Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Rönnängs förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Marianne Mårtensson, Pia Johnsson, Ann-Kristin Eriksson 2016-09-21 Tjörn Möjligheternas ö
Innehåll 1 Enhetens namn 4 1.1 Enheten ansvarar för följande områden... 4 1.1.1 Enhetens organisation Beskrivning av er organisation... 4 1.1.2 Antal barn i olika åldrar... 4 1.1.3 Avdelning/hus... 4 1.1.4 Arbetslagens organisation... 4 1.1.5 Antal pedagogisk personal... 5 1.1.6 Antal övrig personal... 5 1.1.7 Antal årsarbetare... 5 1.1.8 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare... 5 1.1.9 Ledning... 5 1.1.10 Övrigt... 5 2 Förskolechefens prioriterade mål samt åtgärder för utveckling 7 3 Redovisning till nämnden 8 3.1 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice.. 8 3.2 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen... 8 3.3 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid... 8 3.4 Reflektion utifrån arbetet att höja kvaliteten... 9 3.5 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn... 9 3.6 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter... 9 3.7 Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg... 10 4 Kortfattad summering av årets verksamhet samt förskolechefs analys och bedömning av årets resultat 11 5 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår 15 6 Nyckeltal Fel! Bokmärket är inte definierat. Sida 3 (15)
1 Enhetens namn Rönnängs förskola 1.1 Enheten ansvarar för följande områden Förskoleverksamhet. 1.1.1 Enhetens organisation Beskrivning av er organisation Förskoleverksamhet i stora byggnaden Rönnängs förskola Äventyrsgruppen och Jollen yngrebarn i Jollen huset mellan Rönnängs förskola och Rönnängs skola Vintergatan i modul bredvid Rönnängs förskola. 1.1.2 Antal barn i olika åldrar Månen 1: 15 Månen 2: 13 Stjärnan 1: 17 Stjärnan 2: 17 Solen 1: 18 Solen 2: 22 Äventyrsgruppen: 22 Jollen yngrebarn: 10 Vintergatan: 14 1.1.3 Avdelning/hus 3 hus 1.1.4 Arbetslagens organisation Rönnängs förskola består av fyra och en halv hemvist. I stora byggnaden finns tre hemvister, Jollen-huset motsvarar en hemvist och Vintergatan motsvarar en halv hemvist. Varje hemvist i stora huset, är uppdelad i två sidor. På varje sida arbetar ett statiskt arbetslag som följer barnen i takt med stigande ålder och byte av sidor. Barnen är indelade i ålder på varje Sida 4 (15)
sida. Äventyrsgruppen och Jollen yngrebarn är belägna i Jollen-huset på Rönnängs skolas område. Jollen yngrebarn startades upp i oktober 2015 eftersom behov av förskoleplatser i Rönnängsområdet var stort. Äventyrgruppen utgör ett arbetslag, Jollen yngrebarn utgör ett arbetslag. Vintergatan startade upp verksamhet i modul i mars 2016 eftersom behovet av förskoleplatser fortfarande var stort. Vintergatan utgör ett arbetslag. Vi benämner varje hemvist i stora huset, som ett storarbetslag då arbetslagen på respektive sida möts i den pedagogiska uppdraget. I Jollen-huset möts de två arbetslagen inte i det pedagogiska uppdraget. 1.1.5 Antal pedagogisk personal 16 förskolelärare 6 jobbar 100%, 6 jobbar 80%, 3 jobbar 70%, 1 jobbar 60. 4 st Barnskötare 1 jobbar 100%, 2 jobbar 80%, 1 jobbar 70% 1.1.6 Antal övrig personal 6 personal är outbildad 3 jobbar 100%, 3 jobbar 80% Antal årsarbetare 1.1.7 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 1.1.8 Ledning 1 tf förskolechef 50 tjänst. 1 tf biträdande förskolechef 40 tjänst. 1.1.9 Övrigt Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Sida 5 (15)
Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Mål från likabehandlingsplanen Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för att höja kvaliteten Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Mål utifrån IT-satsningen Sida 6 (15)
2 Förskolechefens prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Utveckla husets organisation med delade sidor då vi erfarit att reflektionsarbete missgynnas av organisationen med delade sidor. Fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser. Utveckla Pedagogisk idé och vision för Rönnängs förskola. Utveckla miljö på förskolans torg till att fungera dels vid måltid, dels som utmanande lärmiljö. Fortsätta det påbörjade arbetet med förskolans utemiljö. Sida 7 (15)
3 Redovisning till nämnden 3.1 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Förskolan har en en Likabehandlingsplan. Läsårets målområde har handlat om barns inflytande. Barnintervjuer och föräldraenkäter har använts i detta arbete. Vårt arbetssätt speglar målen från barnkonventionen, t ex - måltider serveras som buffé - småmöten med barnen med diskussion kring dagens upplägg - genom samtal respekterar varje barns tankar och uppfattningar - barnens funderingar och görande utgör grund för de projekt som arbetas med. - våra miljöer innebär olika mötesplatser för barnen. Vi arbetar med jämställdhet genom observation, kartläggning och granskning av vårt arbetssätt/förhållningssätt i det pedagogiska uppdraget. Det är viktigt att vi som personal ständigt reflekterar utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att inte fastna i ev. invanda könsmönster. 3.2 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Barnkonventionen ligger till grund för vårt Likabehandlingsplansarbete. 3.3 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Tillgång till att kunna åka kollektivt med buss, har gett hemvist Solen möjlighet att åka på till Nordiska Akvarellmuséet i Skärhamn och Molekylverksta n i Stenungsund. Detta har varit två riktade samarbetsprojekt, vilket har inneburit ett positivt samarbete mellan förskola och annan verksamhet. Kulturbussen har använts. Det är mycket viktigt att barngrupperna kan komma utanför förskolan för att få tillgång till kultur! Sida 8 (15)
Samarbete med bibliotek och dess system med boklådor fungerar mycket bra. Kultur-och fritid har under läsåret genomfört ett arbete med att arrangera work-shops för, av och med pedagoger i förskolan. Personal från Kulturoch fritid har också hållit i work-shops. Förskolans pedagoger har getts möjlighet till delaktighet i innehåll på dessa work-shops. 3.4 Reflektion utifrån arbetet att höja kvaliteten Genom utveckling av vårt kvalitetsarbete, d.v.s. reflektion, utvärdering och analys av verksamheten, höjer vi vår kvalitet. Genom vår struktur på måndagar, reflektionsmåndag, skapas möjlighet till olika möten pedagoger emellan. Förskolechefer arbetar tillsammans med pedagoger för att reflektionstid ska utnyttjas på bästa sätt och fyllas med angeläget innehåll utifrån verksamhetens behov och vardag. Genom att utnyttja de kompetenser som finns bland pedagoger, kan kvalité höjas. Sådana kompetenser som finns är ateljérista, pedagogista, schema-tekniskt kunnande, IT-kompetens, utbildning i Äventyrspedagogik, utbildning inom Förskolelyftet. 3.5 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn Vi arbetar med BIF, barnet i fokus, kring utsatta barn, vilket innebär samverkan mellan förskola, Resurscentrum, Socialförvaltningen och BVC. Vi har även kontakt med Livbojen. 3.6 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Utifrån den enkät vi gjort i Likabehandlingsplansarbetet, tycker de flesta barn att det är roligt på förskolan. Den största skillnaden på svar gäller det med att få vara för sig själv på förskolan. En grupp barn uttrycker att gården är tråkig. Vi har gjort en föräldra-enkät bland de yngre barnens föräldrar, den visar på god nöjdhet hos dessa föräldrar. Sida 9 (15)
3.7 Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Pedagogernas arbete med att använda Ipads i det pedagogiska arbetet har fortsatt och utvecklats. Ipads är uppdaterade så att det är möjligt att ha tillgång till mail. Detta underlättar mycket både vad gäller informationssammanhang och i den pedagogiska dokumentationen. Våra Ipads är dock fortfarande inte kompatibla med skrivare, vilket kan fördröja dokumentationsarbetet på ett onödigt sätt. IT-information är sedan detta läsår, en stående punkt på dagordning vid APT. Sida 10 (15)
4 Kortfattad summering av årets verksamhet samt förskolechefs analys och bedömning av årets resultat Rönnängs förskola har under detta läsår utökat sin verksamhet med barn och personal. De nya verksamheterna har bakats in i befintlig organisation vad gäller viktiga faktorer såsom organisation av reflektionstid och arbetsschema. Varje hemvist i det stora huset, är i uppdelad i sidor, barnen är åldersindelade på varje sida. Varje sida har ett statiskt arbetslag som följer barnen i takt med växande ålder och byte av sida. Varje sidas arbetslag ansvarar för planering, dokumentation och uppföljning av sin sidas arbete. Varje sida möts i det pedagogiska uppdraget på respektive hemvist, varav vi benämner varje hemvist som ett storarbetslag. Den nya verksamheten Jollen yngrebarn, som startade upp i Jollen-huset i oktober 2015, samarbetar nära med Äventyrsgruppen vilken också är belägen i Jollen-huset. Dessa två arbetslag möts inte i det pedagogiska uppdraget, endast i praktiska göranden i det huset såsom schema-teknik och måltider. Den andra nya verksamheten, Vintergatan, startades upp i modul i mars 2016. Detta arbetslag är nära knutet till Månen, då Vintergatans personal är outbildade för sitt uppdrag. Vi arbetar utifrån vår grundstruktur på måndagar, reflektionsmåndag, vilket möjliggör möten mellan pedagoger. Varje hemvist möts 1,5 tim/v i reflektion, varje pedagog-par möts i reflektion 1 tim/v tisdag, onsdag eller torsdag. En timma varje måndag träffas pedagoger från varje hemvist i särskilda pedagog-grupper med särskilt syfte och innehåll. Grupperna leds av utvecklingspedagog, och planeras tillsammans med förskolechef. En av dessa pedagog-grupper kallas utvecklingsgrupp, och är särskilt inriktad på utvecklingsfrågor, och har mandat att besluta kring utvecklingsfrågor. Denna struktur har frångåtts under vårterminen på grund av vår växande organisation med fler arbetslag som har reflektionstid. Det arbete som under halva läsåret skett i pedagog-grupp och utvecklingsgrupp har inriktats på: Estetiska lärprocesser Pedagogisk dokumentation Den pedagogiska miljön Det pedagogiska arbetet i verksamheten kännetecknas av projekt utifrån barnens utforskande och intresse, under tema Närmiljö. Projekten har i stort skett på och inom respektive sida. Sida 11 (15)
Månen: projekt utifrån skapande med naturmaterial, utforskande i skogen utifrån sinnesupplevelser. Dans och rörelse i olika aktiviteter, smartboarden använts återkommande. Barnens aktivitet i lek och samspel med varandra, har medfört ett kontinuerligt arbete med att skapa ändamålsenliga lekmiljöer såsom hinderbana, sandbord, miljöer för olika rollek. Barnen har utmanats i olika färdigheter i dessa miljöer såsom turtagande och samspel, de har utmanats att själva driva lek framåt. Stjärnan: arbete utifrån materialet START (från specialpedagog) där olika känslor är i fokus i olika övningar och aktiviteter. En mängd kreativa uttrycksformer för detta har använts, liksom forumteater baserad på för barnen kända vardagssituationer. Olika levande figurer har använts i olika roller för att utmana barnens intresse för språk och matematik. Olika kompisfigurer har använts som förstärkning till arbetet kring känslor som glädje, ilska, samarbete etc.. Solen: projekt kring återvinning och återbruk där återvinningsmaterial varit en central del i skapande aktiviteter. Arbete kring kretsloppet och sopsortering, har inspirerat ett miljöintresse. Föräldradelaktighet i detta. Barnens aktivitet kring pärlor har inneburit ett utvecklat skapande kring räknemönster och att tillverka egna mönster. Bokstavsintresset har utmanats i bl a tillverkning av skrivböcker och namnlappar, samt inspirerat i lekmiljön. ( kontoret ) Samarbete med Nordiska Akvarellmuséet och Molekylverksta n. Äventyr: projekt kring hållbar utveckling genom aktiviteter kring sortering av olika skräpmaterial. Genom lek och experiment har årstidernas växlingar följts, och arbetas vidare med i olika sammanhang. Att uppleva med alla sinnen, är en utgångspunkt i arbetet i Äventyrsgruppen. Arbete kring vandringar av olika slag beroende på väder och årstid. Gruppens arbete sker utanför förskolans område tisdag, onsdag och torsdag. Ett Äventyrshus finns att tillgå. Samarbete med Nordiska Akvarellmuséet och Molekylverksta n. Jollen yngrebarn: verksamheten startade oktober 2015. Arbete har genomförts för att skapa rutiner i den nya verksamheten för att möta barn och föräldrar på bästa sätt. Barnen har erbjudits olika aktiviteter för att på så sätt bli medvetna om vilka möjligheter som finns på förskolan. Utifrån det har barnen getts möjlighet att komma med idéer och önskemål om innehåll. Samlingar ger barnen möjligheter att se varandra och skapa sammanhang kring gemensamma roliga upplevelser. Sida 12 (15)
Vintergatan: verksamheten startade mars 2016. Arbete har genomförts för att skapa rutiner i den nya verksamheten för att möta barn och föräldrar på bästa sätt. Verksamheten har varit nära knuten till Månen, och därmed deltagit i Månens arbete utifrån förutsättningar och behov. Genom vår reflektionsmåndag, uppföljningar och utvärderingar har vi använt oss av kompetenser i huset, vilket har inneburit utveckling av vår verksamhet. Genom att förlägga AF-tid 8.00-13.00 tisdag-torsdag har vi haft större möjlighet till den reflektionstid vi kallar pedagogparstid, än föregående år. Vår växande enhet har dock inneburit att vissa pedagogiska forum fått utgå för att prioritera arbetslagens reflektion. Alla pedagoger har i och med den växande organisationen, inte haft möjlighet att mötas i par. Detta tar vi med oss inför nästa läsår, och vi arbetar för en förändring av detta till det bättre. Under hösten reviderades dokumentet Pedagogisk idé och vision för Rönnängs förskola av en grupp pedagoger och förskolechef. Detta dokument har delgetts alla medarbetare, och använts vid t ex föräldramöte och politikermöte. Pedagoger och förskolechef genomförde ett Pedagogiskt halvårshjul inför vårterminen, ett dokument som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett arbete har genomförts med att utveckla miljön på förskolans torg till att fungera dels vid måltid, dels som utmanande lärmiljö. Arbetet fortgår. Föräldrarådet har nystartats, nu med förälder som ordförande. Vårt arbete med att utveckla lärmiljöer inne har utvecklats under året, då organisationen med delade sidor medfört ett aktivt miljöarbete för att tillgodose behov och utmaningar hos barnen på respektive sida. Hemvisterna med yngrebarn har haft intensiva inskolningsperioder beroende på olika faktorer såsom täta gruppinskolningar, föräldrars specifika önskemål, personalbyten. Jollen-huset har haft en särskild situation utifrån att verksamheten startas upp för att bemöta efterfrågan på förskoleplatser i kommunen. Barn har börjat på Jollen yngre för att kort därefter sluta för förskoleplats närmre hemmet. Arbetet med personalbemanning i stora huset har påverkat Jollen yngre med personalbyte. Hela Jollen-huset har också under en längre period arbetat med dubbel bemanning av ordinarie personal pga hotbild kring enskilt barn. Extra personal anställdes oktober 2015 på Stjärnan för att bemöta ett ökat personalbehov. Arbete med särskilda anpassningar för barn i gruppen, har intensifierats under vårterminen på Stjärnan. Under läsåret har arbete med specialpedagog genomförts. Pedagoger får handledning, specialpedagog är med vid utvecklingssamtal med berörda Sida 13 (15)
föräldrar. Handlingsplaner skrivs och är underlag för samtal och i ett senare skede, resurstilldelning. Vår växande enhet har inneburit att vi är en större arbetsplats än tidigare, med fler personer utan pedagogisk utbildning. Sida 14 (15)
5 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår Utveckla husets organisation så att reflektionstid och pedagogpars-tid gynnar det pedagogiska arbetet i vår växande enhet. Ta tillvara på olika personalkategorier på bästa sätt. Fördjupa arbetet kring att arbeta utifrån ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt ( Pedagogisk idé och vision för Rönnängs förskola ) Fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser. Utveckla det påbörjade arbetet med förskolans torg. Påbörja arbetet med matematiklyftet. Sida 15 (15)