ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

Transkript

1 ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall då betänka att det vanliga hos flickor med detta funktionshinder är att det inte är hyperaktiva. Det är istället ADD i så fall. En uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet utan snarast en hypoaktivitet. Impulsivitet De personer med ADHD/DAMP som tillhör den impulsiva - överaktiva gruppen brukar beskrivas som extremt handlingsbenägna. De kan inte låta bli att reagera på allting och de reagera dessutom ofta för snabbt, hetsigt och urskillningslöst. Det är som om de inte kunde stanna upp och tänka efter innan de reagerar; som om det inte fanns något mellanled i tiden mellan en impuls, eller ett stimuli, och en reaktion (Hellström 2001). Jag börjar längst bak i triaden av problem. Bristande impulsivitet innebär att personen avleds av nya intryck precis hela tiden. När något som är roligare eller mer stimulerande så är personen där eller har sitt fokus där. I en skolsituation innebär det att om det dyker upp en rolig maskin utanför klassrummet så tappar barnet genast fokus på sitt jobb. Istället kanske Kalle har lämnat sin plats och inte bara står i fönstret och tittar, han kanske till och med är ute på skolgården. Är personen vuxen kanske det handlar mer om att när man vistas i en gemenskap så far man plötsligen iväg för att en impuls om något dykt upp. Kanske står man på affären och ser andra handla. Innan de förstår vad som hänt så är personen helt och hållet involverad i deras handling också. Men snart är det tråkigt också och då är det mot nästa impuls målet går. Men det kan också handla om sådana saker som att få en impuls att handla något. Då har dessa personer det mycket svårt att hålla tillbaks sin impuls. Vi känner alla igen dessa plötsliga impulser av att vi vill ha något. Men vi som inte har problem med detta kan stanna upp och inse att vi inte har råd med just detta.

2 Men impulshämningen kan vi också använda i ett pedagogiskt syfte. Lika lätt som personen har att fångas upp av nya impulser lika lätt kan vi avleda personen. Tänk på detta när ni jobbar med dessa barn i skolan. Om nu Kalle lätt hamnar i bråk så kan ni avleda honom lika lätt med att locka med något skoj. Eller bara det att ni påkallar hans uppmärksamhet. Använd er på ett förståndigt sätt av problemet med impulskontrollen, men missanvänd det inte. Det måste vara för personens bästa och med stor respekt för personen som ni gör dessa insatser. Personerna är också upptagna av sina egna tankar och idéer. Det kan vara oerhört svårt att styra bort en person med detta funktionshinder från en ide som han har. Det här är också en oerhörd styrka för en person med detta funktionshinder. Det är det här som gör att de blir innovatörerna på marknaden. Detta kopplat till att de är intensiva och djärva. Kreativa är de också. Detta med att vara kreativ och djärv är en mycket god tillgång om man kan få stöd med de problem man har på andra områden. Vi kommer senare att fokusera på just de exekutiva funktionerna som är ett bärande problem för dessa personer. Men detta kan också vara en genväg in i fel verksamhet om vi som vuxna inte ger barnet det rätta stödet. En tydlig pedagogik ger de här barnen hjälp att inte hamna snett i livet. Vi skall hjälpa dem att få glädje av just de positiva sidorna. Kan vi det lockar vi fram en potential som vi kanske inte tror är möjlig. De flesta som träffat på en vuxen person med ADHD vet hur drivande de kan var när de bestämt sig för något. Det är just den kraften vi skall hjälpa dessa personer att utnyttja på för dem ett positivt sätt. Men för att avhjälpa de största problemen så måste vi tänka på att det inte får finnas för många impulser i den miljö vi erbjuder. Skall du ha ett samtal med en person med ADHD så sätt er där det är lugnt. Stäng dörren och se till att det inte är en massa spring. Ha gärna en dagordning och tänk på att koncentrationstiden är kort. I skolan ger vi såklart de här barnen en lugn miljö där de inte störs av sina kamrater eller annat runt om. Allt detta ger nämligen nya impulser och tar bort koncentrationen från skolarbetet. Läs av barnet och led tillbaks det till det ni jobbar med. Personer med ADHD svänger fort i humöret. Från att ena stunden vara som solstrålar kan de i nästa sekund vara mycket upprörda. Detta är ett problemen men med pedagogiskt kan de lära sig att behärska. De kan rent kognitivt lära sig att behärska situationen. Att lära sig att tänka efter innan de exploderar. Vi skall börja tidigt med att hjälpa dem att analysera situationen. Det innebär att vi jobbar med att låta personen med ADHD analysera sitt beteende i efterhand. Vi ger dem hjälp med att analysera sitt handlande och ger dem strategier för att agera annorlunda.

3 Ett annat problem som hänger ihop med detta är svårigheten att ta ett nej. Detta hänger till stor del ihop med de exekutiva funktionerna. Förmågan att planera och ha ett mål i sikte. En person med ADHD har snabba reflexmässiga reaktioner som ofta beror på att saker automatiseras för fort. De hinner inte göra en analys av situationen först utan den kommer senare. Det innebär att om Kalle står i matsalskön så kanske kompisen kommer åt honom. Han slår då till kamraten som han uppfattade hade för avsikt att slå honom. Först efteråt när Kalle gjort en analys av situation förstår han att kompisen ramlat på honom. En mer adekvat reaktion hade då kanske varit att hjälpa kamraten upp istället. Sådana här tillkortakommanden gör barn med ADHD ständigt. Ofta kan föräldrar berätta om att de varit otröstliga på kvällen över saker de gjort under dagen. Man skall inte blanda ihop dessa reaktioner med att de ofta är bra i idrott. Man skulle ju lätt kunna tänka sig att en målvakt skulle ha glädje av detta. Men det är inte den typen av reaktioner som de gör. Att vara bra i idrott beror på snabb uppfattningsförmåga, en bra perception. Perception är något som en person med ADHD har problem med. Perception innebär meningsfulla uppfattningar om sig själv och sin omgivning. En person med detta funktionshinder har ofta en motorisk oro också. De vuxna kan säga att det känns som att det kryper i benen. Men vi känner alla igen dessa personer som de som alltid satt och trummade på benen i skolan. Men en del kanske trampade hela tiden eller for upp och ner på stolen. Många av oss kan känna igen det här i oss själv och vi vet att vi aldrig sitter bekvämt på en föreläsning t.ex. Jag tillhör själv den typen som alltid far runt på en stol och hittar ingen bekväm sittställning. När jag föreläser så måste jag gå fram och åter och känner mig låst annars. Men kom ihåg att det för de här barnen är betydligt större problem än så. Flickornas problem brukar oftare vara mindre i omfång. Det brukar vara ett intensivt tuggummituggande eller snurrande på pennan eller en hår snodd. Som en sammanfattning kan man då säga att för dessa personer så kommer inte regleringen inifrån utan den måste styras av yttre faktorer. En person med ADHD styr inte sitt handlande genom inre processer som övervägda tankar och överväganden. Det är det vi måste hjälpa dessa individer med. Hyperaktivitet Det personer som är hyperaktiva har ett stort problem med att finna rätt aktivitetsnivå till situationen. De lägger kanske alldeles för stor mängd energi på en uppgift som är lätt men en svår uppgift mäktar de inte med alls. Detta gör att de får stora uthållighetsproblem. Ofta orkar

4 de inte vara aktiva mer än en kort stund och behöver sedan få vila sig. I en skolsituation kan det vara svårt för dem att klara av alla uppgifter på grund av att de inte orkar. Deras aktivitet ligger på topp en kort stund och rusar strax därefter i botten. Dessa problem hänger ju väl samman med impulsiviteten. Men noteras kan göra att flickor ofta är hypoaktiva eller det att de inte har dessa problem. De har då ofta en diagnos som heter ADD. Uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet. Att vara hyperaktiv kan få till följd att personerna får sömnproblem. De har svårt att varva ner och koppla av. En person kan berätta att han just när han skall sova inte kan koppla av och varva ner. När vi andra kan uppleva hur vi sjunker ner i tempo när vi lagt oss är han kvar i samma tempo. För oss utan dessa problem kanske man kan likna vardagen med att åka bil. Vi ligger och åker i trevlig marschfart och bara åker med. Så kommer vi fram till en stad och då höjer vi aktiviteten och koncentrationen. När vi tagit oss igenom så återgår vi till den gilla lunken. Kanske vi stannar och tar lite rast och en kopp kaffe. För personer med ADHD är livet som om det bara vore stadskörning och aldrig någon rast efter vägen. De har svårt med detta att hålla en lagom mängd energi till en uppgift. Vi får hjälpa dem med detta genom att göra så små förändringar som möjligt. En uppgift skall bestå av 80 % tidigare känt stoff. Genom att göra livet mer förutsägbart kan de lättare anpassa energinivån. Vi kommer att gå igenom detta under arbetsmetoder. Uppmärksamhet Uppmärksamhetsproblemen är stora hos personer med ADHD. Enligt nyare teorier ligger en stor del av problemen i de Exekutiva funktionerna. De exekutiva funktionerna i hjärnan kan beskrivas som chefen i hjärnan. De framåtriktade funktionerna. Men att hålla kvar sin uppmärksamhet kräver rätt mycket av en individ. Till att börja med måste vi ha energi nog för uppgiften. Energin skall inte bara vara den mentala utan även den fysiska. Kommer man hemifrån på morgonen utan frukost så kanske personen inte orkar hålla uppmärksamheten på uppgiften. Det kan därför i skolmiljöer vara bra med frukost i skolan för de här barnen. Men även den mentala energin kan brista och det kan bero på många saker bland annat perceptionen. Uppmärksamhet och koncentration är det som vi i dagligt tal kallar för koncentrationsförmåga. Tittar vi på diagnoskriterierna och ser vilka problem som finns kan vi se följande. Barnet är ofta ouppmärksamt på detaljer vilket ger dem problem i skolarbetet men även den vuxne kan

5 få problem i yrkeslivet. Saker och ting slarvas bara igenom och personen ser inte detaljerna i det jobb som skall genomföras. Saker och ting blir istället bara igenomfuskade. Personer med dessa problem får svårt att bibehålla koncentrationen på en uppgift under en längre period och istället byter de aktivitet hela tiden. Tydligt syns det på förskolegården när barnen leker med andra barn. Hela tiden byter det aktivitet utan att stanna upp en längre tid i någonting. Att ha problem med uppmärksamheten innebär också att personen kan upplevas som att den inte lyssnar på direkt tilltal. Detta är ofta riktigt i och för sig. Vad innebär då koncentrationsförmåga? Man kan säga att den innehåller tre delar. Fokusering uthållighet delad uppmärksamhet Att fokusera på något innebär att man som individ kan begränsa antalet intryck och tankeprocesser. Det är svårt för personer med ADHD att göra just denna begränsning i ett ständigt flöde av nya intryck som kommer. Att vara uthållig innebär att personen orkar hålla kvar fokus på en sak under den tid som faktiskt krävs av den. Delad uppmärksamhet till sist innebär förmågan att vara medveten om flera företeelser samtidigt. Detta är något som vi dagligen sysselsätter oss med. Barn i skolan behöver detta konstant. När vi studerar så har vi konstant delad uppmärksamhet. Vi läser en text och håller en fråga i huvudet. Kanske måste vi dessutom skriva ner lite samtidigt. Allt detta ställer stora krav på vår uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Som vuxen kan man tänka på hur det är när man är på Ica och handlar. Det gäller Konsum också, skall väl tilläggas för den känslige. Vi har vår handlingslista som vi följer och letar i hyllorna efter våra varor. Kanske håller vi i huvudet andra saker som vi skall köpa. Dessutom har vi i huvudet en del saker som inte står på vår lista. Men vilka faktorer påverkar då detta. Individens förmågor. Uppgiftens svårighetsgrad. Omgivningens påverkan, störande eller stödjande. Att rikta och hålla kvar uppmärksamheten påverkas av de exekutiva funktionerna dvs. chefen i hjärnan. Energin som inte alltid räcker till och belöningssystemet. Som person med ADHD har man ett svagt belöningssystem. Det innebär att ofta är inte uppgiften i sig belönande nog. För oss andra kanske det räcker med att vara klar med en uppgift för att vara nöjda. Så fungerar det oftast inte för en person med ADHD, där man istället behöver stärka upp arbetet

6 med extra beröm. Det innebär att man faktiskt få kosta på sig att berömma för saker som man kanske tycker är självklara. Men det är inte viktigt vad man tycker själv i detta fall utan resultatet av berömmet är det viktiga. Sist skall jag nämna roliga uppgifter. Om en uppgift är rolig och stimulerande kommer personen att ha lättare med koncentrationen. Jag vill avsluta detta med att påtala något som är mycket viktigt. De flesta personer med ADHD har en mycket låg självkänsla på grund av många misslyckanden. Detta i sin tur gör att de gärna söker sig till fel kretsar av umgänge. De är tacksamma att ha med på grund av sina impulshandlingar och att de söker efter spänning och omväxling. Vidare är de ofta överkänsliga för kritik beroende på den låga självkänslan. Detta hämmar hela personens utveckling. Därför tänker vi alltid på att jobba med att stärka personens självkänsla. Ni behöver aldrig påtala dessa personers misslyckanden utan istället jobbar vi med att tala om vad som går bra. Vi behöver aldrig påtala vad som går fel, det vet personerna själva mycket väl. Flickor med ADHD Jag har tidigare nämnt de grundläggande problemen vid ADHD/DAMP. Därför börjar jag detta stycke om flickor med ADHD med en kortare reflektion av problemen från förskoleåren och uppåt. I skolåren finns problem med att sitta stilla och barnen far runt överallt. Det är som om de har myror i byxorna och varje impuls de möts av svarar de upp på. Därför är det viktigt som jag nämnt tidigare att barnen får möjlighet att röra sig under korta stunder under dagen i skolan. Minnet hos barn med ADHD är också dåligt precis som att uppmärksamheten är det. Därför kommer barnet ofta till skolan utan de saker som behövs för skolarbetet. Skulle de ha materialet med sig är det inte ovanligt att de istället glömmer bort att ta det med sig hem igen. Detta kan gälla läxor och gymnastikkläder för at ge exempel. På annan plats i materialet finns tips på hur man kan komma tillrätta med detta. Till dessa problem kan man för många barn lägga till att de argumenterar kraftigt om de flesta sakerna i skolan och de är i ständiga konflikter med sin lärare och andra vuxna. Inte heller är det ovanligt att de är i konflikt med sina skolkamrater och att de gör sig omöjliga som kamrater. Det kan inte nog ofta nämnas att man inte vinner argumentationer mot personer med ADHD så det gäller att man har bestämt sig för vad man vill innan man startar olika projekt med dem. Ofta blir dessa diskussioner om en massa detaljer och istället för att diskutera helheten i en sak så hamnar ni i ett detaljdiskuterande i det oändliga.

7 Skolarbetet blir såklart lidande av detta och eftersom de dessutom ofta har svårt att håla ordning på sina saker kräver det att man hjälper dem med ordningen. Läxläsningen är ett problem på flera plan. Både det att få dem gjorda men också att förstå dem. Viktigt att tänka på är att barnet skall klara av sin läxa och att du som lärare vet med dig att de gör det. Om inte barnet klarar av sina läxor så skall det heller inte ha några. Med tiden kommer de ständiga tillkortakommandena att leda till att många barn med ADHD börjar skolka i skolan och söker sig till fel kretsar. Skolprestationerna sjunker och andra saker kommer att vara mer lockande för dem. Kriminalitet och missbruk börjar komma och det blir allt svårare att få dem till skolan. Beteendet börjar bli trotsigt vilket det blir för alla tonåringar men problemet är större för denna grupp. Rastlösheten gör sig påmind och den följer dem ofta upp i vuxen ålder. Men vad finns det nu för likheter och olikheter mellan pojkar och flickor med detta funktionshinder. Båda grupperna är lika begåvade så på det planet finns det inga skillnader. När det gäller områden som uppmärksamhetsproblem, impulskontroll och finmotorik så finns det heller inga skillnader. Det gäller också inlärningssvårigheter, kamratrelationer och låg självkänsla. Den låga självkänslan ser jag själv som ett stort problem. Med en låg självkänsla och ett svagt belöningssystem är det oerhört lätt att hamna i fel kretsar. Tyvärr finns det väldigt få studier om flickor med ADHD men det skulle vara intressant att veta hur många av de flickor som blir sexuellt utnyttjade och hamnar i prostitution som har detta funktionshinder. En viktig detalj att tänka på är att de aggressiva pojkarna och de passiva flickorna har lika svårt med kamratrelationerna. Det betyder att det är lika viktigt att jobba med detta med de passiva flickorna. Det är nog så generellt att man lättare tar till sig att de pojkar som är bråkiga behöver stöd med detta. Det går inte nog mycket att påtala vikten av att stötta flickorna. Att vara passiv gör en mycket sårbar och i många fall lätt att utnyttja på många sätt när man blir ensammen. Var därför mycket vaksamma med detta och se till att ni jobbar med att få in flickorna i en gemenskap. Ge dem verktygen och strategierna för att komma med i det sociala umgänget. Var oerhört vaksamma på detta och jobba mycket med social kompetens. När det gäller olyckor är båda grupperna lika benägna att hamna i olyckshändelser av olika slag. Den ärftliga faktorn är lika stor på pojk och flicksidan och eventuella psykiska problem hos föräldrarna är lika stora. Men nu skall vi titta på vilka saker som är unika för just flickor. Till att börja med är flickor hyperaktiva men inte alls i samma utsträckning som pojkarna och inte alls på samma utåtagerande sätt som pojkarna. Flickorna är det ofta i mindre gester och i mindre skala, men fortfarande hyperaktiva. Även om flickorna inte är lika utåtagerande i sin

8 hyperaktivitet som pojkarna så visar de på mer beteendeproblem är flickor rent generellt. Det vill säga att beteendeproblem bland flickorna är vanligt och något som man måste arbeta med. När pojkarnas dampsymptom förändras när de kommer upp i tonåren så sker inte samma förändring hos flickorna. Men flickor i tonåren har mer ångest och depressioner än pojkarna, och flickorna är mindre benägna att söka vård än pojkarna och söker vård upp till 3-4 år senare än dem. Detta kan nog ha flera förklaringar och kan kanske kopplas till att pojkar med samma problematik upplevs som mer störande för omgivningen än flickorna. Vad gäller tonårsgraviditeter så är de vanligare i gruppen med ADHD/DAMP än i övriga grupper. Ser vi alla dessa saker i ett sammanhang är det inte svårt att få en helhetsbild av problemet där vi inte tillräckligt tidigt eller med rätt allvar ser på problemet hos flickorna. Lägger vi till detta att flickorna dricker mer alkohol än pojkarna så ser vi en komplex bild av flickor som far illa i samhället. Kanske en grupp som vi länge sett men ändå inte kunnat sätta fingret på det hela. Förhoppningsvis kan forskningen i framtiden ge oss bättre verktyg för att bemöta problemen på en tidigare nivå. Men redan det vi vet gör att det finns all anledning att på allra största allvar börja fundera på hur vi skall stötta dessa flickor och ge dem ett bra liv. Vi måste på ett mer aktivt sätt hjälpa dem som blivit gravida och är mammor i tidiga år. Tittar vi på andra problem som finns i gruppen kan vi se att det finns motoriska svårigheter hos dem. Det finns problem med fin och grovmotorik som kan vara försenad. Svaghet och låg muskelspänning är kända problem också. Instabilitet finns också och allt detta tillsammans kan ge problem med balansen och koordinationssvårigheter. Just det senare är ett vanligt problem och bör tränas upp. Personen kan ha darrningar vilket ytterligare försvårar finmotoriken hos honom. Reaktionstiden fördröjs då automatiseringen inte fungerar på normal nivå. Detta i sin tur ger en bristande kroppsuppfattning. När det gäller detta såväl som inom de andra områdena är det en ojämn profil på det. Barnet kan vara väl fungerande på ett område för att brista inom ett närliggande. Ungefär två tredjedelar av de större flickorna har motoriska problem och i princip samtliga små flickor. Skillnaderna mellan pojkar och flickor är inte så stora men flickorna kan visa på en sämre kondition på grund av att de helt enkelt rör sig för lite. Det kan inte nog påtalas hur viktig skolgymnastiken är för alla barn och i synnerhet dessa barn. Men kanske måste vi ibland vara mer kreativa när vi funderar på var träningen skall ske. Som vanligt finns en del grundprinciper för hur vårt arbete skall gå till i stödet. Här följer åtta punkter som inte bara gäller flickor med denna problematik utan även pojkarna.

9 1: att man skall försöka undvika direkt konfrontation med dem exempelvis genom att ställa krav som, sitt still, Gör si eller så. Sådana krav klarar flickorna dåligt. Många föräldrar har berättat att deras flickor fungerar bättre omman lirkar lite med dem. 2: att kravnivån inte i första hand bör anpassas när det blir problem. Istället bör kraven formuleras och presenteras på ett tydligt sätt. Tydliggörande. Om man till exempel inför regler att barnen skall räcka upp handen krävs att man förklarar varför regeln behövs. Det är viktigt att sådana regler införs i positiv anda och inte uppfattas som straff. 3: att det är viktigt att barnet / eleven görs delaktig i de mål som eftersträvas. 4: att man inte skall försöka diskutera med flickan när hon har ett utbrott. 5: att man alltid ska låta barnet gå undan för att lugna ned sig efter ett utbrott. 6: att man i efterhand ska försöka reda ut vad som åstadkom utbrottet och beskriva den situationen. 7: att man inte generar barnet inför klassen utan istället respekterar dess begränsningar. 8: att man ska försöka förmedla att barnet i grund och botten är en god person.