Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 319 Vitsippan

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 319 Vitsippan

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 5 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 6 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 7 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 8 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 8 9 Nyckeltal... 9 Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(9)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från årsplanen,likabehandlingsplanen, kundenkäten,personalens självvärdering och kvalitetsdokumentet. Inför varje läsår lägger vi vår årsplan för arbetslaget och barngruppen. Utifrån den arbetar vi sedan tematiskt. Varje tema består av planering i personalgruppen, genomförande och analys.i vår årsplan försöker vi att få med alla delar inom läroplanen och tanken är att barnen ska få utforska lite av allt.barnen har alltid inflytande när vi presenterar teman och har även egna veckor där de styr aktiviteterna helt.vi försöker att skapa utrymme så att vi ska kunna följa deras intressen och önskemål.ibland har vi också helt pedagogstyrda aktiviteter för att hjälpa dem att utforska nya områden.vi har löpande utvärderingar på våra APT och avdelningsmöten två gånger i månaden samt ledningsgrupp en gång var tredjae vecka.medarbetarenkäten,självvärderingen och föräldrarenkäten har stor betydelse för vårt kavlitetsarbete på förskolan. Vi diskuterar resultaten och utgår från enkäterna när vi planerar fortsatt utvecklingsarbete och förbättringsområden. På föräldrarådet har vi bland annat diskuterat barn och personalfördelning, maten, utegårdarnas lekredskap samt diskuterat kundenkäten. Personalen har fått ubildning i brandskyddsutbildning och hot och våld. Vi har också inventerat alla leksaker och annat material utifrån giftfri förskola. Vi har blivit granskade av Våga Visa och utarbetat en handlingsplan utifrån det resultat som granskningen visade. Årsplanen är väldigt öppen och egentligen enbart gjord för att få en överblick av året.vi skulle behöva ha en mer detaljerad plan och också med en medvetenhet av vilka delar av läroplanen som vi vill att barnen ska ha med sig.vi försöker att säkerställa vårt arbete genom att utvärdera de teman vi arbetat med både i barngruppen men också i personalgruppen på planeringstid och det tycker vi har fungerat väldigt bra och gett oss en överblick över barnens lärande.vi skulle önska att det fanns mer utrymme för det spontana lärandet och mindre rutinstyrda aktiviteter.i ett försök att göra detta har vi rullande mellanmål och färre samlingtillfällen.vår syn på samlingen har förändrats och vi har anpassat den mer efter barnens behov. Självvärderingen visar att vi har en stark tilltro till oss själva och vi tycker att vi gör ett bra arbete. Enligt föräldraenkäten stämmer vår uppfattning väl överens med hur föräldrarna uppfattar vår verksamhet. Det goda arbetsklimatet som råder på förskolan med samarbete mellan avdelningarna, att vi sällan behöver ta in vikarie eftersom alla ställer upp och hjälper varandra, vårt gemensamma tänk och förhållningssätt om hur förskolans verksamhet ska bedrivas måste bevaras. Planeringsdagarna är värdefull tid i vårt kvalitetsarbete där vi har gemensam tid att analysera och utvärdera vår verksamhet. För att möta de ökade kraven är det önskvärt att vi får flera planerings/ reflektionsdagar per år. Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(9)

Att arbeta efter den handlingsplan som är skriven och som utgör grunden för vårt fortsatta arbete och att fortsättaa vårt påbörjade arbete med att utveckla föräldramötena med frågeställningar och gruppdiskussioner för att öka deras inflytande. Vi behöver utveckla strategier för våra fortlöpande analyser och utvärderingar samt att utveckla dokumentationen av barnens lärprocesser. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi arbetar för att alla barn ska känna sig delaktiga och erbjudas samma möjligheter i vår verksamhet.varje barn är unikt och behöver en individuell anpassning för att utvecklas på bästa sätt.vi har ett klimat som möjliggör för alla att känna tillhörighet i sin grupp och alla barn ges strategier och hjälpmedel för att aktivt kunna delta i vår verksamhet. Pedagogerna anpassar verksamheten så att den blir tillgänglig för alla. Vi använder oss av SPSM:s värderingsverktyg i början av varje termin och gör en översyn av den inre/yttre miljön samt den pedagogiska verksamheten.. Om vi har barn med behov av särskilt stöd görs först en kartläggning och sedan skrivs en handlingsplan för hur pedagogerna ska arbeta för att hjälpa barnet. Om det behövs tar vi hjälp av specialpedagog eller av förskolepsykologen. Specialpedagogen kan ge personalen handledning och hjälpa till att planera verksamheten för barnet. Görs bedömning att vi behöver anställa extra resurs, ansöker vi om tilläggsbelopp. Vi går på föreläsningar och kortare utbildningar för att bibehålla och förbättra kompetensen. av era insatser under året Vi är noga med att ha en genomarbetad grundverksamhet med tydliga ramar och struktur. Viktigt är att vara flexibla och känna av dynamiken/dagsformen i gruppen. Barnen ges möjlighet att vara delaktiga och får påverka verksamheten. Vi behöver hitta fler tillfällen för barnen att få mer inflytande i verksamheten. Svårigheten som vi upplever är att hitta rätt balans i verksamheten så att anpassningen inte får negativa konsekevenser för någon målgrupp. Vi fortsätter med det arbete som vi har påbörjat och målet är att tillgängligheten ska finnas som en naturlig del i vår verksamhet. Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(9)

3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Portfolio: Alla barn har en egen portfolio där vi sparar alster, bilder och händelser samt erfarenheter och kunskaper. Denna portfolio följer barnen hela deras förskoletid och fylls successivt på under tidens gång. Den står tillgängligt för att barn och föräldrar själva ska kunna titta, följa och återblicka i deras arbeten när de vill.varje barn får med sig ett USB - minne med alla bilder som har tagits under åren. Varje termin har vi utvecklningssamtal där vi tillsammans med föräldarna belyser barnens lärande och personliga utveckling samt verksamheten. Kundenkäten visar att 88% av föräldrarna anser att förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar barnens utveckling och lärande. Vår största utmaning är barnens portfolio, i dagsläget upplevs de som för massiva och med för mycket fotografier.det skulle vara att föredra att de blev mera lättarbetade och att vi separerar på den lärande utvecklingen och bildalbumet. Vi ska använda Lotusdiagrammet som underlag till utvecklingssamtal, barnintervjuer och till barnens portfolier vilka ska ha ett likvärdigt innehåll som utgår från läroplanen.portfolien ska innehålla bilder på vad barnen gör, deras läroprocesser, vad de intresserar sig för och deras reflektioner samt återkopplingar tillsammans med barnet. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga På småbarnsavdelningarna lägger vi extra stor vikt vid att kunna förstå ovh tolka barnen. Vi sätter ord på det som som barnen vill uttrycka och hjälper dem i sin kommunikation. Detta år har vi även börjat använda oss av tecken som stöd, TAKK, teckenkommunikation. För att stimulera språkutvecklingen så pratar och lyssnar vi på varandra, sjunger,ramsar, tränar munmotoriken och berättar sagor på olika sätt.vi har hela alfabetet uppsatt i en relief på väggen så att barnen både kan se och känna de olika bokstäverna.flerspråkiga barn arbetar tillsammans med en pedagog med olika språklådor och vi arbetar även med att hålla en bra ljudnivå i barngruppen. Vi arbetar medvetet med att stimulera de äldre barnens språkliga förmåga genom det dagliga samtalet aktiv högläsning,sångsamlingar, önskeveckor där barnen lär sig att sätta ord på sin önskan och att kunna argumentera varför man vill något. Varje termin har vi författarveckor där vi väljer ut en känd författare som vi lär oss lite extra om.då läser vi böcker, sjunger sånger och samtalar kring deras liv. Vi arbetar också med bokstäver, texter, rim och ramsor, författa sagor, skriva och illustrera böcker, veckans ord och går till biblioteket. 91% av föräldrarna anser att förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(9)

förmåga. Vi tycker att vi arbetar bra med barnens språkutveckling och har hittat olika strategier för att utveckla den. En avdelning har haft fokus på det dagliga samtalet och att belysa vikten av att använda talet detta läsår. Vi har haft många barn somhar agerat impulsivt och blivit fysiska istället för att prata med varandra.dessa gånger har vi fångat upp varje gång och samtalat med barnen. Vi har också flertalet barn som har behövt stärka sitt tal och vi upplever att vi skulle velat hatf fler tillfällen för att utveckla dessa barns språk. Vi märker dock att alla barn i vår grupp har utvecklats inom sina språkliga förmågor och tryggheten i gruppen gör att alla vågar prata.barnen uttrycker själv sitt lärande genom att säga förut kunde jag inte...men nu kan jag. När vi synliggör våra teman på väggearna tänker vi på att inte ha för mycket skriftlig information så att barnen själva får berätta för varandra och sina föräldrar. Flera pedagoger bör få utbildning i TAKK och vi behöver utveckla språklekar och övningar för de barn som har språksvårigheter 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Småbarn 1-3 år. Det gäller att hitta konkreta sätt att arbeta med matematik i förskolan, och vi använder oss mycket av vardagssituationer och tex när vi är i skogen.barnen får små uppgifter med matematikanknytning. Vi gör olika jämförelser av längd,vikt,antal och storlek.vi sorterar,klassificerar när vi ska städa upp alla leksaker. När vi bakar väger och mäter vi. Vi hittar olika mönster som vi jämför. På väggen har vi siffrorna 1-10 uppsatta så att barnen kan räkna och känna igen de olika.det brukar vara en rolig lek att peka på den siffra vi säger.när vi klistrar har vi ibland de olika geometriska figurerna som vi benämner på rätt sätt.vi räknar också alla barn högt varje dag samt säger olika ordningstal. Vi hittar på olika kluriga uppgifter med matematikanknytning så att barnen får träna på problemlösning. Stora barn 3-5 år. Vi fortsätter att grundlägga barnens matematiska tänkande genom att medvetandegöra matematiken i den vardagliga verksamheten.vi räknar varandra,frukter,mat och sorterar efter färger,former,storlekar och volymer. Har återkommande matematiska experiment då vi använder oss av olika material såsom sand,vatten och luft. Barnen väger och mäter sig och lär sig de olika matematiska begreppen stor,liten,tung,lätt,kg,meter mm. Kundenkäten visar att 83% av föräldrarna anser att förskolan arbetar med att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande. 15 % säger att de inte vet om vi gör det. Trots att vi själva tycker att vi arbetar bra med matematik så har vi ett antal föräldrar Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(9)

som inte vet att vi gör det enligt enkäten. Det är också svårt att kommunicera till föräldrarna hur viktig den enkla grund vi lägger på förskolan är för det fortsatta skolarbetet.matematik är inte enbart formler, siffror och uträkningar utan även begreppsbildning och logiskt tänkande. Det är många schemalagda aktiviteter som vi pedagoger vill hinna med under dagarna och matteleken kan skilja sig väldigt beroende på det åldersspann som finns på respektive avdelning. Oftast är det de äldre barnen som har dessa planerade aktiviteter och temaarbeten med matematikinriktning. Vi tycker att vi har kommit långt med vårt matematiska arbete med barnen och väljer att fortsätta arbeta på det sätt som vi gör men behöver tydliggöra för föräldrarna på ett mera konkret sätt och att vi använder rätt uttryck i kontakten med dem. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har en lärplatta på varje avdelning. På småbarnsavdelningarna används lärplattan i första hand som kamera. De fotograferar och lägger ut några bilder varje vecka på Instagram.De använder även lärplattan med barnen till lättare spel och lyssnar- övningar då det gäller att känna igen vad som låter. De äldre barnen använder lärplattan till att utforska nya ämnen tillsammans med personalen.exempel 1: När vår indiska flicka berättade att hon dansar indisk dans tog vi fram bilder och musik för att ge henne stöd i sin beskrivning.exempel 2: När ett av barnen besökt Falu koppargruva så arbetade vi vidare med begreppet " gruva",vad det är, betyder och vad gruvorna ger oss.vi lärde oss om Sveriges gruvor och såg hur de börjat flytta staden Kiruna för att ge plats för ytterligare utbyggnad av gruvverksamheten där. På vår sommarvernissage använde vi projektor för att visa bilder på vad vi har abeta med under året.vi har även en digital fotoram som visar barnens vardag på förskolan. Peronalens datakunskap är varierande och ojämn. Många är självlärda och får lära sig de program vi arbetar i allt eftersom.som pedagog använder man sig mycket av datorn.dels för att dokumentera men också som informationsverktyg.föräldrarna får information via School-Soft som är ett webbaserat informationssystem. Vi ser hur viktigt det är att personalen hänger med i den moderna tekniken. Då speciellt att våra förskollärare är väl förtrogna med datatekniken eftersom det kräver mycket dokumentation och information via datorn i deras arbetsuppgifter. När denna kunskap saknas blir det en direktpåverkan i informationskälla till föräldrarna. Vi har även mycket information som kommer in via mail och intranätet till pedagogerna. Vi behöver utveckla användandet av både dator och lärplatta. Personalen ska få utbildning i hur vi ska använda vårt nya digitala verktyg som kommer att fasas in under Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(9)

hösten.. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vårt arbete med natur och teknik har bestått av experiment-teman som har pågått under ett antal veckor och innehållit experiment med luft, vatten och sand.vi har tillverkat linbanor, luftballonger, testat ytspänning, tyngd, storlekar och lärt oss begrepp och benämningar.barnen har varit delaktiga och har själständigt kunnat utforska och arbeta vidare med projekten. På småbarnsavdelningarna har vi försökt att väcka barnens nyfikenhet genom att göra enklare experiment, plantera frön, vara i skogen och följa naturens växlingar och att studera fåglar. Vi har en fågelbok där vi kan höra olika fågelläten när man trycker på en knapp.vi lyssnar och känner igen de vanligasre arterna.vi har även hängt upp talgbollar precis utanför fönstret dä vi har kunnat studera de olika matgästerna. Barnen är mycket intresserade av de olika experimenten och förundras över de olika resultaten. Även om de inte alltid förstår varför det blir som det blir så klurar de ut egna funderingar och förklaringar. Att utöka arbetet med de naturvetenskapliga ämnena ytterligare genom att iordningställa ett Teknolek till hösten.att hitta enkla och tydliga experiment för de yngsta barnen. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Förskolans resursfördelning anpassas till barnens behov genom att personal fördelas utifrån barnens ålder,vistelsetid och gruppernas storlek. För närvarande arbetar det två förskollärare och nio barnskötare varav en håller på att utbilda sig till förskollärare. Varje avdelning har en pedagog som ansvarar för att det pedagogiska arbetet bli genomfört och samma pedagoger sitter i ledningsgruppen tillsammans med förskolechefen som träffas var tredje vecka för att utveckla verksamheten. Förskolan har inte tagit emot några lärarstudenter under året men vi kommer att göra det så fort det bli tillfälle och vi har ingen form av karriärtjänst på förskolan för närvarande. Målet är att anställa fler förskollärare vilket har varit svårt eftersom vi inte har haft några lediga tjänster. Då personalgruppen består av barnskötare med mycket erfarenhet och kompetens har vi trots det låga antalet förskollärare uppnått goda resultat i föräldraenkäten. / långsiktig lösning Vi behöver rekrytera förskollärare framöver för att utveckla den pedagogiska verksamheten på förskolan. Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(9)

9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 92 % 97 % 100 % "Det är arbetsro i barngruppen" 92 % 90 % 88 % Kommentarer och analys till nyckeltal Vi är naturligtvis nöjda med att föräldrarna upplever att deras barn är trygga på förskolan vilket också var ett mål från förra året.nu gäller det bara att se till att resultatet står sig. När det gäller arbetsro/ arbetsmiljö kan vi inte riktigt svara på varför resultat har gått ner 2%.Det kan bero på att vi på en avdelning haft det lite rörigt i personalgruppen och därav så har barngruppen också varit rörig. Re 319 Vitsippan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(9)