Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola i Djursholm (läsår 2017/2018)

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola i Djursholm (läsår 2017/2018)

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal... 8 (läå 2017/2018) 2(9)

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utveckla förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98, rev.16, s.14) Vi har fortsatt vårt kvalitetsarbete utefter vår tydliga årsplan och våra mallar. Vår årsplan hjälper oss att skapa en struktur, det systematiska kvalitetsarbetet portioneras ut under året och det skapar en jämnare arbetsbelastning för både pedagoger och ledning. Följer vi den får vi med alla delarna i vårt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet hos oss genomförs, planeras, följs upp och utvärderas. Detta görs i olika mötesformer, avdelningsvis men även möte för förskollärare och Svalans förskolechef är alltid med och driver dessa möten. Vi ser även till att förskolan arbetsformer utvecklas, lärandemiljön utformas och barn med särskilt stöd får den hjälp och utmaningar som de behöver, att det finns ett bra samarbete mellan förskola och hem, bra samarbete med förskoleklass och att pedagogerna får den kompetensutbildning som de behöver. Hos oss finns en tydlig struktur, tydliga mallar och årsplaner för olika områden. En för det systematiska kvalitetsarbetet, en för pedagogisk dokumentation, en för vårt säkerhetsarbete. Dessa följs utav alla pedagoger och utformas av förskolechefen i samråd med pedagogerna men de skapar trygghet att man får med allt. Dessa revideras också efter varje läsår så att de hela tiden är aktuella och uppdaterade. Inför detta läsår 2017/2018 har vi fortsatt vårt medvetna pedagogiska arbete med barnen utifrån läroplanen. Vi har under året arbetat mycket med barnkonventionen med barnen men även pratat mycket på olika möten om vårt förhållningssätt mot varandra som kollegor men framförallt mot barnen. Vi har under hösten blivit observerade av Våga Visa och det var intressanta veckor för oss på Svalan. Vi är mycket nöjda med resultaten från observationen och kommer fortsätta arbeta med våra starka sidor men även utveckla det som vi fick som utvecklingsområde. De beskrev att våra starka sidor är att pedagogerna har ett mycket uppmuntrande och stödjande sätt och delar i barnen i mindre grupper, att lärmiljön städjer utveckling, lek och lärande och förskolechefens arbete för att utveckla verksamheten. Som utvecklingsområden beskrivs verksamhetens utmaningar i naturvetenskap och teknik, att alla barn ges lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen och förskolans dokument som de anser behöver komprimeras. Vi har sedan fortsätt att arbeta med våra lärmiljöer. Vi har vårt montessorimaterial som en grund men utvecklar hela tiden lärmiljön efter den aktuella barngruppens behov. Vi observerar och ser vad leker barnen med och vad leker de inte med. Vad är barnen intresserade av? Hur har vi kommit fram till våra teman? Har vi utgått från barnen eller är det vi vuxna som bestämt dem? Dessa frågor reflekterar och samtalar vi om på våra reflektionsmöten. Vi har även gjort pedagogbyte och besökt varandras förskolor då pedagogerna kan delge varandra tips och idéer. (läå 2017/2018) 3(9)

4 Områden som hela tiden återkommer är personalpolicy, vårt säkerhetsarbete och föräldraenkäten. Dessa områden kör vi varje läsår, personalpolicy och vårt säkerhetsarbete under hösten och föräldraenkäten under våren. Vi har under läsåret deltagit kompetensutvecklingen som kommunen arrangerat, som föreläsning om giraffspråket. På vår planeringsdag i november hade vi en föreläsning från Anna Wennerkvist som handlade om barn i särskilt behov, inkludering, tillgänglighet, förhållningssätt och bemötande, anpassning, bild stöd och DATE materialet. Vi har två pedagoger, en från varje förskola som har gått utbildningen som kommunen arrangerat via Gävle universitet, 7,5 p dokumentera, följa upp, utvärdera förskolans kvalitet, systematisk kvalitetsarbete. En som har läst kursen under sin distansutbildning till förskollärare. Dessa tre pedagoger ska tillsammans med förskolechefen bilda en utvecklingsgrupp som kommer under hösten arbeta med svalans pedagogiska dokumentation. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättning Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. (Lpfö 98, rev.16, s.5) Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar och utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även våra regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag med en samsyn. De barn som vi har hos oss med tilläggsbelopp arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från kommunens specialpedagoger. Vi arbetar med bildschema och nu fått ta del av kommunens satsning i Widget online. Pedagogerna får möjlighet att gå olika utbildningar, vi tar hjälp av Anna Wennerqvist på Spec. Danderyd. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt även kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken from man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskola och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att alla våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. (läå 2017/2018) 4(9)

5 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande 1-3 års avdelning: Pedagogerna dokumenterar barnens arbeten på varierande sätt, genom fotografier, intervjuer och observationer. Till hjälp i dokumentationsarbetet har vi tillgång till en digitalkamera. Underlaget i barnens dokumentationspärmar är uppbyggt utifrån Maria Montessoris pedagogik och filosofi men även utifrån Läroplanen för förskola. I dokumentationspärmen utgår vi från barnet jag, mina läroprocesser, rutiner och traditioner och förskola och hem. I vår verksamhet fotograferar vi barnen under dagen i deras arbeten och aktiviteter. Vi har en färgskrivare på kontoret där vi skriver ut bilderna och sätter in i barnens pärmar. 3-6 års avdelning: Dokumentationen sker på varierande sätt. Vi använder intervjuer med barnen och observationer. Vi använder en digitalkamera för fotografier. Dokumentationspärmar finns för varje barn, där kan man följa barnets utveckling. Underlaget i barnens dokumentationspärmar är uppbyggt utifrån Maria Montessoris pedagogik och filosofi men även utifrån Läroplanen för förskola. I dokumentationspärmen utgår vi från barnet jag, mina läroprocesser, rutiner och traditioner och förskola och hem, bilderna/arbetena och intervjuerna sätter vi sedan in i pärmen. I vår verksamhet fotograferar vi barnen under dagen i deras arbeten och aktiviteter. Vi använder en färgskrivare där vi skriver ut bilderna. Vi observerar att barnen själva tar fram sina pärmar och tittar i den ensam eller tillsammans med en kamrat. Våra intentioner med vårt arbete med pedagogisk dokumentation är att barnen ska få en bild av sin egen utveckling och lärande och att vi pedagoger tillsammans med barnen kan börja reflektera, vad gjorde vi? Hur gjorde vi? Lärde vi oss något? Kunde vi ha gjort på något annat sätt? Och så vidare. Målsättningen är att barnen senare i livet ska utveckla en förståelse för sitt egna lärande och på vilket sätt av alla olika inlärningssätt som passar dem bäst. Vi skriver ner observationsanteckningar kring vad barnen gör, deras lek och lärande. Föräldraenkäten: Inom alla områden under denna fråga har vi detta år fått högre procentsats än tidigare år. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga 1-3 årsavdelning: Språket finns naturligt omkring oss och är en väldigt viktig del på en småbarnsavdelning. Vårt mål är att alla barn utvecklar ett rikt ordförråd, vågar prata, kunna lyssna och reflektera. För att på bästa sätt stimulera barnens språk så försöker (läå 2017/2018) 5(9)

6 vi på förskolan ge barnen så många begrepp och berikande ord som möjligt. Vi använder oss av mycket sång, rim och ramsor. Vi läser tillsammans med barnen och ger dem möjlighet att få vara med och reflektera och prata om vad som sker på bilderna. Vi har även en läshörna där barnen själva kan gå och sätta sig med en bok. Leken är en viktig del för att barnen ska utveckla sitt språk. Vi försöker hela tiden utveckla vår miljö så att den stimulerar och utmanar samt uppmuntrar till lek och sociala samspel. Under läsåret har använt oss av Babblarna i språkutvecklingsarbetet. Babblarna är framtagna av logopeder för att stimulera små barns språkutveckling. Vi har introducerat och arbetat med Kompisböckerna som även stimulerar barnen att uttrycka tankar och sätta ord på dem genom böckerna. 3-6 årsavdelning: Språket arbetar vi med varje dag. Vi hjälper barnen att sätta ord på saker omkring oss, vad de vill göra och att uttrycka känslor. Inom Montessori har vi många olika stimulerande språkmaterial som exempelvis; sandpappersbokstäver, bilder och läskort. Utöver materialet arbetar vi hela tiden med språket på olika sätt, vi sjunger, lär ut olika ramsor och läser böcker tillsammans. Vi är nära barnen för att kunna hjälpa dem att uttrycka sig och arbetar även med bilder för att förstärka det talade språket. Vi uppmuntrar och hjälper även barnen till skrivning, tar vara på barnens intressen för bokstäver och det skrivna ordet. Biblioteket är en fantastisk möjlighet för språkutveckling och tillsammans med barnen lånar vi där böcker regelbundet. Barnen får möjlighet att välja varsin bok att låna. På våra sagostunder genomför vi ofta röstning för att praktiskt tillämpa demokrati i barngruppen. Vi arbetar aktivt på samlingen med att fördela ordet och låta alla få göra sin röst hörd och att bli lyssnade på. Även på stora avdelningen har vi arbetat med Kompisböckerna om barnkonventionen som uppmuntrar till läsförståelse, tankar och att uttrycka dem. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande 1-3 årsavdelning: Vår grundtanke är att barnen ska få uppleva matematik i alla möjliga former och situationer. Vi vill väcka barnens nyfikenhet och lärande till matematik genom lek och praktiska erfarenheter. Vi försöker skapa ett intresse för matematik genom att prata och aktivera oss tillsammans med barnen inne i klassrummet, ute på gården eller på utflykter. Vi har en begränsad matematikdel på småbarnsavdelningen. Vi har bilder med siffror som ska kopplas ihop med kort med olika antal föremål på, pussel med siffror, cylinderblock där barnen får urskilja djup. Vi använder mycket matematik i vardagen, t.ex. när barnen ska klä på sig, i sandlådan, och när vi dukar mm. På samlingen används matematik mycket. Vi börjar med att räkna barnen (läå 2017/2018) 6(9)

7 tillsammans, hur många är här och hur många fattas, vi sjunger sånger med matematik i och leker lekar då vi räknar och sorterar. 3-6 årsavdelning: Vår grundtanke är att väcka och ta vara på barnets nyfikenhet för matematik och dess grundläggande principer. Barnens förståelse för matematik ska baseras på egna upplevelser inom olika områden såsom förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning och talbegrepp. Barnen ska få uttrycka, urskilja, undersöka och använda matematiska begrepp och samband naturligt i sin vardag. I Montessorimaterialet finns ett stort utbud av material som barnet kan leka in matematiken med. Vi arbetar med konkreta övningar som är framtagna för att hjälpa barnet i förståelsen för matematik genom att använda alla sina sinnen. Även praktisk matematik används varje dag, exempelvis vid fruktstunden. Vårt mål är att alla pedagoger är medvetna och ser matematiken omkring sig, är aktiva och fångar tillfället i vardagen, erbjuder redskap i miljön, är medvetna om sitt förhållningssätt, ställer frågor som ger barnen egna tankar, upprepar övningar och ger barnen tid till att reflektera, lyssnar och reflekterar tillsammans med barnen, ger barnen nya utmaningar, låter barnen höra, känna och uppleva matematik med alla sina sinnen. Konkreta exempel: Varje dag räknar vi barnen tillsammans. Talraden finns tydligt uppsatt och varje dag får barnen utmaningar av små matematiska uppgifter att göra, ex när barnen bakar, när de äter sin frukt, vid måltiderna, klär på sig, leker i sandlådan mm. Vi både sjunger och läser sagor med matematiska former i sig. Vi arbetar med matematik inne, på gården, i sång och musik och på utflykter. Vi har många stunder under dagen då pedagogerna kan samtala om olika matematiska problem/lösningar. I hallen, toalettkön eller frågor av typen: hur många knappar har din kofta? Vilket mönster är det på din tröja? Vem är längst av er två? Vi spelar spel tillsammans, leker med siffror och tärningarnas prickar. Att skapa delaktighet hos barnen gör vi genom att följa upp deras frågor när vi arbetar, vi tar tillvara deras tankar genom att lyssna på dem och komma med följdfrågor. Eftersom barnen själva väljer aktiviteter så har de ett stort inflytande på vad som ska ske under dagen. Vi vill förmedla att matematik är ett roligt ämne. Vår glädje ska smitta av sig och vi ska se till att de matematiska mötena för barnen ska genomsyras av glädje och lust. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har en digitalkamera som vi använder för att ta bilder med och kunna dokumentera barnens arbeten. Det är i första hand pedagogerna som använder den. Internetuppkoppling finns. Vana att handskas med digitala hjälpmedel varierar i arbetslagen. (läå 2017/2018) 7(9)

8 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet I vår montessorimiljö har vi många olika teknikövningar där barnen får leka och hantera olika former av verktyg och hjälpmedel som t ex pincett, pipett, saxar, kaffekvarn, apelsinpress, rivjärn mm. Alla barn har fått möjlighet att prova enkla experiment som magnetism, vad som flyter och vad som sjunker i vatten etc. Vi har även mycket material om småkryp, växter, djur och natur. Vi har planterat frön och odlat potatis i våra pallkragar tillsammans med barnen. Barnen har även arbetat och lekt med olika typer av bygg och konstruktionsmaterial, såsom lego, plusplus, rätblock, samt montessorimaterial i olika former. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk-och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. (Lpfö 98, rev.2016, s.7) Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Vi har två montessoriförskollärare som studerar till förskollärare på distans. Inom våra tre förskolor har vi två VFU handledare så vi tar emot lärarstudenter. Just nu har vi två VFU studenter, en som är i Danderyd och en som är på Rindavägen. Eftersom vår förskolechef är VFU handledare så gör det möjligt för oss att ta emot studenter på alla våra tre förskolor. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2016 KUNDENKÄT 2017 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Mitt barn har en god arbetsmiljö" Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2018 Vi pedagoger och våra kunder är överens om att barnen är trygga i vår verksamhet. Föräldrarna märker detta tydligt när de lämnar och hämtar sina barn på förskolan. Vi är jättenöjda med att få 100 % igen för vi anser själva att våra barn verkligen är trygga hos oss. I vår miljö stimuleras barnen att bli trygga eftersom vi har en tydlig struktur i vår pedagogiska samsyn, regler och rutiner. Vi bjuder ofta in föräldrarna på besök och det är många som då blir imponerade av den lugna och harmoniska arbetsmiljö som barnen har. Även vi pedagoger (läå 2017/2018) 8(9)

9 tycker att det är fin arbetsro i barngruppen. (läå 2017/2018) 9(9)