KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2009/10 1. Inledning Denna kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor utifrån underlag från arbetslagens utvärderingar av läsåret 2009/10 och dokumentation från arbetsplatsträffar och planeringsmöten. 1.1 Organisation Rektor ansvarar för Mariaskolans två fritidshemsavdelningar, Rosen och Älgen. Rosen bedriver sin verksamhet i Byggnaden Rosen och delar lokaler med förskoleklassen. Här går sex- och sjuåringar. Älgen har sin hemvist under Mariaskolans idrottssal och här går barn som är åtta år eller äldre. Personalen på fritidshemmen samverkar med grundskolans årskurs 1-2 måndagar - torsdagar kl 08.30-12.30. 2. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal 2.1.1 Personalens utbildning och inriktning Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Fritidshem 2009 60 2010 60 2.1.2 Personaltäthet Antal inskrivna barn per årsarbetare ht 2010 ht 2009 Fritidshem 22,20 21,00 1

2.1.3 Övrig personal 2.2 Materiella resurser Fritidshemsavdelningen Älgens lokaler totalrenoverades för åtta år sedan, här kan barnen sysselsätta sig med olika aktiviteter i flera olika rum. Tillgängligheten är god. Lokalerna räcker till för antalet inskrivna barn, bristerna finns i kapprummet (för liten klädförvaring) och att hitta matplatser till alla. Vid utomhusaktiviteter hänvisas barnen till skolgården. Avdelningen ligger enskilt i förhållande till övriga skolan. Barnen går över skolgården när de ska till fritidshemmet, problem uppstår under samverkanstid då grupper av klassen får långa förflyttningar när de ska hämta materiel i klassrummet. Rosens fritidshem är mycket trångbott. Tillgängligheten är god. Älgen saknar uteförråd och Rosen delar sitt med förskoleklssen. Tillgången till TV-apparater och datoter är god. Lekredskap och spel finns tillräckligt för de yngre barnen. Åtgärder för utveckling Planer finns för ombyggnad av Mariaskolan år 2012. Då planeras att förskoleklassen och fritidshemmet Rosen ska ha sin verksamhet förlagd till nuvarande idrottssal. Salen planeras göras om för att passa förskoleklass och fritidshem. Då blir det också samordningsvinster avseende närheten till lågstadiet. Samarbetet förskoleklass, fritidshem och lågstadiet ges goda förutsättningar att utvecklas om de har sina lokaler bredvid varandra. De kan använda varandras lokaler och de kan samarbeta över verksamhetsgränserna, dels vad gäller personal, dels för att barnen kan ges ökade möjligheterna att nå målen. 2.3. Ekonomiska resurser Fritidshemmet ingår i Mariaskolans budget. Avdelningarna har 7 000 kr var för inköp av förbrukning. 3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Aktiviteter som passar äldre barn. Mål och innehåll - samverkan Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har samverkat med Fagersta amatörfiskeklubb vid fiskeutflykter och lån av fiskeutrustning. Samarbete med Fagersta bowlingklubb. Diskuterat och skrivit gemensamma mål för 2

samverkan tillsammans med grundskolan. Förändrat innehållet avseende aktiviteter i samverkan. Detta läsår har samverkanspersonalen deltagit till stora delar i klassens ordinarie arbetspass för att stärka elevernas grundläggande färdigheter. 4. Arbetet i verksamheten (process) 4.1 Rektors ansvar Mycket tid har ägnats åt att få arbetstidsscheman för personalgruppen som inkluderar planeringstid för planering av fritidshemstiden, med förskoleklassen och för samverkan med grundskolan. Vidtagna åtgärder Prioriterat område har varit att få verksamheten att fungera efter omorganisationen sommaren 2009. Då bildades två fritidsshemsavdelningar av tidigare tre. Sex - och sjuåringarna bildar nu en avdelning och barn som är åtta år eller äldre utgör en fritidshemsavdelning Resultat Vi ser att sjuåringarna som är kvar på samma fritidshemsavdelning som när de var sex år är tryggare i och med att de känner igen personalen och lokalerna. Detta bekräftar också flera föräldrar. Åtgärder för utveckling Det är osäkert om vi 2012/13 kan ha kvar samma organisation då fler barn inte ryms inom befintliga lokaler. Enligt prognosen kommer vi att år 2012 har 10 fler barn jämfört med hösten 2010. Vi planerar för en ombyggnad av Mariaskolan och det möjliggör att vi kan ha kvar samma organisation. Förskoleklassens personalgrupp erbjuds utökad planeringstid på förmiddagar på höst-, sport- och påsklov. Under loven är det färre barn och fritidshemmens arbetslag täcker för förskoleklassens personal. 4.2 Kompetensutveckling Det finns ett politikerbeslut i kommunen som säger att alla inom vår verksamhet ska delta i fortbildning i jämställdhet. Personalgruppen har deltagit i fortbildning i jämställdhet under läsåret 2009/10. Öppna sinnen under hösten 2009 och handledning av genuspedagogerna våren 2010. Båda delarna har upplevts som mycket givande för persnalgruppen. I Öppna sinnen tränas grupprocesser och i handledningen utvecklas vuxnas förhållningssätt till barnen. 3

4.3 Skolan som arbetsplats Medarbetarenkäten visar att behov finns att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan rektor och arbetslagen. Åtgärder för utveckling Med medarbetarenkäten som utgångspunkt har rektor och arbetslaget samtalat och reflekterat över en grupps utveckling och gränsdragningsfrågor - rektors ansvar och arbetslagets ansvar. 4.4 Verksamheten (mål och riktlinjer) 4.4.1 Normer och värden Mariaskolans årliga likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inkluderar också fritidshemmet. Dock ska en särskild del finnas för fritidshemmet. Det handlar om planerade åtgärder utifrån kartläggning. I augusti 2010 påbörjades arbetet med att kartlägga platser, utomhus och inomhus, som barnen upplever att det händer tråkiga saker på. Dokumentionen av denna kartläggning och dokumentation från incidenter utgör grunden för hur vi ska arbeta för att förebygga konflikter och att alla ska kunna känna sig trygga 4.4.2 Elevernas ansvar och inflytande Eleverna har olika ansvarsområden, till exempel vid frukost och mellanmål ska de duka fram och av. Eleverna tränas också i vardagssituationer att lösa små konflikter. De är också delaktiga i vilka aktiviteter som ska finnas att välja på olika dagar. 4.4.3 Fritidshemmet och omvärlden Besök i närmiljön, till exempel hembygdsgården, simhallen och bowlinghallen. Barnen promenerar till aktiviteterna, vilket medför att det blir både fysisk träning och träning i trafikmiljön. 4.4.4 Fritidshem och hem Fritidshemsavdelningar har haft "Drop in" för föräldrarna 1-3 gånger per termin. Då kan föräldrarna stanna ett tag när de hämtar sina barn och även få tillfälle att ställa frågor till personalen. Arbetslaget tar också tillfället i akt och informerar föräldrarna. 4.4.5 Övergång och samverkan Fritidshemmet samverkar med årskurserna 1-2. syfte Öka förutsättningarna för barns lärande genom arbete i arbetslag där de olika lärkulturerna möts. Främja barns utveckling och lärande i ett helhetsperspektiv. Barnen möter fler vuxna under grundskolans första viktiga år. Bidra till en utveckla en helhetssyn på barnens hela skoldag. 4

mål Vi utgår från verksamheternas mål, d v s grundskolans, förskoleklassens och fritidshemmets nationella och lokala mål. Under samverkan arbetar vi i första hand med våra sociala mål och konkreta kunskapsmål i svenska och matematik. Alla barn kan fungera socialt i en grupp och utvecklar sin förmåga att känna empati och omtanke om varandra. Alla barn deltar i fysiska aktiviteter: Alla barn lär känna närmiljön. Tidigare läsår har fokus varit att planera olika aktiviteter för all barn. Några exempel är skogsutflykt, massage, Charlie (träna att respektera varandra) eller motorik. Läsåret 2009/10 har vi mer utgått från individens behov. Utgångspunkten har varit klassens ordinarie undervisning för att sedan utifrån barns olika behov vara en resurs så att barnen når skolans kunskapsmål och sociala mål. Som ett led i arbetet att öka elevernas måluppfyllelse visar kartläggningar att eleverna i årskurs 1-2 erbjuds många olika aktiviteter under samverkanstiden. Frågan vi har ställt oss är om eleverna erbjuds för många olika aktiviteter? Därför har vi valt att samverkanspersonalen deltar i klassrummet för att möjligöra smågrupper i läsning, skrivning och räkning. Med andra ord har en förskjutning skett till att samverkan sker för att utveckla elevernas grundläggande färdigheter inom svensk- och matematikämnet. Våren 2011 kan vi följa upp om denna organisation med fokus på att utveckla elevernas grundläggande färdigheter har givit önskvärt resultat. Det vi redan nu kan se är att det är mycket värdefullt att vara flera vuxna tillsammans med barnen i klassrummet, särskilt när det gäller de viktiga första skolåren. Vi förväntar oss också mycket bättre resultat på nationella diagnoser i skolår 3, särskilt från och med år 2012. Det är år 2012 som aktuell elevgrupp, som fått tagit del av omorganistionen av samverkan, går i skolår 3. 5. Verksamhetens måluppfyllelse Totalt antal elever i fritidshemmet Antal inskrivna elever Därav med annat modersmål än svenska Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor 105 57 48 2 2 0 Normer och värden (kränkande behandling - mobbingfall) Anmälda fall Erbjuden åtgärd från skolan Aktiva fall Avslutade fall Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 5

2008/2009 0 0 2009/2010 1 0 1 0 0 0 1 0 Övrigt 6. Fritidshemmets analys och bedömning/uppföljning för ökad måluppfyllelsen övergripande mål Barn och föräldrar känner sig trygga och varje barn utvecklar sin sociala förmåga. Mariaskolans mål Barnen kan umgås med varandra. barnen känner att känner att de kan påverka verksamheten. Barnen utvecklar sin grov- och finmotorik. Utveckla sin självständighet. Målet har nåtts när Barnen uppmuntrar varandra på ett positivt sätt. Vi visar i ord och handling att alla har lika värde Barnen är delaktiga i fritidshemmets dagliga verksamhet, t ex planering, diskussioner och demokratisk omröstning. Barnen deltar i olika uteaktiviteter, t ex skidåkning, skridskoåkning och skogsutflykter. Barnen hittar egna lösningar eller tar hjälp av kamrater i vardagssituationer. Barnen känner att de kan påverka verksamheten visar uppföljningarna. De respekterar varandra mycket bra när de är på fritidshemmen. Vissa barn respekterar andra mer på fritids jämfört med när de är i skolan. Troliga orsaker är arbetslagen aktiva träning med att lära barnen hur de ska uppträda för att vara en bra kompis. Allt fler barn klarar av att lösa vardagssituationer med hjälp av varandra utan inblandning av en vuxen. Trots detta känner personalgruppen att de behöver fortbildning i hur man tränar barn att utveckla sin sociala förmåga och få alla barn att fungera bra och känna sig trygga i gruppen. Föräldrarna känner sig trygga och litar på att barnen har det bra på fritids. 6

Vid utvärderingen blev det uppenbart att vi måste revidera målen. Nu när vi har två fritidshemsavdelningar, en med yngre barn och en med äldre barn måste vi ändra målen. Avdelningen med yngre barn ska ha vissa mål och avdelningen med äldre barn mål som ställer högre krav på barnen. 7. Fritidshemmets åtgärder för ökad måluppfyllelse 7.1 Handlingsplan Revidera målen så att det blir en röd tråd, målen för de yngre barnen ska utökas för de äldre barnen. Kompetensutveckling i SET, social och emotionell träning. Kartlägga på vilka platser konflikter uppstår och utveckla dokumentationen för inträffade incidenter. Prioritera tid för planering tillsammans med grundskolan. Gemensamma planeringar för att utveckla vår gemensamma syn på hur barn lär och våra förhållningssätt. Önskvärt att våra planeringsdagar är samtidigt som några av skolans kompetensutvecklingsdagar. 7