Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen? 2. Vad skulle det få för konsekvenser om vi i stället använde begreppet språklig sårbarhet? 3. Vilken förståelse för språk, språkutveckling och språkutvecklingsproblematik behöver lärare? 4. Hur synliggörs den språkliga medvetenheten i lärarens förhållningssätt, planering och undervisning? 5. Diskutera alla lärares behov av kunskaper om språk och språkutvecklande processer både utifrån tal- och skriftspråk. Språk i förskoleåldern möjligheter och hinder? KAPITEL 3 1. Hur gör vi för att förstå vad de barn som ännu inte bemästrat språket berättar och menar? 2. Samtalar vi med varje barn varje dag? Om inte, vad hindrar och i så fall vad behövs för att möjliggöra det? 3. Blir alla barn i förskolan bekräftade i alla sina språk och kommunikationssätt? Hur? 4. Vilka gemensamma nämnare/skillnader finns i pedagogiken för barn i språklig sårbarhet och för barn med ett andraspråk i utveckling? 5. Hur uppmärksammar förskolan barn som är i språklig sårbarhet i sin modersmålsutveckling och sin andraspråksutveckling? 6. Hur arbetar förskolan för att bjuda in barn till samtal, berättande och lek med språket? 7. Hur kan förskolan arbeta för att ta tillvara föräldrars kunskap om hur tal och språkutvecklingen sett ut under förskoleåren? 8. Hur tillvaratar förskolan föräldrars kunskap om svårigheter såväl som framgångsfaktorer i barnens språkutveckling? 9. Hur kan förskola och föräldrar samarbeta kring barns språkutveckling?
Språklig sårbarhet i skolåldern KAPITEL 5 1. Har vi elever i språklig sårbarhet på vår skola? a. Om JA: Hur påverkar det elevens lärande? Vad får det för konsekvenser för lärarens förväntningar, bemötande och undervisning? b. Om NEJ: Kan det finnas problem som vi inte har lagt märke till? Hur märker man språklig sårbarhet? Vilka tecken? När? Var? Hur? Hur kan vi anpassa och utveckla pedagogiken för att utmana och stödja språk-, läs- och skrivutvecklingen hos alla elever? 2. Hur kan vi arbeta för att stödja elever i vänskapandet i klassrummet, på raster och på fritids? Pedagogisk sårbarhet KAPITEL 6 1. Finns det situationer då du som lärare upplevt en pedagogisk sårbarhet, d.v.s. dilemman i att göra undervisningen begriplig och greppbar för elever i språklig sårbarhet? 2. Vad kan vara svårt och utmanande för dig som lärare när elever i språklig sårbarhet möter skolans krav? 3. Vilket stöd behöver du av kollegor, elevhälsa och ledning när du upplever situationer som är språkligt utmanande för dig? 4. Vilken kompetens har er skola vad det gäller att erbjuda alternativa uttryckssätt (AKK) för lärande och kommunikation? Vad kan utvecklas beträffande a. lärares undervisning med AKK? b. elevers förutsättningar att få lära med AKK? c. elevers möjligheter att få visa kunskap med AKK? 5. Vilka lärverktyg (IT; datorer, plattor, mobiler o.s.v.) används av lärare respektive elever inom ramen för ordinarie undervisning? 6. Hur används lärverktyg för att elever ska utveckla förmågor alternativt som verktyg för att de ska förstå uppgifter och uttrycka kunskap? 7. Vilka extra anpassningar upplever ni är särskilt betydelsefulla för elever i språklig sårbarhets lärande och kunskapsutveckling? 8. Hur kan skolan utforma undervisningen/arbetet för att förbättra situationen för elever i språklig sårbarhet a. i arbetet med formativ bedömning, bedömning för lärande i den framåtsyftande undervisningen? b. vid provsituationer, den summativa bedömningen?
Skolans språkliga möjligheter KAPITEL 7 På vilket sätt ses elever språkliga olikheter som en resurs i din skola? På vilket sätt gynnar den språkinriktade undervisningen alla elever? På vilket sätt gynnar arbetet även elever med en typisk språkutveckling? Diskutera och problematisera vad förenklingar av språket för eleven kan leda till och likaså omvänt om språket ligger på en för hög nivå.
Diskussionsfrågor utifrån reciprok undervisning 1. Hur ser boksamtal och textsamtal kring skönlitteratur/facklitteratur ut och hur skulle de kunna utvecklas i era verksamheter? På vilket vis kan alla elever oavsett språkliga förmågor vara delaktiga i dessa samtal? 2. Hur arbetar ni med fördjupad läsförståelse i olika ämnestexter i era verksamheter? Vilka anpassningar diskuteras för elever i språklig sårbarhet? 3. Diskutera vad undervisning enligt RU (reciprok undervisning) skulle kunna betyda i er verksamhet och hur den skulle kunna implementeras i skolans olika arbetslag. Diskussionsfrågor utifrån undervisning i critical literacy 1. Hur förhåller vi oss som lärare till rådande kursplaner och detaljerade uppnåendemål i relation till elevernas möjligheter att påverka innehållet i skolans arbete utifrån sina egna erfarenheter? 2. Hur väljs texter i skolans undervisning? 3. Fundera och diskutera om de texter som väljs ut undersöker vad det är för uppfattningar som gör att människor betraktas på ett visst sätt? 4. Fundera och diskutera om de böcker som väljs skapar utrymme för handling i viktiga sociala frågor? 5. Fundera och diskutera om böcker väljs som hjälper oss att undersöka vår egen historia genom att ge röst åt dem som vanligtvis tystats och marginaliserats? 6. Väljs och läses böcker som hjälper oss att ifrågasätta varför vissa grupper betraktas som de andra? Diskussionsfrågor om läsning som relationell process 1. Vilka egna läsminnen har du och på vilket vis kan du använda dig av dessa i din undervisning? 2. Medvetenhet om läsning och elever i språklig sårbarhet vad behövs? 3. Knäcka läskoden ja, men sedan då? Hur arbeta med läsutveckling? 4. Diskutera läsminnen med betydelsefulla vändpunkter och om en sådan medvetenhet kan få betydelse för läsundervisningen. 5. På vilket sätt kan lärare vara de viktiga andra som både bekräftar och utmanar eleverna i deras läsning? 6. Hur ser lärares medvetenhet ut om att elever deltar i en mängd olika läspraktiker inom olika ämnesområden? Vem har ansvar för att arbeta med elevers läsförståelse?
Diskussionsfrågor om genrepedagogik 1. Hur kan lärare arbeta för att förbereda sina elever inför förväntade läraktiviteter (ämnesområden)? 2. Diskutera forskningsresultat utifrån erfarenheter av genrepedagogik (Rose & Martin, 2012) och att arbetssättet gynnar alla elever men att en del elever i t.ex språklig sårbarhet behöver uppehålla sig längre i modellering och gemensam konstruktion. 3. Diskutera kritiken av genrepedagogik med tanke på den styrning och begränsning som modellering kan åstadkomma. Frågor till rektor och elevhälsa 1. Stadieövergångar och lärarbyten är en riskfaktor och en situation då språklig sårbarhet ofta ökar. Är det en riskfaktor eller en styrka i er verksamhet? Diskutera. 2. Hur ser skolans proaktiva arbete ut vad det gäller att förbättra den språkliga och kommunikativa tillgängligheten? Utveckling av en språkpolicy Tillfällen för kollegialt lärande Fortbildningsinsatser Litteraturcirklar Workshop Specialpedagogisk handledning Samarbete med logoped Tekniksatsningar Annat 3. Hur arbetar rektor och elevhälsa för att säkerställa att skolans stödinsatser utvecklar elevens språkliga förmågor och förbättrar förutsättningar att förstå, processa och uttrycka kunskap? 4. Hur tillvaratar skolan språkligt medvetna lärares kunskap? Genomsyrar den skolans rutiner och policys eller stannar den i lärarens eget klassrum? 5. Hur kan rektor och elevhälsa stödja lärarnas språkinriktade och språkutvecklande arbete genom insatser på organisationsnivå?