Hälsa- och funktionsstöd

Relevanta dokument
Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr.

Mål och inriktning 2014

Kort sammanfattning: Resultatet för perioden januari-maj för förvaltningen Hälsa och funktionsstöds båda uppdrag uppgår till 555 tkr.

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd. Uppföljningsrapport

Hallands Sjukhus: januari - juli 2012

Hälsa och funktionsstöd. Driftnämnden Öppen specialiserad vård Uppföljningsrapport

Uppföljningsrapport 2 Januari augusti 2010

Preliminär Månadsrapport - Februari 2018

Kostnadsutvecklingstakten inom ADH sjukvård uppgår till 2,2 % jämfört med samma period föregående år.

5 Uppföljningsrapport 1 HNH150002

Hälsa och funktionsstöd. Årsredovisning 2014

Hallands Sjukhus: januari - oktober 2012

Hälsa och funktionsstöd

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

Hallands Sjukhus: januari - september 2012

Dnr HNH Regionstyrelsen. Hjälpmedelsnämnden i Halland Uppföljningsrapport 1 (fyra månader) 2011

Uppföljningsrapport, november 2018

HSS. Period: -12,5 mkr. ±0 mkr. Köp LRV-vård. bemanning. Effekterna

Tillgängligheten till BUP påbörjad fördjupad utredning/behandling var bättre men inte helt bra.

Periodens resultat -51,9 mkr och en budgetavvikelse på -51,5 mkr, se tabell i bilaga.

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

1(1) Diarienummer DNKS Datum. Ekonom. Skola. Regionstyrelsen. om hur

Uppföljningsrapport, oktober 2018

Uppföljningsrapport 1 Januari april 2010

ADH hälso och sjukvård ADH hjälpmedel Nämndens resultat

Uppföljningsrapport, juli 2018

Diff mot Utfall jan-okt Utfall jan-okt Verksamhet 2017 ADH hälso och sjukvård

KOMMENTARER MÅNADSRAPPORT FEBRUARI Uppdragsgrupp: Period: jan-feb Månad

Diff mot Utfall jan-feb Utfall jan-feb Verksamhet ADH sjukvård

Kulturförvaltningen: Uppföljningsrapport

Blekingesjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Kulturnämndens månadsrapport för oktober 2017

05. Månadsuppföljning maj Kultur- och fritidsnämnden

Övergripande mål och fokusområden

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012


LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING


Lägesrapport april Socialnämnd

KUN p 5 Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 2014/311

Uppföljningsrapport, april 2018

FÖRSLAG TYP AV RAPPORT (Månadsrapport maj 2017)

Region Halland: januari september 2013

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen

Uppföljningsrapport 2010:2 - Psykiatrin i Halland

Kulturnämndens månadsrapport oktober 2014

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Uppföljningsrapport, juni 2018

Driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD)

Återrapportering angående intern kontrollplan 2012 Hallands sjukhus Kungsbacka

Diarienummer: DN PS140011

Balanserat styrkort 2012

Skolförvaltningen - Uppföljning

Kulturnämndens månadsrapport februari 2015

Ärende nr 2 Bilaga VON 2018/34/1. VOO Maj 2018

Månadsrapport mars 2013

Vårbokslut Miljöskyddsnämnden

Bokslutskommuniké 2016

Månadsrapport Hallands Sjukhus september 2013

Socialnämnden bokslut

Ekonomisk rapport efter september månad

Månadsrapport juni 2013

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Stockholms läns landsting

Rapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015

Uppföljningsrapport, februari 2019

bokslutskommuniké 2013

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Bokslutskommuniké 2017

Granskning av delårsbokslut och prognos 2003

Ledningsrapport april 2018

Delårsrapport Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland

Hallands sjukhus. från delar till helhet

JUL Stockholms läns landsting i (D

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Månadsrapport januari februari

MÅNADSRAPPORT STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Driftnämndens underlag till mål och budget 2016 och ekonomisk plan

Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk

Månadsrapport Hallands sjukhus oktober 2013

Uppföljningsrapport, september 2018

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Ekonomisk rapport efter november

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport division Folktandvård

Kvalitetsbokslut 2012

Ekonomisk månadsrapport oktober 2013

Textkommentarer för månadsbokslut april månad år 2005

Ekonomisk rapport UN juli Barn och Utbildningsförvaltningen

Förenklad månadsrapport för landstingsstyrelsens förvaltning maj 2014

Driftnämnden Öppen specialiserad vård

5 Uppföljning 1 HNH160004

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Månadsrapport November 2010

Månadsuppföljning september 2007

Ekonomisk rapport efter november månad 2017

Region Halland: januari oktober 2013

Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen

REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsbokslut och prognos 2003

Transkript:

Hälsa- och funktionsstöd Uppföljningsrapport 2 2013 Sammanfattande analys, prognos och ekonomiskt utfall Förvaltningens verksamheter genomför huvuddelen av sina uppdrag med god tillgänglighet och produktion i fas med målen. Hälsa och funktionsstöd har efter åtta månader ett ekonomiskt överskott på 2 559 tkr. Handikappverksamhetens överskott var på 2 116 tkr och Mödrahälsovårdens på 1 113 tkr medan Ungdomsmottagningen hade ett negativt resultat på 671 tkr. Förvaltningens prognos på helår är ett överskott på 800 tkr. Kostnaderna för hjälpmedel har varit lägre under sommaren och kommer med all sannolikhet att öka under hösten. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 Hkv MHV UM intäkter personalkostnad material/vsh kostn resultat -1 000 1

Ekonomi Kontoklass - Historik Utfall Per budget Avvikelse 3 - INTÄKTER 162 669,8 161 225,2 1 444,6 4 - PERSONALKOSTNADER -80 744,2-80 980,2 236,0 5 - MATERIAL OCH VAROR -43 073,5-45 556,0 2 482,5 6 - VERKSAMHETSKOSTNADER -21 863,3-19 825,0-2 038,3 7 ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER -14 288,1-14 679,0 390,9 8 - FINANSIERING -141,8-185,0 43,2 Summa: 2 559,0 0 2 559,0 De för perioden högre intäkterna består framförallt av patientavgifter, såld vård och statsbidrag. Personalkostnaderna för Kommunikation är lägre än budgeterat pga. svårrekryterade vakanser och lagstadgad ledighet. Verksamheten har köpt in tjänster för att klara tillgängligheten, vilket är en dyrare lösning än egen bemanning. Habiliteringen och Ungdomsmottagningen visar på ett överskridande vad gäller personalkostnaderna. Orsaken till Habiliteringens överskridande är begäran om heltid samt viss dubbelbemanning i övergången vid pensioneringar och barnledigheter. Vad gäller Ungdomsmottagningen har anställning skett utöver vad personalkontot medger. MHV har betydligt högre laboratoriekostnader i förhållande till budget och till föregående år. Detta beror på att verksamheten tagit fler cellprover samt att fler prover ska tas på de gravida kvinnorna enligt gällande vårdprogram. Kostnader för köpt vård inom Mödrahälsovården och Ungdomsmottagningen och hjälpmedel är lägre än budgeterat. Förändrad kontoplan har inneburit att budget och utfall inte alltid hamnar på samma konto. Detta försvårar uppföljning mot budget och mot föregående år. Personal Arbetet med införande av kompetensverktyget Olivia pågår inom förvaltningen. Vid de verksamheter där Olivia är genomfört har kompetenskartorna använts vid utvecklingssamtalen. 2

Procent 6 Sjukfrånvaro 5 4 3 2 2012 2013 1 0 jan feb mar apr maj jun jul Sjukfrånvaron har varit något högre än föregående år. En del av frånvaron har varit kopplad till influensatider. Konstateras kan också att ett fåtal medarbetare med långa rehabprocesser utgör en betydande del av antalet registrerade sjuktimmar totalt. I dessa fall pågår rehabinriktade processer. Ungdomsmottagningen har haft hög sjukfrånvaro vilket även syns i produktionsutfallet. 60000 Arbetad tid 50000 40000 30000 20000 10000 0 Erbjudandet om heltidsanställning för deltidsanställda medarbetare har sedan införandet 2011 medfört att 21 deltidsanställda medarbetare har sökt och fått heltidstjänst inom förvaltningen. Verksamheterna har lyckats finansiera dessa utökningar av tjänster i 16 av fallen. Dock är fem medarbetares utökning till heltid, 3

motsvarande 1,35 tjänster, ofinansierade och innebär en ofinansierad kostnad om ca 700 tkr på helårsbasis. En omorganisation av chefsuppdragen på första linjen nivå inom Ungdomsmottagningarna (UM) och Mödrahälsovården (MHV) har genomförts. Hittills har en avdelningschef varit ansvarig för fem enheter i norra länsdelen. Fr. o m 2013-09-01 har ny avdelningschef anställts vid UM Varberg, Kungsbacka och Falkenberg. Detta medför att tidigare chef för dessa enheter numera endast är avdelningschef för MHV i Varberg och Falkenberg, vilket innebär mer tillfredsställande förutsättningar för dessa verksamheter och chefer. Inom Hjälpmedelcentrum har ett uppdrag som avdelningschef varit vakant. Dock är nu rekryteringsprocess avslutad och ny avdelningschef tillträder den 1 nov, vilket är mycket positivt. Inom Habiliteringen i norra Halland har det framkommit i både medarbetarundersökningen och arbetsmiljöronder att medarbetarna upplever stress i anslutning till nytt uppdrag och osäkerhet i gränsen till Psykiatrins uppdrag. Utvecklingsarbete har påbörjats mellan förvaltningschefer och verksamhetschefer för Habiliteringen och Psykiatrin. Hörselvården, Syncentralen och Dako har, pga. dålig arbetsmiljö, flyttat in i nya lokaler i Kungsbacka. Även Hörselvården i Falkenberg har flyttat in i nya lokaler. Produktion/tillgänglighet Antal vuxna som får insatser på Vuxenhabiliteringen fortsätter att öka. Antal vårdåtgärder för Barnhabiliteringen är något lägre än förra året och ligger i underkant i förhållande till periodiserad budget. En orsak är att kompetensförsörjningsprojektet Olivia har tagit arbetstid i anspråk. Prognosen är att budget för prestationer kommer att uppnås på helår. Tillgängligheten till läkarbesök i Kungsbacka har ökat betydligt sedan Barnkliniken kunnat anställa en barnneurolog på halvtid med placering på Habiliteringen i Kungsbacka. Inom Kommunikation ligger produktionen knappt i fas med plan. Detta beror på aktuell vakanssituation och flytt till nya lokaler i Kungsbacka. På Dako märks att nya ärenden med frågeställningar rörande förskrivning av appar ökar. Ökningen av teknikerbesök inom Hörselvården är resultatet av planerat arbete att avlasta audionomerna. 4

Syncentralen erbjuder förstabesök hos synpedagog istället för till optiker, vilket gör att man kan ligga i fas med den planerade produktionen för nybesök trots att optiker saknas. Tillgängligheten på tolkcentralen i Halland är mycket god och bland de bästa i Sverige. Sjukvårdande behandling inom Mödrahälsovården har ökat och är 7,4 % högre än 2012. Cellprovsscreening har hittills i år ökat med 26 % jämnfört med 2012. Tillgängligheten och produktionsplaneringen till cellprovsscreening kan förbättras radikalt vid inköp av nytt kallelsesystem. Arbete pågår tillsammans med Patologen och RGS. Verksamheten prioriterar tillgängligheten till gravidas ABCD samtal. Produktionen inom Ungdomsmottagningen har minskat med 5 % sedan 2012. Antalet positiva klamydia fall minskat med 25 % i Halland under 2013 vilket medfört att antal smittspårningssamtal minskat med 25 % jämnfört med 2012. Aktivt arbete pågår att ta fram likartad kontaktregistrering och dokumentation för barnmorskor och kuratorer och beräknas vara i bruk under november månad. Ungdomsmottagningen är hälsoinriktad och en hel del arbete görs som inte kan kontaktregistreras i VAS. Som exempel kan nämnas att när kondomer delas ut till en ungdom förs ett hälsosamtal som inte kan registreras. Även vissa telefonsamtal om förlängningar av preventivmedel och rådgivande telefonsamtal med kurator ska inte kontaktregistreras i VAS. Det är viktigt att hitta andra sätt att planera, följa upp och beskriva allt som görs inom Ungdomsmottagningen. Sjukvårdande behandling Utfall ack augusti Utfall ack augusti Förändring fg år Årsbudget % av 2012 2013 Antal % 2013 årsbgt Barnhab. 13 034 12 895-139 -1,1 % 20 200 63,8% Vuxenhab 3 869 5 041 1172 30,3 % 6 350 79,4% Hörselv. 13 228 13 155-73 -0,6 % 21 500 61,2% Syncentr. 2 265 2 260-5 -0,2 % 4 000 56,5% Dako 738 882 144 19,5 % 1 200 73,5% MHV 44 706 47 998 3 292 7,4 % 67 300 71,3% UM 14 602 13 875-727 -5,0 % 22 000 63,1% 5

% inom 60 dagar Läkarbesök Utfall ack augusti Utfall ack augusti Förändring fg år Årsbudget % av 2012 2013 Antal % 2013 årsbgt Barnhab. 699 689-10 -1,4 % 1150 59,9% Vuxenhab 36 52 16 44,4% 50 104,0% Hörselv. 78 86 8 10,3% 200 43,0% Syncentr. 15 16 1 6,7 % 20 80,0% MHV 2783 2728-55 -2,0 % 4200 65,0% UM 588 612 24 4,1 % 900 68,0% 100 Hörapparatutprovning 95 90 85 80 75 70 Kvalitet Habiliteringen Drygt 100 barn och ungdomar 0-17 år följs upp inom ramen för kvalitetsregistret CPUP. Uppföljning av vuxna startar i år med gruppen som fyller 18 år. Uppföljningen är ett led i det förebyggande arbetet och innebär att behov av åtgärder uppmärksammas och sätts in i tid. Två medarbetare deltar f n i nationella projekt för evidensbaserad habilitering om syftar till att ta fram riktlinjer för stöd till brukarna inom områdena smärta och behandlingsinsatser vid utvecklingsstörning med problemskapande 6

beteende. Implementering av nya EBH-arbeten sker successivt. Ett nationellt kvalitetsregister för habilitering benämnt HabQ startade 2013-01-01. Planering pågår för registrering inom områdena insatser till förskolebarn med autism och föräldrastöd. Föräldraenkät i samband med uppföljning av habiliteringsplaner under första kvartalet visar att 98 % är nöjda med habiliteringens insatser och 96 % kunnat påverka habiliteringsplaneringen. När det gäller vuxna var 91 % nöjda med hjälpen de fått och 93 % av svarade att de fått vara med och bestämma om habiliteringsinsatserna. Kommunikation Inom hörselvården, tolkverksamheten och syncentralen pågår en utveckling av patientens delaktighet och påverkan på sin hab/rehabiliteringsplan. Utvärdering sker i Nyckeltalssamverkan, resultaten från Hörselvården och Tolkverksamheten är klara för 2013 och visar att kvaliteten på verksamheten håller mycket god standard och patienter/brukare upplever delaktigheten mycket bra. Redovisning sker kontinuerligt till nationellt kvalitetsregister för barn med nedsatt hörsel och till nationellt register för vuxna med grav hörselnedsättning. Kvaliteten på hörapparatutprovningar mäts regelbundet genom Hörselbron som är ett nationellt kvalitetsregister, resultatet för Halland visar god kvalitet. Två medarbetare har varit delaktiga i utformande av ett nationellt kvalitetsregister avseende synrehabilitering. Ett planeringsanslag på 200 000 kr har beviljats av SKL. Deltagare från Syncentralen i Halland är med i styrgruppen och planeringsarbete kommer att ske under året. Processindikator som följs på Audionommottagningen är jämförelse mellan antal kartläggningsbesök och antal förskrivna hörapparater. Skiljer sig dessa åt för mycket visar det på att man gör kartläggningar i onödan. På Tolkverksamheten följer man avvikelser i olika kategorier för att finna förbättringsmöjligheter vid beställning/bokning. På Dako, Hörselvården och på Syncentralen följer man som processindikator att journaler skrivs och signeras inom utsatt tid. 7

Antal avvikelser är 40 % lägre än samma period förra året, andel avslutade är 66 % och andel riskbedömda 93 %, inga inom högriskområdet. Återkoppling sker mestadels på APT. Mödrahälsovården Många avvikelser har rapporterats på kallelsesystemet för cellprovsscreening. Arbete för ett nytt kallelsesystem pågår tillsammans med Patologen och RGS. Cellprover har en täckningsgrad på 85 % i Halland som helhet med olika lokala variationer. Verksamheten når därmed de nationella målen. Alla enheter har förbättrat sina resultat vad gäller följsamhet till basala hygienrutiner. MHV Halland har i samarbete med VO4 arbetat fram en telefonrådgivnings manual gällande smärta och blödning i tidig graviditet. Samtliga mottagningar utvärderar sin verksamhet med patientenkäten Quicksearch. Ungdomsmottagningen Samtliga mottagningar mäter nu följsamhet till basala hygienrutiner, alla har infört arbetskläder till medicinsk personal. Under året har ett stort arbete lagt ner på att likartade rutiner och handlingsplaner för ett likartat utbud. Samtliga mottagningar utvärderar sin verksamhet med patientenkäten Quicksearch. Återrapportering av HSU-uppdrag 2013 Habiliteringen Processkartläggning har gjorts tillsammans med Hjälpmedelscentrum när det gäller processflöde för hjälpmedel till barn och ungdomar samt delprocesserna utprovning, specialanpassning och enskilt ärende. Båda verksamheterna arbetar nu med förbättring av sin del av processen. De samarbetsöverenskommelser mellan Psykiatrin och Habiliteringen som har tagits fram ger inte tillräcklig vägledning för medarbetarna i det dagliga 8

samarbetet. En handlingsplan på lång och kort sikt håller på att utarbetas i samverkan mellan Psykiatrin och Hälsa och Funktionsstöd. Avsikten är att ta ett större grepp för att säkra vårdprocesser. Bakgrunden är ändrade förutsättningar i samhället, som medför ökat behov av insatser både till de målgrupper som är gemensamma för de båda verksamheterna och till nya målgrupper, som ingen idag har ett särskilt ansvar för. Ett arbete med att utveckla samverkan med vårdvalsverksamheten har inletts i Varberg. Kommunikation Utprovning av arbetstekniska hjälpmedel har införts och man erbjuder yrkesverksamma hallänningar med hörselnedsättning komplett rehabilitering. Samarbetet mellan Dako och Hjälpmedelscentrum har förtydligats och förbättras genom processkartläggning. Teamvägledning genom insatser dels från Avdelningen för arbetsmiljö, dels av extern konsult har genomförts på Dako och Syncentralen, inom Hörselteamet kommer detta att påbörjas under hösten. Tolkverksamheten har en pågående process med handledning. Ett kvalitetsarbete pågår där tolkarna filmar och analyserar egen tolkning. Fortsatt samverkan mellan hörselvården och ÖNH-mottagningar pågår, som exempel kan nämnas en gemensam utbildningsdag som var uppskattad av deltagarna, regelbundna möten kring verksamhetens planering sker i vardagen. Syncentralen och ögonmottagningarna samarbetar med gemensam introduktion av nyanställda medarbetare. Från syncentralen erbjuder man STläkare på ögonmottagningarna ett auskultationsprogram. Uppföljning av regionens beslutade policys Verksamheterna bedrivs enligt regionens policys. Dialog med informationssäkerhetsansvarig på Hallands sjukhus kring policy angående e-post och SMS-kontakt med patienter med särskilda behov pågår. Man kommer att ser över möjlighet att lösa e-posten för personer med särskilda behov såsom synskadade, döva, nedsatt hörsel m fl. 9

De flesta medarbetare har gått utbildningen Miljö för alla och miljöombud finns. Arbetsmiljöpolicy följs. Arbetsmiljö finns som stående punkt på APTagenda. Arbetsmiljöronder genomförs årligen. Samverkansgrupper finns på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Genomgång av Likabehandlingsplan görs på APT en gång per år. De inköp som görs sker enligt gällande regler och investeringar planeras i en långsiktig investeringsplan. Margareta Ödman Ordförande Driftnämnden Öppen specialiserad vård Cristine Karlsson Förvaltningschef Hälsa och funktionsstöd 10

Resultat (mnkr) Hälsa- och funktionsstöd Resultat Resultat Period.budget Avvikelse månad aug aug aug aug 2012 2013 2013 2013 0,9 2,4 0,0 2,4 Resultat Resultat Period.budget Avvikelse ack. jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2012 2013 2013 2013 4,3 2,6 0,0 2,6 Resultat Rullande Årsprognos Årsprognos helår bokslut 12 mån aug budg avvik 2012 resultat 2013 2013 4,8 3,0 0,8 0,8 Jämförelse med motsvarande period föregående år (%) (mnkr) Kostnadsökning Lönekostnad Lönekostnad Läkemedel Vårdgaranti jan-aug aug jan-aug jan-aug jan-aug 2013 2013 2013 2013 2013 (4-7) (40-43) (40-43) (50) 3,3 % -5,0 % 5,9 % 19,4% 11

Delårsuppföljning 2, miljö Hälsa och funktionsstöd Miljö och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Miljöpåverkan från tjänsteresor och läkemedel ska minskas Förbättringsmål Koldioxidutsläpp från lokala och nationella tjänsteresor ska minska med 5 % 2013 jämfört med 2012. Andelen startförpackningar med läkemedel ska öka. Andelen läkemedel med substansen diklofenak ska minska Miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med bil kan endast redovisas för körda mil med egen bil, med bilpoolsbil och cirka hälften av verksamhetsbilarna då det saknas statistik från resten av verksamhetsbilarna. Koldioxidutsläppen är cirka 35 370 kg koldioxid från 25 317 körda mil. Det motsvarande 1 808 tur och retur resor med bil mellan Halmstad och Varberg. Miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid från tjänsteresor kan inte jämföras med motsvarande period 2012 eftersom organisationen har ändrats. Utsläpp från flygresor redovisas endast övergripande för Region Halland. Andelen startförpackningar för läkemedel är cirka 0,01 procent vilket i stort sett samma som för motsvarande period 2012. Andelen läkemedel med substansen diklofenak på recept har minskat med 6 procent jämfört med samma period 2012. Orsaken är att läkemedelsenheten och läkemedelskommittéen har rekommenderat andra läkemedel istället eftersom diklofenak har negativa effekter. 2013-09-17 Eva Karlsson Miljösamordnare Hallands sjukhus