Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm?
I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god samhällsservice och vara trygg och tillgäglig för alla? Detta är de första delrapporte av Framtidsutredige 2007 och de kommer att följas av ytterligare fördjupigsrapporter där ärigslivets respektive arbetsmarkades utvecklig fokuseras. Framtidsutredige har samordats med stades arbete med Visio Stockholm 2030 där det trygga och tillgägliga Stockholm varit ett viktigt delområde. Visioe ager ett öskvärt framtidstillståd som ska verka sammahållade för stades lågsiktiga utveckligsarbete. Framtidsutredige kompletterar och stödjer visioe geom att visa på sambad mella välfärd och ekoomisk tillväxt och försöka age de ekoomiska ramara för de öskade utvecklige med år 2030 som slutår. Rapporte har utarbetats av Elisabet Bremberg och Hele Slättma på stadsledigskotorets fiasavdelig. Uderlag till rapporte har tagits fram av stades utredigs- och statistikkotor (USK).
Iehåll Sammafattig 4 Utgågspukter 6 Vi blir fler äldre 6 Ökade regioala skillader påverkar Sverige olika 6 Iteratioaliserige ökar trycket 6 Stockholms attraktio i EU-toppe 7 Stockholm är motor i Sveriges ekoomi 8 States ivesterigar i ifrastruktur har ite gyat Stockholm 8 Stockholm behöver e storstadspolitik 9 Fler stockholmare, mer tillväxt 11 Stockholmara blir fler 12 Börda ågot tygre på dem som jobbar 12 Växlade behov kräver apassig 12 Därför blir ma stockholmare 13 Större bostad får oss att välja läet 13 Storstadsutbudet lockar högutbildade 13 De utrikes föddas adel av befolkige ökar 13 Fler stockholmare behöver fler bostäder 15 Stockholm bygger mest för stockholmara 16 Fler stockholmare kräver stora ivesterigar 16 Visioe ka bli verklighet om utmaigara möts på rätt sätt 17 E ekoomi i balas kräver städiga effektiviserigar 17 Produktivitete ka förbättras 18 Löeutvecklige påverkar ekoomi kraftigt 19 Rekryterigsbehovet påverkar löekostadera 19 Nivå på hyreshöjigar är viktig 21 Framtides behov av äldreomsorg ka förädras 21 Hur mycket ivesterigar har stade råd med? 21 Ivesterigar kostar äve i drift 22 Stockholm står iför stora utmaigar 22 Visioe ka bli verklighet 22
Sammafattig Befolkige i Stockholmsregioe växer och kommer att fortsätta växa. I rapporte har beräkigar gjorts för att udersöka stades fiasiella förutsättigar att klara av de ivesterigar som behövs för att möta e växade befolkig och dess behov av service och välfärd. Stockholms kokurreskraft rakas högt i iteratioella studier och i e alltmer globaliserad värld gäller det att vara attraktiv. Det är särskilt viktigt eftersom Stockholm är draglok för reste av Sverige. Utmaigara iför framtide är flera. Resultate i dea rapport visar dock att det är möjligt att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med god samhällsservice och trygg miljö för alla till år 2030. Me det fordrar att takte i ivesterigara är hög. För att fiasiera detta måste stade som helhet klara av effektiviserigar på cirka e halv procet årlige och persoales löeökigar får ite överskrida de geerella löeökigara i ekoomi. Stade måste bli effektivare och kua prioritera om visioe ska bli verklighet. 4 Framtide är ljus för Stockholm bara utmaigara möts på rätt sätt Vi blir fler äldre De demografiska utvecklige med e åldrade befolkig ka leda till obalas mella behovet av välfärdstjäster och de resurser som fis. Detta måste stade ha beredskap för. Och äve om Stockholm har e relativt ug befolkig kommer de åldrade befolkige i övriga riket att påverka stades ekoomi. Efterfråga på välfärdstjäster kommer att öka framöver. Och vi efterfrågar mer offetligt fiasierade tjäster Idag satsas det mer på offetligt fiasierad verksamhet ä ågosi tidigare. När ikomstera stiger vill måga kosumera mer välfärd. Därför ökar efterfråga på välfärdstjäster sabbare ä tillväxte. Effektiviserigar och tydliga prioriterigar iom kommual verksamhet är ödvädiga iför framtide. Alterativa fiasierigsformer såsom brukaravgifter och försäkrigslösigar ka också bli mer itressata. Ite mist eftersom framtides äldre saolikt ka täka sig att betala mer för offetliga tjäster. Stora framtida ivesterigsbehov Stockholms befolkig förvätas växa med 7 000 persoer årlige fram till 2030 det betyder e stad med ärmare 950 000 ivåare. E växade befolkig stimulerar ekoomisk tillväxt och det är viktigt för att stärka de iteratioella kokurreskrafte. Me det krävs stora resurser för att klara av ivesterigara i ifrastruktur och bostäder. Satsigar på utbyggd välfärd ka komma att ställas mot tillväxtivesterigar i till exempel trafiklösigar och bostäder.
Stade måste bli effektivare Det krävs effektiviserigar för att äve i framtide å e balaserad budget. Reda med relativt blygsamma effektiviserigskrav på cirka 0,5 procet per år ka stade å ett lågsiktigt balaserat resultat samtidigt som ivesterigstakte hålls hög. Me det förutsätter att löekostadera ite ökar med mer ä 3,5 procet årlige. Löeutvecklige påverkar stades ekoomi Kommueras kostader består till stor del av löer till persoale. Iom till exempel vård och omsorg uppgår löera till 75 procet av totalkostadera. Stades ekoomi är därför i hög grad beroede av hur löera utvecklas. Simulerigara i rapporte pekar på att äve relativt återhållsamma löeökigstakter ka komma att skapa ekoomiska uderskott. För att skapa ekoomiskt utrymme för löeökigar är effektiviserigar ödvädiga. Beredskap för bristyrke behövs Det gäller också att ha e beredskap för särskilda satsigar på de yrkeskategorier där bristsituatioer ka uppstå. Kokurrese om arbetskraft kommer att öka i framtide i takt med att adele yrkesaktiva miskar. Äve om arbetskraftsbriste i Stockholm ite ser ut att bli särskilt stor kommer situatioe i riket som helhet att påverka löebilde. Stade behöver erbjuda kokurreskraftiga löer för att vara e attraktiv arbetsgivare och då ka differetierade löeökigstakter bli aktuella. Det kommuala utjämigssystemet pressar Stockholm De regioala skilladera växer påtagligt uder de ärmaste deceiera. Framför allt i glesbygde ökar adele äldre i befolkige kraftigt och möjlighetera att fiasiera de offetliga välfärdssysteme geom högre skatter miskar. Utjämigssystemet styr resurser till dessa kommuer, vilket kommer att sätta hela systemet uder press är storstädera behöver ivestera i tillväxt. Det behövs e tydlig storstadspolitik E atioell utveckligspolitik som bättre tillvaratar storstäderas tillväxtkraft och roll som ekoomisk motor behövs för att möta framtides utmaigar. Exempelvis behöver Stockholm e större adel av de statliga ivesterigara i trafikifrastruktur. Alterativa fiasierigsformer ka också bli aktuella. Iteratioella erfareheter visar att det ka fias samhällsekoomiska vister med att fiasiera ifrastrukturivesterigar geom så kallade Public Private Parterships, PPP:s. Itegratioe är viktig Befolkigsprogose för stade visar att adele utrikes födda i förvärvsaktiv ålder kommer att öka frå 24 till 34 procet fram till 2030. Detta uderstryker hur cetralt det är att förvärvsfrekvese blad de utrikes födda ökar. Stockholm har e bristade itegratio av utrikes födda på arbetsmarkade och det hotar de framtida arbetskraftsförsörjige och tillväxte. 5
Utgågspukter»De ärmaste 10 15 åre ger de små 30-talskullara oss ett demografiskt adrum. Det måste avädas strategiskt för att kommuera ska stå bättre rustade iför framtide.«några av de viktigaste utgågspuktera som tas upp i Framtidsutredige är Sveriges åldrade befolkig och de ökade regioala obalasera, vilka utmaar de sveska välfärde. Samtidigt iebär de växade globala ekoomi ya förutsättigar är Sveriges och Stockholms kokurreskraft behöver stärkas ytterligare. Vi blir fler äldre Uder seare år har e rad rapporter visat att offetlig sektor, och i syerhet kommuera, står iför stora ekoomiska utmaigar i framtide. Uder de ärmaste 30 åre kommer Sveriges åldersstruktur successivt att förskjutas mot e större adel äldre. Detta förvätas både leda till ökade kostader för vård och äldreomsorg och till ett miskat totalt arbetskraftsutbud. För kommueras del iebär det att kostadera ökar i sabbare takt ä vad skatteitäktera ka förvätas göra. De ärmaste 10 15 åre ger de små 30-talskullara oss ett demografiskt adrum. Det måste avädas strategiskt för att kommuera ska stå bättre rustade iför framtide. 6 Ökade regioala skillader påverkar Sverige olika Reda idag är skilladera stora mella läe i Sverige, både vad gäller befolkiges åldersstruktur och utbildigsivå. Detta medför i si tur stora skillader i de ekoomiska förutsättigara och i fråga om befolkiges behov av vård och omsorg. Dessa skillader kommer att växa påtagligt uder de ärmaste deceiera. De lä som reda idag har e relativt stor yrkesaktiv befolkigsadel kommer att befästa si gysamma åldersstruktur och vätas äve få de största ökige av högutbildad arbetskraft. I måga kommuer framförallt i glesbygde kommer adele äldre i befolkige att öka på ett oroade sätt. Utjämigssystemet styr resurser till dessa kommuer. Me vem ska utföra de kommuala tjästera är adele ygre miskar? Och hur kommer tillväxtregioera att påverkas är e större del av skatteitäktera måste gå till att fiasiera välfärde i adra delar av ladet? Iteratioaliserige ökar trycket Globaliserige är iget ytt feome. Utvecklige tog fart reda uder 1800-talet me hejdades i och med första världskriget och dess följdverkigar. Efter adra världskriget började globaliserige på ytt. De tidiga globaliserige kom aldrig att omfatta mer ä e tredjedel av världes befolkig meda de omställig som u sker omfattar de flesta av världes ekoomier. Avreglerigar av flertalet av världes kapital- och varumarkader, tillsammas med tekiska framsteg, har lett fram till ett alltmer itesivt skede i de globala, ekoomiska itegratioe. För Sverige och Stockholm iebär globaliserige ökad kokurres, vilket leder till e högre grad av specialiserig och utyttjade av komparativa fördelar. Varje lad och regio måste göra det som de är bäst på. De ökade kokurrese frå Kia, Idie och Östeuropa iebär ett allt starkare tryck på att omvadla ärigslivsstrukture mot e mer kuskapsitesiv produktio. Hittills tycks det som om Sverige har klarat strukturomvadlige bra, äve om vissa regioer i ett övergågsskede har drabbats hårt av exempelvis företagsutflyttigar. De stora utmaige framöver ligger i att skapa goda förutsättigar för ya kokurreskraftiga ärigar. Det ställer krav på bra företagsklimat och god förmåga att attrahera kuskap och kapital. Hur Sverige och Stockholm klarar apassige till de ya markadsförhålladea är avgörade för de ekoomiska tillväxte och därmed utvecklige av välfärde.
Stockholms attraktio i EU-toppe Stockholm är e iteratioellt kokurreskraftig regio och e viktig motor för Sveriges ekoomi. I olika studier rakas huvudstade högt. Kokurreskrafte mot adra EU-regioer är till exempel mycket god. Stockholm har ett bra utgågsläge iför framtide.»stockholm har måga iovativa företag som kokurrerar framgågsrikt på världsmarkadera.«oecd 1 placerar Stockholm på plats 25 av 66 storstadsregioer i världe är det gäller kokurreskraft och på plats 6 av 28 regioer iom EU. Dessutom är Stockholm attraktivt för företag. När cirka 500 europeiska storstäder jämförs placerar sig Stockholm på 15:e plats över vilke stad det är bäst att lokalisera sitt företag till 2. Stockholm har måga iovativa företag som kokurrerar framgågsrikt på världsmarkadera. Regioe har också fördel av e stor och välutbildad arbetskraft, hög livskvalitet, e låg adel fattiga och ett av de lägsta arbetslöshetstale i Europa. Stockholm är e av de regioer i Europa som har haft de sabbaste ekoomiska tillväxte. De välutbildade arbetskrafte och stora forskigssatsigar har skapat starka och kokurreskraftiga kluster iom tillväxtbrascher såsom iformatiostekologi, biomedici och fiasmarkade. Stockholm är Sveriges klart starkaste regio. Här fis de högsta bruttoregioalprodukte, de mest välutbildade arbetskrafte och de högsta löera. Stockholm är, som OECD ylige kostaterade, de ledade regioala ekoomi i ett lad med stark export. I Stockholms lä bor 21 procet av Sveriges befolkig, me befolkige i läet geererar 29 procet av de totala produktioe. Stockholm är de eda regioe där bidraget till produktioe är betydligt högre ä befolkigsadele. Om hela Mälardale räkas i bor cirka 3 miljoer mäiskor i stockholmsregioe, det vill säga e tredjedel av befolkige som står för cirka 40 procet av Sveriges produktio. 7 Kokurreskraft i storstadsregioer i EU Källa: OECD Müche Lodo Paris Milao Darmstadt Stockholm Hamburg Noord-Hollad Rom Stuttgart Turi Karlsuhe Rheilad Zuid-Hollad Madrid Noord-Brbat Freiburg Barceloa Detmold Rhehesse Machester Ruhrgebeit Nord-Frace Budapest Valecia Berli Attiki Neaples 0 5 000 1 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 1 OECD, Territorial Reviews, Stockholm, 2006 2 Europea Cities Moitor BRP/Capita. USD, Köpkraftsjusterad
Stockholm är motor i Sveriges ekoomi 8»I förhållade till riksgeomsittet bor e midre adel äldre i Stockholms lä. Me de åldrade befolkige i övriga riket kommer att öka presse på Stockholms fiaser. Det sker geom att utjämigsavgifte blir högre för Stockholm.«Stockholm är e viktig motor i Sveriges ekoomi. Utvecklige mot e iteratioaliserad ekoomi gör dea roll ä mer uttalad. E atioell strategi för att bättre ta tillvara Stockholm växtkraft är viktig för välstådsutvecklige i hela Sverige. Stockholm är draglok i Sveriges ekoomi, samtidigt som beroedet av utvecklige i övriga riket är stort. Om stades ekoomiska utvecklig drar ifrå övriga riket medför systemet för kommual utjämig att de ökade skatteitäktera till e stor del fördelas ut på svagare regioer, istället för att komma stade till del. Bäst utväxlig får stade om utvecklige är gysam i hela ladet, eftersom utjämige hela tide utgår ifrå de geomsittliga skatteikomstera. Över 70 procet av de tjäster som tillhadahålls av kommuer är direkt beroede av befolkiges storlek och ålder. De åldersrelaterade kostadera kommer saolikt att öka över tide i takt med att adele äldre ökar. I förhållade till riksgeomsittet bor e midre adel äldre i Stockholm. Me de åldrade befolkige i övriga riket kommer att öka presse på stades fiaser. Det sker geom att utjämigsavgifte blir högre för Stockholm. Stockholmsregioe geererar äve e stor del av states övriga skatteikomster. Hushålle i Stockholms lä står för ästa 40 procet av de totala skattebetaligara frå hushåll är samtliga skatteposter är iräkade. Skatteslag Stockholms läs adel av states totala ikomster 2006, avseede hushåll Kapitalskatt 34 % Statlig ikomstskatt 41 % Förmögehetsskatt 48 % Fastighetsskatt 29 % Befolkigsadel 21 % Källa: SCB Stockholms roll som draglok i svesk ekoomi ger regerig och riksdag starka skäl att föra e politik som ger Stockholm goda förutsättigar att skapa tillväxt. States ivesterigar i ifrastruktur har ite gyat Stockholm Storstäderas itresse har ite tagits tillvara i fördelige av medel till ifrastruktur. Där ligger Stockholms lä lågt er på lista. Nästa 97 miljarder kroor gick till ivesterigar här igår drift och uderhåll i vägar och järvägar i Sverige mella 2000 och 2004 (63 miljarder kroor till vägar och 34 miljarder till järvägar). Mest pegar till trasportifrastruktur, räkat per ivåare, fick Norrladsläe. Mist fick läe i södra Sverige. Sammataget kommer Stockholms lä först på 14:e plats i dea rakig av 21 lä.
Ivesterigar i och drift/uderhåll av trasportifrastruktur 2000 2004 per ivåare uppdelat på väg och järväg samt lä 3 9 Jämtlad Västerorrlad Västerbotte Norrbotte Uppsala Dalara Örebro Gävleborg Krooberg Södermalad Riket Värmlad Västra Götalad Västmalad Stockholm Jököpig Skåe Hallad Kalmar Blekige Östergötlad Gotlad Väg Tåg 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 kr Statistike ska visserlige tolkas med försiktighet: E ivesterig ka vara yttig äve för adra regioer ä ebart för de regio som fått ivesterige. Vidare har glest befolkade lä mycket ifrastruktur per ivåare i förhållade till läets yta. Me äve faktorer som topografi, bebyggelse och upphadlig har betydelse och gör att Stockholm som är omgivet av vatte och har hög trafikbelastig får mycket höga driftskostader. De otillräckliga ivesterigara i Stockholms trasportifrastruktur är ett hider för tillväxte och försvårar e itegrerig av arbetsmarkadera iom Stockholm-Mälarregioe. Därmed är detta också ett hider för tillväxte i hela Sverige. Äve alterativa fiasierigsformer ka bli ödvädiga för att klara ivesterigara i regioes trafikifrastruktur. Iteratioella erfareheter av ifrastrukturivesterigar med hjälp av så kallade Public Private Parterships, PPP:s, visar att de samhällsekoomiska vistera ka bli stora. Geom att äve drifte och uderhållet av de ya vägara läggs ut på aläggigsföretage ka icitamet för ett livscykeltäkade skapas som i lägde leder till lägre totala kostader. Vi återkommer till detta i kommade rapporter om stades framtida ärigsliv och arbetsmarkad.»storstäderas itresse har ite tagits tillvara i fördelige av medel till ifrastruktur. Där ligger Stockholms lä lågt er på lista.«stockholm behöver e storstadspolitik Hur ekoomisk utvecklig ä mäts är det uta tveka så att storstädera itar e särställig. Storstäderas betydelse för iovatio och tillväxt är stor. I e alltmer globaliserad ekoomi måste Sverige bygga si ekoomiska utvecklig och välfärd på ett kuskapsitesivt ärigsliv. Utvecklige mot e kuskapsbaserad ekoomi kräver e ökad satsig på skola och utbildig, forskig och utvecklig. Iovatios- och tillväxtpolitike måste utvecklas. Stockholm spelar här e viktig roll och regioes ega aktörer har tagit ett stort asvar. Me de atioella politike måste också utformas så att de främjar e god utvecklig i storstädera. 3 Sveriges kommuer och ladstig: Statliga medel för regioal utvecklig e läsvis graskig
10»De ya storstadspolitike borde ta tillvara på de dyamik och växtkraft som fis i storstädera.«flera aalyser, blad aat av OECD 4, har uder det seaste året pekat på betydelse av e bättre fugerade atioell storstadspolitik för tillväxt. OECD efterfrågar ett tydligt ledarskap och e atioell strategi för att bättre ta tillvara storstäderas komparativa fördelar. Äve Nutek kostaterar 5 att e mer effektivt fugerade storstadspolitik skulle kua leda till att storstäderas tillväxtpotetial utyttjas bättre. Detta skulle skapa e bättre situatio för alla regioer i ladet, med e ökad sysselsättig totalt sett. E särskild tillväxtpolitik för storstadsregioera skulle därför ite utformas på bekostad av ladets övriga regioer uta vara till ytta för hela riket, eligt Nutek. I Sverige har storstadspolitike hittills haft två målsättigar, de ea om itegratio och de adra om tillväxt. Olika utvärderigar har visat att målet om tillväxt ofta fått stå tillbaka för målet om itegratio. Politike har främst riktats mot ett atal utsatta bostadsområde i storstadsregioera och har haft e tydlig problemorieterad prägel. De ya storstadspolitike borde istället ta tillvara på de dyamik och växtkraft som fis i storstädera. Vad Stockholmsregioe framförallt behöver är satsigar på ifrastruktur, utbildig och ärigslivsfrämjade åtgärder. Det bidrar också till att lösa problem som rör utaförskap och fattigdom. 4 OECD Territorial Reviews Stockholm, 2006 5 Nuteks storstadsprogram
Fler stockholmare, mer tillväxt Fler ivåare betyder högre tillväxt och mer varierad arbetskraft. Befolkigsmiskig betyder tvärtom låg tillväxt. Numera är trede att mäiskor kocetrerar sig till storstadsregioera. Så Stockholm har iget val uta måste växa och samtidigt apassa de kommuala verksamhetera till de skiftade behove. Befolkigsutvecklige håller på att få e alltmer framträdade roll är det gäller att förklara ekoomisk utvecklig i läder och regioer. De demografiska utvecklige är viktig för stades utvecklig i flera avseede, eftersom de medför direkta effekter på kommues skattebas, liksom på efterfråga på kommual service. Faktorer som fertilitet och arbetskraftsutbud har dessutom stor betydelse för tillväxtpotetiale på lite lägre sikt. E växade befolkig associeras ofta med framgågsrika expasiva regioer, meda e miskade och åldrade befolkig tvärtom förkippas med låg tillväxt. Seda flera deceier fis e tred där befolkige kocetrerar sig till reda stora regioer, framförallt till storstadsregioera. E växade befolkig stimulerar ekoomisk tillväxt och diversifierar ärigslivsstrukture i e självförstärkade process. Forskig visar att befolkiges storlek måste å vissa tröskelvärde för att olika ärigar ska etableras. Det ka förklaras av stordriftsfördelar och krav på markadspotetialer. Stockholmsregioe har e större ärigslivsbredd ä ågo aa av Sveriges regioer. Det fis också e god tillgåg på utbildad arbetskraft. Just tillgåge på utbildad arbetskraft är särskilt viktigt för ekoomisk tillväxt i ett regioalt perspektiv, eftersom högutbildad arbetskraft drar till sig företag och orgaisatioer som är kompeteskrävade och dessa verksamheter i si tur attraherar kvalificerad arbetskraft till regioe. Befolkigsmiskig, å adra sida, hotar på sikt ärigslivets struktur och de ekoomiska tillväxte. Befolkige i Stockholmsregioe behöver fortsätta växa. Detta krävs för att Stockholm ska lyckas väl i apassige till de framtida globaliserige. största ökige seda 1950 Uder 2006 ökade Stockholms befolkig med ästa 12 000 persoer. Det är de största ökige seda 1950. Nästa halva befolkigsökige förklaras av att iflyttige frå utladet var rekordstort, till följd av de tillfälliga asyllage uder 2006. Stockholmara själva stod för 40 procet av befolkigsökige geom de fortsatta babyboome och resterade 10 procet förklaras av iflyttige till stade frå övriga ladet.»befolkige i Stockholmsregioe behöver fortsätta växa. Detta krävs för att Stockholm ska lyckas väl i apassige till de framtida globaliserige.år 2030 atas stockholmara bli cirka 950 000, i dag är vi 771 000.«11 Befolkigsutvecklige 1950 2030 1 050 000 Källa: USK 1 000 000 950 000 900 000 850 000 800 000 750 000 700 000 650 000 600 000 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
Åldersfördelige i stade 2006 och 2030 45 % Källa: USK 40 % 35 % 2006 2030 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 0 5 6 15 16 19 20 44 45 64 65 79 80 Ålder 12 u föds fler bar per stockholmska Uder 2006 var fruktsamhete det atal bar kvior föder i sitt 1,8 bar per kvia i Stockholm. Det är ovaligt högt ur ett Stockholmsperspektiv. Det har varit stora svägigar i fruktsamhete de seaste årtiodea. År 1999 ådde de sitt lägsta värde seda slutet på 70-talet med 1,34 bar per kvia. Seda dess har fruktsamhete successivt ökat. Framöver förvätas ivå sjuka till ett jämviktsläge på 1,61 bar per kvia. Detta är ädå högt i ett europeiskt perspektiv och ka förklaras med Sveriges mer jämställda arbetsliv och goda baromsorg. ökad livslägd Förbättrad hälsa leder till att medellivslägde i stade ökar. Idag är medellivslägde 78 år för mä och 83 år för kvior. Fram till 2030 beräkas medellivslägde öka till 81 år för mä och 85 år för kvior. Mediciska framsteg iom blad aat hjärt- och kärlsjukdomar bidrar till att skilladera mella köe miskar. Stockholmara blir fler Sverige som helhet står iför stora demografiska utmaigar. Utvecklige i Stockholms stad och i läet ser dock betydligt ljusare ut. Stades kraftiga befolkigstillväxt kommer att fortsätta och adele förvärvsaktiva i befolkige förvätas ite miska ämvärt. Eligt stades befolkigsprogos 6 beräkas folkmägde öka med i geomsitt 7 000 persoer årlige fram till 2030. År 2030 atas stockholmara bli cirka 950 000, i dag är vi 771 000. Till största dele (3/4) beräkas befolkigstillskottet bero på ett fortsatt högt födsloöverskott, det vill säga att fler föds ä dör. Börda ågot tygre på dem som jobbar Fram till 2030 beräkas befolkige öka i alla åldersgrupper och befolkiges ålderstruktur förbli relativt kostat jämfört med idag. De åldergrupp som adelsmässigt förädras mest är gruppe ygre pesioärer (65 79 år) som ökar si adel av de totala befolkige frå 9 procet 2006 till 12 procet 2030. Gruppe 20 44-årigar miskar frå 40 till 38 procet av befolkige. Det iebär att de så kallade försörjigsbörda påverkas egativt, me ite alls i de omfattig som i riket som helhet. Försörjigsbörda visar hur måga persoer (iklusive sig själv) som e perso i yrkesverksam ålder måste försörja 7. Idag är de 1,55 och de kommer att öka till cirka 1,59 år 2030. Ju lägre kvote är desto star kare försörjigskraft har stade. Motsvarade kvot för riket ligger för ärvarade på 1,70 och de förvätas stiga till 1,85 år 2030. Växlade behov kräver apassig Äve om befolkigsadelara ite påverkas särskilt mycket uder de kommade 25 åre iebär befolkigsökige utmaigar för de kommuala verksamhetera. År 2030 beräkas atalet bar upp till fem år bli 10 000 fler ä i slutet av 2005. I geomsitt behövs då e utbyggad av förskola med 400 platser om året. De äldre pesioärsgruppe miskar uder ågra år framåt. På 2020-talet blir de fler ige är 40-talistera blir äldre. Behove kommer att skifta framöver. Därför måste stade ha god flexibilitet och framförhållig för att kua flytta resurser mella verksamheter. 6 Utredigs- och statistikkotoret (USK) 7 Försörjigsbörda är beräkad som de totala befolkige och atalet persoer i ålder 20 64 år.
Därför blir ma stockholmare Det är främst Stockholms arbetsmarkad som attraherar iflyttara oftast välutbildade och det är uder lågkojukturer som de attraktioe blir särskilt stor. Me persoer med utrikes bakgrud väljer ofta Stockholm som bostadsort på grud av familjebad, och i framtide blir dea grupp allt viktigare för att stade ska klara sitt behov av arbetskraft.»stockholm har e större ärigslivsbredd ä Sveriges övriga regioer. Det lockar utbildad arbetskraft, som i si tur attraherar kompeteskrävade företag och orgaisatioer.«vid lågkojukturer och arbetslöshet söker sig fler till Stockholms arbetsmarkad eftersom tillgåge på arbete är bättre här. Iflyttige till stade sker då i huvudsak frå övriga riket. Arbetslöshetsstatistike visar också tydligt att flytte löar sig iflyttara har i högre grad ett arbete året efter flytte ä de hade före flytte. Me i- och utflyttige varierar uder tide. Typiskt för Stockholms stad är att e period med högt iflyttigsetto 8 följs av e period med lägre flyttetto. Flyttigar iom riket styrs tydligt av kojukture. Större bostad får oss att välja läet Äve flyttigara till och frå övriga läet är kojukturberoede. Efter ågra år av hög iflyttig till Stockholms stad följer ågra år med hög utflyttig frå stade till övriga läet. Ett valigt flyttmöster är att ma som ug sigel flyttar till Stockholm, träffar ågo, bildar familj och får sitt första bar och seda flyttar till e större bostad. Eftersom det fis få småhus och stora lägeheter i Stockholm lockar det övriga läets bostadsmarkad. De förbättrade kommuikatioera iom Stockholm-Mälarregioe har också gjort det möjligt att pedla lägre sträckor. Att flytta till Södermalads eller Uppsala lä och samtidigt behålla jobbet i Stockholm har blivit valigare. Storstadsutbudet lockar högutbildade De som flyttar till Stockholm är oftast uga och alltmer högutbildade. Flyttströmmara går ite sälla via högskoleortera och efter avslutad utbildig vidare till storstäderas arbetsmarkader. Me det är ite bara jobbe som lockar, måga uga föredrar det högre tempo och större utbud av aktiviteter som stade erbjuder. Storstade ger möjlighet att praktisera e aktiv, mer kosmopolitisk livsstil. Och tedese är att de som flyttar hit staar kvar i regioe. För att attrahera familjer där både kvia och mae är välutbildade krävs e expasiv och bred arbetsmarkad. Utaför storstadsområdea är sådaa arbetsmarkader lätt räkade. Stockholm har e större ärigslivsbredd ä Sveriges övriga regioer. Det lockar utbildad arbetskraft, som i si tur attraherar kompeteskrävade företag och orgaisatioer. 13 De utrikes föddas adel av befolkige ökar Immigratioe frå utladet är ite styrd av kojukture. De iflyttige är mer stabil över tide och har istället seda 80-talet till stor del berott på omstädigheter och oroshärdar i omvärlde. Flytte till Sverige och Stockholm på 50- och 60-tale berodde däremot på sökadet efter jobb. Idag är det viktigaste skälet för utrikes födda att flytta till Stockholm att de har ahöriga som bor här, ästa två tredjedelar av iflyttige förklaras geom familjebad. 15 procet söker sig hit på grud av skyddsbehov eller humaitära skäl, det vill säga de har asylskäl. Arbetskraftsivadrige utgör e ugefär lika stor adel, cirka 12 procet. Arbetskraftsivadrige ka förvätas bli e viktigare faktor i framtide i och med EU-utvidgige. 8 Flyttettot = Iflyttig - utflyttig
Orsaker bakom flytt till Stockholm de seaste 5 åre blad utrikes födda 9 Källa: USK Familjebad 63 % Arbete 12 % Humaitära gruder 10 % Skyddsbehov 8 % Studier 5 % 14 Övrigt 1 %»Var tredje perso i arbetsför ålder kommer 2030 att vara utrikes född.förvärvsfrekvese blad utrikes födda ligger idag på 59 procet i Stockholm. Det ska jämföras med 80 procet hos de irikes födda befolkige.«adele utrikes födda av befolkige i Stockholm är idag 20 procet. Dea adel beräkas öka med i geomsitt e tredjedels procet per år och uppgå till 28 procet år 2030. Det vill säga mer ä var fjärde stockholmare kommer då att vara född utomlads. Ökige förvätas ske i alla åldersgrupper, me de adelsmässigt största förädrige vätas i gruppe förvärvsaktiva, där adele utrikes födda ökar frå 24 till 34 procet fram till 2030. Var tredje perso i arbetsför ålder kommer då att vara utrikes född. Dessa beräkigar visar hur cetralt det är att förvärvsfrekvese blad de utrikes födda ökar. Stockholm har e bristade itegratio av utrikes födda på arbetsmarkade. Förvärvsfrekvese blad utrikes födda ligger idag på 59 procet i Stockholm. Det ska jämföras med 80 procet hos de irikes födda befolkige. Det iebär ett mycket dåligt yttjade av arbetskraftsresursera och ett socialt utaförskap som hämmar utvecklige på flera pla. Problematike behadlas ärmare i kommade rapporter om stades framtida ärigsliv och arbetsmarkad. Ivadrige påverkar Stockholm äve på adra sätt. Atalet äldre pesioärer blad utrikes födda beräkas exempelvis bli dubbelt så högt år 2030 jämfört med idag. De förmodas då uppgå till cirka 10 000 persoer. Det ka öka krave på vård- och omsorgspersoal med skilda språkkuskaper. Adele utrikes födda av samtliga i respektive åldersgrupp 35 % Källa: USK 30 % 25 % 2006 2030 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 0 5 6 15 16 19 20 44 45 64 65 79 80 Ålder 9 Kvalitete på dea statistik är ite helt tillfredställade. Cirka 17 % av dem som ivadrat de seaste 5 åre sakar uppgift.
Fler stockholmare behöver fler bostäder På låg sikt är tillgåge på ya bostäder e förutsättig för att befolkige ska öka. På kort sikt fis iget lika tydligt sambad. Me för att kua växa med 7 000 stockholmare varje år fram till 2030 krävs uppemot 75 000 ya bostäder.»e viktig förutsättig för att stockholmara ska bli 950 000 år 2030 är att 75 000 ya bostäder står färdiga i stade då.«av diagrammet eda framgår att ökigstakte för ya bostäder i Stockholms stad har varit betydligt svagare ä i övriga läet. Av ytillkoma lägeheter i läet seda 1990 ligger 35 procet i Stockholm och 65 procet i övriga läet. 90-talets stora iflyttigsöverskott till stade gjorde att dämpige av befolkigstillväxte sköts upp till efter år 2000. Om det höga bostadsbyggadet ite realiseras kommer befolkige ite att öka i de takt som atas i progose. Befolkigsökige i Stockholms stad har gjort att efterfråga ökat på både små och stora lägeheter. Det är de uga uta familj som står för efterfråga på små lägeheter. Behovet av större lägeheter ökar är dea grupp så småigom bildar familj. Eftersom bostadsbyggadet ite ökat i motsvarade grad har fastighetsprisera skjutit i höjde. E viktig förutsättig för att stockholmara ska bli 950 000 år 2030 är att 75 000 ya bostäder då står färdiga i stade. Fram till 2015 beräkas i geomsitt 3 900 bostäder bli klara årlige och därefter 2 400 per år. Eftersom byggadet i Stockholms stad varit förhålladevis lägre ä i läet (sett till befolkiges storlek uder 90-talet) borde dea ambitiosivå ite vara orimligt hög. Det är viktigt att takte i bostadsbyggadet hålls på e hög ivå så att befolkige ka växa. Det är e förutsättig för god ekoomisk utvecklig. Befolkig och bostäder i Stockholms stad och övriga läet, idex 1990 = 100 Idex 116 Källa: USK 114 112 110 Befolkig, övriga läet Befolkig, Stockholm Bostäder, övriga läet Bostäder, Stockholm 108 106 104 102 100 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 15
Nettotillskott bostäder 1980 2005 och progos 2006 2030 Atal 5000 Källa: USK 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030»Nyproduktioe gör det möjligt för barfamiljer att bo kvar. De hade aars behövt flytta ut till agräsade kommuer.«stockholm bygger mest för stockholmara Seda 2002 har tillskottet av bostäder (ybyggda och ombyggda) varit i geomsitt cirka 3 000 per år i Stockholm. Det har visat sig att de ybyggda bostädera framförallt attraherar stockholmare, två tredjedelar av dem som flyttade i i e ybyggd bostad bodde reda i Stockholms stad, 23 procet kom frå övriga läet, 7 procet frå övriga Sverige och 2 procet frå utladet. Jämfört med flyttigar i det befitliga bostadsbestådet är det e större adel stockholmare och läsbor som flyttar till ybyggda bostäder. Nyproduktioe gör det möjligt för barfamiljer att bo kvar. De hade aars behövt flytta ut till agräsade kommuer. Hammarby Sjöstad är ett bra exempel på detta. Trede att fler storstadsföräldrar väljer att bo kvar i kommue börjar bli tydlig och förvätas förstärkas i framtide. 16 Fler stockholmare kräver stora ivesterigar E växade befolkig stimulerar ekoomisk tillväxt. Me det krävs stora resurser för att fiasiera ivesterigara som behövs för e växade befolkig. Samtidigt gör utjämigssystemet att effekte av ökade ikomster frå e ökade befolkig på margiale blir lite. Stockholm måste kua fortsätta satsa på att erbjuda mäiskor ett brett utbud av bostäder, utbildig, vård, kultur, fritidssysslor, hadel och service. Goda kommuikatioer är också e förutsättig, likaså bra eergiförsörjig och re miljö. Hur stade och regioe klarar av att fiasiera si tillväxt ka bli avgörade, ite bara för Stockholms uta för hela Sveriges kokurreskraft.
Visioe ka bli verklighet om utmaigara möts på rätt sätt Det är viktigt att diskutera hur utmaigara på olika sätt ka påverka stade. Likaså vilka som är de största riskera och möjlighetera för stades ekoomi på låg sikt. Som uderlag för e såda diskussio har ågra scearier skisserats som visar hur stades resultat ka komma att utvecklas fram till år 2030. Dea rapport visar att Stockholms stad har förutsättigar att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med utbyggd välfärd för alla till år 2030. Effektiviserigar och kotrollerade löeökigstakter är emellertid viktiga villkor. Hur de kommuala skatteutjämige utvecklas blir också avgörade. Sceariera för stades ekoomiska utvecklig baseras på de aktuella befolkigsprogose som redovisats tidigare och på ett atal atagade om de ekoomiska utvecklige. I progose ligger också e relativt hög ivesterigsivå som baseras på u käda och fattade beslut, blad aat igår ivesterigar i ett fortsatt högt bostadsbyggade. Avgörade är hur stade fiasiellt klarar av de ivesterigar som måste göras för att möta de växade befolkige, samtidigt som stade ska erbjuda god samhällsservice och trygg miljö till ivåara. Geom att här peka på de största utmaigara skapas hadligsutrymme för framtida prioriterigar. sveriges största arbetsgivare Stockholms stad är e stor orgaisatio som sysselsätter cirka 49 000 medarbetare, vilket gör stade till Sveriges största arbetsgivare. År 2006 fas det ugefär 4,3 miljoer sysselsatta i riket, vilket iebär att ca 1 procet av Sveriges arbetskraft var sysselsatta i stade eller var hudrade arbetade ivåare. Stades verksamheter påverkar daglige direkt de flesta Stockholmares liv, i form av bar-, äldre- och hadikappomsorg, me också geom det fysiska rummet: via stades utformig, kultur och fritidsliv.»reda med relativt blygsamma effektiviserigskrav på cirka 0,5 procet per år förvadlas uderskottet till ett resultat som över tide ligger ära e balaserad budget.«e ekoomi i balas kräver städiga effektiviserigar Tidigare i rapporte har befolkigsutveckliges betydelse för tillväxte diskuterats. E hög adel av befolkige i förvärvsaktiv ålder medför aturligtvis hög tillväxt och höga skatteitäkter. E hög adel uga och äldre iebär Geomsittlig kommual styckkostad per ivåare i olika åldrar, Stockholms stad 2006 Kroor 300000 Källa: Stadsledigskotoret, Stockholm Stad (SLK) 250 000 Äldreomsorg Baromsorg och skola Övriga kostader Kommual grudkostad 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90+ Ålder Am: Beräkigara utgår ifrå geomsittliga iskrivigsfrekveser och bilde är ågot föreklad, me de åskådliggör kostadsstrukture på ett bra sätt. Geerellt ka sägas att Stockholms stad har e ågot högre kostadsivå ä de geomsittliga stadardkostade. Skilladera mella olika verksamhetsområde är dock stora. För baromsorg och skola är stades ettokostader högre ä rikets stadardkostad, meda kostade för gymasieskola uderstiger rikets. 17
18 Stades resultat fram till år 2030 med ökade löekostader om 3,5 procet (röda staplar) samt ett årligt effektiviserigskrav på 0,5 procet (ljusröda staplar) Miljoer kroor Källa: SLK 300 200 100 0-100 -200-300 -400-500 -600 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 viktiga atagade Några av de viktigare ekoomiska atagadea som ligger till grud för sceariera är följade. De ikomster som stades ivåare tjäar och som ka beskattas av kommue (skatteuderlaget) beräkas i huvudalterativet öka med 4 procet per år. De geomsittliga utvecklige i Stockholms stad de seaste 20 åre är 4,8 procet. De årliga löeökigara beräkas till 3,5 procet om iget aat ages (vilket ikluderar löehöjigar eligt avtal, olika löetillägg, löeglidig med mera). Ytterligare e viktig faktor är i vilke omfattig som state räkar upp det ekoomiska bidrag som state ger kommuera iom rame för utjämigssystemet. I modelle har vi beräkat att state delvis räkar upp bidraget, vilket baseras på de historiska utvecklige. Skillade mella att state kompeserar sitt aslag till stade för prisutvecklige fullt ut och ästa ite alls betyder e halv miljard kroor för stades resultat år 2030. Detta är således e avgörade faktor för stades ekoomiska utvecklig. Hyror räkas upp med 2,5 procet och övriga kostader med iflatioe (2 procet). Ivesterigsivå uppgår till cirka 3 miljarder kroor per år till 2009, vilket är e förhålladevis hög ivesterigsivå. Åre därefter atas e ivesterigsivå på cirka 2,5 miljarder kroor per år. lika självklart höga kommuala utgifter. De kommuala styckkostade per ivåare i olika åldrar talar sitt tydliga språk. E framskrivig av stades ekoomiska utvecklig till år 2030 med e ökig av de totala löekostadera för all persoal på 3,5 procet per år visar att det blir ett växade uderskott i stades verksamheter. Det framgår av de röda staplara i diagrammet ova. Detta alterativ kommer att avädas som ett jämförelsealterativ i fortsättige av rapporte. Trede är att uderskottet ökar frå år 2020 är 40-talistera blir äldre, äve om de demografiska svägigara medför e del skiftigar över tid. De ökade adele äldre i övriga riket får också ett tydligt geomslag eftersom stades bidrag till utjämigssystemet ökar över tide. Observera att diagramme som följer redovisar de årliga, me ite ackumulerade, resultate för stades ekoomi. Eftersom det är rimligt att utgå ifrå att stades mål äve i framtide är att ha ekoomi i balas blir effektiviserigar ödvädiga. Reda med relativt blygsamma effektiviserigskrav på cirka 0,5 procet per år förvadlas uderskottet till ett resultat som över tide ligger ära e balaserad budget (ljusröda staplar i diagrammet ova). Först om 20 år uppstår återige ett tydligt uderskott som är e följd av de demografiska utvecklige och stades ökade bidrag till utjämigssystemet. Produktivitete ka förbättras Äve om det ite är rimligt att tro att välfärdstjästera ka utvecklas i samma takt som varuproduktioe måste utgågspukte vara att produktivitete i kommual sektor ka förbättras. Uder de expasiva deceiera efter adra världskriget byggdes de sveska välfärde ut i rask takt. E följd av detta var att produktivitete sjök. Me samtidigt skapades arbetstillfälle och de sabbt växade samhällsekoomi klarade av att bära de ökade kostadera. Idag är situatioe e aa med balaskrav och budgetrestriktioer samtidigt som rättighetslagstiftige ökar krave på kommuera. Skola, vård och omsorg är och ska vara persoalitesiva. Möjlighetera till produktivitetsförbättrigar bedöms därför oftast som små. Mot detta talar
att produktivitete i offetligt fiasierad tjästeproduktio faktiskt verkar ha sjukit uder flera deceier. Adele direkt produktiv tid med brukara har miskat i de flesta verksamheter. Socialstyrelse har till exempel i e studie visat att iom hemtjäste aväds midre ä hälfte av persoales tid till att möta brukara 10. Ett visst mått av idirekt tid är ödvädig för att verksamhete ska fugera. Tid för plaerig, utvecklig, utvärderig och dokumetatio bidrar dessutom till e ökad likvärdighet och kvalitetssäkrig. Me är de idirekta tide upptar e alltför stor adel av de totala arbetstide skapas e stress eftersom det tar för mycket uppmärksamhet frå de primära uppgiftera att exempelvis vårda eller udervisa. Balase mella de direkta tide och övrig tid måste ses över och i de stora adele idirekt tid fis margialer för effektiviserig. Löeutvecklige påverkar ekoomi kraftigt För att fiasiera de aställdas löeökigar måste skatteitäktera öka i samma takt som löera i samhället i stort. Nedaståede diagram illustrerar stades ekoomiska utvecklig fram till år 2030 med tre olika ökigstakter för de totala löekostadera dock uta effektiviserigskrav. Till de olika löeökigstaktera har olika skattuderlagsutveckligar atagits eftersom detta häger så ära samma. Alla tre alterative ger uderskott. Me framförallt framgår att löekostadsökigara har mycket stor betydelse för stades ekoomi. Edast 1 procetehets skillad mella alterative påverkar kraftigt det årliga resultatet. Behovet av effektiviserigar och prioriterigar är tydligt, eftersom stade måste kua attrahera kompetes med kokurreskraftiga löer äve i framtide. lite kuskap om kommueras produktivitet Uder 1980- och 90-tale geomfördes e rad udersökigar av produktivitetsutvecklige i de offetliga sektor på uppdrag av de u edlagda Expertgruppe för studier i offetlig ekoomi (ESO). Studiera visade att produktivitete geomgåede hade sjukit mella 1960 och 1990. Me det sakas beräkigar av produktivitetsutvecklige för de kommuala sektor uder 1990-talet och seare. Vi vet alltså mycket litet om hur edskärigar och adra förädrigar uder seare år påverkat produktivitet och kvalitet iom till exempel vårde, omsorge och skola.»löekostadsökigara har mycket stor betydelse för stades ekoomi.«rekryterigsbehovet påverkar löekostadera Förutom de geerella löekostadsökige ka särskilda behov uppstå iom vissa verksamheter med brist på arbetskraft. För att skapa e god framförhållig är det viktigt att kua progostisera det framtida rekryterigsbehovet. Uder de kommade deceiera uppgår stades rekryterigsbehov till 4 500 5 000 19 Stades resultat fram till år 2030 med olika alterativ för ökade löekostader Miljoer kroor 100 Källa: SLK 0-100 -200-300 -400-500 3,5 % 4,5 % 2,5 % -600 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 10 Tid för vård och omsorg, Socialstyrelse 2005
20 Årligt rekryterigsbehov för vissa yrkesgrupper i stade, atal persoer 2 000 Källa: SLK 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Vård och omsorg Förskola och skolbarsomsorg Lärare i grud- och gymasium 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025»På både kort och låg sikt fis visst fog för oro vad gäller tillgåge på förskollärare.på medellåg sikt är lärarförsörjige e yckelfråga.på lägre sikt är rekryterigsbehovet iom vård och omsorg e utmaig.«persoer per år, det vill säga ugefär e tiodel av stades persoal byts ut varje år. Historiskt sett är detta ige amärkigsvärd ivå. Mella 1 200 och 1 400 persoer per år pesioeras, vilket är e relativt stabil siffra över tide. Det fis iga tecke på stora och plötsliga persoalbrister på grud av pesiosavgågar, sett över hela stade. Stora variatioer ka dock förekomma mella olika verksamheter, yrkesgrupper och förvaltigar. Rekryterigsprogose i diagrammet ova utgår ifrå att verksamhetera kommer att bedrivas på samma sätt och med samma adel ege regi som idag. Me förädrade krav frå brukara och ya sätt att orgaisera arbetet ka påverka verksamhete. På både kort och låg sikt fis visst fog för oro vad gäller tillgåge på förskollärare. Brist på förskollärare ka uppstå mot bakgrud av att det föds måga bar (ite bara i Stockholm) och att utformige av de uvarade lärarutbildige ite har ökat tillgåge på förskollärare tillräckligt. På medellåg sikt är lärarförsörjige e yckelfråga. För grudskolelärara uppstår ett rekryterigsbehov mella 2011 och 2016 för att seda miska och istället ersättas av ett större behov av gymasielärare. Det kommer att krävas större flexibilitet mella de olika skolformera förskola, grudskola och gymasieskola för att möta växligara i behove. På lägre sikt är rekryterigsbehovet iom vård och omsorg e utmaig. Befolkigsutvecklige gör att efterfråga på persoal iom äldreomsorge ökar tidigare och sabbare i övriga ladet ä i Stockholm. Detta ka leda till ett ökat tryck uppåt på löera reda ia stockholmskurva viker uppåt. Eftersom skola och äldreomsorg är så viktiga för stades totala verksamhet iebär e ågot högre löeutvecklig iom dessa verksamhetsområde att stades ekoomiska resultat starkt påverkas. E halv procetehets högre löekostader hos dessa grupper jämfört med övriga verksamheter i stade ger ett cirka 50 miljoer kroor sämre resultat år 2015 per verksamhetsområde (skola respektive äldreomsorg). År 2030 har det vuxit till drygt 100 miljoer kroor sämre.
Nivå på hyreshöjigara är viktig Utöver löera är hyrora e betydade kostadspost i stades budget. I beräkigara förutsätts att hyreskostadera kommer att öka med 2,5 procet per år. Ett alterativ med e hyreskostad som är 1 procetehet högre per år, visar att stades ekoomiska resultat blir betydligt sämre, frå ågra tiotals miljoer kroor per år de ärmaste åre till drygt hudra miljoer kroor sämre krig år 2030. Äve iom detta område fis det behov av att vara mycket uppmärksam på kostadsutvecklige. Framtides behov av äldreomsorg ka förädras I de ovaståede aalysera förutsätts att verksamhetera kommer att utvecklas ugefär i takt med befolkigsutvecklige och de samhällsekoomiska utvecklige. Me äve adra faktorer ka aturligtvis påverka omfattige av stades verksamheter. Mediciska framsteg iom blad aat hjärt- och kärlsjukdomar förvätas öka livslägde. Samtidigt ka det faktum att fler överlever svåra sjukdomar leda till att adele äldre med svag hälsa ökar. Kommer de bättre hälsa leda till midre efterfråga på vård och omsorg? Eller skjuts behove bara fram? I våra beräkigar har hittills gjorts atagade om e viss hälsoförbättrig eligt de lågsiktiga trede. Om trede bryts och hälsotillstådet förblir på dages ivå, skulle det iebära att beräkigara uderskattar kostadera för äldreomsorge med ära 100 miljoer kroor per år mot slutet av progosperiode. Förutom hälsoläget ka äldreomsorge i framtide också påverkas av adra faktorer, såsom ökade förvätigar på vårdes kvalitet hos dages 40-talister. Eller att de stora adele esamhushåll i Stockholms stad miskar förutsättigara för de omfattade ahörigvårde vi har idag. Dessa faktorer gör att ovaståede beräkigar av behovet av äldreomsorg ka vara för lågt.»det behövs tydliga prioriterigar mella stades framtida ivesterigsprojekt. Satsigar på e utbyggd välfärd ka komma att ställas mot tillväxtivesterigar i exempelvis trafik och bostäder. E tydlig storstadspolitik och e regioal utveckligspolitik som bättre tillvaratar Stockholmsregioes tillväxtkraft skulle kua uderlätta situatioe.«hur mycket ivesterigar har stade råd med? De hittills gjorda aalysera har varit iriktade mot kosekvesera av blad aat demografiska förädrigar, hälsoutvecklige och möjlighetera till effektiviserigar. Me e av de viktigaste frågora i dea rapport är i vilke utsträckig stade ka bidra till att skapa förutsättigar för tillväxt i regioe geom ivesterigar. Stade har stora ivesterigsbehov de kommade åre, vilket visas i diagrammet eda. Stades resultat fram till år 2030 med alterativa utveckligar för ivesterigsbehove miljoer Stades 200 resultat kroor fram till år 2030 med alterativa utveckligar för ivesterigsbehove Miljoer kroor 100 Källa: SLK 21 0-100 -200-300 -400-500 Totala ivesterigsbehovet Plaerad ivesterigsivå -600 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
»Utmaigara iför framtide är måga, me resultate i dea rapport visar ädå att det är möjligt att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med e god välfärd för alla till år 2030.«De ivesterigsivå som hittills gjorda beräkigar grudar sig på uppgår till cirka 3 miljarder kroor per år fram till 2009, vilket är e förhålladevis hög ivesterigsivå. Åre därefter atas e ivesterigsivå på cirka 2,5 miljarder kroor per år. Dea ivå illustreras av de röda staplara i diagrammet på föregåede sida. Här igår ett bostadsbyggade på ugefär 3 000 lägeheter per år, särskilda ivesterigsprogram för tillgäglighetsåtgärder samt uderhållsförstärkade åtgärder och iköp av ivetarier motsvarade ugefär dages ivå. Större ifrastrukturprojekt som igår är blad aat reivesterigar i ord- /sydaxel, det vill säga sträckige frå Norra Läke via Klarastradslede till Nyäsväge, samt upprustige av Norrbro framför Sveriges riksdag. E alterativ högre ivesterigsivå har också beräkats som ikluderar stades totala ivesterigsbehov. E stor del av dessa projekt ligger mycket tidigt i plaerigsstadiet, me ivå illustrerar ädå de stora ivesterigsbehov som stade har. Exempel på stora projekt som är iräkade är reoverig och breddig av Klarastradslede, ombyggatioe av Slusse samt e mycket omfattade utbyggad av stades cykelvägar. Kostadera för det högre ivesterigsalterativet illustreras av de ljusröda staplara. Skilladera är särskilt stora uder första dele av 2010-talet då stade har stora behov av uderhållsivesterigar i vägar, aläggigar och fastigheter samtidigt som betydade yivesterigar plaeras. Det behövs tydliga prioriterigar mella stades framtida ivesterigsprojekt. Satsigar på e utbyggd välfärd ka komma att ställas mot tillväxtivesterigar i exempelvis trafik och bostäder. E tydlig storstadspolitik och e regioal utveckligspolitik som bättre tillvaratar Stockholmsregioes tillväxtkraft skulle kua uderlätta situatioe. 22 Ivesterigar kostar äve i drift Det är viktigt att ha i beaktade att ivesterigar kostar pegar. Äve om ivesterigara betalas med ikomster frå utförsäljigar, vilka i sig ite direkt belastar stades budget, ger ivesterigara upphov till kostader i framtide i form av avskrivigar och ökade drifts- och uderhållskostader. E lågsiktigt hållbar ivesterigsivå, där kostadera för avskrivigar som adel av de totala ökigara ite ökar, är ca 2,5 miljarder kroor vilket redovisats ova. För att stade ska kua fiasiera mer omfattade ivesterigar av t.ex. stora vägprojekt ka alterativa fiasierigsformer i framtide övervägas i form av samarbete med ärigslivet och e ökad avädig av avgifter. Vi avser att återkomma till dea fråga i kommade delrapporter av Framtidsutredige. Stockholm står iför stora utmaigar Det råder kappast ågo tveka om att de globala utvecklige kommer att påverka Sverige i allt högre omfattig de kommade deceiera. Särskilt påtagligt blir detta för tekikutvecklige och hadel. Stockholm är Sveriges ledade regio och fugerar, tillsammas med de övriga storstadsregioera, som utveckligsmotor för hela riket. I framtide behöver Stockholms positio stärkas ytterligare. För att fortsätta att utvecklas som dyamisk regio måste stade växa och då behövs mer bostäder och ifrastruktur. Visioe ka bli verklighet Utmaigara iför framtide är måga, me resultate i dea rapport visar ädå att det är möjligt att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med e god välfärd för alla till år 2030. Viktiga förutsättigar är dock att stade som helhet klarar av effektiviserigar om cirka e halv procet årlige och att löeökigara ite överskrider dem i ekoomi som helhet. Ett fortsatt utveckligsarbete och ett stort mått av ytäkade kommer att krävas.