Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut
VAD ÄR R ADHD? UPPMÄRKSAMHETSST RKSAMHETSSTÖRNING/ RNING/ KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER RIGHETER HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET I sås stor grad att det blir en FUNKTIONSNEDSÄTTNING TTNING
VAD ÄR KONCENTRATION? Rikta sin perception, sina tankar och känslor k mot uppgiften Utesluta ovidkommande stimuli Komma igång med, hålla h fast vid och avsluta uppgiften
HUR HÄNGER H UPPMÄRKSAMHET OCH ARBETSMINNE IHOP? Arbetsminne/korttidsminne används nds för f att hålla h information i minnet under kort stund, några n sekunder. Medan vi tänker t på det. Vad händer h om vi inte minns vad vi ska koncentrera oss på? p Vad händer h om vi inte kan koncentrera oss påp vad vi ska hålla h i minnet? Många med ADHD har nedsatt arbetsminne Många av ADHD-kriterierna handlar direkt om arbetsminnes-funktioner.
1. Är r ofta ouppmärksam påp detaljer eller gör g r slarvfel i skolarbete, yrkesliv eller andra aktiviteter. T.ex. Gör r fel påp saker man skulle kunna klara. Kontrollerar inte svaren, skyndar vidare. En del kompenserar för f r detta med överdrivet perfektionistiska drag eller långsamhet. l
2 Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar. T.ex. Dagdrömmer mmer- tappar fokus. Snabbt uttråkad kadintressant. när r det inte är Blir inte klar med saker.
3 Verkar ofta inte lyssna påp direkt tilltal. T.ex. Känner sig inte riktigt närvarande, avstängd,, som vid influensa-känsla. Andra får f r ofta upprepa för f r att man inte lyssnat. Även om man hör h är r man osäker på vad som sagts eller vad som skulle göras. g
4 Misslyckas med arbetsuppgifter (beror inte påp trots eller påp att personen inte förstf rstår instruktionerna). T.ex. Gör r inte som folk sägers ger - instruktionen försvinner. Svårt komma ihåg g instruktioner, särskilt i flera steg. Klarar därmed d inte av uppgifter som man förvf rväntas klara.
5 Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter. T.ex. Svårt fåf struktur och överblick påp vardagen. Svårt att planera, organisera, hinna vardagliga saker som städa, diska, handla, tvätta tta etc. Missar saker, kommer för f r sent, planerar in för r mycket, svårt med tids-känsla. Planerar för r stunden, svårt med framförh rhållning. Kan istället bli överdrivet pedantisk.
6 Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor). l T.ex. Förhalar uppgifter. Svårt mobilisera energi för f r sånt s som kräver tanke-möda.
7 Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för f r olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, l pennor, böcker b eller verktyg. T.ex. Tappar ofta bort nycklar, plånbok, viktiga papper, kom-ih ihåg-lappar, telefonnummer
8 Är r ofta lättdistraherad l av yttre stimuli. T.ex. Inget filter som sorterar bort störande intryck. Blir lätt l störd rd- av sånt s som andra inte reagerar på. p Måste anstränga nga sig mera för f r att koncentrera sig. En del måste m ha helt tyst runt sig när r de gör g r något. n
9 Är r ofta glömsk i det dagliga livet. T.ex. Glömmer tider, saker, vad som ska göras, vad som ska handlas etc. Klarar inte att göra g flera saker samtidigt.
HYPERAKTIVIETET OCH IMPULSIVITET 1. Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter f eller kan inte sitta still. T.ex. Plockar, pillar med något. n Rör r påp händer eller fötter. f Ändrar ständigt sittställning llning.
2 Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där d r personen förväntas sitta kvar påp sin plats en längre l stund. T.ex. Svårt sitta still, rör r r sig hellre än sitter still. Frustration och rastlöshet shet om man inte är r i rörelse r relse eller fysiskt aktiv. Svårt sitta still vid matbordet, påp möten etc.
3 Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än n vad som anses lämpligt l för f r situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla k av rastlöshet). shet).
5 Verkar ofta vara på eller gå på högvarv. språng ng T.ex. Alltid i rörelse r relse eller igång. Uppdrivet tempo där d r andra inte hinner eller orkar med. Förväntar sig högt h tempo av andra.
6 Pratar ofta överdrivet mycket. T.ex. Talar oavbrutet, intensivt. Talar omständigt, har svårt att komma till saken. Mal på. Svårt känna k av när n r det är r dags att sluta?
7 Kastar ofta ur sig svar påp frågor innan frågest geställaren pratat färdigt. T.ex: Svarar för r fort,, innan man hunnit tänka eller ens höra h hela frågan. Pratar utan att känna k om det är lämpligt/passande eller inte.
8 Har ofta svårt att vänta v påp sin tur. T.ex. Svårt vänta v påp andra. Svårt stå i kö. k Otålighet. Saker ska ske direkt.
9 Avbryter eller inkräktar ktar ofta påp andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar). T.ex. Avbryter andra i prat och aktivitet. Kan upplevas som socialt okänslig eller påtrp trängande.
FINNS DET OLIKA TYPER AV ADHD? Tre typer av ADHD: ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsst rksamhetsstörning rning (ADD) ADHD med i huvudsak överaktivitet/impulsivitet ADHD av kombinerad typ
HAR MAN ANDRA SVÅRIGHETER OCKSÅ? ANNAT SOM ÄR R VANLIGT VID ADHD: Motoriska svårigheter Både finmotorik och grovmotorik. T.ex. ha svårt att skriva, snubblar, spiller (Observera även motorikens inverkan påp perceptionen. Har man t.ex. fullt upp med att hålla h i pennan är r det svårt att koncentrera sig påp att lyssna etc ) Perception Svårigheter t.ex. registrera, organisera och tolka sinnesintryck DAMP= ADHD+svårigheter med motorik+perception
FORTS-HAR MAN ANDRA SVÅRIGHETER OCKSÅ? Svårt mobilisera energi, komma igång med saker Mera beroende av motivations- stöd Svårt organisera, planera Svårt bli klar med saker, växlar v mellan olika saker. Inleder och avslutar saker abrupt, är r otålig, fattar överilade beslut
FORTS-HAR MAN ANDRA SVÅRIGHETER OCKSÅ? Varierande, oföruts rutsägbart beteende,, t.ex. beroende påp dag, situation, miljö Affektlabilitet, humörsv rsvängningar snabba Häftigt temperament, kort stubin Emotionell överreaktion (på stress) bl.a.
FORTS-HAR MAN ANDRA SVÅRIGHETER OCKSÅ? Dålig självk lvkänsla- som ofta kompenseras med inte sås lyckade beteenden. Associerade svårigheter t,ex, missbruk, relationsproblem, ekonomiska problem etc sensation seeking Olyckor ca 5 gånger g vanligare
VAD ÄR R EXEKUTIV FÖRMÅGA? VAD HAR DET MED ADHD ATT GÖRA? G Paraplyterm för r alla de delfunktioner som behövs för f r att kunna styra vårt v beteende påp ett ändamålsenligt sätt, s för f r att vi ska kunna möta m och hantera nya situationer, fatta beslut och lösa l problem.
FORTS EXEKUTIV FÖRMF RMÅGA Exekutiva funktioner använder nder vi oss av hela tiden. Det handlar t.ex. om att kunna använda nda de kunskaper och tidigare erfarenheter vi har på rätt sätts planera och organisera välja strategi, tillämpa strategin på ett sätt s som leder till det tänkta måletm komma igång med det vi ska göra,
FORTS EXEKUTIV FÖRMF RMÅGA vara flexibel, ändra strategi vid behov kontrollera impulser, undertrycka beteenden som inte är r i linje med strategin. återgå till strategin efter eventuella avbrott vara uthållig ha ett fungerande arbetsminne bedöma och utvärdera sin prestation
BILD-NPF
ÄR R DET BARA ADHD? Hos vuxna med ADHD uppfyller mer än n hälften h kriterierna för r minst en psykiatrisk diagnos
ÄR R DET BARA ADHD?
FLICKOR/KVINNOR OCH ADHD Missas ofta? Ofta mera problem med uppmärksamhet än n med (tydlig) hyperaktivitet Ibland verbal hyperaktivitet Sämre skolprestationer. Många M dagdrömmer men gör g r inget väsen v av sig.
FORTS FLICKOR/KVINNOR OCH ADHD Ofta tidigt riskbeteende, ex tidiga med tobak, alkohol, droger, sexdebut, graviditeter etc. Många relationer, relationsproblem vanliga, många m avbrutna utbildningar, många m arbeten som de tröttnar ttnar påp eller får f r sparken från.
FORTS flickor/kvinnor Söker hjälp p.g.a.samtidiga problem. Söker hjälp senare. Pojkarna kommer till BUP, kvinnorna till vuxenpsyk. Många har svårt att klara barn och hem (exekutiva funktioner ) Många har problem med värk, v spänningar etc.
VAD ÄR HYPOAKTIVIET? Uppmärksamhetsproblemen kan ta sig uttryck som hypoaktivitet. Allt går g r långsamtl ngsamt - även att processa information. Ny fråga eller uppmaning kan avbryta processen sås personens söksystem får r starta igen Tar ännu längre l tid Stress, irritation etc. påverkar p också långsamheten
FORTS HYPOAKTIVITET TA HÄNSYN H TILL hur lång l processtid personen har LÅT T DET TA TID att ta ställning, låta l information landa etc.. Skriv t.ex. ner vad som sagts påp mötet och låt l personen fundera några n dagar innan man fattar beslut. Varje ny fråga kan kräva att sökmotorn startar igen
HUR SKA VI GE STÖD? Funktionsnedsättningen ttningen blir ett handikapp i mötet m med miljön. STÖDET handlar mycket om att påp olika sätt s minska handikappet, minska effekten av funktionshindret. STRUKTUR är r ett exempel.
PASSAR SAMMA STÖD D FÖR F R ALLA MED ADHD? Passar samma glasögon gon alla som behöver glasögon? gon? Att ha dålig d syn är r också en funktionsnedsättning ttning- som leder till ett handikapp om man inte har rätt r stöd d i mötet m med omgivningen (i form av rätt r glasögon gon- med rätt r skärpa, design etc.) Alla är r olika och har behov av olika sorts stöd- både när n r det gäller glasögon gon och ADHD- stöd
VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD KUNSKAP om funktionshindret och vad det innebär r för f r personen KUNSKAP om individen FÖRHÅLLNINGSÄTT-Omgivningen har ett tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt gentemot individen. STRUKTUR VISUELLT STÖD
BEHANDLING- VERKTYGSLÅDA DA Utredning ofta en behandling i sig, diagosen har ett terapeutiskt värde. v Bekräftelse. You mean i`m not lazy, stupid and crazy Information till patient och anhöriga om diagnos, innebörd, litteratur,diskussionsforum, föreningar etc. Information till andra instanser man får r stöd d etc, från, t.ex. Socialtjänst, AF, FK. Träffa andra med samma diagnos, helst i ungefär r samma livssituation. Samtalsstöd
FORTS VERKTYGSLÅDA Krav och stöd d påp rätt nivå Coaching (t.ex. hjälpa till med praktiska saker, struktur etc, uppmuntra, ge råd, r stötta tta i kontakter med myndigheter etc., se senare.) Anpassa miljön, t.ex. minska påp sånt som distraherar, stressar och stör r hemma, i studier, påp arbetsplats etc. Behandling av samtidiga problem.
FORTS VERKTYGSLÅDA ReMemo (arbetsminnessträning. ning. Se www.cogmed.com) Medicinering med centralstimulantia, t.ex. Concerta, Ritalin. Nya metoder påp gång, t.ex DBT- baserade behandlingar, KBT-manual vid ADHD (Safren et al.)
VAD KAN MAN BEHÖVA STÖD D MED HEMMA? Skapa en grundordning- var sak får f r sin plats. Struktur påp vad som ska göras g och när. n När r ska t.ex. olika sysslor göras, vilka tider ska passas. Struktur t.ex. med hjälp av schema, almanacka eller andra visuella system.