BOKSLUT 2015 Fullmäktige 20.6.2016
1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 4 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 5 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 10 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 11 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN... 14 7 KOMMUNENS PERSONAL... 14 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA... 14 SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING... 14 9 MILJÖFAKTORER... 15 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN.. 16 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN... 18 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys... 18 11.2 Finansiering av verksamheten... 24 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 27 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 30 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 31 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN... 37 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER... 38 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 41 16.1 Förvaltningsavdelningen... 41 16.2 Utvecklingsavdelningen... 57 16.3 Bildningsavdelningen... 82 16.4 Omsorgsavdelningen... 119 16.5 Avdelningen för miljö och teknik... 146 17 BUDGETUTFALL... 170 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2015... 170 17.3 Investeringsdelens utfall 2015... 177 17.4 Finansieringsdelens utfall 2015... 188 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt. 189 18 BOKSLUTSKALKYLER... 190 19 NOTER TILL BOKSLUTET... 198 19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper... 198 19.2 Noter till resultaträkningen... 198 19.3 Noter till balansräkningen... 202 19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser... 209 19.5 Noter angående personalen och revisorns arvode... 210 19.6 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat... 212 19.7 Noter till koncernbokslutet... 213 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT... 219 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden... 219 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten... 220 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk... 221 21. BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE... 253 22. BILAGA PERSONALRAPPORT... 254 2
1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Bokslutet för år 2015 visar ett överskott på 1,25 miljoner euro. Det betyder att Kimitoöns kommun fortsätter att göra överskott för sjunde året i rad. De ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 14,8 miljoner euro. Budgeten för år 2015 utgick från ett underskott på minus 860 000 euro. Det är flera olika faktorer som bidragit till det goda resultatet. Personalkostnaderna blev lägre än budgeterat, vi fick 599 000 euro mera i skatter, 288 000 euro mera i statsandelar och 197 000 euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån. Personalkostnaderna har underskridit budgeten främst för att kollektivavtalens löneuppgörelser har varit mindre än beräknat. Driftsbudgeten i skick Verksamhetsbidraget uppgår till 98,18 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 767 000 euro. Verksamhetens kostnader understiger budgeten med 581 000 euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med 65 000 euro. Kostnadskontrollen har alltså fungerat väl. Årsbidraget blev 3,85 miljoner, och täcker därmed avskrivningarna på 2,76 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. Investeringar och lån Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 10,57 miljoner euro, fördelat på kommunen 7,49 miljoner euro och vattenaffärsverket 3,09 miljoner euro. Skuldbördan ökade från 14,15 miljoner euro till 22,7 miljoner euro, eller från 2 038 euro per invånare till 3 289 euro per invånare. Under året färdigställdes flera stora investeringar, bl.a. det nya daghemmet Silva, brandstationen i Kimito och transportavloppet mellan Kimito och Dalsbruk, vilket också syns i ökningen av skuldbördan. Personal Kimitoöns kommun hade 31.12.205 581 (595 år 2014) anställda, varav 448 (444 år 2014) tillsvidare anställda och 133 (151 år 2014) tidsbundet anställda som vikarier eller tillfälligt extra anställda. I denna siffra ingår samtliga anställda vid 31.12.2015 med undantag av vuxeninstitutets timlärare. De tillsvidare anställdas antal har alltså ökat med fyra jämfört med situationen året innan medan de tidsbundet anställdas antal har minskat med 18. Totalt har personalens antal 31.12 minskat med 14, vilket bl.a. beror på ändringar i dagvården då det nya daghemmet blev klart och på minskat elevantal. Framtiden Kimitoöns kommuns resultat har uppvisat överskott flera år i rad. Resultatet för år 2015 visar ett överskott på 1,25 miljoner euro. Planeringen och verkställandet av kommunens ekonomi har lyckats bra, vilket för sin del gör det lättare att utveckla verksamheten och anpassa sig till kommande förändringar i kommunens verksamhetsmiljö. Enligt uppgifter som publicerats under våren 2016 är det ekonomiska läget och marknadsläget i Finland och i euroområdet fortsättningsvis svårt. Det finns inga klara tecken på att det ekonomiska läget kommer att förbättras på kort sikt. Det allmänna ekonomiska läget återspeglar sig på kommunens verksamhet och ekonomi framför allt i form av en svag skatteutveckling och ökade verksamhetskostnader. Det svaga ekonomiska läget påverkar även utvecklingen av sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna i kommunen. 3
Under 2016 utarbetas en ny strategi för Kimitoön i samarbete med kommuninvånare, beslutsfattare och olika intressentgrupper. För att kunna bygga upp en lyckad strategi som styr beslutsfattandet och verksamheten behövs alla befintliga krafter mycket kunnande och intresse. I bästa fall bidrar strategiprocessen till att utveckla vår gemensamma förståelse för kommunens nuläge samt målsättningar och tyngdpunkter för verksamheten. Genom en gemensam strategiprocess bygger vi upp förtroende och kompletterar varandras kunnande. Speciellt unga och äldre i vår kommun har en central roll i byggandet av kommunens framtid. Den pågående social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen påverkar planeringen av kommunens strategi och verksamhet, även om planeringen och slutresultatet fortfarande är öppna. Den funktionella ändringen som är den centrala målsättningen i vårdreformen, dvs. att producera social- och hälsovårdstjänster som är fungerande och effektiva ur kundens synvinkel, bör beaktas i strategin. Social- och hälsovårdstjänsterna som kommunen producerar bör utvecklas enligt målsättningarna för vårdreformen, så att de fungerar smidigt och svarar mot kommuninvånarnas behov. Kommunens organisationsstrukturer eller informationens rörlighet får inte förhindra produceringen av tjänster av hög kvalitet i rätt tid. Representanterna för Kimitoöns kommun deltar aktivt i utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster tillsammans med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och övriga kommuner i regionen. Särskild fokus i utvecklingsarbetet läggs på att trygga och utveckla svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster i Åboland. Övriga centrala frågor i utvecklingen av verksamheten är att sörja för personalens välbefinnande, främja företagsverksamhet och sysselsättning, utveckla innovativa och invånarorienterade verksamhetssätt och tjänster samt samarbeta aktivt med andra kommuner och intressentgrupper. Utvecklingen av kommunens livskraft är en del av all verksamhet i kommunen och arbetet kräver alla befintliga resurser såväl kommuninvånare, företagare som aktörer som ordnar frivilligverksamhet i kommunen. Kimitoön 21.3.2016 Anneli Pahta Kommundirektör 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan 1.1.2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 51 detaljplaner och 67 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick 31.12.2015 till 6 908 personer, en minskning med -35 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 4
3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Osäkerheten på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan 2012-2013, då det började med kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och vårdref ormen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod. Social och hälsovårdsreform enligt läget februari-mars 2016 I social- och hälsovårds- och landskapsreformen reformeras social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering samt regionförvaltningens uppgifter. Avsikten är att reformen ska träda i kraft 1.1.2019. I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är Staten Landskap Kommuner De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap), av vilka 15 själva ordnar social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Tre andra landskap ordnar sina tjänster med stöd av ett annat landskap. Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 nya landskap. Målet är att erbjuda människor tjänster på mer lika villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa och dämpa kostnadsökningar. Basservicen förstärks och informationsteknologin utnyttjas bättre. 5
Staten har det primära ansvaret för finansieringen av de landskapen. Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas och människornas valfrihet i fråga om tjänster ökas. Målet för reformen är att överbrygga en stor del av hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. Syftet är att cirka 3 miljarder euro av regeringens besparingsmål på 10 miljarder euro ska nås genom social- och hälsovårdsreformerna fram till år 2029. Regeringen beslutar vintern 2016 om beredningen av regionförvaltningsreformen och de uppgifter som ska överföras till de landskapen. Därutöver beslutas om eventuell överföring av vissa regionala uppgifter till kommunerna. Från och med 1.1.2019 överförs vid sidan av social- och hälsovården följande uppgifter till de nya landskapen: räddningsväsendets uppgifter landskapsförbundens uppgifter närings-, trafik och miljöcentralernas uppgifter i anslutning till regionutvecklingen eventuellt miljö- och hälsoskydd eventuellt regionförvaltningsverkens uppgifter. Inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet samt miljöministeriet har bedömd vart för sig vilka uppgifter som ska överföras till de självstyrande områdena och hur dessa genomförs. Finansministeriet och projektchefen för reformen samordnar dessa utredningar för regeringens beslutsfattande. Kimitoöns organisation från 1.1.2012: 6
Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2012 % Valda C SDP Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF 251 566 926 167 1 671 255 101 30 70 6,2 14,0 22,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1,7 1 4 7 1 13 1 - - - SAMMANLAGT 4 037 100,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning 2013-2016 Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Michael Oksanen (sfp) Generalsekreterare III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör Fullmäktiges sammansättning 2013-2016 Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Lärare, FM C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar, gruppordförande Leppänen Jorma Sundqvist Johan Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola (2013-2015, Henna Jäntti 2016-) Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör FM Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare GRÖNA Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Drugge Brita Engblom Henry Engblom Yngve Lärare Ingenjör Jordbrukare, entreprenör SDP SDP SDP SDP FS FS FS FS FS FS FS SFP SFP SFP 7
Fabritius Helena Guseff Niklas Laurén Anders Laurén Fredrik Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Oksanen Michael, gruppordförande Sjöberg Johanna Wilson Daniel Wretdal Inger Agrolog Sjöbevakare Företagare, pol.mag. Ekon.mag. Vice VD Lantmäteriingenjör Generalsekreterare Sjukskötare YH Företagare Psykolog Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 93 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning 2015 Namn Yrke Parti SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Martti Murto II viceordförande Brita Drugge Hanna Backman Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Veijo Lücke Ann Nyström Kim Viljanen Vice VD Byggmästare Lärare Verksamhetskoordinator Ingenjör Jordbrukare, företagare Företagare Ekon.mag. Montör SFP FS SFP SFP SDP C FS FS FS Kommunstyrelsen sammanträdde 12 gånger och protokollförde 191 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Carola Antskog Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Carola Antskog Föredragande omsorgschef Maria Wallin 8
Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande tf. teknisk chef Greger Lindholm Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Gunilla Avellán Föredragande tf. tillsynschef Dan Renfors, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Pirjo Hoffström Föredragande näringslivschef Tomy Wass Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Veijo Lücke Föredragande infrachef Roger Hakalax 9
4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Bokslutsprognoserna 2015: Skuldspiralen bröts i kommunerna, räkenskapsperiodens resultat bättre än väntat Räkenskapsperiodens resultat för kommunerna och samkommunerna 2015 blev ett överskott på 0,27 miljarder euro. Efter att verkningarna av affärsverksbolagiseringarna korrigerats i boksluten är det sammanlagda resultatet nästan på samma nivå som tidigare år. Enligt kommunernas bokslutsprognoser för 2015, som samlats in av Statistikcentralen, växte lånestocken med sammanlagt 0,5 miljarder euro och är nu 17,0 miljarder, vilket är en ökning på tre procent jämfört med året innan. Den viktigaste enskilda faktor som förklarar fjolårssiffrorna är bolagiseringarna av affärsverk. De påverkade bland annat verksamhetsintäkterna, verksamhetsutgifterna, investeringarna och lånestocken. Uppgifterna för 2015 ser bättre ut än vad som uppskattades i planen för de offentliga finanserna i höstas. Det oväntat goda resultatet, den minskade skuldökningen och kommunernas återhållsamma höjningar av årets inkomstskattesatser visar att kommunerna tar sitt ansvar, sade Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen vid förbundets presskonferens den 10 februari. Effektiva sparåtgärder i kommunerna Som helhet verkar situationen inom den kommunala ekonomin vara rimlig, men det finns stora skillnader mellan kommunerna. Till exempel var räkenskapsperiodens resultat negativt i fler än 120 kommuner. Den kommunala ekonomin har lidit av svag ekonomisk tillväxt och långsam ökning av skatteinkomsterna, ökad arbetslöshet, allt större ansvar för arbetslösa samt exceptionellt stora nedskärningar i statsandelarna under den senaste valperioden. Utan nedskärningarna i statsandelarna skulle den kommunala ekonomin vara i balans också under de närmaste åren, konstaterade Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet. Enligt bokslutsuppgifterna minskade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter med omkring en procent i fjol. Den långsammare utgiftsökningen beror på bolagiseringar och olika sparåtgärder i kommunerna. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät minskades personalutgifterna i kommunsektorn i fjol med i cirka 300 miljoner euro. För att de kommunala arbetsgivarna ska vara konkurrenskraftiga är det viktigt att deras socialskyddsavgifter sänks i motsvarande mån som de övriga arbetsgivarnas, så att konkurrensen inte snedvrids. För den arbetsintensiva kommunsektorn är det viktigt att främja lokala avtal, sade Jari Koskinen. Kommunernas andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet ökade med 160 miljoner euro jämfört med året innan och uppgick i fjol till över 400 miljoner euro. De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,8 procent. Inkomsterna från kommunalskatten ökade med bara 1,8 procent, trots att 98 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2015. De övriga skatterna, såsom samfunds- och fastighetsskatten, ökade dock snabbare. Inkomsterna från fastighetsskatten växte med 6,1 procent. Samfundskatteökningen förklaras av att arbetsmarknadsstödets kommunandel kompenserats med 75 miljoner euro. Fastighetsskattens tillväxt beror i huvudsak på fastighetsskattereformen, där bland annat de övre och nedre gränserna för fastighetsskatten höjdes, sade Soosalu. På grund av statsandelsnedskärningarna var nivån på statsandelarna ungefär den samma som föregående år. Investeringarna minskade med 100 miljoner euro. Åtgärder krävs för hållbar ekonomi I framtiden ökar utgiftstrycket på grund av den växande arbetslösheten, särskilt långtidsarbetslöshet, den stora mängden asylansökande, den ökande efterfrågan på tjänster och stora investeringsbehov, sade Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. 10
För att en hållbar kommunal ekonomi ska kunna tryggas måste den ekonomiska utvecklingen i hela landet återhämta sig. Dessutom krävs det åtgärder av både staten och kommunerna, och landskapsreformen bör genomföras så att kommunerna och landskapen garanteras en tillräcklig finansiering och så att deras funktionsförmåga och livskraft tryggas. (Kommunförbundet pressmeddelande 10.2.2016) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Bakgrund I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2015 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Allmänt Fullmäktige beslutade i maj att Kimitoöns kommun tar emot ca 20 flyktingar, bestående av 4 5 familjer, i första hand från Syrien, under den första halvan av år 2016. En tvärsektoriell flyktingarbetsgrupp har under hela året arbetat med flyktingmottagandet. Från december månad anställdes en flyktingkoordinator. Under året har kommunstyrelsen och fullmäktige behandlat utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol gällande Nordanå-Lövböle vindkraftsdelgeneralplan i flera repriser. Kst 31.3.2015, kommunstyrelsen beslutade efter omröstning att inte avge utlåtande i ärendet till Åboförvaltningsdomstol. Kst 28.4.2015, efter att kommunstyrelsen 31.3.2015 beslutade att kommunen inte avger utlåtande i ärendet, har Åbo förvaltningsdomstol med skild begäran den 17.4.2015 berett fullmäktige möjlighet att avge ett utlåtande i ärendet. Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning att kommunstyrelsen inte avger utlåtande till förvaltningsdomstolen. Fmge 17.6.2015, ärendet togs upp som ett brådskande ärende efter omröstning. Fullmäktige beslutade vidare efter omröstning att avge ett utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol. Under året har en plan för att stödja den äldre befolkningen och en jämställdhetsplan godkänts. Kommundirektörsrekryteing inleddes i april. Fullmäktige valde ny kommundirektör på sitt möte i oktober. Till ny kommundirektör valdes jur.kand, LL.M. Anneli Pahta. I november godkändes den strategiskt viktiga detaljplanen för Dalsbruks hamn i fullmäktige. Ekonomi Boksluten för kommunens fem första år 2009-2013 har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2015 utgick ifrån en fortsatt svag skatteutveckling och befolkningsminskning. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund har fusionerats med Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med hyreslägenheter. 11
Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån. Kommunstyrelsen fattade i december 2014 beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i fullmäktige. Fusionen behandlades i fullmäktige i mars 2015 och därefter i de båda bolagens bolagsstämmor. I mars godkändes ett föravtal om försäljning av tomter på Westanpark detaljplanområde. I juni godkändes ett föravtal om industrihallen på Mästarvägen med Strandells El Ab. I november beslutade fullmäktige att sälja skogsområden på totalt 7,1 ha till NTM-centralen med målet att inrätta skogsskyddsområde inom METSO-handlingsplanen. Fullmäktige beviljade två borgensförbindelser under året. En borgensförbindelse gavs till Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy som efter fusionen med FAb Berglund ersatte ett gammalt ofördelaktigt lån med ett nytt mera fördelaktigt. En borgensförbindelse gavs till Hitis FBK för byggande av ny brandstation i Hitis. Kommunstyrelsen beviljade borgen på högst 350 000 euro åt Hitis FBK för högst 15 år. Under året har tre budgetändringar gjorts i driften. Under våren anhöll omsorgsnämnden om budgetändring på 62 000 euro för att anställa ny personal för att uppfylla den nya socialvårdslagens stadganden. Likaså anhöll förvaltningsavdelningen om tilläggsanslag för sysselsättande verksamhet och ändring i dispositionsplanen så att sysselsättningsprojektet Arbetskompaniets kostnader och intäkter beaktades enligt uppgjord projektplan. Budgetändringen var netto 243 912 euro. I samband med budgetutfallet för juni konstaterade omsorgsnämnden att anslagen inte kommer att räcka till. Omsorgsnämnden anhöll om tilläggsbudget på 500 000 euro, varav 300 000 euro för specialsjukvården och 200 000 för socialenheten. I investeringsbudgeten har gjorts två ändringar för kommunens del och en ändring för Kimitoöns vattens del. Kimitoöns Vattens investeringsbudget ändrades så att investeringsfullmakten höjdes till 2 480 000 euro och att låneupptagningsfullmakten ökades med 680 000 euro enligt förnyad finansieringsanalys. Budgetändringarna behövdes för tilläggskostnader i anslutning till det nya transportavloppet och tidtabellsförändringar i investeringsplanen. I juni godkände fullmäktige ett tilläggsanslag på 100 000 euro gällande anskaffning av mark. Ett område som gränsar till Amosparken kom till försäljning, vilket bedömdes som ett intressant område för kommunens eventuella framtida utveckling. Förvaltningsavdelningen beviljades ett tilläggsanslag på 53 010 euro för uppdatering av ekonomisystemet och ett nytt programverktyg för intranät och webbsida. Den ursprungliga investeringsbudgeten uppgick till totalt 9,647 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på 833 010 euro var 10,48 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med ökade kommunalskatteintäkter på 53 010 euro och minskade kassamedel på 100 000 euro. Kimitoöns vattens ökning av investeringsbudgeten på 680 000 euro finansierades med upptagning av nya lån. Den största enskilda investeringen i budgeten för år 2015 var byggandet av ett nytt daghem i Kimito. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013 som planerat. I oktober 2013 fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i samma lösning. Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober 2014. Daghemmet stod klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan har påbörjats. Daghemsbygget framskred utan några större tilläggskostnader. Hela projektet planeras stå klart i slutet av sommaren 2016. Under året har flera stora fleråriga investeringsprojekt färdigställt. Förutom det nya daghemmet har den nya brandstationen i Kimito tagits i bruk under år 2015. Tyskaholmens reningsverk stod klart 15.10.2015 då även transportavloppslinjen mellan Kimito och Dalsbruk togs i bruk. 12
Den ändrade investeringsbudgeten underskreds med 87 000 euro. Utgifterna underskreds med 306 000 euro medan inkomsterna underskreds med 219 000 euro. Omsorgsavdelningen underskred investeringsbudgeten med 143 000 euro och samhällstekniska enheten med 713 000 euro, medan fastighetsenheten överskred budgeten med 239 000 euro. Vattenaffärsverket överskred sin investeringsbudget med 558 000 euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Resultaträkningen för år 2015 visar ett årsbidrag på 3,85 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 2,04 miljoner euro och 2,03 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst lägre personalkostnader, 599 000 euro mera skatter, 288 000 euro mer statsandelar och 197 000 euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med 581 000 euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med 65 000 euro. Tillverkning för eget bruk, d.v.s. arbetsinsatser bland investeringarna uppgår till 120 000 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 98,18 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 767 000 euro. Personalkostnaderna underskrider budgeten med 1,1 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med ca 700 000 euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca 535 000 euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under personalkostnader. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med 121 000 euro. Understöd och bidrag överskreds med 86 000 euro och övriga kostnader överskreds med 77 000 euro. Hyreskostnaderna underskreds med 229 000 euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med 65 000 euro. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med 89 000 euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,7 miljoner euro eller 92,5 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med 264 000 euro, understöd och bidrag med 182 000 euro. Övriga intäkter underskred budgeten med 106 000 euro, medan hyresintäkterna underskreds med 186 000 euro. Omsorgsavdelningen överskred sin budget. Omsorgens överskridning var 600 000 euro jämfört med ursprunglig budget och 38 000 euro jämfört med den ändrade budgeten vilket är en överskridning på 0,15 procent. Överskridningen finns inom specialsjukvården och beskrivs närmare inom respektive enhet. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2015 fanns budgeterat nya lån på 9,815 miljoner euro. Under året har fullmäktige godkänt en ändring av investeringsbudgeten för Vattenaffärsverket och låneupptagningsfullmakten ökades med 680 000 euro i motsvarande grad. I enlighet med den ändrade budgeten för år 2015 uppgick upptagning av långfristiga lån till 10,495 miljoner euro. Kommunens totala skuldbörda ökade från 14,15 miljoner euro till 22,7 miljoner euro, eller från 2 038 euro per invånare till 3 289 euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett överskott år 2015. Bokslutet för 2015 visar ett överskott på 62 682 euro vilket betyder att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är 270 000 euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar år 2016. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på 12 866 euro till kommunen år 2015. Kimitoöns Vatten har under år 2015 lånat 472 000 euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12. Per 31.12.2015 uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,5 miljoner euro. Inkomstskatteprocenten för år 2015 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,37 procent för stadigvarande bostad. År 2015 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 13
6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen svagare ut än den nuvarande situationen. Det förnyade statsandelssystemet innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro fram till år 2019. Från år 2019 ska de nya landskapen börja verka och finansieringsmodellen för stat-landskap-kommun är ännu oklar. Det kommer i alla fall att innebära att statsandelssystemet igen revideras. Det diskuteras också en modell med att ett nytt skatteslag som finansierar landskapen införs, utan att den totala skattegraden ökar. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget för näringslivet, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren 2016-2018 finns investeringar på 15 miljoner euro i ekonomiplanen. Flera av investeringarna är oundvikliga med tanke på patientsäkerhet och byggnadens skick. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, 2016-2018, finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 12,9 miljoner euro netto. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 22,7 till 28,3 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från 3289 euro till 4 087 euro. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca 25-30 000 euro. 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren 2009-2012. Under hösten 2012 - våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft 2013-2016. Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2015 av Dalmed Ab för 559 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca 45%) och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal var 31.12.2015 581 (595 år 2014) anställda, varav 448 (444 år 2014) tillsvidare anställda och 133 (151 år 2014) tidsbundet anställda. 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen använder försäkringsmäklartjänster för upphandling av försäkringar. Försäkringsmäklartjänsterna upphandlades 14
inom ramen för Kuntahankinnats ramavtal med en miniupphandling under hösten 2015. Ny försäklingsmäklare blev Rewenda Oy. Mäklarbolaget sköter i sin tur upphandlingen av försäkringar åt kommunen. Försäkringsupphandlingen görs under vintern 2016. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Tjänstemän med beredskapsansvar deltar regelbundet i utbildningar kring beredskap och krishantering. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är 50-70 procent skyddat och motsvarande 50-30 procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att 50-70 procent av lånen ska vara skyddade. Kommunen gör också årligen kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER År 2015 utvidgades användningen av inhemskt, i huvudsak träbränsle ytterligare i och med att daghemmet Silva anslöts till fjärrvärmenätet. Den nya brandstationen i Kimito uppvärms med jordvärme. Av kommunens hela fastighetsyta på ca 48 544 m² uppvärms ca 45 560 m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp på 1420 ton CO2 per år. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och 15
avloppslinjerna på ön fortsatte under 2015. Det är ett arbete som pågår i flera etapper fram till medlet av 2016. Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala har pågått parallellt. Reningsverket i Kimito stängdes under 2015 och Lammala reningsverk skall stängas under 2016. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med nuläget med tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska och utgår från 2014 års reningsresultat Miljöpåverkan 2014 och estimering av miljöpåverkan 2016 Centralt renat, 2016 Utsläpp Årsmedeltal Tyska holmen Lammala Kimito Totalt Reduktion Förändring Tyskaholmen 2014 mg/l kg/år kg/år kg/år kg/år Reningsresultat, kg/år Minskning av utsläpp 2014 2014 2014 2014 2016 2016 2014=>2016 CODCr 17 3 958 1 799 5 898 11 655 6 346 5 309-45.55 % BOD7ATU 2 466 435 1 380 2 281 747 1 534-67.27 % kok.p 0.038 9 28 73 110 14 96-87.12 % KA 5 1 164 735 2 384 4 283 1 866 2 416-56.42 % N 24 5 587 1 020 5 145 11 752 8 959 2 793-23.77 % kg/år Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 och har fortsatt. Under 2015 renades totalt 8 921 m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för 8 621 m³. Slaminsamlingsverksamheten har stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har avfallsmängderna minskat, vilket är positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2015 insamlades drygt 1900 ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2014 drygt 1920 ton, 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2015, styrde 880 ton till förbränning. Kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT jobbades på under större delen av året, men processen kom inte ända till beslut under året. I kommunen finns en återvinningscentral. Den har förverkligats med stödfinansiering och verkar som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen projektet kördes i gång under 2015, förväntningarna är stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. Vindparksdelgeneralplanen med 29 st. vindkraftverk för Nordanå-Lövböle godkändes av fullmäktige i slutet av 2014. 2015 anhängiggjordes byggloven för samtliga vindkraftverk. Vindkraft är s.k. grön energi och byggandet möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN Kommunstyrelsen har den 10.3.2010 godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för 16
mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under 2011. Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och i december. Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. 17
11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal 2015 2014 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 7 660 7 625 Tillverkning för eget bruk 120 86 Verksamhetskostnader -49 072-48 077 Verksamhetsbidrag -41 292-40 365 Skatteinkomster 22 792 21 667 Statsandelar 22 532 22 372 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 13 26 Övriga finansiella intäkter 28 41 Räntekostnader -214-308 Övriga finansiella kostnader -10-17 Årsbidrag 3 849 3 416 Avskrivningar och nedskrivningar -2 765-2 557 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat 1 085 859 Bokslutsdispositioner 165 165 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 249 1 024 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 15,6 % 15,8 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 139,2 % 133,6 % Årsbidrag, euro/invånare 557 492 Invånarantal 6908 6943 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på 41,3 miljoner euro och ett årsbidrag på 3,8 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,8 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med 165 000 euro. Överskottet för räkenskapsåret 2015 är 1,25 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de sju senaste åren. 18
Årsbidrag / Avskrivningar Vuosikate / Poistot 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Årsbidrag / Vuosikate Avskrivningar / Poistot Årsbidrag / Avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 7,66 miljoner euro, vilket ligger ungefär på samma nivå som året innan. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Kommunens försäljningsintäkter uppgick till 1,44 miljoner euro och överskred budgeten med 315 000 euro. Vattenaffärsverkets försäljningsintäkter uppgick till 1,5 miljoner euro och budgeten underskreds med 144 000 euro. De totala försäljningsintäkterna uppgick till 2,9 miljoner euro och budgeten överskreds med ca 170 000 euro eller 6 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,66 miljoner euro vilket utgör ca 16 000 euro mindre avgiftsintäkter än året innan. Understöd och bidrag överskred budgeten med 182 000 euro och inbringade totalt 955 000 euro. I hyresintäkter inflöt 573 000 euro och övriga intäkter uppgick till 533 000 euro. Verksamhetens totala intäkter var knappt 35 000 euro större jämfört med år 2014. 19
Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 17 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 25 % Omsorg 52 % Verksamhetens totala kostnader per avdelning år 2015 År 2015 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 49,1 miljoner euro, en ökning på 995 000 euro från året innan. De totala personalkostnaderna ökade med 780 000 euro och uppgick till 24,8 miljoner euro år 2015. Köp av tjänster uppgick till 18,1 miljoner euro, en minskning på 50 000 euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor har ökat med 113 000 euro sedan år 2014 och uppgick till 3,39 miljoner euro år 2015. Understöden uppgick till 1,94 miljoner euro, en ökning på 180 000 euro jämfört med år 2014, medan de övriga kostnaderna har minskat med 28 000 euro från år 2014. Under året gjordes inom förvaltningsavdelningen en budgetändring på 243 912 euro. Inom omsorgsavdelningen har det gjorts totala budgetändringar på 562 000 euro, där tilläggsanslag om 262 000 euro har beviljats socialenheten samt ett tilläggsanslag om 300 000 beviljades för specialsjukvården. I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader överskreds med 297 000 euro jämfört med den ursprungliga budgeten och underskreds med 581 000 euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,1 miljoner euro eller ca 4 procent. En orsak till underskridningen är att kollektivavtalens lönejusteringar har varit mindre än beräknat. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, kostnaderna uppgår till 535 000 euro och finns upptagna under köp av tjänster. I budgeten har detta beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred budgeten med 121 000 euro, medan understöden överskreds med 86 000 euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med 229 000 euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 77 000 euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 41,29 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2014 har verksamhetsbidraget blivit 927 000 euro sämre. 20
Milj. 35 Verksamhetens kostnader 2009-2015 milj 30 25 20 15 10 5 0 Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) Verksamhetens kostnader 2009 2015 per avdelning BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar bokslut 2009-2015 60,00 50,00 40,00 41,00 42,29 43,78 45,39 47,25 48,08 49,07 30,00 20,00 10,00 21,07 20,98 21,47 18,96 17,78 15,97 20,75 20,71 22,59 21,91 22,40 21,67 22,79 22,53 Kostnader Skatteintäkter 0,00 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Statsandelar Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar i boksluten 2009-2015 21
Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 22,8 miljoner euro bestående av kommunalskatt 18,86 miljoner euro, fastighetsskatt 3,12 miljoner euro och samfundsskatt 811 000 euro. Med beaktande av det svaga ekonomiska läget som råder i landet har försiktighetsprincipen tillämpats vid budgeteringen av skatteintäkterna. Den ursprungliga budgeten uppgick till 21,64 miljoner euro. Under året gjordes en budgetändring för kommunalskatten på 553 010 euro. Jämfört med den ändrade budgeten inflöt 599 000 euro mera i skatteintäkter, varav kommunalskatt 308 000 euro, samfundsskatt 171 000 euro och fastighetsskatt 120 000 euro. Jämfört med år 2014 ökade skatteintäkterna med 1,125 miljoner euro. Skatteinkomster 2009-2015 25 000 000 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 Skatteinkomster 2009 2015 Statsandelar 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Samfundsskatt 1 127 871 1 201 777 1 212 617 619 850 632 818 746 505 810 620 Fastighetsskatt 1 921 109 2 316 834 2 371 847 2 449 092 2 573 132 2 911 094 3 120 230 Kommunalskatt 18 025 025 17 463 745 17 888 570 17 643 131 19 384 471 18 009 536 18 861 262 Kimitoöns kommun erhöll totalt 22,5 miljoner euro i statsandelar. Jämfört med den ursprungliga budgeten på 22 miljoner euro erhölls 532 000 euro mera statsandelar. Under året har en budgetändring gjorts, och jämfört med den ändrade budgeten på 22,24 miljoner euro erhölls 288 000 euro mera statsandelar. Statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Samtidigt sparar staten via kommunerna genom att skära ner statsandelarna. Effekten av statsandelsreformen och nedskärningarna har varit mindre än vad som beräknades i budgetbehandlingen. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel är negativ för Kimitoöns kommun, avdraget för denna statsandel blev mindre än beräknat. Jämfört med år 2015 erhöll kommunen 160 000 euro mera i statsandelar år 2015. 22
24 000 Statsandelar bokslut 2009-2015 23 000 22 000 21 000 21 908 22 372 22 532 20 000 20 746 19 000 18 000 17 000 17 777 18 959 16 000 15 000 15 968 14 000 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Statsandelar 2009 2015 Finansiella intäkter och kostnader Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till 13 000 euro år 2015. Övriga finansiella intäkter uppgick till 28 000 euro. De låga marknadsräntorna påverkar ränteintäkterna på grundkapital som kommunen erhåller från samkommunerna. Ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till 7 000 euro år 2015, året innan uppgick summan till 19 000 euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2015 uppgick ersättningen till 12 900 euro. I dröjsmålsintäkter inflöt drygt 15 000 euro. Räntekostnaderna för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick till 214 000 euro. Budgeten underskreds med 172 000 euro. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån som har rått på finansmarknaden redan en längre tid samtidigt som försiktighetsprincipen har tillämpats i budgetberedningen. Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt 10 400 euro. Övriga finansiella kostnader uppgick till 23 000 euro och består av dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23
11.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal 2015 2014 1 000 1 000 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 3 849 3 416 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -341-270 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -10 574-6 761 Finansieringsandelar för investeringar 169 1 226 Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva 380 539 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -6 518-1 850 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 10 495 Minskning av långfristiga lån -1 924-1 996 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten -330 1 274 Finansieringens kassaflöde 8 241-723 Förändring av likvida medel 1 724-2 573 Likvida medel 31.12 5 998 4 274 Likvida medel 1.1 4 274 6 847 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, -3 559 5 956 Intern finansiering av investeringar, % 37,0 % 61,7 % Låneskötselbidrag 1,90 1,62 Likviditet, kassadagar 35 27 Invånarantal 6908 6943 24
Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2015 uppgår årsbidraget till 3,85 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och anläggningstillgångar och de uppgår till 341 000 euro år 2015. förluster för Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 10,57 miljoner euro, fördelat på kommunen 7,49 miljoner euro och vattenaffärsverket 3,09 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringar erhölls 169 000 euro, varav 118 000 euro för kommunens del och 51 000 euro för vattenaffärsverkets del. Som inkomster för försäljning av anläggningstillgångar erhölls 380 000 euro (inklusive försäljningsvinster 341 000 euro). I budgeten för år 2015 planerades upptagning av långfristiga lån på 9,8 miljoner euro. Under året har fullmäktige godkänt en ändring av investeringsbudgeten för Vattenaffärsverket och låneupptagningsfullmakten ökades med 680 000 euro i motsvarande grad. I enlighet med den ändrade budgeten för år 2015 uppgick upptagning av långfristiga lån till 10,495 miljoner euro. Amorteringarna uppgick till 1,9 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 22,7 miljoner euro vid årets slut. Lån per invånare den 31.12.2015 var 3 289 euro. Kassan ökade under året med 1,72 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per 31.12.2015 till 35 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 Upplåning Lånestock 5 000 000 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Upplåning och lånestock 25
6 000 Lån / invånare 2009-2015 5 000 4 000 3 000 2 000 2 799 2 842 2 320 2 070 2 305 2 038 3 289 1 000 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Lån per invånare Amorteringar och räntor 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Amorteringar Räntor 500 000 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Amorteringar och räntor 26
11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA 2015 2014 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 000 1 000 Datorprogram 115 79 Övriga utgifter med lång verkningstid 141 149 Immateriella tillgångar 256 228 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 5 326 5 170 Byggnader 26 207 19 794 Fasta konstruktioner och anordningar 16 240 13 045 Maskiner och inventarier 1 091 915 Övriga materiella tillgångar 12 12 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar 1 966 4 347 Materiella tillgångar 50 842 43 283 Placeringar Aktier och andelar 7 711 7 694 Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar 27 27 Placeringar 7 739 7 722 BESTÅENDE AKTIVA 58 836 51 234 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 2 Donationsfondernas särskilda täc 177 181 Övriga förvaltade medel 500 FÖRVALTADE MEDEL 677 183 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 46 48 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 122 1 293 Lånefordringar Övriga fordringar 571 515 Resultatregleringar, fordringar 574 844 Kortfristiga fordringar 2 267 2 652 Fordringar 2 267 2 652 Finansiella värdepapper Kassa och bank 5 998 4 274 RÖRLIGA AKTIVA 8 311 6 974 AKTIVA SAMMANLAGT 67 824 58 391 27
PASSIVA 2015 2014 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder 13 536 12 512 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 249 1 024 EGET KAPITAL 34 193 32 944 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 2 544 2 709 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 544 2 709 AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 42 44 Donationsfondernas kapital 177 181 Övrigt förvaltat kapital 523 6 FÖRVALTAT KAPITAL 742 231 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 18 722 10 109 Lån från offentliga samfund 1 655 2 115 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 533 1 619 Långfristigt 21 911 13 843 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 1 882 1 452 Lån från offentliga samfund 460 473 Erhållna förskott 102 207 Skulder till leverantörer 2 059 2 583 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 883 932 Resultatregleringar, skulder 3 048 3 017 Kortfristigt 8 435 8 663 FRÄMMANDE KAPITAL 30 345 22 507 PASSIVA SAMMANLAGT 67 824 58 391 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 54,2 % 61,3 % Relativ skuldsättningsgrad, % 57,1 % 43,2 % Ackumulerat över-/underskott, 1.000 14 785 13 536 Ackumulerat över-/underskott, /inv 2 140 1 950 Lånestock 31.12 1.000 22 719 14 148 Lånestock 31.12, /inv. 3 289 2 038 Lånefordringar, 1.000 27,67 27,67 Invånarantal 6908 6943 28
Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 67,82 miljoner euro den 31.12.2015, en ökning med 9,43 miljoner euro från år 2014. Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 58,84 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna 256 000 euro, de materiella tillgångarna 50,84 miljoner euro och placeringarna 7,74 miljoner euro. Posten för pågående nyanläggningar har minskat med 2,38 miljoner euro jämfört med år 2014 beroende på att flera pågående investeringsprojekt har färdigställts under året. De förvaltade medlen uppgick till 677 000 euro, och består av donationsfondernas medel och övriga förvaltade medel. Fordringarna uppgick till 2,27 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 6 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,31 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 34,2 miljoner euro och bestod av 19,4 miljoner euro grundkapital, 13,54 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 1,25 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Den 31.12.2015 uppgår det ackumulerade överskottet till 14,78 miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 50,8 procent. De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 20,38 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på 617 000 euro samt anslutningsavgifter på 916 000 euro. Amorteringarna för år 2016 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 2,34 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 22,7 miljoner euro lån, en ökning på 8,57 miljoner euro jämfört med år 2014. Den 31.12.2015 uppgick lån per invånare till 3 289 euro mot 2 038 ett år tidigare. Kommunens soliditetsgrad sjönk från 61,3 procent till 54,7 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har ökat från 43,2 procent till 57,1 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 8,44 miljoner euro och har i jämförelse med året innan minskat med 228 000 euro. En minskning finns bland leverantörsskulder som i bokslutet 2014 innehöll stora investeringsrater, medan en ökning på 400 000 euro finns bland den kortfristiga andelen av kommunens lån. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,31 miljoner euro är 123 000 euro mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och kommande behov av finansiering. 29
12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER 1 000 UTGIFTER 1 000 Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 7 660 Verksamhetskostnader 49 072 Skatteinkomster 22 792 -Tillverkning för eget bruk -120 Statsandelar 22 532 Räntekostnader 214 Ränteintäkter 13 Övriga finansiella kostnader 10 Övriga finansiella intäkter 28 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva -341 -Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar bland bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 169 Investeringar inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 380 Investeringsutgifter 10 574 Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån 10 495 Minskning av långfristiga lån 1 924 Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt 63 727 Totala utgifter sammanlagt 61 674 30
13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m. 15.5.2007 varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 115 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 6 i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Fastighets Ab Berglund fusionerades 1.6.2015 med Kimitobacken och Bostads Ab Kommunalhuset övergick i annan ägo 1.1.2015. Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 88,1 miljoner euro vilket är dryga 20 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 1,10 miljoner euro och årsbidraget uppgår till 5,5 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 12,83 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med 12,76 miljoner euro och kassan ökade med 1,85 miljoner euro. Kommunen har under år 2015 haft stora investeringar och även ökat sina långfristiga lån därav även ökning i koncernen. Kimitoöns kommunstyrelse har i februari 2015 och fullmäktige har i mars 2015 beslutat bevilja Fastighets Ab Kimitobacken kommunal borgen på högst 280 000 euro. Lånet användes för att betala bort det ofördelaktiga lån som Fastighets Ab Berglund hade samt till för tilläggsisolering av fastigheten. Målsättningar för budgetåret 2015: - Fastighets Ab Berglund säljs eller fusioneras under år 2015. Uppföljning 31.12.2015 Fastighets Ab Berglund fusionerades fr.o.m 1.6.2015 med Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 31
- Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar utreds. I helhetsgranskningen och de alternativa modellerna beaktas kommunens egen företagshälsovårdsenhet och organisering av hälsovårdstjänsterna överlag mot bakgrund av vårdreformen. Uppföljning 31.12.2015 Eftersom vårdreformen inte gett klarhet i framtida strukturer, så fortsätter verksamheten som tidigare tills framtida omfattning klarnar gällande social- och hälsovårdens personal. Kommunens egen företagshälsovård ska enligt ny lagstiftning bolagiseras. Under slutet av år 2015 har alternativa modeller för det utretts. Dalmed är intresserade av att vara med och ge ett anbud för att producera den företagshälsovård som kommunen nu erbjuder företag och lantbruksföretag. Enligt anvisningar från hösten skulle övergångstiden för bolagiserandet vara fram till år 2017. Men enligt nyare uppgifter verkar det som om övergångsperioden förlängs fram till 2019, för att överensstämma med de nya landskapens tidtabell. - Kommunen blir delägare i Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab då Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy fusioneras. Uppföljning 31.12.2015 Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab bildades från 1.9.2015 då Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy fusionerades. Kommunen blev delägare tillsammans med 16 andra kommuner. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Uppföljning 31.12.2015 Bolagets verksamhet har under år 2015 varit vilande, pga den osäkra situationen med Valsverksholmen och ev. aktörer där. Under första delen av år 2016 har diskussioner förts om Faxxells framtida roll och en genomgång av koncernbolagen är under arbete. SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 3 Övriga bolag 4 Samkommuner 5 Intressesamfund 3 Sammanlagt 12 3 32
KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2015 2014 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 26 862 25 979 Verksamhetskostnader -66 184-64 461 Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 3 2 Verksamhetsbidrag -39 319-38 480 Skatteinkomster 22 792 21 667 Statsandelar 22 532 22 372 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 15 23 Övriga finansiella intäkter 27 51 Räntekostnader -527-641 Övriga finansiella kostnader -18-37 Årsbidrag 5 502 4 955 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -4 392-4 155 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -1-50 Extraordinära 97 Räkenskapsperiodens resultat 1 109 847 Bokslutsdispositioner Latenta skatter 19 20 Minoritetsandelar -10-3 Inkomstskatter -19-15 Räkenskapsperiodens överskott (underskott 1 098 850 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 40,59 40,30 Årsbidrag / Avskrivningar, % 125,27 119,25 Årsbidrag, euro / Invånare 792,45 713,67 Invånarantal 6 908 6 943 33
KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2015 2014 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 5501 4 955 Extraordinära poster -19 83 Korrektivposter till intern tillförda medel -237-179 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -12830-8 486 Finansieringsandelar för investeringar 183 1 263 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 408 647 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -6 994-1 717 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 12 755 1 103 Minskning av långfristiga lån -2 669-4 461 Förändring av kortfristiga lån 99-359 Förändringar i eget kapital 67 92 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 15 5 Förändring av omsättningstillgångar -1-4 Förändring av fordringar 374 749 Förändring av räntefria skulder -1 800 2 428 Finansieringens kassaflöde 8 841-445 Förändring av likvida medel 1 847-2 162 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 7 473 5 768 Likvida medel 1.1 5 626 7 927 Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 43,50 68,60 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 35,92 42,40 Låneskötselbidrag 1,56 0,85 Likviditet, kassadagar 33 27 34
KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 2015 2014 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 124 95 Övriga utgifter med lång verkningstid 257 297 Förskottsbetalningar 7 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 157 6 017 Byggnader 46 589 40 173 Fasta konstruktioner och anordningar 16 267 13 069 Maskiner och inventarier 2 898 2 947 Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar 23 25 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 2 088 4 750 Placeringar Andelar i intressesamfund 329 315 Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar 1 245 1 029 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga 54 54 FÖRVALTADE MEDEL 758 299 Omsättningstillgångar 209 203 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar 3 663 3 960 Finansiella värdepapper 1 1 Kassa och bank 7 473 5 768 AKTIVA SAMMANLAGT 88 143 79 010 35
PASSIVA 2015 2014 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond 23 23 Byggnadsfond Övriga fonder 1 264 1 137 Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 16 418 15 238 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 097 997 MINORITETSANDEL 987 959 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR 579 463 FÖRVALTAT KAPITAL 838 364 FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital 32 995 23 572 Långfristigt räntefritt främmande kapital 1 480 1 568 Kortfristigt räntebärande främmande kapital 3 564 5 196 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 9 489 10 085 PASSIVA SAMMANLAGT 88 143 79 010 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 43 47 Relativ skuldsättningsgrad, % 66 57 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 17 515 16 235 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 /inv 2,54 2,34 Koncernens lån, /inv 5 292 4 143 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 36 559 28 768 Invånarantal 6 908 6 943 * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 36
14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 115 i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 1,25 miljoner euro. I resultatet ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: En minskning av avskrivningsdifferensen på 164 683,44 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på 1 249 239,61 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 12,51 miljoner euro behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges. 37
15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret 2015 1. Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan Vad: Omsorgens plan verkställs. Verksamhetsutrymmen uppfyller inte dagens krav, de är slitna och på vissa ställen för små. Tidtabell: 2015-2020 Resurser: Omsorgsavdelningen Ansvarig: Omsorgschefen Uppskattad kostnad: Investeringskostnaderna framgår ur planen. Betydande inbesparingar i driften. Uppföljning 31.12.2015 Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes av kommunfullmäktige i november 2014. I beslutet ingick en kläm som handlade om att kommunstyrelsen ska tillsätta politisk styrgrupp för beredningen och implementering av fastighetsplanen. Kommunstyrelsen tillsatte styrgruppen, som under år 2015 har sammanträtt tre gånger, och år 2016 en gång. Styrgruppen följer upp planeringsarbetet samt investeringarnas ekonomi, och utvecklingen av planens fullföljande i sin helhet. Under hösten 2015 har arkitektskisser över en tillbyggnad och renovering av Kimito hälsostation uppgjorts i samråd med användarna, och skisserna godkändes av kommunstyrelsen i februari 2016. Skisserna inbegriper utöver en grundrenovering av befintliga verksamhetsutrymmen, också två separata tillbyggnader, där man i den ena också planerat in ett arkivutrymme för kommunens behov. Arkivet ska ändå som ett skilt investeringsobjekt. Projektets entreprenadhandlingar ska vara klara i slutet av maj, så att entreprenörer för projektet kan väljas i augusti. Byggnadsarbetena skulle då kunna inledas under hösten 2016. Också planeringen av hälsostationens i Dalsbruk renovering har inletts. Följande steg blir att uppdatera Almahemmets redan tidigare uppgjorda planer. Egentliga inbesparingar i driften kan uppnås tidigast då planen har verkställts i sin helhet. 2. Personalplan Vad: Ifall vårdreformen genomförs på planerat sätt kommer kommunen inte att behöva upprätthålla alla stödfunktioner i samma utsträckning som nu. Samtidigt pensioneras rekordmånga anställda under de kommande två-tre åren. En personalplan uppgörs där det framtida behovet klargörs i förhållande till hur den naturliga avgången kan utnyttjas på bästa sätt. Tidtabell: Under år 2015 Ansvarig: Förvaltningschef i samarbete med avdelningschefer och enhetschefer Uppskattad kostnad: Innebär inbesparing. Uppföljning 31.12.2015 Vårdreformen har inte förverkligats på förväntat sätt. Istället gjorde den nya regeringen en helomvändning i början av sommaren och drog upp riktlinjerna för en helt ny modell för ordnandet av social- och hälsovården. En kommande vårdreform har beaktats då man planerar personalbehovet på sikt då personer slutar eller går i pension. Någon separat personalplan har inte uppgjorts på grund av de oklara ramarna för reformen. 3. Bostadsproduktion Vad: Skapa förutsättningar för bostadsproduktion. Aktivera kommunens bolag och hitta privata aktörer som verkställer projekt. Tidtabell: 2015-2017 Resurser: Tekniska chefen och tekniska avdelningen Ansvarig: Kommundirektören Uppskattad kostnad: Uppföljning 31.12.2015 Verkställs utanför kommunens budget. Omfördelning av tyngdpunkterna i arbetsuppgifterna. 38
Det svåra ekonomiska läget har minskat på efterfrågan av nya bostäder. Bostadstomter på detaljplaneområden har marknadsförts. Dialog med privata aktörer har förts för att påbörja byggandet av radhus. Byggandet av radhus påbörjas 2016. 4. Näringslivet Vad: Tidtabell: Resurser: Bättre hantering av näringslivsfrågorna. Näringslivsfrågorna sköts på ett mera ändamålsenligt sätt, med en långsiktig strävan om att bli en av regionens mest näringslivsvänliga kommun. Avsikten är att stöda samtliga branscher på Kimitoön i samarbete med företagarna. Kimitoön vill också kunna locka nya företag att etablera sig på orten, för att skapa nya arbetsplatser på Kimitoön. Påbörjats år 2013 i och med att Kimitoön erhållit status som en kommun i plötslig strukturomvandling. Arbetet fortgår åtminstone till år 2017. Utvecklingsavdelningen, tekniska avdelningen (utvecklingschef, teknisk chef, infrachef, företagsrådgivare, näringslivschef, turismchef, projektledare). Ansvarig: Kommundirektören Uppföljning 31.12.2015 2015 var ett aktivt år med många olika näringslivsbefrämjande åtgärder. Den största enskilda satsningen var att genomföra konceptet September open i Dalsbruk. Företagarmässan genomfördes i samarbete med Kimitoöns företagarförening. Evenemanget September Open lockade över 5000 besökare. Via mässan fick företagarna marknadsföra sina produkter, särskilt med tanke på målgruppen deltidsboende. Sommarjobbsedlar delades ut åt 40 ungdomar under våren. Sedeln, värd 500 euro delades ut åt ungdomar för att användas som en grundlönepott hos anställande företaget. Näringslivsbroschyr, med sakfakta om Kimitoön har uppdaterats och distribuerats åt beslutsfattare och företagare. Axel Afton ordnades för fjärde gången på Kimitoön i mars 2015. Till årets företagare utsåg kommunstyrelsen företaget Actiwell och till årets ambassadör utsågs Westers trädgård. Axel Afton hölls på Villa Lande och som speaker fungerade Thomas Lundin. Kommundirektör Tom Simola delades ut priset till årets företag. Elektroniska nyhetsbrev Näringslivsnytt har sänts till företagarna ca en gång i månaden. Nya näringslivsrelaterade facebooksidor skapades under året, för att informationsgången ska löpa smidigt. Nettoökningen av bildade företag på Kimitoön var hela 24 under året. Olika företagarträffar har ordnats under året, varav den största satsningen var det traditionella näringslivsforumet som ordnades på Örö. Som inspiratörer och talare hörde företagarna USA:s ambassadör Bruce O reck, Egentliga Finlands förbunds direktör Kari Häkämies, VD Folke Lindström. Övriga talare var Jouko Högmander från Forsttyrelsen, två ungdomslag från högstadiet presenterade sina företagsidéer från skolans företagstävling, företagarförenings ordförande Heidi Loukiainen och kommunens utvecklingschef berättade om vad som är aktuellt på Kimitoön. Arbetslösheten har varit under landets medeltal hela året och har fluktuerat mellan 9,0 % och 11,3%. NTM-centralen har ordnat flera kurser för de som är intresserade av att starta eget företag, också karriärkurser för arbetslösa har ordnats. Under våren gjordes ett försök med att locka mikroföretagare att hyra in sig billigt i DIT - centret i Dalsbruk. Endast ett företag tog chansen denna gång. Aktivering av DIT- centrets utrymmen ska fortsättas med framöver också. Det finns många olika möjligheter. Under hösten lanserades kampanjen #ShoppingAtKimitoon som lockade personer att handla produkter från Kimitoön, för att stimulera handeln. I FNsteel hallarna på Valsverksholmen i Dalsbruk har inget ägarbyte skett, konkursboet handhar fortfarande området. Av de 180 personer som varit anställda vid FNsteel (Fram till juli 2012) är 35 personer fortsättningsvis arbetslösa. Kimitoöns tid som plötslig strukturomvandlingskommun avslutades 31.12.2015. Kimitoön fortsätter att jobba vidare med förebyggande strukturomvandlingsarbete ( ERM ) där man aktivt jobbar fram och stöder olika branschers förutsättningar att sysselsätta och utvecklas på ön. Samarbetet med Salo stad har intensifierats under året, särskilt gällande besöksnäringarna, där en ny cykelrutt, Kustrutten lanserats. Också gemensamma företagarträffar, produkt workshops, benchmarkingresa till Herranmkukkaro och fem gemensamma företagarutbildningar har ordnats gällande turismen. Arbetet med att jobba med ett aktivt grepp om näringslivet fortsätter och kommer att vidareutvecklas ytterligare i samarbete med företagarna. 39
5. Ny kundservicehelhet och effektivering egna verksamhetsutrymmen Vad: Kraven på gemensam kundservice för offentliga sektorn kommer att kräva nya utrymmeslösningar. Tilläggsutrymmen inom arkiveringen skapas inom de kommande åren. Eventuellt kommer Dalsbruks kommunkansli att ersättas av nya utrymmen. Västansfjärds kommunkansli är till salu. Tidtabell: Kundservicelösning som inleds senast år 2016, resten fortlöpande Ansvarsperson: Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef Uppskattad kostnad: Enligt enskilda projekt Uppföljning 31.12.2015 Efter att den nya regeringen tillrätt har planerna för den gemsamma kundservicen för offentliga sektorn helt avstannat. I skrivande stund, i mars 2016, har kommunerna inte vetskap om planerna kommer att föras vidare eller inte. 40
16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenhet Personalförvaltningsenhet Ekonomienhet IKT-enhet Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 0 % 25 % 33 % 42 % Förvaltningsenheten Personalenheten Ekonomienheten IKT-enheten Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent 2 % 1 % 4 % 0 % Personalkostnader Köpta tjänster 33 % 61 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 41
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 392 852 462 000 462 000 437 096 94,61 % Avgiftsintäkter 1 890 1 036-100,00 % Understöd och bidrag 29 614 49 240 72 636 121 876 268 846 220,59 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter 11 661 15 130-100,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 436 017 511 240 72 636 583 876 722 108 123,67 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 788 726 969 018 279 900 1 248 918 1 203 475 96,36 % Lönebikostnader Pensionskostnader 222 357 271 943 5 090 277 033 301 233 108,74 % Övriga lönebikostnader 38 925 60 110 1 930 62 040 63 237 101,93 % Lönebikostnader 261 281 332 053 7 020 339 073 364 470 107,49 % Personalkostnader 1 050 007 1 301 071 286 920 1 587 991 1 567 946 98,74 % Köp av tjänster 799 222 850 122 6 500 856 622 841 350 98,22 % Material, förnödenheter och varor 20 713 22 220 22 220 42 436 190,98 % Understöd 21 991 13 000 13 000 18 362 141,24 % Hyreskostnader 99 815 100 357 100 357 98 770 98,42 % Övriga verksamhetskostnader 4 312 7 000 23 128 30 128 9 313 30,91 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 1 996 060 2 293 770 316 548 2 610 318 2 578 177 98,77 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 560 043-1 782 530-243 912-2 026 442-1 856 069 91,59 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -40 342-58 375-58 375-52 568 90,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 600 385-1 840 905-243 912-2 084 817-1 908 637 91,55 % Budgetändring: Tilläggsanslag för projektet Arbetskompaniet samt Ekocenters startkostnader. 42
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Vägen dit är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet. Under perioden kommer det att genomföras riksdagsval i april 2015. Kommunalval ordnas sannolikt i april 2017, istället för i oktober 2016, om den nya kommunallagen godkänns i föreslagen form. EKONOMIPLAN 2015-2017 Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Arbetet med en totalförnyelse av webbsidorna kommer att startas under år 2015. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. Under ekonomiplaneperioden kommer sannolikt en gemensam kundservice för de statliga offentliga myndigheterna att genomföras i enlighet med regeringens förslag. Förslaget går ut på att kommunen ansvarar för gemensamma kundbetjäningsställen där kunderna kan få hjälp med att elektroniskt uträtta sina ärenden hos de statliga myndigheterna. All statlig kundbetjäning på lokal nivå kommer att ges i de gemensamma kundbetjäningsställena. Enligt planerna ska de gemensamma kundbetjäningsställena grundas under år 2016 i Egentliga Finland. 43
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2015 Mål En klar och redig struktur för arkivering, inklusive elektronisk arkivering Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet med arkivplanen fortsätter tillsammans med samarbetskommunerna i arkivprojektet En ibruktagningsplan och -tidtabell uppgörs Uppföljning 31.12.2015 - Arbetet med arkivplanen har fortsatt och den första av samarbetskommunerna kommer att ta i bruk arkivplanen från 2017. - En ibruktagningsplan och -tidtabell har inte uppgjorts eftersom vi fick besked först i december om att arbetet börjar vara på slutrakan och klart för integerering med programleverantörens produkter. Elektroniska serviceformer tas alltmer i bruk för användare och kunder - Minst 90% av kommunens blanketter finns elektroniskt - Anvisningar och direktiv görs också i form av videoanvisningar Uppföljning 31.12.2015 - Elektroniska blanketter - inom förvaltning, barnomsorg, skolväsendet och fritid- och kultur är alla blanketter som riktar sig till kunder elektroniska. - inom miljö- och teknik är alla väsentliga blanketter tillgängliga på webben men kan inte lämnas in elektroniskt. Under år 2016 kommer tillsynsenheten att ta i bruk tjänsten lupapiste.fi, vilket möjliggör elektronisk bygglovsansökan. - inom omsorgen har de mest väsentliga blanketterna gjorts tillgängliga på webben under år 2015. - Enstaka anvisningar har gjorts i form av video. Målsättningen har inte nåtts. Vi har inte lyckats få verksamheterna intresserade av denna informationsform. - Under år 2015 har fullmäktigemötena börjat sändas via lokaltv och webb. Elektroniska arbetsverktyg tas i bruk Elektronisk röstlängd används i i valförrättandet - Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet 2014 - i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet 2015 Uppföljning 31.12.2015 Elektronisk röstlängd användes i - Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet 2014 - i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet 2015 Former för invånar- och brukarinflytande prövas Olika modeller för att öka invånarnas och brukarnas möjlighet att säga sin åsikt utreds och tas i pilotbruk Uppföljning 31.12.2015 - invånarkvällar har ordnats, två på våren och en på hösten - Kimitoöns kommun finns med i portalen demokrati.fi, där invånare kan göra invånarinitiativ eller påverka i nationella frågor, och unga kan framföra en förändringsidé. - facebookgrupper har använts för att involvera olika intressegrupper i kommunens verksamhet 44
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal sammanträden Fullmäktige 6 5 5 7 Kommunstyrelsen 13 11 15 12 Revisionsnämnden 6 7 5 6 Centralvalnämnden 0 3 4 3 Aftonskolor / seminarier 5 3 4 2 Mätare BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige 15 15 12 13 Kommunstyrelsen 15 15 15 16 Revisionsnämnden 9 9 10 7 Centralvalnämnden 4 4 5 7 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kommundirektör 1 1 1 0,67 Förvaltningschef 1 0,95 1 0,9 Ledningens sekreterare 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 Översättare 0,9 0,8 0,9 0,9 Servicerådgivare 2,5 0 0 0 Totalt 7,4 4,75 4,9 4,47 45
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 15 682 32 420 13 325 13 325 14 135 Personalkostnader -561 321-465 991-499 397-499 397-442 358 Köp av tjänster -235 570-234 175-250 147-250 147-258 000 Material, varor och tillbehör -13 125-10 589-12 420-12 420-17 009 Understöd och bidrag -13 927-14 861-13 000-13 000-18 362 Övriga verksamhetskostnader -106 467-60 836-71 756-71 756-61 473 VERKSAMHETSKOSTNADER -930 411-786 452-846 720-846 720-797 202 VERKSAMHETSBIDRAG -914 729-754 033-833 395-833 395-783 067 AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade personalkostnader pga interna vikariat och mindre utbetalda arvoden än budgeterat + 57 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under hösten 2015 var kommunen utan ordinarie kommundirektör. Förvaltningschefen fungerade som tf kommundirektör, vilket ledde till att det inte fanns resurser att arbeta med en del planerade utvecklingsprojekt inom förvaltningsavdelningens verksamhetsområde. På kommunnivå har framtidsutsikterna kring vårdreformen, numera landskapsreformen, ändrat så mycket att det som ställts upp i målen för budgeten inte alls har motsvarat den modell man lever enligt då bokslutet uppgörs. Motionsbehandlingen har försnabbats under året som följd av en fullmäktigemotion. Motionen kommer snabbare till beredaren och kommunstyrelsen styr motionsbehandlingen genom att sätta en deadline för när motionssvaret ska behandlas av första politiska organ. Statens planer för gemensamma kundbetjäningsställen i kommunerna har avstannat efter att den nya regeringen tillträtt. Projektets fortsättning är oviss för tillfället. Under år 2016 kommer en ny kommunstrategi att formas. Kommunstrategin ska svara mot kommunallagens stadganden, involvera kommuninvånarna och ta fasta på att få förtroendevalda, personal, intressegrupper, företagare och invånare med i processen. Som en följd av den nya kommunallagen behöver också förvaltningsstadgan, koncerndirektivet och interna kontroll direktivet uppdateras under år 2016. Kommunförbundet utarbetar som bäst en modellförvaltningsstadga som kommer att användas som grund för arbetet. Likaså uppgör Kommunförbundet en uppdaterad mall för koncerndirektivet. 46
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Vårdreformen kommer att påverka alla kommunens stödfunktioner. I alla aktuella personalförvaltningsfrågor under år 2015 och 2015 måste man bedöma hur personalorganisationen kommer att se ut efter 1.1.2017. Informationen till personalen kommer att vara utmanande, eftersom det är de nya produktionsområdena som kommer att överta personalen. Produktionsområdena kommer sannolikt att fungera först under senare delen av 2016, vilket gör det svårt att få och dela information till personalen innan dess. EKONOMIPLAN 2015-2017 De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder kommer att sluta underhållas de kommande åren. Ett nytt program som möjliggör elektroniska blanketter och elektronisk hantering av alla arbetstidsdokument måste förr eller senare skaffas. Ett nytt program finns bland investeringarna för ekonomiplaneperioden. Ett förslag till åtgärdsprogram för att minska sjukfrånvaron kommer att göras upp under våren 2015. Samtidigt konstateras att kommunen redan har omfattande åtgärder för att stöda de anställdas arbetsförmåga. Tack vare den goda ekonomiska situationen i kommunen de senaste åren har man t.o.m. kunnat satsa mer på stödåtgärder, vilket inte är fallet i de flesta kommunerna. Om de redan existerande åtgärderna är rätta och har effekt, kommer att granskas i den kommande åtgärdsplanen. 47
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Höjda IKT färdigheter i kommunens personal Under hösten 2013 - våren 2014 satsas på IKT-utbildningar för personalen. Utbildning ges på olika nivåer och i olika program. Uppföljning 31.12.2015 - Under våren 2015 ordnandes utbildning i Windows 7 och den sk. IT-dagen med många olika föreläsningar. Under hösten var IT-enheten tvungen att prioritera den normala driften och verksamheten pga personalbrist. Personalanalys och uppföljning Personalanalys utförs under slutet av år 2014 Resultaten presenteras och implementeras under början av år 2015 Uppföljning 31.12.2015 - Personalenkäten genomfördes i januari - Resultaten presenterades i april 2015. Det ordnades ett tillfälle för förmän och ett för hela personalen. - Ledningsgruppen och referensgruppen för personalfrågor analyserade resultaten och gjorde en åtgärdsplan. -Förmännen uppmanades att diskutera resultaten månadsmöten eller liknande. - Åtgärdsplanen har följts upp i ledningsgruppen under hösten och en återkoppling där åtgärderna redovisats har gjorts till personlen via intran. Åtgärder för ökad arbetshälsa och för att minska sjukfrånvaron En plan för åtgärder för att minska sjukfrånvaron görs upp Fortsatt satsning på förebyggande företagshälsovård och arbetshälsa Uppföljning 31.12.2015 - Kommunens satsningar och åtgärder för att upprätthållande av arbetsförmågan har samlats i en tre stegs-modell. Modellen finns som bilaga till personalrapporten. - Sjukfrånvaron följs upp på månadsnivå och en djupare analys tillsammans med företagshälsovården görs halvårsvis. Vårdreformens inverkan på personalens antal och struktur granskas Under år 2015 torde planerna kring den nya vårdreformen konkretiseras. Alla personalpolitiska åtgärder granskas mot den bakgrund att 50% av kommunens nuvarande personal kommer att ha annan arbetsgivare från 1.1.2017. Uppföljning 31.12.2015 - Planerna kring vårdreformen konkretiserades inte som förväntat under år 2015. Den förra regeringen sköt över besluten på nästa regering (efter riksdagsvalet 2015) och den nya regeringen ändrade på den planerade modellen. Enligt nu gällande plan ska landskapsreformen genomföras så att de nya landskapen börjar verka från 1.1.2019. Ännu under hela hösten 2015 har centrala frågor som finansiering, personalförflyttningar och fastighetsbestånd varit helt öppna. - Arbetet med att anpassa personalstrukturen med tanke på en kommande reform har dock pågått under de senaste åren. Vid pensioneringar prövas hur arbetet kunde omorganiseras innan man tar ställning till en nyanställning. 48
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Interna rekryteringar 0 0 3 0 Externa rekryteringar 43 40 55 45 Samarbetskommitténs möten 4 4 4 3 Antal sysselsatta, årsverken 3 0 0 16,33 Antal sysselsatta, personer 45 * sysselsättningsverksamheten fanns på socialenheten under år 2014, och flyttades tillbaka tillförvaltningsavdelningen först i fullmäktiges budgetbehandling inför år 2015. Därför finns inte antal sysselsatta med som nyckeltal i BG 15. 49
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Löneräknare 3 3 3 3 Arbetarskyddschef 0,95 0,8 0,6 Projektledare, Arbetskompaniet-projektet 1 Arbetsledare, Arbetskompaniet- projektet 0,9 Totalt 3 3,95 3,8 5,5 Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Fosu r.f 0,25 0,25 0,30 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0,08 0,08 0,08 Totalt 0,78 0,78 0,83 0,78 Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kommunfackets Union r.f 0,16 0,16 0,16 0,16 Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 0,26 0,26 0,26 0,26 PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 106 708 70 977 105 795 72 636 178 431 333 087 Personalkostnader -260 536-204 733-387 581-286 920-674 501-737 575 Köp av tjänster -152 668-138 301-153 128-6 500-159 628-151 492 Material, varor och tillbehör -4 920-5 541-4 800-4 800-22 209 Understöd och bidrag -19 058-7 000 Övriga verksamhetskostnader -13 636-10 943-8 935-23 128-32 063-25 499 VERKSAMHETSKOSTNADER -450 817-366 518-554 444-316 548-870 992-936 775 VERKSAMHETSBIDRAG -344 109-295 541-448 649-243 912-692 561-603 688 50
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef AVVIKELSER BG15 BS15: Inga större nettoavvikelser, budgetänring gjord för sysselsättningsverksamheten under året. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under hösten 2015 var kommunen utan ordinarie kommundirektör. Förvaltningschefen fungerade som tf kommundirektör, vilket ledde till att det inte fanns resurser att arbeta med en del planerade utvecklingsprojekt inom förvaltningsavdelningens verksamhetsområde. En regelrätt plan åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron har därför inte gjorts. Däremot har åtgärder för att upprätthålla arbetsförmågan samlats i en tre stegs modell. Rutinerna kring uppföljning av sjukfrånvaron med företagshälsovården har också förtätats och förbättrats. Verksamhet och åtgärder inom personalförvaltning finns närmare beskrivet i personalrapporten. På kommunnivå har framtidsutsikterna kring vårdreformen, numera landskapsreformen, ändrat så mycket de senaste åren att det som ställts upp i målen för budgeten inte alls har motsvarat den modell man lever enligt då bokslutet uppgörs. Arbetet med att anpassa personalstrukturen med tanke på en kommande reform har dock pågått under de senaste åren. Vid pensioneringar prövas hur arbetet kunde omorganiseras innan man tar ställning till en nyanställning. Sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet (1.2.2015-31.12.2017) sorterar under förvaltningsavdelningen, och omfattar även Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget 266 515 euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare Jessica Sundell, arbetsledare Robin Savonius. 51
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. EKONOMIPLAN 2015-2017 Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering Uppföljning 31.12.2015 Enheterna har fått månadsvis uppföljning Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning Finansiering och låneportfölj har genomgåtts. Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Uppföljning 31.12.2015 Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna, genom brev och genom nätbankens automatiska meddelanden. NYCKELTAL BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Försäljningsfakturor 16 992 33 442 19 000 32 335 Inköpsfakturor 19 256 19 141 19 000 19 000 Andelav inköpsfakturor elektroniskt 40 % 50 % 45 % 50 % 52
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Controller 0 0,6 0,5 0 Ekonomisekreterare 1 1 1 1 Bokförare 1 1 1 1 Reskontraskötare 2,2 2,2 2,2 2,2 Totalt 4,2 4,8 4,7 4,2 EKONOMIENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 4 212 9 007 1 325 1 325 8 566 Personalkostnader -237 603-245 072-259 033-259 033-236 313 Köp av tjänster -231 229-252 195-232 084-232 084-229 507 Material, varor och tillbehör -1 970-3 522-3 500-3 500-1 944 Understöd och bidrag -130 Övriga verksamhetskostnader -16 374-18 644-8 943-8 943-8 751 VERKSAMHETSKOSTNADER -487 176-519 563-503 560-503 560-476 515 VERKSAMHETSBIDRAG -482 964-510 556-502 235-502 235-467 949 AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade personalkostnader pga interna vikariat + 20 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under år 2015 har en löneräknare och en bokförare avgått med pension. Istället har en tidsbunden kombinerad löneräknare/bokförare anställts. Hösten 2016 kommer controllern tillbaka på jobb efter sin föräldraledighet, vilket betyder att en ny värdering av personalresurserna och uppgiftsfördelningar behöver göras. Under år 2015 har en större uppdatering av kommunens ekonomisystem gjorts. Programleverantören CGI meddelade under vintern att nuvarande programversions underhåll kommer att upphöra och att kunderna kommer att bli tvungna att uppdatera sin programvara till en ny version. Eftersom det inte fanns vetskap om detta i budgeteringsskedet behövdes en tilläggsbudget på 43 000 euro. Samtidigt med versionsuppdateringen genomfördes också byte av applikationsserver och databasserver. I samband med detta anhölls också om tilläggsbudget för att komma igång med arbetet att förnya kommunen intranät under slutet av år 2015. Tilläggsanslaget för intranätet var 10 000 euro. 53
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna ge användarstöd och skolning utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Utvecklingsarbete, underhåll och användarstöd utförs till största del med egna resurser, underhållet för skolorna sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer, tunna klienter, surfplattor (tabletter) och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN 2015-2017 IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som uppgjorts på kommunnivå. Under ekonomiperioden 2015 2017 gäller detta bl.a. införande av övergripande arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens earkiv system och förnyande av personalstyrningssytem. 54
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef BINDANDE MÅL 2015 Mål IKT-fortbilda personalen Uppgradering av program och serversystem Eftersträvad nivå / uppföljning Höija IKT kunskapen/färdigheten för hela kommunens personal. Uppföljning 31.12.2015 Under året har ordnats IKT fortbildning för kommunens personal, Uppgradera och virtualisera kommunens system och serverpark. Uppföljning 31.12.2015 Uppdateringar av program och serversystem har genomförts enligt planer. Utveckla rutinerna för IKT stödet Förbättra kvaliteten på IKT stödet genom att utveckla rutinerna samt skola personalen. Uppföljning 31.12.2015 Personalen har deltagit i skolningstillfällen samt fortsatt arbeta för att förbättra IKT stödet. E-tjänster för kommunens kunder och invånare Fortsatt utveckling av e-tjänster för kunder och invånare. Uppföljning 31.12.2015 Under året har planer för att ta ibruk nya e-tjänster gjorts. Ibruktagningen sker under år 2016. IKTns miljöpåverkan Miljöfaktorer beaktas vi upphandlingar. Uppföljning 31.12.2015 Alla nya maskiner och skärmar är idag mycket energisnåla, servermaskinerna använder virtualisering vilket gör att vi effektivare kan utnyttja befintliga resurser. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antalet datorer 592 683 640 803 Antalet användare 555 550 550 550 Egen personal 2,4 2,4 3 2,9 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 IT-driftschef 1 1 1 1 IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd 0,5 0,5 1 1 Totalt 2,4 2,4 2,9 2,9 55
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef IKT-ENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 344 960 323 613 390 795 390 795 366 320 Personalkostnader -141 060-134 211-155 060-155 060-151 700 Köp av tjänster -187 994-174 551-214 763-214 763-202 352 Material, varor och tillbehör -1 987-1 061-1 500-1 500-1 273 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -15 857-13 704-17 723-17 723-12 360 VERKSAMHETSKOSTNADER -346 898-323 527-389 046-389 046-367 684 VERKSAMHETSBIDRAG -1 938 86 1 749 1 749-1 364 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året har stora satsningar gjorts på att uppdatera våra server- och programsystem, bl.a. omfattande uppdateringar har gjorts i dataprogrammen inom ekonomienheten, löneräkning, socialenheten och bildningen. Ibruktagningen av earkivtjänster inom omsorgen har också krävt mycket resurser. Vi har under året genomfört flera stora projekt som varit mycket resurskrävande, som en följd av detta har vi haft mindre resurser att satsa övrig verksamhet. 56
16.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Markandsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård 14 % 8 % 27 % Turism 14 % Landsbygd 8 % 28 % 1 % Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 32 % 2 % 5 % 4 % 1 % 56 % Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 57
UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 79 139 66 700 66 700 85 034 127,49 % Avgiftsintäkter 60 3 600 3 600 0,00 % Understöd och bidrag 226 880 30 025 30 025 3 805 12,67 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter 16 654 3 000 3 000 3 419 113,96 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 322 734 103 325 0 103 325 92 258 89,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 487 890 420 210 420 210 402 055 95,68 % Lönebikostnader Pensionskostnader 83 729 49 545 49 545 72 915 147,17 % Övriga lönebikostnader 26 027 27 390 27 390 22 065 80,56 % Lönebikostnader 109 756 76 935 76 935 94 980 123,46 % Personalkostnader 597 647 497 145 497 145 497 035 99,98 % Köp av tjänster 384 867 318 900 318 900 290 677 91,15 % Material, förnödenheter och varor 39 132 14 800 14 800 19 700 133,11 % Understöd 36 595 47 500 47 500 43 516 91,61 % Hyreskostnader 30 538 40 566 40 566 35 317 87,06 % Övriga verksamhetskostnader 3 602 2 300 2 300 7 546 328,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 1 092 380 921 211 0 921 211 893 790 97,02 % VERKSAMHETSBIDRAG -769 646-817 886 0-817 886-801 532 98,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -16 092-17 890-17 890-14 250 79,65 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -785 738-835 776 0-835 776-815 782 97,61 % 58
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningen ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen och till skärgårdsnämnden. Vidare hör avdelningens personalansvar, projekthantering, budget och bokslut till förvaltningens uppgifter. Utvecklingsavdelningen hanterar följande områden: näringslivsfrågor, strukturomvandlingssituationen, besöksnäringen, marknadsföring, profilering, kommunens projekthantering, strategin, skärgårdsfrågor, vänortskontakter, landsbygdsutveckling samt koordinerar och arrangerar vissa evenemang. Avdelningen medverkar också i det regionala lagstadgade organet Myr - maakunnan yhteistyöryhmä och i många andra nationella och regionala organ. Intressebevakning och nätverkande utgör en viktig del av arbetet för bl.a. den externa finansieringen. Sammanfattat jobbar avdelningen på bred front med att på olika sätt verka för ett livskraftigt Kimitoön. Landsbygdsfrågorna som administrativt flyttats över till Pemar år 2013, är fortsättningsvis en köptjänst för utvecklingsavdelningen. Avdelningen fokuserar år 2015 på arbetet med att försöka skapa nya jobb på Kimitoön, genom ett aktivt grepp om näringslivet och genom riktad marknadsföring. Satsningen med sommarjobbsedeln för att stöda ungdomar att få ett sommarjobb fortsätter år 2015. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi 2010-2015. Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse präglar avdelningens sätt att arbeta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 En ny strukturperiod påbörjades år 2014 och pågår fram till 2020. Kimitoöns kommun, fortsätter med att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunen, dess avdelningar, dess näringsliv och invånare, enligt de riktlinjer som kommunens strategi har stakat upp. Läget i landskapet Egentliga Finland och i hela landet gällande näringslivet och arbetslösheten är bekymmersam. En strukturomvandling präglar i stort sätt hela landet. EKONOMIPLAN 2015-2017 Genom en fortsatt positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring kan avdelningen bidra till att vara en inflyttningsvänlig kommun. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas av en positiv image. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med en gåva o.s.v. 59
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen Att kommunen hanterar företagsfrågorna snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och den vägen skapa nya arbetsplatser på ön. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivsbefrämjande kommuner, genom aktivt samarbete med ortens företagare och en hög aktivitetsnivå. Att få företag också utanför Kimitoön att etablera sig på Kimitoön ska aktivt arbetas med. Att försöka förutspå näringslivstrender, arbetslösheten i framtiden görs genom att aktivt delta i regionens olika organ, där marknadsanalytikerna i samråd med subregionernas tjänstemän analyserar trender och fenomen inom näringslivet är också väsentligt. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar. I och med FNsteels konkurs i juni 2012 har kommunen erhållit status för plötslig strukturomvandling fram till år 2015. Avdelningen följer den under hösten 2012 uppgjorda handlingsplanen för arbetet med strukturomvandlingen. År 2015 är det sista året kommunen har statusen. Kimitoön har erhållit många olika stödåtgärder och extern finansiering under de två första åren som så kallad ärm-kommun. Detta sista år ska avdelningen ännu försöka utnyttja de olika stödmöjligheterna i mån av möjlighet. Deltidsboende och deras intresse för Kimitoön ska tas tillvara, och kontakten, informationsutbytet till dem ska vidareutvecklas. Avdelningen samarbetar också med skolorna och Kimitoöns ungdomsparlament. Avdelningen är med och stöder islaparlamentet vars uppgift är att lära ungdomarna hur beslutsfattande fungerar, att prioritera och argumentera. Samarbete med avdelningen för Miljö och teknik är väsentlig för en framtida gynnsam utveckling speciellt gällande skapande av nya industri- och affärstomter, via planläggningsprocesserna. Avdelningarna samarbetar i näringslivsteamet och planläggningsgruppen. Kommunernas framtida roll kommer att ändra i och med den så kallade Sote reformen. Hur reformen påverkar arbetet med näringslivsfrågorna följs aktivt upp under ekonomiplaneåren. 60
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Deltidsboendes intressen ska tas tillvara Eftersträvad nivå / uppföljning Deltidsboende får information via kommunens webbsida, samt via kommunens isla tidning. Uppföljning 31.12.2015 Deltidsboende har fått information i form av två isla info tidningar under året: en under våren som handla om Brinkkulla tomtmarknadsföring och en under hösten om Septmeber open evenemanget Miljömål Antalet papperskopior minskas. Uppföljning 31.12.2015 Alla möteskallelser sker numera elektroniskt Utvecklingssamtal med personalen Uppföljning 31.12.2015 Ett utvecklingsamtal / år har hållits med alla anställda Koordinering genom möten Avdelningsmöten hålls regelbundet med personalen. Uppföljning 31.12.2015 Avdelningsmöten har hållits minst ett / månad för att koordinera all verksamhet på avdelningen. 61
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Behandlade paragrafer, KST 15 15 15-6 9 Antal tjänstemannabeslut 50 50 30-1 29 utvecklingschef Intressebevakningsuppdrag 10 10 10 0 10 Antal inflyttade/år 201 210 220 59 279 Antal ungdomar som fått sommarjobb 0 38 40 0 40 med hjälp av sommarjobbsedeln Arbetslösheten hålls under 12% hela året Medeltal för år 2015 10,20 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Utvecklingschef 1 1 1 0 1 Projektkoordinator 0 1 1 0 1 Byråsekreterare 1 1 1-0,4 0,6 Totalt 2 3 3-0,4 2,6 UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 1 232 910 795 795 660 Personalkostnader -109 503-157 498-151 740-151 740-156 231 Köp av tjänster -19 761-22 624-18 114-18 114-25 490 Material, varor och tillbehör -2 949-2 456-2 100-2 100-3 708 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -6 681-6 537-5 413-5 413-7 388 VERKSAMHETSKOSTNADER -138 893-189 914-207 367-207 367-215 781 VERKSAMHETSBIDRAG -137 661-189 004-206 572-206 572-215 121 AVVIKELSER BG15-BS15 Pensionsavgifterna var inte budgeterade (tekniskt misstag) + 14.000 62
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN 2015 har varit ett händelserikt år inom avdelningen. Kampanjsatsningen med marknadsföringen av Brinkkulla området tillsammans med avdelningen för Miljö och teknik nådde i år kommunförbundets marknadsföringstävlings semifinalplats. Vi har ökat kommunens synlighet en hel del under året på många olika sätt. Två personer, en servicerådgivare och en byråsekreterare har gått i pension under året, i stället anställdes endast en person, en näringslivsutvecklare. Kampanjen # ShoppingAtKimitoon lanserades till julen för att uppmana invånare att handla lokala produkter. Sammanlagda antalet inflyttade var rekordmånga under året, 279 personer och arbetslöshetsprocenten har som högst varit 11,3%, i medeltal 10.2% under året. Flera företag har startat än avslutats under året. Kimitoöns status som plötslig strukturomvandlingskommun pågick under 2015 sista året. Kommunen har allmänt ansetts klara av strukturomvandligssituationen bra i jämförelse med andra områden i Finland. Den största nyheten under året har öppningen av Örö stått för. Örö drog hela 25.000 besökare sommaren 2015. Örö utvecklas an efter under ledning av forststyrelsen. Årets tradtionella näringslivsforum ordnades på Örö med Usa:s ambassadör Brucke O reck som huvudtalare. Deltidsboende har fått vårt informationsblad isla info hemsänt två gånger under året. September open hade över 5000 besökare i september. En av målgrupperna för evenemanget är uttryckligen deltidsboende. Meningen är att öns deltidsboende via företagarmässan som ordnas under konceptet ska visa på den mångfasetterade utbud öns företagare erbjuder. September open genomfördes i gott samarbetet med ortens företagarförening, ett lokalt företag och kommunen. Framöver är det fortsättningsvis Kimitoöns positiva synlighet som är en ledstjärna för avdelningens arbete. Detta för att för att få flera företagsetableringar, invånare, deltidsboende och turister att hitta hit och använda sig av öns mångsidiga serviceutbud. Vi kommer framöver också att jobba i samarbete med företagarna och många andra aktörer på och utanför Kimitoön för att få Kimitoön att bibehållas som en riktigt livskraftig skärgårdskommun. 63
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Avdelning: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl beträffande befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kimitoöns kommuns verksamhet inom den gemensamma åboländska Utskärsdelegationen administreras för Kimitoöns del av skärgårdsnämnden. Kommunen representeras i delegation av två representanter och en tjänsteinnehavare. Skärgårdsnämnden ansvarar för uppgörandet och uppföljningen av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande godkändes år 2011, och följdes upp 2013. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningens och turistströmmarnas servicebehov utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, med avsikt att trygga en fortsatt livskraftig fast bosättning i skärgården. Åtgärder som aktualiseras på riksnivå, såsom inskränkningar inom kommunikationer och postdistribution skapar ett konstant tryck på servicen i skärgården. Under verksamhetsåret startar arbetet med att utveckla Örö som ett turistcentrum, vilket förväntas få stora positiva effekter på skärgårdens utveckling i framtiden. EKONOMIPLAN 2015-2017 I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under planeperioden. De viktigaste satsningarna sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet, arbetsmarknaden och boendet. I de större byarna strävar man till att lösa vatten- och avloppsförsörjningen genom att grunda andelslag. Markplanering, bostadsbyggande och satsningar på natur och miljö hör de viktigaste åtgärderna. Ett radhusprojekt i Rosala by har en längre tid varit aktuellt. Nämnden strävar till att projektet blir förverkligat under planeperioden 64
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Avdelning: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Förverkligandet av mål som upptagits i skärgådsprogrammet från år 2011 Åstadkomma bättre förbindelser Lösande av avloppsproblematiken Eftersträvad nivå / uppföljning Nämnden följer upp programmet årligen Uppföljning 31.12.2015 Nämnden har följt skärgårdsprogrammet Varje by har minst en daglig förbindelse, mindre bebodda öar bör ha tillräckligt täta förbindelser täta förbindelser Uppföljning 31.12.2015 Skärgårdsnämnden har aktivt följt upp och bevakat förbindelsebåstrafikens tidtabeller. Arbetet med andelslag fortsätter Uppföljning 31.12.2015 Arbetet med andelslag har inte fortsatt under året. Tillfredsställande omsorg, hälso- och sjukvård Servicen bibehålls på minst nuvarande nivå Uppföljning 31.12.2015 Servicenivån har inte sjunkit under året utan har fortsatt på samma sätt som föregående år. Skärgårdens befolkningsunderlag tryggas Befolkningsantalet bibehålls på minst nuvarande nivå Uppföljning 31.12.2015 Antalet inflyttade var 12 personer under året, utflyttade var 7 personer. Befolkningsantalet har sålunda inte sjunkit under året. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal sammanträden, 3 5 5 4 skärgårdsnämnden Nettokostnad/sammanträde 3 690 2 454 2 650 2750 Antal sammanträden, utskärsdelegation 2 4 3 3 PERSONALBUDGET BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal årsverken 0 0 0 0 65
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Avdelning: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef SKÄRGÅRD BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 101 Personalkostnader -1 981-2 480-2 250-2 250-1 866 Köp av tjänster -3 902-1 416-4 500-4 500-2 690 Material, varor och tillbehör 0 Understöd och bidrag -4 818-4 899-5 500-5 500-5 452 Övriga verksamhetskostnader -371-258 -900-900 -964 VERKSAMHETSKOSTNADER -11 072-9 124-13 250-13 250-10 987 VERKSAMHETSBIDRAG -11 072-9 023-13 250-13 250-10 987 Avvikelser BG15 BS15: Mindre användning av köp av tjänster än budgeterat + 2.200: ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Skärgårdsnämndens roll som intressebevakare av skärgårdsfrågorna fortsätter. 66
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar i enlighet med en av kommunstyrelsen godkänd handlingsplan. Regionens synlighet förbättras genom samarbete med nationell och internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och besökarinriktad webbportal och genom samarbete med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismenheten upprätthåller servicerådgivning åt fast bosatta och deltidsboende året om, 5 dagar i veckan, samt turistinformationspunkter året om i Dalsbruk genom egen personal och i Kimito som köptjänst. I och med årsskiftet 2013-2014 övergick kommunens servicerådgivning i Dalsbruk och Kimito administrativt till Turismenheten. Dessutom bekostar Turismenheten en halv servicerådgivartjänst i Västanfjärd. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter gällande besöksnäringen och utgör en viktig personlig kontaktyta för kommunens service. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Besöksnäringen står nationellt sett för över 6% av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse än exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50% flera besökare till Finland än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland ökar kraftigare för varje år, med en ökning på 23% från år 2011 till år 2012, från Asien är ökningen motsvarande period 12%. Det ryska resandet påverkas kraftigt under verksamhetsperioden av det politiska och speciellt det ekonomiska läget i Ryssland, men verkningsgraden för vår region är mycket svår att förutspå. Antalet inhemska resenärer förändras inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen det område som har mest dragningskraft för utländska turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade upplevelser och detta är vid sidan av synlighet vår största utmaning. EKONOMIPLAN 2015-2017 Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till de i handlingsplanen definierade målgrupper som har stort potential. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Ryssland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till, och från och med år 2015 kommer resurser på grund av det aktuella läget i Ryssland att sättas speciellt på asiatiska marknader. Marknadsföring i traditionella medier är för kostnadskrävande för en aktör som Kimitoön och fokus läggs på sociala media och webb. Övriga i handlingsplanen angivna delområden som resurser speciellt läggs på: - upprätthållandet av under 2014 färdigställd fyrspråkig webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta. Under år 2015 utförs översättning av besöksportalen till standardkinesiska som femte språk - profilering av Kimitoön åt de tre målgrupperna natur-/aktivitetsturism; wellness-turism och kultur- /landsbygdsturism. Detta görs konkret genom att tillsammans med företag bygga upp och synliggöra behövliga tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna. - inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet - upprätthållandet av servicerådgivning och turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om 67
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen - turismenheten arbetar som en aktiv part för tillgängliga allmänna förbindelser - deltagandet i mässor och - anordnandet av besöksnäringsträffar och skolning. - Utveckling enligt den av kommunstyrelsen fastställda handlingsplanen BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Besökswebbportal Antalet företag på portalen stiger med mer än 10 Standardkinesiska läggs till som språk Händelsekalender för områdets händelser utvecklas Uppföljning 31.12.2015 Målsättningarna uppnådda, händelsekalendern publiceras tillsammans med ny version av visitkimitoon.fi under våren 2016 Synlighet: Media och mässor Marknadsföring i Asien via sociala media och tidningar Deltagande på Rese 2015-mässan Aktiv del i takorganisationers strategiarbete Uppföljning 31.12.2015 Asienmarknadsföring skött via sociala media Deltagande i Rese 2015-mässa, och GoExpo-mässa i Helsingfors samt Inrikesresemässa i Tammerfors Nätverkande Utökat samarbete mellan lokala företagare och nya paketerade upplevelser och aktiviteter för besökare inom bland annat ritt, vandring, kultur och vattensport Besöksnäringsträffar på ön Uppföljning 31.12.2015 Produktifiering tillsammans med företagare pågår Fem träffar och en benchmarkingresa för företagen gjorda 68
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal deltagare på turistföretagarträffar 0 70 80 80 Turistmässor 1 1 1 3 Företag på turismportalen 0 50 60 65 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Turismutvecklare / -chef 1 1 1 1 Servicerådgivare 0 2,5 2,5 1,3 TURISM BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 415 26 795 4 535 4 535 20 682 Personalkostnader -39 779-158 594-154 530-154 530-141 041 Köp av tjänster -31 790-67 365-48 044-48 044-77 011 Material, varor och tillbehör -3 589-9 341-5 400-5 400-7 262 Understöd och bidrag -5 000-5 000-5 000-5 000-5 000 Övriga verksamhetskostnader -211-10 779-19 812-19 812-13 791 VERKSAMHETSKOSTNADER -80 369-251 079-232 786-232 786-244 105 VERKSAMHETSBIDRAG -79 954-224 284-228 251-228 251-223 423 AVVIKELSER BG15 BS15: ALLMÄN EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året pensionerades servicerådgivaren i Dalsbruk, och nu testas på en lösning med ett ambulerande system i servicerådgivningen för att trygga att service kan ges. I samband med pensioneringen formades en del av telefonväxeln för kommunen om till en externt skött tjänst. Dessa arrangemang kommer ännu att behöva ses över och justeras. Kimitoön har lyfts upp som bland annat Finlands främsta inrikes besöksmål och vi behöver kunna svara på den ökade efterfrågan av service som vi arbetar för. För att klara av de i den av kommunstyrelsen fastställda handlingsplanens målsättningar behöver turismenheten långsiktigt mera resurser, både gällande personal och gällande verksamhetspengar. Från och med 2016 arbetar turismenheten tillsammans med en politiskt tillsatt arbetsgrupp för besöksnäringarna, tillsammans med vilken enheten vill lyfta fram de viktigaste utvecklingsbehoven. 69
UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschefen FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010) har förpliktat kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Kimitoöns kommun har ingått avtal med St Karins stad, Pemar stad, Sagu kommun och Pargas stad om att bilda ett samarbetsområde med Pemar stad som arrangör av tjänster. Samarbetsområdet inledde sin verksamhet 1.1.2013 och landsbygdssekreteraren har övergått till Pemar stads tjänst. Enligt samarbetsavtalet fördelades kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 kommer kostnaderna att fördelas enligt kommunernas gårdsantal. Avtalskommunerna svarar var och en för egen del för servicepunkternas alla kostnader i kommunen (t.ex. hyra). LANDSBYGDSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 3 086 1 878 2 339 Personalkostnader -5 998-1 273-1 895-1 895-3 746 Köp av tjänster -49 679-47 921-70 000-70 000-64 351 Material, varor och tillbehör -440-60 0 Understöd och bidrag -10 000 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -130 0 VERKSAMHETSKOSTNADER -66 957-59 254-71 895-71 895-68 097 VERKSAMHETSBIDRAG -63 871-57 376-71 895-71 895-65 758 AVVIKELSER BG15-BS15 Köptjänst enligt avtal + 6000 70
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar webbsidorna, tillsammans med WebbRådet. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN 2015-2017 Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på kartan. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. 71
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Enhetlig visuell synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Vi fortsätter internt att arbeta med en enhetlig marknadsföring. Uppföljning 31.12.2015 Allt det material som skapats under året följer samma enhetliga linje som tidigare. Dock med några nya moderna element. Aktiv synlighet, stöda näringslivet Arrangera Axel Afton på våren och September Open på hösten. Utveckling av webbportal, sociala medier. Uppföljning 31.12.2015 Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog tillsammans med turismföretag från ön i nordens största resemässa RESA 2015 och SuperMässan i Tammerfors. En lyckad satsning! Axel Afton arrangerades på Villa Lande 20.3. Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär. Kimitoöns webbplats fungerar i första hand som en informationskanal till invånare och deltidsboende. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. WebbRådet arbetar aktivt med utvcekling av webb och intra. September Open arrangerades detta år 12.9. Evenemanget gjorde ytterligare publikrekord med över 5000 beökare. Nytt för i år var det fina samarbetet med privatföretagarföreningen gällande företagarmässan. Föreningen skötte en del av de praktiska arrangemangen kring mässan. September Open är ett ypperligt sätt att förlänga säsongen i skärgården och samtidigt visa upp vad Kimitoön har att erbjuda. Inflyttning Ordna två inflyttningskampanjer tillsammans med avdelningen för miljö och teknik. Uppföljning 31.12.2015 Istället för att ordna två mindre kampanjer gjorde vi en storsatsning, gällande inflyttnig, tillsammans med miljö & teknik. Vi lyfte fram det smarta bostadsområdet Brinkkulla inom projektet Smarta Kimitoön. I projektet och själva kampanjen ingick bussreklam i H:fors och Åbo, tidningsreklam, nätreklam, kampanjwebbsida, rörliga bilder, broschyrer samt mässdeltagande. 72
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Antal besökare på kommunens webbsida 160 000 236 000 180 000 63 000 246 000 (Utan egen trafik) Inflyttningskampanj 1 1 2-1 1 Mätare Marknadsföring euro/invånare 18 18 17 0 17 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Marknadsförare 1 1 1 0 1 MARKNADSFÖRING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 232 220 265 265 220 Personalkostnader -43 148-46 011-46 600-46 600-44 158 Köp av tjänster -58 075-55 390-57 973-57 973-59 071 Material, varor och tillbehör -18 047-25 788-6 400-6 400-8 221 Understöd och bidrag -7 486-1 000-1 000-100 Övriga verksamhetskostnader -5 204-2 580-3 207-3 207-3 075 VERKSAMHETSKOSTNADER -127 408-137 256-115 180-115 180-114 625 VERKSAMHETSBIDRAG -127 176-137 036-114 915-114 915-114 405 AVVIKELSER BG15 BS15: 73
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Ekonomiskt gick året bra, några plock från året som gått: Resemässan, RESA2015, i H:Fors och Supermässan i T:fors tillsammans med öns turistföretag lyckad satsning Axel Afton en fin helhet som sammansvetsar Smarta Kimitoön - Inflyttningskampanj/Brinkkulla storsatsning tillsammans med miljö och teknik. Kampanjen innehöll bussreklam, deltagande i Bygga och Inreda mässan i Åbo samt en omfattande tidningskampanj och webbreklam i HBL, TS, egna kampanjwebbsidor, filmer, FB sida samt utgivandet av Isla Info i Abl med utdelning till alla deltidsboende. September Open växte ytterligare och blev en succé Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Inom marknadsföringen är vi beredda på framtida utmaningar så som minskade statsandelar och nya kommunstrukturer. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls synlig på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring. 74
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av utvecklingsavdelningen i samarbete med miljö och teknik. Näringslivsverksamheten stöds av näringslivsteamet sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet, men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, dvs fysisk planering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Den centrala förändringen för näringslivet syns i allt färre arbetsplatser som anställningar, vilket betyder att allt fler måste hitta ett arbete som företagare. Detta märks också i form av att relativt många företag årligen grundas på ön. Den största utmaningen är den minskande befolkningen. Om kundunderlaget sjunker under en kritisk punkt leder det till att serviceutbudet minskar. Hittills har vi kunna upprätthålla ett gott utbud tack vare det stora antalet sommarboende och deras konsumtion. EKONOMIPLAN 2015-2017 Kimitoön satsar på många olika projekt inom näringslivet, såväl av mera allmän karaktär som mycket specialiserade. Kommunen upprätthåller beredskap att med kort varsel starta nya projekt då främjandet av näringslivet eller enskilda sektorer så kräver. En viktig uppgift är att befrämja och stöda all verksamhet som ger upphov till nya arbetsplatser. Arbetet med att få FN-steels tomma industrihallar i bruk för företagsverksamhet fortsätter under perioden. 75
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Väsentlig information till företagarna Näringslivshemsidorna följs upp och uppdateras regelbundet. alltid tillgänglig. Uppföljning 31.12.2015 Hemsidorna har uppdaterats. Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen samt näringslivsforum en gång/år. Näringslivsforum arrangeras Uppföljning 31.12.2015 7 tillfällen ordnades, näringslivsforum hölls på Örö. Nya företag grundas Nettoökningen minst 16. Uppföljning 31.12.2015 Nettoökningen var 24 företag. Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel. Nya anskaffas. Uppföljning 31.12.2015 Den sista kommunalägda hallen hyrdes ut under året. Andra utrymmen finns för uthyrning och försäljning. Företagarutbildningen fortsätter Utbildning för nya företagare ordnas, likaså fortbildning för verksamma företagare Uppföljning 31.12.2015 Utbildningar har ordnats främst med strukturmedel. Företagsamhet lyfts fram i undervisningen Föreläsningar kring företagsamhet ordnas i skolorna. Uppföljning 31.12.2015 Ordnats i högstadierna och andra stadierna. FN-steelhallarna aktiveras En permanent lösning för industriområdet eftersträvas under år 2015. Uppföljning 31.12.2015 En lösning nåddes inte under 2015. September Open + företagsmässa ordnas Hösten 2015 Uppföljning 31.12.2015 Målet uppfyllt. 76
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal företag 749 805 821 829 Nygrundade företag 40 55 36 43 Företag som upphör -27-21 -20-19 Nettoökning 22 34 16 24 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 0,2 1,2 1,2 1,2 NÄRINGSLIV BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 68 515 66 074 97 730 97 730 67 932 Personalkostnader -81 877-80 559-140 130-140 130-149 931 Köp av tjänster -13 643-13 209-26 570-26 570-18 583 Material, varor och tillbehör -355-385 -800-800 -141 Understöd och bidrag -8 410-6 000-6 000-6 000 Övriga verksamhetskostnader -125-77 -2 707-2 707-3 118 VERKSAMHETSKOSTNADER -105 000-102 640-176 207-176 207-177 773 VERKSAMHETSBIDRAG -36 485-36 566-78 477-78 477-109 841 AVVIKELSER BG15 BS15: Förlorade intäkter p.g.a. att projekt inte beviljats finansiering. 31 364 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den nya programperioden för projekt kom inte igång som förväntat, vilket gjorde att en del beräknade intäkter uteblev. Samarbetet med företagarföreningen utökades och förutsättningen för att gemensamt arbeta för ortens näringsliv är god. Utvecklingsavdelningen omstrukturerades under året så, att näringslivet förstärktes med en näringslivsutvecklare. Under det kommande året justeras arbetsfördelningen så att nyttan med omstruktureringen optimeras. Verksamheten gentemot företagen handhas av flera aktörer, men målsättningen är att sköta ärendena smidigt så, att en kontaktperson huvudsakligen sköter alla ärenden för ett enskilt fall. 77
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Projektverksamheten beräknas tillta under 2015 efter flera år av minskande trend. Orsaken ligger i skiftet av EU-programperiod, från 2007-2013 till 2014-2020. Alla projekt tillhörande den tidigare programperioden måste avslutas senast 31.12.2014. Det är först under 2015 de första nya projekten kan startas, då perioderna för de första ansökningsrundorna öppnas. Under den nya programperioden ligger allmänt fokus på större projekthelheter, med större projekt över flera regioner och internationella samarbetsprojekt. I dessa större helheter kan mindre kommuner såsom Kimitoön ha egna delprojekt där fokus ligger på de specifika förhållanden vi behöver utveckla. Till största delen finansieras projekten fortsättningsvis av myndigheter såsom landskapsförbundet eller NTMcentralen. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt (fem till antalet för 2014) även kommunens deltagaravgift i Leader (5e/capita), samt kommunandelarna för eventuella projekt i vilka Kimitoöns kommun är delpart i. Kimitoöns huvudprojekt beräknas vara: - Arbetskompaniet (ESF), kommunandelen bärs av omsorgsavdelningen (ingen beräknad kostnadsbelastning för enheten för projektverksamhet) - Fortsättning på Mathantverk projektet, i samarbete med Pargas stad (beräknad kostnadsbelastning 15.000 euro / år) - Turismprojekt, med natur- och kulturaktivitet som tema (beräknad kostnadsbeslastning 10.000 euro/år) - Projekt för näringslivsutveckling (beräknad kostnadsbelastning 15.000 euro/år) - Leaderprojekt med utveckling av film- och tv-produktion som tema (ingen beräknad kostnadsbelastning) - Leaderprojekt med utveckling av lokala turistiska evenemang som tema (ingen beräknad kostnadsbelastning) Som helhet beräknas enheten projektverksamhet leda och administrerar fyra huvudprojekt under 2015. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Kimitoöns kommun fortsätter ännu under 2015 med status som kommun i akut strukturomvandling. En stor del av de konkreta åtgärderna som statusen möjliggör distribueras via investerings- och utvecklingsprojekt. I kombination med nya möjligheter att ansöka om projektfinansiering på grund av programperiodsskiftet, har Kimitoön under 2015 goda chanser att erhålla nödvändig finansiering för utvecklingsverksamhet. EKONOMIPLAN 2015-2017 Projektverksamheten förväntas tillta under 2015 och framåt i takt med att programperiodens nya finansieringsmöjligheter klargörs och kan tillvaratas. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ta in behövliga projekt 78
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Ökat antal sektorprojekt Avdelningen stöder projektverksamheten i i kommunens övriga avdelningar. Uppföljning 31.12.2015 Avdelningen har under året aktivt deltagit i administrationen av övriga sektorers utvecklingsprojekt: Smarta Kimitoön (MoT), Arbetskompaniet (förvaltning), Kaste (socialenheten), ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbetet (fritidssektorn). Ökat projektsamarbete med företag Avdelningen söker externa, lokala partners till projekten och tredje sektor -aktörer Uppföljning 31.12.2015 Ett Leader-projekt för Kimitoöns föreningar har beviljats finansiering. Aktivt grepp om projektmöjligheterna Aktiv planering för finansieringsansökningar inför nya i regionen programperioden 2014-2020 Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i mångsektoriella arbets- och styrgruppe Uppföljning 31.12.2015 Projektkoordinatorn har aktivt följt upp hur planeringen av den nya programperioden utvecklas, och deltagit i informationstillfällen. Varit närvarande vid alla Leader-styrelsemöten under året. Via projektens styrgrupper har avdelningen varit i kontakt med stödfinansiärerna om eventuella nya finansieringsmöjligheter NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal behandlade projektplaner 20 20 20 20 Antal godkända projektansökningar 6 8 8 2 Antal egna huvudprojekt 7 4 4 1 Antal projekt avdelningen medverkar i 15 10 15 5 79
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Projektanställda 4 4 4 0 Totalt 4 4 4 0 PROJEKTVERKSAMHET BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 339 312 226 856 0 0 425 Personalkostnader -226 980-151 232 0 0-62 Köp av tjänster -242 074-176 942-93 699-93 699-43 481 Material, varor och tillbehör -3 525-1 030 0 0-352 Understöd och bidrag 0 0 0-4 000 Övriga verksamhetskostnader -24 054-13 910-10 827-10 827-14 528 VERKSAMHETSKOSTNADER -496 632-343 114-104 526-104 526-62 422 VERKSAMHETSBIDRAG -157 320-116 258-104 526-104 526-61 998 AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade kostnader för projekt- och samarbetsandelar pga byte av strukturfondsperiod - 43 000 80
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Målsättningen om att enheten ska stöda övriga avdelningar i projektverksamhet har förverkligats väl. Detta syns även som en minskning av avdelningens egen projektomfattning. Kombinerat med programperiodsskiftet under 2015 och i jämförelse med det kostnadsbaktunga året 2014, har projektverksamheten varit minimal. De största kostnaderna för verksamheten har under året utgjorts av de årsbestämda andelarna till föreningen I Samma Båt (Leader och Skärgårdshavets fiskeriprogram). Trots att verksamheten i siffror har varit minimal, har aktiviteten varit accelererande vad gäller avslutande av tidigare projekt och planeringen av nya. Projektplaneringen kommer sannolikt att omsättas i ökning av ansökningar och deltagande i egna och externa projekt från och med 2016. De projekt som avslutats under året har varit sektorers projekt, och har således inte kostnadsbelastat projektverksamheten på avdelningen. SYKO-projektet (Sysselsättningskoordination i strukturomvandling) avslutades 28.2.2015, och sorterade under socialenheten. Projektbudgeten var 59 319 euro, och projektet har kunnat avslutas utan anmärkningar från finansiären. Projektet var till den grad framgångsrikt att resultaten bidrog till det nya sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet, som beviljades finansiering trots de i förhållande till ansökningskriterierna begränsade geografiska ramarna (kriterier: regionöverskridande, projektet: Kimitoön). Arbetskompaniet (1.2.2015-31.12.2017) sorterar under förvaltningsavdelningen, och omfattar även Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget 266 515 euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare Jessica Sundell, arbetsledare Robin Savonius. Smarta Kimitoön-projektet avslutades tekniskt sett 28.2.2015, men fick en uppföljare i projektet Smarta Kimitoön 2 för tiden 1.1-30.6.2015. Bägge projektet sorterade under MoT, och målsättningen har varit ett mer klimatsmart och ekologiskt fungerande Kimitoön. En stor del av de konkreta åtgärderna för attitydarbetet genomfördes genom en imagekampanj, som även rätt framgångsrikt deltog i kommunmarknadsförings-fm i Helsingfors. Smarta Kimitoön 2-projektet har inte haft anställd personal, utan har förverkligats med köptjänster och avdelningens ordinarie personal. Projektbudget Smarta Kimitoön 179 800 euro, Smarta Kimitoön 2 29 800 euro, stödnivå 70%. Den 25.11.2015 beviljade Leader-styrelsen finansiering för projektet Pro Gräsroten föreningsakuten på Kimitoön för tiden 1.1.2016-31.12.2017. Projektet sorterar under bildningsavdelningen, startas under våren 2016 och budgeten är 99 700 euro. Stödnivå 100% (Leader+privat). September Open-helheten ordnades 2015 för första gången helt och hållet utan projektfinansieringsbitar, vilket är ett planenligt resultat från att ha inletts med mångsidig projektfinansiering. Kaste-projektet (socialenheten) avslutades i oktober 2015. Totalkostnaderna för projektet blev 49 420 euro, stödnivå 75%. Ungdomsverkstaden och uppsökande verksamheten (bildningsavdelningen) följer inte samma projektomramning som de övriga utvecklingsprojekten. 81
16.3 Bildningsavdelningen Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Utbildningsenhet Vuxenutbildningsenhet Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Bildningsavdelningens förvaltning 2 % 5 % 5 % 2 % 1 % 18 % Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet Vuxeninstituts enhet 66 % Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent 3 % 4 % 13 % 20% 0 % 60 % Personalkostnader Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 82
BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 162 970 32 400 32 400 181 879 561,35 % Avgiftsintäkter 507 867 483 000 483 000 521 822 108,04 % Understöd och bidrag 330 093 337 415 337 415 334 089 99,01 % Hyresintäkter 25 684 13 500 13 500 23 592 174,75 % Övriga verksamhetsintäkter 31 490 15 175 15 175 23 867 157,28 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 058 104 881 490 0 881 490 1 085 248 123,12 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 6 697 415 6 782 961 6 782 961 6 751 407 99,53 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 463 397 1 475 122 1 475 122 1 452 743 98,48 % Övriga lönebikostnader 357 047 434 000 434 000 377 975 87,09 % Lönebikostnader 1 820 444 1 909 122 1 909 122 1 830 718 95,89 % Personalkostnader 8 517 859 8 692 083 8 692 083 8 582 125 98,73 % Köp av tjänster 2 778 490 2 827 175 2 827 175 2 824 271 99,90 % Material, förnödenheter och varor 411 581 437 665 437 665 461 931 105,54 % Understöd 591 169 615 470 615 470 565 286 91,85 % Hyreskostnader 1 739 047 1 866 769 1 866 769 1 758 749 94,21 % Övriga verksamhetskostnader 61 592 31 930 31 930 48 998 153,46 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 14 099 738 14 471 092 0 14 471 092 14 241 360 98,41 % VERKSAMHETSBIDRAG -13 041 634-13 589 602 0-13 589 602-13 156 112 96,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -130 700-133 365-133 365-146 575 109,90 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 172 335-13 722 967 0-13 722 967-13 302 687 96,94 % Ändring i dispositionsplanen: Kulturenheten, Ungdomsmusikal: Understöd och bidrag -20.000 euro. Personalkostnader -10.000 euro. Köp av tjänster -10.000 euro. 83
BILDNINGSAVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildningskansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, It-pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 15 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - Ny statsandelsreform som ger mindre pengar till kommunen. - En ny läroplan utarbetas som bäst inom den grundläggande utbildningen. - Pisa-utredningar har fått Finland att se över sina rutiner, ett projekt för att förbättra undervisningens kvalitet har startas på riksnivå och på går till och med 2016 (Toppkompetens). - Inom den fria bildningen uppmanas det från statligt håll att man söker större samarbetsområden. Fria bildningens utveckling har stagnerat med kommunreformen, men nya direktiv är att vänta. - Största utmaningen för gymnasiernas del blir digitaliseringen av studentskrivningen, som kommer att sätta nya krav på undervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. Krav på större utbildningsanordnare kommer att ge stora utmaningar för Kimitoöns gymnasium. EKONOMIPLAN 2015-2017 Bildningsavdelningens administration har strävat till att öka samarbetet mellan enheterna för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. Under ekonomiplanperioden behöver även uppgiftsfördelningen mellan de anställda ses över. 84
BILDNINGSAVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Bildningsavdelningens kansli förankras som en väl fungerande helhet. Eftersträvad nivå / uppföljning Uppdatering av listor och register så att de blir mera användbara och ändamålenliga för hela kansliet Uppföljning 31.12.2015 Användning av Wilma har utvidgas till förskolan. Skolanmälan och eftisansökan görs nu via Wilma, vilket minskar behovet av blanketter och inmatande av uppgifter från kansliets sida. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2015 Personalen har kunnat delta i bland annat konditionsförebyggande kurser och motionsverksamhet. Bildningsavdelningen och utvecklingsavdelningen ordnade en tyky-dag för personalen. Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomarna (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Uppföljning 31.12.2015 Vår dagliga verksamhet baserar sig på att utveckla våra tjänster för barn och ungdomar. Inget nytt verkställt 2015. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal möten bildningsnämnden 5 4 6 5 finska skolsektionen 6 4 6 3 svenska skolsektionen 6 4 6 6 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 bildniningschef 1 1 1 1 förvaltningschef/utbildningsass. 0,5 0,5 0,2 0,4 byråsekreterare 1 1 1 1 85
BILDNINGSAVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 11 251 4 718 530 530 776 Personalkostnader -148 521-142 162-186 549-186 549-159 171 Köp av tjänster -20 051-20 002-19 446-19 446-15 912 Material, varor och tillbehör -2 242-2 380-2 300-2 300-4 373 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -12 881-9 986-11 829-11 829-9 834 VERKSAMHETSKOSTNADER -183 695-174 529-220 124-220 124-189 290 VERKSAMHETSBIDRAG -172 444-169 812-219 594-219 594-188 514 AVVIKELSER BG15 BS15: Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader) Ökning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering) -27 400 +3 500 Minskning av kostnader, intern städtjänst -3 400 Ökning av kostnader, inköp +2 300 Minskning av kostnader, övriga kostnader -2 000 Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut -31 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamhetsåret gick i det stora hela enligt planerna, ett gott samarbete mellan enheterna har etablerat sig. Under kommande år går personal i pension i bildningsavdelningens administration och en effektivering och utveckling av verksamheten är nödvändig. Utvecklingen kräver mera skolning och fortbildning. Under kommande år bör nya elektroniska lösningar införas för att kunna klara av alla arbetsuppgifter med en mindre personalstyrka. Ekonomiskt gick året bra, största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre periodiserade pensionsutgifter än budgeterat. Framtidens utmaningar ligger fortfarande i osäkra statsandelar och stagnerande skatteintäkter. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden och på dessa områden. 86
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård ordnas i daghem i Hulta, Sofia, Furubo, och Pjånkis. I gruppfamiljedaghem i Karusellen, Bullerbyn och LillSaga. I familjedagvård hos 18 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. En familjedagvårdare är visstidsanställd för vård under kvällar, nätter och veckoslut. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. Barnomsorgens verksamhet har under år 2015 ca 255 barn i dagvård, varav ca 53 av barnen går i förskola. Hemvårdsstöd utbetalas för ca 312 500 euro. Barn placerade i andra Kommuner ca. 15 000 euro FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 EKONOMIPLAN 2015-2017 Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrmedel på nationell nivå inom småbarnsfostran. Kimitoöns plan för småbarnsfostran skall uppdateras under ekonomiplanperioden - Hitta system för kvalitetssäkring inom småbarnsfostran - Planera vad barnomsorgen skall erbjuda för service på Kimitoön och hur den skall utformas. Se över helheten - barn, personal och innehållet i verksamheten. Störa förändringar då nya daghemmet blir färdigt. 87
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2015 Utbildningsdag 10.8.2015 med temat " Våld i familjen" Föreläsare Eva-Lotta Westerlund. Se över helheten av dagvården i hela kommunen Tänka framåt och utveckla verksamheten kostnadsmässigt. Uppdatera småbarnsfostran i Kimitoöns kommun Uppföljning 31.12.2015 Utvecklat grupperna i Silva daghem där olika modeller av dagvård har inrättats. Alla enheter har arbetat med att uppdatera småbarnsfostran i de olika frågorna som de nationella småbarnsfostran kräver Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning 31.12.2015 Alla barn mellan 3-6 år observeras 1 ggr/år i form av en motorikbana. Resultaten analyseras och används som grund i planeringen av verksamheten för att utveckla fin- och grovmotoriken. En motionsdag ordnades 5.9.2015 för alla barnfamiljer på Kimitoön i Dragsfjärd. Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna, spännande sagostunder Uppföljning 31.12.2015 Personalen har medvetet arbetat med sagor och har hittat trevliga utrymmen för sagostunderna Silva daghem har ett bibliotek som är inrett till att möjliggöra detta. 88
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS12 BS 13 BS 14 BG 15 BS15 NYCKELTAL Prestationer Barn totalt : Daghem 139 139 155 151 155 Pjånkis daghem 73 75 73 75 Hulta daghem 25 40,5 40 40,5 Sofia daghem 20 22,5 18 22,5 Furubo daghem 21 16,5 15 17 Gruppfamiljedaghem 44 37 33 32 36 Kottebo 12 Stängd Stängd Stängd Bullerbyn 12 11,5 12 12 LillSaga 12 12 12 13,5 Karusellen 8 9 8 10,5 Familjedagvården 79 80 86 80 85 Personal Daghem 18 17 23 23 22,75 Gruppfamiljedaghem 11 11 8 8 8 Familjedagvården 18 18 19 18 15 Antal personer 46 48 49 45,75 Mätare Netto kostnad / barn Daghem 7911 7305 6477 7115 7145 Gruppfamiljedaghem 10302 8423 9206 9344 8758 Familjedagvården 9968 7757 6657 7681 6471 PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef 1 1 1 1 1 Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 2,25 2 Barnträdgårdslärare 4,75 5,5 4,75 5,5 4,25 Specialbarnträdgårdslärare 0,25 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare 19 19 19 17 19,75 Familjedagvårdare gruppis 7 6 6 6 6 Familjedagvårdare hemmet 18 18 17 18 15 Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 89
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 383 247 366 152 372 415 372 415 380 250 Personalkostnader -2 023 421-1 913 083-1 963 219-1 963 219-1 920 033 Köp av tjänster -414 583-348 860-405 756-405 756-390 847 Material, varor och tillbehör -41 647-28 838-40 220-40 220-39 418 Understöd och bidrag -307 765-312 500-312 500-266 311 Övriga verksamhetskostnader -180 842-175 225-188 583-188 583-184 795 VERKSAMHETSKOSTNADER -2 971 917-2 773 771-2 910 278-2 910 278-2 801 405 VERKSAMHETSBIDRAG -2 588 670-2 407 619-2 537 863-2 537 863-2 421 155 FÖRÄNDRINGAR BG14 BG15: ALLMÄN EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Pjånkis daghem flyttat in i Silva daghem 7.12.2015 Gruppfamiljedaghemmen Bullerbyn, Lillsaga och Karusellen flyttat in i Silva daghem 7.12.2015. Det innebär att all gruppfamiljedagvård på Kimitoön har upphört 31.12.2015. Barnantalet ökade en aning vad som beräknades i budget. Beräknades 255 barn under 2015. Har funnits 276 barn under 2015 i dagvård. 90
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Hulta och Pjånkis. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. Läroplanen för elevvården är förnyad. Grunderna för ny Läroplan för förskolan under bearbetning. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN 2015-2017 Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2015 ca. 54 barn. Barn med särskilda behov gör att fler behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Invandringen gör att fler behöver stöd och hjälp med det svenska/finska språket. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 91
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2015 Utbildningsdag 10.8.2015 med temat " Våld i familjen" Föreläsare Eva-Lotta Westerlund. Planering av förskolans verksamhet Förskolan i Kimito området flyttar in i nya förskoleutrymmen i hela kommunen under hösten 2015. Planera förskolan i sin helhet utifrån barnantalet som kommer att finnas i förskolan framöver. Uppföljning 31.12.2015 Pjånkis förskola flyttade in i nya Silva förskola 7.12.2015 Hos dom övriga förskolorna ingen förändring Personalen skall medvetet arbeta med barnens pedagogiska och motoriska utveckling Tänka barnens pedagogiska och motoriska utveckling i arbetet med barnen, både ute och inne Sammarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning 31.12.2015 En motionsdag ordnades 5.9.2015 för alla barnfamiljer på Kimitoön i Dragsfjärd. Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten. Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna spännande sagostunder. Uppföljning 31.12.2015 Personalen har medvetet arbetat med sagor och har hittat trevliga utrymmen för sagostunderna Silva daghem har ett bibliotek som är inrett till att möjliggöra detta för eftis barnen Alla förskolor arbetar för en hållbar utveckling. En gemensamt tema planerades där alla förskolor skulle samarbeta med tillsammans. Temat genomfördes inte eftersom datasystemet Wilma infördes under 2015 i alla förskolor och den gemensamma utbildningen krävde tid för förskolans personal. Alla förskolor verkar för att förstärka Ökat samarbete mellan språkgrupperna. tvåspråkigheten. Prestationer BS 12 BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Barn/skola Hulta svenska 13 10 9 11 10,5 Hulta finska 3 3 2,5 4 4,5 Pjånkis svenska 20 21 26 26,5 25,5 Pjonkis finska 14 11 7 9,5 7,5 Furubo 4 9 8,5 4 4,5 Hitis Rosala 1 1 1 1,5 2 Sofia 8 7 5,5 5 5 Barn totalt 63 62 59,5 61,5 59,5 Mätare Netto kostnad/barn 9529 9120 10902 10314 11195 92
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl. 07.00 17.00. Morgon och eftermiddagsvården i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis,västanfjärds eftis och Kimito eftis. Samtliga är anknytna till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns år 2015 ca 85 barn. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Planeringen av morgon och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN 2015-2017 Antalet eftisbarn i kommunen kommer att hålla sej mellan 70-85 barn under åren 2015-2017 Kimito morgon- och eftermiddagsvård flyttar till nya daghemmet som inkluderar daghem och förskola under hösten 2015 Morgonverksamheten ordnas i samarbete med dagvården. 93
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2015 Utbildningsdag 10.8.2015 med temat " Våld i familjen" Föreläsare Eva-Lotta Westerlund. Planering av morgon och eftermiddags- Personalen med i planeringsarbetet då det gäller verksamheten. morgon och eftermiddagsverksamheten Samarbete med skolan. Nya utrymmen för kimito eftis Kimito eftis får göra en planering för nystart i nya lokaler och planera samarbetet mellan dagvård och skola. Uppföljning 31.12.2015 Planeringsarbetet har pågått hela hösten 2015 Flytten till Silva för eftis påbörjades i slutet av december 2015 NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BS14 BG15 BS15 Barn totalt 75 77 77 85 80 Mätare Netto kostnad / barn 2764 2539 2607 2521 2731 94
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Läroplanen för den grundläggande utbildningen är förnyad beträffande elevvården. Följande steg i förnyelseprocessen är innehållet i de olika läroämnena och timfördelningen. Pisa-utvärderingen visar att Finland börjar förlora mark som utvärderingens världsledande nation och det kommer att påverka utarbetandet av den nya läroplanen. Digitaliseringen av studentexamen kommer att förändra kraven på undervisningsmetoderna i grundskolan. Digitala läromedel kommer att få en starkare roll i undervisningen. På riksnivå framhålls betydelsen av ett utökat samarbete mellan hem och skola. Finlands ansträngda ekonomi återspeglar sig i allt mindre ekonomiska resurser till kommunerna från statligt håll. EKONOMIPLAN 2015-2017 Läroplanen för den grundläggande utbildningen kommer att förnyas under ekonomiplanperioden. - Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätt vikt vid vårt modersmål och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen. En utvecklingsplan för dessa ämnen utarbetas under planperioden. - Kimitoöns kommun har utarbetat en kvalitetshandbok (med s.k. kvalitetskort) för den grundläggande utbildningen. Kvalitetskorten kommer att ligga som grund för en kvalitativ skola på Kimitoön. - Resursanvändningen måste optimeras. Trots att inkomsterna inte ökar måste vi utveckla skolväsendet. 95
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna tar eleverna aktivt med när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning 31.12.2015 Eleverna har varit med och planerat temadagar. Eleverna har representanter i arbetsgrupper t.ex. skolans hälsoförebyggande grupp. Läroplansarbete fortgår hela året. Timfördelningen och texten för verksamhetskulturen och värdegrunden ska färdigställas. Uppföljning 31.12.2015 Färdigställt, kommer till godkännade våren 2016. Kvalitetskriterier används som redskap för att uppnå hög kvalitativ undervisning Kvalitetskortenas innehåll matas in i Wilma/Primus Varje skola använder sig av tre kort för utvärdering av läsåret Uppföljning 31.12.2015 Korten är inmatade i Wilma. Varje skola har använt ett kort 2015 Satsning på personalens välmående. Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2015 Personalen har kunnat delta i bland annat konditionsförebyggande kurser och motionsverksamhet. Skolorna har även haft egna program. Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt som aktivt använder digitala hjälpmedel sätt i undervisningen. i undervisningen. Uppföljning 31.12.2015 Lärarna har fått utbildning i programmering, Google classroom och Google apps for education Satsning på undervisningen i de inhemska språken och matematik,naturvetenskapliga ämnen. En utvecklingsplan görs upp för undervisningen i finska, svenska och matematik. Öka samarbetet mellan språkgrupperna. Uppföljning 31.12.2015 Undersökning har gjorts på elevers utveckling i modersmålet och matematik från åk 5 till gymnasiet åk 3. [äppel] Alla skolor arbetar för en hållbar utveckling. Skolorna håller teman kring hållbar utveckling. Uppföljning 31.12.2015 Alla skolor har haft temaveckor kring hållbar utveckling (olika teman) bl.a. återvining, klimatförändring, förorening,övergödning 96
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Elever totalt medeltal/kalenderår 643,0 642,0 620,5 619,5 Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola 141,0 142,0 143,0 145,5 Dalsbruk skola 196,0 196,5 182,0 182,5 Hitis-Rosala skola 10,5 10,5 10,0 10,0 Västanfjärd skola 50,0 48,0 48,0 44,0 Kimitonejdens skola 87,5 91,0 88,0 86,5 Svenska elever totalt 485,0 488,0 471,0 468,5 Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kemiönsaaren keskuskoulu 125,5 124,0 119,0 120,5 Taalintehtaan koulu 32,5 30,0 30,5 30,5 Finska elever totalt 158 154 149,5 151 Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Individualiserad smågrup 25 28 28 25 Integrerad i allmänundervisning 65 65 65 67 Special.undv. ändrad 1.8.2011 97
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 66 69 81 81 Antal skjutselever BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Svenskspråkiga 260 253 248 243 finskspråkiga 100 102 90 88 Timresurs lå 13-14 lå 14-15 lå 15-16 lå 16-17 Svenskspråkig undervisning 1136 1336 1120 1120 Finskspråkig undervisning 392 392 387 385 KOSTNADER PER ELEV BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Svenskspråkigundervisning 10429 11023 11500 10975 med skolskjuts medräknat Amosparkens skola 7333 7942 8440 7857 Dalsbruk skola 10 478 11354 11410 11279 Hitis-Rosala skola 16989 18074 17600 16315 Västanfjärd skola 10 010 10851 10200 11130 Kimitonejdens skola 11 621 11856 11780 11630 Specialundervisning 527 540 612 536 Finskspråkig undervisning 10182 10 925 10 900 10840 med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu 9047 9 554 9 866 9770 Taalintehtaan koulu 11077 12531 12300 11560 Specialundervisning 717 784 784 794 STATENS ELEVENHETSPRIS, Kimitoön 8753 8875 9186 8370 STATENS ELEVENHETSPRIS, allmän 8042 8174 8460 8112 KOSTNAD PER SKJUTSELEV 1500 1781 1944 1993 98
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Staten sätter allt högre krav på utbildningsanordnarna för andra stadiets utbildning. Från statligt håll kommer krav på större skolor och ett minimiantal på 500 elever är aktuellt. Samtidigt har man gått ut med att tillgängligheten inte ska försämras. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. En ny utmaning för gymnasierna blir digitaliseringen av studentskrivningarna. Digitaliseringen kommer att öka på investeringskostnaderna för kommunerna. Gymnasiets läroplan ska förnyas senast 1.8.2016 och kommunerna väntar på grunderna för den nya läroplanen. EKONOMIPLAN 2015-2017 Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter och en stor satsning på digitalisering kommer att göras under åren 2015-2017. En stor utmaning för vår kommun blir att hitta en lösning för hur vi klarar av att bevara vårt gymnasium. Kan kommunen fortsätta som utbildningsanordnare eller blir Kimitoöns gymnasium en enhet i ett större gymnasium? Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan kommer att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i svenskfinland. Målet är att under planperioden fortsätta utvecklandet av kursbrickan inom det marina området (båtförare, marinteknik). Samarbete med vuxeninstitutet bör även utvecklas under planperioden. 99
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Gymnasiet tar studerandena med i processen när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning 31.12.2015 Studerande har varit med i olika arbetsgrupper i skolan under läsåret, t.ex. temagrupper och elevhälsogruppen. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2015 De anställda har gett möjlighet att delta i olika välmåendeprogram som ordnats allmänt för kommunanställda, men även enhetsvis. Gymnasiet ska bli ett gymnasium som aktivt använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt sätt i undervisningen. Samtliga lärare styr undervisningen i riktning mot en digitaliserad studentskrivning. Uppföljning 31.12.2015 Google classroom och abitti programmet är två nyheter i undervisningen. Utveckla utbudet av alternativa kurser. Vidareutveckla den nya kusbrickan för marinlinjen (båtförarexamen, marinteknik), större samarbete med vuxeninstitutet. Uppföljning 31.12.2015 Gymnasiets rektor fungerar som rektor för vuxeninstitutet från 1.8.2015. Planering av nya kurser startat på hösten 2015. Satsning på marknadsföring av gymnasiet Effektivering av marknadsföringen av vårt gymnasium Kimitoöns gymnasium bör ses som ett starkt alternativ för elever från kimitoön och andra orter. Uppföljning 31.12.2015 Marknadsföringen har stärkts på lokala planet ( egna grundskolor). Extern narknadsföring i samarbete med Axxell. äppel] Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling Uppföljning 31.12.2015 Tema underåret: moderna samhällets påverkan på klimatförändringar 100
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kimitoöns gymnasium 85,00 80,00 78,00 77,00 Brusaby elever i KÖG 25,00 20,00 20,00 22,00 Timresurs 207,00 200,00 192,00 190,00 resurs/ elev 2,34 2,50 2,46 2,46 KOTSNADER PER ELEV 9745,00 11202,00 11085,00 10479,00 STATENS ELEVENHETSPRIS 8896,00 8772,00 8700,00 8127,00 UTBILDNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 388 770 432 467 256 075 256 075 439 485 Personalkostnader -5 294 568-5 481 539-5 534 047-5 534 047-5 495 088 Köp av tjänster -2 018 515-2 060 012-2 054 848-2 054 848-2 044 902 Material, varor och tillbehör -219 808-241 814-251 045-251 045-267 749 Understöd och bidrag -345-9 350-9 350-730 Övriga verksamhetskostnader -1 279 115-1 265 335-1 331 871-1 331 871-1 276 313 VERKSAMHETSKOSTNADER -8 812 352-9 049 046-9 181 161-9 181 161-9 084 783 VERKSAMHETSBIDRAG -8 423 582-8 616 580-8 925 086-8 925 086-8 645 298 AVVIKELSER BG15 BS15: Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. inkomna avgifter, minskning av undervisningsgrupper, hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter 183 400 Minskning av kostnader, personalkostnader -38 400 Ökning av kostnader, köp av tjänster (skolskjutsarna störst enskilda ökningen) +31 500 Ökning av kostnader, inköp (inventarier) +32 800 Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat och IT-tjänster) Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror ca - 55 000) -58 000-55 000 Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut -279 500 101
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Utbildningsenhetens största utveckling och framtida förändring är de nya läroplanerna för den grundläggande utbildningen som träder i kraft 1.8.2016. Under våren 2015 arbetade en styrgrupp med representanter från alla öns skolor med den nya läroplanen. Timfördelningen och verksamhetskulturen för öns skolor färdigställdes. På hösten anställdes en läroplansassistent på deltid för att koordinera och sammanställa läroplanerna på samtliga stadier: förskola, grundläggande utbildning och gymnasiet. Satsningen på digitala verktyg i undervisningen har fortsatt. Förbättringar har gjorts på elevnätverket och de trådlösa nätverken i skolorna. Lärarna har kontinuerligt fått fortbildning inom IKT för att kunna använda digitala verktyg på ett pedagogiskt och ändamålsenligt sätt. Största förändingen för förskolan har varit att det nya daghemmet Silva färdigställdes i december 2015. Alla förskolor har funderat på hur man kunde utveckla verksamheten inför den nya läroplanen. Grunderna för den nya läroplanen publicerades och arbetet att förnya läroplanen startar vid årsskiftet 2015/2016. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i ungdomsgården Banan och vid årsskiftet 2015/2016 flyttade verksamheten till daghemmet Silva. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra. Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Gymnasiets rektor har även utsetts till vuxeninstitutets rektor vilket ger möjlighet till utökat samarbete. Nya undervisningsmodeller och samarbetsparter (andra utbildningsinrättningar) bör hittas för att i framtiden kunna ge de studerande ett mångsidigt kursutbud på ett effektivt sätt, både pedagogiskt och ekonomiskt. Den första digitala studentskrivningen gjordes som försök hösten 2015. Gymnasiet har marknadsfört sig aktivt i samarbete med Arthursällskapet. Den första båtförarkursen slutfördes i samarbete med Aboa Mare våren 2015. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var 38 000 lägre än budgeterat. Största orsaken till det är de återhållsamma löneförhöjningar vi haft. På i augusti anställdes en tillfällig utbildningsassistent för läroplansarbetet och två tillfälliga elevasistenter för barn med specialbehov. Utan dessa anställningar skulle personalkostnaderna underskridit budgeten ännu mera. På kostnadssidan är det främst köpta tjänster och inköp som rejält överskrider budgeten. Skolskjutsarna blev 31 000 euro dyrare än budgeterat och de främsta orsakerna till överskridningen är enskilda fall där elever bor så avsides att de inte kan åka med i de vanliga skolskjutsrutterna utan behöver extra taxi- eller båtskjuts. Inköp av inventarier gjordes till verksamheten i det nya daghemmet Silva (kurator och förskola) och Amosparkens skolas färdigt renoverade klassutrymmen. Budgetmedel för det här fanns inte i byggprojektet. Totalt överskreds inventariemedlen med 32 825 euro. Totalt underskred kostnaderna budgeten med ca 96 000 euro. Kostnadsunderskridningen beror främst på en minskning av personalskostnaderna: 38 500 euro, minskning av de interna hyrorna: ca 55 000 euro och minskning av de interna städ-, mat- och IT-tjänsterna: 58 000 euro. 102
BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen På inkomstsidan fick bildningsavdelningen totalt 439 000 euro vilket var 183 000 euro mera än budgeterat. Den största enskilda summan på 90 000 euro kommer från skillnaden mellan inkomna hemkommunsersättningar och betalda ersättningar till andra kommuner. Eftersom inkomsterna är klart högre än budgeterat och utgifterna är lägre än budgeterat ger det ett positivt verksamhetsbidrag på 279 550 euro. PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Rektor 8,00 8,00 8,00 8,00 Svenskspråkiga lärare 48,00 47,00 47,00 46,50 Finskspråkiga lärare 15,50 15,50 15,50 15,50 Elevassistent/ eftispersonal 15,00 15,00 15,00 15,50 Skolsekreterare 1,50 1,50 1,50 1,50 Kurator, ped.hand 2,25 2,80 2,80 2,80 Förskollärare 6,00 4,50 6,00 6,00 Eftisledare 2,00 4,50 2,25 3,00 Elevassistent, förskola 2,50 1,50 2,25 0,75 Summa 100,75 100,30 100,30 99,55 103
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstituts uppgift är att bereda kommuninvånarna möjligheter att öka sina kunskaper och färdigheter i olika ämnen (praktiska och teoretiska) samt att berika sin fritid. Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Institutet ordnar grundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar), fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Institutet är aktivt och följer med förändringar och kan snabbt verkställa kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN 2015-2017 Kursverksamhet ordnas för ca 4300-4500 timmar per år. BINDANDE MÅL 2015 Mål Samarbete med Fria bildningen i Åboland Projektet: utveckla samarbetet, Åbo Pargas Kimitoön Personalens välmående och fortbildning Regelbunden utvärdering av kursutbudet Eftersträvad nivå / uppföljning Fortsätter aktivt. Uppföljning 31.12.2015 Flera samarbetsmöten har ordnats för personalen. Få struktur på samarbetsmöjligheterna. Uppföljning 31.12.2015 Slutrapporten presenterades. Samarbetsprojektet ledde till fungerande samarbete som märks i institutens verksamhet. Erbjuda möjligheter till fortbildning Uppföljning 31.12.2015 Personalen arbetar som ett team för att utveckla institutet. Personalen har fortbildats. Elektronisk utvärdering Uppföljning 31.12.2015 Denna har genomförs, vilket har effektiverat utvärderingen. Detta bidrar till att utveckla verksamheten. 104
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kursdeltagare 2 417 2 312 2 500 2 359 Timmar 4 496 4 397 4 500 4 441 Nettoutgifter/timme 70 68 67 67 PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Rektor 1/0,5 0,5 0,5/1 0,5/0,2 Kursplanerare 0/0,8 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Planerare/sekreterare 0/0,4 0,4 0,4/0 0,4/0 Totalt 2/1,9 1,9 1,9/2 1,9/2 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 52 118 56 211 61 530 61 530 70 333 Personalkostnader -255 746-242 751-253 022-253 022-248 785 Köp av tjänster -61 985-67 894-63 014-63 014-67 825 Material, varor och tillbehör -3 711-3 246-2 100-2 100-3 049 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -45 758-42 458-45 292-45 292-47 921 VERKSAMHETSKOSTNADER -367 199-356 349-363 428-363 428-367 580 VERKSAMHETSBIDRAG -315 081-300 137-301 898-301 898-297 246 AVVIKELSER BG15 BS15: Understöd och bidrag: + 9.500, större bidrag än budgeterat för Utbildningsstyrelsen projekt, Samarbete med fria bildningen i Åboland, motsvarande ökning av lönekostnader. Betalade löner och arvoden: Tim- och ackordlöner 14300, timlön utbetalades för ett mindre antal lärartimmar än budgeterat. Köp av tjänster: Övriga tjänster + 9.900, flera lärare än budgeterat fakturerade för sin undervisning via företag. Hyror: Kostnaderna + 1.900 större än budgeterat 105
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under år 2015 förändrades vuxeninstitutets administration så att Kimitoöns gymnasium och Kimitoöns vuxeninstitut har gemensam rektor under en prövotid på två år. En kursplanerare är anställd för 2 år främst för att sköta planeringen av kurser och stödfunktionerna då de genomförs. Avsikten är också att hitta synergieffekter såväl för Kimitoöns vuxeninstitut som för Kimitoöns gymnasium. Kimitoöns vuxeninstitut har anhållit om kvalitets- och utvecklingsunderstöd från Utbildningsstyrelsen. Målet är att ta i bruk s.k. Open Badges. Efter slutförd kurs får deltagaren en Open Badge, vilken visar att den studerande har en godkänd kunskapsnivå t.ex. i språk, vilket kan komplettera de formella kvalifikationerna för olika slag av behörighet. Vuxeninstitutet följer aktivt med utvecklingen på riksnivå och strävar till att utbildningen i så hög grad som möjligt skall kunna motsvara kommuninvånarnas behov. 106
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. Efterfrågan och utbud på nättjänster ökar. Bibliotekets uppgift är att välja ut och erbjuda kunderna högklassigt material. EKONOMIPLAN 2015-2017 Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blankasamarbetet). Kimitoöns bibliotek erbjuder kunderna högklassiga, aktuella och intressanta material och evenemang samt ett öppet vardagsrum för kommuninvånarna. 107
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Delta i utvecklingen av de nationella nättjänsterna för biblioteken Öka e-materialet Kimito biblioteks ungdomsavdelning färdigställs Eftersträvad nivå / uppföljning Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla innehållet i den gemensamma databasen och samordna den med andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt Uppföljning 31.12.2015 Biblioteksdatabasens samordning med de nationella biblioteksnätverken har utvecklats tillsammans med systemproducenten och de nationella utvecklingsprojekten. Utvecklingsarbetet fortsätter Gemensam anskaffning av elektroniska tidskrifter med Blankabiblioteken Uppföljning 31.12.2015 Sedan början av år 2015 har Blankabiblioteken tillgång till Zinio tidsskriftsservice En del av biblioteket inreds för ungdomarna, enligt deras egna planer Uppföljning 31.12.2015 Ungdomsavdelningen i Kimito bibliotek har fått ny möblering 108
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal bibliotek 4 4 4 4 Öppettimmar 5 324 5 518 5 600 5 439 Fysiska besök 58 154 58 511 52 000 54 922 Totalutlån 77 193 75 596 75 000 74 577 Låntagare 2 635 2 576 2 900 2 570 Mediebestånd 72 400 70 972 80 000 69 430 Anskaffningar 2 899 2 913 3 700 3 446 Fysiska besök 58 154 58 511 52 000 54 922 Dalsbruks bibliotek 21 239 18 957 16 714 Kimito bibliotek 30 360 33 132 32 258 Västanfjärds bibliotek 5 690 5 433 4 945 Hitis bibliotek 865 989 1 005 Total utlån 77 193 75 596 75 000 74 577 Dalsbruks bibliotek 27 647 27 177 25 666 Kimito bibliotek 35 923 37 083 37 744 Västanfjärds bibliotek 11 133 9 119 8 971 Hitis bibliotek 2 054 2 217 2 196 Låntagare 2 635 2 576 2 900 2 570 Dalsbruks bibliotek 1 089 1 094 1 083 Kimito bibliotek 1200 1 175 1 186 Västanfjärds bibliotek 242 207 207 Hitis bibliotek 95 100 94 Mätare Fysiska besök/inv. 8,3 8,4 7,2 7,9 Total utlån/inv. 11 10,8 10,4 10,7 Låntagare/inv 37.6% 36,8 % 40 % 37,0 % Mediebestånd /inv 10,3 10,1 11,1 10 Anskaffningar /inv 0,41 0,42 0,5 0,5 Omkostnad/inv. 87,05 90,5 92,3 89,8 Kostnad för medie- 11,2 11,6 11,4 10,5 anskaffning/inv. 109
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Bibliotekschef 1 1 1 1 Bibliotekarie 2 2 2 1,8 Biblioteksfunktionär 6,02 5,72 5,72 6,44 9,02 8,72 8,72 9,24 BIBLIOTEKSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 23 790 36 626 14 650 14 650 31 318 Personalkostnader -339 575-340 468-345 724-345 724-353 789 Köp av tjänster -84 287-89 048-92 129-92 129-88 051 Material, varor och tillbehör -89 202-91 622-90 500-90 500-86 694 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -120 501-113 048-132 603-132 603-126 348 VERKSAMHETSKOSTNADER -633 564-634 186-660 956-660 956-654 881 VERKSAMHETSBIDRAG -609 774-597 560-646 306-646 306-623 563 AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade kostnader för interna tjänster -11 779 Ökade intäkter pga projektfinansiering +17 400 Minskade kostnader för biblioteksmaterial -11 017 Räkenskapsperiodens överskott +22 743 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Biblioteket har på många sätt haft ett bra år. Genom konkurrensutsättning sjönk priserna på bibliotekets materialanskaffningar under början av året. På det här sättet hade vi möjlighet att anskaffa mera för samma pris. Genom projektmedel från UKM fortsatte planeringen av bibliotekets och skolornas samarbete, med inkludering av högstadiet och gymnasiet i programmet Biblioteksstigen. Med stöd av projektmedel planerades också bibliotekets marknadsföring, speciellt för e-materialets del. Kimitoöns bibliotek deltog i regionalförvaltningens projekt för finlandssvenska bibliotek där gemensamma problem lyftes fram och lösningar diskuterades. Västanfjärds bibliotek var stängt under augusti månad på grund av renoveringar. De problem som påverkade kvaliteten på inomhusluften har nu åtgärdats. En utmaning för biblioteket är samordningen av de nya nationella bibliotekssystemen med bibliotekets egna system. Uppdateringar har planerats tillsammans med systemleverantören, Nationalbiblioteket och Blankabiblioteken. Utvecklingsarbetet kommer att synas för kunderna under år 2016. Den nya bibliotekslagen torde träda i kraft från början av år 2017. Förberedningen av lagen är nu inne i slutskedet. 110
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Verksamhetsledaren i ungdomsverkstaden samt uppsökande ungdomsarbetaren arbetar med tidsbundna arbetsavtal. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket i sin tur leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Ett nätverk för motions rådgivning har byggts upp i samarbete med hälsocentralens personal samt fritidsenheten. Motionsrådgivningen utvecklas och förstärks under tidsperioden Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Ungdomsverkstaden Isla+ utvecklar verksamheten under tidsperioden så att flera ungdomar nås. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller komma in i arbetslivet. EKONOMIPLAN 2015-2017 Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 111
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Mera motion för barn i skolan Eftersträvad nivå / uppföljning Lågstadieskolorna går med rörelse i skolan programmet Uppföljning 31.12.2015 Amosparken, Dalsbruks skola samt Keskuskoulu gick med i programmet. V:fjärds skola och Taalintehtaan koulu planerade gå med efter årsskiftet Effektivera informationen om Bygga upp ett nätverk för motionsrådgivning motionens betydelse Uppföljning 31.12.2015 Motionsrådgivningsverksamheten kom igång under året. 18 kunder var inskrivna vid årets slut. Utveckla verksamheten inom hälso- Hälsomotionsstrategin uppdateras motion Uppföljning 31.12.2015 Hälsomotionsstrategin har inte uppdaterats under året. Uppdateringen skjuts framåt. Ungdomsgarantin 50 ungdomar / år inom ungdomsverkstadsverksamheten Uppföljning 31.12.2015 Ungdomsverkstaden hade 17 ungdomar och uppsökande 42 kontakter varav 25 har träffats personligen Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan under året (kampanj) uppföljning 31.12.2015 I Kimitoöns kommun cyklades sammanlagt 2215 prestationer i Egentliga Finlands cykelkampanj. Kimitoön kom med detta resultat in på en hedersam andra plats bland kommuner över 5000 invånare. 112
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Banan Antal besökare 4200 4300 4200 4200 netto Bokslut 33200,00 34200,00 34100,00 34200,00 Nettokostnad/besök 7,90 7,95 8,11 8,14 Slaggis Antal besökare 4200 4800 5200 4900 Netto Bokslut 35600,00 37100,00 37100,00 37100,00 Nettokostnad/besök 8,48 7,72 7,13 7,57 Lammis Antal besökare 450 400 450 500 Netto Bokslut 21500,00 19300,00 22500,00 22500,00 Nettokostnad/besök 47,77 48,25 50,00 45,00 Amosparken Antal användare: 43400 40500 43000 42100 Netto Bokslut 50300,00 59200,00 48600,00 44300,00 nettokostn/anv 1,15 1,46 1,13 1,05 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare 11000 7500 11000 6000 netto Bokslut 11200,00 8900,00 9900,00 8400,00 nettokostnad/anv. 1,01 1,18 0,90 1,40 Dalsbruk idrottspark Antal användare 15060 14500 15000 13000 Netto Bokslut 35400,00 38900,00 32000,00 33700,00 Nettokostnad/anv 2,35 2,68 2,13 2,59 Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare 14000 14700 14500 14600 Netto Bokslut 82200,00 83000,00 87500,00 79400,00 Nettokostnad/anv 5,87 5,64 6,03 5,43 Björkboda fotbollsplan Antal användare 1200 1500 1200 1500 Netto Bokslut 10800,00 13700,00 14300,00 22650,00 Nettokostnad/anv 9,00 9,13 11,91 15,10 113
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen PERSONALBUDGET Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Årsverken Fritidschef 1 1 1 1 Idrottsinstruktör 2 2 2 2 Ungdomsledare 1 1 1 1 Idrottsanläggningsskötare 1 1 1 1 Koordinator för ungdomsarbete 1 1 1 1 Planskötare 1 1 1 1 Verksamhetsledare för Ungdomsverkstad 1 1 1 1 uppsökande ungdomsarbetare 1 1 1 Förändringar: 8 9 9 9 114
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen FRITIDSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 124 864 134 347 123 350 123 350 144 013 Personalkostnader -336 465-364 297-370 555-370 555-380 858 Köp av tjänster -176 666-157 436-144 635-144 635-167 907 Material, varor och tillbehör -29 733-41 765-43 800-43 800-59 142 Understöd och bidrag -71 936-83 200-83 200-81 406 Övriga verksamhetskostnader -154 143-163 060-151 603-151 603-133 786 VERKSAMHETSKOSTNADER -767 797-798 494-793 793-793 793-823 099 VERKSAMHETSBIDRAG -642 932-664 148-670 443-670 443-679 086 AVVIKELSER BG15 BS15: Intäkter: 20000 mera än budgeterat främst tack vare högre deltagar- samt hyresinkomster Utgifter: Köp av tjänster (övriga tjänster samt intern mattjänst) 16000. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten har under 2015 verkställts enligt planerat. I februari kom motionsrådgivningsverksamheten i gång i samarbete med omsorgsavdelning. I september arrangerades ett Kiva jippo i samarbete med barnomsorgen. Jippot riktade sig främst till barn och deras familjer men var öppet för alla åldrar. För den framtida utvecklingen är det viktigt att statsbidragen för ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbete hålls på nuvarande nivå. Förutom avvikelserna som nämns ovan gick året ekonomiskt enligt planerna. Idrotts- och friluftssektorn kostade 65 och ungdomssektorn 33 per invånare. Landets medeltal är ca. 100 inom idrottssektorn och ca. 37 per invånare inom ungdomssektorn. 115
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Kultur Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för den kulturverksamhet som verkställs av kulturenheten. Men kultur i en vid bemärkelse har en bredare innebörd och en nära koppling till många verksamhetsområden i kommunen, såsom kulturmiljö och planering, kulturföretagsamhet, kultur i skola, dagvård och åldringsvård. I kommunen ses kultur som en del av de kommunala välfärdstjänsterna, vilka stärker invånarnas hälsa och välmående. Kulturfrågorna beaktas i kommunens övriga verksamhetsstrategier, bl.a. i programmet för hälsofrämjande. Kulturfrågorna är därför till sin natur sådana att kulturenheten bör verka i ett brett samarbete med såväl andra enheter inom kommunen som med externa aktörer. I enlighet med kommunens strategiprogram för konst och kultur har kultur för barn och unga högsta prioritet Under verksamhetsåret fästes speciell uppmärksamhet vid kultur för äldre barn och ungdomar, vilka hittills haft begränsade möjligheter att ta del av och i kulturella aktiviteter. Dessutom består ryggraden i kulturlivet i kommunen av verksamhet som ordnas av föreningar, organisationer och andra kulturaktörer, såväl på professionell som på amatörmässig basis. Kulturenheten visar sin uppskattning för denna verksamhet, samt stöder och uppmuntrar denna, trots att den ligger utanför det kommunala beslutandet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Insikten ökar i samhället om att konst och kultur främjar hälsa och välmående. Det förslag till barnkulturpolitiskt program som Undervisnings- och kulturministeriet godkände år 2014, lyfter fram behovet av att stärka barn och ungas hälsa genom konst och kultur. Konstämnen främjar barnens självkänsla, inlärning och trivsel. Enligt programmet bör barnens kulturella rättigheter beaktas i kommunens välfärdsberättelser och kommunerna skall få stöd i att utarbeta planer för kulturfostran för barn och unga. Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull resurs och möjlighet som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. Undervisnings- och kulturministeriets expertorgan för konst, Centret för konstfrämjande, har utsett procentkonst till ett av sina viktigaste tyngdpunktsområden under de kommande åren. Kommunens satsningar på procentkonst i Kimito nya daghem och Amosparkens skola kommer därför att få uppmärksamhet, även utanför kommunens gränser. EKONOMIPLAN 2015-2017 Kultur för barn och unga har även i fortsättningen högsta prioritet i kommunen. Speciellt uppmärksamhet fästes vid barn och ungas möjligheter till mångsidigt konst och kulturutövande samt vid att öka tillgängligheten för dessa åldersgrupper. 116
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Kultur Ansvarsperson: Kultursekreteraren I skola och daghem satsas på utveckling av kreativa inlärningsmiljöer och i samband med renovering och nybyggnation beaktas principerna för procentkonst. Kulturenheten bevakar att arbetet med att utveckla och vårda Bio Pony fortsätter. Satsningar på kultur- och kulturturism i och kring Dalsbruk fortsätter i samarbete med externa arrangörer. BINDANDE MÅL 2015 Mål Kultur för barn och unga ges högsta prioritet Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet med att utarbeta en kulturläroplan fortgår Kulturprojekt i skola, daghem och bibliotek förverkligas i samarbete med enheterna Musikteaterprojekt med mångsidiga möjligheter till kulturaktiviteter Uppföljning 31.12.2015 Arbete med kulturläroplan fortgår i samarbete med Sagalund Kultur i dagis och skola i samarbete med bl.a. Luckan Musikteaterprojektet pågår i samarbete med Arkipelag Satsningar på kulturarv, kulturmiljö och estetik Enheten bevakar sina intressen i renoveringen av Bio Pony Procentkonst tillämpas i Kimito nya dagis och Amosparkens skola Uppföljning 31.12.2015 Bio Pony fasaden har renoverats. Planering av ny teknik och el pågår Procentkonst har integrerats i Silva nya daghem. Mångsidigt kulturliv året om Ett variationsrikt kulturutbud för alla åldrar, i alla kommundelar Kulturbidrag beviljas för kulturverksamhet. Uppföljning av bidrag Systemet med kulturvänner utvecklas Uppföljning 31.12.2015 Systemet med kulturvänner har utvecklats med kulturapotek och kulturpiller. 117
BILDNINGSAVDELNING Enhet: Kultur Ansvarsperson: Kultursekreteraren NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS14 BG 15 BS15 Evenemang, egna/samarbete 33 33 30 35 Antal filmvisningar 117 105 100 111 Filmvisningar, besökare 3 720 4 979 4 000 5 100 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS14 BG 15 BS15 Kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 KULTURENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 16 109 27 583 52 940 52 940 19 073 Personalkostnader -35 860-33 558-38 967-38 967-24 400 Köp av tjänster -39 524-35 238-47 347-47 347-48 827 Material, varor och tillbehör -2 436-1 917-7 700-7 700-1 506 Understöd och bidrag -211 123-210 420-210 420-216 839 Övriga verksamhetskostnader -33 237-31 527-36 918-36 918-28 750 VERKSAMHETSKOSTNADER -320 919-313 363-341 352-341 352-320 323 VERKSAMHETSBIDRAG -304 810-285 780-288 412-288 412-301 250 AVVIKELSER BG15 BS15 Extra bidrag för historik till Sagalunds museistiftelse + 6938 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kulturlivet på Kimitoöns har fortsatt att expandera under året. Trots att kulturevenemang till stor del ordnas av externa arrangörer, förutsätts kommunala satsningar, bl.a. lokaler och utrustning, marknadsföring och information samt evenemangs- och artistservice. Med det växande kulturutbudet har därför även kultursekreterarens arbetsinsats ökat. Tyngdpunkten och styrkan i kommunens kulturverksamhet ligger på samarbete och nätverkande, såväl med andra enheter inom kommunen som med externa kulturaktörer. En utmaning är att upprätthålla och ytterligare utveckla detta samarbete. Under året har samarbetet med äldreomsorgen utökats genom satsningar på kulturpiller för äldre. I slutet av året fördes kulturenheten över till fritidsenheten. I framtiden kommer därför kulturverksamheten att närmare integreras i övrig fritidsverksamhet på Kimitoön. 118
16.4 Omsorgsavdelningen Omsorgsavdelningens förvaltning Socialenheten Äldreomsorgsenheten Hälsovårdsenhet Specialsjukvård Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 1 % 36 % 16 % 23 % Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet 24 % Hälsovårdsenhet Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 2 % 4 % 5% 0 % 51 % 38 % Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 119
OMSORGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 903 083 852 300 852 300 1 005 985 118,03 % Avgiftsintäkter 1 848 202 1 656 000 1 656 000 1 839 142 111,06 % Understöd och bidrag 377 917 257 973 257 973 277 620 107,62 % Hyresintäkter 136 804 175 002 175 002 174 220 99,55 % Övriga verksamhetsintäkter 123 455 103 800 103 800 90 314 87,01 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 389 461 3 045 075 3 045 075 3 387 282 111,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 7 928 875 8 706 440 45 600 8 752 040 8 251 587 94,28 % Lönebikostnader Pensionskostnader 2 232 422 2 330 754 7 840 2 338 594 2 226 645 95,21 % Övriga lönebikostnader 419 892 567 957 2 560 570 517 459 404 80,52 % Lönebikostnader 2 652 314 2 898 711 10 400 2 909 111 2 686 049 92,33 % Personalkostnader 10 581 189 11 605 151 56 000 11 661 151 10 937 636 93,80 % Köp av tjänster 14 856 206 13 399 818 420 000 13 819 818 14 856 266 107,50 % Material, förnödenheter och varor 678 673 654 100 2 600 656 700 680 445 103,62 % Understöd 947 808 927 050 80 000 1 007 050 1 153 028 114,50 % Hyreskostnader 1 361 979 1 498 547 1 498 547 1 398 479 93,32 % Övriga verksamhetskostnader 100 924 76 050 3 400 79 450 77 250 97,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADE 28 526 779 28 160 716 562 000 28 722 716 29 103 104 101,32 % VERKSAMHETSBIDRAG -25 137 318-25 115 641-562 000-25 677 641-25 715 823 100,15 % AVSKRIVN. ENLIGT PLAN -155 377-264 690-264 690-215 985 81,60 % RÄKENSK.PER. RESULTAT -25 292 695-25 380 331-562 000-25 942 331-25 931 808 99,96 % Ändring i dispositionsplanen: Anslag uppgående till 68 130 euro flyttas inom hälsovårdsenheten från läkarmottagningarna, rådgivningaran, tandvården och bäddavdelningarna till ett nytt kostnadsställe, instrumentvården. Kostnadsstället behövs för att förbättra kostnadsuppföljningen för instrumentvårdens del. Budgetändring: Tilläggsanslag 62 000 euro: Personalkostnader 56.000 euro, anställning av en socialarbetare och en familjearbetare. Övriga kostnader 6.000 euro. Tilläggsanslag 500 000 euro: Socialenheten 200 000 euro. Specialsjukvården 300 000 euro. 120
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare, en vårdkoordinator och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, vård i hemmet och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Under 2014 har man kommit till att avdelningen även i fortsättningen behöver ett eget centrallager. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. Under 2013-2015 kommer kommunen att delta i ett projekt som heter Välmående barn och unga tillsammans med Pargas. Detta sker inom ramen för det nationella KASTE-programmet. Projektets målsättning är att minska på barnskyddskostnaderna genom att bl.a. förändra servicestrukturer, klargöra serviceprocesser, ta med familjerna i arbetet och stöda familjerna. Man kommer att utvärdera arbetet under projektet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Den parlamentariska styrgruppen för strukturreformen inom social- och hälsovården, som tillsatts av socialoch hälsovårdsministeriet, har upprättat ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och till vissa lagar som hänför sig till den. Utkastet grundar sig på regeringsprogrammet. Kommunerna skall senast 14.10 2014 avge utlåtande om utkastet till proposition. Det är meningen att de lagar som ingår i propositionen träder i kraft i början av 2015. Om lagförslaget godkänns kommer fem social- och hälsovårdsområden att ansvara för ordnadet av alla social- och hälsovårdstjänster i hela landet. Alla kommuner (förutom de åländska) kommer att höra till ett social- och hälsovårdsområde. Tjänsteproduktionen kommer att skötas av stora kommuner och samkommuner som även kan köpa tjänster av t.ex. privata serviceproducenter eller av andra organisationer. Personalen överförs till de nya tjänsteproducenterna. Kommunerna skall, om lagförslaget träder i kraft, fortfarande stå för kostnaderna för social- och hälsovården. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, d.v.s. den s.k. äldreomsorgslagen, har trätt i kraft 1.7 2013 och kommer stegvis att tillämpas. En ny socialvårdslag är under beredning och torde träda i kraft 2015. Den kommer sannolikt att medför nya uppgifter inom den kommunala socialvården. Användningen av nationella patient- och klientarkiv planeras och förbereds. earkivet tas först i bruk av hälsovården och i ett senare skede tar socialvården ibruk motvarande elektroniskt arkiv. 121
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen EKONOMIPLAN 2015-2017 Verksamheten leds redan nu så att man beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården. - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. Stora organisationsförändringar har redan ägt rum men mindre justeringar bör ännu göras. - Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan beaktas då man planerar de kommande årens verksamhet. - En vårdkoordinator på deltid behövs för koordinering av främst av bäddavdelningens och äldreomsorgsenhetens patientströmmar. - Under pågående fullmäktigeperiod revideras välfärdsplanen för barn och unga tillsammans med Pargas. - En plan för hälsofrämjande färdigställs. - Utvecklingen av informationsteknologin medför att arbetsmetoderna förändras kontinuerligt. - Kommunen deltar i ett Kaste-projekt tillsammans med Pargas åren 2013-2015. Staten har beviljat projektet finansiering. Projektets målsättning är att stöda barn, unga och familjer. - Kommunen har anhållit om finansiering för ett sysselsättningsprojekt för bl.a. långtidsarbetslösa. Om finansiering inte erhåll (beslutet görs under oktober 2014) borde kommunen inom ramen för sin egen verksamhet koordinera sysselsättande verksamhet för långtidsarbeteslösa. För detta behövs en personalresurs. 122
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Förmansarbetet stöds Eftersträvad nivå / uppföljning Man ordnar gemensam fortbildning för omsorgsavdelningens förmän i enlighet med omsorgsavdelningens verksamhetsprogram. Uppföljning 31.12.2015 Åtta av avdelningens förmän har påbörjat en ledarskapsutbildning som leder till specialyrkesexamen. En utbildningsdag gällande den nya socialvårdslagen har ordnats för alla anställda som på något sätt berörs av lagen. Utbildning (totalt 5 dagar) för de som berörs av flyktingmottagning har ordnats Omsorgsavdelningen satsar på sysselsättande Man ökar sysselsättningen bland de långtidsarbetslösa, verksamhet vilket minskar kommunens kostnader Uppföljning 31.12.2015 Antalet personer som deltagit i rehabiliterande arbetsverksamhet har minskat från 25 (2014) till 21 (2015) och antalet dagar har sjunkit från 1462 till 1205. Man bekantar sig med nya tekniska lösningar för kommunal social- och hälsovård Man planerar ibruktagning av ny teknik som underlättar patient- och klientarbetet Uppföljning 31.12.2015 Tidsmässigt infaller presentationerna av ny teknik först under första halva året 2016. Alla omsorgsavdelningens verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall Samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall och ser över sorteringsprocessen för denna typ av avfall. Uppföljning 31.12.2015 Avdelningens samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Omsorgsnämnden, sammanträden 8 6 9 7 Äldrerådet, sammanträden 5 6 5 7 Mätare Kimitoöns omsorgsavdelning totalt Nettokostnad /invånare 3 445 3 623 3 602 3 722 123
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Omsorgschef 1 1 1 1 Förvaltningschef 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare 1 1 1 1 Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 4,1 4,1 OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 67 938 57 282 8 978 8 978 28 358 Personalkostnader -365 339-278 175-251 400-251 400-247 261 Köp av tjänster -54 769-47 217-38 173-38 173-42 463 Material, varor och tillbehör -3 880-2 917-6 100-6 100-6 114 Understöd och bidrag -88-5 800-5 800-3 300 Övriga verksamhetskostnader -31 587-35 604-32 153-32 153-28 776 VERKSAMHETSKOSTNADER -456 646-364 001-333 626-333 626-327 914 VERKSAMHETSBIDRAG -388 708-306 720-324 648-324 648-299 557 AVVIKELSER BG15 BS15: Ökade intäkter -19 400 - Statens stöd till projekten Kaste och Syko -10 200 - Övriga understöd och bidrag av staten (earkiv projektet) -8 600 Minskade kostnader -5 700 Verksamhetsbidrag -25 100 124
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen ALLMÄN OCH EKONOMISKA ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Personalstyrkan har bibehållits på samma nivå som under de senaste åren. Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen och ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sju medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. En gång i månaden hålls ett utvidgat ledningsgruppsmöte. Då deltar dessutom alla avdelningens förmän och ledningsgruppen. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade ledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, Kompetenscentret Oy Vasso Ab, Det finlandssvenska kompetenscentret för det sociala arbetet (FSKC), med Pargas gällande familjerådgivningsverksamheten och med A-klinikstiftelsen gällande missbrukarvården. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgsavdelningens verksamhetspunkter. Under de senaste åren har omsorgsavdelningen skapat ett krislager med vårdförnödenheter för exceptionella situationer. Nya förnödenheter skaffas årligen så att sortimentet utvidgas. Ett Kaste II-projekt (2013-2015) har förverkligats med Pargas. Målsättningen har varit att stöda barn, unga och familjer. Projektet, som har haft en halvtidsanställd i vår kommun, har avslutats hösten 2015. Avdelningens verksamhetsenheter har huvudsakligen förverkligat de mål som uppställts i budgeten och ekonomiplanen för 2015. Förmansarbetet har stötts främst i form av utbildning. Sysselsättningen av arbetslösa har underlättats bl.a. av samarbetet med kommunens nya Ekocenter. Omsorgens förvaltning har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med 25 091,49 euro. Hela avdelningen har överskridit sin budget (vilket inkluderat två tilläggsbudgeter) med 38 148,18 euro. Orsaken till tilläggsbudgeterna är den nya socialvårdslagen och specialsjukvårdens ökande kostnader. Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att den helt beror på i vilken riktning staten leder utvecklingen av social- och hälsovården. Dessutom ställer ny lagstiftning kontinuerligt nya krav på verksamheten. Den nya socialvårdslagen som trädde i kraft 1.4 2015 har medfört nya arbetssätt inom flera olika verksamheter. Utvecklingen av de nya arbetssätten är ännu på hälft. 125
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyn, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet minst två dagar/vecka i Dalsbruk. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 På riksomfattande nivå sker en total omstrukturering av social- och hälsovården. Personalen kommer inom de närmaste åren att förflyttas till annan arbetsgivare. Som en del av SOHÄ-reformen kommer det grundläggande utkomststödet att flytta till FPA fr o m 2017. Lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger av utvecklingsstörda ska samordnas, samtidigt revideras socialvårdslagen. En lag om multidisciplinär samservice för att främja sysselsättning är under beredning. Detta innebär att det ska bildas en servicecentral för arbetskraft där arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten samarbetar ännu närmare för att sysselsätta långtidsarbetslösa. Det föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att kommunerna ska betala hälften av arbetsmarknadsstödet för personer som fått arbetsmarknadsstöd 300-999 dagar och 70% av stödet för personer som fått arbetsmarknadsstöd minst 1000 dagar. Hittills har kommunen betalat 50% av arbetsmarknadsstödet då personen fått arbetsmarknadsstöd 500 dagar. EKONOMIPLAN 2015-2017 Kimitoöns kommun deltar i Kaste II Välmående barn och unga (1.8.2013-31.5.2015) som administreras av St Karins stad. Via projektet har en hälsovårdare varit anställd på halvtid för att utveckla och koordinera det förebyggande arbetet med barn och ungdomar på Kimitoön. Projektet avslutas under 2015. En trend i samhället är att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet har ökat under flera års tid även på Kimitoön. Samarbete med andra instanser som jobbar med barn och unga blir allt viktigare. Utvecklandet av det förebyggande arbetet inom alla sektorer där man jobbar med barn och unga är av största vikt. Inom barnskyddet ska utvärderingen av arbetet förbättras, för att bättre kunna svara på klientens behov. Inom vuxensocialarbetet jobbar man speciellt för att främja sysselsättningen. Utkomststödsklienternas antal ser ut att öka - för att förbättra smidigheten vid utkomstödsansökansförfarandet tas en elektronisk ansökningsblankett i bruk. Kommunen har som en fortsättning på SYKO-projektet (sysselsättningskoordination) ansökt om projektfinansiering för 2015-2017 för projekt Arbetskompaniet. För att främja sysselsättningen och ge ett arbetsverktyg till projektledaren inom Arbetskompaniet budgeteras större medel för lönesubvention. Enligt förhandsuppgifter kommer andelen av lönen som kan ersättas med lönesubvention att minska 2015. Kostnaderna för lönesubvention flyttades fr o m 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Fr o m 2015 görs ett eget kostnadsställe för sysselsättning för att bättre åskådliggöra kostnaderna för sysselsättning och skilja dem från övrigt socialt arbete. Från och med september 2014 köps missbruksarbetartjänster två dagar per vecka från A-kliniken. 126
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef BINDANDE MÅL 2015 Mål Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars arbetsmarknadsstöd kommunen till en del bekostar Eftersträvad nivå / uppföljning Sju personer färre i december 2015 än i december 2014 Uppföljning 31.12.2015 Lagstiftningen har förändrats vid årsskiftet 2014/2015 - kommunen betalar nu från att personen fått 300 dagar arbetsmarknadsstöd mot 500 dagar 2014. Under 2015 har antalet personer kommunen betalat för varierat mellan 46 och 58 personer/mån, totalt 104 personer och totalt 13 112 dagar. År 2014 var totala antalet personer 61 och antal dagar 8 218. Elektroniska ansökningar för utkomststöd och Andelen elektroniska ansökningar ökar under året, i handikappservice tas i bruk december 2015 uppgår de till 10 % Uppföljning 31.12.2015 Möjligheten att ansöka elektroniskt har tagits i bruk inom utkomststödet i april 2015. I december skickades 9,2% av ansökningarna elektroniskt. Inom handikappservicen har den elektroniska servicen inte ännu tagits i bruk. Blankett för utvärdering tas i bruk inom barnskyddet Utvärderingen leder till en dialog med klientfamiljen, vilket i sin tur leder till utvecklingsarbete Uppföljning 31.12.2015 Särskild blankett används inte, men man strävar efter att ha en utvärderingsdiskussion då klientskap avslutas. Hejda kostnadsökningen för färdtjänst Andelen färdtjänstresor som beviljas enligt socialvårdslagen ökar i jämförelse med resor beviljade enligt handikapplagen Uppföljning 31.12.2015 I jämförelse med 2014 har andelen klienter som beviljats färdtjänst enligt socialvårdslagen ökat från 7,4% till 9,4%. 127
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG15 ÄND BG15 BS 15 Barnskyddsanmälningar 223 168 150 150 177 Omhändertagna barn 31.12 11 10 11 11 10 Barn i eftervård 31.12 3 6 6 6 7 Färdtjänstresor 10 734 12 543 12 000 12 000 11 794 Färdtjänstresor enl. handikappservicel 9 952 11770 9 500 9 500 10 982 Färdtjänstresor enl. socialservicel 782 625 900 900 812 Färdtjänst, omsorgsl 148 315 Hushåll som erhåller utkomststöd 145 164 170 170 188 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG15 BS 15 Socialchef 0,8 0,88 1 1 1 Förmånshandläggare 1 1 1 1 1 Socialarbetare 2,33 3 3 3,58 3,58 Barnatillsyningsman 1 1 1 1 1 Familjearbetare 0,82 0,8 1 1 1 Familjehandledare 0,58 0,42 Socialhandledare 0,94 1 1 1 1 Totalt 6,89 7,68 8 9,16 9 128
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 213 131 331 243 230 620 230 620 245 755 Personalkostnader -392 730-708 306-471 401-56 000-527 401-482 790 Köp av tjänster -2 968 146-3 083 043-2 885 073-120 000-3 005 073-2 896 748 Material, varor och tillbehör -4 933-5 008-4 200-2 600-6 800-8 393 Understöd och bidrag -674 986-593 350-80 000-673 350-860 324 Övriga verksamhetskostnader -68 615-73 869-78 761-3 400-82 161-58 926 VERKSAMHETSKOSTNADER -4 091 571-4 545 212-4 032 785-262 000-4 294 785-4 307 180 VERKSAMHETSBIDRAG -3 878 440-4 213 969-3 802 165-262 000-4 064 165-4 061 426 AVVIKELSER BG15 BS15: Köp av tjänster Understöd -anstaltsvård, handikapp +200 000 -sysselsättning, handikapp +68 800 -färdtjänst enligt handikapplagen -123 500 -barnskydd --97 300 -andel av arbetsmarknadsstödet -91 900 -grundläggande utkomststöd -46 000 -personlig hjälp -44 700 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Riksdagen godkände en ny socialvårdslag 30.12.2014, vilken till största delen trädde i kraft 1.4.2015. Fullmäktige beviljade tilläggsanslag så att en socialarbetare och en familjehandledare kunde anställas fr o m 1.6.2015 inom familjeservice. Detta kom lämpligt som en fin fortsättning på KASTE-projektet. På sikt ska den nya socialvårdslagen leda till minskat behov av barnskydd, och antalet barnskyddsklienter minskar också p g a att man under tiden bedömningen av servicebehovet görs inte är klient inom barnskyddet utan inom socialvården. Socialvårdslagen berör alla klienter i behov av service, oberoende ålder. Implementeringen av lagen behöver tid. Fullmäktige beslöt på våren 2015 att kommunen ska ta emot kvotflyktingar, och en flyktinghandledare började arbeta i december 2015 för att förbereda kvotflyktingarnas ankomst i februari 2016. Projektet Arbetskompaniet förvaltas av förvaltningsavdelningen och sysselsättningsanslagen, kostnaderna för lönesubvention, flyttades därmed tillbaka till förvaltningsavdelningen fr o m 2015. Den rehabiliterande arbetsverksamheten sköts av socialenheten. Det grundläggande utkomststödet kommer att flytta till FPA fr o m 2017. Kvar i kommunen blir fortfarande det kompletterande och förebyggande utkomststödet. Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter att se över den lagstiftning som gäller personer med funktionsnedsättning. Lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda kommer att slås samman till en enda lag. Man planerar till exempel att föreskriva en övre åldersgräns på 75 år för särskild service för personer med funktionsnedsättning, vilket betyder att över 75- åringar framöver skulle ha möjlighet att få färdtjänst endast enligt socialvårdslagen. Den nationella social- och hälsovårdsreformen låter vänta på sig. 129
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen. Vård i hemmet är indelat i två huvuddistrikt. Södra distriktet, som inkluderar skärgården har kontorsutrymmen i Dalsbruk och Norra distriktet i Kimito. Vård i hemmet i Västanfjärd delas mellan de två distrikten och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin vård av Vård i hemmet Lammala och Silverbackens personal. Åldringshemmet Hannahemmet har under året minskat vårdplatserna för institutionsvård till förmån för effektiverat serviceboende. I januari 2015 hade Hanna-hemmet 13 vårdplatser inom effektiverat serviceboende och i december var antalet 17. Ansökan till FPA lämnades 2014 in för 18 vårdplatser, men eftersom ett flertal anhöriga motsatte sig förändringen, ändras vårdformen efterhand som platsen blir ledig. Almahemmet har under året haft 32 och Silverbacken 16 vårdplatser för effektiverat serviceboende. Platsantalet för institutionsvård har varierat mellan 36 och 32, beroende på platsantalet vid effektiverat serviceboende. I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem. Platsantalet är där 10. Totalt finns i Hanna-hemmets lokaliteter 59 vårdplatser. De nationella målen i Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (SHM 2013:15) rekommenderar att institutionsvården minskas till 2-3 % och effektiverat serviceboende ökas till 6-7 % till år 2017. Inom Kimitoöns kommun var motsvarande siffror 3,2 % respektive 6,5 % den 31.12.2015. Alla äldreomsorgens enheter dokumenterar besök och klientuppgifter elektroniskt fr.o.m. hösten 2014. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) trädde i kraft den 1.7.2013. Lagen har trätt i kraft successivt åren 2013-2015 och Institutet för hälsa och välfärd (THL) samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) övervakar via kommunenkäter att lagen efterföljs. Ett syfte med lagen är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande och förbättra dess möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut och utvecklandet av service som påverkar denna befolknings levnadsförhållanden. Socialvårdslagstiftningen har förnyats (30.12.2014/1301). Lagen trädde i kraft 1.4.2015, men gällande ökad service med låg tröskel för barn och ungdom (hemservice) redan 1.1.2015. EKONOMIPLAN 2015-2017 Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. En tillsvidareanställd hemvårdare och ett tillsvidareanställt vårdbiträde har utbildat sig till närvårdare via läroavtal, och fått sin examen i november 2015. Arbetet med att utveckla och stöda möjligheterna att bo längre hemma fortsätter. Äldreomsorgslagen kräver att kartläggningar, bedömningar och serviceplaner görs upp inom begränsad tid. Tvärsnittsunderökning med hjälp av RAVA-index (mätare för äldre personers rörelseförmåga och hjälpbehov) görs inom äldreomsorgens enheter en gång per år. Dessutom mäts RAVA-index alltid vid kartläggning av klienters vårdbehov. Allt fler av klienterna inom Vård i hemmet är i behov av sjukvårdsutbildad personal, vilket har medfört att närvårdare prioriteras framom hemvårdare vid tillsvidareanställningar. Under 2015 har antalet ansökningar till äldreomsorgens enheter med dygnetrunt vård ökat kraftigt och inför semesterstängningen av hälsocentralsjukhusets ena vårdavdelning köpte kommunen tillfälligt fyra vårdplatser av en privat serviceproducent. Den långa kön till äldreomsorgens enheter har gett upphov till en utvärdering av platsantalet i förhållande till de nationella målen. Äldreomsorgen strävar aktivt till att klienter vårdas i eget hem så länge som möjligt. Allting tyder dock på att behovet av vårdplatser inom effektiverat serviceboende kommer att vara större på Kimitoön än vad de nationella målsättningarna ger vid handen. Man följer rekommendationerna gällande dimensionering av personal och nuvarande kvalitetsrekommendationer om vård och tjänster för äldre på våra serviceenheter. 130
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Ett klientaktiverande och rehabiliterande arbetssätt bland äldreomsorgens personal Eftersträvad nivå / uppföljning Fortbildning och förakring i verksamhetens vårdfilosofi Äldreomsorgens personal arbetar klientaktiverande och rehabiliterande. Implementering av handlingsmodell för "Kraft i åren" Åldringshemmens och serviceboendenas personal utbildas till "Kunnonhoitaja" enligt Äldreinstitutets program för hälsomotion En "Kunnonhoitaja"-utbildning har anordnats under året. Anhörigsamtal inom Vård i hemmet Anhöriga till klienter med vård 7 dagar/vecka kontaktas och erbjuds möjlighet till anhörigsamtal Sjukskötarna har hållit anhörigsamtal med klienter och anhöriga hösten 2015. Erbjuder nattvård i hemmet Nattvård förverkligas inom Vård i hemmet senhösten 2015. En närvårdare patrullerar på ön. Nattvård har inte kunnat förverkligas inom Vård i hemmet 2015. Befattningarna har lediganslagits på nytt i början av 2016. Ansvarig arbetstagare En ansvarig arbetstagare finns utsedd 1.1.2015. Arbetsuppgifter och verksamhet formas och utvecklas. Deltidsbefattning som ansvarig arbetstagare har utsetts 2015. Behovet av ansvariga arbetstagarens tjänster har varit mindre än beräknat. Plan för egenkontroll Äldreomsorgens verksamhetspunkter har en plan för egenkontroll Alla äldreomsorgens verksamhetspunkter har en plan för egenkontroll. En förbättrad och enhetlig elektronisk dokumentation inom omsorgen. Kontinuerlig utbildning och utveckling av dokumentationen inom äldreomsorgens enheter. Alla äldreomsorgens verksamhetspunkter har en enhetlig elektronisk dokumentation.sättet att dokumentera utvärderas och förbättras via interna personaldiskussioner och utbildningar. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Hemvårdsbesök 47.410 56.207 50.000 50.000 52.689 Dag-center besök 2.118 2.291 3.000 3.000 2.211 Stöd för närståendevård klienter/år 41 54 70 70 66 Lätt serviceboende, vårddygn 3.068 2.873 3.400 3.400 3.617 Effektiverat boende, vårddygn 11.481 16.992 23.100 23.100 22.226 Institutionsvård, vårddygn 21.946 16.292 10.850 10.850 12.644 131
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef Mätare BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 14 BS 15 Hemvård euro/besök 30,77 26,49 32,18 32,18 29,34 Lätt serviceboende /boendedag 19,78 45,84 43,35 43,35 39,53 Effektiverat boende Almahemmet /boendedag 58,56 115,60 125,99 125,99 111,97 Hannahemmet /vårddygn 105,93 105,93 106,27 Silverbacken /boendedag 107,07* 104,28* 119,73* 119,73* 107,58* Institutionsvård Almahemmet /vårddygn 151,79 ** ** ** ** Hannahemmet /vårddygn 101,59 92,86 111,83 111,83 90,37 *innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd ** ingen institutionsvård på Almahemmet fr.o.m. 2014 Förändring i nyckeltal: Effektiverat serviceboende har varit lägre än planerat och institutionsvården högre än planerat under året. Detta beror på att flertalet anhöriga motsatt sig förändringen och vårdformen har då ändrats först när platsen blivit ledig. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Äldreomsorgschef 1 1 1 1 1 Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Förmän 3 4,6 4,6 4,6 4,6 Ansvarig arbetstagare 0 0 0,4 0,4 0,4 Ansvarig sjukskötare 3 3 3 3 3 Teamdragare 4 0 0 0 0 Sjukskötare/Hälsovårdare 7 11,4 12,5 12,5 14,9 Närvårdare/Primärskötare 43,55 50,30 49,4275 49,4275 55,98 Mentalvårdare 1 1 1 1 1 Konditionsskötare 1 1 1 1 1 Hemvårdare 18,5 13,75 14,75 14,75 12 Hemhjälpare 1,55 1,55 1,55 1,55 1,55 Vårdbiträde 9 9 9 9 6 Anstaltsvårdare 3 3 3 3 3 Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson 1 0,5 0,5 0,5 Totalt 100,757 103,757 105,885 105,885 109,0849 Förändringar: Hemvårdar- och vårdbiträdesbefattningar har ersatts med närvårdarbefattningar vid pensionering. Sjukskötarresursen utökats inom Vård i hemmet och Hanna-hemmet, som många år haft obesatta sjukskötarbefattningar. 132
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 2 049 876 2 108 462 1 954 870 1 954 870 2 151 727 Personalkostnader -5 070 931-5 264 342-5 611 675-5 611 675-5 516 343 Köp av tjänster -1 105 925-1 122 417-1 142 285-1 142 285-1 125 214 Material, varor och tillbehör -240 229-240 128-208 900-208 900-248 363 Understöd och bidrag -265 908-319 900-319 900-282 013 Övriga verksamhetskostnader -896 376-833 264-962 644-962 644-904 536 VERKSAMHETSKOSTNADER -7 533 725-7 726 057-8 245 404-8 245 404-8 076 469 VERKSAMHETSBIDRAG -5 483 849-5 617 595-6 290 534-6 290 534-5 924 742 AVVIKELSER BG14 BS14: Ökade inkomster för vårddagar (anstaltsvård) + 109 325 Minskade personalutgifter + 95 332 Ökade inkomster pga rätten att byta hemkommun (1377-1378/2010 16 a) + 52 060 Minskade utgifter för interna hyror + 47 532 Ökade inkomster från Statskontoret pga militärtjänstersättningar + 43 963 Minskade utgifter för intern mattjänst + 26 542 Ökade kostnader för köp av kundtjänster - 23 937 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med 365 823. Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit 109 300 mera än budgeterat p.g.a. att Hanna-hemmets planerade förändring av vårdform förverkligades successivt. Inkomsterna för effektiverat serviceboende (måltidsersättningar, hyror och avgift för hemvård) har i någon mån varit mindre än beräknat. Krigsinvalider med minst 20 %:s invaliditetsgrad har rätt till gratis vård. Utgifterna för vården ersätts av Statskontoret. Dessa utgifter har under året varit större än beräknat och har därför även inbringat större inkomst från Statskontoret än beräknat. Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Tre sådana vårdplatser har under året inbringat 102 000 (budgeterade inkomster 50 000 ), eftersom personernas tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice. Den slutliga interna hyran och interna mattjänsten har varit lägre än budgeterat under året. Under sommaren 2015 köpte kommunen 4 vårdplatser vid ett privat serviceboende för missbrukarvård och vård av äldre, vilket utgjorde en tilläggskostnad på knappt 24 000. 133
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis finns en hälsovårdarmottagning, och hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och bäddavdelning. Hälsostationen i Kimito fungerar som huvudhälsostation. Där finns också hälsocentralens röntgen. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Ur ett nationellt perspektiv sett, är hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välbefinnande, arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna. Verksamheten bygger på förebyggande hälso- och sjukvård och välfungerande hälsotjänster som är tillgängliga för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdens verksamhet bestäms och styrs i hög grad av lagstiftningen. Stadganden som gäller verksamheten och servicen har flyttats bort från folkhälsolagen och specialsjukvårdslagen, och finns nu i den nya Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), som var ett första steg i en reform av hela social- och hälsovården. Lagens utgångspunkt är att klienternas ställning, tjänsterna och vården ska förbättras. Klienten får t.ex. välja vårdplats friare och i mån av möjlighet en viss yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda henne/honom. I den nya Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den så kallade äldreomsorgslagen, finns bl.a. stadganden som gäller hälso- och sjukvårdstjänster för den äldre befolkningen. Enligt en proposition till ny lag ska ordnandet och produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna separeras. Ansvaret för att ordna vården kommer i så fall att ankomma på fem social- och hälsovårdsområden (vårdområden). Den finländska social- och hälsovårdspolitiken leds och reformeras med det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste). Programmets målsättning är att minska skillnaderna i välbefinnande och hälsa och att ordna strukturerna och tjänsterna inom social- och hälsovården kundinriktat och ekonomiskt hållbart. EKONOMIPLAN 2015-2017 Kimitoön ansluter sig till den nationella earkivtjänsten i KanTa-tjänsterna under år 2015. I det första skedet är det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, men tjänsten utvidgas fortlöpande. earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation, och uppkopplingen till earkivet föranleder en omfattande skolning av hälsovårdsenhetens personal. Inga uppgifter finns ännu tillgå angående vilka förändringar social- och hälsovårdsreformen kommer att föra med sig inom informationsbehandlingens område, men beredskap för förändringar behöver finnas. 134
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen antingen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana försvårar utvecklingen av verksamheten. Också för personalen betyder en fungerande och motiverande arbetsmiljö mycket. Oberoende av social- och hälsovårdsreformen är det verksamhetsmässigt och ekonomiskt helt nödvändigt att skapa tidsenliga och fungerande utrymmen för hälsovården på Kimitoön. Omsorgsnämnden har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i maj år 2013. Vidare har en utvidgning av Kimito hälsostation och hälsocentralsjukhus (f.d. bäddavdelning) planerats i samarbete med FCG. Inom hälsovårdens verksamhetsområde är rekryteringen av behörig personal fortsättningsvis en utmaning. Tillgågen till vikarierande läkare har eventuellt blivit något bättre, men fortsättningsvis är endast en av sex läkartjänster besatt av ordinarie tjänsteinnehavare. På tandläkarsidan är situationen om möjligt ännu sämre, och bara en av tre tandläkartjänster sköts av ordinarie tjänsteinnehavare. Det har visat sig vara svårt att rekrytera också vikarierande vårdpersonal och personal till olika specialistuppgifter. År 2015 reduceras hälsostationernas och bäddavdelningarnas verksamhet på sommaren för att möjliggöra en patientsäker vård. Inom rådgivningsverksamheten planeras en omstrukturering, och all sjukvård koncentreras till läkarmottagningarna för att minska överlappande funktioner. Rådgivningarna satsar på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. De viktiga processer och det sektoröverskridande samarbetet som har startat under Kaste II -projektet Välmående barn och unga åren 2013-2015 behöver få en fortsättning. Seniorrådgivningen blir en del av rådgivningarnas verksamhet, och inom den sköts minnesmottagningen. I samarbete med bl.a. fritidsenheten planeras en motionsrådgivning. Ett arbete med att kartlägga förekomsten av kroniska sjukdomar påbörjas. Under ekonomiplaneperioden utreds behovet av en psykiatrisk sjukskötare och av en ergoterapeut till hälsocentralens öppenvård. Hur hälsocentralens fysioterapitjänster prioriteras utreds också. Den evidensbaserade vården utvecklas. Rådgivningen till kunder/patienter förbättras och patienterna uppmuntras till delaktighet och egen aktivitet i vårdfrågor. Patientsäkerheten är ett fortgående tema under åren 2015-2017. Röntgenutrustningen förnyas år 2015. Benämningen bäddavdelning ändras till hälsocentralsjukhus, vilket bättre beskriver verksamheten idag. 135
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Att ta i bruk earkiv-tjänsterna. Kimitoön tar i bruk earkivtjänsterna planenligt. Uppföljning 31.12.2015 Utbildning har hållits för personalen och earkivet har tagits i bruk planenligt. Att hälsovårdsenheten har funktionella verksamhets- Planeringen av en utvidgningen av Kimito hälsostation och utrymmen. hälsocentralsjukhus fortsätter med beaktande av hälsovårdens verksamhet som helhet. Uppföljning 31.12.2015 Personalen med i förberedelserna och skapande av skisser. Planeringen fortsätter. Att koncentrera sjukvården inom öppna vården till Rådgivningarnas diabetes- och vuxenmottagningar blir läkarmottagningarna. en del av läkarmottagningarnas verksamhet. En hälsovårdar-/sjukskötarresurs flyttas också. Förekomsten av olika kroniska sjukdomar kartläggs. Uppföljning 31.12.2015 På grund av utrymmesbrist har detta ej kunnat förverkligas detta år Att utveckla hälsofrämjande arbete. Inom rådgivningsarbetet förankras processerna som påbörjats i Kaste II -projektet (Välmående barn och unga). Hälsovanor och -beteende hos kommuninvånarna kartläggs och förverkligas kampanjer kring t.ex. näring, motion, missbruk, våld. Utbildning i ICDP (vägledande samspel) fortsätter, för hälsovårdarna i första hand. Uppföljning 31.12.2015 Hälsa för barn och ungdomsfamiljer har fått fotfäste och har främjat samarbetet mellan bildning, social och hälsovårdsenheten. Familjeservicen har utvecklats.inom rådgivningen och skolhälsovården. En plan gällande familjevåld har planerats och fortgår. Utbildningen i ICDP (vägledande samspel) fortsätter bland hälsovårdare, kommunen har nu egen ICDP-utbildare och kan lättare implementeras inom hälsovården. Motionsrådgivningen (LiPaKe), samarbete med fritidsenheten har startas upp och fortsätter. På hälsocentralsjukhusen bedöms de äldres näringstillstånd, behovet av näringsterapi utvärderas och vårdåtgärder påbörjas. 136
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Att utveckla seniorrådgivningen. Seniorrådgivningen får en 20 % sjukskötarresurs. Minnesmottagningen koncentreras till seniorrådgivningen. Uppföljning 31.12.2015 En 20% sjukskötarresurs har fungerat under seniorrådgivningen och geriatrikertjänster har köpts in, temaeftermiddagar har hållits. Att inom tandvården satsa på förebyggande arbete. Tandvården förverkligar i samarbete med Kimitoöns Vatten kampanjen "Vatten släcker törsten", nu med inriktning på de äldres muhälsa. Uppföljning 31.12.2015 Kampanjen har inte kunnat förverkligas p.g.a. att hälsocentralen inte har haft någon anställd munhygienist. Att förbättra patientinformationen Infomappar om munhälsovård utabetas och informationen på hemsidorna utvecklas och förbättras inom alla verksamhetsområden. Uppföljning 31.12.2015 Informationen på hemsidorna diskuterats och under planering, telefontiderna har förenhetligats inom rådgivningen. Att fortsätta utveckla patientsäkerheten. Varje verksamhetspunkt har en patientsäkerhetsplan och plan för hur den uppdateras. "Checklistor" och förfaringssätt gällande korrigerande åtgärder utarbetas. Inom bäddavdelningarna informeras och aktiveras patienterna i frågor som rör patientsäkerheten. Uppföljning 31.12.2015 All vårdapparatur har kartlagts och registerförts, kalibrering och uppföljning har systematiserats. På hälsocentralsjukhusen har patientsäkerhetsplanen och checklistor vidareutvecklats. Vikten av patienters och anhörigas delaktighet i utvecklingen av patientsäkerheten har poängterats. Att öka vårdkvaliteten och stärka vårdpersonalens Evidensbaserad kunskap, d.v.s. elektroniska Käypä hoito kunskap. -sidor och sjukvårdsdistriktes Hoitoreitit -sidor, används i det dagliga arbetet. Sjukvårdsdistriktets expertis anlitas aktivt. För läkarmottagningarnas vårdpersonal utreds möjligheten att använda elektroniskt beslutsstöd vid bedömning av vårdbehov. Uppföljning 31.12.2015 Evidensbaserad kunskap, d.v.s. elektroniska Käypä hoito hoitoreitit, THL, AVI:s direktiv används i det dagliga arbetet. Sjukvårdsdistriktets expertis används och personalen deltar i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk bl.a nätverk gällande sårvård, hygien och infektion, neurologiska sjukdomar och vård för minnesstörningar. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Besök, primärhälsovård 30 380 29 796 30 800 30 476 Besök, stödtjänster 24 922 23 971 23 300 24 638 Besök, tandvård 8 879 9 012 8 800 8 341 Vårddygn, Hälsocentralsjukhuset, Dalsbruk 6 796 6 202 6 235 6 094 Vårddygn, Hälsocentralsjukhuset, Kimito 7 977 7 939 7 330 7 864 137
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Mätare BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård 1 515 1 354 1 400 1 325 Besök/vårdpersonal, stödtjänster 4 512 4 340 4 219 4 461 Platsantal, hvc-sjukhuset Dalsbruk (DHS) *) 23 23 23 23 Platsantal, hvc-sjukhuset Kimito (KHS) *) 27 27 27 27 Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Dalsbruk 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, hvc-sjukhuset Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 49,71 45,68 49,85 53,00 Tandvård, /besök 89,81 90,23 95,47 94,54 Vårddygn DHS, /dygn 186,25 209,57 220,78 204,08 Vårddygn KHS, /dygn 177,02 181,87 209,14 181,27 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under sommarmånaderna kan platsantalen avvika från de angivna antalen. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Ledande läkare 1 1 1 1 Vårdchef 0 1 1 1 Ledande skötare öv 1 0 1 0 Ledande skötare bädd 1 0 1 0 Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,284 10,284 9,784 9,784 Läkare 4 5 5 5 Avdelningsskötare 1 2 1 2 Bitr. avdelningsskötare 3 2 3 2 Sjukskötare 16,5 16,5 16,7 17,7 Primärskötare/Närvårdare 15 15 16 16 Vårdresurs bädd 0 1 0 0 Mottagningsbiträde 3 3 3 3 Instrumentvårdare 2 2 2 2 Hälsovårdare 7 8 7 8 Psykolog 1,75 2 2 2 Talterapeut 0,5 1 1 0 Laboratorieskötare 2,523 2,523 2,523 2,523 Röntgenskötare 1 1 1 1 Fysioterapeut 3 3 3 3 Tandläkare 3 3 3,5 3,5 Munhygienist 1 1 1 0 Tandskötare 5 5 5 5 Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,284 0,284 Sammanlagt 85,048 87,798 88,498 86,498 138
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 892 657 892 474 850 607 850 607 961 442 Personalkostnader -4 195 213-4 156 326-5 104 510-5 104 510-4 540 848 Köp av tjänster -1 847 042-1 667 856-1 128 623-1 128 623-1 778 605 Material, varor och tillbehör -439 716-430 619-434 900-434 900-417 575 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -487 050-520 166-501 039-501 039-483 491 VERKSAMHETSKOSTNADER -6 969 022-6 774 967-7 169 072-7 169 072-7 220 520 VERKSAMHETSBIDRAG -6 076 365-5 882 493-6 318 465-6 318 465-6 259 078 FÖRÄNDRINGAR BG15 BS15: Ökade försäljningsintäkter -68 900 - Ökade ersättningar av staten (ersättning för specialiserande läkare -31 300 - Ökade försäljningsintäkter (företagshälsovård och övrigt) -37 500 Ökade avgiftsintäkter (hvc-sjukhus, tandvård, läkartjänster) -46 700 Minskade understöd och bidrag och övriga verksamhetsintäkter +4 900 Minskade personalkostnader (obs. kostnaderna för hyrd arbetskraft) -563 700 Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) +650 000 - Ökade kostnader för köp av kundtjänster (besök i andra kommuner/ samkommuner och hos privata serviceproducenter) +38 700 - Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och andra köpta öppenvårdstjänster +77 500 - Ökade kostnader för adb-tjänster +13 600 - Ökade kostnader för underhåll av maskiner och inventarier + 8 100 - Minskade kostnader för rese- och transporttjänster -3 900 - Ökade kostnader för patienttransporter + 9 100 - Ökade kostnader för soc.- och hälsovårdstjänster bl.a. laboratorieanalyser +13 500 - Minskade kostnader för utbildning -13 000 - Ökade kostnader för personalens företagshälsovård +5 700 - Ökade kostnader för hyrd arbetskraft +515 000 - Minskade kostnader för intern mattjänst -24 100 - Ökade kostander för intern IT-tjänst +10 500 Minskade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskr. nedan) -17 300 - Minskade kostnader för köp av litteratur och kontorsmaterial -5 000 - Ökade kostnader för köp av livsmedel +4 800 - Minskade kostnader för köp av beklädnad, -5 700 - Minskade kostnader för köp av läkemedel -3 400 - Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter +11 000 - Minskade kostnader för köp av inventarier -10 700 - Minskade kostnader för köp av övrigt material -5 500 Minskade kostnader för övrigt -17 500 - Ökade kostnader för övriga hyror +5 800 - Minskade kostnader interna hyror -37 300 - Ökade kostnader kostnadsförda fordringar +14 600 Verksamhetsbidrag -59 400 139
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allmänt Hälsovårdsenhetens verksamhetsbidrag enligt BS 2015 underskred det budgeterade verksamhetsbidraget med ca 59 400 euro, eller 0,9 %. Den största underskridningen finns att hitta inom personalkostnaderna, vilka ligger ca 560 000 euro under budget. För att kompensera bristen på ordinarie läkare, tandläkare och munhygienister har hyrd personal anlitats, till ett värde av sammanlagt ca 515 000 euro. Dessa under- respektive överskridningar tar i praktiken ut varandra. Verksamhetsintäkterna inbringade ca 110 000 euro mer än budgeterat. Överskridningar har i förhållande till budget gjorts inom nästan alla kostnadsställen som hör till hälsovårdsenhetens förvaltning, öppna vården och stödtjänsterna. Tandvården och hälsocentralsjukhuset har däremot underskridit budgeten. Verksamhetsbidraget för år 2015 är 6,4 % eller ca 377 000 euro högre än verksamhetsbidraget året innan. Fr.o.m. 1.1.2014 utvidgades möjligheten att välja hälsocentral att gälla alla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. För Kimitoöns del innebar det att 24 personer med annan hemkommun än Kimitoön år 2014 valde Kimitoöns hälsocentral till egen hälsocentral för minst ett år, och år 2015 gjorde ytterligare åtta personer samma val, sammanlagt alltså 32 personer under åren 2014-2015. Samtidigt har 21 personer med hemkommun Kimitoön valt en annan hälsocentral, 13 personer år 2014 och ytterligare åtta personer år 2015. Möjligheten till val av hälsocentral har inte haft någon synbar inverkan på hälsocentralens verksamhet. Kimitoöns hälsocentral kopplades upp till det nationella patientdataarkivet i mars 2015. Patientdataarkivet är en tjänst i vilken hälso- och sjukvårdsenheterna lagrar patientuppgifter ur sina egna datasystem på ett datasäkert sätt. Det elektroniska patientdataarkivet realiseras i etapper och av den anledningen införs uppgifter i arkivet så småningom vartefter användningen av arkivet utvidgas. Diskussionen om hälsovårds- och äldreomsorgsenhetens utrymmesbehov överskuggade budgetåren 2013 och 2014, och omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes slutligen av kommunfullmäktige i november 2014. Anslag för planerings-, renoverings- och tillbyggnadsarbeten upptogs i investeringsplanen för åren 2015-2017. Under hösten 2015 påbörjades arbetet med att uppgöra skisser över en renovering och utvidgning av Kimito hälsostation. Planen är att kunna inleda byggnadsarbetet efter sommaren 2016. Inom hälsovårdens verksamhetsområde har rekryteringen av behörig personal fortsatt att vara utmanande. Tillgågen till vikarierande läkare har var speciellt svår hösten 2015, och på tandläkarsidan har situationen inte varit nämnvärt mycket bättre. Det har visat sig vara svårt att rekrytera också vikarierande vårdpersonal och personal till olika specialistuppgifter. Åren 2014 och 2015 reducerades hälsostationernas och bäddavdelningarnas verksamhet på sommaren för att möjliggöra en patientsäker vård. Patientsäkerheten är ett fortgående tema för alla verksamhetspunkter inom hälsovården och omsorgsnämnden godkände år 2015 en plan för omsorgsavdelningens patientsäkerhetsarbete. Deltagandet i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk har utökats, och samarbetet upplevs som viktigt. Nätverksutbildningarna fortsätter och personalen deltar aktivt i dessa. I kommunen har nätverk inom sårvården, minnesvården och diabetesvården utvecklats. Hälsovårdsenhetens förvaltning överskred de budgeterade anslagen med ca 45 700 euro eller 19,5 %. 140
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Öppna vården Vårdarresurserna ökades inom läkarmottagningarnas verksamhet hösten 2015 (inom befintliga budgetanslag) för att belastningen på vårdarna har blivit allt större, och antalet besök har ökat. Vårdarna arbetar dels självständigt, med egen patientmottagning, och dels i tätt samarbete med läkarna. Den planerade omstruktureringen av rådgivningsverksamheten så att all sjukvård koncentreras till läkarmottagningarna har inte förverkligats p.g.a. utrymmesbrist, speciellt svår är situationen på Kimito läkarmottagning. Diabetesmottagningens verksamhet har fortgått som rådgivningarnas verksamhet och där har man omorganiserat utdelningen av diabetesmaterial. Man kartlägger också diabetikerna i kommunen och kommer att fortsätta det arbetet ännu år 2016. Fortsättningsvis utreds om det finns ett behov av en psykiatrisk sjukskötare inom kommunens öppenvård. En hälsovårdare arbetade deltid inom Kaste II -projektet Välmående barn och unga, vilket fortsatte t.o.m. september 2015. Inom ramen för projektet har gränsöverskridande mångprofessionellt samarbete för familjer utvecklats mellan hälsovården, socialenheten och bildningsenheten. Familjeserviceverksamheten inom socialenheten har startat upp år 2015 och samarbete med rådgivningen har inletts genast. Inom skol- och studerandehälsovården har den nya elevvårdslagen trätt i kraft och betytt nya samarbetsformer med bildningen och skol-/studerandehälsovården under år 2015. Också samarbete mellan barnrådgivningen och dagvården berörs, där samma lag påverkar förskolan och barndagvården. Rådgivnings- och hälsofrämjande verksamheten kartlades år 2014 och utvecklingen och effektiveringen har fortsatt under år 2015. De utvidgade hälsokontrollernas innehåll och metoder har utvecklats och fungerar nu inom alla enheter enligt de nationella direktiven. Seniorrådgivningen, inklusive minnesmottagningen, har fungerat som en del av rådgivningens verksamhet sedan 1.1.2015. Geriatrikertjänster har köpts, och koordinerats via seniorrådgivningen. Temaeftermiddagar har hållits under året. Åbonejdens Alzheimerförening och arbetsgruppen med representanter från hälsovården och äldreomsorgen har fortsatt med projektet Hjärningar och under planering och utveckling är vårdkedjan för patienter med minnesstörningar. Företagshälsovården har med socialenheten och TE-centralen utvecklat hälsogranskningarna för arbetslösa under år 2015, arbetet fortsätter och effektiveras under år 2016. Ett kvalitetsprogram för företagshälsovården har startats upp och utbildning har hållits. Under 2015 har man inlett planeringen av en utlokalisering av den kommunala företagshälsovården fr.o.m. 1.1.2017, i linje med gällande lagstiftning. Kommunen fattade år 2015 beslut om att ta emot kvotflyktingar år 2016, och den 2.2.2016 anlände en grupp med 20 syriska flyktingar till kommunen. Under slutet av året 2015 har en hälsovårdare varit med och förberett flyktingmottagandet och bl.a. planerat genomförandet av hälsokontroller. Talterapeuten som anställdes i december 2013 var arbetsledig hela år 2015, för att sedan sluta arbeta i kommunen. Under året köptes talterapitjänster därför av privata serviceproducenter. I februari 2016 lyckades kommunen igen anställa en talterapeut på deltid. Som helhet överskred öppna vården de budgeterade anslagen med ca 125 900 euro eller 5,3 %. 141
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Stödtjänsterna Fysioterapiverksamheten har löpt planenligt under året. Verksamheten inom laboratoriet har fungerat med deltidsarrangemang då en av de tre ordinarie anställda laboratorieskötarna beviljades avsked i början av år 2015. Också verksamheten inom röntgen har fungerat med deltidsarrangemang tills rekryteringen av en ordinarie anställd röntgenskötare lyckades från och med augusti 2015. Den direktdigitala ben- och thoraxröntgen och ortopantomografapparaten förnyades år 2015. Under år 2015 har kartläggningen av behovet av ergoterapeut i kommunen påbörjats och fortsätter år 2016. Ergoterapitjänster köptes i liten skala år 2015 av en privat serviceproducent. Som helhet överskred stödtjänsterna de budgeterade anslagen med ca 78 300 euro eller 9,6 %. Tandvården Verksamheten har inte kunnat bedrivas med full behövlig bemanning, och därför har budgeten underskridits. Av budgeterade 3,5 tandläkare har ca tre varit i arbete, och ingen munhygienist har varit anställd sedan augusti 2015. Hyrestandläkarnas antal har varit något lägre än tidigare p.g.a. att utbudet har varit mindre. Något flera direktanställda vikarier fanns år 2015, och en tillsvidareanställd tandläkare arbetade i en tandläkarbefattning fyra månader år 2015. Munhygienistarbetskraft har funnits att tillgå enbart som köptjänst eller som hyresarbetskraft. Antalet besök till tandvården var år 2015 sammanlagt 8 341 st till tandläkare, munhygienister och tandskötare. Avgiftsintäkterna överskred aningen det budgeterade, i och med att en allt större andel av besöken görs av vuxna, betalande, kunder. Alla kontroller av barn, liksom den förebyggande verksamheten, har förverkligats lagoch planenligt. Till hösten hade planerats en kampanj Vatten släcker törst, men den kunde inte förverkligas p.g.a. bristen på munhygienister. Målsättningen är nu att kunna förverkliga kampanjen under år 2016. Tandvården underskred de budgeterade anslagen med ca 32 300 euro eller 5,1 %. Hälsocentralsjukhuset Inom hälsocentralsjukhusets verksamhet har man satsat på en aktiverande vårdmiljö där avdelningarnas vårdideologi och vårdprinciper har lyfts fram. Patientens och anhörigas delaktighet i vården betonas. Hälsocentralsjukhuset har förankrat och vidareutvecklat projektet Kraft i Åren genom att rehabiliteringsplaner vidareutvecklats för patienterna. Ett ökat samarbete är under utveckling med hemvården och fortsätter år 2016. Benämningen bäddavdelning har ändras till hälsocentralsjukhus från och med hösten 2015. Hälsocentralsjukhuset underskred de budgeterade anslagen med ca 277 100 euro eller 12,8 %. 142
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna. svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster. har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Om förslaget till ny lag om ordnandet av social- och hälsovården och övriga lagar som hänför sig till denna träder i kraft1.1 2015 betyder det att specialsjukvården fr.o.m. 1.1 2017 administreras av det social- och hälsovårdsområde som kommunen hör till. Det kommer i så fall att finnas fem social- och hälsovårdsområden i landet. Kommunerna skall, om lagförslaget träder i kraft, fortfarande stå för kostnaderna för social- och hälsovården. Fr.o.m. 1.1 2013 har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna även de kommande åren. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är ansträngd. Hur detta kommer att påverka kommunen är inte klart. Alla kommuner skall ta i bruk earkivtjänsten senast 1.9 2014. Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. Kommunerna har redan länge väntat på att staten ger riktlinjer för framtidens hälso- och sjukvård på kommunal nivå. EKONOMIPLAN 2015-2017 Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. Kommunen kommer att fortsätta att köpa barn- och ungdomspsykiatriska tjänster både av sjukvårdsdistriktet och av en privat serviceproducent. 143
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inga straffavgifter från specialsjukvården Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer Uppföljning 31.12.2015 28 straffavgiftsdagar har uppkommit under bäddavdelningarnas sommarstängning (5 + 5 veckor) NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) 13 116 13 156 12 731 14 462 Antal vårdperioder (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) 1 267 1 216 1 222 1 206 SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader -198 044-174 041-166 165-166 165-150 395 Köp av tjänster -8 101 216-8 935 673-8 205 664-300 000-8 505 664-9 013 235 Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag -6 827-8 000-8 000-7 391 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER -8 306 627-9 116 541-8 379 829-300 000-8 679 829-9 171 021 VERKSAMHETSBIDRAG -8 306 627-9 116 541-8 379 829-300 000-8 679 829-9 171 021 AVVIKELSER ÄNDRAD BG15 BS15: Ökade kostnader Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt -418 502 euro 144
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISKA ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas från specialsjukvården till primärhälsovården erläggs nästan aldrig. Under 2015 uppkom dock straffavgifter för 28 dygn (11 480 euro) under sommarmånaderna när bäddavdelningarna turvis var stängda. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2015 varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett överskred specialsjukvården den ändrade budgeten med 491 192 euro. För Egentliga Finlands sjukvårdsdistriktes del kan man konstatera att antalet poliklinikbesök har ökat från 13 156 år 2014 till 14 462 d.v.s. med 1 306 besök under 2015. Antalet vårdperioder har hållit sig på samma nivå under 2015 som 2014. År 2014 var de 1 216 st och år 2015 1 206 st. Kommunerna väntar på att staten skall dra upp riktlinjer för social- och hälsovården i landet skall ordnas. Staten har planer på att social- och hälsovården skall integreras i sin helhet och ordnas enligt en landskapsmodell fr.o.m. 1.1 2019. Många stora frågor, gällande bl.a. finansieringen, är fortfarande oklara. 145
16.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknisk enhet Planläggningsenhet Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 17 % 31 % MoT förvaltning Tillsynsenhet 41 % 9 % 2 % Fastighetsenhet Samhällsteknikenhet Planläggning Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent Personalkostnader 2 % 5 % 1 % Köpta tjänster 22 % 38 % Material, förnödenheter och Understöd 32 % Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 146
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2015 BS BS 2014 BG 2015 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 3 658 536 3 886 048 3 886 048 3 638 163 93,62 % Avgiftsintäkter 321 367 251 000 251 000 295 291 117,65 % Understöd och bidrag 117 785 25 840 25 840 70 885 274,32 % Hyresintäkter 3 355 684 3 651 886 3 651 886 3 456 739 94,66 % Övriga verksamhetsintäkter 331 206 395 600 395 600 395 345 99,94 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 784 578 8 210 374 0 8 210 374 7 856 423 95,69 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 86 360 120 041-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 2 515 877 2 621 690 2 621 690 2 445 384 93,28 % Lönebikostnader 0 Pensionskostnader 664 337 701 602 701 602 674 190 96,09 % Övriga lönebikostnader 133 469 170 876 170 876 136 183 79,70 % Lönebikostnader 797 806 872 478 872 478 810 372 92,88 % Personalkostnader 3 313 683 3 494 168 0 3 494 168 3 255 756 93,18 % Köp av tjänster 2 800 494 2 807 915 2 807 915 2 770 588 98,67 % Material, förnödenheter och varor 1 827 618 2 088 879 2 088 879 1 881 241 90,06 % Understöd 160 624 169 000 169 000 158 195 93,61 % Hyreskostnader 400 483 422 367 422 367 408 027 96,60 % Övriga verksamhetskostnader 53 522 18 550 18 550 90 098 485,70 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 8 556 424 9 000 879 0 9 000 879 8 563 906 95,15 % VERKSAMHETSBIDRAG -685 485-790 505 0-790 505-587 442 74,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 517 141-1 623 480-1 623 480-1 590 649 97,98 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT -2 202 626-2 413 985 0-2 413 985-2 178 090 90,23 % 147
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2015 BS BS 2014 BG 2015 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 5 383 751 5 721 298 0 5 721 298 5 335 349 93,25 % Avgiftsintäkter 321 367 251 000 251 000 295 291 117,65 % Understöd och bidrag 117 785 25 840 25 840 70 885 274,32 % Hyresintäkter 3 355 684 3 651 886 3 651 886 3 456 739 94,66 % Övriga verksamhetsintäkter 594 000 775 600 0 775 600 659 276 85,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 772 588 10 425 624 0 10 425 624 9 817 539 94,17 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 86 360 120 041-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 2 515 877 2 621 690 0 2 621 690 2 445 384 93,28 % Lönebikostnader Pensionskostnader 664 337 701 602 701 602 674 190 96,09 % Övriga lönebikostnader 133 469 170 876 170 876 136 183 79,70 % Lönebikostnader 797 806 872 478 872 478 810 372 92,88 % Personalkostnader 3 313 683 3 494 168 0 3 494 168 3 255 756 93,18 % Köp av tjänster 3 560 040 3 783 045 3 783 045 3 491 171 92,28 % Material, förnödenheter och varor 2 183 022 2 440 479 2 440 479 2 245 933 92,03 % Understöd 160 624 169 000 169 000 158 195 93,61 % Hyreskostnader 400 483 422 367 422 367 408 027 96,60 % Övriga verksamhetskostnader 81 858 37 550 0 37 550 114 956 306,14 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 9 699 710 10 346 609 0 10 346 609 9 674 037 93,50 % VERKSAMHETSBIDRAG 159 239 79 015 0 79 015 263 544 333,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 214 804-2 601 680-2 601 680-2 335 349 89,76 % RÄKENSKAPSPER. RESULTAT -2 055 565-2 522 665 0-2 522 665-2 071 805 82,13 % 148
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av Sydvästra-Finlands avfallshanteringsnämnd, tidigare avfallsavfallsnämnden i Salo stad samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Den s.k. SOTE reformen och vad den medför för kommunen kommer att ha inverkan också på avdelningen för miljö- och teknik. Det finns flera utvecklingsscenarier, men den mest troliga är att kommunen kommer att bli hyresvärd då det nya SOTE området inleder sin verksamhet 2019. Det är av vikt att följa med hur SOTE reformen kommer att inverka på kommunens fastighetsmassa. Detta kan ha effekter på både personalbehov och utrymmesfrågan. Vilket är kommunens behov av omsorgsbyggnader fram till 2019. Inom kollektivtrafiken har vidtagits en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Processen kommer att pågå fram till 2016 2017. Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, ELY centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. EKONOMIPLAN 2015-2017 Mark och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i programmet. Processen med byggnadsuppmaning har tillfälligt återtagits men kan fortsättas då Kimito centrum detaljplan II är godkänd. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras. Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik. 149
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen Programmet EKO-LOGISKT uppdateras under 2016. En målsättning är att programmet kommer att vara mera i riktning klimatstrategi. Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter ska övervägas. Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2016 att vara ett försiktigt normalår. 150
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Programmet EKO-LOGISKT uppdateras Eftersträvad nivå / uppföljning En intern förankringsprocess inleds, med mål att ekologiska och klimatsmarta val blir en del av av verksamheternas vardag. Uppföljning 31.12.2015 Målet nåddes inte i och med att programmet EKO-LOGISKT inte blev klart under året. Arbetet pågick under större delen av året men arbetet blev inte klart. Arbetet fortsätter. Programmet EKO-LOGISKT omsätts i praktiken. Ekologi och klimatsmarta val bör tydligare införas i beslutsprocesser i hela kommunen. Upphandlingarna bör innehålla ett urvalskriterium med miljöhänsyn Uppföljning 31.12.2015 Arbetet har påbörjats i samband med uppdateringsprocessen av EKO-Logiskt i en intern arbetsgrupp. Bättringar kan alltid göras Verkställa ramavtalsupphandling om Ramavtal upphandlas så att det träder i kraft 1.4. 2015 planeringstjänster Uppföljning 31.12.2015 Ramavtal upphandlades och det är i kraft Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafikstatliga lösningar inom skärgårds- och upprätthållare kollektivtrafiken Uppföljning 31.12.2015 Fortsatt kontakt har hållits och en del av arbetet har på berömvärt sätt stötts av skärgårdsnämnden Verkställa markpolitiska programmet Byggnadsuppmaning fullföljs under året i delar av Kimito centrum. Uppföljning 31.12.2015 Bygguppmaningen har återtagits p.g.a att man påbörjat en detaljplanering av Kimito centrum Verkställa boendepolitiska programmet Sälja 12 bostadstomter Medverka till att ett nytt bostadsprojekt av storleksordningen radhus eller flervåningshus Uppföljning 31.12.2015 Två bostadstomter och en affärstomt har sålts. De svåra ekonomiska tiderna har försvårat tomtförsäljningen. 151
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Tekniska nämndens möten 11 11 11 11 Behandlade paragrafer 250 227 250 233 Beslut tekniska chefen 47 43 50 39 Intressebevakningsuppdrag 23 21 20 21 Sålda eller utarrenderade tomter 5 9 12 3 Övriga köpebrev, bostäder, områden 4 9 7 5 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Teknisk chef 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,2 0,6 0,6 0,6 Byråsekreterare på tidsbundet avtal 1 Projektledare (Smarta Kimitoön) 1 Summa årsverken 2,2 2,6 1,6 1,6 MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 234 304 392 026 411 530 411 530 434 928 Personalkostnader -201 638-228 803-199 526-199 526-201 681 Köp av tjänster -739 916-741 772-769 318-769 318-726 772 Material, varor och tillbehör -4 534-2 213-5 500-5 500-11 516 Understöd och bidrag 0 Övriga verksamhetskostnader -97 101-86 504-60 865-60 865-78 019 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 043 189-1 059 292-1 036 209-1 036 209-1 017 988 VERKSAMHETSBIDRAG -808 885-667 266-624 679-624 679-583 060 AVVIKELSER BG15 BS15: 152
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten löpte i normala spår. Inkomsterna från försäljning av objekt som det finns föravtal på och den ännu oavslutade försäljningen av skogsområdet i Kulla för METSO skyddsändamål, kommer att garantera att målen för markförsäljning nås också 2016. Också övriga objekt finns till försäljning, närmast i fastighetsmassan som kommunen inte har användning av. Kommunen har också förvärvat markområden. Också den utvecklingen förväntas fortsätta och ge möjlighet till att köpa nya intressanta områden. 153
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och behandlingen av avloppsvattnen utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 400 lov/år. Fastighetsägarna skall rena sitt avloppsvatten i enlighet med avloppsvattenförordningen före den 15.3.2016. Eftersom de flesta fastigheterna som inte är anslutna till vattentjänstverkets avloppsvattennät inte fyller förordningens krav, kommer detta att påverka tillsynsenhetens arbetsbörda. EKONOMIPLAN 2015-2017 Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. BINDANDE MÅL 2015 Mål Satsning på utveckling av personalen Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd Utvecklingssamtal förs en gång per år med personalen Uppföljning 31.12.2015 Personalen har deltagit på utbildningstillfällen På grund av tillfälliga arrangemang inom personalen har inte utvecklingssamtal förts under året Bygglovshanteringen Fatta beslut inom 4 veckor efter att bygglov blivit anhängigt Uppföljning 31.12.2015 Beslut har i medeltal fattats inom fyra veckor efter att bygglov blivit anhängit, behandlingstiden för kompletta ansökningar har dock i regel varit kortare Avfallshanteringsplaner för småbåtshamnar Godkänna avfallshanteringsplaner för småbåtshamnarna Uppföljning 31.12.2015 Avfallshanteringsplaner för de flesta småbåtshamnar har godkänts, resterande småbåtshamnar har uppmanats komplettera eller lämna in avfallshanteringsplan Uppmana fastighetsägare ytterom vattentjänstverkets Annonsera och informera fastighetsägare om förordningen verksamhetsområde att förbättra fastighetens som berör behandling av avloppsvatten avloppsvattensystem Uppföljning 31.12.2015 Fastighetsinnehavare har informerats om förordringen som berör behandling av avloppsvatten 154
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Byggnadstillsyn Bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningar 383 356 400 449 Utförda syner 554 573 550 550 Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut 149 166 150 175 Utförda inspektioner 98 103 90 63 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Tillsynschef 1 1 1 1 Byggnadsinspektör 2 2 2 2 Ledande miljösekreterare 1 1 1 1 Miljöinspektör 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 Teknisk assistent 1 1 1 1 Totalt 7 7 7 7 TILLSYNSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 215 356 179 714 203 855 203 855 222 445 Personalkostnader -353 615-345 511-370 580-370 580-330 888 Köp av tjänster -43 368-50 544-67 360-67 360-48 250 Material, varor och tillbehör -2 221-3 732-7 590-7 590-3 416 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -959-1 243-11 299 VERKSAMHETSKOSTNADER -400 162-401 030-445 530-445 530-393 853 VERKSAMHETSBIDRAG -184 806-221 316-241 675-241 675-171 407 AVVIKELSER BG15 BS15: Tillsynsenhetens verksamhetskostnader har varit + 51 700 mindre än budgeterat. Totala intäkter har varit + 18 900 (byggnadstillsynen + 31 300 / miljötillsynen - 12 400 ) större än budgeterat. 155
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar, enhetens ekonomi år 2015 var bra, totala intäkter var större och kostnaderna var mindre än budgeterat. Antalet behandlade bygglov och åtgärdstillstånd år 2015 var större än år 2014, ökningen beror delvis på förbättringsarbeten av elöverföringsnätet som har utförts på kommunens område och till det tillhörande anordningar. Trotts ett högre antal av behandlade tillstånd var det totala byggande, med andra ord summan av beviljade m2, något mindre år 2015 än år 2014. Tillsynsenhetens uppgifter och uppgiftsmängd uppskattas fortsätta på samma nivå under kommande år som det har varit under de senaste åren. 156
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen VERKSAMHET Verksamheten inom fastighetsenheten är uppdelad i två verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärsoch ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren handhar arbetsledningen av städpersonalen. Dessutom ansvarar kost- och städfunktionen för tillredningen av mat för kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt till barnen i familjedagvården. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Den offentliga sektorn står inför stora förändringar i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen är en sak som med säkerhet speglar sig även på bl.a. fastighetsinnehavet i kommunerna. Vad händer t.ex. med omsorgens byggnader då de nya social- och hälsovårdsdistrikten övertar verksamheten? Vem får ansvaret för dem och vilka resurser finns att underhålla dem? Dessa frågor får vi förhoppningsvis ett svar på rätt snart. Effektivering av verksamheterna på olika fronter är något man p.g.a. minskade intäkter är tvungna att fundera på. Detta berör även fastighetsskötseln samt kost- och städfunktionerna. En del väljer med säkerhet att privatisera funktioner medan andra gör en intern effektivering av sina funktioner. Eftersom problem med inneluften redan i flere års tid varit en sak som varit högt på agendan, finns stora krav på ett brett kunnande bland dem som deltar i planeringen och förverkligandet av nybyggnads- eller renoveringsprojekt. Inneluftsproblemen är mångfasetterade och begränsar sig inte enbart till mögelskador i byggnaderna. Maten, och vad vi äter har i dag tagit stor plats i vårt dagliga liv. Medierna tar upp ämnet, och vinklar det på många olika sätt. Nya dieter presenteras i en rasande fart och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får influenser om mat från olika länder. I tv kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. Att hålla balans mellan det vad våra kunder förväntar sig av den offentliga måltiden och ena sidan och rekommendationer om matens näringsinnehåll och den andra sidan är en utmaning. Städbranschen har inom de senaste 15 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare städmaskiner, en intressant bransch! 157
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen EKONOMIPLAN 2015-2017 Under ekonomiplaneperioden kommer arbetet med att effektivera enhetens funktioner att inledas, endera med utomstående konsulthjälp eller som eget arbete. Målsättningen är att vi skall kunna identifiera de områden där det finns möjligheter att effektivera funktionerna och även hitta lösningar för att effektivera dem. Privatisering är inget självändamål, utan många saker går att göra på ett effektivare sätt även inom den egna organisationen. Energi- och vattenförbrukningen kommer att börja följas upp mera regelbundet och för de största och mest centrala fastigheternas del är tanken att rapporteringen av förbrukningarna skulle bli offentlig. Vid nyinvesteringar och renoveringar fästs större uppmärksamhet vid energi- och vattensnåla lösningar. Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard jobbar vi för även framöver. Städskolningen för en del av kost- och städfunktionens anställda städare blir klar inom maj månad 2015. Utbildningen ger städpersonalen förutsättningar att på ett effektivare sätt utföra sina arbetsuppgifter. 158
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Fastigheterna Eftersträvad nivå / uppföljning Ett system byggs upp för att på ett En utvärdering görs vid årets slut. bättre sätt kunna följa med energi- och Uppföljning 31.12.2015 vattenförbrukningarna i de mest Uppföljningen av förbrukningarna har börjat göras mera centrala fastigheterna. systematiskt. Under början av år 2016 är tanken att publicera siffrorna för de mest centrala fastigheterna på kommunens hemsidor. En utredning om hur fastighetsskötseln kan effektiveras inleds under året. Kost- och städfunktionen Utgör i slutändan beslutsförslag för om verksamheten i framtiden sköts i egen regi eller om en konkurrensutsättning börjar beredas. Uppföljning 31.12.2015 Som ett verktyg för fortsatt utredning, har en dimensionering av fastighetsskötseln gjorts under året. I övrigt har utredningen lagts på is. Göra en undersökning angående städkvaliteten En sammanställning görs för att kunna jämföra med tidigare års resultat. Uppföljning 31.12.2015 Undersökningen har inte gjorts. En plan för att utveckla kost- och städfunktionen påbörjas under året. Utgör i slutändan beslutsförslag för om verksamheten i framtiden sköts i egen regi eller om en konkurrensutsättning börjar beredas. Uppföljning 31.12.2015 Planen är gjord och de flesta inom kost- och städfunktionen har varit delaktiga i processen. Planen har lagts på is. Städskolning för städpersonalen fortsätter. Skolningen slutförs i maj 2015. Uppföljning 31.12.2015 Fem anstaltsvårdare dimitterades våren 2015. Utvecklingssamtal för personalen en gång/år. Utvecklingssamtal gör sen gång/år/anställd. Uppföljning 31.12.2015 Utvecklingssamtal har hållits med ca 80 % av kost- och städpersonalen. Färdigställa datorprogram för recept-, närings- Att programmet används i det dagliga arbetet i skolköken. och kostnadsberäkning för skolsidan. Uppföljning 31.12.2015 Kökspersonalen har fått skolning i användning av receptprogrammet och några kök använder nu programmet. En strategi för kost- och städfunktionen görs under Strategin gås igenom med personalen och börjar tillämpas 2015. under året. Uppföljning 31.12.2015 Strategin är gjord. 159
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen Miljömål Byta ut pappershanddukar mot tyghanddukar. Införs i en skola. Uppföljning 31.12.2015 Infört i en skola och ett daghem. Kompostering i alla kök. Genomgång av hur komposteringen är skött. Uppföljning 31.12.2015 Största delen av köken sorterar bioavfallet. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Fastigheternas våningsyta 47 594 47 018 46 734 48 544 Antalet byggnader 40 39 39 39 Bostadslägenheter 23 22 18 22 Antal matportioner 408 087 386 530 407 694 407 191 Städade ytor 21 074 21 074 20 817 21 717 160
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Enhetschef 1 1 1 1 Byggnadsingenjör 1 1 0,2 0,2 Projektingenjör - 1 1 1 Kost- och städchef 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,85 0,85 0,85 0,85 Fastighetsarbetsledare 1 1 1 1 Fastighetsskötare 8,6 8 7,75 7 Städarbetsledare 1 0,5 1 1 Kökspersonal 23,4 22,33 24,19 23,88 Städpersonal 16,12 15,07 14,8 12,32 FASTIGHETSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 6 560 425 6 404 118 6 804 584 6 804 584 6 476 894 Tillverkning för eget bruk 499 9 708 41 725 Personalkostnader -2 062 449-2 022 892-2 103 415-2 103 415-1 972 503 Köp av tjänster -1 226 895-1 258 709-1 362 994-1 362 994-1 328 485 Material, varor och tillbehör -1 729 385-1 541 897-1 743 789-1 743 789-1 598 132 Understöd och bidrag -16 051-10 000-10 000-14 725 Övriga verksamhetskostnader -358 886-336 356-327 900-327 900-351 603 VERKSAMHETSKOSTNADER -5 394 993-5 175 905-5 548 098-5 548 098-5 265 448 VERKSAMHETSBIDRAG 1 165 931 1 237 921 1 256 486 1 256 486 1 253 171 AVVIKELSER BG15 BS15: Verksamhetsintäkterna -327 700 Försäljningsintäkter - 141 600 Hyresintäkter - 205 100 Understöd och bidrag + 8 100 Övriga verksamhetsintäkter + 10 900 Verksamhetskostnaderna -279 800 Personalkostnaderna -130 900 Köp av tjänster - 32 600 Försäkringar + 17 600 Bygg och underhåll av maskiner och anläggn. + 17 000 Avfallshantering + 16 800 161
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen Interna förvaltningstjänster + 13 400 Renhållnings- och tvätteritjänster + 7 600 Kontors-, bank- och experttjänster + 4 400 ADB-tjänster + 1 400 Bygg och underhåll av byggnader - 74 500 Interna köp av servicepoolen - 36 300 Inköp av material, varor och förnödenheter - 144 800 Värme - 104 100 Övrigt material - 48 800 Inventarier - 5 900 Städ- och rengöringsmaterial - 3 700 Litteratur - 800 Elektricitet + 6 100 Beklädnad + 6 100 Internt vatten + 2 700 Snöröjning + 2 000 AV-material + 1 100 Tidskrifter + 500 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För fastighetsenhetens del har verksamheten på det stora hela fortsatt som förut. Av fastighetsskötarna har en gått i ålderspension under året och vid årsskiftet har ytterligare en gått i sjukpension. Åtminstone inledningsvis kommer inga nyanställningar att göras i stället för dessa personer i.o.m. att fastighetsmassan också kontinuerligt har minskat. Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är fortfarande delvis en aning osäker eftersom man på riksnivå inte ännu kommit fram till hur social- och hälsovården ordnas i framtiden. När det klarnar hur dessa saker skall skötas, klarnar antagligen samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötselsamt kost- och städtjänster. Dimensioneringen av fastighetsskötseln som gjordes under 2015 ligger som grund för fortsatt planering av hur verksamheten kan effektiveras. 162
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bla ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. 163
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef BINDANDE MÅL 2015-2017 164
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef NYCKELTAL Prestationer BS14 BG15 BS 15 Antal bryggplatser 525 525 525 Personal Enhetschef 1 1 1 Expert 2 2 2 Byråsekreterare 2 2 2 Arbetsledare 1 1 1 Servicemän 8 8 8 SAMHÄLLSTEKNISKENHET BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 656 635 664 486 740 875 740 875 647 330 Tillverkning för eget bruk 44 652 76 653 78 317 Personalkostnader -612 448-648 037-692 355-692 355-662 527 Köp av tjänster -492 993-421 061-402 433-402 433-388 080 Material, varor och tillbehör -280 382-279 527-331 200-331 200-266 431 Understöd och bidrag -146 395-144 573-158 000-158 000-143 470 Övriga verksamhetskostnader -32 464-29 667-51 652-51 652-27 858 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 564 680-1 522 866-1 635 640-1 635 640-1 488 365 VERKSAMHETSBIDRAG -863 393-781 727-894 765-894 765-762 719 FÖRÄNDRINGAR BG15 BS15: De största enskilda avvikelserna mellan budget och bokslut: En relativt stor del av personalens arbete bokfördes på Kimitoöns Vattens investeringar ungefär + 78 000 Mindre sålda tjänster till Kimitoöns Vatten ungefär - 84 000 El kostnader ungefär + 25 000 Bidrag betalades inte ut åt nya vattenandelslag + 15 000 Snöröjningskostnaderna underskred BG pga snöfattig vinter ungefär + 36 000 Lönekostnaderna underskreds pga att vikarier inte har använts under året ungefär + 17 000 Verksamhetsbidraget underskreds sammanlagt med ungefär -132 000 165
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2015-2017 Det förändrade läget i kommunen efter FN-Steel Oy Ab:s konkurs har medfört ett nytt extra tryck på markplaneringen. Likaså har de kommunala besluten om att skapa sammanhållen förvaltning med statliga myndigheter, öppnat upp planläggningsläget i Dalsbruk. Fokus finns nu på Dalsbruk. Detaljplanen för Dalsbruks hamn är prioriterad i prioritetsgrupp ett. Viktiga andra planer är Kasnäs detaljplan och Brinkkulla detaljplan. Planläggningsläget i Finland och på Kimitoön ändrades väsentligt i och med statens åtgärder om befrämjandet av förnybar energiproduktion. Vindkraften har sedan 2011 satt sin prägel på planläggningen i Kimitoöns kommun. För tillfället finns fem vindkraftsgeneralplaner under arbete. Planläggning av nya områden och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN 2015-2017 Detaljplanen för Dalsbruks hamn förs till beslut. Detaljplanen för Brinkkulla sätts till påseende som utkast och planeras ha ett nytt upplägg i och med att invånare görs delaktiga i ett tidigt skede. Tanken är att man i utkastskedet kan reservera tomt i ett visst på förhand bestämt kvarter och sedan vara med och utforma tomten och vad som får byggas på den under planläggningens gång. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och detaljplanen för Kasnäs har som mål att bli klara under 2015 eller 2016. 166
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Detaljplan för Dalsbruks hamn Eftersträvad nivå / uppföljning Planen sätts till påseende som utkast och förslag Uppföljning 31.12.2015 Målet nått. Detaljplanen har vunnit laga kraft Detaljplanen för Kasnäs Planen sätts till påseende som förslag Uppföljning 31.12.2015 Målet har inte nåtts. Planen stött på motstånd hos de regionala myndigheterna Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård Sätts till påseende i förslagsskedet Uppföljning 31.12.2015 Målet nåtts Ändring av stranddelgeneralplanen för Örö Detaljplanen sätt till påseende som utkast och förslag Uppföljning 31.12.2015 Målet nått. Stranddelgeneralplanen har vunnit laga kraft Detaljplan för Brinkulla Detaljplanen sätt till påseende som utkast Uppföljning 31.12.2015 Målet har inte nåtts. Planeringsarbet inlett i början av 2015. Planeringsprocessen har inte väckt önskat resultat bland sökta intressenter/invånare Detaljplanen för Kimito centrum Detaljplanen sätt till påseende som utkast Uppföljning 31.12.2015 Målet har nåtts. Vindkraftsgeneralplaner Olofsgård sätts till påseende som utkast Uppföljning 31.12.2015 Målet har inte nåtts. Markägaren har lagt planeringsarbetet tillsvidare ned 167
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Slutförda generalplaner eller uppdateringar 1 1 0 0 Slutförda små uppdateringar generalplaner 2 3 3 6 Slutförda detaljplaner eller ändringar 1 1 2 2 Slutförda stranddetaljplaner 2 7 7 2 Undantagslov eller planeringsbehovslösningar 29 30 30 33 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Planläggningsarkitekt 0,8 0,8 0,8 0,8 Planläggare 0 0 1 0,25 Byråsekreterare 0,8 0,6 0,5 0,6 Totalt 1,6 1,4 2,3 1,65 168
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen PLANLÄGGNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 99 717 144 233 49 530 49 530 74 825 Personalkostnader -78 127-68 440-128 292-128 292-88 157 Köp av tjänster -319 790-328 407-205 810-205 810-279 002 Material, varor och tillbehör -2 989-249 -800-800 -1 746 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -732-235 -29 347 VERKSAMHETSKOSTNADER -401 638-397 331-335 402-335 402-398 252 VERKSAMHETSBIDRAG -301 921-253 098-285 872-285 872-323 427 AVVIKELSER BG15 BS15: Personalkostnaderna under budget, beroende på att man inte lyckats anställa en ordinarie planläggare. Planläggningskostnaderna för detaljplaner och generalplaner över budgeterat, främst beroende på att man varit tvungen att använda konsulter mer än beräknat samt att planerna krävt flera utredningar än planerat. Personalkostnader under budget ca 40 000 Utgifterna för generalplanering har överskridit budgeten med ca -29 000 Utgifterna för detaljplanering har överskridit budgeten med ca -52 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Dalsbruks hamn detaljplan har slutförts under 2015, vilket medför möjligheter till gynnsam utveckling i Dalsbruk. Även Örö stranddelgeneralplan har färdigställts vilket har hjälpt till att utveckla Örös turismnäringar. Planläggningsarbetet fortsätter eller har påbörjats beträffande följande planer, Brinkkulla, Kimito centrum II, Valsverksholmen och Kasnäs detaljplaner. Vidare läggs fokus nu på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan som sattes till påseende under år 2015. Avdelningen har inte lyckats anställa en ordinarie planläggare, vilket medfört användning av konsulter i planläggningsarbetet mera än beräknat. 169
17 BUDGETUTFALL 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2015 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2015 2015 2015 % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 511 240 72 636 583 876 722 108-138 232 123,67 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 293 770-316 548-2 610 318-2 578 177-32 141 98,77 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 782 530-243 912-2 026 442-1 856 069-170 373 91,59 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -58 375 0-58 375-52 568-5 807 90,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 840 905-243 912-2 084 817-1 908 637-176 180 91,55 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 13 325 14 135-810 106,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -846 720-797 202-49 518 94,15 % VERKSAMHETSBIDRAG -833 395-783 067-50 328 93,96 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -17 920-12 789-5 131 71,37 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -851 315-795 856-55 459 93,49 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 105 795 72 636 178 431 333 087-154 656 186,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -554 444-316 548-870 992-936 775 65 783 107,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -448 649-243 912-692 561-603 688-88 873 87,17 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -448 649-243 912-692 561-603 688-88 873 87,17 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 325 8 566-7 241 646,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -503 560-476 515-27 045 94,63 % VERKSAMHETSBIDRAG -502 235-467 949-34 286 93,17 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 395-5 263 3 868 377,30 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -503 630-473 212-30 418 93,96 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 390 795 366 320 24 475 93,74 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -389 046-367 684-21 362 94,51 % VERKSAMHETSBIDRAG 1 749-1 364 3 113-78,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -39 060-34 516-4 544 88,37 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -37 311-35 880-1 431 96,16 % 170
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2015 2015 2015 % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 103 325 92 258 11 067 89,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -921 211-893 790-27 421 97,02 % VERKSAMHETSBIDRAG -817 886-801 532-16 354 98,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -17 890-14 250-3 640 79,65 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -835 776-815 782-19 994 97,61 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 795 660 135 83,02 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -207 367-215 781 8 414 104,06 % VERKSAMHETSBIDRAG -206 572-215 121 8 549 104,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -7 440-3 805-3 635 51,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -214 012-218 926 4 914 102,30 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -13 250-10 987-2 263 82,92 % VERKSAMHETSBIDRAG -13 250-10 987-2 263 82,92 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 250-10 987-2 263 82,92 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER 4 535 20 682-16 147 456,06 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -232 786-244 105 11 319 104,86 % VERKSAMHETSBIDRAG -228 251-223 423-4 828 97,88 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -10 450-10 445-5 99,95 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -238 701-233 868-4 833 97,98 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 339-2 339-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -71 895-68 097-3 798 94,72 % VERKSAMHETSBIDRAG -71 895-65 758-6 137 91,46 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -71 895-65 758-6 137 91,46 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER 265 220 45 83,02 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -115 180-114 625-555 99,52 % VERKSAMHETSBIDRAG -114 915-114 405-510 99,56 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -114 915-114 405-510 99,56 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER 97 730 67 932 29 798 69,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -176 207-177 773 1 566 100,89 % VERKSAMHETSBIDRAG -78 477-109 841 31 364 139,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -78 477-109 841 31 364 139,97 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 425-425 -100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -104 526-62 422-42 104 59,72 % VERKSAMHETSBIDRAG -104 526-61 998-42 528 59,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -104 526-61 998-42 528 59,31 % 171
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2015 2015 2015 % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 881 490 1 085 248-203 758 123,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -14 471 092-14 241 360-229 732 98,41 % VERKSAMHETSBIDRAG -13 589 602-13 156 112-433 490 96,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -133 365-146 575 13 210 109,90 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 722 967-13 302 687-420 280 96,94 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 530 776-246 146,42 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -220 124-189 290-30 834 85,99 % VERKSAMHETSBIDRAG -219 594-188 514-31 080 85,85 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -61 380-69 430 8 050 113,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -280 974-257 944-23 030 91,80 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 372 415 380 250-7 835 102,10 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 910 278-2 801 405-108 873 96,26 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 537 863-2 421 155-116 708 95,40 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 537 863-2 421 155-116 708 95,40 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 256 075 439 485-183 410 171,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -9 181 161-9 084 783-96 378 98,95 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 925 086-8 645 298-279 788 96,87 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -55-5 218 5 163 9488,15 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -8 925 141-8 650 517-274 624 96,92 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER 61 530 70 333-8 803 114,31 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -363 428-367 580 4 152 101,14 % VERKSAMHETSBIDRAG -301 898-297 246-4 652 98,46 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -301 898-297 246-4 652 98,46 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 650 31 318-16 668 213,78 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -660 956-654 881-6 075 99,08 % VERKSAMHETSBIDRAG -646 306-623 563-22 743 96,48 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -30 440-30 438-2 -100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -676 746-654 001-22 745 96,64 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 123 350 144 013-20 663 116,75 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -793 793-823 099 29 306 103,69 % VERKSAMHETSBIDRAG -670 443-679 086 8 643 101,29 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -37 400-37 398-2 99,99 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -707 843-716 484 8 641 101,22 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 52 940 19 073 33 867 36,03 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -341 352-320 323-21 029 93,84 % VERKSAMHETSBIDRAG -288 412-301 250 12 838 104,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -4 090-4 090 0 100,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -292 502-305 340 12 838 104,39 % 172
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2015 2015 2015 % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 045 075 3 045 075 3 387 282-342 207 111,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -28 160 716-562 000-28 722 716-29 103 104 380 388 101,32 % VERKSAMHETSBIDRAG -25 115 641-562 000-25 677 641-25 715 823 38 182 100,15 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -264 690-264 690-215 985-48 705 81,60 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -25 380 331-562 000-25 942 331-25 931 808-10 523 99,96 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 8 978 28 358-19 380 315,86 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -333 626-327 914-5 712 98,29 % VERKSAMHETSBIDRAG -324 648-299 557-25 091 92,27 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -36 140-22 849-13 291 63,22 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -360 788-322 406-38 382 89,36 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 230 620 230 620 245 755-15 135 106,56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 032 785-262 000-4 294 785-4 307 180 12 395 100,29 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 802 165-262 000-4 064 165-4 061 426-2 739 99,93 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -3 802 165-262 000-4 064 165-4 061 426-2 739 99,93 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 954 870 2 151 727-196 857 110,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 245 404-8 076 469-168 935 97,95 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 290 534-5 924 742-365 792 94,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -95 840-31 937-63 903 33,32 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -6 386 374-5 956 678-429 696 93,27 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 850 607 961 442-110 835 113,03 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 169 072-7 220 520 51 448 100,72 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 318 465-6 259 078-59 387 99,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -132 710-161 200 28 490 121,47 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -6 451 175-6 420 277-30 898 99,52 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 379 829-300 000-8 679 829-9 171 021 491 192 105,66 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 379 829-300 000-8 679 829-9 171 021 491 192 105,66 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -8 379 829-300 000-8 679 829-9 171 021 491 192 105,66 % 173
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2015 2015 2015 % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 425 624 9 817 539 608 085 94,17 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 120 041-120 041-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -10 346 609-9 674 037-672 572 93,50 % VERKSAMHETSBIDRAG 79 015 263 544-184 529 333,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 601 680-2 335 349-266 331 89,76 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 522 665-2 071 805-450 860 82,13 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 411 530 434 928-23 398 105,69 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 036 209-1 017 988-18 221 98,24 % VERKSAMHETSBIDRAG -624 679-583 060-41 619 93,34 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -33 435-33 547 112 100,34 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -658 114-616 607-41 507 93,69 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 203 855 222 445-18 590 109,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -445 530-393 853-51 677 88,40 % VERKSAMHETSBIDRAG -241 675-171 407-70 268 70,92 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -241 675-171 407-70 268 70,92 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 6 804 584 6 476 894 327 690 95,18 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 41 725-41 725-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 548 098-5 265 448-282 650 94,91 % VERKSAMHETSBIDRAG 1 256 486 1 253 171 3 315 99,74 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 291 420-1 260 875-30 545 97,63 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -34 934-7 704-27 230 22,05 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 740 875 647 330 93 545 87,37 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 78 317-78 317-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 635 640-1 488 365-147 275 91,00 % VERKSAMHETSBIDRAG -894 765-762 719-132 046 85,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -298 625-296 227-2 398 99,20 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 193 390-1 058 946-134 444 88,73 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 49 530 74 825-25 295 151,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -335 402-398 252 62 850 118,74 % VERKSAMHETSBIDRAG -285 872-323 427 37 555 113,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -285 872-323 427 37 555 113,14 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 215 250 1 961 116 254 134 88,53 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 345 730-1 110 131-235 599 82,49 % VERKSAMHETSBIDRAG 869 520 850 985 18 535 97,87 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -978 200-744 700-233 500 76,13 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -108 680 106 285-214 965-97,80 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 966 754 72 636 15 039 390 15 104 434-65 044 100,43 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 0 0 0 120 041-120 041-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -56 193 398-878 548-57 071 946-56 490 468-581 478 98,98 % VERKSAMHETSBIDRAG -41 226 644-805 912-42 032 556-41 265 993-766 563 98,18 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -3 076 000 0-3 076 000-2 764 726-311 274 89,88 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -44 302 644-805 912-45 108 556-44 030 719-1 077 837 97,61 % 174
17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2015 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2015 Budget- 2015 2015 Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 7 134 698 7 134 698 7 045 343,26-89 354,74 98,75 % Avgiftsintäkter 2 393 600 2 393 600 2 657 289,91 263 689,91 111,02 % Understöd och bidrag 700 493 72 636 773 129 955 244,95 182 115,95 123,56 % Hyresintäkter 3 840 388 3 840 388 3 654 550,28-185 837,72 95,16 % Övriga verksamhetsintäkter 897 575 897 575 792 005,93-105 569,07 88,24 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 966 754 72 636 15 039 390 15 104 434,33 65 044,33 100,43 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 120 041,39 120 041,39-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 25 589 618 342 920 25 932 538 24 840 497,60-1 092 040,40 95,79 % Köp av tjänster 21 179 060 426 500 21 605 560 22 303 734,25 698 174,25 103,23 % Material, förnödenheter och varor 3 569 264 2 600 3 571 864 3 450 444,83-121 419,17 96,60 % Understöd 1 772 020 80 000 1 852 020 1 938 386,51 86 366,51 104,66 % Hyreskostnader 3 928 606 3 928 606 3 699 342,06-229 263,94 94,16 % Övriga verksamhetskostnader 154 830 26 528 181 358 258 063,14 76 705,14 142,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 56 193 398 878 548 57 071 946 56 490 468,39-581 477,61 98,98 % VERKSAMHETSBIDRAG -41 226 644-805 912-42 032 556-41 265 992,67 766 563,33 98,18 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt 18 000 000 553 010 18 553 010 18 861 262,35 308 252,35 101,66 % Samfundsskatt 640 000 640 000 810 619,85 170 619,85 126,66 % Fastighetsskatt 3 000 000 3 000 000 3 120 229,91 120 229,91 104,01 % SKATTEINKOMSTER 21 640 000 553 010 22 193 010 22 792 112,11 599 102,11 102,70 % STATSANDELAR 22 000 000 243 912 22 243 912 22 532 013,00 288 101,00 101,30 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 35 000 35 000 23 295,56-11 704,44 66,56 % Övriga finansiella intäkter 42 900 42 900 41 081,65-1 818,35 95,76 % Räntekostnader 421 000 421 000 224 109,79-196 890,21 53,23 % Övriga finansiella kostnader 26 900 26 900 22 986,76-3 913,24 85,45 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA -370 000-370 000-182 719,34 187 280,66 49,38 % ÅRSBIDRAG 2 043 356-8 990 2 034 366 3 875 413,10 1 841 047,10 190,50 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING -3 076 000-3 076 000-2 764 726,33 311 273,67 89,88 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 032 644-8 990-1 041 634 1 110 686,77 2 152 320,77-106,63 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF 170 000 170 000 164 683,44-5 316,56 96,87 % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT -862 644-8 990-871 634 1 275 370,21 2 147 004,21-146,32 % I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkter för anslutningsavgiften till vatten- och avloppsnät för det nya daghemmet Silva. I den officiella resultaträkningen är räkenskapsperiodens överskott 26.130,60 euro mindre, eftersom de interna posterna där har eliminerats. 175
Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Kommunens inkomstskatt 18 000 000 553 010 18 553 010 18 861 262 308 252 Andel av samfundsskatten 640 000 640 000 810 620 170 620 Fastighetsskatt 3 000 000 3 000 000 3 120 230 120 230 Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt 21 640 000 553 010 22 193 010 22 792 112 599 102 År Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, Förändring % 2009 19 % 95 264 509-2,3 % 2010 19,75 % 96 292 758 1,1 % 2011 19,75 % 98 251 186 2,0 % 2012 19,75 % 102 037 221 3,9 % 2013 19,75 % 100 877 367-1,1 % 2014 19,75 % 2015 19,75 % År Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad 2009 1 % 0,22 % 2010 1,1 % 0,32 % 2011 1,1 % 0,32 % 2012 1,1 % 0,32 % 2013 1,1 % 0,32 % 2014 1,1 % 0,32 % 2015 1,1 % 0,37 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Statsandel för kommunal basservice inkl. utjämningar 23 295 007 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -762 994 Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt 22 000 000 243 912 22 243 912 22 532 013 288 101 176
17.3 Investeringsdelens utfall 2015 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen Investering 2015: 7 500 Budgetändring 2015: 43 010 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -50 510-7 500-43 010-50 510-35 752,38-14 757,62-35 752,38 Inkomster Nettoutgift -50 510-7 500-43 010-50 510-35 752,38-14 757,62-35 752,38 Analys: Under året har vi uppdaterat kommunens ekonomisystem. Kommunens intranet har också förnyats och blir klar vintern 2016, del 3/3 av investeringen bokförs först år 2016. 2. IKT-utrustning och program Serversystem, backup system och nätverk Investering 2015: 35 000 Budgetändring 2015 : 10 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2015 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -45 000-35 000-10 000-45 000-44 169,01-830,99-44 169,01 Inkomster Nettoutgift -45 000-35 000-10 000-45 000-44 169,01-830,99-44 169,01 Analys: Vi har gjort uppgraderingar i servermaskiner och nätverksutrustning, speciellt har vi satsat på trådlösa nätverk eftersom mängden pek- och bärbara datorer ökat kraftigt i skolorna. Utvecklingsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till utvecklingsavdelningen Investering 2015: 5 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -5 000-5 000-5 000-3 989,45-1 010,55-3 989,45 Inkomster Nettoutgift -5 000-5 000-5 000-3 989,45-1 010,55-3 989,45 Analys: Behovet av nya datorer och datorprogram var mindre än uppskattat under året. 177
Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och programlicenser Bildningsavdelningens mål är att på några års perspektiv vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program och fortbildning av lärarna. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas IT-utrustning är ett steg i denna riktning. Nästa år satsas pengar på flere elevdatorer. Ekonomiska resurser behövs också till programlicenser. Studentskrivningarna utförs elektroniskt stegvis med början från hösten 2016. En del av de budgeterade anslagen läggs därför på IT-utrustning för de blivande studenterna. Skolorna och lärarna 65 000 Gymnasiets elever 15 000 Bildningens övriga enheter 25 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -105 000-105 000-105 000-93 395,23-11 604,77-93 395,23 Inkomster 0,00 Nettoutgift -105 000 0,00-105 000 0-105 000-93 395,23-11 604,77-93 395,23 Analys: Bildningsavdelningen anskaffade 102 datorer och 74 pekplattor för elevanvändning under år 2015. Det trådlösa nätverket förbättrades med nya WLAN stationer, servrar uppdaterades. Utöver utrustning till skolorna skaffades även ett antal nya program, bl.a. till elevården ( Abilita). Till eleverna på gymnasiet skaffades planenligt elevdatorer åt alla nya elever. Även utrustning för de elektroniska studentskrivningarna har anskaffats. Orsaken till underskridningen är att kommunen varit med i ett IKT projekt där staten har finansierat 80 % av projektet och kommunen 20%. Kommunens andel för anskaffningar av utrustning var 12 000 i projektet, därför blev det 11 604,77 oanvänt i investeringsbudgeten 2015. Omsorgsavdelningen Äldreomsorgs- och hälsovårdsenheten 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering 2015: 25 000 2. ADB-utrustning och program, mjukvara Ibruktagning av earkivtjänster. Programuppdateringar och -anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården. Investering 2015: 120 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -145 000-145 000-145 000-79 491,03-65 508,97-79 491,03 Inkomster 0,00 Nettoutgift -145 000 0,00-145 000 0-145 000-79 491,03-65 508,97-79 491,03 Analys (1 och 2): Datorer och annan utrustning köptes för ca hälften av det budgeterade anslaget, eller för ca 12 300 euro, men året innan hade investeringsanslaget överskridits med ca 5 000 euro. I första hand förnyades en del av de befintliga datorerna, skärmarna och skrivarna. Anslaget för köp av programvara m.m. underskreds med ca 52 800 euro. Kostnaden för earkivprojektet uppgick till ca 38 400 euro, vilket 178
motsvarar ca hälften av för projektet reserverat belopp. Nya egenskaper i de elektroniska recepten kostade ca 6 000 euro och programvara för elektronisk övervakning av program- och användarloggar inom hälsovården och äldreomsorgen kostade 20 400 euro. Inbesparingen i mjukvara beror på att flera ibruktagningsprojekt har lagts på is i väntan på att earkivfunktionerna i patientadministrationsprogrammet har tas i bruk. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientsängar och patientlift. Investering 2015: 33 000 Analys: Sammanlagt 6 st luftvärmepumpar köptes till Hannahemmet, Almahemmet, Fridhem och hälsostationen i Kimito (företagshälsovården, laboratoriet och hälsocentralsjukhusets Kimitoavdelning). Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -33 000-33 000-33 000-24 874,47-8 125,53-24 874,47 Inkomster 0,00 Nettoutgift -33 000 0,00-33 000 0-33 000-24 874,47-8 125,53-24 874,47 Analys: Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med ca 8 100 euro. Patientsängar köptes planenligt till Hannahemmet, Almahemmet och Silverbacken. Till Hannahemmet köptes också en duschstol, en patientlift och rullstolar, till Almahemmet geriatriska stolar och till Silverbacken sängbord och antidecubitusmadrasser. Till Almahemmet och Silverbacken köptes också sadelsolar för matningssituationer. Hemvården fick 20 st nya mobiltelefoner för mobil dokumentering och sammanlagt köptes 11 st nya trygghetstelefoner under året. 4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. laboratorieapparatur, direktdigital röntgenapparatur och patientsängar. Investering 2015: 448 500 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -448 500-448 500-448 500-379 171,23-69 328,77-379 171,23 Inkomster 0,00 Nettoutgift -448 500 0,00-448 500 0-448 500-379 171,23-69 328,77-379 171,23 Analys: Hälsovården underskred reserverat investeringsanslag med ca 69 300 euro. Underskridningen beror i första hand på att en koaguleringsapparat för INR-analyser inte köptes, även om ett anslag om 40 000 euro hade reserverats för ändamålet. En annan stor inbesparing som gjordes var att anskaffningen av direktdigital röntgenapparaur underskred budgeterat belopp med ca 52 900 euro. En ultraljudsapparat köptes till röntgen för ca 29 900 euro, vilket innebär att all röntgenapparatur nu är förnyad. Två av tandvårdens fyra rumsvisa röntgenutrustningar förnyades också planenligt, till en summa av ca 6 500 euro. Till hälsocentralsjukhuset köptes rullstolar, gångbord, madrasser och syreberikare. 5. Luftvärmepumpar Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen. Investering 2015: 9 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -9 000-9 000-9 000-8 970,80-29,20-8 970,80 Inkomster 0,00 Nettoutgift -9 000 0,00-9 000 0-9 000-8 970,80-29,20-8 970,80 179
Avdelningen för miljö och teknik Miljö- och teknik, förvaltning 1. ADB-utrustning och program Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året. Ny skrivare för ritningar och kartor. Investering 2015: 20 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2015 Analys: Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat. Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -20 000-20 000-20 000-12 590,30-7 409,70-12 590,30 Inkomster 0,00 Nettoutgift -20 000 0,00-20 000 0-20 000-12 590,30-7 409,70-12 590,30 2. Försäljning av jordområden och fastigheter, balansvärde Korrigering av balansvärdet då fast egendom säljs, på basis av försäljningsplan. Försäljning 2015: -46 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter 0 0,00 0,00 Inkomster 46 000 46 000 38 786,97 7 213,03 38 786,97 Nettoutgift 0 0,00 46 000 0 46 000 38 786,97 7 213,03 38 786,97 Analys: Sammanlagt försäljning av anläggningstillgångar 380 110 euro. Värde i balansräkningen 38 786,97 euro, vinster i resultaträkningen 341 323,03 euro. Därav: Tomtförsäljningar sammanlagt 370 110 euro. Värde i balansräkningen 31 696,50 euro, vinster i resultaträkningen 338 413,50 euro. Försäljning av Kimito brandstation 10 000 euro. Byggnadens värde i balansräkningen 7 090,47 euro, vinst i resultaträkningen 2 909,53 euro. Fastigheter 1. Barnbyn byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola Byggandet av det nya daghemmet i Kimito har inletts under 2014. Daghemmet färdigställs till slutet av november 2015, varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet skall stå klart till slutet av juni 2016. Totalinvestering 5 750 000. Budget 2015: 4 100 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -8 565 000,00-1 139 618,37-4 100 000-4 100 000-4 502 426,82 402 426,82-5 642 045,19 Inkomster 29 000,00-29 000,00 29 000,00 Nettoutgift -8 565 000,00-1 139 618,37-4 100 000 0-4 100 000-4 473 426,82 373 426,82-5 613 045,19 180
Analys: Daghemmet stod klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan har påbörjats. Daghemsbygget framskred utan några större tilläggskostnader. En överskridning av budgeten under 2015, vilken beror på hur arbetet framskridit. En motsvarande avvikelse fanns åt andra hållet för år 2014. Hela projektet planeras stå klart i slutet av sommaren 2016. 2. Kimito brandstation Byggandet av brandstationen i Kimito har påbörjats under hösten 2014 och byggnaden skall stå klar till månadsskiftet mars-april 2015. Totalinvestering 1 175 000. Brandskyddsfonden har beviljat bidrag för projektet sammanlagt 250 000. Brutto Bidrag Netto Budget 2015: 375 000 80 000 295 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -905 000,00-580 595,03-375 000-375 000-547 532,14 172 532,14-1 128 127,17 Inkomster 230 000,00 161 182,49 80 000 80 000 88 817,51-8 817,51 250 000,00 Nettoutgift -675 000,00-419 412,54-295 000 0-295 000-458 714,63 163 714,63-878 127,17 Analys: De budgeterade medlen motsvarar väl byggnadskostnaderna. Överskridningen förklaras så gott som till sin helhet av planeringskostnader, anslutningsavgifter samt övriga kostnader som uppstått under projektet. 3. Kimito skolcentrum, förnyande av teknik Värmesystemets teknik i Kimito skolcentrum är föråldrad och i behov av att förnyas. Under år 2013 har de absolut mest nödvändiga komponenterna förnyats och en noggrannare planering utförts. Arbetet fortsätter under år 2015. Budget 2015: 85 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -85 000-85 000-85 614,44 614,44-85 614,44 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0,00 0,00-85 000 0-85 000-85 614,44 614,44-85 614,44 Analys: Värmeväxlaren och automationen i Kimito skolcentrum förnyades under året. En liten överskridning p.g.a. små tilläggsarbeten. 4. Stallscafé och Bio Pony, fasad- och takreparationer Stallscafé och Bio Pony i Dalsbruk är i behov av fasad- och takreparationer. Tanken var ursprungligen att under år 2014 få arbetet gjort inom ramen för en byggutbildning, men så blev inte fallet. Under sensommaren 2014 gjordes sedan en upphandling gällande renoveringen av Stallscafé, men upphandlingen avbröts. Arbetet upphandlas under 2015 för båda byggnadernas del. De planer som gjordes under 2014 kan efter vissa uppdateringar användas som grund för upphandlingen. Budget 2015: 250 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -350 000,00-9 388,90-250 000-250 000-195 237,53-54 762,47-204 626,43 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -350 000,00-9 388,90-250 000 0-250 000-195 237,53-54 762,47-204 626,43 181
Analys: Bio Ponys och Stallscafés fasader samt taket på Stallscafé förnyades inom budgeten. 5. Investeringspott Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över anslaget. Budget 2015: 300 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -300 000,00-300 000 229 600-70 400-40 687,21-29 712,79-40 687,21 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -300 000,00 0,00-300 000 229 600-70 400-40 687,21-29 712,79-40 687,21 Analys: En del av avloppen i Dalsbruks hälsocentral förnyades p.g.a. läckage. I samband med det arbetet var man tvungen att öppna nedsänkta tak, som samtidigt förnyades likväl som belysningsarmaturerna i taket. Kostnad 29 000. Inköp av torgkiosken på Dalsbruks torg, 11 000. Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller: Kimito skolcentrums källare Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -96 900,00-2 245,00-81 900-81 900-81 871,03-28,97-84 116,03 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -96 900,00-2 245,00 0-81 900-81 900-81 871,03-28,97-84 116,03 Analys: Sociala utrymmen i källaren på Kimito skolcentrum förnyades med medel ur investeringspotten. Hitis-Rosala skolas kök Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -43 200,00-43 200-43 200-42 886,84-313,16-42 886,84 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -43 200,00 0-43 200-43 200-42 886,84-313,16-42 886,84 Analys: Hitis-Rosala skolas kök förnyades med medel ur investeringspotten. Åtgärder i Sofia daghem Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -56 400,00-1 339,25-41 400-41 400-41 322,32-77,68-42 661,57 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -56 400,00-1 339,25 0-41 400-41 400-41 322,32-77,68-42 661,57 Analys: Åtgärderna med att förbättra inomhusluften i Sofia daghem färdigställdes med medel ur investeringspotten. Byggnaden har försetts med en ny ventilationsmaskin vid sidan av den gamla, anslutningen mellan golv och bärande vägg har tätats och det kalla vindsutrymmets ventilation har förbättrats. 182
Fysik- och kemisalen i Kimito skolcentrum Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -25 000,00-25 000-25 000-24 892,42-107,58-24 892,42 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -25 000,00 0-25 000-25 000-24 892,42-107,58-24 892,42 Analys: Den ena av de två fysik- och kemisalarna i Kimito skolcentrum förnyades med medel ur investeringspotten. Ytorna i utrymmet förnyades och möblerna likaså. Åtgärder i Västanfjärds bibliotek Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -38 100,00-38 100-38 100-38 981,70 881,70-38 981,70 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -38 100,00 0-38 100-38 100-38 981,70 881,70-38 981,70 Analys: Åtgärderna med att förbättra inomhusluften i Västanfjärds bibliotek färdigställdes med medel ur investeringspotten. Dräneringen och regnvattensystemet kring byggnaden förnyades, anslutningen mellan golv och bärande vägg tätades och plastmattan i ett utrymme byttes. 6. Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering För Kimito hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. Dessutom är omsorgsavdelningen i behov av större utrymmen och bäddavdelningen måste sprinklas. En planering över utvidgning, sprinkling och renovering av Kimito hälsostation görs under 2015. För de kommande åren reserveras medel för utförande av de planerade åtgärderna. Budget 2015: 150 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -210 000,00-63 760,15-150 000-150 000-18 035,96-131 964,04-81 796,11 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -210 000,00-63 760,15-150 000 0-150 000-18 035,96-131 964,04-81 796,11 Analys: Endast en del av planeringen utfördes 2015. Arbetet fortsätter under 2016. 7. Dalsbruks hälsostation, planering av renoveringsåtgärder samt sprinkling För Dalsbruks hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. En teknisk planering för renoveringen görs under 2015. Budget 2015: 100 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -100 000,00-100 000-100 000 0,00-100 000,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -100 000,00-100 000 0-100 000 0,00-100 000,00 0,00 Analys: Planeringsarbetet påbörjades inte under 2015. Medel för planeringen finns reserverade i investeringsbudgeten för 2016. 183
Nya gästhamnsbyggnader i Dalsbruk Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter 0,00 0-1 000,00 1 000,00-1 000,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0,00 0 0 0-1 000,00 1 000,00-1 000,00 Analys: Två av torgbyggnaderna vid gästhamnen förnyades efter en brand. Kostnaderna, så när som på självrisken 1 000, ersattes av försäkringsbolaget. Bostads Ab Furubacken Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter 0,00 0-10 880,00 10 880,00-10 880,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0,00 0 0 0-10 880,00 10 880,00-10 880,00 Analys: Alla terrassdörrar förnyades och taken målades i bostadsbolaget. Bostads Ab Sparbacka Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter 0,00 0 0-5 902,00 5 902,00-5 902,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0,00 0 0 0-5 902,00 5 902,00-5 902,00 Analys: Bostadsbolagets balkonger förnyades. Fastighetsenheten sammanlagt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -5 360 000 0-5 360 000-5 637 270,41 277 270,41-5 637 270,41 Inkomster 80 000 0 80 000 117 817,51-37 817,51 117 817,51 Nettoutgift 0 0,00-5 280 000 0-5 280 000-5 519 452,90 239 452,90-5 519 452,90 Samhällsteknik 1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Målsättningen är att framöver samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Under de närmaste åren kommer olika alternativ gällande leasing av vägbelysningslinjer att undersökas. Budget 2015: 100 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -100 000-100 000-100 000-96 823,50-3 176,50-96 823,50 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -100 000 0,00-100 000 0-100 000-96 823,50-3 176,50-96 823,50 184
Analys: Flera avsnitt med vägbelysning förverkligades under år 2015 och dessutom färdigställdes några av projekten som var budgeterade till 2014 först 2015. Budgeten höll bra. 2. Asfaltering av detaljplanevägar Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen Budget 2015: 40 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -40 000-40 000-40 000-10 822,88-29 177,12-10 822,88 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -40 000-40 000 0-40 000-10 822,88-29 177,12-10 822,88 Analys: Asfalteringslappningar gjordes i samband med asfalteringsarbetena som klassades som driftsåtgärder. Detta resulterade i en underskridning av budgeten. 3. Anskaffning av mark För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar. Budget 2015: 100 000 Budgetändring 2015: 100 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -200 000-100 000-100 000-200 000-158 000,00-42 000,00-158 000,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -200 000-100 000-100 000-200 000-158 000,00-42 000,00-158 000,00 Analys: Under året gjordes några markaffärer, den största var köp av Rautaruukki Oys alla mark- och vatteninnehav i Dalsbruk. Det budgeterade anslaget räckte till. 4. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt uppgjorda markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Den största enskilda väginvesteringen är ombyggnad av Valsverksvägen i anslutning till den nya bron till Tyskaholmen 2015 samt ombyggnad av Edvin Wide vägen till Amosparkens skola 2015-2016. Budget 2015 625 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -625 000-625 000-625 000-73 605,49-551 394,51-73 605,49 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -625 000-625 000 0-625 000-73 605,49-551 394,51-73 605,49 Analys: Under året påbörjades byggandet av Valsverksvägen och Tyskaholmens bro sent på året vilket resulterade i att en stor del av anslaget inte användes. Förseningen berodde på omfattande muddringsarbeten och på entreprenörens andra arbeten. 185
5. Pir och hamn i Dalsbruk För utveckling av hamnen i Dalsbruk på basen av detaljplanen och hamnplaner. Budget 2015 25 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -145 000-27 321,19-25 000-25 000-25 000,00-27 321,19 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift -145 000-27 321,19-25 000 0-25 000 0,00-25 000,00-27 321,19 Analys: Detaljplanearbetet med detaljplanen för Dalsbruks hamn färdigställdes först riktigt i slutet av året vilket innebar att planeringsarbetet och byggnadsarbetet med någon form av vågbrytare inte påbörjades 2015. 6. Allmänt bryggunderhåll och torrläggning För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas. Budget 2015 50 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2015 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Analys: Torläggningsarbetena i Tordalen framskred bra men kostnaderna för entreprenaden blev dock högre än vad som ursprungligen budgeterades för projektet. Trots att entreprenaden delades upp på såväl 2015 och 2016 så överskreds budgeten lite. Anslaget räckte inte för brygginvesteringar 2015. Utgifter -50 000-50 000-50 000-66 546,50 16 546,50-66 546,50 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -50 000-50 000 0-50 000-66 546,50 16 546,50-66 546,50 7. Tyskaholms bron Förverkligandet av en ny bro till Tyskaholmen i Dalsbruk kräver noggranna utredningar och planer. Förnyandet av bron förutsätter även att kommunen får vägbottnet och på den befintliga bron i sin ägo. Budget 2015 865 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -975 000-92 450,08-865 000-865 000-786 527,78-78 472,22-878 977,86 Inkomster 9 600 0,00 0,00 Nettoutgift -965 400-92 450,08-865 000 0-865 000-786 527,78-78 472,22-878 977,86 Analys: Under året påbörjades byggandet av Valsverksvägen och Tyskaholmens bro sent på året vilket resulterade i att en stor del av anslaget inte användes. Förseningen berodde på omfattande muddringsarbeten och på entreprenörens andra arbeten. Samhällsteknisk enhet sammanlagt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -1 805 000-100 000-1 905 000-1 192 326,15-712 673,85-1 192 326,15 Inkomster 0 0 0 0,00 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0,00-1 805 000-100 000-1 905 000-1 192 326,15-712 673,85-1 192 326,15 186
Kommunens delutfall Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter 0-7 973 000-153 010-8 126 010-7 512 000,46-614 009,54-7 512 000,46 Inkomster 0 0 126 000 0 126 000 156 604,48-30 604,48 156 604,48 Nettoutgift 0 0,00-7 847 000-153 010-8 000 010-7 355 395,98-644 614,02-7 355 395,98 Kimitoöns vattenaffärsverk Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter -2 080 000-700 000-2 780 000-3 088 303,81 308 303,81-3 088 303,81 Inkomster 280 000 20 000 300 000 50 749,79 249 250,21 50 749,79 Nettoutgift 0 0,00-1 800 000-680 000-2 480 000-3 037 554,02 557 554,02-3 037 554,02 KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2015 Utgifter 0 0-10 053 000-853 010-10 906 010-10 600 304,27-305 705,73-10 600 304,27 Inkomster 0 0 406 000 20 000 426 000 207 354,27 218 645,73 207 354,27 Nettoutgift 0 0,00-9 647 000-833 010-10 480 010-10 392 950,00-87 060,00-10 392 950,00 187
17.4 Finansieringsdelens utfall 2015 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2015 Budget- 2015 2015 Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 2 043 356-8 990 2 034 366 3 875 413,10 1 841 047,10 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -356 000-356 000-341 323,03 14 676,97 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -10 053 000-853 010-10 906 010-10 600 304,27 305 705,73 Finansieringsandelar för investeringar 360 000 20 000 380 000 168 567,30-211 432,70 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiv 402 000 402 000 380 110,00-21 890,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -7 603 644-842 000-8 445 644-6 517 536,90 1 928 107,10 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket -472 363,26-472 363,26 Minskning av utlåningen till affärsverket 184 780 184 780 249 648,04 64 868,04 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen 472 363,26 472 363,26 Ökning av långfristiga lån av övriga 9 815 000 680 000 10 495 000 10 495 000,00 0,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen -184 780-184 780-249 648,04-64 868,04 Minskning av långfristiga lån av övriga -2 050 800-2 050 800-1 924 134,55 126 665,45 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övrig inverkan på likviditeten -329 589,17-329 589,17 Finansieringens kassaflöde 7 764 200 680 000 8 444 200 8 241 276,28-202 923,72 Förändring av likvida medel 160 556-162 000-1 444 1 723 739,38 1 725 183,38 188
17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Kommunen ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER BINDNING Ursprunglig budget 2015 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Ursprunglig budget 2015 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse DRIFTSEKONOMIDEL Förvaltningsavdelningen N 2 293 770 316 548 2 610 318 2 578 177-32 141 511 240 72 636 583 876 722 108 138 232 Utvecklingsavdelningen N 921 211 921 211 893 790-27 421 103 325 103 325 92 258-11 067 Bildningsavdelningen N 14 471 092 14 471 092 14 241 360-229 732 881 490 881 490 1 085 248 203 758 Omsorgsavdelningen N 28 160 716 562 000 28 722 716 29 103 104 380 388 3 045 075 3 045 075 3 387 282 342 207 Avd. för miljö och teknik N 10 346 609 10 346 609 9 674 037-672 572 10 425 624 10 425 624 9 937 581-488 043 Varav försäljningsvinster B 356 000 356 000 341 323-14 677 Varav försäljningsförluster B 0 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B 21 640 000 553 010 22 193 010 22 792 112 599 102 Statsandelar B 22 000 000 243 912 22 243 912 22 532 013 288 101 Ränteinkomster B 35 000 35 000 23 296-11 704 Övriga finansiella inkomster B 42 900 42 900 41 082-1 818 Ränteutgifter B 421 000 421 000 224 110-196 890 Övriga finansiella utgifter B 26 900 26 900 22 987-3 913 INVESTERINGSDEL Förvaltningsavdelningen B 42 500 53 010 95 510 79 921-15 589 Utvecklingsavdelningen B 5 000 5 000 3 989-1 011 Bildningsavdelningen B 105 000 105 000 93 395-11 605 Omsorgsavdelningen B 635 500 635 500 492 508-142 992 Avdelningen för miljö och teknik B 9 265 000 800 000 10 065 000 9 930 491-134 509 406 000 20 000 426 000 207 354-218 646 Varav MoT förvaltning B 20 000 20 000 12 590-7 410 46 000 46 000 38 787-7 213 Varav fastigheter B 5 360 000 5 360 000 5 637 270 277 270 80 000 80 000 117 818 37 818 Varav samhällsteknik B 1 805 000 100 000 1 905 000 1 192 326-712 674 0 0 Varav vattenaffärsverket B 2 080 000 700 000 2 780 000 3 088 304 308 304 280 000 20 000 300 000 50 750-249 250 FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningen till affärsverket 0 472 363 472 363 Minskning av utlåningen till affärsverket 184 780 184 780 249 648 64 868 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen 0 0 472 363 472 363 Ökning av långfristiga lån av övriga 9 815 000 680 000 10 495 000 10 495 000 0 Minskning av långfristiga lån av kommune 184 780 184 780 249 648 64 868 Minskning av långfristiga lån av övriga 2 050 800 2 050 800 1 924 135-126 665 Inverkan på likviditeten 0 0 329 589 329 589 0 0 0 TOTALT 68 929 878 1 362 000 70 661 436 70 313 604-347 832 69 090 434 1 569 558 71 015 992 72 037 343 1 377 351 N = bindande nettoanslag / nettoinkomst B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst 189
18 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter 2015 2014 Försäljningsintäkter 2 941 674,09 2 873 818,89 Avgiftsintäkter 2 657 289,91 2 672 906,25 Understöd och bidrag 955 244,95 1 082 288,81 Övriga verksamhetsintäkter 1 105 515,35 996 023,49 Verksamhetsintäkter 7 659 724,30 7 625 037,44 Tillverkning för eget bruk 120 041,39 86 360,42 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -19 053 907,94-18 418 783,58 Lönebikostnader Pensionskostnader -4 727 724,74-4 666 241,10 Övriga lönebikostnader -1 058 864,92-975 359,80 Lönebikostnader -5 786 589,66-5 641 600,90 Personalkostnader -24 840 497,60-24 060 384,48 Köp av tjänster -18 113 877,53-18 164 081,20 Material, förnödenheter och varor -3 387 854,33-3 275 024,23 Understöd -1 938 386,51-1 758 187,39 Övriga verksamhetskostnader -791 272,99-819 107,54 Verksamhetskostnader -49 071 888,96-48 076 784,84 Verksamhetsbidrag -41 292 123,27-40 365 386,98 Skatteinkomster 22 792 112,11 21 667 135,17 Statsandelar 22 532 013,00 22 372 187,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 12 904,85 26 059,01 Övriga finansiella intäkter 28 215,65 40 929,59 Räntekostnader -213 719,08-307 741,20 Övriga finansiella kostnader -10 120,76-17 291,77 Finansiella intäkter och kostnader -182 719,34-258 044,37 Årsbidrag 3 849 282,50 3 415 890,82 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan -2 764 726,33-2 557 314,30 Avskrivningar och nedskrivningar -2 764 726,33-2 557 314,30 Räkenskapsperiodens resultat 1 084 556,17 858 576,52 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens 164 683,44 165 454,05 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 249 239,61 1 024 030,57 190
FINANSIERINGSANALYS 2015 2014 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 3 849 282,50 3 415 890,82 Korrektivposter till internt tillförda medel -341 323,03-269 538,21 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -10 574 173,67-6 761 074,08 Finansieringsandelar för investeringar 168 567,30 1 226 153,86 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 380 110,00 538 615,18 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -6 517 536,90-1 849 952,43 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 10 495 000,00 Minskning av långfristiga lån -1 924 134,55-1 996 296,48 Förändringar i eget kapital Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 16 813,22 3 973,83 Förändring av omsättningstillgångar 1 630,73-569,17 Förändring av fordringar 384 366,12 380 591,67 Förändring av räntefria skulder -732 399,24 889 716,63 Finansieringens kassaflöde 8 241 276,28-722 583,52 Förändring av likvida medel 1 723 739,38-2 572 535,95 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 5 997 790,08 4 274 050,70 Likvida medel 1.1 4 274 050,70 6 846 586,65 1 723 739,38-2 572 535,95 191
BALANSRÄKNING AKTIVA 2015 2014 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram 115 050,68 78 994,36 Övriga utgifter med lång verkningstid 140 562,18 149 417,22 Immateriella tillgångar 255 612,86 228 411,58 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 5 326 376,84 5 170 430,02 Byggnader 26 206 770,75 19 794 187,90 Fasta konstruktioner och anordningar 16 239 953,92 13 044 843,02 Maskiner och inventarier 1 090 890,40 915 298,62 Övriga materiella tillgångar 11 773,15 11 773,15 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar 1 965 743,18 4 346 865,74 Materiella tillgångar 50 841 508,24 43 283 398,45 Placeringar Aktier och andelar 7 711 016,08 7 694 234,08 Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar 26 777,00 26 777,00 Placeringar 7 738 684,48 7 721 902,48 BESTÅENDE AKTIVA 58 835 805,58 51 233 712,51 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 0,00 1 998,05 Donationsfondernas särskilda täc 176 982,26 181 271,32 Övriga förvaltade medel 500 000,00 FÖRVALTADE MEDEL 676 982,26 183 269,37 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 46 401,65 48 032,38 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 122 078,37 1 292 933,29 Övriga fordringar 571 007,16 515 042,11 Resultatregleringar, fordringar 574 154,50 843 630,75 Kortfristiga fordringar 2 267 240,03 2 651 606,15 Fordringar 2 267 240,03 2 651 606,15 Kassa och bank 5 997 790,08 4 274 050,70 RÖRLIGA AKTIVA 8 311 431,76 6 973 689,23 AKTIVA SAMMANLAGT 67 824 219,60 58 390 671,11 192
PASSIVA 2015 2014 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 230,24 19 408 230,24 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 13 535 721,95 12 511 691,38 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 249 239,61 1 024 030,57 EGET KAPITAL 34 193 191,80 32 943 952,19 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver 2 543 949,61 2 708 633,05 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 543 949,61 2 708 633,05 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 42 006,69 44 276,38 Donationsfondernas kapital 176 982,26 181 271,32 Övrigt förvaltat kapital 522 861,92 5 777,06 FÖRVALTAT KAPITAL 741 850,87 231 324,76 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 18 722 270,07 10 109 346,15 Lån från offentliga samfund 1 655 415,96 2 114 945,38 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 532 873,31 1 619 080,21 Långfristigt 21 910 559,34 13 843 371,74 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 1 882 076,08 1 451 548,08 Lån från offentliga samfund 459 529,42 472 586,47 Erhållna förskott 102 004,32 207 231,03 Skulder till leverantörer 2 059 461,48 2 583 164,56 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 883 475,68 932 044,92 Resultatregleringar, skulder 3 048 121,00 3 016 814,31 Kortfristigt 8 434 667,98 8 663 389,37 FRÄMMANDE KAPITAL 30 345 227,32 22 506 761,11 PASSIVA SAMMANLAGT 67 824 219,60 58 390 671,11 193
KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2015 2014 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 26 862 25 979 Verksamhetskostnader -66 184-64 461 Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 3 2 Verksamhetsbidrag -39 319-38 480 Skatteinkomster 22 792 21 667 Statsandelar 22 532 22 372 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 15 23 Övriga finansiella intäkter 27 51 Räntekostnader -527-641 Övriga finansiella kostnader -18-37 Årsbidrag 5 502 4 955 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -4 392-4 155 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -1-50 Extraordinära 97 Räkenskapsperiodens resultat 1 109 847 Bokslutsdispositioner Latenta skatter 19 20 Minoritetsandelar -10-3 Inkomstskatter -19-15 Räkenskapsperiodens överskott (underskott 1 098 850 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 40,59 40,30 Årsbidrag / Avskrivningar, % 125,27 119,25 Årsbidrag, euro / Invånare 792,45 713,67 Invånarantal 6 908 6 943 194
KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2015 2014 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 5 501 4 955 Extraordinära poster -19 83 Korrektivposter till intern tillförda medel -237-179 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -12 830-8 486 Finansieringsandelar för investeringar 183 1 263 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 408 647 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -6 994-1 717 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 12 755 1 103 Minskning av långfristiga lån -2 669-4 461 Förändring av kortfristiga lån 99-359 Förändringar i eget kapital 67 92 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 15 5 Förändring av omsättningstillgångar -1-4 Förändring av fordringar 374 749 Förändring av räntefria skulder -1 800 2 428 Finansieringens kassaflöde 8 841-445 Förändring av likvida medel 1 847-2 162 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 7 473 5 768 Likvida medel 1.1 5 626 7 927 Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 43,50 68,60 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 35,92 42,40 Låneskötselbidrag 1,56 0,85 Likviditet, kassadagar 33 27 195
KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 2015 2014 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 124 95 Övriga utgifter med lång verkningstid 257 297 Förskottsbetalningar 7 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 157 6 017 Byggnader 46 589 40 173 Fasta konstruktioner och anordningar 16 267 13 069 Maskiner och inventarier 2 898 2 947 Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar 23 25 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 2 088 4 750 Placeringar Andelar i intressesamfund 329 315 Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar 1 245 1 029 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga 54 54 FÖRVALTADE MEDEL 758 299 Omsättningstillgångar 209 203 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar 3 663 3 960 Finansiella värdepapper 1 1 Kassa och bank 7 473 5 768 AKTIVA SAMMANLAGT 88 143 79 010 196
PASSIVA 2015 2014 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond 23 23 Byggnadsfond Övriga fonder 1 264 1 137 Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 16 418 15 238 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 097 997 MINORITETSANDEL 987 959 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR 579 463 FÖRVALTAT KAPITAL 838 364 FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital 32 995 23 572 Långfristigt räntefritt främmande kapital 1 480 1 568 Kortfristigt räntebärande främmande kapital 3 564 5 196 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 9 489 10 085 PASSIVA SAMMANLAGT 88 143 79 010 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 43 47 Relativ skuldsättningsgrad, % 66 57 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 17 515 16 235 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 /inv 2,54 2,34 Koncernens lån, /inv 5 292 4 143 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 36 559 28 768 Invånarantal 6 908 6 943 * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 197
19 NOTER TILL BOKSLUTET 19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Vid upprättandet av bokslutet för år 2015 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder använts som tidigare år. Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. En ny avskrivningsplan trädde i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2013 avskrivs enligt den nya avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 10 000 euro (adb-utrustning och program 5 000 euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväxling. Avtalen om ränteväxling har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteväxlingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen har ingåtts före kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2016 medan andra gäller ända fram till år 2021. 19.2 Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten 2015 2014 Förvaltningsavdelningen 356 200,12 112 825,88 Utvecklingsavdelningen 92 257,83 322 667,94 Bildningsavdelningen 1 080 087,91 1 046 323,53 Omsorgsavdelningen 3 343 636,21 3 331 056,45 Miljö och teknik 2 787 542,23 2 812 163,64 Kommunens verksamhetsintäkter totalt 7 659 724,30 7 625 037,44 198
Specifikation av skatteinkomsterna 2015 2014 Kommunens inkomstskatt 18 861 262 18 009 536 Andel av samfundsskatteintäkter 810 620 746 505 Fastighetsskatt 3 120 230 2 911 094 Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt 22 792 112 21 667 135 Specifikation av statsandelarna 2015 2014 Statsandel för kommunal basservice 16 706 327 19 348 440 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 4 890 322 3 600 430 Utjämning till följd av systemändringen 1 698 358 440 505 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -762 994-1 017 188 Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt 22 532 013 22 372 187 Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk 1.1.2013 eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 199
AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013 Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 euro) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 200
Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas i bokslutet för kommunen Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren 2014-2018: Genomsnittliga avskrivningar enligt plan 2 735 508 Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs 6 128 824 Differens -3 393 316 Differens % -55 % Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på nödvändiga satsningar inom barnomsorgen, omsorgen och Kimitoöns Vatten. Avskrivningstiderna har förkortats i den nya avskrivningsplanen som trädde i kraft 1.1.2013. Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva 2015 2014 Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark - och vattenområden 338 413,50 256 873,77 Vinster från försäljning av byggnader 2 909,53 Vinst vid försäljning av aktielägenhet i Bost. Ab Kimito Centrum 17 664,44 Försäljningsvinster totalt 341 323,03 274 538,21 Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av mark - och vattenområden -5 000,00 Försäljningsförluster totalt 0,00-5 000,00 201
19.3 Noter till balansräkningen 19.3.1. Noter till balansräkningens aktiva Placeringar Aktier intresse- och AKTIER OCH ANDELAR Aktier dottersamfund Samkommunandelar övriga ägarintressesamfund Övriga aktier och andelar Sammanlagt Anskaffningsutgift 1.1.2015 2 633 175,93 3 805 107,00 295 309,27 960 641,88 7 694 234,08 Ökning under räkenskapsperioden 10 880,00 5 902,00 16 782,00 Minskning under räkenskapsperioden Anskaffningsutgift 31.12.2015 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 966 543,88 7 711 016,08 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12.2015 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 966 543,88 7 711 016,08 202
Materiella och immateriella tillgångar Övriga Immateriella rättigheter utgifter med lång verkningstid Totalt Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta Datorprogram konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 1.1.2015 0,00 1 105 035,51 354 283,01 1 459 318,52 5 170 430,02 41 698 163,90 30 296 457,96 4 729 788,79 11 773,15 5 934 781,67 87 841 395,49 Ökning under räkenskapsperioden 0,00 105 070,95 0,00 105 070,95 187 643,32 6 021 167,87 2 077 926,13 568 149,10 1 597 434,30 10 452 320,72 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00-31 696,50-7 090,47 0,00 0,00 0,00-38 786,97 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 907 331,14 3 613 695,99 17 737,50-5 538 764,63 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2015 0,00 1 210 106,46 354 283,01 1 564 389,47 5 326 376,84 49 619 572,44 35 988 080,08 5 315 675,39 11 773,15 1 993 451,34 98 254 929,24 Planenliga avskrivningar 1.1.2015 0,00 986 290,49 204 865,79 1 191 156,28 17 774 983,10 14 471 187,60 3 524 052,45 35 770 223,15 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0,00 69 014,63 8 855,04 77 869,67 1 197 325,69 1 079 236,15 410 294,82 0,00 2 686 856,66 Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2015 0,00 1 055 305,12 213 720,83 1 269 025,95 18 972 308,79 15 550 423,75 3 934 347,27 0,00 0,00 38 457 079,81 Influtna finansieringsandelar 1.1.2015 0,00 39 750,67 39 750,67 4 128 992,90 2 780 427,35 290 437,72 1 587 915,93 8 787 773,90 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 117 817,51 35 524,86 0,00 15 224,93 168 567,30 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 193 682,49 1 381 750,21-1 575 432,70 0,00 Influtna finansieringsandelar 31.12.2015 0,00 39 750,67 0,00 39 750,67 4 440 492,90 4 197 702,42 290 437,72 0,00 27 708,16 8 956 341,20 Småanskaffningar som under räkenskapsper. 194 394,01 upptagits som kostnader Bokföringsvärde 31.12. 0,00 115 050,68 140 562,18 255 612,86 5 326 376,84 26 206 770,59 16 239 953,92 1 090 890,40 11 773,15 1 965 743,18 50 841 508,08 203
Värdepapper ingående i placeringar Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100,00 85 547,65 100,00 % 567 650,55 4 678 326,17 223 249,80 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,80 122 497,48 81,80 % 103 446,33 1 902 685,57 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % 30 530,28 875 987,56-6 969,72 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75,32 1 917 929,95 75,32 % 2 720 724,97 545 401,16-14 006,63 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100,00 218 644,31 100,00 % 221 944,69 378 410,45 29 866,18 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75,00 6 000,00 75,00 % 6 287,84 57 416,84-72,62 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100,00 84 093,96 100,00 % 572 994,21 471 011,49 0,05 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100,00 % 2 633 175,93 4 223 578,87 8 909 239,24 232 067,06 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52 % 14 264,92 20 548,02 1 649,49 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99 % 3 341 629,35 7 159 121,32 31 620,26 Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94 % 321 305,04 524 452,51 29 282,32 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23 % 4 170,63 46 991,06 2 696,81 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30 % 442 464,46 331 604,39 13 044,78 3 805 106,99 4 123 834,40 8 082 717,30 78 293,66 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 181 254,37 43,60 % 169 517,09 1 020,11-25,66 Faxell 2.0 Kimitoön 41,20 40 000,00 41,24 % 39 245,89 75,89-73,98 306 189,27 208 762,98 1 096,00-99,64 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy 1850 50 489,64 Bostads Ab Sparbacka 18 87 901,04 Medbit Oy 2 000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I 15 565,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy 21 846,94 Kimito Telefonaktiebolag Ab 19 884,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy 11,5 5 718,11 Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76 Metsäliitto Osuuskunta 10 122,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6,2 4 204,70 Kommunfinans Abp 5 045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9,77 162 500,00 Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland 567 528,00 966 543,88 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig. 204
Fordringar hos dotterbolag, samkommuner samt intressesamfund Kortfristiga fordringar 2015 2014 Dotterbolag Kundfordringar 30 173,05 41 371,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 30 173,05 41 371,36 Samkommuner Kundfordringar 1 156,79 14 455,25 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 3 226,20 28 640,84 Sammanlagt 4 382,99 43 096,09 Intressebolag Kundfordringar 2 148,21 928,06 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 2 148,21 928,06 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar 2015 2014 Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård 113 358,00 110 129,64 EU-bidrag och övriga understöd 362 860,47 575 990,89 Övriga resultatregleringar 97 936,03 157 510,22 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt 574 154,50 843 630,75 205
19.3.2 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet 2015 2014 Grundkapital 1.1. 19 408 230,24 19 408 230,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 19 408 230,24 19 408 230,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 13 535 721,95 12 511 691,38 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 13 535 721,95 12 511 691,38 Räkenskapsperiodens överskott / underskott 1 249 239,61 1 024 030,57 Eget kapital totalt 34 193 191,80 32 943 952,19 Till långfristigt kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år 2015 2014 Saldo Saldo 31.12.2020 31.12.2019 Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter 12 262 754,00 13 704 748,00 Lån från offentliga samfund 339 992,00 619 956,00 Övriga skulder 1 188 046,71 1 274 252,61 Långfristiga skulder sammanlagt 13 790 792,71 15 598 956,61 206
Skulder hos dotterbolag, samkommuner samt intressesamfund Långfristiga skulder 2015 2014 Dotterbolag Lånefordringar 616 515,31 707 722,21 Sammanlagt 616 515,31 707 722,21 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer 67 261,74 62 068,11 Övriga skulder 86 206,90 86 206,90 Resultatregleringar Sammanlagt 153 468,64 148 275,01 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer 11 299,94 60 471,30 Övriga skulder Resultatregleringar 239 913,01 Sammanlagt 11 299,94 300 384,31 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 73,03 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 73,03 207
Specifikation av övriga skulder 2015 2014 Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter 916 358,00 916 358,00 Övriga 616 515,31 702 722,21 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga 883 475,68 932 044,92 Övriga skulder totalt 2 416 348,99 2 551 125,13 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder 2015 2014 Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar 64 107,13 60 861,05 Semesterlöneperiodisering 2 905 867,77 2 689 615,22 Övriga obetalda utgifter 78 146,10 266 338,04 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt 3 048 121,00 3 016 814,31 Vårdtagarnas medel 2015 2014 Vårdtagarnas medel och kapital 1.1 662,42 9 429,87 Vårdtagarnas medel vid påbörjande av förvalt. (skett efter 1.1) 821,46 Inkomster under året 107 221,54 107 710,87 Utgifter under året 103 527,28 111 267,01 Vårdtagarnas medel vid avslutande av förv. 5 211,31 Vårdtagarnas medel och kapital 31.12 5 178,14 662,42 208
19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser per 31.12.2015 Ursprungligt Kapital 2015 Kapital 2014 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 ) 2 500 000 954 200,00 1 079 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 ) 2 800 000 2 170 000 2 380 000,00 1 300 000 1 267 500 1 300 000,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 ) 1 800 000 1 196 360,47 1 255 923,33 (beviljad 2006, 900.000 ) 900 000 712 896,42 740 521,39 (Malminselkä, beviljad 2014) 900 000 873 270,00 750 000,00 (beviljad 2015, 280.000 ) 280 000 267 624,24 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, 3.000.000 ) 3 000 000 702 722,21 788 929,11 Solkullastiftelsen rf 1 111 400 966 862,09 996 153,44 (beviljad 2008, 1.120.000 ) Dragsfjärds Industri Ab 484 997 364 973,00 384 977,00 Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 399 095,66 434 835,62 Stiftelsen Silverringen 100 000 53 333,10 (beviljad 2005, 100.000 ) Bab Dragsfjärds Solberga 597 000 162 440,03 172 352,52 298 500 73 957,03 80 092,63 Rouskis Oy (beviljad 2005, 366.349 ) 366 349 31 784,22 51 047,38 (beviljad 2014, 9,77 % av 1.300.000 ) 127 010 127 010,00 127 010,00 Södersundvik vatten- och avloppsandelslag 500 000 160 000,00 200 000,00 (beviljad 2010, 500 000 ) Hitis kyrkoby frivilliga brandkår 350 000 350 000,00 (beviljad 2015, 350.000 ) Sammanlagt 10 780 695,37 10 794 375,52 209
Ansvar för Kommuneras garanticentrals borgensansvar 2015 2014 Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar 31.12 33 110 467,48 31 998 044,48 Kommuenens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12 Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12 23 594,71 22 122,54 19.5 Noter angående personalen och revisorns arvode Antalet anställda 31.12.2015 Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 2015 Totalt 2014 Förvaltning 14 3 17 16 Utveckling 9 1 10 10 Bildning 163 31 194 204 Omsorg 192 82 274 279 Miljö och teknik 70 16 86 86 Sammanlagt 448 133 581 595 Kommunens personalkostnader 2015 2014 Löner och arvoden 19 337 158,04 18 689 122,68 Personalersättningar -283 250,10-270 339,10 Lagbestämda personalbikostnader 5 786 589,66 5 641 600,90 Sammanalgt enligt resultaträkningen 24 840 497,60 24 060 384,48 Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar 120 041,39 86 360,42 Naturaförmåner 125 215,94 121 607,84 Personalutbildning 123 107,32 98 910,81 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 210
Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda 2015 2014 Centern i Finland r.p. 381 435 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 517 471 Fri Samverkan 1 146 1 134 Gröna förbundet r.p 424 789 Svenska folkpartiet i Finland r.p. 3 531 3 491 Vänsterförbundet r.p. 268 259 Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda sammanlagt 6 266 6 579 Arvode till revisor Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy 2015 2014 Revisionsarvoden 11 414 14 146 Utlåtanden av revisor 740 555 Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 3 451 2 137 Övriga arvoden Arvoden sammanlagt 15 605 16 838 211
19.6 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper: Kimitoöns kommun verifikatnummer 10 Kontoutdragsverifikat 010001 011382 15 Kassaverifikat 015001 015239 20 Försäljningsreskontra, betalningar 020001 021185 30 Löner 030001 030132 40 Inköpsreskontra, betalningar 040001 040316 41 Inköpsfakturor 410001 410612 47 Inköpsfakturor, elektroniska 470001 486059 50 Utkomststöd 005001 005276 61 Diverse fakturor, allmän fakturering 610000 611614 62 Motionsklubben, fakturering 620000 620136 63 Dagvårdsfakturering 630000 631507 64 Hyresfakturering 640000 640370 65 Omsorgens fakturering 650000 660483 68 Båtplatser, fakturering 680000 680040 69 Byggnadstillsynens fakturering 690000 690356 90 Memorialverifikat 900000 900764 92 Ekocenter, memorialverifikat 920001 920099 95 Anläggningstillgångar 950001 950029 Kimitoöns vattenaffärsverk verifikatnummer 240 Inköpsreskontra, betalningar 240001 240180 241 Inköpsfakturor 241001 241050 247 Inköpsfakturor, elektroniska 247001 248654 260 Försäljningsreskontra, betalningar 260001 260919 300 Vattenfakturering 030001 030047 400 Vattenfakturering 400001 406661 500 Anläggningstillgångar 500001 500006 900 Memorialverifikat 900001 900471 212
19.7 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy 100 % Egentliga Finlands förbund Fastighets Ab Kimito Arkadia 1,52 % 9,9 % Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 33,3 % rösträtt i styrelsen inkl Berglund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 81,80 % 2,00 % Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60 % Kiinteistö Oy Malminselkä Kårkulla 75 % 2,94 % Faxell 2.0 41,24 % Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä 75,32 % 2,30 % Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23 % 100 % Oy Dalsbostäder Ab 100 % Dalmed Oy 75 % Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100,00 85 547,65 100,00 % 567 650,55 4 678 326,17 223 249,80 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,80 122 497,48 81,80 % 103 446,33 1 902 685,57 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % 30 530,28 875 987,56-6 969,72 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75,32 1 917 929,95 75,32 % 2 720 724,97 545 401,16-14 006,63 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100,00 218 644,31 100,00 % 221 944,69 378 410,45 29 866,18 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75,00 6 000,00 75,00 % 6 287,84 57 416,84-72,62 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100,00 84 093,96 100,00 % 572 994,21 471 011,49 0,05 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100,00 % 2 633 175,93 4 223 578,87 8 909 239,24 232 067,06 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52 % 14 264,92 20 548,02 1 649,49 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99 % 3 341 629,35 7 159 121,32 31 620,26 Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94 % 321 305,04 524 452,51 29 282,32 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23 % 4 170,63 46 991,06 2 696,81 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30 % 442 464,46 331 604,39 13 044,78 3 805 106,99 4 123 834,40 8 082 717,30 78 293,66 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 181 254,37 43,60 % 169 517,09 1 020,11-25,66 Faxell 2.0 Kimitoön 41,20 40 000,00 41,24 % 39 245,89 75,89-73,98 306 189,27 208 762,98 1 096,00-99,64 213
Uträkningsgrunder för koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet består av en koncernbalans- och en koncernresultaträkning, en finansieringsanalys samt bilagor och noter till dessa. Eliminering av intern innehav Kommunens och dess dotterbolags interna innehav har gjorts med andvänandet av parivärdemetoden. Interna skulder och fordringar Interna skulder och fordringar mellan kommunen och koncernbolagen har eliminerats i förhållande till kommunens ägoandel. Minoritetsandelar Avräkningen av minoritetsandelarna har avskilts från det egna kapitalet i koncernen. Rättelser av avskrivningar Avskrivningsvärden för fastighets- och bostadsbolagens fastigheter har rättats till i enlighet med den godkända avskrivningsplanen och deras avskrivningsdifferens har bokats mot dotterbolagets egna kapital Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder. Samkommunerna Samkommunerna har sammanställts i förhållande till kommunens ägoandel. Dotterbolag Alla dotterbolag har sammanställts i koncernbokslutet. Intressesamfund Inga av kommunens intressesamfund har sammanställts med koncernbokslutet eftersom koncernens andel av resultatet eller förändring av eget kapital inte kan anses vara väsentligt. 214
FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga fordringar 2015 2014 Dotterbolag Kundfordringar 30 173,05 41 371,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 30 173,05 41 371,36 Samkommuner Kundfordringar 1 156,79 14 455,25 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 3 226,20 28 640,84 Sammanlagt 4 382,99 43 096,09 Intressebolag Kundfordringar 2 148,21 928,06 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 2 148,21 928,06 215
EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen 2015 2014 Grundkapital 1.1 19 408 230,24 19 408 230,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12 19 408 230,24 19 408 230,24 Uppskrivningsfond 31.12 23 137,49 23 137,49 Övriga egna fonder 1.1 1 137 461,49 1 137 511,01 Ändringar under räkenskapsperioden 126 693,21-49,52 Övriga egna fonder 31.12 1 264 154,70 1 137 461,49 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 12 024 866,58 7 297 361,20 Ändringar under räkenskapsperioden 4 392 828,50 4 727 505,38 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12 16 417 695,08 12 024 866,58 Räkenskapsperioden över- / underskott 1 097 463,14 997 286,59 Eget kapital sammanlagt 38 210 680,65 33 590 982,39 216
SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga skulder 2015 2014 Dotterbolag Lånefordringar 616 515,31 707 722,21 Sammanlagt 616 515,31 707 722,21 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer 67 261,74 62 068,11 Övriga skulder 86 206,90 86 206,90 Resultatregleringar Sammanlagt 153 468,64 148 275,01 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer 11 299,94 60 471,30 Övriga skulder Resultatregleringar 239 913,01 Sammanlagt 11 299,94 300 384,31 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 73,03 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 73,03 217
BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2015 Kapital 2014 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 ) 2 500 000 954 200,00 1 079 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 ) 2 800 000 2 170 000,00 2 380 000,00 1 300 000 1 267 500,00 1 300 000,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 ) 1 800 000 1 196 360,47 1 255 923,33 (beviljad 2006, 900.000 ) 900 000 712 896,42 740 521,39 (Malminselkä, beviljad 2014) 900 000 873 270,00 750 000,00 (beviljad 2015, 280.000 ) 280 000 267 624,24 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, 3.000.000 ) 3 000 000 702 722,21 788 929,11 Dragsfjärds Industri Ab 484 997 364 973,00 384 977,00 Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 399 095,66 434 835,62 Totalt borgensansvar per 31.12.2015 8 908 642,00 9 114 386,45 218
20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkningen i exkl. VA-verket kommunens bokslut (extern/intern) (extern/intern) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa 1 442 799,71 1 498 874,38 2 941 674,09 Försäljningsinkomster, interna 3 905 357,57 198 311,60-3 905 357,57 1) -198 311,60 1) 0,00 Avgiftsintäkter 2 657 289,91 2 657 289,91 Avgiftsintäkter, interna 0,00 Understöd och bidrag 955 244,95 955 244,95 Övriga verksamhetsintäkter 1 047 493,53 58 021,82 1 105 515,35 Övriga verksamhetsintäkter, interna 3 135 132,21 205 908,65-3 135 132,21 2) -205 908,65 2) 0,00 Verksamhetsinkomster 13 143 317,88 1 961 116,45-7 040 489,78-404 220,25 7 659 724,30 Tillverkning för eget bruk 120 041,39 120 041,39 Verksamhetskostnader Personalkostnader -24 840 497,60-24 840 497,60 Köp av tjänster, externa -17 856 346,87-257 530,66-18 113 877,53 Köp av tjänster, interna -3 726 805,04-463 051,68 3 726 805,04 1) 463 051,68 1) 0,00 Material, förnödenheter och varor -3 031 430,09-356 424,24-3 387 854,33 Material, förn. o varor, interna -54 323,30-8 267,20 54 323,30 1) 8 267,20 1) 0,00 Understöd -1 938 386,51-1 938 386,51 Övriga verksamhetskostnader, exte -766 415,48-24 857,51-791 272,99 Övriga verksamhetskostnader, inter -3 166 132,21 3 166 132,21 2) 0,00 Verksamhetskostnader -55 380 337,10-1 110 131,29 6 947 260,55 471 318,88-49 071 888,96 Verksamhetsbidrag -42 116 977,83 850 985,16-93 229,23 67 098,63-41 292 123,27 Skatteinkomster 22 792 112,11 22 792 112,11 Statsandelar 22 532 013,00 22 532 013,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 12 904,85 12 904,85 Ränteintäkter, interna 10 390,71-10 390,71 4) 0,00 Övriga finansiella intäkter, externa 22 249,38 5 966,27 28 215,65 Övriga finansiella intäkter, interna 12 866,00-12 866,00 3) 0,00 Räntekostnader, interna -10 390,71 10 390,71 4) 0,00 Räntekostnader, externa -151 579,71-62 139,37-213 719,08 Övriga finansiella kostnader -10 091,87-28,89-10 120,76 Ersättning för grundkapital -12 866,00 12 866,00 3) 0,00 Finansiella intäkter och kostnade -103 260,64-79 458,70-23 256,71 23 256,71-182 719,34 Årsbidrag 3 103 886,64 771 526,46-116 485,94 90 355,34 3 849 282,50 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -2 020 026,57-744 699,76-2 764 726,33 Avskrivningar och nedskrivninga -2 020 026,57-744 699,76-2 764 726,33 Räkenskapsperiodens resultat 1 083 860,07 26 826,70-116 485,94 90 355,34 1 084 556,17 Ökning (-) eller minskning (+) av avsk 128 828,52 35 854,92 164 683,44 Räkenskapsperiodens överskott ( 1 212 688,59 62 681,62-116 485,94 90 355,34 1 249 239,61 Elimineras: 1) Interna försäljningar och köp 2) Övrig intern försäljning och interna hyror 3) Ersättning för grundkapital 4) Räntekostnader interna lån Differensen mellan kommunens interna överskott (116.485,94 euro) och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning (90.355,34 euro) beror på en intern anslutningsavgift som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt 26.130,60 euro. 219
20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 3 103 886,64 771 526,46-116 485,94 1) 90 355,34 1) 4) 3 849 282,50 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -341 323,03-341 323,03 Kassaflödet i verksamheten 2 762 563,61 771 526,46-116 485,94 90 355,34 3 507 959,47 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -7 512 000,46-3 088 303,81 26 130,60 4) -10 574 173,67 Finansieringsandelar för investeringar 117 817,51 50 749,79 168 567,30 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 380 110,00 380 110,00 Kassaflödet för investeringarnas del -7 014 072,95-3 037 554,02 26 130,60-10 025 496,37 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -4 251 509,34-2 266 027,56-90 355,34 90 355,34-6 517 536,90 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket -472 363,26 472 363,26 2) 0,00 Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen 472 363,26-472 363,26 2) 0,00 Ökning av långfristiga lån 7 695 000,00 2 800 000,00 10 495 000,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen 249 648,04-249 648,04-249 648,04 3) 249 648,04 3) 0,00 Minskning av långfristiga lån -1 256 423,68-667 710,87-1 924 134,55 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital 0,00 Övriga förändringar i likviditeten -240 612,38-88 976,79-329 589,17 0,00 Finansieringens kassaflöde 5 975 248,72 2 266 027,56 222 715,22-222 715,22 8 241 276,28 Förändring av likvida medel 1 723 739,38 0,00 132 359,88-132 359,88 1 723 739,38 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp 2) Interna lån 3) Amortering interna lån 4) Intern anslutningavgift 220
20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk 221
Årsberättelse 2015 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 222
Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2015 Ansvarsperson: VD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3. ORGANISATION OCH PERSONAL 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 6. UTGIFTER 7. VATTENANSKAFFNING 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 10.1 INVESTERINGAR 2015 10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET 10.3 FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS 11. RESULTATRÄKNING 2015 12. BALANSRÄKNING 31.12.2015 13. FINANSIERINGSANALYS 31.12.2015 14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 223
1. VERKSAMHETSIDÉ Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna enligt de i avtalen nämnda villkoren samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas i enlighet med reningsverkens tillståndsvillkor. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, innevånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten har idag 1739 kunder av vilka 195 är fritidsfastigheter. Det sjunde verksamhetsåret har varit mycket investeringstungt. Under året har flera vatten läckor åtgärdats i vattennätet och i avloppsnätet, några vattenanslutningar har gjorts, vattenventiler har bytts ut och överlag har vatten försörjningen fungerat bra trots att det hänt en hel del. Andelen ofakturerat vatten har sjunkit till 22 %, detta är en förbättring med drygt 10 %- enheter mindre läckagen. Detta är en mycket märkbar förbättring. Höstens rikliga regn förorsakade igen utmaningar för avloppsvattenreningsverken, som var tvungna att ta emot stora mängder inläckagevatten. Andelen ofakturerat avloppsvatten var ungefär 44 %. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikes vatten renas. Under året har 20-tals inläckage platser i avloppsvattennätet åtgärdats som eget arbete. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats. Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året. Byggandet av vatten- och avloppsvattenlinjer Kimito-Dalsbruk färdigställdes och sträckan Björkboda-Nivelax byggdes närapå färdigt. Under året utvidgades och effektiverades Tyskahomens reningsverk och den 15.10.2015 stängdes Kimito reningsverk såsom planerat. Under året har investeringar förverkligats för netto 3,037 miljoner euro. Investeringsbudgeten överskreds med 0,557 miljoner. Verkställandet av och ibruktagandet av investeringarna har krävt en stor arbetsinsats av personalen. Överskridningen beror på tidtabells förskjutning för linjebyggnads entreprenaderna Kimito-Björkboda och Björkbod-Dalsbruk samt pga att linjen Nivelax-Björkboda och Tyskaholmens reningsverk blev lite dyrare än vad som ursprungligen budgeterats. Statligt bidrag hade dessutom reserverats till för stort belopp i bokslutet för 2014 vilket gjorde att det inte kom in så mycket bidrag i bokslutet för 2015 som budgeterat. Det positiva är i alla falla att det den stora investerings helheten som förverkligats 2010-2016 gällande linjebyggandet håller och är klar förmånligare än vad som presenterats den 4.4.2011 när kommunfullmäktige tog principbesluten för investeringarna. Reningsverkets utvidgning och effektivering blev dyrare än vad som ursprungligen budgeterades. Överskridningen berodde på att större ingrepp gjordes i byggnaden jämfört med vad som ursprungligen planerades. Detta för att öka driftsäkerhet och för att möjliggör effektivare rening än vad som krävs. För att klara av de stigande avskrivningskostnaderna kalkylerades år 2011 att taxa behöver höjas med 0,6 /m3 när allting är klart men nu visade det sig att en höjning på 0,45 /m3 räcker till. Bokslutet för 2015 visar ett litet överskott på 62 540 euro vilket betyder att det sammanlagda ackumulerat överskott utgör nu 269 738. Enligt ekonomiplanen kommer en stor del av överskottet att behövas i för att täcka den stora engångsavskrivningen 2016 för Lammala reningsverk. Det goda resultatet är ett resultat av 224
mycket stram penning användning, en fortsatt fördelaktig ränteutveckling och att Lammala reningsverk inte stängdes ännu 2015 så som budgeterat. Året har varit aktivt, mångsidigt och Kimitoöns Vattens verksamhet och ekonomi har utvecklats i rätt riktning trots mycket stora investeringar. Från och med år 2016 och framåt bör investeringarna hållas nere på en nivå som är klart under 4-500 000 / år under en 10 års period. Kimitoöns Vattens ekonomi är i balans och detta ger oss nu en möjlighet att börja avkortta aggressivt på lånebördan. Målsättningen bör vara att vi minst halvera lånebördan på 7-8 år. Till slut vill jag tacka alla i personalen för deras yrkesskickliga insats samt direktionen för deras arbete. Kimitoön den 29 februari 2016 Roger Hakalax Verkställande direktör Kimitoöns Vatten 3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har två servicemän som sköter produktionsbyggnader, en serviceman som sköter underhåll av pumpstationer och en som ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare på 50 % som deltar i det praktiska arbetet. Inom förvaltningen jobbar en teknisk planerare på 50 % med bl.a. övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter, en fakturerare, en byråsekreterare på 50 % och en VD på 50 %. Den totala arbetsstyrkan är således sju personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen; den totala arbetsstyrkan kan snabbt fördubblas vid behov. Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under året lopp. Kimitoöns Vattens direktion bestod av följande fem personer under av 2015: Malin Lindholm, Lars Nummelin (1.1.-30.6.2015), Greger Lindholm (1.7.-31.12.15), Brita Drugge, Veijo Lücke och ordförande Daniel Wilson 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är drifts inkomsterna och kostnaderna relativt förutsägbar vilket underlättar uppskattningen av framtiden. Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden. - Anslutningsavgifterna kommer att utgöra en mindre del av inkomsterna. - Investeringsnivån sjunker till en nivå som är hälften avskrivningsnivån 2016 för en längre tid vilket möjliggör avkortning av lån - Avskrivningarna ökar kännbart 2016. 225
- Stor engångsavskrivning 2016 (ungefär 240 000 ) när Lammala reningsverk stängs. - Räntorna har sjunkit en längre tid men de kommer att stiga igen. - Staten kommer att höja momsen. - Taxan är nu anpassas till de ändrade omständigheterna 2016 och den behöver inte höjas på flera år. 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING Under året såldes drygt 191 00 m 3 vatten och 215 000 m 3 avloppsvatten togs emot för behandling. Dessa sålda mängden är på samma nivå som föregående år. Under året såldes 17 vattenanslutningar, 16 avloppsanslutningar och 1 dagvattenanslutning. Detta är klart mindre än föregående år. Kimitoöns Vatten har 1 739 kundavtal den 31.12.2015. Anslutningsavgifternas andel av omsättningen har sjunkit från tidigare år, från 11 % till 8 %. Detta gör ekonomin mindre sårbar. Anslutningsavgifterna täcker idag 50 80 % av utbyggnadskostnaderna på nya områden vid anslutningsögonblicket förutsagt att samtliga ansluter sig på området. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta, därav är det viktigt att en stor andel av inkomsterna är fasta i form av grundavgifter och anslutningsavgifter. Omsättningen för Kimitoöns Vattens sjunde verksamhetsår var under budget och slutade på 1 786 066 euro inklusive extra inkomster. Underskridningen beror på minskad försäljniing av vatten och avloppsvatten anslutningar. 226
6. UTGIFTER Enligt budgetutfallet är driftskostnaderna lägre än budgeterade. Bakgrunden till underskridningen är bla mindre personalkostnader än beräknat, då en del av arbetsinsatsrna bokförts på investering. Räntekostnaderna var också lägre än föregående år och lägre än budgeterat. Budgetlån upptogs däremot mera än vad som budgeterades. Att leasa bilar är ett mycket dyrt sätt att hålla personalen med bilar vilket syns i stigande övriga kostnader. Att köpa bilar skulle i längden vara ett förmånligare alternativ för vattentjänstverket. 227
En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större än omsättningen! Stigande låneskötselkostnader i framtiden är den största ekonomiska risken för affärsverket. En del av lånen är dock bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring. Nu när de strategiska investeringarna är gjorda, är det viktigt fästa 80 % av uppmärksamhet vid lånebördan. Kapitalkostnadernas d.v.s. räntor, avskrivningar och ersättning för grundkapital utgör 47 % och driftskostnaderna 53 % av de totala kostnaderna. Största driftsutgiftsposterna är material 21 % (innehåller bla el), arbete 16 % och tjänster 15 %, de övriga posterna är relativt små. År 2015 har en del av förvaltningens och servicemännens lönekostnader bokförts på investeringar, vilket minskat lönekostnaderna i driften. 7. VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra. Grundvatten områdena Kårkulla, Nordanå och Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m³. Under året har Kårkulla vattenverk använts mindre och Nordanå mera än tidigare år, detta för att skapa ett flöde i den nya vattenlinjen mellan Kimito och Björkboda. Vatten m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Björkboda andelslag 0 0 0 - Kårkula vattenverk 40 425 111 50 188 1,24 Nordanå + Skinnarvik vattenverk 205 583 563 61 654 0,30 Dalsbruk ytvattenverk 0 0 0 - Renade m3 246 008 674 111 842 0,45 Sålda m3 191 816 526 111 842 0,58 *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN Tyskaholmens avloppsreningsverk Kimitoöns Vattens avloppsvattenreningsverk Tyskaholmens reningsverk togs i drift i slutet av år 2008 och effektiveringen och utvidgningen färdigställdes 15.10.2015. Verket fungerar bra och har renat vattnet enligt sitt miljötillstånd. Den största utmaningen under året var den fasta substansen under andra halva året. Kvävereningen fungera 2015 mycket bra. Effektiveringen och utvidgningen av avloppsreningsverket lyckades bra fast anläggningen var i användning hela tiden parallellt med byggnadsarbetena. 228
Tyskaholmens ÅrsmeÅrsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 CODCr Behandla mg/l 34 21 23 35 48 17 27 60 Reningsg % 96 97 97 94 96 99 97 90 BOD7ATU Behandla mg/l 2,9 1,6 6,5 10 11 2 3,4 10 Reningsgr % 99 99 100 96 97 99 99 95 kok.p Behandla mg/l 0,07 0,082 0,05 0,36 0,55 0,038 0,15 0,3 Reningsgr % 100 100 99 95 97 100 99 95 KA Behandla mg/l 4,4 3,4 4,3 15 33 5 12 15 Reningsgr % 99 99 99 95 96 98 98 95 Behandla mg/l 29 27 19 23 28 24 18 - N Reningsgr % 46 41 58 45 57 52 68 50 Björkboda Lås Ab:s processvattenreningsverk Björkboda Lås Ab har levererat mindre mängd avloppsvatten än tidigare till Kimitoöns Vattens avloppsvattenreningsverk på Tyskaholmen under 2015. Kimito avloppsvattenreningsverk Kimito avloppsreningsverket som är byggt 1981 har fungerat betydligt bättre än sitt lindriga miljötillstånd. Reningsverket stängdes 15.10.2015 och nu byggs en av bassängerna om till slammottagningsplats. 229
Kimito Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 CODCr Halt i utgå mg/l 54 57 36 42 46 47 51 125 Reningsgra % 89 93 94 93 93 96 95 75 BOD7ATU Halt i utgå mg/l 14 13 5,8 7,9 5,9 11 7,5 15 Reningsgra % 90 96 97 97 98 97 98 90 kok.p Halt i utgå mg/l 0,7 0,76 0,4 0,44 0,46 0,58 0,87 1 Reningsgra % 91 94 95 95 95 96 94 90 KA Halt i utgå mg/l 15 34 18 17 13 19 30 35 Reningsgra % 91 91 95 94 97 98 94 90 Halt i utgå mg/l 32 37 18 30 37 41 33 - N Reningsgra % 40 43 41 51 26 45 58 - Lammala avloppsvattenreningsverk Lammala avloppsreningsverk har fungerat ganska bra under året, men de lindriga miljötillstånds kraven som ställts uppfylldes endast på en punkt, COD. Anläggningen stängs i mars 2016. 230
Lammala Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Halt i utgående vatten mg/l 240 160 120 290 200 120 110 125 CODCr Reningsgrad % 73 84 85 70 84 85 83 75 Halt i utgående vatten mg/l 81 36 48 120 75 29 40 15 BOD7ATU Reningsgrad % 80 91 85 65 85 88 87 90 Halt i utgående vatten mg/l 7,6 3,9 2,7 6,6 2,6 1,9 1,4 0,7 kok.p Reningsgrad % 48 74 79 56 85 85 86 90 Halt i utgående vatten mg/l 120 63 42 88 57 49 38 35 KA Reningsgrad % 62 84 83 69 88 86 89 90 Halt i utgående vatten mg/l 69 51 46 0 68 68 65 - N Reningsgrad % 20 44 36 0 54 6,7 0 - I tabellen presenteras renade avloppsvattenmängder per reningsverk samt anläggningarnas driftskostnader och avskrivningskostnader. Från dessa siffror har reningsverkens driftskostnader per renad m³ räknats fram. Från tabellen framgår tydligt inläckagevattnets roll, d.v.s. vattnet som läcker in i nätet. m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Tyskaholmens reningsverk 264137 724 415 294 1,57 Kimito reningsverk 103595 284 50 371 0,49 Lammala reningsverk 17476 48 83 394 4,77 Renade m3 385 208 1 055 549 059 1,43 Sålda m3 215 805 591 549 059 2,54 Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl. Belastning på miljön De tre reningsverkena belastar miljön olika mycket. Tabellens utsläppsmängder är teoretiskt uträknat utgående från årmedeltalet av utsläpp (mg/l) per reningsverk gånger den renade vattenmängden i respektive reningsverk. Den blåa delen av tabellen är en framtidsprognos som avspeglar den nya situation när allt avloppsvatten renas på Tyskahomen 2016. Prognosen bygger på att reningsverket fungerar lika bra 2016 som det gjorde på Tyskaholmen 2014. Enligt planeringen är avsikten att effektivera kvävereningen (N) vid reningsverket, detta betyder att också kväve utsläppen i stort sätt kommer att halveras till 2016. Tabellen visar tydligt att Kimito reningsverk belastar miljön mest av alla mätt i kg/år. Men också det att Lammala reningsverk belastar miljön med 3 gånger mera fosfor än Tyskaholmens reningsverk, trots att betydligt större vattenmängder renas vid Tyskaholmens reningsverk. Framtidprognosen gällande Tyskaholmens reningsverk ser också bra ut, miljö belastningen prognostiseras sjunka med ungefär 50 % år 2016. Observera att tabellen innehåller sifror för 2014! 231
centralt renat Utsläpp Tysk. Nu Lamm. Nu Kimito Nu Totalt nu Sen Reduktion förändring kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år av utsläpp 2014 2014 2014 2014 2016 2016 2016 CODCr 3 958 1 799 5 898 11 655 6 346 5 309-45,55 % BOD7ATU 466 435 1 380 2 281 747 1 534-67,27 % kok.p 9 28 73 110 14 96-87,12 % KA 1 164 735 2 384 4 283 1 866 2 416-56,42 % N 5 587 1 020 5 145 11 752 8 959 2 793-23,77 % 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2015 byggdes vattennätet ut med ungefär 9,85 km (+ 4,5 %) och avloppsnätet med ungefär 9,7 km (+ 5 %). Kimitoöns Vatten har även ansvar för 400 st pumpstationer, varav 72 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som får åtgärda felet. Följande bild från automationssystemet är en process bild för Nordanå vattenverk och Skinnarvik vattentag. Från bilden kan bla avläsas vilka pumppar som går, flöden, fel meddelandentryck, vatten mängder i vattenreservoaren, pumpade mängder, trender mm. Via automations systemet kan pumpar startas, stängas och funktionsförutsättningar för vattenreningsprocessen ändras. 232