Hövägens förskola Kvalitetsredovisning 2009/2010

Hövägens förskola Kvalitetsredovisning 2009/2010

Innehåll 1.Ansvarig och tidsintervall... 3 2. Kvalitetsredovisningens syfte... 3 3. Grundfakta om enheten... 3 4. Förutsättningar... 4 5. Värdegrunden... 4 6. Underlag för kvalitetsredovisningen... 5 7. Uppföljning kvalitetsredovisning lå 2009/2010... 5 8. Utveckling och lärande... 6 9. Sociala resultat (Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling)... 9 10. Omsorg trygghet och hälsa/ Normer och värden... 9 11. Barninflytande... 10 12. Samverkan (förskola-hem)... 11 13. Hälsa och livsstil... 13 14. Samverkan (Förskola och skola)... 13 15. Analys och framtida mål... 13 2

1. Ansvarig och tidsintervall Ansvarig för denna kvalitetsredovisning är förskolechef Agneta Lindfors. Redovisningen har förts i diskussion i lagledargruppen, tillika kvalitetsgruppen. Tidsintervallet som detta dokument återspeglar är läsåret 2009/2010. 2. Kvalitetsredovisningens syfte Kvalitetsredovisningens huvudsyfte är att bidra till verksamhetens utveckling i olika avseenden. Genom att dokumentera, reflektera och föreslå åtgärder inom olika områden i vardagen kan förskolans utveckling drivas framåt. Det kvalitetsarbete som skett under året synliggörs genom kvalitetsredovisningen, såväl inåt i organisationen som utåt mot skolverk, kommun och föräldrar. Kvalitetsredovisningen ska visa hur förskolan når målen i läroplanen och andra styrande dokument samt de förutsättningar vi har för att nå dit. 3. Grundfakta om enheten Hövägens förskola består från och med höstterminen 2009 av sex avdelningar med följande indelning: Två yngregrupper; Hallonet och Smultronet Fyra äldregrupper; Röda Vinbäret, Kantarellen, Päronet och Äpplet. Enheten har crika 130 barn. Upptagningsområdet är Älvängen, ett samhälle bestående av mest villabebyggelse och lite hyreshus. Enheten har 54 % förskollärare och 46 % barnskötare. I början på läsåret hade enheten 2,5 heltidstjänster inom kök och städ, men under vårterminen blev det en besparing på 0,5 % tjänst. Förskolan har ett förstärkt mottagningskök. Personalen inom enheten har varit anställda en längre tid vilket har gett en stabilitet i arbetslagen. Verksamheten är öppen mellan 06.00 18.00. På respektive avdelning ansvarar förskollärare och barnskötare för det dagliga ansvaret i arbetet med barnen. I kök är det kokerska som har det dagliga ansvaret. Det yttersta ansvaret för enheten har förskolechef Agneta Lindfors som även ansvarar för Olof-Persgårdens förskola. En gång i månaden har vi arbetsplatsträff (APT) där alla pedagoger, kök och städ på Hövägens förskola deltar. APT:n är under dagtid och är uppdelat på två tillfällen efter varandra. Vi har ett samarbete ett par gånger per termin med Olof Persgårdens förskola där vi bland annat. har pedagogiska diskussioner. Två gånger per termin har vi studiedagar. På Hövägens förskola har vi lagledarmöte var fjortonde dag. Lagledargruppen består av en pedagog från varje avdelning och leds av förskolechefen. Lagledargruppen är tillika kvalitetsgrupp och ansvarar för bland annat enhetsplan och kvalitetsredovisning. Vid mötestillfällena tar vi till exempel upp pedagogiska frågor, kvalitetsfrågor, barnen, budget och kompetensutveckling. 3

På enheten finns det bland annat en utemiljögrupp, nätverk mellan yngregrupper och det finns även ett nätverk mellan äldregrupperna. Centralt placerat finns ett elevhälsoteam som består av psykolog, specialpedagog och talpedagog. Teamet arbetar med handledning i arbetslagen eller stöttning i enskilt ärende. En till två gånger per termin deltar elevhälsoteamet i lagledarmötet. Det diskuteras då olika lösningar i verksamheten på individ, grupp och organisationsnivå. 4. Förutsättningar Budget: Förskolan har en barnpeng, det vill säga att varje barn genererar en fast summa. Tilldelningen är beräknat efter ett nyckeltal som mäts två gånger per år. Denna summa ska täcka allt i förskolans budget förutom hyra. Inför våren gjordes det besparingar. 1 1/2tjänst drogs in, 1 heltidspedagog och ½ tjänst service/städ. Anledningen till besparingen var att vi under hösten hade minskat antalet avdelningar från sju till sex. Förskoleverksamheten baseras på skollagens kapitel om förskolan. I den pedagogiska verksamheten jobbar vi utifrån Läroplanen (Lpfö -98). Utöver detta arbetar vi utifrån målen i den politiska nämndplanen. På förskolan under vårterminen 2010 arbetar det 23 personer på hel- eller deltid; 11 förskollärare, 9 barnskötare, en kokerska samt en lokalvårdare. Hövägens förskola har lokaler som är gamla och slitna och behöver därför förbättras. Vi kommer att söka pengar till renoveringar. Förbättringar i köket har gjorts. Där installerades en ny varmluftsugn. Personalutrymmen det vill säga arbetsrum saknas, men i personalrummet finns det två st arbetsplatser med datorer. Utemiljön är väl tilltagen, men saknar utmaningar för barnen. En utemiljögrupp är tillsatt för att skapa utmaningar för barnen. Det har inhandlats material för de pengar som vi fick från innovationspotten under förgående läsår, men det har ännu inte färdigställts. Under en föräldarkväll, så byggde föräldrar upp en diskbänk på storagården. De målade även vägar, hagar och räkneormar på gårdarna. Den hjälpande handen var välkommen. En gård har fått en vattentunna och diskbänk installerad. 5. Värdegrunden Vi arbetar utifrån Läroplan för förskolan, LPFÖ 98. Utifrån den har vi på APT tagit fram en värdegrundsbroschyr, där kan man läsa följande, Genom leken ges barn möjlighet till att utvecklas på alla områden. Vi prioriterar barns lek och erbjuder en inspirerande lekmiljö. Genom att ge mycket utrymme till lek, via pedagogens närhet, ges barnen möjlighet till positiv utveckling. Sagan används som ett pedagogiskt hjälpmedel i vår verksamhet. Vi utgår från 4

barngruppens intressen och behov och utvecklar temat under resans gång, tillsammans med barnen Broschyren revideras årligen och delas ut till nya familjer. 6. Underlag för kvalitetsredovisningen läroplan för förskolan LPFÖ-98 utvärdering av mål i nämndplanen utvärdering av förskolans enhetsplan/arbetsplan enkät till alla föräldrar med barn på Hövägens förskola som följs upp på höstens föräldramöte genomgång av barnens portfolio utvärdering/planering i samtal med enskilda föräldrar och på föräldramöten. en lagledare från varje avdelning träffas en gång varannan vecka tillsammans med förskolechef. Där diskuteras aktuella frågor som rör verksamheten. utvärderingar av punkterna ovan är gjorda på respektive avdelning. 7. Uppföljning kvalitetsredovisning visning lå 2009/2010 I föregående års kvalitetsredovisning var ett av målområdena att skapa en miljö där barnen får en möjlighet att påverka sin vardag och får inflytande över sin arbetsmiljö. Mer eller mindre varje avdelning på enheten har skapat en miljö där barnen kan vara självständiga och inte behöver be om hjälp. Miljöerna är ordnade så att barnen ser vad man skall göra där och hur man gör det. Vi vill även utveckla ett samarbete med föräldrarna. Vi har bland annat haft besöksveckor på förskolan. De har varit varierande uppslutning utav föräldrar på de olika avdelningarna. Vi har för första gången haft ett gemensamt tema i huset. Det har utfallit lite olika på respektive avdelning. 5

8. Utveckling och lärande Mål: Vi vill tillsammans med barnen praktiskt och teoretiskt sträva mot en hållbar utveckling. Vi vill att alla barn ges en möjlighet att utveckla sin lekkompetens och sitt sociala samspel. Vi ska beakta barnens nyfikenhet och intresse samt stimulera deras vilja att lära och reflektera inom alla områden. Arbete: Man har med de äldre barnen försökt att förmedlar att en gammal sak kan användas på ett nytt sätt bland annat genom att använda mycket återvinningsmaterial i deras skapande verksamhet. På yngrebarn försöker man att lära barnen betydelsen av att sortera papper i en särskild behållare. Flertalet av avdelningarna försöker att organisera dagen så att barnen får möjlighet att leka och samspela i mindre grupper, samt att de då lättare får chansen till att utveckla sin lekkompetens. Alla 6-åringar har haft slöjd och NTA (natur teknik för alla) i två tvärgrupper. Barnen är i dessa grupper i cirka tre veckors tid sedan byter man aktivitet med varandra. Vid varje tillfälle som de träffas börjar man med en gemensam samling. Barnen delas därefter upp i tre grupper med en pedagog i varje grupp. Barnen får då ett uppdrag som dom skulle lösa tillsamman utifrån sina gemensamma erfarenheter och kunskaper. I slutet får grupperna själva presentera den lösningen som de kommit fram till. På slöjd har de arbetat på olika sätt, ibland har varje barn gjort en egen sak och ibland har man gjort en gemensam sak som man har fått ta med sig till sin avdelning. Man har jobbat med olika stationer och provad på olika moment och tekniker inom dagens slöjdprojekt. Avdelningarna har arbetat på lite olika sätt när det gäller dokumentering. Några har haft bildspel och andra har haft sin dokumentation på väggen. Syftet har varit desamma att barnen skall se sitt eget lärande och utmanas av det som de ser. I det gemensamma temat som finns i huset gavs barnen möjligheter att utnyttja sina tidigare kunskaper som dom sedan utforskar och skapar nya upptäckter tillsammans med sina kompisar. Temat i huset var ljus. Matematiken försöker varje avdelning få in på ett sådant sätt att varje barns kompetens stimuleras. Smultronet räknar till exempel kompisarna, som är med på samlingen, medan Röda vinbäret använder olika sätt i sin vardagsverksamhet till matematiklik till exempel letar och hittar olika storlekar och former i sin omgivning. Dagligen använder avdelningarna rim och ramsor på olika sätt. Många avdelningar har matramsor innan de börjar att äta. För att ge barnen chansen att utveckla sin lekkompetens, försöker flertalet av avdelningarna att arbeta i smågrupper. 6

Resultat: Det känns naturligt för barnen att återanvända olika material som stimulerar till större aktivitet och nya upptäckter. Detta tänk har föräldrarna anammat och bidrar stort till ett spännande materialförråd som barnen använder flitigt. Pedagogerna har märkt vinsten för barnen när man delar upp gruppen i två delar. Där en grupp är inne och den andra är ute. Ljudnivån inne har sänkts, det har blivit en lugnare lekmiljö, barnen har kommit mer till tals och haft roliga upplevelser att berätta för varandra när de möts igen. Mycket lek och samarbete har kommit till stånd, ofta med nya kompisar, eftersom gruppindelningen inte varit statisk. Arbetet med husets tema har sett lite olika ut. Tanken var god men svår att genomföra. Under hösten började det bra. Vi fick ljusbord, ficklampor och OH-apparater som användes. Tvärgrupperna på yngre fungerade fram till jul, efter det fortsatte inte arbetet på samma sätt. På grund av indragningar av personal blev det svårt att genomföra tvärgrupperna. Luften gick ur personalen. För Kantarellen tog ljustemat en tydlig riktning. Det som barnen blev mest nyfikna på var skuggor, så de inriktade sig på det. De bestämde att sätta upp en skuggteater som de skulle spela upp för föräldrar som våravslutning. Valet föll på sagan om Bockarna Bruse. Allt blev väldigt lyckat. På NTA:n kunde barnen se att alla inte har samma lösning. Barnen ser det positiva och kluriga i varandras lösningar och lär av varandra. Det har upplevts mycket glädje och ökad självkunskap hos både barnen och pedagogerna. Alla har lärt sig mycket av varandra. Barnen har lärt sig att de kan själva men även att använda varandras kunskaper för att nå målet eller uppdraget och att det inte alltid fanns en lösning utan flera. Detta har lett till en ökad kompisanda bland 6-årningar över avdelningarna och även att alla pedagoger är allas fröknar. Vi har märkt att barnens intresse ökar när det kommer upp nya bildspel eller dokumentationer på väggarna. Även föräldrarna visar ett ökat intresse för dokumentationerna, när de byts ut eller kompletteras regelbundet. Analys: Hela huset bör lära sig att ta till vara på återvinningsmaterial. För att kunna närvara vid barns skapande är det bland annat ett bra tillfälle att använda sig av smågrupper. Att arbeta med små barngrupper ser alla pedagoger som en vinst. Tema ljus kom från personalen och inte från barnen. I Reggiofilosofin utgår till största del intresset och kompetensen från barnen. Vi hade nog inte glöden i huset vilket behövdes för att driva ett gemensamt tema denna gång. Om vi vill ha ett gemensamt tema i huset, så måste det finnas tid att fundera och diskutera tillsammans, för att inte hamna i samma fälla en gång till. Ännu en förklaring till varför det inte riktigt blev som vi trodde var att det blev en del personalförändringar i huset. Kompisandan har blivit härlig! Barnen tar mycket kontakter med varandra över avdelningsgränserna under NTA och slöjdaktiviteter, men även ute på gemensam lek på gården. En del gånger har barnen också valt att hälsa på varandras avdelningar. Detta vill vi jobba för att detta ska öka ytterligare i framtiden. 7

Barnen har tagit till sig ett matematiskt tänk och är inte främmande för att använda verktyg och skapa egna saker. Man mäter gärna saker och jämför olika storheter. Pedagogerna märker att det inte är främmande för barnen att läsa av och göra ett diagram. Det har blivit ett tydligt och naturligt sätt att beskriva och jämföra fakta på. Detta har använts av barnen även utanför NTA:n och slöjden där man även inspirerar de yngre. Kompetensutveckling : Höstterminen 2009: Studiedag/föreläsning om Lekens betydelse av Anette Hansson och Erica Andersson. Studiebesök på Hakefjorden Vårterminen 2010 Studiedag Empati genom lek och språk med Margaretha Öhman En barnskötare har gått en heldags utbildning som Hälsoinspiratör. En pedagog var och lyssnade på Claes Rosvall ABC vad är D Några pedagoger var på en föreläsning på Fjärilen. Två pedagoger har haft en utbildning i pedagogisk dokumentation Utöver detta har förskolechefen gått kommunens gemensamma ledarskapsprogram. 2008-2010 skall alla pedagoger genomgå en grundläggande datautbildning i tre steg - PIM- PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. PIM är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Det webbaserade studiematerialet består av handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Materialet kan användas både enskilt och i ett arbetslag som studerar tillsammans. Det är en helt kostnadsfri resurs riktad till Sveriges alla pedagoger. Personal som arbetar med kök på förskolorna i Älvängen har arbetat med att ta till sig regelverket runt egenkontroller och faroanalyser. Vår kokerska har fått utbildning i hur man sätter samman och näringsberäknar en måltid. Under året har vi haft fyra gemensamma pedagogkvällar, tillsammans med Olofpersgårdens förskola, då vi bland annat läst och diskuterat Pedagogiska kullerbyttor. Därefter har vi diskuterat hur vi arbetar Reggio Emiliainspirerat på respektive förskola. Lagledarna har haft två utbildningstillfällen. Ett tillfälle handlade om Lagledaren som strateg. För att formulera strategier om hur vi gör i framtiden, behöver vi göra en korrekt nulägesanalys. Den modell som vi lärde oss var SWOT. Där man ser sina styrkor, svagheter, möjligheter eller eventuella hot. Det andra utbildningstillfället handlade om Innan kontakt tas med Utvecklingsenheten, min roll som lagledare 8

9. Sociala resultat (Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling) Mål: På vår förskola vill vi arbeta för en positiv anda där glädje, gemenskap och hänsyn ska genomsyra alla våra möte med barn, föräldrar och personal och att omsorg och lärande går hand i hand. Arbete: Vi är nära barnen i leken för att kunna hjälpa dem att använda sin fantasi och för att kunna skapa eller utveckla en pågående lek. Vi är passivt närvarande för att ge barnen möjlighet till samspel och att utveckla sin självständighet och sin kompetens. Genom att vara en närvarande pedagog kan vi förebygga och utveckla barnens förståelse för olikheter hos varandra och göra dessa till något positivt. Vi arbetar alltså aktivt för att öka förståelsen för andra och allas lika värden. Vi pedagoger finns där till hands för barnen när behov finns. Resultat: Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för pedagogerna på alla avdelningar samt på Aleporten förskolans rum i datanätverket. Alla har blivit mer medvetna om att arbeta efter de mål vi har satt upp, framför allt är fokus på det förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen ska vara ett naturligt inslag och ett aktivt stöd i arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkning. Vi har reviderat planen på en gemensam APT och även i lagledargruppen. Analys: Vi har revidera likabehandlingsplanen utifrån de nya allmänna råden. Vi ska även arbeta mer med att den blir det naturliga inslag i vardagen som den ska vara. Vid nästa revidering kommer föräldrar och barn att vara mer delaktiga än tidigare. Detta skapar förhoppningsvis ett mer levande dokument. 10. Omsorg trygghet och hälsa/ Normer och värden Mål: Genom vårt arbete vill vi stärka barns egen identitet och självkänsla och ge dem en ökad förståelse för allas lika värde. Vi vill ge barnen en rofylld och social samvaro vid måltiderna. Barnen skall få lustfyllda och roliga fysiska utmaningar, samt att vi vill möta varje enskilt barn med respekt och omsorg Arbete: Vi försöker att ge alla barn ett välkomnande utifrån deras behov när de kommer till avdelningen. Vissa avdelningar har ett vinkfönster som de använder när föräldrarna går. Vi försöker alla att arbetar utefter att ge varje barn positiv uppmärksamhet varje dag till exempel genom att ge beröm när barnen gör bra saker för varandra. Vi försöker att ge barnen styrka att själva säga och göra stopp till exempel genom klappa, blåsa, krama och se att allt blivit bra igen. Avdelningarna använder måltiderna som en reflektionsstund tillsammans. Pratar om vad som har hänt under dagen, men även om vad som kommer att hända efter maten. Flera avdelningar har tända ljus på bordet för att skapa en lugn stämning kring bordet. Vid måltiderna har vi vuxna lättare att se och prata med några enskilda barn. Vid varje måltid sitter en vuxen med kring bordet. Varje avdelning har någon slags röris regelbundet. Hövägens förskola har gjort Vårruset till en tradition. Där yngreavdelningarna springer en lite korta runda än äldrebarnen. Det hela avslutas med medaljutdelning och tårtkalas. 9

Hur ofta som vi går till skogen har sett lite olika ut i huset. På yngre barn så har det mest blivit besök i Päronskogen och på äldre barn har man gjort skogsutflykter lite oregelbundet. Resultat: När vi försöker på morgonen att möta upp varje enskilt barn utefter deras behov, märker vi att det blir en lugnare start på dagen för barnet. Stopptecknet har blivit ett vanligare verktyg för barnen att använda. Om man ser samtalet vid bordet som något utvecklande, kommer det att ge gott resultat på sikt. Pedagogerna låter barnen föra samtalet, genom att pedagogerna ställer många öppna frågor. De tysta barnen får ledande frågor för att ledas in i samtalet. Genom att regelbundet ha någon form att röris/rytmik med barnen så märker man en tydlig motorisk utveckling hos barnen. Några har svårt att få till röris/rytmik. Anledningen är att det varit svårt med lekhallstider. Skogspromenader är alltid ett välkommet inslag för barnen och man märker barnens glädje när de byter miljöer. Analys: När vi vuxna regelbundet ger barnen positiv uppmärksamhet, märks det tydligt att barnen ger varandra beröm och erbjuder varandra hjälp. Vi hoppas att vi har bidragit till att ge barnen en positiv syn på att röra på sig och att vi vuxna kan ordna med praktiska detaljer så som lekhallstider. Alla avdelningar vill få in skogen mer regelbundet. När vi märker att barnen tycker att röris är roligt och att det ger resultat vill vi fortsätta med det. Vi kanske kan ta reda på om det finns några nya rörisprogram. Detta ger då barnen ett så varierat utbud som möjligt. 11. Barninflytande Mål: Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt där allas åsikter respekteras.vi arbetar för att barnen skall ges möjlighet att kunna utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och sin miljö. Att barnen ska ha en möjlighet att påverka sin vardag och ha inflytande över sin arbetsmiljö. Arbete: På Röda vinbäret låter man barnen komma med olika idéer och förslag, barnen röstar och det är sedan majoriteten som gäller. Barnen kan genom sina beslut påverka och ändra dagens aktiviteter. Kantarellen har en barnens-val-dag. Där det alltid finns minst två val. Äldrebarnen har haft önskematsedel, där matsedeln valts på ett demokratiskt sätt på avdelningarna. 10

På de flesta avdelningarna är miljöerna ordnade så att barnen kan vara självständiga i sitt utforskande och klarar sig själva. Man behöver inte be om hjälp. Miljöerna är ordnade så att barnen ser var och hur miljön används. Vi ger barnen ansvaret att själva få plocka bort efter sig och att vi alla tillsammans ska bidra till att ordna en trivsam miljö för varandra.. Resultat. Genom ett konsekvent och medvetet arbetssätt ser vi att barnen successivt lär sig att tro på sig själva och sin egna förmåga. Vi ser detta i de dagliga situationerna där barnen tillsammans med de vuxna ofta får använda sig av sig möjlighet till inflytande och samtidigt lära sig vad konsekvensen blir av de val de gör. Med tydliga miljöer märker vi att barnen blir mer självständiga och frågorna om hjälp blir mindre. Analys: Vi vill fortsätta att utveckla barnens inflytande i vardagen. Vi vill erbjuda barnen fler möjligheter att utvärdera vad som gått bra och mindre bra. Vi vill ge barnen möjlighet att växa i sin roll som självständig individ genom att t ex på yngreavdelningarna introducera nya saker successivt så som saxar och dylikt. Att öka barnens val är något som alla pedagoger vill sträva mot. Ett av våra uppdrag är att vara med att påverka så att dagens barn blir framtida demokratiska medborgare. 12. Samverkan (förskola-hem) Mål: Vi vill skapa en bra relation mellan personal och barnens familjer och att förskolan förmedlar förskolans mål till hemmen. Arbete: Genom vår kompetens och engagemang försöker vi via vårt förhållningssätt att inbjuda till en bra dialog mellan förskolan och hemmet. Vi ska inom vårt uppdrag hitta möjligheter som gagnar barnets behov. Vi har daglig kontakt med föräldrar i samband med hämtningar och lämningar. Vi försöker synliggöra vår verksamhet genom kalender i hallen, avdelningsbrev och vissa avdelningar har bildspel i hallen. Under ett föräldramöte under hösten fick föräldrarna bl.a. ta del av Reggio Emiliafilosofin genom specialpedagogen Erica Andersson. Alla barn och föräldrar erbjuds ett utvecklingssamtal per termin. Där vi fortsättningsvis använder oss av det gemensamma arbetsmaterial som arbetats fram. Skolråd med information och diskussion om verksamheten har vi minst en gång per termin Skolrådet lämnade även i år ut en enkät till alla föräldrarna, där frågor kring trivsel, trygghet, bemötande, pedagogisk handledning, pedagogisk process, säkerhet och delaktighet/inflytande i förskolan ingick. Vi erbjöd föräldrarna under två veckor att besöka vår verksamhet. De fick anmäla sitt intresse på en lista, detta för att undvika att det var fler än två föräldrar per dag. 11

På lagledarträffar kan vi rådgöra med varandra om lösningar på problem som uppstått på avdelningen. Resultat: Vi har en god kontakt med våra föräldrar. Skolrådet är aktiva och positiva till verksamheten. Utvecklingssamtalen har gått bra och vi har fått mycket positiv respons. Resultatet från enkäten kan man kanske inte se som rådande eftersom svararfrekvensen var låg. Enkäten lämnade dock en positiv respons till pedagogerna. Det som vi behöver förbättra är att vissa föräldrar upplever informationen hem som lite bristfällig och de undrar hur säkerhetsrutinerna fungerar på Hövägens förskola. Besöket från föräldrarna under de veckor som de hade möjlighet att besöka oss föll ut lite olika. Vissa avdelningar hade mindre besök medan andra avdelningar var mer välbesökta, men överlag var föräldrarna positiva till vår verksamhet. Lagledargruppen fungerar som ett stöd och bollplank för övriga pedagoger. Den formella ärendegången fungerar, och vi ser att det finns duktiga pedagoger inom enheten som kan bidra med råd och tips. De barn som har ett extra behov fångas upp på ett tidigt stadium. Stödet från förskolespecialisterna fungerar utmärkt. Aktiviteter som involverar föräldrarna: Skolråd, representanterna väljs på föräldramöten. Skolrådet har möte en till två gånger per termin. Julpyssel Vårfest Föräldramöte på respektive avdelning med gemensam uppstart. Utvecklingssamtal erbjuds minst en gång per termin. Samtal med de föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd. Dessa samtal kan vara i nätverksform där förskolechef, personal från den centrala resursenheten, bvc och barnmedicinmottagning kan ingå. Besöksveckor. Analys: Besöksveckorna upplevdes positiva från föräldrarna. Pedagogerna har som önskemål att det kanske inte skall vara två veckor på raken utan ett annat upplägg. Detta för att kunna möta alla föräldrar och erbjuda en bra verksamhet. För vissa barn upplevdes dessa veckor som ett stressmoment. Vi följer upp enkäten under höstterminen 2010 på föräldramöte och kommer då att informera om säkerhetsrutiner och lyssna av hur föräldrarna vill ha information och om vad de vill ha information. Våra aktiviteter i huset vill vi vårda och utveckla till att bli ett forum för dialog mellan pedagoger och föräldrar, och att de skall känna ett inflytande kring vår verksamhet. Att hämta in synpunkter från föräldrarna och sedan ge respons är något vi vill fortsätta med. 12

Lagledarna har vid sina träffar tagit upp de barn som behöver extra omsorg. Två gånger per termin har specialpedagog och psykolog varit närvarande, då pedagogerna haft en möjlighet till en fördjupad genomgång av arbetet kring barnen. 13. Hälsa och livsstil Vi skapar grunden för god hälsa genom sund kost, mycket rörelse och utevistelse. Då vi själva bereder maten ges det goda förutsättningar till en levande diskussion kring maten. På yngreavdelningarna har vi borden samlade, men detta ger ändå möjligheten till naturligt samtal under måltiderna. Äldreavdelningar har buffé på frukost och mellanmål, men lunchen serveras vid borden. Några avdelningar har fri bordsplacering andra har fasta platser. Daglig utevistelse garanterar att alla barn ges möjlighet till rörelse. Andra aktiviteter inom huset är miniröris och rytmik. Förskolan erbjuder utevistelse minst en gång om dagen. Alla avdelningar försöker att besöka skogen regelbundet. 14. Samverkan (Förskola och skola) Mål: Få förståelse för varandras verksamheter och öka samarbetet mellan förskola/skola. Barn och föräldrar ska känna trygghet i övergången till förskolklass Arbete Vi har haft ett gemensamt möte under höstterminen 2009 om sekretess. På vårterminen 2010 höll vi i en informationsträff på Hövägens förskola om hur vi arbetar Reggio Emilia-inspirerat. Vi har besökt Älvängenskolan vid flera tillfällen. En gång för klassbesök och en gång för gymnastik. Vi har även varit och ätit i matsalen vid ett tillfälle. Förskolebarnen har varit med sina faddrar en heldag i skogen. Resultat. Vi ser att arbetsmodellen fungerar och att barnen känns trygga i övergången. Analys Övergångsplaner och mottagande på skolan har fungerat mycket bra. Vi fortsätter på samma sätt, men om vi lägger utvecklingssamtalen efter skolbesöken kan vi stämma av med föräldrarna hur barnen och de upplever skolövergången och hur de har upplevt sin tid här på förskola. Det skulle också vara önskvärt att hitta en ny form av samarbete mellan våra verksamheter. Efter vår informationsträff under våren så hoppas vi på en fortsättning. 15. Analys och framtida mål Organisationen fungerar bra. Lagledarmötet har utvecklats till att bli ett forum för diskussion om kvalité och utveckling av förskolan. Lagledargruppen fungerar som ett stöd till övriga pedagoger. Den formella ärendegången fungerar, och vi ser att det finns duktiga pedagoger inom enheten som kan bidra med 13

råd och tips. De utbildningarna som lagledarna går på måste komma verksamheten till gagn på något bra sätt. Vi har haft en god överblick över de behov som barnen har och har haft. De barn som har ett extra behov fångas upp på ett tidigt stadium. Stödet från Resursenheten där det finns specialpedagog, talpedagog och psykolog fungerar utmärkt. Yngregrupperna har fortsatt att använda sig av gruppinskolning en timma per dag i två veckor. Fortfarande verkar en del föräldrar negativa till denna inskolningsform, trots ökad information, men ur ett barnperspektiv är vi fortsatt positiva till denna inskolning och tänker därför fortsätta. Under året har det varit flera olika former att samarbete mellan avdelningarna både när det gäller de yngre och de äldre. Vi vill fortsätta att utveckla samarbetet kring de olika åldersgrupperna över avdelningarna och på så sätt skapa fler utmaningar och möten för barnen. Den pedagogiska verksamheten har ytterligare anpassats till att bli mer lustfylld. Vi arbetar fortlöpande med den inre och yttre miljön så att den bygger på barnens intresse och kunskaper samt ge dem fler utmaningar. Kompetensutbildning fortsätter inom Reggio Emilia-pedagogiken. Förbättra informationen kring vår Likabehandlingsplan. Vi kan förbättra möjligheterna till en dialog med våra föräldrar kring vad som styr vår verksamhet vid till exempel föräldramöte och utvecklingssamtal. Vi vill hitta en bra och enkel lösning så att alla skall kunna få tillgång till någon lekhall. Vi vill fortsätta i den form som vi nu har Vårruset. PIM utbildningen fortsätter en termin till. Alla skall ha gjort PIM III i december 2010. Vi vill att vår kokerska och städerska skall närvara vid barnens måltider. Vi känner att vi behöver tänka mer på hur vi ska synliggöra matematik i vardagen. Till nästa läsår vill vi utveckla vårt arbete med barnens läroprocess genom att förbättra vår dokumentation så att barnen mer kan följa sin egen och kamraternas lärande. Älvängen, 2010-10-25 Maria Bävermalm 14