse i fokus Kunskapsuppföljning och elevernas syn på verksamheternas måluppfyllelse Statistik i siffror

Kållekärrs och Långekärrs skolor

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Faktablad Sandvikens grundskola 2014

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling/ Likabehandlingsplan

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Protokoll. förskole- och skolråd 25 april 2016

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Förbättringsplan år 2013/2014 för: Svartbäcksskolan

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

VERKSAMHETSPLAN. Fröslundaskolan 16/17

Råd skriftliga omdömen 2013

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11:

Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Barn- och elevhälsoplan

Förändringar i elevsammansättning i Gävle lå17/18 jmf 16/17

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2015/2016 Skola inklusive förskoleklass och fritidshem

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2014/2015

Transkript:

KVALITETSRAPPORT BOLLSTASKOLAN 2013/2014 /Per-Olof Sjödin Sida 1

Innehåll 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret... 3 2) Allmän del som innehåller fakta om:... 4 a) Organisation... 4 b) Resursfördelning... 4 c) Ledning... 4 d) Personal... 4 e) Behörigheter... 4 f) Fortbildning... 4 3) Sociala kriterier som beskriver skolans... 5 a) Likabehandlingsarbete... 5 b) Stöd till elever med särskilda behov... 5 c) Elever/barns inflytande och delaktighet... 5 d) Elevers trivsel och trygghet i skolan... 5 e) Barn och föräldrars nöjdhet med förskolan... 5 f) Barn nöjdhet med fritidshemmet... 5 g) Entreprenöriellt förhållningssätt... 5 h) Gymnasieskolans elevandel från Kramfors... 5 4) Kunskaps- och färdighetskriterier... 7 a) It är en naturlig del i skolans arbete... 7 b) Elevernas tillgång till kulturskolan... 7 c) Läskunnigheten i åk 1 och 3... 7 d) Simkunnigheten i åk 3... 7 e) Nationella prov åk 3, 6, 9 och i gymnasiet... 7 f) Betygsstatistik åk 6, 9... 7 g) Andelen gymnasieelever som tar examen högskoleförberedande resp. yrkesprogram 7 h) Andelen behöriga elever i åk 9 till högskole-... 7 i) Andelen elever som deltar i gymnasieskolans... 7 j) Genomströmningen av elever i gymnasieskolan... 7 k) Andel elever som klarar gymnasieexamen med grundläggande behörighet för högskolestudier... 7 Sida 2

1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret Bollstaskolan ligger i den norra utkanten av det gamla brukssamhället Bollstabruk, Kramfors kommuns näst största tätort. Skolan är en F 6 enhet med fritidshem och förberedelseklass. Skolbyggnaden uppförd 1979 inrymmer ändamålsenliga lokaler i gott skick, där varje klass har egen ingång vilken vetter mot en skolgård som inbjuder till sport och lek. Skolan har under året genomfört en stor satsning i matematik, benämnd matematiklyftet, en nationell satsning där all personal som har matematik i sin undervisning varje vecka träffats och diskuterat lektioner som de genomfört i klasserna. Genom att lära av varandra finns förhoppningen om att utveckla ämnet och därmed förbättra måluppfyllelsen. BKU-förvaltningen har under läsåret genomfört en stor IT- satsning. Klassrummen har utrustats med interaktiva projektorer. Omdömena om utrustningen och dess möjligheter att utveckla undervisningen är odelat positiv bland skolans pedagoger. Skolans föräldraråd utgör en viktig länk i samarbetet mellan hem och skola. En till två gånger/termin har föräldra- och personalrepresentanter träffats för att diskutera skolfrågor. En detalj i sammanhanget är att genom dessa sammankomster har beslut i år tagits om att för första gången avsluta läsåret i kyrkan. Elev- och skolråd har regelbundet träffats för att tillvarata elevernas rätt att kunna påverka sin vardag. Skolan har under året haft besök av såväl Skolinspektionen som Arbetsmiljöverket. Sida 3

2) Allmän del som innehåller fakta om: a) Organisation Skolan har 150 elever fördelade på 6 klasser. Fritids har två avdelningar. I den förberedelseklass som inhysts i skolan har eleverna varit kopplade till någon av skolans ordinarie klasser. b) Resursfördelning Resurserna är fördelade utifrån givet utrymme mellan arbetslagen. Där extra resurs därutöver medgivits har särskilda skäl kunnat åberopas, alltid verifierade med stöd av utredning gjord av BUP, habilitering eller skolpsykolog. c) Ledning Skolan är tilldelad en ledningsresurs om 50 %, då rektor delar sin tid mellan Bollstaskolan och Nylandsskolan. Nedskärningen av skolans ledningsresurs är möjliggjord genom att tidigare samordnaruppdrag fördelats inom enheten. d) Personal Skolan har drygt 15 anställda. Skolans personal är indelade i tre arbetslag. Det är fskkl/fritids år 1-3, samt år 4-6. De personalkategorier som finns på skolan är förskollärare, grundskolelärare, fritidspedagoger, resursassistent, specialpedagog, idrottslärare, slöjdlärare och rektor. Övrig personal på skolan är kostpersonal och lokalvårdare. Vi har även tillgång till skolassistent skolsköterska, skolkurator, skolläkare och skolpsykolog. e) Behörigheter Alla lärare vid Bollstasskolan med ett undantag är utbildade och har lärarlegitimation. Vid anställning av resursassistenter läggs stor vikt på adekvat utbildning och lämplighet för den arbetsuppgift man har. Vi försöker organisera arbetslagen så det finns rätt behörighet för alla ämnen i alla arbetslag. Klasslärarsystemet kvarstår för skolår 1-3. I åk 4-6 har med början från detta läsår med goda erfarenheter arbetslaget fördelat undervisningsansvaret utifrån ämneskompetens. Huruvida detta är lämpligt/möjligt att överföra till de tidigaste skolåren utifrån de yngre elevernas förutsättningar har inget ställningstagande gjorts. f) Fortbildning Fortbildningsinsatserna under läsåret har i stort koncentrerats till nämnda satsningar i matematik och IT. Sida 4

3) Sociala kriterier som beskriver skolans a) Likabehandlingsarbete Bollstaskolan har en Likabehandlingsplan som utvärderas och revideras varje år. Organisationen runt likabehandlingsarbetet består av: En likabehandlingsgrupp med lärarrepresentanter från olika stadier, fritidspersonal, skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor. Kontinuerliga träffar varannan vecka där olika ärenden tas upp. Uppföljning om nuläge och vad som gjorts sker vid varje träff. Elevhälsa bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Träffas 2-3 gånger per termin eller vid behov. Kramusmöten 1-2 gånger per termin där elevhälsogruppen träffar representant från BAS kring frågor rörande förebyggande arbete och pågående ärenden. Även om skolan vid dessa möten begåvats med en bra företrädare för BAS, finns känslan av ett utvecklingsbehov i samarbetet med BAS. Detta syftande till att reellt förbättra situationen för elever där två förvaltningar i samverkan borde kunna göra mer. Arbetsro i klassrummet är grunden till ett bra klimat på skolgården. Pedagogernas ledarskap och förhållningssätt är basalt men eleven och föräldrarna har självklart ett stort ansvar för skolans psykosociala situation. Det är alla parter tillsammans som ska verka för att vi ska nå trivsel och arbetsro. I den/de klasser där brister finns överenskommer vi från fall till fall med berörda om tillvägagångssätt för att komma tillrätta med en oacceptabel situation. Det kan handla om att samla berörda elever och vårdnadshavare till att samla klassens samtliga vårdnadshavare, med eller utan elever. Vi är inom skolan överens om att ordningen i klassrummet är överordnad enskild lektion. Uppmärksamhet kring elevers mående där ströfrånvaro är en indikator, är något vi är observanta på. Vårt agerande utgår från det specifika fallet, men grunden är att mentorn tar kontakt med vårdnadshavaren och orienterar elevhälsoteamet. b) Stöd till elever med särskilda behov När vi upptäcker att en elev behöver särskilt stöd erbjuder vi det som enskilt riktat stöd. Det stödet kan ges av läspedagog, specialpedagog eller annan resursperson. Stödet ges även i klass i form av riktade åtgärder, individualiserat material eller arbetsätt. Åtgärderna kan vara i form av tydliga instruktioner, hjälp att komma igång med arbetet eller att strukturera upp arbetet. Stödet kan även ibland vara i form av en resursperson i klassrummet. Åtgärdsprogram upprättas för elever med grava svårigheter av olika slag eller de elever som trots stöd inte befaras nå satta kunskapsmål. Utvärdering av åtgärdsprogram sker tillsammans med föräldrar och elever efter överenskommen tid. En särskild läspedagog har haft enskild avkodningsträning med de elever som inte haft ett godtagbart läsflyt. Detta har medfört att de allra flesta elever har nått en godtagbar kravnivå i läsning under tidigaste skolår. Elever som inte uppnår kunskapskraven i läsförståelse ges stöd antingen i klass/grupp eller enskilt. Sida 5

c) Elever/barns inflytande och delaktighet Att eleven är delaktig och känner möjlighet att påverka sin vardag är viktigt. Vi jobbar med klassråd i klasserna där det diskuteras olika skolfrågor. Dessa frågor tar sedan representanter med sig till ett skolråd för vidare beredning. Rektor och en klasslärare närvarar vid skolrådsträffarna som protokollförs av en utsedd sekreterare. Utrustning för rastaktiviteter och matfrågor är mest frekventerade ärenden. Påverkan av utbildningens upplägg är något som pedagogerna med fördel har att hantera i klassrummet. Sida 6

4) Kunskaps- och färdighetskriterier a) It är en naturlig del i skolans arbete It-satsningen i förvaltningen har och kommer än mer att utveckla undervisningen. Möjligheten till en varierad undervisning har ökat och därmed förmågan att tillgodose elevernas varierande sätt att inta kunskap. Eleverna har tveklöst stimulerats av gjord IT-satsning. Ökad motivation har definitivt kunnat skönjas. I takt med tiden kommer effekterna säkerligen att förstärkas, vartefter pedagogerna till fullo hunnit ta till sig tekniken. b) Kommunens kulturskola tar hand om musikundervisningen i klasserna fr.o.m. skolår 2. Orkesterklass och körsång är andra, i mån av intresse, aktiviteter som äger rum i regi kulturskolan. Kulturskolans medarbetare gör ett gott och uppskattat jobb. I samband med lucia, skolavslutningar får vi beviset för hur väl eleverna tagit emot undervisningen. Det är ett sant nöje att bevittna och åhöra dessa föreställningar. c) Läskunnigheten i åk 1-3 Vi har satsat mycket på läsning och kan konstatera att läskunnigheten överlag är god. Stödet i läsning har skett i resursgrupp samt av särskild läspedagog eller specialpedagog. Vi mäter läskunnigheten med olika tester som H4 avkodningstest samt andra lästester. Resultaten på dessa prov är bland annat det som avgör om särskilt stöd behövs och vilken form av stöd eleven ska få. Stödet har i de flesta fall skett som enskild riktad träning med lästekniska övningar samt textläsning. Antal elever i varje årskurs som inte uppnått kravet på läsflyt på lågstadiet: Åk 1 1 av 25 Åk 2 1 av 25 Åk 3 3 av 28 d) simkunnighet Alla elever i åk 3 är simkunniga Sida 7

Betygsstatistik Vt 2014 årskurs 6 Bollstaskolan ämne a b c d e f 0 bi 0 4 3 9 6 1 0 23 0% 17% 13% 39% 26% 4% 0% 100% bl 0 1 7 12 3 1 0 24 0% 4% 29% 50% 13% 4% 0% 100% en 0 6 5 3 7 3 0 24 0% 25% 21% 13% 29% 13% 0% 100% fy 0 3 2 4 13 1 1 24 0% 13% 8% 17% 54% 4% 4% 100% ge 0 0 5 12 5 1 1 24 0% 0% 21% 50% 21% 4% 4% 100% hi 0 0 0 18 5 0 1 24 0% 0% 0% 75% 21% 0% 4% 100% hkk 0 2 5 6 11 0 0 24 0% 8% 21% 25% 46% 0% 0% 100% idh 2 3 7 10 1 0 1 24 8% 13% 29% 42% 4% 0% 4% 100% ke 0 4 1 9 8 1 1 24 0% 17% 4% 38% 33% 4% 4% 100% ma 3 2 4 7 6 1 1 24 13% 8% 17% 29% 25% 4% 4% 100% mu 1 11 7 0 5 0 0 24 4% 46% 29% 0% 21% 0% 0% 100% re 0 0 1 18 3 1 1 24 0% 0% 4% 75% 13% 4% 4% 100% sh 0 0 2 15 5 1 1 24 0% 0% 8% 63% 21% 4% 4% 100% sl 0 6 7 8 3 0 0 24 0% 25% 29% 33% 13% 0% 0% 100% sv 0 4 9 5 1 3 0 22 0% 18% 41% 23% 5% 14% 0% 100% sva 0 0 0 0 1 0 0 1 0% 0% 0% 0% 100% 0% 0% 100% tk 0 4 1 11 7 0 1 24 0% 17% 4% 46% 29% 0% 4% 100% 1% 12% 16% 36% 28% 4% 2% 100% Sida 8