Slutrapport. Ädelfors folkhögskola MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING

Slutrapport MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING Ädelfors folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Kort sammanfattning av projektet 3 1. BAKGRUND Varför valde Ni att arbeta med det här projektet och 3 hur relaterar Ni till tidigare projekt 2. SYFTE Vad ville Ni uppnå med projektet? Vad skulle det 4 leda till? Har projektets syfte ändrats under tiden? 4 I så fall hur? 3. AKTÖRER Vilka medverkade i projektet? Idégivning? 4 Planering? Genomförande? 4. Den egna organisatoriska miljön 4 5. MÅLGRUPPER OCH REKRYTERING 4 För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Och varför? Hur informerade Ni om projektet och hur 4 fungerade rekryteringen? 6. PROJEKTETS UPPLÄGGNING Vilken pedagogiska idé byggde projektet på? 5 7. Samarbete/ samverkan Hur fungerade samarbetet med externa samarbetspartners? 5 Hur togs projektet i den egna organisationen? 5 Hur fungerade samarbetet inom projektet? 5 8. KURSEKONOMI 6 9. Elevernas synpunkter på kursen 6 Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömen? 6 Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena? 6 10. Projektets nyhetsvärde: de viktigaste slutsatserna 7 11. Utvärdering av projektet 7 Bilaga 1 visar utvärdering som elever gjort Bilaga 2 Frågeformulär Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

Kort sammanfattning av projektet Tanken med projektet var att ge utvecklingsstörda som genomgått särskolans nationella program, eftergymnasiala studier på Ädelfors folkhögskola. Att ge eleverna fortsatt utbildning och förberedelse för arbete och eget boende. Dessa elever har inte tidigare känt att det funnits något fortsättning för studier efter gymnasiet. Kursen ingår numera i den ordinarie kursverksamheten. A. Projektledare Ole Busse Ädelfors folkhögskola B. Projektpresentation 1. Bakgrund Varför valde ni att arbeta med det här projektet och hur relaterar ni till tidigare verksamhet i er organisation? Det finns ingen eftergymnasial utbildning för lätt utvecklingsstörda och antalet sökande från särgymnasium till vår skola har ökat dramatiskt. Då vi inte har haft någon långkurs för dessa elever och efter påtryckningar från såväl anhöriga som myndigheter, föddes denna idé. Under senaste decenniet har också antalet elever som går särgymnasium ökat markant. En del av dessa elever är i gränslandet mellan vanligt gymnasium och särgymnasium. Behovet av en utbildning där man lär sig saker teoretiskt och sedan genomför de praktiskt, har varit stort. Ädelfors folkhögskola har sedan 1990 haft handikapp som en profil på skolan, där vi erbjudit funktionshindrade studier på våra långa kurser. Under projekttiden genomfördes kursen som en fristående kurs, direkt underställd projektledare och rektor. Extra resurser sattes in för att allt skulle fungera bra. Numera ingår kursen i den ordinarie verksamheten under allmän linje, och heter Teori och Praktik Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

1. Syfte Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Projektet gäller en insats för hela människan. Det är alltså inte enbart en ren utbildningsinsats som görs. Utan den vänder sig till lätt utvecklingsstörda som vill stärka sin egen livssituation. Vinsterna är många för eleverna med också ur samhällsekonomisk synpunkt torde det vara viktigt att stödja gruppen till mer än daglig verksamhet Har projektets syfte ändrats under tiden? I så fall hur? Syftet har varit desamma under hela projekttiden. 2. Aktörer Vilka med verkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Från början var det bit. Rektor Pelle Nordin och Ole Busse, vi bjöd in arbetsförmedlingen, syokonsulenter och representanter från vuxenhabiliteringen för en presentation av kursen, samlade synpunkter och gjorde en grovplanering. Vi internannonserade tjänster till projektet Två lärare och fyra assistenter som sedan blev en projekt grupp och stod för planering och genomförande tillsammans med projektledare. 3. Den egna organisatoriska miljön Ädelfors folkhögskola har alltid haft en kultur där man fritt får ge utlopp för egna idéer om utbildningar och kurser så länge vi följer våra stadgar och vårt bildningsprogram och är överens med styrelsen att detta är en rätt prioritering. Utbildningen är numer ordinarie och ligger under vår Allmän linje. 4. Målgrupp/er och rekrytering För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Och varför? För personer som genomgått särskolans nationella program. Och erbjuda dessa eftergymnasiala studier. Hur informerade ni om projektet och hur fungerade rekryteringen? Vi har sedan länge kontaktpersoner på arbetsförmedlingar, gymnasieskolor och vuxenhabiliteringar. Dessa bjöds in till skolan för presentation. Vi gjorde också ett stort utskick till samtliga särskolor i Sverige och bjöd in elever för en två veckors känn dig för kurs. Intresset var stort och av de 16 eleverna som var på känn dig för veckorna valde vi ut 12 elever att börja utbildningen. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

C. Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning Vilken pedagogisk idé byggde projektet på Studier på folkhögskola innebär att upptäcka värdet av kunskaper för att fördjupa sin egen förståelse av världen, vår tid, sig själv och andra människor. Våran grundsyn var att eleverna lär sig bäst om allt vi teoretiskt undervisar kan direkt omvandlas/knytas till praktiken så att eleverna alltid förstår en koppling till det de gör. Att elevernas intresse/mål ska styra verksamheten mot gemensamt uppsatta mål. Vi tror att denna modell gjorde att projektet blev lyckat, elevernas rätt att påverka undervisningen är en förutsättning för att utbildningen ska lyckas. 7. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med externa samarbetspartners Mycket bra, de hjälpte till med rekrytering samt kom på besök under projektetsgång och kom med synpunkter om hur vi kunde förbättra, samt hur vi kunde nå ut till våra målgrupper. Hur togs projektet i den egna organisationen? I början med lite skeptisk men efterhand steg intresset och när vi internannonserade tjänster så var intresset stort. Hur fungerade samarbetet inom projektet? Till en början bra, men efter ett tag uppstod problem med arbetsrollerna. Assistentrollen kontra lärarrollen, vem gör vad? även vad vi ville med eleverna. I arbetsgruppen var man inte överens med vad som var bäst för eleverna. Men efter många intensiva och stundtals hårda möten kom vi överens hur vi skulle arbeta med eleverna. Och hur vi skulle nå deras mål. Till vårterminen fungerade samarbetet mycket bättre. Och i dag kan vi våra roller och är helt överens vad som är bäst för eleven och dens mål. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

D. Resultat 8. Kursekonomi Pengarna från FBR var oerhört viktiga för att projektet skulle kunna lyckas. Vi har kunnat satsa på den personal som skulle genomföra projektet, de har kunnat skaffa sig de kunskaper som krävs. Pengarna har också hjälpt oss i marknadsföringssyfte. Kostnader Förberedelser Projektledning, 0,15*8mån*22500kr Resor i samband med marknadsföring Sociala avgifter Genomförande Projektledning, 0,5*9mån*22500kr Resor i samband med praktikbesök Sociala avgifter Uppföljning och utvärdering Projektledning, 1*1mån*22500kr Administration Sociala avgifter Summa Projektbidrag Egeninsats Belopp 27 000 kr 10 000 kr 11 340 kr 81 000 kr 20 000 kr 34 020 kr 22 500 kr 10 000 kr 9 450 kr 225 310 kr 150 000 kr 75 310 kr 9. Elevernas synpunkter på kursen Elevernas utvärdering har klart varit positiv, de skulle nämna två negativa och två positiva saker av det som framgår av formuläret (se bilaga 2) de hade lätt att nämna bra saker och mycket svårt att nämna negativa. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena? Det som var positivt var: undervisningen, hygienträning, praktiskt arbete, boendeträning, Data undervisning, eget arbete, tema arbete, friskvård, trafikkunskap, maten, personalen och fritidsaktiviteter. Två saker som alla överens om Gemenskap och att få träffa nya kompisar Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena? Det som var negativt var: Slöa datorer, motion var jobbigt, lära sig mera, mer engelska, mer skapande, coppet och mer tid Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

10. Projektets nyhetsvärde: de viktigaste slutsatserna Projektet har lett till att vi numer arbetar i arbetslag på hela allmän linje (5 arbetslag), där varje arbetslag tar ansvar för elevernas och personalens utveckling inom det egna arbetslaget. Vi tror också utbildningen är perfekt lämpad för de elever som vill fortsätta eftergymnasiala studier och förbereda sig till eget boende och arbete. Utbildningen är i dag ettårig med möjlighet att bygga på ytterligare ett år, Den kanske ska vara två årig från början? 11. Utvärdering av projektet Eleverna har själva utvärderat kursen i form av en tidskrift (se bilaga 1) eleverna hr även fått svara på ett frågoformulär (se bilaga 2). Vi har även dokumenterat utbildningen med utställningar och en videofilm. Arbetslaget har kontinuerligt utvärderat sig själva och sina insatser i öppna diskussioner. En mycket nöjd Projektledare Ole Busse Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

Bilaga 1 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

Tema! Under tiden vi bar gatt bar pa TP sa Har ar.~ite tips man ska ta~ka pa nar bar vi gjort olika Tema arbete. Det man gor ett restaurangbesok. bar handlat om olika saker ti11exempel Tema gaster..ko~ valkladd- bel och ren..passa tiden om man har bestallt bord Nu ska jag beratta lite vad vi gjorde.toalettbesok ocb tvatta. ocb vad vi larde oss om Vett och handema innan du gar in pa t Etikett. Vi fick lara oss bur man restaurangen. dukar ett bord for gaster ocb bur man. Inga bander i byxfickoma. uppfor sig. Vi fick aka till I stadsbotellet ocb ata. J ag ska beratta lite om nar vi var pa stadsbotellet och at! ~---~ Fredagenden22/11-2002! StadshQtellet! Hur man dukar! Forst ocb framst fick vi snygga till e oss innan vi skulle aka till. Bestick, knivama med eggeri stadshotellet for man kan ju inte inat tallriken th ocb gafflama komrna till stadshotellet ofin. Sen tv. Man lagger de bestick man & nar alla var klara sa akte vi in till borjar med ytterst..vetlanda. Vi kom till stadshotellet.om det ar en ratt som ar tankt med glada miner, fick hanga av oss att atas endast med gaffel, ytter kladema. Sen kom en kypare laggs gaffeln anda th pa och visade oss var vi skulle sitta knivamas plats. o. nanstans Vl satte oss ner runt bordet.eftenattsbesticken lagger man och tillsamrnans bestal]de. al]a Det visade blev en knivens mycket skaft mellan at hoger. g]asen och tallriken, trevlig lunch ett gott humor. Gaffelns skaft at vanster..tarta ats med gaffel ej med sked...c: -' Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 27

Bilaga 2 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 29