BOKSLUT 2014 Ful mäktige

Transkript

1 BOKSLUT 2014 Fullmäktige

2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING MILJÖFAKTORER KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvoden Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Kimitoöns vattenaffärsverk BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA PERSONALRAPPORT

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Kimitoöns kommun har nu ett halvt dussin år bakom sig. Det handlar om sex händelserika och ekonomiskt framgångsrika år. Vi har varit en aktiv kommun och aktiviteterna fortsätter, både i egen regi och i form av ny lagstiftning från staten. Tack vare förändringsarbetet och det goda ekonomiska resultatet har vi goda förutsättningar att klara av framtidens utmaningar. Exakt vilka de framtida utmaningarna kommer att vara är inte helt solklart för tillfället. De flesta av regeringens lagförslag som berör den kommunala verksamheten godkändes inte av riksdagen. Kommunerna får således fortsättningsvis vänta på hur social- och hälsovårdsreformen kommer att förverkligas. Utöver reformerna inom den kommunala sektorn har år 2014 präglats av fortsatta dåliga ekonomiska nyheter i vårt land. Många osäkerhetsfaktorer finns och risken för att den dåliga konjunkturen fortsätter i många är stor. Nedskärningar i den offentliga kommer att drabba kommunerna hårt. År 2014 blev igen, trots svåra tider, ett gott år för Kimitoön. Kimitoön har en stabil ekonomi och har lyckats med att göra överskott under alla sina verksamhetsår. Grunden är i skick med tanke på framtiden. Vi kommer att behöva en stark grund eftersom Kimitoön blev en stor förlorare i statsandelsreformen som trädde ikraft från början av år Fram till år 2019 kommer Kimitoön att förlora totalt 549 euro per invånare p.g.a. systemförändringen samt nedskärningar i statsandelarna. I eurobelopp mister vi ca 3,8 milj. euro. Bra resultat i svåra tider Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 1,024 miljoner euro år Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 13,54 miljoner euro. Orsaken till det mycket goda resultatet är bra kostnadskontroll, mera skatteintäkter än väntat, lite mera statsandelar än beräknat samt lägre räntekostnader. Skatteinkomsternas utveckling har de senaste åren varit svag, så även år 2014, och ger orsak att fundera på olika åtgärder de kommande åren. Detta i kombination med minskande statsandelar innebär stora utmaningar. Vi ska inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Möjligheter finns, om det finns politisk vilja, att anpassa kostnaderna enligt minskande inkomster. Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av alla som jobbar i kommunen. De förtroendevaldas förmåga att våga fatta också lite tuffare beslut ger en bra grund att jobba vidare från. Årsbidraget blev 3,4 miljoner euro. Kostnadskontrollen har fungerat bra, men det lönar sig hela tiden att fundera på ännu bättre prognostiseringsmodeller. Ett utökat servicebehov ökar också våra kostnader. Av kostnaderna är ungefär 1/4 sådana som kommunen inte kan påverka, vi är endast fakturabetalare till en samkommun eller en annan kommun. Att sänka kostnaderna inom verksamheten blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation där antalet äldre ökar och antalet barn minskar. När vi granskar kostnaderna finns de två större helheter att bita i personalkostnader och fastighetskostnader. Kommande pensioneringar ger möjligheter vi måste använda. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat var hyggligt år En jämförelse med andra kommuner visar att vi har gjort rätta saker, trots svåra och röriga tider med många osäkerhetsfaktorer. Som positiva faktorer kan nämnas: - Det ackumulerade överskottet ökade. - Inga nya lån lyftes och skuldbördan minskade ytterligare, nu är vi klart under landets medeltal. - Investeringarna sköttes bra och försiktighetsprincipen iakttogs. - De ekonomiska målsättningarna förverkligades i huvudsak och t.o.m. överskridits. Framtiden kräver dock ännu tuffare målsättningar, om vi ska klara oss. - Kassaläget var under kontroll, trots att vi inte upptog nya lån. - Kimitoöns Vatten har ett bra år bakom sig. 3

4 Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Skatteintäkternas utveckling. Denna utveckling kräver på sikt nya effektivare servicelösningar. - Eftertanke med helt nya investeringar. Det redan konstaterade investeringsbehovet de kommande åren kommer att höja skuldbördan. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. Utrymmesanvändningen bör hela tiden optimeras. - Förbereda åtgärder för att klara servicen med minskade statsandelar. Kommunalskatt inflöt 3,8 % mera än beräknat och fastighetskatt enligt budget. Samfundsskatt inflöt 9,8 % mera än beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 21,67 miljoner euro mot budgetens 20,94 miljoner euro. Jämfört med 2013 minskade de totala skatteintäkterna med ca 0,9 miljoner euro. Statsandelar inflöt 1,2 % mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 22,37 miljoner euro, då budgeten var 22,10 miljoner euro. Statsandelarna har ökat fram till år 2014, men börjar minska från år 2015 framåt. Kommunens lånestock sjönk klart under året, den var i slutet av året euro/invånare. Skuldbördan ligger klart under landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 2,0 miljoner euro. Antalet anställda i kommunen har under året varit relativt stabilt. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten. Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. Framtiden Befolkningsutvecklingen har varit och är fortfarande en stor utmaning. En mindre befolkning betyder minskade intäkter och absolut nödvändiga ändringar i serviceproduktionen. Utöver den dystra befolkningsutvecklingen innehåller de kommande reformerna många osäkerhetsfaktorer. Hur kommer Kimitoön att beröras av t.ex. vårdreformen? Vi lever i intressanta, men osäkra tider. Än så länge gäller det att vänta och inte oroa sig. Vi har varje dag saker att sköta, barn att undervisa och människor att ta hand om. Vi ska se till att våra kommuninvånare får den service de behöver. Det här gäller alla former av kommunal service och oberoende av reformer hit och dit. Servicen behövs på Kimitoön också i framtiden. Den stora utmaningen är att planera och leva med flera alternativa framtidsscenarier. Vi måste våga utveckla verksamheten på Kimitoön samtidigt som vi vet att vi med största sannolikhet har olika av oss oberoende förändringar framför oss. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft. Vi måste vara modiga och våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön. Det är en utmaning att få så många som möjligt på Kimitoön att förstå behovet av kontinuerlig verksamhetsutveckling. Det har varit intressant och känts bra att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har lyckats bra i vår uppgift tillsammans med kommunens förtroendevalda. Gemensamt har vi lyckats erbjuda kommuninvånarna en bra vardag. Nu gäller det ha siktet inställt mot framtiden den kommer och vi ska aktivt försöka bygga en kommun som lever med sin tid. Kimitoön den 20 mars 2015 Tom Simola kommundirektör 4

5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 64 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick till personer, en minskning med -69 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 14 procent (1 187 personer). Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 5

6 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2013 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. Kommunstrukturlagen trädde i kraft Kommunerna hade tid till att meddela till Finansministeriet vem de utreder samgång med. Enligt lagen hade Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Fullmäktige fattade beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presenterades en mellanrapport för fullmäktige och båda kommunernas fullmäktige fattade beslut om att utredningen går vidare. I slutet av mars 2014 gjorde riksdagspartierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebar att ansvaret för hela social- och hälsovården skulle flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vården skulle försvinna och istället skulle 200 aktörers ansvar överföras till fem stora vårdområden fr.o.m Den politiskt tillsatta styrgruppen beslutade under sommaren att hålla paus i utredningsarbetet i kommunsammanslagningsutredningen mellan Kimitoön och Pargas, i väntan på att de pågående reformerna framskrider. Då bokslutet görs upp, i mars 2015, har vårdreformen igen tagit en ny riktning. Grundlagsutskottet kunde inte godkänna den föreslagna modellen utan förpassade frågan tillbaka för ny beredning i social- och hälsovårdsutskottet. Social- och hälsovårdsutskottet hann inte omforma modellen så att den blev grundlagsenlig under den här mandatperioden. Reformen skjuts över till nästa regering och riksdag. Kimitoöns organisation från : Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2012 % Valda C SDP ,2 14,

7 Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF ,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Michael Oksanen (sfp) Generalsekreterare III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör Fullmäktiges sammansättning Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Lärare, FM C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar, gruppordförande Leppänen Jorma Sundqvist Johan Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör FM Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare GRÖNA Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Engblom Henry Engblom Yngve Drugge Brita Fabritius Helena Guseff Niklas Jansson Johanna Laurén Anders Laurén Fredrik Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Ingenjör Jordbrukare, entreprenör Lärare Agrolog Sjöbevakare Sjukskötare YH Företagare, pol.mag. Ekon.mag. Vice VD Lantmäteriingenjör SDP SDP SDP SDP FS FS FS FS FS FS FS SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP 7

8 Oksanen Michael, gruppordförande Wilson Daniel Wretdal Inger Generalsekreterare Företagare Psykolog Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 5 gånger och protokollförde sammanlagt 61 ärenden. SFP SFP SFP Kommunstyrelsens sammansättning 2014 Namn Yrke Parti Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Martti Murto II viceordförande Fredrik Laurén Hanna Backman Brita Drugge Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Veijo Lücke Ann Nyström Vice VD Byggmästare Ekon.mag. Verksamhetskoordinator Lärare Ingenjör Jordbrukare, företagare Företagare Ekon.mag. SFP FS SFP SFP SFP SDP C FS FS Kommunstyrelsen sammanträdde 11 gånger och protokollförde 172 ärenden. 8

9 Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Carola Antskog Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Carola Antskog Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Gunilla Avellán Föredragande tillsynschef Greger Lindholm, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Pirjo Hoffström Föredragande näringslivschef Tomy Wass Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Veijo Lücke Föredragande infrachef Roger Hakalax 9

10 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Bokslutsprognoserna 2014: Lyckad effektivisering i kommunerna Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var nästan på samma nivå som året innan, om man inte beaktar engångsintäkterna från bolagiseringen av kommunala affärsverk. Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat deras utgifter. Trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014 ökade inkomsterna från kommunalskatten endast med 1,3 procent. Både fastighetsskatten och samfundsskatten växte däremot med över 10 procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på fastighetsskattereformen. Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma löneuppgörelsen, effektiviseringen av kommunernas verksamheter och bolagiseringen av yrkeshögskolorna. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Enligt bokslutsprognoserna var räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna 1,86 miljarder euro. Av beloppet härrör uppskattningsvis 1,4 miljarder euro från bolagiseringen av affärsverk enligt EUdirektivet. Det är bokföringsmässiga intäkter som inte påverkar kommunernas finansiella ställning. - Kommunerna gjorde vad som förväntades av dem för att krympa hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Personalkostnaderna skars ner med omkring 400 miljoner euro och höjningarna av skattesatserna ökade skatteinkomsterna med cirka 390 miljoner euro, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. - Effektivisering av verksamheten ger bättre resultat och minskar också i viss mån behovet av skattehöjningar. Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,74 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 2 procent jämfört med året innan. Totalt 14 kommuner hade negativt årsbidrag. Året innan var antalet kommuner med negativt årsbidrag 28. I 133 kommuner var årsbidraget mindre än avskrivningarna. Investeringarna ökade skulderna Till följd av statsandelsnedskärningarna och skatteinkomsternas svaga utveckling räckte kommunernas interna finansiering inte till för investeringarna, vilket nästan helt förklarar den ökade skuldsättningen i kommunerna. Kommunerna tar knappast alls lån för att täcka utgifter inom driftsekonomin. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med ytterligare 7 procent. Kommunerna har nu lån på euro per invånare. Skulden per invånare fördelar sig jämnt över kommuner i samma storleksklass. - Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter vara hög. Trycket på att höja kommunalskatten är stort och skillnaderna mellan kommunerna hotar växa ytterligare, säger Mäki-Lohiluoma. Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar var exceptionell stora, omkring 7,7 miljarder euro. Omkring 2,5 miljarder euro förklaras av anskaffningen av aktier och andelar i samband med bolagiseringarna av kommunala affärsverk. Investeringarna i byggnader, maskiner och nätverk minskade med 2 procent jämfört med året innan, men ligger fortfarande på en hög nivå. Uppgifterna måste minskas och skatteunderlaget breddas Statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter motsvarar inte målen i det strukturpolitiska programmet utan uppskattas ge besparingar på bara cirka en tredjedel av den eftersträvade miljarden. Kommunerna däremot överträffar målet att anpassa sin ekonomi med en miljard euro. 10

11 - Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. Om inte kommunernas inkomstbas breddas och uppgifterna och skyldigheterna minskar står den kommunala ekonomin inte på en stadig grund, säger Mäki-Lohiluoma. (Kommunförbundet pressmeddelande ) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2014 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Boksluten för kommunens fem första år har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2014 utgick ifrån en fortsatt svag skatteutveckling och befolkningsminskning. På hösten godkände fullmäktige omsorgens behovsutredning och fastighetsplan. Planen har skrivits utgående fastigheternas renoveringsbehov och behov av automatiska släckningsanordningar. Dessutom tar planen fasta på att kunna erbjuda klienterna god vård och omsorg i verksamhetsutrymmen som är moderna och motsvarar dagens krav. Behovsutredningen och fastighetsplanen förslag till åtgärder och en tidtabell som omfattar åren , där man beskriver på vilket sätt åtgärderna kan utföras samtidigt som ett tillräckligt antal vårdplatser finns till förfogande. Skogsområden i Kulla Stormossen, Bofallsberget och Lillträsket såldes till NTM centralen för att inrättas som skogsskyddsområden inom METSO-handlingsplanen. Köpet är inte ännu genomfört, p.g.a. orsaker som beror på NTMcentralen. Det är osäkert om affären överhuvudtaget blir av. Kommunen köpte ett outbrutet område av lägenheten Mellangård på Kimito centrums detaljplaneområde för euro. Kommunen sålde också en tomt på Kalkholmens detaljplaneområde för euro. Under året fattades flera beslut som berörde kommunens fastighetsanvändning. I kommunens strategi ingår att kommunen avstår och/eller försöker sälja fastigheter som inte behövs för egen användning. I februari sattes en bostadsaktielägenhet i Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy till försäljning, då den nuvarande hyresgästen flyttade ut, i enlighet med kommunens riktlinjer för försäljning av bostadsaktielägenheter. I april godkände kommunstyrelsen ett föravtal med Kim och Carita Mattsson om köp av markområde och ett intentionsavtal om tomtarrangemang och planläggning för förverkiigande av en detaljhandelssatsning i Kimito centrum. I juni beslutade fullmäktige sälja fastigheten Brännboda skola i Västanfjärd. Försäljningspris euro, vinst i resultaträkningen euro. Samtidigt uppdaterades priset för fastigheterna Genböle pensionärsbostäder, Västanfjärds kommunkansli och Slaggis f.d. ungdomsgård. I mars godkände fullmäktige för sin del fusionen mellan Rouskis Oy och Åbonejdens Avfallsservice Ab. Under hösten inleddes förberedelserna för en fusion av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund och Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med 11

12 hyreslägenheter. Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån. Kommunstyrelsen fattade i december beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i fullmäktige. Fullmäktige behandlar fusionen i mars 2015 och därefter ska de båda bolagens bolagsstämmor ta ställning till fusionen. Fullmäktige beviljade tre borgensförbindelser under året. En förnyad kommunal borgen på 1,3 miljoner euro för 20 år till Kimitoöns Värme Ab. Det nya lånet ersätter ett bulletlån som tagits för byggande av fjärrvärme i Dalsbruk. Den nya borgensförbindelsen ersätter den tidigare borgensförbindelsen på samma belopp. Den andra borgensförbindelsen ersatte också en gammal redan existerande borgensförbindelse. Rouskis Oy beviljades 1,3 miljoner euro i borgen för nytt miljölov. Kimitoöns kommuns andel av borgensförbindelsen är i förhållande till ägarandelen, dvs euro. Kommunen beviljade också borgen åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy för under bildning varande bolag. Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy köpte tillsammans med Varsinais-Suomen Erityishuoltopiiri kuntayhtymä för under bildning varande bolags del fastigheten Strandvik i Dahlby. För köpet beviljades kommunal borgen på euro för 20 år åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Två delgeneralplaner för vindkraft kom till fullmäktige för behandling under året. Fullmäktige beslutade i oktober att remittera delgeneralplanen för Gräsböle vindpark för ny beredning. I december godkändes delgeneralplanen för Nordanå-Lövböle vindpark i fullmäktige. Planen har inte ännu vunnit laga kraft, utan är föremål för besvär i Åbo förvaltningsdomstol. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för juni att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca euro. Fullmäktige beslutade i september bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Största enskilda investeringen i budgeten för år 2014 var byggandet av ett nytt daghem i Kimito. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013 som planerat. I oktober 2013 fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i samma lösning. Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober Daghemmet skall enligt tidtabellen stå klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet planeras stå klart i slutet av juni Totalinvestering 5,75 miljoner euro. Under året gjordes två budgetändringar och en omdisponering i investeringsbudgeten. Tekniska nämnden godkände ytterligare tre omdisponeringar av anslag ur den sk. investeringspotten. I ekonomiplanen för år 2015 beviljade fullmäktige ett tilläggsanslag om euro för förverkligande av den nya brandstationen i Kimito. Den ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 6,41 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på euro var 6,68 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med ökade fastighetsskatteintäkter på euro och minskade kassamedel på euro. Investeringsbudgeten underskreds med knappt 1,4 miljoner euro. Utgifterna underskreds med 1,1 miljoner euro medan inkomsterna överskreds med euro. Överskridningen av inkomster beror på att balansvärdet vid försäljning av fastigheter och tomter, som inbringade euro, inte hade budgeterats. Omsorgsavdelningen underskred investeringsbudgeten med euro och fastighetsenheten med euro, medan samhällstekniska enheten överskred budgeten med euro. Vattenaffärsverket underskred sin investeringsbudget med euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Beroende på lägre investeringskostnader samt flera pågående anskaffningar över årsskiftet underskreds de totala avskrivningarna med euro. Resultaträkningen för år 2014 visar ett årsbidrag på 3,43 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 1,56 miljoner euro och 1,77 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst lägre personalkostnader, euro mera skatter, euro mer statsandelar och euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med euro och verksamhetsintäkterna understiger budgeten med euro. Tillverkning för eget bruk, d.v.s. arbetsinsatser bland investeringarna uppgår till euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 98,72 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på euro. 12

13 Personalkostnaderna underskrider budgeten med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under personalkostnader. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro. Understöd och bidrag överskreds med euro och övriga kostnader överskreds med euro. Hyreskostnaderna underskreds med euro. Verksamhetsintäkterna underskrider budgeten med euro. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,73 miljoner euro eller 94,4 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med euro, understöd och bidrag med euro. Övriga intäkter underskred budgeten med euro. Omsorgsavdelningen överskred sin budget. Omsorgens överskridning var euro jämfört med ursprunglig budget och euro jämfört med den ändrade budgeten vilket är en överskridning på 0,8 procent. Överskridningar finns inom socialenheten och specialsjukvården och beskrivs närmare inom respektive enhet. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2014 fanns budgeterat nya lån på 6,131 miljoner euro. Det goda kassaläget vid årets början, bättre verksamhetsbidrag samt högre skatteintäkter och lägre investeringskostnader bidrog till att inga nya lån behövde lyftas under året. Kommunens skuldbörda minskade från 16,15 miljoner euro till 14,15 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett överskott år Bokslutet för 2014 visar ett överskott på euro vilket betyder att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar 2015 eller Kimitoöns Vatten har under år 2014 lånat euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,32 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett överskott på euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på euro till kommunen. Inkomstskatteprocenten för år 2014 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2014 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen avsevärt svagare ut än den nuvarande situationen. Förslaget till nya statsandelar innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro under de kommande fem åren. Samtidigt är osäkerhet gällande inkomstskatteintäkterna stor. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget för näringslivet, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren finns investeringar på 17,9 miljoner euro i ekonomiplanen. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, , finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 17,5 miljoner euro netto. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 14,15 till 33,5 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från euro till euro. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Medelränteprocenten för kommunens lån med rörlig ränta var 1,1 % vid årsskiftet. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca euro. 13

14 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren Under hösten våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2014 av Dalmed Ab för 573 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca 45%) och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal var (583 år 2013) anställda, varav 444 (432 år 2013) tillsvidare anställda och 151 (151 år 2013) tidsbundet anställda. 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy. Novum har konkurrensutsatt alla kommunens försäkringar. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat Oy Ab, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Via Novum har kommunen tillgång till sakkunnigtjänster då Novum fungerar som oberoende länk mellan kommunen och försäkringsbolaget. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Under år 2014 har ledande tjänstemän med beredskapsansvar deltagit i olika långa kurser som räddningsverket ordnat. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är procent skyddat och motsvarande procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att procent av lånen ska vara skyddade. En genomgång av ränteriskerna gjordes i kommunstyrelsen i juni. Kommunen gör också årligen kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten. 14

15 Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomisk-strategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER År 2014 utvidgades användningen av inhemskt, i huvudsak träbränsle ytterligare i och med att kommunens största fastighet Hannahemmet anslöts till ett lokalvärmenät som drivs av ett privat företag. Av kommunens hela fastighetsyta på ca m² uppvärms ca m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Under 2015 förbättras situationen ytterligare då Amosparkens skola helt övergår till fjärrvärme och brandsstationen i Kimito i och med nybygget övergå från olja till jordvärme. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp på 1420 ton CO2 per år. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön fortsatte under Det är ett arbete som pågår i flera etapper fram till Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk har inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala har pågått parallellt. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med nuläget med tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska och utgår från 2014 års reningsresultat Miljöpåverkan 2014 och estimering av miljöpåverkan 2016 /entralt renat, 2016 Utsläpp Årsmedeltal Tyska holmen Lammala Kimito Totalt Reduktion Förändring Tyskaholmen Reningsresultat, kg/år kg/år Minskning kg/år kg/år kg/år kg/år 2014 mg/l av utsläpp =>2016 CODCr % BOD7ATU % kok.p % KA % N % 15

16 Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 har fortsatt under år Mottagana slammängder har vuxit ytterligare sedan Under 2014 renades totalt m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för m³, vilket är en ökning med drygt 5 %. I övrigt har slaminsamlingsverksamheten stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har man nått därhän att avfallsmängderna minskar, vilket är odelat positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2014 insamlades drygt ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2012 brändes blandavfall överhuvudtaget inte, medan man 2014, styrde ungefär hälften, 934 ton, till förbränning. Projektet Smarta Kimitoön fortsatte under året. Projektet åstadkom bl.a. en serie broschyrer som informerar om smarta, innovativa energilösningar och företags- och konsumentguider för Clean Tech lösningar i allmänhet och på Kimitoön i synnerhet. Kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT jobbades på under större delen av året, men processen kom inte ända till beslut under året. Inom projektet genomfördes också en auktionsdag på kommunens ur bruk tagna och/eller obehövliga prylar. Dagen hölls i september i den s.k. Greene hallen. Dit hade samlats en betydande mängd av vitt skilda saker och allt såldes slut. I kommunen planerades och verkställdes beslut om att grunda en återvinningscentral. Den kommer att förverkligas med stödfinansiering och kommer att också verka som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen och då projektet körs i gång under 2015 är förväntningarna stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. Inom planläggningen har vindkraftsplanerna haft en betydande roll. Vindkraft är s.k. grön energi och planläggningen möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. 16

17 Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul håller på att tas i bruk. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och i december. Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Dalmed är genom aktieökningen nu ett dotterbolag, men har inte samma revisor som de övriga. Koncerndirektiv har uppgjorts under år

18 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 26 1 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 15,8 % 15,9 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 133,6 % 188,7 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

19 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på 40,4 miljoner euro och ett årsbidrag på 3,4 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,56 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2014 är 1,02 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amorteringar av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste sex åren. Årsbidrag / Avskrivningar Vuosikate / Poistot Årsbidrag / Vuosikate Avskrivningar / Poistot Årsbidrag / Avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 7,6 miljoner euro vilket är 11 procent över budget. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Kommunens försäljningsintäkter översked budgeten med euro, medan vattenaffärsverkets försäljningsintäkter underskreds med euro. Totala försäljningsintäkter överskred budgeten med ca euro eller dryga 11 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,67 miljoner euro vilket utgör euro mera än budgeterat. Understöd och bidrag överskred budgeten med euro. Hyresintäkter inflöt euro mera än budgeterat. Övriga intäkter överskred budgeten med drygt euro. De bruttobudgeterade försäljningsvinsterna på euro överskred budgeten med euro. Verksamhetens totala intäkter var knappt euro större jämfört med år

20 Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 25 % Omsorg 50 % Verksamhetens kostnader per avdelning år 2014 År 2014 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 48,08 miljoner euro, en ökning på euro från år De totala personalkostnaderna ökade med euro och uppgick till 24,06 miljoner euro år Personalkostnaderna underskred budgeten med drygt 1,2 miljoner euro eller ca 4,8 procent. Köp av tjänster uppgick till 18,2 miljoner euro, en ökning på ca euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor har ökat med euro sedan år 2013 och uppgick till 3,28 miljoner euro i bokslutet Understöden uppgick till 1,76 miljoner euro, en ökning på euro jämfört med år 2013, medan de övriga kostnaderna har minskat med euro sedan år Under året gjordes inom omsorgsavdelningen en budgetändring på euro. I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med euro jämfört med den ursprungliga budgeten och med euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskred den ändrade budgeten med euro eller 5,11 procent. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten har beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro, medan understöden överskreds med euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 40,37 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2013 har verksamhetsbidraget blivit euro sämre. 20

21 30 Verksamhetens kostnader milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) Verksamhetens kostnader per avdelning BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar bokslut ,00 50,00 40,00 41,00 42,29 43,78 45,39 47,25 48,08 Milj. 30,00 20,00 10,00 21,07 20,98 21,47 18,96 17,78 15,97 20,75 20,71 22,59 21,91 22,40 21,67 Kostnader Skatteintäkter 0,00 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Statsandelar Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar i boksluten

22 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 21,67 miljoner euro bestående av kommunalskatt 18,01 miljoner euro, fastighetsskatt 2,91 miljoner euro och samfundsskatt euro. Under året gjordes budgetändringar för kommunalskatten på euro och för fastighetsskatten på euro. Jämfört med den ändrade budgeten inflöt euro mera i skatteintäkter, varav kommunalskatt euro, samfundsskatt euro och fastighetsskatt euro. Jämfört med år 2013 minskade skatteintäkterna med euro. Skatteinkomster Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Samfundsskatt Fastighetsskatt Kommunalskatt Skatteinkomster Statsandelar Kimitoöns kommun erhöll totalt 22,37 miljoner euro i statsandelar. Jämfört med budgeten på 22,1 miljoner euro erhölls euro mera statsandelar. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på euro som Kimitoön erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. Utjämningen på basis av skatteinkomster uppgick till 3,6 miljoner euro år Statsandelen för finansiering som avses i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete var liksom för många andra kommuner negativ även för Kimitoöns del euro. I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som bokförs som driftsintäkt och/eller driftskostnad inom bildningsavdelningen. Hemkommunsersättning utgör det belopp som kommunen får eller betalar för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till ersättningen. Kimitoöns nettobelopp för år 2014 var knappt euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor. Jämfört med år 2013 erhöll kommunen euro mera i statsandelar år

23 Statsandelar bokslut Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till euro år 2014, en ökning på ca euro från år Ökningen beror på att kommunen under år 2014 tack vare god likviditet kunde överföra medel till ett räntekonto med bättre avkastning. Övriga finansiella intäkter uppgick till euro, varav ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till euro och dröjsmålsränteintäkter till knappt euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2014 uppgick ersättningen till euro. Räntekostnader för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick sammanlagt till euro. Budgeten underskreds med euro eller 30 procent. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån på finansmarknaden. En annan orsak till underskridningen av räntekostnaderna är att det lån på 6,1 miljoner euro som budgeterades för år 2014 inte behövde lyftas. Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt euro. Övriga finansiella kostnader uppgick till euro och består av räntor på skatteredovisningar och dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23

24 11.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 61,7 % 150,0 % Låneskötselbidrag 1,62 1,45 Likviditet, kassadagar Invånarantal

25 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2014 uppgår årsbidraget till 3,42 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och förluster för anläggningstillgångar och de uppgår till euro år Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 6,77 miljoner euro, fördelat på kommunen 3,8 miljoner euro och vattenaffärsverket 2,97 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringar erhölls 1,23 miljoner euro, varav euro för kommunens del och 1,06 miljoner euro för vattenaffärsverkets del. Som inkomster för försäljning av anläggningstillgångar erhölls euro (inklusive försäljningsvinster euro och förluster euro). I budgeten för år 2014 planerades upptagning av långfristiga lån på 6,131 miljoner euro. Det goda kassaläget vid årets början, ett bättre årsbidrag samt mindre investeringsutgifter under räkenskapsperioden bidrog till att inga långfristiga lån lyftes under år Amorteringarna uppgick till 2 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 14,1 miljoner euro vid årets slut. Lån per invånare den var euro. Kassan minskade under året med 2,57 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per till 27 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning Upplåning Lånestock BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BG 2014 BS 2014 Upplåning och lånestock 25

26 6 000 Lån / invånare Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Lån per invånare Amorteringar och räntor Amorteringar Räntor BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Amorteringar och räntor 26

27 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 2 5 Donationsfondernas särskilda täc FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 0 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA SAMMANLAGT

28 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital 6 0 FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Långfristigt Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 61,3 % 59,5 % Relativ skuldsättningsgrad, % 43,2 % 45,1 % Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock Lånestock 31.12, /inv Lånefordringar, ,67 27,67 Invånarantal

29 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 58,39 miljoner euro den , en minskning på euro från år Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 51,23 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna euro, de materiella tillgångarna 43,28 miljoner euro och placeringarna 7,72 miljoner euro. Posten för pågående nyanläggningar har ökat med 2,8 miljoner euro jämfört med år 2013 beroende på att flera investeringsprojekt pågår över årsskiftet. De förvaltade medlen uppgick till euro, varav euro är statliga uppdrag och euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel). Fordringarna uppgick till 2,65 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 4,27 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 6,97 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 32,94 miljoner euro och bestod av 19,4 miljoner euro grundkapital, 12,51 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 1,02 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Den uppgår det ackumulerade överskottet till 13,54 miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 56,41 procent. De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 12,22 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på euro samt anslutningsavgifter på euro. Amorteringarna för år 2015 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 1,92 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 14,15 miljoner euro lån, en minskning på 2 miljoner euro jämfört med år Den uppgick lån per invånare till euro mot ett år tidigare. Kommunens soliditetsgrad steg från 59,5 procent till 61,3 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har minskat från 45,1 procent till 43,2 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 8,66 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med euro. Ökningen finns bland leverantörsskulder som innehåller stora investeringsrater. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 6,97 miljoner euro är 1,7 miljoner mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och kommande behov av finansiering. 29

30 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -86 Statsandelar Räntekostnader 308 Ränteintäkter 26 Övriga finansiella kostnader 17 Övriga finansiella intäkter 41 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar bland bestående aktiva -5 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Investeringar inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 539 Investeringsutgifter Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

31 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 16a i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund (100 %), Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy (100% ) som är ett dottersamfund till Dalsbostäder och Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Kommunen sålde under året aktier i Bostads Ab Kimito Centrum. Försäljningen minskade på kommunens ägoandel så att Kimito Centrum inte längre är ett intressesamfund. Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen. Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 79,01 miljoner euro vilket är dryga 20 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på euro och årsbidraget uppgår till 4,96 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 8,49 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med 1,10 miljoner euro och kassan minskade med 2,16 miljoner euro. De väsentligaste händelserna ur koncernens synvinkel var Dalsbostäders försäljning av Bostads Ab Kommunalhuset och grundandet av Kimitobackens dottersamfund Fastighets Ab Malminselkä. Kimitoöns kommunstyrelse har i februari 2014 och fullmäktige har i mars 2014 beslutat bevilja Fastighets Ab Kimitobacken kommunal borgen på högst euro för Malminselkä. Under år 2015 planeras en fusion av Fastighets Ab Berglund med Fastighets Ab Kimitobacken. Målsättningar för budgetåret 2014: - Fastighets Ab Berglund säljs i sin helhet. Uppföljning Under hösten inleddes förberedelserna för en fusion av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund och Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med hyreslägenheter. Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån. Kommunstyrelsen fattade i december beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i 31

32 fullmäktige. Fullmäktige behandlar fusionen i mars 2015 och därefter ska de båda bolagens bolagsstämmor ta ställning till fusionen. - Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar granskas. I helhetsgranskningen och de alternativa modellerna beaktas kommunens egen företagshälsovårdsenhet och organisering av hälsovårdstjänsterna överlag mot bakgrund av sohä-reformen. Uppföljning Under året har förhandlingar förts med privata producenter av företagshälsovård. Förhandlingarna har inte lett någonstans. I anbudstävlingen hösten 2014 var Dalmeds anbud det enda. Dalmeds verksamhet har minskat för att svara mot det mindre kundunderlaget. - Kommunen följer aktivt med fusionsprocessen kring Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy. Kommunen förhåller sig positivt till en fusion. Uppföljning Den nämnda fusionen förvekligas sannolikt under år Förverkligandet av fusionen har dragit ut på tiden, eftersom det lämnats in besvär mot Salo stads fusionsbeslut. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Uppföljning Om bolagets roll diskuteras på bolagsstämman på våren Bolaget har inte haft egentlig verksamhet under år SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 5 Övriga bolag 4 Samkommuner 5 Intressesamfund 3 Sammanlagt

33 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 2 1 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 23-3 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -50 Extraordinära 97 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar -3 4 Inkomstskatter -15 Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 40,30 40,05 Årsbidrag / Avskrivningar, % 119,25 146,48 Årsbidrag, euro / Invånare 713,67 811,99 Invånarantal

34 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster 83 Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1-1 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 92 2 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 5 6 Förändring av omsättningstillgångar -4 3 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 68,60 127,74 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 42,40 68,25 Låneskötselbidrag 0,85 1,07 Likviditet, kassadagar

35 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 8 4 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper 1 1 Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

36 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 1,88 1,70 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal

37 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 69 i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 1,02 miljoner euro. I resultatet ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: En minskning av avskrivningsdifferensen på ,05 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på ,57 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 12,51 miljoner euro behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges. 37

38 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret Kommunstrukturreformen och sohä-reformen Vad: Kommunstrukturlagen har trätt i kraft och förutsätter att kommunerna startar en sammanslagningsutredning i enlighet med lagen. Samtidigt bereds lagen om ordnande av social- och hälsovården (sohä-lag). Sohä-lagen ska ges till riksdagen våren Fullmäktige har fattat beslut om att göra en sammanslagningsutredning tillsammans med Pargas stad. Kommunstyrelsen i Kimitoöns kommun och stadsstyrelsen i Pargas stad har tillsatt en gemensam styrgrupp för utredningsarbetet. Tidtabell: En mellanrapport ska ges till fullmäktige i februari Då besluts hur utredningsarbetet fortsätter och enligt vilken tidtabell. Resurser: Politiskt tillsatt styrgrupp och en sektorvis beredningsfunktion bestående av tjänstemän som producerar material till styrgruppen. Ansvarig: Kommundirektören Uppskattad kostnad: Staten ersätter sammanslagningsutredningen till en maxkostnad på euro. Uppföljning Fullmäktige fattade beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presenterades en mellanrapport för fullmäktige och båda kommunernas fullmäktige fattade beslut om att utredningen går vidare. I slutet av mars 2014 gjorde riksdagspartierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebar att ansvaret för hela social- och hälsovården skulle flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vården skulle försvinna och istället skulle 200 aktörers ansvar överföras till fem stora vårdområden fr.o.m Den politiskt tillsatta styrgruppen beslutade under sommaren att hålla paus i utredningsarbetet i kommunsammanslagningsutredningen mellan Kimitoön och Pargas, i väntan på att de pågående reformerna framskrider. Då bokslutet görs upp, i mars 2015, har vårdreformen igen tagit en ny riktning. Grundlagsutskottet kunde inte godkänna den föreslagna modellen utan förpassade frågan tillbaka för ny beredning i social- och hälsovårdsutskottet. Nu bereds en modell med bara en regional nivå, dvs utan de fem stora vårdområdena som fanns i den ursprungliga modellen. Enligt social- och hälsovårdsutskottets nya modell skulle det innebära max 19 områden i form av samkommuner som fungerar som arrangörer av social- och hälsovården. I skrivande stund har riksdagen knappt tre veckor på sig att göra vårdreformen grundlagsenlig så att den kan godkännas i riksdagen ännu före vårens val. 2. Näringslivet Vad: Tidtabell: Resurser: Ansvar: Hantering av näringslivsfrågorna. Näringslivsfrågorna sköts på ett mera ändamålsenligt sätt, med en långsiktig strävan om att bli en av regionens mest näringslivsvänliga kommun. Avsikten är att stöda kommande stigande branscher på Kimitoön i samarbete med företagarna. Kimitoön vill också kunna locka nya företag att etablera sig på orten, för att skapa nya arbetsplatser på Kimitoön. Påbörjats år 2013 i och med att Kimitoön erhållit status som en kommun i plötslig strukturomvandling. Arbetet fortgår åtminstone till år Delvis via projektet PULS - företagskoordination i strukturomvandling (projektbudget ) samt via normal budget. Näringslivsteamet (kommundirektör, utvecklingschef, företagsrådgivare, infrachef, näringslivschef, teknisk chef, turismchef, projektledare för näringslivsprojekt). 38

39 Uppföljning Året 2014 var ett aktivt år med många olika näringslivsbefrämjande åtgärder. En av de större satsningarna var att arrangera konceptet September Open, 13.9 med en företagarmässa (över 3300 besökare) medeltida mässa och skördefest samma dag i Dalsbruk. Sammanlagt var antalet besökare Via mässan fick företagarna visa sin mångfald för bland annat deltidsboende. Övriga satsningar var att ordna ungdomarnas företagartävling Get the deal på Kasnäs. Tävlingens final ordnades för en fulltalig publik i Villa Lande, hösten Sommarjobbsedlar var en ny satsning för att stöda både ungdomar att söka sommarjobb och företagarna att kunna anställa sommarjobbare. Sommarjobbsedeln fick mycket publicitet också i riksmedierna. Under året skapades, på Privatföretagarföreningens initiativ ett så kallat företagsteam, som består av några från kommunens näringslivsteam och av några av ortens företagare. En faktabaserad näringslivsbroschyr har framtagits, en exkursion har ordnats, näringslivsforumet hölls i år på Kimitoön (Storfinnhova gård) Flera (5) elektroniska informationsbrev har sänt till Kimitoöns företagare. 23 olika företagsstöd om sammanlagt drygt 1,1 milj. euro har NTM-centralen beviljat Kimitoöns företagare under tiden som plötslig strukturomvandlingskommun. Företagsrådgivaren har stått till tjänst om företag har önskat stöd i ansökningsprocessen. Årets företagare korades under Axel Afton Familjen Wilson (Rosala Vikingaby, Bengtskärs fyr och Wilsons charter) I flera delgeneralplaner har kommunen tagit olika företagares behov i beaktande. Arbetslösheten har hela årets varit under landets medeltal: mellan 8,0 % och 11,3%. Av de före detta FNsteel över 180 anställda var antalet arbetslösa endast 32 till antalet. Många har fått gå omskolningsutbildningar som skräddarsytts för Kimitoöns kommun (Bygg-, närvårdar- och, företagarkurser) Projektet Syko sysselsättningskoordniation i strukturomvandling lyckades via olika statliga subventioner placera 70 arbetslösa på jobb i bl.a. företag. 57 nya företag grundades på Kimitoön under året. Som erkänsla för arbetet fick Kimitoöns kommun Åbo handelskammares pris för näringslivsbefrämjande verksamhet år Byggande av Barnbyn Vad: Nya utrymmen för förskola, dagvård och morgon- och eftermiddagsverksamhet byggs i Amosparken i Kimito fast i Amosparkens skola. Samtidigt renoveras Amosparkens skola. Tidtabell: Planeringen påbörjas 2013, byggstart 2014 och färdigt till hösten Resurser: Den innehållsmässiga planeringen utgående från verksamheterna planeras i en arbetsgrupp med dagvård, skola och fastighetsenhet representerade. Ansvarig: Bildningschef, barnomsorgschef, fastighetschef Uppskattad kostnad: 5,35 milj euro. Uppföljning

40 De slutliga planerna för det nya daghemmet i Kimito samt för renoveringen av Amosparkens skola färdigställdes under våren Upphandlingen av entreprenaderna var igång under sommaren och i slutet av augusti valde tekniska nämnden entreprenörer till projektet. Entreprenadsumman för helheten uppgår till 5,75 milj. euro. Byggnadsarbetena inleddes i början av oktober och har kommit bra igång. Arbetena görs i två skeden, först byggs daghemmet och efter det renoveras skolan. Enligt tidtabellen skall det nya daghemmet stå klart i slutet av november 2015 och renoveringen av skolan vara klar i slutet av juni Utrymmesanvändning Vad: Kritiskt granska verksamhetens behov av utrymmen. Avyttra fastigheter som inte behövs för kommunens verksamhet. Tidtabell: Fortlöpande Ansvarsperson: Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef Uppskattad kostnad: Innebär inbesparingar Uppföljning Fullmäktige, kommunstyrelsen och tekniska nämnden har under år 2014 sålt en fastighet och en aktielägenhet. Arbetet med att hitta nya effektiva utrymmeslösningar är en fortgående process. 40

41 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenhet Personalförvaltningsenhet Ekonomienhet IKT-enhet Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 0 % 33 % 19 % 48 % Förvaltningsenheten Personalenheten Ekonomienheten IKT-enheten Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 40 % 1 % 1 % 5 % 0 % 53 % Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 41

42 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2013 Ursprunglig BG 2014 Budgetändringar BG 2014 BS 2014 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,40 % Avgiftsintäkter ,23 % Understöd och bidrag ,36 % Hyresintäkter 0 Övriga verksamhetsintäkter ,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,26 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,47 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,91 % Övriga lönebikostnader ,07 % Lönebikostnader ,26 % Personalkostnader ,84 % Köp av tjänster ,23 % Material, förnödenheter och varor ,96 % Understöd ,16 % Hyreskostnader ,39 % Övriga verksamhetskostnader ,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,48 % VERKSAMHETSBIDRAG ,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,99 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,84 % 42

43 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunstrukturlagen trädde i kraft Enligt lagen har Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Utredningen startar i november 2013 och i februari 2014 ska fullmäktige ta ställning till om utredningsarbetet ska fortsätta. Den sk. Sote-lagen, som definierar social- och hälsovårdens struktur i framtiden, väntas ges till riksdagen under våren Lagens innehåll och ikraftträdande är central med tanke på utredningsarbetets fortsättning. Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Vägen dit är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet. Under perioden kommer det att genomföras europaparlamentsval i juni 2014, riksdagsval i april 2015 och kommunalval i oktober EKONOMIPLAN Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. Under ekonomiplaneperioden kommer sannolikt en gemensam kundservice för de statliga offentliga myndigheterna att genomföras i enlighet med regeringens förslag. Förslaget går ut på att kommunen ansvarar för gemensamma kundbetjäningsställen där kunderna kan få hjälp med att elektroniskt uträtta sina ärenden hos de statliga myndigheterna. All statlig kundbetjäning på lokal nivå kommer att ges i de gemensamma kundbetjäningsställena. 43

44 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2014 Mål En klar och redig struktur för arkivering, inklusive elektronisk arkivering Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet med arkivplanen fortsätter tillsammans med samarbetskommunerna i arkivprojektet Uppföljning Det gemensamma arbetet har fortsatt också efter att den egentliga projekttiden tagit slut. Uppgiftsklassen allmän förvaltningen är klar. Social- och hälsovårdens uppgiftsklass saknas ännu i sin helhet. Övriga uppgiftsklasser är till största delen klara. Avtal och förbindelser tas med i ärende- Avtalsmodulen tas i bruk fullt ut och alla avtal ska finnas hanteringsprogrammet registrerade där Uppföljning Målsättningen har inte uppnåtts. Arbetet visade sig vara så specialiserat att det krävs att någon jobbar koncentrerat med enbart detta under en längre tid. Det har inte gått att lösgöra resurser för detta arbete under år Elektroniska serviceformer tas alltmer i bruk för användare och kunder - Minst 90% av kommunens blanketter finns elektroniskt - Anvisningar och direktiv görs också i form av videoanvisningar Uppföljning Målsättningen har inte uppnåtts på kommunnivå. Förvaltning och bildning använder elektroniska blanketter. Övriga verksamheter har inte tagit i bruk elektroniska blanketter. Utbildning om elektroniska blanketter har ordnats och handledning fås av IKT. - Internt har anvisnignar och direktiv gjorts som videoanvisningar. Elektroniska arbetsverktyg tas i bruk Elektronisk röstlängd används i i valförrättandet - Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet 2015 Uppföljning elektronisk röstlängd användes i EU-valet i Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito och Björkboda-Kulla röstningsområden. 44

45 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden Aftonskolor / seminarier Mätare BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kommundirektör Förvaltningschef ,95 Ledningens sekreterare Byråsekreterare Översättare 0,8 0,9 0,8 0,8 Servicerådgivare 2,5 2,5 0 0 Totalt 7,3 7,4 4,8 4,75 45

46 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Personalkostnader, lönebikostnader, mindre kostnad än budgeterat Köp av tjänster, flera mindre summor sammanlagt Hyror, under budget Övriga verksamhetskostnader, kst och fmge, använt mindre än budgeterat ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar eller ekonomiska avvikelser. Budgetkontrollen höll bra, och budgeten har underskridits på flera moment. Arkiveringen är ett av de största utvecklingsområdena de kommande åren för förvaltningsenheten. Dels för att få personresurserna att räcka till att arbeta målinriktat med den elektroniska arkivbildningsplanen, dels för att lösa utrymmesutmaningar för den fysiska arkiveringen. Under innevarande år måste utredas var och hur man kan hitta tilläggsutrymmen för fysisk arkivering. Arkiveringen kommer att bli elektronisk på sikt men hela det gamla materialet kvarstår i pappersform. En del av det gamla materialet finns för tillfället i ett hus som är till försäljning, i Västanfjärds fd. kommunkansli. I de nuvarande arkiven i Dalsbruk och i Kimito finns inte utrymme för materialet från Västanfjärd. 46

47 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en välgenomtänkt rekryteringsprocess. Under hösten 2013 inleds utredningsarbetet enligt kommunstrukturlagen. Kimitoön kommer att starta en utredning tillsammans med Pargas. Om utredningsarbetet framskrider är det viktigt att personalen är informerad om hur processen går och vilka beslut som kommer att fattas när. EKONOMIPLAN De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder kommer att sluta underhållas de kommande åren. Ett nytt program som möjliggör elektroniska blanketter och elektronisk hantering av alla arbetstidsdokument måste förr eller senare skaffas. Ett nytt program finns bland investeringarna för ekonomiplaneperioden. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Höjda IKT färdigheter i kommunens personal Under hösten våren 2014 satsas på IKT-utbildningar för personalen. Utbildning ges på olika nivåer och i olika program. Uppföljning Mångsidig IKT utbildning har ordnats på olika nivåer och som olika formers utbildningar och för olika målgrupper. Färre manuella skeden i löneräkningen Arbetstidslistorna kommer elektroniskt in i löneprogrammet Uppföljning Målet har uppfyllts. En modern och levande personalstrategi Personalstrategin implementeras under år 2014 Uppföljning Personalstrategin har implementerats genom ledningsgruppen, förmansträffar och genom besök på verksamhetsställen. 47

48 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Interna rekryteringar Externa rekryteringar Samarbetskommitténs möten Antal sysselsatta, årsverken 2, * sysselsättningsanslagen flyttas till socialenheten från budget 2014 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Löneräknare Arbetarskyddschef 0,95 Totalt ,95 Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen, arbetarskyddschef och arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Från april 2014 har arbetarskyddschef funnits på heltid. Före det på 20%. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Fosu r.f 0,25 0,25 0,25 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0,08 0,08 0,08 Totalt 0,78 0,78 0,78 0,78 Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kommunfackets Union r.f 0,16 0,16 0,16 Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 Totalt 0,26 0,26 0,26 48

49 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG14 BS14: Inga större avvikelser. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Från och med år 2015 hör sysselsättningsanslagen och dessutom sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet till förvaltningsavdelningen. Under år 2014 hörde sysselsättningsanslagen till socialenheten. 49

50 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. Från hösten 2013 kommer utmätningarna att skötas av ett externt företag. Syftet är att effektivera indrivningsprocessen och göra den snabbare och mer resultatinriktad. EKONOMIPLAN Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Indrivningsprocessen effektiveras Utmätningarna kommer att skötas av en extern aktör från hösten 2013 för att försnabba och förbättra indrivningens resultat Uppföljning Sedan början på år 2014 samarbetar kommunen med Lindorff i indrivningsärenden. Samarbetet har försnabbat och förbättrat indrivningens resultat. Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering Uppföljning Enheterna har fått månadsvis uppföljning Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning Finansiering och låneportfölj har genomgåtts. Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Uppföljning Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna, genom brev, information på räkning och genom nätbankens automatiska meddelanden. 50

51 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andel av inköpsfakturor elektroniskt 35 % 40 % 40 % 50 % *försäljningsfakturorna räknade på annat sätt före BG 2014 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Controller 0, ,6 Ekonomisekreterare Bokförare Reskontraskötare 2 2,2 2,2 2,2 Totalt 4,25 4,2 5,2 4,8 EKONOMIENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag -130 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Minskade personalkostnader controllern föräldraledig under hösten, ingen extern vikarie - lönebikostnader, mindre kostnad än budgeterat Ökade kostnader för underhåll och stöd till programleverantörer

52 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Controllern har varit föräldraledig under hösten och har ingen extern vikarie. Arbetsuppgifterna har omfördelats på flera personer. Arbetet med att justera och optimera arbetsfördelningen är en fortlöpande process. Föräldraledigheter och andra förändringar har gjort att ekonomienheten omfördelat sitt arbete flera gånger under de senaste åren. Under år 2015 kommer det pensioneringar på förvaltningsavdelningen inom både ekonomi och löneräkning, vilket betyder att arbetsfördelningen ska granskas på nytt tillsammans med personalen. 52

53 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna ge användarstöd och skolning utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser, hälsocentralernas stöd med både egna resurser och som köptjänst medan skolornas stöd och underhåll sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer, tunna klienter, surfplattor (tabletter) och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som uppgjorts på kommunnivå. Under ekonomiperioden gäller detta bl.a. införande av övergripande arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens earkiv system och förnyande av personalstyrningssystem. 53

54 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef BINDANDE MÅL 2014 Mål Uppgradering av operativsystem Uppgradering av serversystem Utveckla rutinerna för IKT stödet E-tjänster för kommunens kunder och invånare IKTns miljöpåverkan Eftersträvad nivå / uppföljning Opretivsystemet Windows XP uppgraderas i sin helhet till nyare versioner. Uppföljning Största delen av Windows XP maskinparken är utbytt eller uppgraderad till nyare version. Uppgradera och virtualisera kommunens serverpark och backupsystem. Uppföljning Serverpark och backupsystem hat förnyats, rutinerna har förbättrats med bättre driftsäkerhet som resultat. Förbättra kvaliteten på IKT stödet genom att utveckla rutinerna samt skola personalen. Uppföljning Personalen har deltagit i skolningstillfällen samt fortsatt arbeta för att förbättra IKT stödet. Fortsatt utveckling av e-tjänster för kunder och invånare. Uppföljning Vi har förbättrat våra befintliga e-tjänster, tagit i bruk nya samt planerat att ta i bruk nya tjänster. Miljöfaktorer beaktas vi upphandlingar. Uppföljning Alla nya maskiner och skärmar är idag mycket energisnåla, servermaskinerna använder virtualisering vilket gör att vi effektivare kan utnyttja befintliga resurser. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Antalet datorer Antalet användare Egen personal 2,4 2,4 3 2,4 54

55 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 IT-driftschef IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd 0,5 0,5 1 0,5 Totalt 2,4 2,4 2,9 2,4 IKT-ENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Minskade personalkostnader p.g.a. antalets årsverken i budgeten var 2,9 och i bokslutet 2,4. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året har varit stabilt för IKT enheten, inga stora ändringar har gjorts i själva verksamheten. Under året har dock stora satsningar gjorts på att uppdatera vår serverpark, att virtualisera våra servermaskiner samt förbättra och förnya vårt säkerhetskopieringssystem. Som följd av detta har vi nu en mera driftsäker serverpark än tidigare. Dock växer kraven på våra system hela tiden, idag har vi system som är i drift 24/7 vilket leder till nya utmaningar i form av utökat användarstöd och systemunderhåll. 55

56 16.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård 5 % 15 % 25 % Turism 18 % 1 % Landsbygd 7 % 29 % Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 4 % 3 % 3 % 0 % Köpta tjänster 35 % 55 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 56

57 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2013 Ursprunglig BG 2014 Budgetändringar BG 2014 BS 2014 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,06 % Avgiftsintäkter ,50 % Understöd och bidrag ,57 % Hyresintäkter 0 Övriga verksamhetsintäkter ,36 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,67 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,44 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,14 % Övriga lönebikostnader ,30 % Lönebikostnader ,42 % Personalkostnader ,54 % Köp av tjänster ,72 % Material, förnödenheter och varor ,16 % Understöd ,65 % Hyreskostnader ,11 % Övriga verksamhetskostnader ,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,73 % VERKSAMHETSBIDRAG ,94 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,99 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,60 % 57

58 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Utvecklingsavdelningens förvaltning ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen och till skärgårdsnämnden. Vidare hör avdelningens personalansvar, projekthantering, budget och bokslut till förvaltningens uppgifter. Utvecklingsavdelningen hanterar följande områden: Näringslivsfrågor, strukturomvandlingssituationen, turism, marknadsföring, profilering, kommunens projekthantering, strategin, skärgårdsfrågor, intressebevakning, vänortskontakter, byalagsverksamhet samt koordinerar och arrangerar vissa evenemang. Landsbygdsfrågorna som administrativt flyttats över till Pemar år 2013, är numera en köptjänst för utvecklingsavdelningen. Avdelningen samarbetar med Pargas stad i frågan om Region Åbolands nedmontering, vissa projekt och delvis gällande besöksnäringen. Avdelningen fokuserar år 2014 på arbetet med strukturomvandlingen på Kimitoön, stimulans av näringsliv och marknadsföring av kommunen mot existerande och potentiella invånare, deltidsboende och besökare. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse, präglar avdelningens sätt att arbeta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN En ny strukturperiod påbörjas 2014 och pågår fram till Vad den nya strukturperioden för med sig följs upp. Kimitoöns kommun, så länge den är självständig, fortsätter att fokusera på att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunen, dess avdelningar, dess näringsliv och invånare, enligt de riktlinjer som kommunens strategi har stakat upp. Kundbetjäning 2014-projektet följs aktivt upp. Kimitoön har också i framtiden behov av de statliga tjänsterna, i synnerhet då kommunen utgör en kommun med status som plötslig strukturomvandling. EKONOMIPLAN Genom en fortsatt positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring kan avdelningen bidra till att vara en inflyttningsvänlig kommun. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas också av en positiv image. Konceptet med Barnens Ö lever vidare och år 2015 kan kommunen förhoppningsvis aktivt marknadsföra konceptet. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med bl.a. en Isla maskot. Att kommunen hanterar företagsfrågorna snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och skapa nya arbetsplatser på ön. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivsbefrämjande kommuner. Att försöka förutspå vad som händer i framtiden görs genom att aktivt delta i regionens olika organ, där marknadsanalytikerna i samråd med subregionernas tjänstemän analyserar trender och fenomen inom näringslivet är också väsentligt. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar. 58

59 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef I och med FNsteels konkurs i juni 2012 har kommunen erhållit status för plötslig strukturomvandling fram till år Situationen är allvarlig, men inte ännu katastrofal. Avdelningen följer den under hösten 2012 uppgjorda handlingsplanen för arbetet med strukturomvandlingen. Deltidsboende och deras intresse för Kimitoön ska tas tillvara på. Region Åbolands verksamhet avslutas. 59

60 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Deltidsboende Eftersträvad nivå / uppföljning Deltidsboende får information via kommunens webbsida, samt via tidningar och informationsbrev Uppföljning September Open som hölls i mitten av september var avsedd för också deltidsboende. Isla Info, kommunens informations blad sändes 2 gånger till deltidsboendes vinteradress. Över webben finns bland annat rapporten "Trygga skärgårdsboende" uppsatt. Rapporten handlar om deltidsboende. Barnens ö konceptet Barnens ö vidareutvecklas i samarbete med ungdomsparlamentet Uppföljning Representanter från ungdomsparlamentet bjöds med på fullmäktigeseminarium våren De fick ge sin syn på Kimitoön i ett anförande. Utvecklingschefen deltar i UP:s möten. Islaparlamentet hölls för andra gången på barnkonventionens dag under hösten. Ungdomarna hade gett över 40 olika förslag på åtgärder för att förbättra barnens och ungdomarnas närmiljö. Isla parlamentet röstade fram vilka åtgärder som ska förverkligas unser 2015 för en summa på euro. Fullmäktigeordförande Inger Wretdal agerade ordförande för islaparlamentet. Barnen i klass 6 fick delta i företagsbyn i Åbo två gånger år ( Under årets Axel Afton höll ungdomsparlamentarikerna öppningstalet. 60

61 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef Miljömål Antalet papperskopior minskas Uppföljning Alla möteshandlingar sänds elektroniskt. Utvecklingssamtal med personalen Ett per år/ person Uppföljning Minst ett utvecklingssamtal har hållits, under 2014, med både projektanställda och ordinarie. Koordinering genom möten Avdelningsmöten med personalen hålls varannan vecka Uppföljning avdelningsmöten har hållits under året. De olika teamen har mötts ca 30 gånger. (Näringsliv, ärm, projekt, marknadsföring och turism) NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Behandlade paragrafer, KST Antal tjänstemannabeslut utvecklingschef Intressebevakningsuppdrag PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Utvecklingschef Projektkoordinator Byråsekreterare Totalt

62 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Projektkoordinatorns lön har delvis under årets finansierats med projektmedel. Projekten avslutades under hösten, varpå lönen belastade normalbudgeten. Resekostnader och köptjänster användes i högre grad än budgeterat på grund av ett synnerligen aktivt år inom avdelningen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNINGEN AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Strukturperioden avslutades. Som kommun med status som plötslig strukturomvandlingskommun gavs vi möjlighet att bedriva väldigt många olika projekt under år 2014, med projektmedel från den gamla strukturperioden. Vissa av projekten har beviljats mera pengar och förlängning, till och med under år I den nya strukturperioden är det meningen att samarbetet ska fördjupas och i praktiken utövas med andra kommuner, regioner, länder. Projekthelheterna är på så vis framöver större och görs i samarbete med övriga aktörer. Vi följer beträffande projekten Egentliga Finlands partnerskapsstrategi och dess riktlinjer. Eftersom projekten inte är ett mål i sig, utan ett medel för att utveckla Kimitoön är det alltmer utmanande att få de externa medel Kimitoön behöver. Arbetet kräver ett allt större engagemang på regionnivå och ett aktivt nätverkande. Året har varit händelserikt, många av avdelningens åtgärder kunde förverkligas tack vara externa medel och projektfinansiering. Avdelningen följer och har som sin karta och kompass kommunens strategi, strukturomvandlingens handlingsplan och besöksnäringens handlingsplan. Fokuseringen har under hela året varit på att ha en hög aktivitetsnivå gällande näringslivsfrågor, imagefrågor och på att stävja arbetslösheten. Resultaten är goda, arbetslösheten har legat under 12 % hela året. Som högst var den 11,3 % (januari 2014) och som lägst 8,0 % (oktober 2014) Arbetet med plötslig strukturomvandling har gått hyfsat. Kimitoöns kommun har statusen ännu år Kommunen har samarbetat med övriga strukturomvandlingskommuner. Det mest intensiva arbetet görs med Salo stad. 23 företag har erhållit företagsstöd för sammanlag 1,1 milj. euro. Utbildningar och omskolningstillfällen har ordnats av NTMcentralen på kommunens önskan, så att många arbetslösa har hittat en ny karriär. Av de över 180 f.d. FNsteel anställda, var endast 32 registrerade som arbetslösa vid årets slut. 62

63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef Enligt Arbets-och näringsministeriets sakkunniga klarar ett område sin strukturomvandlingssituation bra om man uppfyller följande kriterier: 1) Hur väl man samarbetar (Både utanför och innanför kommunens gränser) 2) Vad kommunen/området riktigt tål resiljensen. Hur förändringsbeneget regionen/kommunen är 3) Om kommunens näringsliv är mångsidigt, står på flera ben Kimitoöns kommun fick ett pris av Åbo handelskammare som erkänsla för att jobba aktivt med näringslivsfrågorna. September Open ordnades för andra gången i mitten av september med finansiering från tre olika projekt. September Open hade rekordmånga besökare i år, 5000 personer besökte Dalsbruk under dagen. September Open är ett arbetsdrygt koncept, men har många olika avsikter: att förlänga besöksnäringssäsongen, att stöda företagarna och näringslivet, och att ha aktivitet i de södra delarna av ön och utgör ett led i strukturomvandlingsarbetet. Många talkoarbetare medverkade i arbetet i år, vilket var verkligt positivt. September Open 2014 bestod av företagarmässa, medeltida marknad och en medeltid kvällstillställning. Antalet inflyttare, enligt magistratens uppgifter är 240 personer per Avdelningen har försökt föra fram Kimitoön och dess goda sidor, marknadsföra ÖN aktivt på med många olika åtgärder bland annat genom att göra torgkampanj på Hansakvarteret tillsamman med avdelningen för Miljö och teknik. Imagebyggandet är långsiktigt och har för avsikt att skapa en riktigt positivt sanningsenlig bild av Kimitoön för att få ännu flera inflyttare och företag lockade att etablera sig på Ön. Personalen har medverkat i många olika radio och TV-program, tidningsartiklar med det vi gör i vårt arbete. Vi har också fört fram Kimitoön och dess styrkor genom att hålla föredrag om ön på olika seminarier och resor, också utomlands. Också samarbetet med öns ungdomar är viktigt. Utvecklingsavdelningen har bland annat utarbetat ett koncept för att sporra ungdomarna att söka sommarjobb genom att bevilja sommarjobbsedlar. Avdelningen jobbar fortsättningsvis aktivt med imagebyggandet, och samarbetar med företagarna för att vara en fortsatt livskraftig kommun också framöver. Vi vill fortsätta sporra företagarna till samarbete och utveckling. Vi behöver skapa nya arbetsplatser och locka ännu flera invånare och företag att etablera sig på orten. Arbetet görs med verkligt små ekonomiska medel, emedan den ekonomiska framtiden är utmanande framöver bland annat på grund av minskade statsandelar. Genom genuint samarbete, aktivt närverkande och kreativitet är arbetet möjligt också i framtiden. 63

64 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla skärgårdsnäringarna, trafik och boende i skärgården, samt verka för allsidig utveckling av skärgården, både avseende befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Nämnden uppgör därtill kommunens skärgårdsprogram, som uppdaterades Förutom skärgårdsnämnden finns därtill en utskärsdelegation gemensam med Pargas stad. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden inom turism, livsmedelsförädling och mathantverk. Speciellt den ökande deltidsbefolkningen och turistströmmarna utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården. Med avsikt att trygga att skärgården fortsättningsvis kan ha en livskraftig fast befolkning. EKONOMIPLAN I kommunens skärgårdsprogram intas de åtgärder och projekt som är aktuella. Större förändring sker inte i nämndens verksamhet under perioden. 64

65 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förverkligande av mål som upptagits i Skärgårdsprogrammet uppföljes under nämndperioden skärgårdsprogrammet Uppföljning Uppföljning i nämnden Åstadkomma bättre förbindelser Varje by har minst en daglig förbindelse,mindre öar tillräckligt täta förbindelser Uppföljning Varje by har minst en daglig förbindelse. De mindre öarna har minst turer per vecka Några bebodda öar saknar förbindelser Lösande av avloppsproblematiken Arbetet för bildande av avloppsandelslag fortsätter Uppföljning Något andelslag har inte bildats Byggande av hyresbostäder Radhusprojektet i Rosala startar 2014 Uppföljning Projektet skrinlagtför kommunsdel Ett bostadsprojekt är under planering i Kasnäs Tillfredsställande omsorg, hälso-och sjukvård Servicen bibehålls påminst nuvarande nivå Uppföljning Servicen i huvudsak oförändrad Skärgårdensbefolkningsunderlag tryggas Befolkningsunderlaget bibehålls på minst nuvarande nivå Uppföljning Befolkningsunderlaget är stabilt 65

66 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Antal sammanträden Nettokostnad/sammanträde PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS SKÄRGÅRD BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER 101 Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör 0 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Nämnden hållit ett sammanträde mindre än budgeterat Få deltagare i skärgårdsseminariet ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Skärgårdsärenden handläggs även av den gemensamma åboländska utskärsdelegationen. Inom den närmaste framtiden är större förändringar inte aktuella i skärgårdsnämndens verksamhet. 66

67 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar. Regionens synlighet förbättras genom samarbete med nationell och internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och turisminriktad webbportal och genom samarbete med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismenheten upprätthåller turistinformationspunkter i Dalsbruk och Kimito sommartid. I och med årsskifter övergick kommunens servicerådgivning i Dalsbruk och Kimito administrativt till Turismenheten. Dessutom bekostar Turismenheten en halv servicerådgivartjänst i Västanfjärd. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter gällande besöksnäringen och utgör en viktig personlig kontaktyta för kommunens service. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Besöksnäringen står nationellt sett för över 6% av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse än exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50% flera besökare till Finland än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland har ökat kraftigare för varje år (i medeltal 23% per år). Det nuvarande osäkra ekonomiska och politiska läget ha skapat en svacka i ryssars resande, som syns men inte är lika påtaglig hos oss som på många andra orter i Finland. En viktig ny marknad är Asien vars årliga ökning i hela Finland är i medeltal 12% per år. Antalet inhemska resenärer förändras inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen det område som har mest dragningskraft för utländska turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade upplevelser och detta är vid sidan av synlighet vår största utmaning. EKONOMIPLAN Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till nya besöksgrupper och förstärka synligheten hos redan befintliga grupper. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Ryssland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till. Marknadsföring i traditionella medier är för kostnadskrävande för en aktör som Kimitoön och fokus läggs på sociala media och webb. En handlingsplan för är under arbete, och några av de främsta arbetsområdena inom verksamhetsperioden kommer att ligga inom - upparbetandet och upprätthållandet av en flerspråkig webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta. Portalen skall göra det enkelt för besökaren att hitta företag och besöksmål - profilering av Kimitoön som en lugn naturidyll i skärgården med ett mångsidigt aktivitets- och kulturutbud. Detta görs konkret genom att bygga upp och synliggöra tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna - inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet - upprätthållandet av servicerådgivning med turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om samt turistinformation i Dalsbruk och Kimito under högsäsong - deltagandet i mässor och - anordnandet av besöksnäringsträffar och skolning 67

68 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Turismwebbportal Igång till säsongen 2014 med minst 50 företagare / besöksmål. Synlighet med kartor, sökord och visuellt attraktivt material på minst svenska, finska, engelska och ryska. Uppföljning Portalen har nu över 90 besöksmål varav 66 är företag, alla presenterade på fyra språk. Portalen hade sidvisningar och i medeltal 350 besökare per dag under sommaren Portalen minskar behovet för tryckt material. Synlighet: media och mässor Journalister och bloggare från Asien och Ryssland med publicering inom sina målområden. Deltagande på Rese 2014-mässan. Aktiv del i takorganisationers strategiarbete. Uppföljning internationella resebloggare, 5 finländska resebloggare och två ryska journalister har bjudits in och erbjudits upplevelser hos oss under Mätbara resultat är över 12 miljoner registrerade läsningar av inlägg gjorda av dessa. Satsningen på social media och bloggare minskar behovet av tryckt material. Deltagande på Rese 2014-mässan med samavdelning för sju företag gav stort mervärde i form av synlighet och bokade paket. Evenemanget September Open med sin Medeltida marknad lockade över 5000 människor till Dalsbruk, mer än orten någonsin tagit emot på en dag, och skapade en attraktiv bild av området. Samarbete i olika former med bland annat regionala ELY Maakunnan matkailun yhteysrymä, Salo stad, VisitFinland och Turku Touring och Pargas stad. Nätverkande Utökat samarbete mellan lokala företagare och nya paketerade upplevelser och aktiviteter för besökare inom bland annat ritt, vandring, kultur och vattensport. Besöksnäringsträffar på ön. Uppföljning Fyra träffar för besöksnäringen som helhet och två träffar för hästturismföretagare ordnades under året. Företagarna har bjudits på bekantningsresor till varandras verksamhetsställen och getts inspirations- och undervisningsföreläsningar i kvalitetsarbete, samarbete och paketering. Handlingsplanens målsättning att inspirera och utbilda företagen till hållbar utveckling och miljömål har ännu inte inletts. 68

69 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Antal deltagare på turistföretagarträffar Turismmässor Företag på turismportalen PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Turismchef 0, Servicerådgivare 0 0 2,5 0 2,5 TURISM BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Mera förmedlingskostnader än planerat gör att enskilda kontons balans är på minus, men detta påverkar inte den totala summan i bokslutet. Mer extensiva satsningar än planerat i början på året gör att resekostnaderna överstiger det planerade, men även detta balanseras mot andra inbesparingar. 69

70 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under år 2014 har Kimitoöarna fått en turismportal för besökare som presenterar oss som ett resmål på fyra språk. En campingplats i Dalsbruk har färdigställts av turismenheten. Utbildnings- och samarbetsträffar för företagare har ordnats och gemensamma satsningar i form av den Medeltida marknaden, Resemässans avdelning, presentation av området på Hamburgs resemässa, marknadsföring mot Finland, Ryssland och Asien har genomförts och intressebevakning hos och samarbete med takorganisationer har genomförts. Turismenheten har ordnat turisminformation i Dalsbruk och Kimito och fört ut området som resmål i diverse tidningar och publikationer. Ett turismsamarbete med Salo stad, speciellt Tykö, har påbörjats och samarbetet med VisitFinland har intensifierats. Tillsammans med Forststyrelsen har arbete för utvecklandet av Örö fortö bedrivits och resebloggare och journalister har bjudits in till kommunen för att bekanta sig med våra besöksmål. Synlighet i sociala medier har utökats och intensifierats och paketeringsarbete av natur- och kulturresor har inletts. Besöksnäringen har de senaste 15 åren växt och internationaliserats snabbare än någon annan bransch. Mängden internationella besökare till Finland har fördubblats under 2000-talet och nya målgrupper för besöksnäringen dyker hela tiden upp i och med att den förändrade ekonomiska fördelningen i speciellt Asien gör det möjligt för allt fler att resa. Enligt undersökningar ger varje slant som investeras i besöksnäringen flerfaldigt tillbaka. Dessutom ger varje euro en besökare lämnar efter sig åt besöksnäringen i Finland därutöver 56 cent åt övriga branscher. Besöksnäringen har ytterst viktiga multiplikatoreffekter för andra branscher, så som bygg-, båt-, ekonomi-, livsmedels- och servicenäringar. Årets satsningar på besöksnäringen inom Kimitoöns kommun har varit extensiva. Arbetet är ändå långsiktigt och genererar resultat långsamt. År 2014 var turismenhetens första verksamhetsår med en av kommunstyrelsen fastställd handlingsplan. Denna plan styr verksamheten fram till år För att uppnå de fastställda målen krävs en kontinuerligt utökad budget och flera tjänster inom turismenheten; dessa investeringar är viktiga delförutsättningar för att utvecklas istället för att stagnera gällande besökarantal, deltidsboende och på lång sikt inflyttare. Servicerådgivningen är en viktig funktion för både kommunens invånare och för deltidsboende. Servicerådgivnarna fungerar som telefonväxel och som sakkunniga rådgivare gällande frågor som berör ett brett spektrum av den service kommunen står för. Servicerådgivarna sköter dessutom ett antal viktiga byråtjänster och är en resurs för turismenheten både som turisminformation och som assistenter i turismarbetet. Att hålla kvar servicerådgivningen som en funktion både i Dalsbruk och i Kimito är en förutsättning för att bibehålla en fungerande kontaktyta och närvaro mellan både invånare och deltidsboende å ena sidan och kommunen å andra sidan, för turismarbetet och viktigt som stödfunktion åt övriga avdelningar 70

71 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Landsbygdsförvaltningen sköts sedan via ett samarbetsavtal mellan Kimitoöns kommun, St Karins stad, Pargas stad, Pemar stad och Sagu kommun. Pemar stad fungerar som arrangör av tjänster. Landsbygdsförvaltningen ansvarar för jordbrukets stödförvaltning, skörde- och viltskadevärdering, upprätthållande av djurhållarregistrets uppgifter samt flyghavreövervakning. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik träder i kraft år EKONOMIPLAN Enligt samarbetsavtalet fördelas kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 kommer kostnaderna att fördelas enligt antalet gårdar i kommunerna, vilket leder till en ökning av kostnaderna för Kimitoöns kommuns del. LANDSBYGDSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Köptjänst

72 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar hemsidorna, tillsammans med WebbRådet. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på kartan. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. 72

73 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Enhetligare marknadsföring Eftersträvad nivå / uppföljning Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Uppföljning Allt det material som skapats under året följer samma enhetliga linje som tidigare. Dock med några nya moderna element. Synligheten ökar Utveckling av webbportal, sociala medier Arrangera Axel Afton på våren. Septemberopen på hösten. Uppföljning Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog tillsammans med sju turismföretag från ön i nordens största resemässa RESA2014. En lyckad satsning! Axel Afton arrangerades på Villa Lande Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär. Kimitoöns webbplats fick ett nytt grafisk utseende i slutet av augusti. Arbetet kring förnyelsen startades under våren. Lanseringen förde med sig nya redigeringskomponenter för att göra webbarbetet smidigare. Arbetet med webbuppfräschningen var mycket omfattande. Aktiverad synlighet i sociala medier. FB uppdateras flere gånger i veckan, Twitter på gång, Instagram på gång. September Open arrangerades detta år Med nya inslag som medltidag skärgårdsmarknad samt medeltida gästabud nådde September Open ett nytt publikrekord med hela 5000 beökare. Utbildning Fortsätta arbeta för den gemensamma synligheten internt i kommunen. Marknadsföraren avlägger en grafisk utbildning. Uppföljning WebbRådet har träffat de olika avdelningarnas webbansvariga för att utveckla innehållet samt aktivera alla till ett aktivt informationsflöde på webbsidan. I samband med webbträffarna har vikten av en enhetlig synlighet poängterats. Marknadsföraren har inlett garfiska studier hos företaget Sillisatama. 73

74 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Utbildningstillfällen för personalen för den gemensamma synligheten Antal besök på kommunens webbsida (Utan egen trafik) Annonser Mätare Marknadsföring euro/invånare PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Marknadsförare MARKNADSFÖRING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Ökade kostnader för Expertkonsultationstjänster pga. förnyelser på kommunens webbplats Ökade annonskostnader pga. ökat antal evenemang Ökade kostnader vid inköp av reklammaterial

75 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Ekonomiskt gick året bra; största orsaken till ett överskott av budgeten var ett ökat antal evenemang under året: Resemässan tillsammans med sju av öns turistföretag lyckad nysatsning Axel Afton ett nytt pris lades till nämligen Årets Miljöpristagare Inflyttningskampanj storsatsning tillsammans med miljö och teknik September Open växte ytterligare och blev en succé Förenkla, utveckla, effektivera kommunens webbsida genomgick en stor förändring Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Inom marknadsföringen är vi beredda på framtida utmaningar så som minskade statsandelar och nya kommunstrukturer. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls synlig på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring. 75

76 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av näringslivsteamet sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, dvs fysiskplanering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i kommunens näringsstruktur har minskat i betydelse och denna utveckling accelererades accelererade efter år 2012 då FNsteel Oy Ab:s valsverk i Dalsbruk söktes i konkurs. Det samma gäller de traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna. I stället får servicebranschen, speciellt inom turismen och handeln allt större betydelse. En växande sektor med stor utvecklingspotential på ön är service inom båt- och stugbranschen, samt energifrågorna. EKONOMIPLAN Kimitoön satsar på många olika projekt inom näringslivet, projekt såväl av mera allmän karaktär som mycket specialiserade. Kommunen upprätthåller beredskap att med kort varsel starta nya projekt då främjandet av näringslivet eller enskilda sektorer så kräver. Ett speciellt tyngdpunktsområde under perioden kommer satsningarna på utvecklandet av kommunens södra del, speciellt Dalsbruk att utgöra, nämligen utvecklandet av Dalsbruks centrum och företagen och arbetsplatserna där. Arbetet med att få FNsteels tomma industrihallar i bruk för företagsverksamhet kommer att fortsätta under perioden. Utbyggnaden av gästhamnen i Dalsbruk och infrastrukturen och trafiklösningarna i Kimito är speciella tyngdpunkter i kommunens verksamhet. 76

77 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Näringslivsprogram godkänns Uppföljning Näringslivsprogrammet är ännu under arbete. Företagarträffa/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen. Uppföljning Målet har uppfyllts. Nya företag grundas Nettoökningen minst 16. Uppföljning Nettoökningen 34 företag (på basen av registrering). Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel. Nya företagsutrymmen anskaffas. Uppföljning Ett utrymme har funnits att hyra, flera för försäljning. Näringslivsforum arrangeras 1 gång/år Uppföljning Näringslivsforum hölls i år på Storfinnhova gård-tema: tillsammans är vi starkare. Företagarutbildningen intensifieras Utbildning för nya företagare ordnas, likaså fortbildning för verksamma företagare Uppföljning Flera utbildningar har ordnats med strukturmedel. Fnsteels industrihallar aktiveras Minst 40 % av hallutrymmet i bruk under 2014 Uppföljning Målet är uppfyllt. 77

78 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Antal företag Nygrundade företag Företag som upphör Nettoökning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Näringslivschef NÄRINGSLIV BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Mindre personalkostnader p.g.a. projektfinansiering

79 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Näringslivsverksamheten bedrivs inom ett brett fält inom kommunen. Utvecklingsavdelningen och miljö och teknik samverkar i näringslivteamet, kommunens dotterbolag Dragsfjärds Industri Ab hyr utrymmen till företag. Därtill grundades under året ett företagsteam bestående av representanter från kommunen och företag. Verksamheten handhas, och kostnaderna fördelas alltså på många olika aktörer. Trots det är målsättningen att sköta ärendena smidigt gentemot företagen så, att en kontaktperson huvudsakligen sköter alla ärenden för ett företag. År 2015 är Kimitoön sista året strukturomvandlingskommun. Kommunen utnyttjar maximalt alla de möjligheter denna status medför. Lågkonjunkturen har förmodligen nått sin botten, men återhämtningen går långsamt. Det betyder att företagen ännu 2015 har det kärvt. Genom att systematiskt arbeta särskilt för de branscher som bedömts som starkast kan kommunen bäst bidra till återhämtningen i ekonomin. 79

80 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Projektverksamheten avtar under 2014 eftersom det sker skifte av programperiod från till Varje projekt som förvaltas av utvecklingsavdelningen innehåller en mindre andel egna medel. Till största delen finansieras projekten av myndigheter såsom Egentliga Finlands förbund eller NTM-centralen. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt (fyra till antalet för 2014) även kommunandelarna för de projekt i vilka Kimitoöns kommun är delpart. Den beräknade medlemsavgiften till Leaderföreningen I samma båt ingår (5euro/capita). De fyra huvudprojekten är: PULS företagskoordination i strukturomvandling på Kimitoön Mathantverk Prima LokalTV Kimitoön Utöver dessa huvudprojekt budgeteras kommunandel för det med socialenheten gemensamma projektet SYKO sysselsättningskoordination, externa projektandelar som Kimitoön är delpart i. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kimitoöns kommun fortsätter med status som kommun i akut strukturomvandling. En stor del av de konkreta åtgärderna som statusen möjliggör, distribueras via investerings- och utvecklingsprojekt. Samtidigt sker det under 2014 ett avbrott i projektfinansieringsmöjligheterna på grund av EU-programperiodsskifte. Detta återspeglar sig i projektverksamheten så att befintliga projekt avslutas under året. Det är oklart om den nya programperioden konkret börjar generera nya projektfinansieringsmöjligheter redan under året, eller om det sker först Utgångsläget i budgeteringen är att extern finansiering kan ansökas om redan under EKONOMIPLAN Projektverksamheten förväntas tillta under 2015 och framåt i takt med att programperiodens nya finansieringsmöjligheter klargörs och kan tillvaratas. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ta in behövliga projekt 80

81 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Ökat antal sektorprojekt Avdelningen bistår med projektsakkunskap i kommunens övriga avdelningar. Uppföljning Avdelningen har under året aktivt deltagit i administrationen av övriga sektorers utvecklings-projekt: SYKO (socialenheten), Smarta Kimitoön (MoT), Arbetskompaniet (förvaltning), Kaste (socialenheten), ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbetet (fritidssektorn). Enhetligare projektkoordination och effektivt utnyttjande av projekt-verksamhet Utvecklingsavdelningen handhar kommunens projektadministration och reserverar medel för administrationen Uppföljning Avdelningen är central vad gäller kommunens administration av kommunens utvecklingsprojekt. Avdelningens förvaltning har burit kostnaden för merparten av projektkoordinatorns anställning. Projektkoordinatorns lönekostnader har under året finansierats av projekt till över 50% (PULS och Smarta Kimitoön). Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regionen Förberedelse inför nya programperioden Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i projektstyrgrupper Uppföljning Projektkoordinatorn har aktivt följt upp hur planeringen av den nya programperioden utvecklas, och deltagit i informationstillfällen i Åbo, Tammerfors och Stockholm. Varit närvarande vid alla Leader-styrelsemöten under året. Via projektens styrgrupper har avdelningen varit i kontakt med stödfinansiärerna om eventuella nya finansieringsmöjligheter. 81

82 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Antal behandlade projektplaner Antal godkända projektansökningar Antal egna huvudprojekt Antal projekt avdelningen medverkar i PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Projektanställda PROJEKTVERKSAMHET BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Färre projektplaner, ansökningar och årsverken än beräknat på grund av att övergången till ny strukturfondsperiod har dragit ut på tiden. Perioden börjar i praktiken först under Kostnaderna varit större än beräknat, men jämnats ut av större intäkter i form av externt stöd. - Interna kostnader såsom hyror och städtjänster har förverkligats mindre än budgeterat

83 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Eftersom en stor del av projekten tagit slut under 2014 har den ekonomiska omfattningen per projekt varit större än övriga år. Projekt har en tendens att vara baktunga. Balansmässigt är dock inte den finansiella bördan för avdelningen väsentligt större, eftersom en stor del av projektfinansieringen består av externa stöd. Utgångsläget för projektverksamheten inför 2014 har varit att idel projekt avslutas på grund av programperiodsbyte. Projektverksamheten har dock i vissa fall kunnat omstruktureras och förlängas till följd av finansiärernas ändrade villkor i sista stund, vilket i sig även lagt krav på snabb reaktionsförmåga hos projektförvaltaren. En allmän åsikt har varit att flera projekt varit för korta för att nå maximal genomslagskraft. Normala utvecklingsprojekt brukar vara upp till treåriga. Alla projekt har trots osäkerheten kunnat fullföljas planenligt. Mathantverk-projektet startades 2013 och avslutades i februari Ett branschprojekt i allra högsta grad (enligt koncept Eldrimner), som lyckades nå god genomslagskraft vilket med stor sannolikhet kommer att leda till vidare branschutveckling i Åboland. Projektet kursutbildning nådde 25 personer varav 16 slutligen premierades till mathantverkare, till ansenlig del på Kimitoön. Till följd av projektet grundades minst två företag på Kimitoön med utgångspunkt i mathantverk. Margot Wikström var projektledare. Projektbudget euro, stödnivå 70%. PULS-projektet (Företagskoordination i strukturomvandling) startades under början av 2013 med avsikt att stöda Kimitoöns näringslivsutveckling i ÄRM-status. Projektet avslutades Främsta PULS-åtgärder har varit etableringen av konceptet September Open med tillhörande företagarmässa, sommarjobbssatsningar, företagarträffar samt fortsatt åtgärdsplanering. Fredrik Heinonen var projektledare. Projektbudget euro, stödnivå 70%. Prima-projektet beviljades finansiering och startades under senare delen av 2013 som ett stöd för utvecklingen av närodlat och närförädlat, dvs. lokal livsmedelsproduktion, -lagring och -förädling (framförallt äpple, tomater). Projektet leddes av Mats Nurmio, och avslutades Under tiden har man försökt stöda arbetat för att utöka odlingen av specialgrödor på Kimitoön, men lantbruket är en svår bransch att påverka. Man har initierat en REKO-ring, låtit göra växthusutredning och planerat vidareåtgärder. Projektbudget euro, stödnivå 70%. LokalTV-projektet varade i praktiken från slutet av 2013 till slutet av Målsättningen har varit att etablera lokaltv-verksamhet (teknik, organisation och innehåll) på Kimitoön i samarbete med Kimito Telefon och Annonsbladet. Projektet har letts av Kim Westerlund (arbetstid 50%). Till projektslutet har man skapat en organisation för fortsättningen (en förening), distributionskanaler via Youtube och Kimito Telefons IPTV-tjänst, inledande samarbete med KEXTV i Raseborg, plan om kurs i filmskapande i vuxeninstitutet. Lokal-tv håller fortfarande finna sin form, utvecklingen har kommit igång tack vare projektet. Projektbudget euro, stödnivå 100% (Leader). Skärgårdens medeltida höstspektakel-projekt ansöktes om som stöd för att förverkliga September Open-evenemanget med en medeltida del i Dalsbruk. Projektet omfattade planeringskostnader och köptjänster och utföll väl. Projektbudget euro, stödnivå 100% (Leader), projektanställd Jaakko Nuotio. Utvecklingsavdelningen samarbetar även med genomförandet av SYKO-projektet (sysselsättningskoordination i strukturomvandling, oktober ) där socialenheten haft ansvaret. Projektet har haft stor genomslagskraft och har flerdubblat sina förväntade resultat vad gäller antal deltagare i projektet (arbetssökande som fått hjälp, nya arbetsplatser). Projektbudget euro, stödnivå 75%, projektledare Jessica Sundell. Tack vare projektets goda resultat har Kimitoöns kommun planerat och fått beviljat ett nytt treårigt sysselsättningsprojekt Arbetskompaniet. 83

84 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef Vidare har avdelningen konkret samarbetat med projekt Smarta Kimitoön (MoT) vars målsättning är ett mer klimatsmart och ekologiskt fungerande Kimitoön. En stor del av de konkreta åtgärderna för attitydarbetet genomförs genom en imagekampanj med framförallt Brinkkulla som pilotområde. Projekttid , projektbudget euro, stödnivå 70%, projektledare Veronica Heikkilä ( ). Kaste-projektet (socialenheten), ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsverkstaden finansieras med nationella medel och följer inte samma projektomramning som de övriga utvecklingsprojekten. Den fortsatta verksamheten ser ut att från och med 2015 åter öka i omfattning, eftersom nya projekt har möjlighet att inledas i takt med att finansieringsinstrumenten öppnas efter programperiodsbytet. Beaktas bör att nya projekt i allt högre grad kräver större samarbete över kommun-, region- och landsgränserna. Detta lägger i sin tur allt större krav på planeringsprocessen. 84

85 16.3 Bildningsavdelningen Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Utbildningsenhet Vuxeninstitut Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet 2 % 5 % 5 % 2 % Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 1 % 18 % Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet Vuxeninstituts enhet 66 % Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent 3 % 4 % 12 % 20% 1 % 60 % Personalkostnader Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 85

86 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2013 Ursprunglig BG 2014 Budgetändringar BG 2014 BS 2014 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,76 % Avgiftsintäkter ,87 % Understöd och bidrag ,46 % Hyresintäkter ,57 % Övriga verksamhetsintäkter ,89 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,95 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,33 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,61 % Övriga lönebikostnader ,55 % Lönebikostnader ,20 % Personalkostnader ,86 % Köp av tjänster ,43 % Material, förnödenheter och varor ,26 % Understöd ,78 % Hyreskostnader ,46 % Övriga verksamhetskostnader ,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,29 % VERKSAMHETSBIDRAG ,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,78 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,31 % 86

87 AVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildnings-kansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, It-pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 14 personer FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - En ny läroplan utarbetas som bäst inom den grundläggande utbildningen. - Pisa-utredningar har fått Finland att se över sina rutiner, ett projekt för att förbättra undervisningens kvalitet har startas på riksnivå (Toppkompetens). - Inom den fria bildningen uppmanas det från statligt håll att man söker större samarbetsområden, fria bildningens utveckling har stagnerat med kommunreformen. - Största utmaningen för gymnasiernas del blir digitaliseringen av studentskrivningen, digitaliseringen kommer även att sätta nya krav på undervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. EKONOMIPLAN Bildningsavdelningens administration fortsätter med sin strävan att öka samarbetet mellan enheterna för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. 87

88 AVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Bildningsavdelningens kansli förankras Uppdatering av listor och register så att de blir mera användbara som en väl fungerande helhet. och ändamålenliga för hela kansliet Uppföljning Endel uppdaterigar och förbättringar är genomförda, förbättringar gör även under 2015 Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats. Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomar (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Uppföljning Uppdateringar om verksamheten på nätet har förankrats på enheterna Wilma systemet har utvecklats och förenklats för användarna NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Antal möten Bildningsnämnden Finska skolsektionen svenska skolasektionen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Bildniningschef Förvaltningschef/utbildningsass. 0,5 0,2 0,2 0,2 byråsekreterare

89 AVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Intäkterna större än budgeterat Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader) Ökning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering) Minskning av kostnader, intern städtjänst Ökning av kostnader, inköp +600 Minskning av kostnader, övriga kostnader Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Effektivering och utveckling kräver mera skolning och fortbildning. Ekonomiskt gick året bra; största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre pensionsutgifter än budgeterat. Framtidens utmaningar så som minskade stadsandelar och stagnerande skatteintäkter är bildningsavdelningen beredd på. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden. 89

90 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård ordnas i daghem i Hulta, Sofia, Furubo, och Pjånkis. I gruppfamiljedaghem i Karusellen, Bullerbyn och LillSaga. I familjedagvård hos 18 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. En familjedagvårdare är visstidsanställd för vård under kvällar, nätter och veckoslut. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. Barnomsorgens verksamhet har under år 2014 ca 274 barn i dagvård, varav ca 56 av barnen går i förskola. Hemvårdsstöd utbetalas för ca euro. Barn placerade i andra Kommuner ca euro FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Det har gjorts ett riksomfattande beslut om att kommuner som har lediga dagvårdsplatser kan erbjuda dagvård utanför kommungränserna. Om förändringar angående Hemvårdsstödet och Subjektiv rätt till dagvård träder i kraft, kommer det att påverka dagvården. EKONOMIPLAN Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer. - Pjånkis daghem, gruppfamiljedaghemmen och eftiset i Kimito väntar på att barnbybygget får en ny start. 90

91 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag i Pargas med tema "Bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran och utomhuspedagogik. Ny planering av Barnbygget, byggstart Tänka framåt och utveckla verksamheten. förhoppningsvis VT Uppföljning Byggstart av nya daghemmet oktober Planering av den nya verksamheten har startat hösten Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning Alla 4-5-åringar observeras 1 ggr/år i form av en motorikbana. Reslutaten analyseras och används som grund i planeringen av verksamheten för att utveckla grov- och finmotoriken. En motionskväll för hela familjen ordnas årligen. Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna, spännande sagostunder Uppföljning Man har medvetet arbetat med sagor och man har hittat trevliga utrymmen för sagostunderna. Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats. Kompostering, sortering och handla miljömedvetet. Miljöarbetet utvecklas i barnens verksamhet. Uppföljning Miljötänkandet är med i det dagliga arbetet med barnen. Barnen lär sig att sortera, kompostera och att återvända material. 91

92 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Barn totalt Daghem , ,5 Pjåbkis daghem 71, Hulta daghem ,5 Sofia daghem ,5 Furubo daghem ,5 Gruppfamiljedaghem Kottebo 5 stängd stängd Bullerbyn ,5 LillSaga Karusellen Familjedagvården Personal Daghem 18 21, Gruppfamiljedaghem 11 9,5 8 8 Familjedagvården Antal personer Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnträdgårdslärare 4,75 4,75 4,75 4,75 Specialbarnträdgårdslärare 0,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare ,5 19 Familjedagvårdare gruppis Familjedagvårdare hemmet Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 92

93 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen BARNOMSORGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Verksamhetsintäkter mindre än budgeterat (största faktorn uteblivna vårdavgifter) Minskning av personalkostnader (intern omplacering av personal vid t.ex. moderskapsledigheter) Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat och IT-tjänster) Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror ) Avvikelse mellan budget och verksamhetbidrag i bokslut ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom barnomsorgen sker det en ständig utveckling och förändring. I början av vårterminen 2014 var alla dagvårdsplatser upptagna. Fördelningen av barn i dagvård på ön var ojämn: många barn i Kimito och Västanfjärd, men ett mindre antal i Dragsfjärd. Av personalen flyttades två personer från Furubo till Pjånkis pga. att två personer blev föräldralediga i Pjånkis. Flyttningen innebar en besparing av vikariekostnader. Bygget av det nya daghemmet Silva påbörjades i oktober Det beräknas vara inflyttningsklart Sammansättningen av barngrupperna och personalen är under planering. I framtiden erbjuds det barnomsorg hos familjedagvårdare och i daghemmen. Gruppfamiljedaghemmen upphör En förtätning av personalen sker i och med detta och alla tidsbundet anställda ses över. Alla daghem ska genomgå en process där personalen får fundera över hur den kommer att arbeta i framtiden. En uppdatering av planen för småbarnsfostran pågår inom dagvården och förskolan. Under erbjuds barnomsorgens personal en 24 timmars utbildning i ICDP (positivt samspel). 93

94 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: barnomsorgschefen VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Hulta och Pjånkis. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. På riksnivå har man tagit fram en trestegsmodell med allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De nya stödformerna ställer nya krav på förskolepersonalen. Grunderna för ny läroplan för förskolan under bearbetning. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2014 ca 63 barn. Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 94

95 AVDELNING Enhet: utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: barnomsorgschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Dalsbruks svenska förskola flyttar Flyttar senast hösterminen till Dals eftis lokaler. Uppföljning Barnantalet inte så högt i Hulta daghem/förskola. Svenska förskolan fick plats så flytten senareläggs. Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag i Pargas med temat "bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran och utomhuspedagogik. Ny planering av barnbygget, byggstart Tänka framåt och utveckla verksamheten. förhoppningsvis VT Uppföljning Byggstart av nya daghemmet oktober Planering av den nya verksamheten har startat hösten Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning Alla förskole-elever observeras 1 ggr/år i form av en motorikbana. Reslutaten analyseras och används som grund i planeringen av verksamheten för att utveckla grov- och finmotoriken. En motionskväll för hela familjen ordnas årligen. Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten. Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna spännande sagostunder. Uppföljning Förskolorna har medvetet arbetat med sagor och tänkt på miljön. Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats. Kompostering, sortering och handla miljömedvetet. Miljöarbetet utvecklas i barnarbetet. Uppföljning Miljötänkandet är med i det dagliga arbetet med barnen. Barnen lär sig att sortera, kompostera och att återvända material. 95

96 AVDELNING Enhet: utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: barnomsorgschefen NYCKELTAL BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Prestationer Barn /skola Hulta svenska Hulta finska ,5 Pjånkis svenska Pjonkis finska Furubo ,5 Hitis-Rosala Sofia ,5 Barn totalt: ,5 Mätare Netto kostnad / barn

97 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl Morgon och eftermiddagsvården i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis, samtliga är anknytna till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns år 2014 ca 80 barn. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Planeringen av morgon och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN Antalet eftisbarn i kommunen kommer att hålla sig mellan barn under åren Kimito morgon- och eftermiddagsvård väntar att byggandet av Barnbyn kommer igång så att verksamheten kan få lämpliga utrymmen. När det gäller morgonvård, kommer man att samarbeta med dagvården. 97

98 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag i Pargas med tema "Bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran och utomhuspedagogik. Ny planering av Barnbybygget, byggstart förhoppningsvis VT Personalen med i planeringsarbetet då det gäller morgon och eftermiddagsverksamheten Uppföljning Byggstart av nya daghemmet oktober Planering av den nya verksamheten har startat hösten Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats Sortera sopor och handla miljömedvetet Miljöarbetet utvecklas i arbetet med barnen. Uppföljning Miljötänkande med i det dagliga arbetet med barnen. Barnen lär sig att sortera, kompostera och att återvända material. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Barn totalt Personal totalt 4,0 5,25 4,50 4,75 Mätare Netto kostnad / barn

99 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Läroplanen för den grundläggande utbildningen är förnyad beträffande elevvården. Följande steg i förnyelseprocessen är innehållet i de olika läroämnena. Pisa-utvärderingen visar att Finland börjar förlora mark som utvärderingens världsledande nation och det kommer att påverka utarbetandet av den nya läroplanen. Digitaliseringen av studentexamen kommer att förändra kraven på undervisningsmetoderna i grundskolan. Digitala läromedel kommer att få en starkare roll i undervisningen. På riksnivå framhålls betydelsen av ett utökat samarbete mellan hem och skola. EKONOMIPLAN Läroplanen för den grundläggande utbildningen kommer att förnyas under ekonomiplanperioden. - Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätt vikt vid vårt modersmål och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen - Kimitoöns kommun har utarbetat kvalitetskriterier (kvalitetskort) för den grundläggande utbildningen. Dessa kort kommer att ligga som grund för en kvalitativ skola på Kimitoön. 99

100 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Skolorna utvecklas till elevvänliga enheter (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna sätter eleven i centrum när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning Aktivt elevkårsarbete i alla skolor, eleverna ger sin syn på verksamheten via elevkårerna. Ungdomsparlamentet fungerar som paraplyorgan för alla skolor Ge ändamålsenlig undervisning till elever Utveckla praktiska linjen i Dalsbruks skola. med särskilt stöd. Uppföljning Dalsbruks skola har nu två praktiska linjer; en för elever med särskilt stöd i alla ämnen och en för elever med särskilt stöd i en del ämnen. Kvalitetskriterier används som redskap för att uppnå hög kvalitativ undervisning. Kvalitetskort för undervisning, uppväxt och välmående Samarbete mellan hem och skola stärks för elevernas utveckling. Uppföljning Alla kvalitetskort färdigställda och godkända hösten 2014 Endel av korten har används under 2014 Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats av kommunen Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor som aktivt använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Alla lärare skall få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen. Samtliga lärare skall öka användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen. Uppföljning Alla lärare har fått en personlig arbetsdator, samtligalärare har fått minst en och en halv dag skolning inom IKT Satsning på undervisningen i de inhemska språket. Flexibla språkgrupper så elever får undervisning som motsvarar behovet utgående från den individuella kunskapsnivån. Starkare satsning på läsförståelse (alla läsämnen) Uppföljning En klar satsning har gjorts för att öka läsintresset och därigenom läsförstålsen. Alla skolor har gjort försök med att utveckla flexiblare språkgrupper så att eleverna får undervisning som motsvarar den egna kunskapsnivån. [äppel] Alla skolor jobbar för hålbar utveckling. Skolorna håller teman kring hållbar utveckling. Uppföljning Samtliga skolor har under året haft temadagar/lektioner kring hållbar utveckling. 100

101 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Elever totalt medeltal/kalenderår Elevstatisik BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola Dalsbruk skola 212, ,5 193,5 Hitis-Rosala skola 9,5 10,5 10,5 10,5 Västanfjärd skola ,5 Kimitonejdens skola 89 87, ,5 Svenska elever totalt Elevstatisik BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kemiönsaaren keskuskoulu , Taalintehtaan koulu 33 32, Finska elever totalt Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Individualiserad smågrup (särskilt stöd) Integrerad i allmänundervisning (särskilt stöd) * Bs 2014 elever med plan för lärande 80 (intensifierat stöd) Special.undv. ändrad Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 12 BS 13 BG 14 BS Antal skjutselever BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Svenskspråkiga finskspråkiga Timresurs lå lå lå lå Svenskspråkig undervisning Finskspråkig undervisning

102 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen KOSTNADER PER ELEV BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Svenskspråkigundervisning med skolskjuts medräknat Amosparkens skola Dalsbruk skola Hitis-Rosala skola Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Specialundervisning Finskspråkig undervisning med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu Taalintehtaan koulu Specialundervisning STATENS ELEVENHETSPRIS,KIMITOÖN STATENS ELEVENHETSPRIS ALLMÄN KOSTNAD PER SKJUTSELEV

103 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. En nyutmaning för gymnasierna blir digitaliseringen av studentskrivningarna. Digitaliseringen kommer att öka på investeringskostnaderna för kommunerna. EKONOMIPLAN Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter och en stor satsning på digitalisering kommer att göras under åren Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan kommer att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i Svenskfinland. Målet är att under planperioden utveckla en kursbricka inom marina området (båtförare, marinteknik). 103

104 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Skolorna utvecklas till elevvänliga enheter (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Gymnasiet tar studerandena med i processen när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning Elevkåren tas aktivt med utveckliningsarbete. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats av kommunen Gymnasiet skall bli ett gymnasium som använder aktivt digitala hjälpmedel i undervisningen. Alla lärare skall få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen. Samtliga lärare skall ta sina första steg mot en digitaliserad studentskrivning Uppföljning Alla lärare har fått en personlig arbetsdator, samtliga lärare har fått minst en och en halv dag skolning inom IKT Utveckla utbudet av alternativa kurser. Planera en ny kursbricka för en "marinlinje", båtförarexamen. Uppföljning Kurs i för båtförarexamen startade hösten Satsning på marknadsföring av gymnasiet. Effektivering av marknadsföringen av vårt gymnasium Kimitoöns gymnasium bör ses som ett starkt alternativ för elever från kimitoön och andra orter. Uppföljning Gymnasiet har marknadsförsts aktivt i våra egna grundskolor och fått regional synlighet genom båtförarexamen och samarbete med Aboa Mare. [äppel] Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling. Uppföljning Skolan har haft temalektioner i olika läroämnen kring hållbar utveckling. 104

105 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kimitoöns gymnasium Brusaby elever i KÖG Timresurs resurs/ elev 2,34 2,54 2,5 2,42 KOTSNADER PER ELEV STATENS ELEVENHETSPRIS UTBILDNINGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG * euro flyttat i dispositionsplanen för år 2014från andra stadiets utbildning till fritidsenheten AVVIKELSER BG14 BS14: Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. understöd för IKT-utveckling, minskning av undervisningsgrupper, hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter Ökning av kostnader, personalkostnader Ökning av kostnader, köp av tjänster (skolskjutsarna störst enskilda ökningen) Ökning av kostnader, inköp (inventarier) Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat och IT-tjänster Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror ca ) 105

106 Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom utbildningssektorn sker det ständigt utveckling och förändring. Stödet för elevens lärande har utvecklats mycket under de senaste åren efter förnyandet av elevvården inom läroplanen. Under 2014 ålades kommunen skyldighet att handha elevvårdstjänster på andra stadiets utbildning (gymnasiet och Brusaby Axxell). En ledande skolkurator anställdes från Satsningen på skolornas digitalisering har varit stor: alla lärare har fått en personlig arbetsdator, elevnätverket har uppdaterats och trådlöst nätverk finns nu i samtliga skolor. Finlands Pisa-resultat har fått statsmakten att reagera på undervisningens kvalitet i vårt land. Fram till 2016 då läroplanerna ska vara förnyade, ska alla kommuner ha en utvecklingsplan och kvalitetskriterier för den grundläggande undervisningen. Under år 2014 färdigställdes och godkänndes undervisningsavdelningens kvalitetshandbok. ITstrategiprocessen har fortsatt genom att man stöder lärarna i användningen av digitala hjälpmedel i undervisningen. Läroplansarbetet för läroplanen 2016 startade på hösten. Områdena som personalen arbetade med var timfördelningen, värdegrunden och verksamhetskulturen. I våra förskolor har i det inte skett några stora förändringar. Grunderna för förskolans läroplan 2016 blev klar under Inom dagvården och förskolan startades ett arbete för att uppdatera utvecklingsplanen för småbarnsfostran. Förskolans utvecklingsplan tar i beaktande kriterierna i den kommande läroplanen. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i ungdomsgården Banan. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra. Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Utmaningarna är många inför framtiden. Förutom digitaliseringen av studentskrivningarna, har man under året funderat på gymnasiets framtida existens. En strukturreform för andra stadiets utbildning är godkänd av riksdagen. Nuvarande anordnartillstånd går ut år 2017 och för att få tillstånd till att fortsätta med gymnasieutbildningen måste kommunen söka om nytt anordnartillstånd hösten Gymnasiet har marknadsfört sig aktivt i samarbete med Arthursällskapet. Under året har även en båtförarkurs startat i samarbete med Aboa Mare. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna hölls nära budgeten, överskridningen var euro. En ansvarig kurator anställdes från , och under året var vi tvungna att anställa några tillfälliga skolgångsbiträden för barn med specialbehov. Utan dessa anställningar skulle personalkostnaderna underskridit budgeten. På kostnadssidan är det främst köpta tjänster som rejält överskrider budgeten. Skolskjutsarna blev euro dyrare än budgeterat och de främsta orsakerna till överskridningen är enskilda fall där elever bor så avsides att de inte kan åka med i de vanliga skolskjutsrutterna utan behöver extra taxi- eller båtskjuts. Under hösten 2014 hade vi också flera fall än vanligt av taxibehov för elever med kryckor eller andra tillfälliga handikapp. 106

107 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen Totalt underskred kostnaderna budgeten med ca euro. Kostnadsunderskridningen beror främst på att de interna hyrorna har minskat med ca euro och att de interna städ-, mat- och IT-tjänsterna har minskat med totalt euro På inkomstsidan fick kommunen totalt euro vilket var euro mera än budgeterat. Den största enskilda summan på euro kommer från hemkommunsersättningar och övriga samarbetsersättningar. P.g.a. att inkomsterna är klart högre än budget ger det ett positivt verksamhetsbidrag. Utbildningsenheten har många utmaningar i framtiden. Under de närmaste åren är det främst fråga om digitaliseringens intåg i undervisningen och utarbetande av lokala och regionala utvecklingsplaner för undervisningen. Landets allmänt svaga ekonomiska situation kommer också att ge utmaningar på kommunal nivå. PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS2012 BS 2013 BG 2014 BS 2014 Rektor Svenskspråkiga lärare Finskspråkiga lärare 15 15,5 15,5 15,5 Skolgångsbiträde 16, Skolsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 Kurator, ped.hand 2,25 2,25 2 2,8 Förskollärare 4,5 4,5 4,5 4,5 Skolgångsbiträde, förskola 3,1 1,75 2,25 1,5 Summa 98,85 96,5 95,75 95,8 107

108 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstituts uppgift är att bereda kommuninvånarna möjligheter att öka sina kunskaper och färdigheter i olika ämnen (praktiska och teoretiska) samt att berika sin fritid. Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Institutet ordnargrundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar), fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Institutet är aktivt och följer med förändringar och kan snabbt verkställa kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN Kursverksamhet ordnas för ca 4500 timmar per år. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå/uppföljning Samarbete med Fria bildningen i Åboland Fortsätter och utökas Uppföljning Har aktiverats med flera rektorsmöten och personalmöten under året. Projektet med Åbo arbis och Väståbolands mbi Försök med olika kursmodeller och en utvecklingsplan uppgörs. Uppföljning En utvecklingsplan har färdigställts för de enskilda institutetn och ett nytt samarbetsprojekt inleddes Personalens välmående och fortbildning Föreläsare på lärarmöten. Uppföljning Personalen har deltagit i utvecklande av institutet och fortbildning NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kursdeltagare Timmar Nettoutgifter/timme

109 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS14 Rektor 1 1 0,5 0,5 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Planerare/sekreterare 0 0 0,4 0,4 Sammanlagt 2 2 1,9 1,9 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det nya registreringsprogrammet och hemsidan, som togs i bruk hösten 2013, har gjort institutsarbetet effektivare men även lättare för deltagare att anmäla sig och få information om kurserna. En utredning om resurserna för institutsverksamheten ska uppgöras och sändas till Undervisnings- och kulturministeriet år

110 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. Användningen av e-material ökar. EKONOMIPLAN Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blankasamarbetet). Utveckla verksamheten i Kimito bibliotek tillsammans med andra aktörer i Villa Lande BINDANDE MÅL 2014 Mål Delta i utvecklingen av de nationella nättjänsterna för biblioteken Utveckla det finska e-boksutbudet Utveckla Kimito bibliotek Eftersträvad nivå / uppföljning Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla innehållet i den gemensamma databasen och samordna den med andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt Uppföljning Biblioteksdatabasens samordning med de nationella biblioteksnätverken har utvecklats tillsammans med systemproducenten och de nationella utvecklingsprojekten. Utvecklingsarbetet fortsätter Ingå avtal med finska e-boksförlaget Ellibs Uppföljning Biblioteket har ingått ett avtal med Ellibs; biblioteket har en samling finskspråkiga e-böcker till utlåning. Kimito bibliotek blir ett vardagsrum för kommuninvånarna Uppföljning Villa Lande konceptet har utvecklats och speciellt ungdomarna har deltagit i planeringen av utrymmena. Besökarantalet till Kimito bibliotek har klart ökat. 110

111 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Antal bibliotek Öppettimmar Fysiska besök Totalutlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar Fysiska besök Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Total utlån Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Låntagare Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Mätare Fysiska besök/inv. 7,4 8,3 7,2 8,4 Total utlån/inv. 10, ,4 10,8 Låntagare/inv 37 % 37.6% 40 % 36,8 % Mediebestånd /inv 10,4 10,3 11,1 10,1 Anskaffningar /inv 0,48 0,41 0,5 0,42 Omkostnad/inv. 90,59 87,05 91,5 90,5 Kostnad för medie- 11,1 11,2 11,3 11,6 anskaffning/inv. 111

112 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Bibliotekschef Bibliotekarie 1, Biblioteksfunktionär 5,04 6,02 5,72 5,62 7,53 9,02 8,72 8,62 BIBLIOTEKSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Minskade kostnader för interna tjänster Ökade intäkter pga projektfinansiering Minskade personalkostnader Räkenskapsperiodens överskott ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Tyngdpunkten i biblioteket var speciellt på barn och unga; ett rikligt programutbud med bland annat sagostunder, workshopar för ungdomar och författarbesök. Ungdomarna deltog i planeringen av ungdomsavdelningen i Kimito bibliotek. Med bidrag från Undervisnings- och kulturministeriet anskaffades modern teknik till biblioteket, en stor del specifikt för barn och unga. Bibliotekets plan för samarbete med skolorna, biblioteksstigen, utarbetades och togs i bruk. Med finansiering från UKM lät biblioteket genomföra en kundenkät, på basen av vilken bibliotekets service utvecklas vidare. Biblioteksväsendets utmaningar inom de närmaste åren är att integrera bibliotekssystemet med de nationella system som är under utveckling, samt den tilltagande anskaffningen av e-material. 112

113 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Verksamhetsledaren i ungdomsverkstaden samt uppsökande ungdomsarbetaren arbetar med tidsbundna arbetsavtal. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket i sin tur leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Ett nätverk för motions rådgivning byggs upp i samarbete med hälsocentralens läkare, äldre omsorgen samt fritidsenheten. Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Fritidsenheten startar upp ungdomsverkstaden Isla+ samt förstärker organisationen ytterligare med en uppsökande ungdomssarbetare. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller komma in i arbetslivet. EKONOMIPLAN Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 113

114 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef 114

115 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef 115

116 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef PERSONALBUDGET Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Årsverken Fritidschef Idrottsinstruktör Ungdomsledare Idrottsanläggningsskötare Koordinator för ungdomsarbete Planskötare Verksamhetsledare för Ungdomsverkstad uppsökande ungdomsarbetare 1 1 Förändringar: FRITIDSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG * euro flyttat i dispositionsplanen för år 2014från andra stadiets utbildning till fritidsenheten 116

117 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef Intäkter: Utgifter: 6000 mera än budgeterat ersättning av staten för rehabiliterande arbetsverksamhet ungdomsverkstaden Isla mindre bidrag än vad ansökts om. Informationsprojektet 7000 mindre bidrag än vad ansökts om. köpta tjänster (tryckning och annonsering, övriga tjänster samt intern mattjänst) ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten har under 2014 verkställts enligt planerat. I augusti arrangerades ett seniormotionsevenemang i Kasnäs och i oktober besökte den nationella långtradarturnén finska män på äventyr Kimitoön. För uppsökande ungdomsarbete fick kommunen statsunderstöd enligt ansökan Det uppsökande ungdomsarbetet kom igång i september. Dessutom har fritidsenheten i samarbete med omsorgsavdelningen planerat motionsrådgivningsverksamheten. Denna verksamhet är färdig att tas i bruk vintern Ungdomsverkstadens minskade bidrag påverkar inte direkt år 2014 i och med att föregående års bidrag kunde användas. För år 2015 och framåt är det viktigt att bidraget beviljas enligt ansökan och budgeten. Förutom avvikelserna som nämns ovan gick året ekonomiskt enligt planerna. Idrotts- och friluftssektorn kostade 67 och ungdomssektorn 30 per invånare. Landets medeltal är ca. 100 inom idrottssektorn och ca. 37 per invånare inom ungdomssektorn. 117

118 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreterare VERKSAMHET Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för den kulturverksamhet som verkställs av kulturenheten. Men kultur i en vid bemärkelse har en bredare innebörd och en nära koppling till många verksamhetsområden i kommunen, såsom kulturmiljö och planering, kulturföretagsamhet, kultur i skola, dagvård och åldringsvård. Kulturfrågorna är därför till sin natur sådana att kulturenheten bör verka i ett brett samarbete med såväl andra enheter inom kommunen som med externa aktörer. Under verksamhetsåret har speciell uppmärksamhet fästs vid kultur för barn och unga. I detta avseende verkar kulturenheten i nära samarbete med övriga enheter inom bildningsavdelningen, samt med externa aktörer. Dessutom består ryggraden i kulturlivet i kommunen av verksamhet som ordnas av externa aktörer, såväl på professionell som på amatörmässig basis. Kulturenheten visar sin uppskattning för denna verksamhet, samt stöder och uppmuntrar denna, trots att den ligger utanför det kommunala beslutandet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kulturens betydelse i samhället och insikten om kulturens positiva effekter för hälsa och välbefinnande ökar. Kultur har en speciellt viktig betydelse för barns utveckling och inlärning. Inom den grundläggande utbildningen tas allt oftare i bruk en kulturläroplan, om hur kultur skall integreras i skolundervisningen. Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull resurs och möjlighet som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism. EKONOMIPLAN I Kimitoöns kommun ges barnkulturfrågor högsta prioritet och kultur integreras i skolundervisningen via kulturläroplan. I skola och daghem satsas på utveckling av kreativa inlärningsmiljöer. I samband med renovering och nybyggnation beaktas principerna för procentkonst. Arbetet med att utveckla och vårda Bio Pony och övriga kulturhistoriska värdefulla byggnader i Dalsbruk fortsätter. Under perioden saneras Bio Pony. Nya kulturturismprojekt utvecklas i och kring Dalsbruk. 118

119 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreterare BINDANDE MÅL 2014 Mål Kultur för barn och unga ges högsta prioritet Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet med att utarbeta en kulturläroplan fortgår Kulturprojekt i skola, daghem och bibliotek förverkligas i samarbete med andra enheter Under året görs speciella satsningar på ungdomskultur i samarbete med fritidsenheten, vuxeninstitutet och externa aktörer Uppföljning Arbetet med kulturläroplaner pågår i samarbete med andra Under året har förverkligats ett stort antal kulturprojekt för barn Arbetet med ungdomsteatern Ön har pågått under året Satsningar på kulturarv, kulturmiljö och estetik Enheten bevakar sina intressen i renoveringen av Bio Pony Procentkonst tillämpas i Kimito nya dagis och Amosparkens skola Uppföljning Renoveringen av Bio Pony har inte påbörjats under året Procentkonst tas in i Kimito nya dagis och Amosparkens skola Mångsidigt kulturliv året om Ett variationsrikt kulturutbud för alla åldrar, i alla kommundelar Kulturbidrag beviljas för kulturverksamhet. Uppföljning av bidrag Systemet med kulturvänner utvecklas Uppföljning Kulturutbudet har varit rikligt och mångsidigt i kommunen Kulturbidrag har beviljats föreningar och organisationer Systemet med kulturvänner har utvecklats, kulturapotek utvecklats NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG14 BS 14 Evenemang egna/samarbete antal Filmvisningar, antal Filmvisningar, besökarantal Barnkulturevenemang PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG14 BS 14 Kultursekreterare 1 0,5 0,5 0,5 119

120 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreterare KULTURENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 - BS14: - Beviljat bidrag för ungdomsmusikal Kostnader för ungdomsmusikal Museiverksamhet, pensionsavgifter. Faktureras Sagalunds museistiftelse ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kulturlivet på Kimitoöns har fortsatt att expandera under året. Trots att kulturevenemang till stor del ordnas av externa arrangörer, förutsätts kommunala satsningar, bl.a. lokaler och utrustning, marknadsföring och information samt evenemangs- och artistservice. Med det växande kulturutbudet har därför även kultursekreterarens arbetsinsats ökat. Tyngdpunkten och styrkan i kommunens kulturverksamhet ligger på samarbete och nätverkande, såväl med andra enheter inom kommunen som med externa kulturaktörer. En utmaning är att upprätthålla och ytterligare utveckla detta samarbete. Satsningarna på barnkultur har utmynnat i stor mängd barnkulturaktiviteter, i första hand som verkstäder i dagis och skola, vilka har förverkligats på initiativ av kulturenheten och i samarbete mellan kulturarbetare, kulturenheten och dagis/skola. Barnkulturen kommer även i fortsättningen att ha största prioritet, även om fokus under året flyttats över på ungdomskultur i och med satsningarna på en musikteater för unga. De kreativa näringarnas betydelse fortsätter att öka på Kimitoön. I samhället ökar kulturturismens betydelse och efterfrågan på kulturturismtjänster. Likaså finns behov av kulturtjänster inom vården. En utmaning för kulturenheten är prioritering och användningen av knappa resurser. 120

121 16.4 Omsorgsavdelningen Omsorgsavdelningens förvaltning Socialenheten Äldreomsorgsenhet Hälsovårdsenhet Specialsjukvård Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 2 % 34 % 16 % 23 % Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet 25 % Hälsovårdsenhet Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 3 % 3 % 5% 0 % Köpta tjänster 37 % Material, förnödenheter och Understöd 52 % Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 121

122 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2013 Ursprunglig BG 2014 Budgetändringar BG 2014 BS 2014 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,62 % Avgiftsintäkter ,31 % Understöd och bidrag ,75 % Hyresintäkter ,32 % Övriga verksamhetsintäkter ,02 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,50 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,94 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,00 % Övriga lönebikostnader ,76 % Lönebikostnader ,11 % Personalkostnader ,73 % Köp av tjänster ,96 % Material, förnödenheter och varor ,76 % Understöd ,67 % Hyreskostnader ,46 % Övriga verksamhetskostnader ,88 % VERKSAMHETENS KOSTNADE ,24 % VERKSAMHETSBIDRAG ,79 % AVSKRIVN. ENLIGT PLAN ,17 % RÄKENSK.PER. RESULTAT ,48 % 122

123 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, hemvård och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lagstiftningen inom hälsovården har förnyats Den nya lagen träder i kraft stegvis. Invånarnas möjligheter att söka vård på en annan ort än deras hemkommun kommer att öka En ny socialvårdslag är under beredning och kommer att träda i kraft Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, d.v.s. den s.k. äldreomsorgslagen har trätt i kraft och kommer stegvis att tillämpas. Användningen av nationella patient- och klientarkiv planeras och förbereds. earkivet kommer att tas i bruk inom hälsovården 2014 och ett par år senare av socialvården. Staten planerar förändringar i organisationen av socialoch hälsovårdstjänster. Ännu finns inga beslut om eller tidtabell för förändringarna. EKONOMIPLAN Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. -En vårdkoordinator får fortsatt anställning för koordinering av patient- och klientströmmarna inom social- och hälsovården -Under pågående fullmäktigeperiod revideras Välfärdsplanen för barn- och unga tillsammans med Pargas -En plan för hälsofrämjande färdigställs -Utvecklingen inom informationsteknologin medför förändrade arbetsmetoder som berör alla enheter inom omsorgsavdelningen. Exempel på detta är ibruk tagningen av erecept, earkiv, ibruktagning av dataprogram gällande hjälpmedelsutlåning, elektronisk dokumentation m.m. -kommunen deltar i ett Kaste II-projekt tillsammans med Pargas åren , eftersom staten beviljat projektet finansiering. Projektets målsättning är att stöda barn, unga och familjer 123

124 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Omsorgsavdelningens verksamhetsprogram implementeras i enheternas verksamhet Eftersträvad nivå / uppföljning 1. Alla omsorgsavdelningens enheter jobbar på ett hälsofrämjande och och förebyggande sätt och ur ett mångprofessionellt perspektiv Uppföljning Inom tandvården har ett projekt kallat "Vatten släcker törsten" genomförts tillsammans med Kimitoöns Vatten. Kaste II-projejtet "Välmående barn och unga" har fortsatt. Detta har involverat bl.a. hälsovårdsenheten, socialenheten, dagvården m.m. och inneburit lågtröskelverksamhet för barn och familjer. 2. Alla omsorgsvdelningens enheter har ett aktiverande arbetssätt och beaktar brukarna Uppföljning Alla enheter har haft ett aktiverande arbetssätt. T.ex. har en syssälsättningskoordinator har varit anställd för att sysselsätta långtidsarbetslösa, motionsrådgivning har planerats och startar Bäddavdelningarna har fortsatt med ett rehabiliterande arbetssätt och äldreomsorgen har implementerat handlingsmodell för "Kraft i åren". Kundenkäter har distribuerats inom bäddavdelningarna och äldreomsorgen. 3. Alla enheter arbetar med kunskapsutveckling och höjande av personalens kompetens Uppföljning Inom äldreomorgsenheten har elektronisk dokumentation tagits ibruk på alla verksamhetspunkter. Detta har inneburit omfattande utbildning av personalen. En stor del av bäddavdelningens personal har bl.a. genomgått en utbildning i patientsäkerhet. 4. Man utvecklar ledningssystemen och organisationen Uppföljning En vårdchef har anställts fr.o.m och förmansarbetet har omorganiserats inom hälsovårdsenheten. Inom äldreomsorgen har hemvården omorganiserats och bildar nu en egen verksamhetsenhet. Två nya förmän har anställts för att leda verksamheten. Alla omsorgsavdelningens verksamhetsenheter strävar till minska mängden avfall Samtliga enheter sorterar sitt avfall och strävar till att minska mängden avfall Uppföljning Samtliga enheter har sorterat sitt avfall och strävat till att minska mängden avfall. På hälsostationerna har insamling av kartongavfall inletts. 124

125 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Omsorgsnämnden, sammanträden Äldrerådet, sammanträden Mätare Kimitoöns omsorg totalt Nettokostnad /invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Omsorgschef Förvaltningschef Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG 14-BS 14 Omsorgsnämnden Interna hyror euro euro 125

126 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Personalstyrkan har bibehållits på samma nivå under de senaste åren. Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen samt ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sju medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. En gång i månaden hålls ett utvidgat ledningsgruppsmöte. Då deltar dessutom alla avdelningens förmän och ledningsgruppen. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade ledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, kompetenscentret Oy Vasso Ab, Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC) och med Pargas gällande familjerådgivningsverksameten och missbrukarvårdsverksamheten. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgsavdelningens verksamhetspunkter. Under de senaste åren har omsorgsavdelningen skapat ett krislager med förnödenheter för exceptionella situationer. Ett Kaste II projekt ( ) har förverkligats med Pargas. Målsättningen har varit att stöda barn, unga och familjer. En sysselsättningskoordinator (SYKO) har fått fortsätt anställning i kommunen. Avsikten har varit att öka sysselsättningen bland arbetslösa. Avdelningens verksamhetsenheter har förverkligat de mål som uppställts i omsorgsavdelningens verksamhetsprogram och i ekonomiplanen för Enheterna har jobbat på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt och ur ett mångprofessionellt perspektiv. Exempel på detta är tandvårdens Vatten släcker törsten - projekt bland skoleleverna (förverkligades tillsammans med Kimitoöns vatten) och Kasteprojektets olika verksamheter för barn och familjer. - Man har haft ett aktiverande arbetssätt inom alla verksamhetsenheter, t.ex. har man aktiverat långtidsarbetslösa, motiverat äldre att röra på sig mera och förberett motionsrådgivningen som startar 2015 i samarbete med Fritidsenheten. - Man har inom avdelningen utvecklat ledningssystemen och organisationen. Exempel på detta är anställning av en vårdchef och omfördelning av förmansarbetet inom hälsovårdsenheten, samt bildandet av en ny enhet för vård i hemmet inom äldreomsorgen. Omsogens förvaltning underskred de budgeterade nettokostnaderna med euro. Orsaken är bl.a. att utgifterna för omsorgsnämnden och interna hyror varit lägre än beräknat. Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att den helt beror på i vilken riktning staten leder utvecklingen av socialoch hälsovården under de närmaste åren. Dessutom ställer ny lagstiftning kontinuerligt nya krav på verksamheten. Den nya socialvårdslagen som träder i kraft stegvis fr.o.m kommer att medföra omorganiseringar. 126

127 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyn, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet minst två dagar/vecka i Dalsbruk. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN På riksomfattande nivå diskuteras omstrukturering av social- och hälsovården. Vad detta kan innebära för den service socialenheten ger är i dagsläget svårt att uppskatta. En trend i samhället är att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet har ökat under flera års tid. Social- och hälsovårdsministeriet har arbetat fram en kvalitetsrekommendation för barnskyddet, gällande vilken ministeriet begär kommunernas utlåtande under hösten Samarbete med andra instanser som jobbar med barn och unga blir allt viktigare. Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger med en viss fördröjning utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. FN-steels konkurs sommaren 2012 kommer eventuellt att börja synas inom vuxensocialarbetet under Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren Målet är att ingen ska bo i anstaltsvård år Solkullastiftelsen har inlett byggandet av ett handikappvänligt serviceboende i Kimito. EKONOMIPLAN Kimitoöns kommun deltar i två projekt som involverar socialenhetens verksamhet; Kaste II Välmående barn och unga ( ) och SYKO-projektet (sysselsättningskoordination). Inom Kaste-projektet som administreras av St Karins stad finns en halvtidsanställd på Kimitoön, inom SYKO-projektet en heltidsanställd under tiden Kostnaderna för lönesubvention flyttas fr o m 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Både barnskydds- och vuxensocialarbetet lider p g a för lite socialarbetarresurser. Inom vuxensocialarbete finns för närvarande 0,5 socialarbetare och inom barnskyddet 1,5 socialarbetare. För att ha möjlighet att arbeta aktivt med arbetslösa personer behövs en socialarbetare på heltid på vuxensidan. Inom barnskyddet är det med nuvarande antal klienter per socialarbetare (kring 70 klienter) omöjligt att hålla sig till de lagstadgade tidsgränser barnskyddslagen förutsätter. Inrättandet av en socialarbetartjänst till skulle ge möjlighet att ha en socialarbetare på heltid inom vuxensocialarbete och två socialarbetare på heltid inom barnskyddet. 127

128 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef BINDANDE MÅL 2014 Mål Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars arbetsmarknadsstöd kommunen till hälften betalar Antalet klienter per socialarbetare inom barnskyddet bör minska rejält Eftersträvad nivå / uppföljning Minskningen från 2013 är märkbar Uppföljning Aktivt arbete av vuxensocialarbetaren i samarbete med SYKO-projektets sysselsättningskoordinator och TE-byrån har resulterat i att 25 personer under 2014 har sysselsatts inom rehabiliterande arbetsverksamhet. Därutöver har 70 personer av dem som fått hjälp av sysselsättningskoordinatorn lyckats få arbete. I jämförelse med 2013 har kommunen betalat (-705 dagar) mindre för arbetsmarknadsstödet år Kommunen betalar månatligen för ca 30 personer, siffran har sjunkit en aning i jämförelse med Antalet klienter per socialarbetare kollas var tredje månad Uppföljning Antal klienter per socialarbetare i barnskyddet : 71/ : : I och med att en ny socialarbetartjänst inrättades fr o m 2014 minskade antalet klienter per socialarbetare, men antalet är ännu högt. Tidsfristerna inom barnskyddet hålls inom lagstadgade gränser En ny del till datorprogrammet som möjliggör uppföljning införskaffas Uppföljning Tilläggsdelen till programmet införskaffad. Enligt statistik för tiden gällande tidsfristerna har 93% av barnskyddsanmälningarna behandlats inom sju dagar, 59% av utredningarna har fastställts inom tre månader. D v s de lagstadgade gränserna håller inte. 128

129 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG14 ÄND BG14 BS 14 Barnskyddsanmälningar Omhändertagna barn Barn i eftervård Färdtjänst Färdtjänstresor, handikappl Färdtjänstresor, socialvl 625 Färdtjänst, omsorgsl 148 Hushåll som erhåller utkomststöd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG14 ÄND BG14 BS 14 Socialchef 0,8 0,8 0,88 0,88 0,88 Förmånshandläggare Socialarbetare 2 2, Barnatillsyningsman 0, Familjearbetare 0,83 0, ,8 Socialhandledare 0,88 0, Totalt 6,39 6,89 7,88 7,88 7,68 129

130 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Ökade inkomster -lönesubvention statsandel för grundläggande utkomststöd Ökade personalkostnader -lönesubvention (inkluderar bikostnader) Köp av tjänster Understöd -barnskydd, anstaltsvård barnskydd, köptjänst öppenvård missbrukarvård färdtjänst köptjänster av samkommuner köptjänst av kommuner (fam.rdg, handikappade) andel av arbetsmarknadsstödet grundläggande utkomststöd

131 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den nyinrättade socialarbetartjänsten var en bra satsning för Vuxensocialarbetaren har kunnat koncentrera sig mer på vuxnas sysselsättning, och inom barnskyddet är antalet klienter per socialarbetare närmare vad som kan godkännas. Inom barnskyddet har antalet omhändertagna barn minskat under de senaste åren. Köptjänster från privata företag har däremot ökat för att kunna ge mer stöd i hemmet än vad kommunens egen personal har resurser till. I och med den nya socialvårdslagen från flyttas fokus ännu tydligare än tidigare på förebyggande arbete, vilket innebär att barn ska få förebyggande tjänster utan att vara klient inom barnskyddet. Övriga instanser i kommunen som arbetar med barn, unga och familjer får ett större ansvar att förverkliga det förebyggande barnskyddet. Inom KASTE IIprojektet Välmående barn och unga har man byggt upp en lämplig grund för att utveckla detta arbete. Kostnaderna för lönesubvention flyttades år 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Inom SYKO-projektet som kunde förlängas till lyckades man sysselsätta 70 personer av de 128 personer som sökt om hjälp. Av dessa fick 37 personer jobb i företag, 28 personer i kommunen och fem personer i föreningar eller i församlingen. Kimitoöns kommun kunde erbjuda arbete till totalt 32 personer med hjälp av lönestöd. Nettokostnaderna för kommunen blev för drygt 10 årsverken. Inom rehabiliterande arbetsverksamhet har 23 personer sysselsatts i kommunen och två personer i föreningar eller stiftelser. Med hjälp av sysselsättningsåtgärderna har andelen kommunen betalt för arbetsmarknadsstödet inte ökat utan istället minskat med i jämförelse med Då kommunerna från år 2015 betalar 50% av arbetsmarknadsstödet fr o m 300 dagar och 70% av stödet efter 1000 dagar är sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet en fin satsning som fortsättning på SYKO-projektet. Antalet hushåll som erhållit utkomststöd har ökat under 2014 som väntat. Kårkulla lade om sin prispolitik helt fr o m På samkommunal nivå är förändringarna kostnadsneutrala, men för Kimitoöns kommun har det inneburit en kostnadsminskning med trots att antal prestationer ökat. Solkullastiftelsens nya handikappvänliga serviceboende som hyrs av Kårkulla samkommun invigdes officiellt i december Missbruksarbetartjänster köps fr o m september 2014 från A-kliniken och steget till att använda sig av A-klinikens avvänjningsvård verkar mindre än tidigare då dessa tjänster använts oftare under slutet av år Den nya socialvårdslagen påverkar inte bara det förebyggande barnskyddet utan kommer att kräva mer byråkrati än tidigare när det gäller alla socialvårdens klienter. Riksdagen kommer att besluta om den nationella social- och hälsovårdsreformen i mars

132 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen. En organisationsförändring ägde rum 2014 så, att hemvården organisatoriskt flyttades bort från förmännen på åldringshem/serviceboende. Hemvården indelades i två distrikt och började kallas Vård i hemmet. Södra distriktet, som inkluderar skärgården har kontorsutrymmen i Dalsbruk och Norra distriktet i Kimito. Vård i hemmet i Västanfjärd delas mellan de två distrikten liksom tidigare och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin vård av Vård i hemmet Lammala och Silverbackens personal. Organisationsförändringen har varit nödvändig för att en utveckling av Vård i hemmet skall kunna förverkligas. Åldringshemmet Hanna-hemmet har under året minskat vårdplatserna för institutionsvård ( ) till förmån för effektiverat serviceboende. Ansökan till FPA lämnades in för 18 vårdplatser, men eftersom ett flertal anhöriga motsatte sig förändringen, förverkligades förändringen gällande 13 vårdplatser. De övriga fem förändras efterhand som platsen blir ledig. Almahemmet har under året haft 32 och Silverbacken 16 vårdplatser för effektiverat serviceboende. Platsantalet för institutionsvård har under 2014 tillfälligt varit reducerat till 40 på grund av Hanna-hemmets renovering och installation av automatisk släckningsanordning. I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem. Platsantalet utökades där efter renoveringen till 10 (tidigare 9). I de nationella målen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (SHM 2013:15) rekommenderas att institutionsvården minskas till 2-3 % och effektiverat serviceboende ökas till 6-7 % till år Inom Kimitoöns kommun var motsvarande siffror 3,7 % respektive 6,3 % den Alla äldreomsorgens enheter dokumenterar besök och klientuppgifter i elektronisk form fr.o.m. oktober 2014, då Hanna-hemmet som sista enhet tog i bruk elektronisk vårddokumentation. Plan för att stödja den äldre befolkningen Äldrepolitiskt program för Kimitoöns kommun godkändes av omsorgsnämnden FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den åldrande befolkningen i Finland kräver nya verksamhetsformer. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) trädde i kraft den Lagen har trätt i kraft successivt åren och Institutet för hälsa och välfärd (THL) samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) övervakar via kommunenkäter att lagen efterföljs. Ett syfte med lagen är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande och förbättra dess möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut och utvecklandet av service som påverkar denna befolknings levnadsförhållanden. Socialvårdslagstiftningen har förnyats ( /1301). Lagen träder i kraft , men gällande ökad service med låg tröskel för barn och ungdom (hemservice) redan EKONOMIPLAN Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Två tillsvidareanställda hemvårdare har utbildat sig till närvårdare via läroavtal, och fått sin examen i december Arbetet med att utveckla och stöda möjligheterna att bo längre hemma fortsätter. Äldreomsorgslagen kräver att kartläggningar, bedömningar och serviceplaner görs upp inom begränsad tid. Tvärsnittsunderökning med hjälp av RAVA-index (mätare för äldre personers rörelseförmåga och hjälpbehov) görs inom äldreomsorgens enheter en gång per år. Dessutom mäts RAVA-index alltid vid kartläggning av klienters vårdbehov. Kriterierna för när hemvårdstjänster beviljas har skärpts och alternativa servicemodeller bör hittas. Allt fler av klienterna inom Vård i hemmet är i behov av sjukvårdsutbildad personal, vilket har medfört att närvårdare prioriteras framom hemvårdare vid tillsvidareanställningar. Man följer rekommendationerna gällande dimensionering av personal och nuvarande kvalitetsrekommendationer om vård och tjänster för äldre på våra serviceenheter. 132

133 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Seniorrådgivningen startar sin verksamhet Eftersträvad nivå / uppföljning Mottagning i Dalsbruk 1-2 dagar/vecka, sektoröverskridande samarbete/verksamhet. Seniorrådgivningen startade i februari 2014 med mottagning en dag per vecka i Dalsbruk. Temaföreläsningarna, som ordnats ca 1 gång per månad har varit sektoröverskridande. Dag-centerverksamheten utvecklas och besökar- antalet ökas i Kimito Förmannen deltar i planering och utveckling av verksamheten. Dag-centret har satsat mera på sysselsättning och samvaro och strävat till att duschning och bad i större utsträckningsker i klientens eget hem. Implementering av handlingsmodell för "Kraft i åren" Hela hemvårdsteamet arbetar rehabiliterande, med hälsomotion som motto. Resterande gammal och ny personal utbildas enligt programmet. Hela hemvårdsteamet strävar till att arbeta rehabiliterande och största delen av personalen har fått utbildning enligt programmet. Tyngdpunktsområden för serviceboenden och åldringshem bestäms Förverkligande av idéer och ideologi. Alla serviceboenden och åldringshemmet har aktivt satsat på att förbättra sysselsättningen och skapa en mera meningsfull vardag för klienterna. En personal med stark yrkesidentitet, ökad själv- kännedom och och positiv verksamhetsutveckling Arbetshandledning i grupper fortsätter på Almahemmet samt inom hemvården. Utvecklingssamtal och utvärdering. Arbetshandledningen har fortsatt. Utvecklingssamtalen genomförs, men har pga förmansbyten blivit lidande. En förbättrad och enhetlig dokumentation inom omsorgen Utbildning och förverkligande av elektronisk dokumentation inom äldreomsorgens enheter. Hela äldreomsorgen omfattas av elektronisk dokumentation, Hanna-hemmet som sista enhet i september-oktober Svarsprocent hög i utvärderingsverksamheten Enkäter sänds till klienter/anhöriga och personal inom såväl hemvård som åldringshem/serviceboende i början av året. Svarsprocenten har stigit, men det är önskvärt att få ännu mera feedback från klienter och anhöriga. tersonalens svarsprocent var närmare 100%. 133

134 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Hemvårdsbesök Dag-center besök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn Effektiverat boende, vårddygn Institutionsvård, vårddygn Mätare Hemvård euro/besök 27,11 30,77 30,68 30,68 26,49 Lätt serviceboende /boendedag 18,39 19,78 21,71 21,71 45,84 Effektiverat boende Almahemmet /boendedag 63,90 58,56 124,68 124,68 115,60 Silverbacken /boendedag 110,29* 107,07* 123,34* 123,34* 104,28* Institutionsvård Almahemmet /vårddygn 129,92 151,79 ** ** ** Hannahemmet /vårddygn 91,54 101,59 101,52 101,52 92,86 *innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd ** ingen institutionsvård på Almahemmet fr.o.m Förändring i nyckeltal: Institutionsvården är lägre än beräknat eftersom platsantalet minskats under Hanna-hemmets sprinkling och renovering, som drog ut på tiden längre än planerat. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Äldreomsorgschef Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Förmän 3 3 4,6 4,6 4,6 Ansvarig arbetstagare 0 0 0,4 0,4 0 Ansvarig sjukskötare Teamdragare Sjukskötare/Hälsovårdare ,4 Närvårdare/Primärskötare 39,196 43,55 44,55 44,55 50,30 Mentalvårdare Konditionsskötare Hemvårdare 19,5 18,5 18,5 18,5 13,75 Hemhjälpare 1,75 1,55 1,55 1,55 1,55 Vårdbiträde Anstaltsvårdare Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson Totalt 97, , , , ,

135 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef Förändringar: Två sysselsättare har fastanställts inom äldreomsorgen under året (till bägge Dag-centren). Organisationsförändringen inom äldreomsorgens förmansskap har föranlett att serviceboendet Fridhem har en helt egen personal, jämfört med att hemvårdspersonalen tidigare skötte klienterna alla kvällar och veckoslut. Ökningen innebär 1,8 årsverken. En resurs på 1,2 närvårdare har ökats inom hemvården (0,2 för hemvård för barnfamiljer, 1,0 utökning i norra distriktet). Hemvårdare som pensionerats under året har ersatts med närvårdare och 2 hemvårdare har utbildats till närvårdare via läroavtal i december Resursen som ansvarig arbetstagare har använts som sjukskötarresurs under 2014 (p.g.a moderskapsledighet). ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG * I dispositionsplanen för år 2014 har 5000 euro flyttats från äldreomsorgsenheten till hälsovårdsenheten för att garantera budgetmedel för seniorrådgivningsverksamheten. AVVIKELSER BG14 BS14: Ökade inkomster pga rätten att byta hemkommun ( / a) Minskade utgifter för interna hyror Minskade personalutgifter Minskade inkomster för vårddagar (anstaltsvård) Ökade inkomster för hemvård Ökade kostnader för stöd för närståendevård Ökade kostnader för underhåll av inventarier och områden Ökade inkomster för boendedagar Ökade inkomster pga sjukförsäkrings- och olycksfallsersättning Ökade hyresinkomster pga ökat antal effektiverat serviceboende Ökade inkomster pga ökad matservice

136 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Fem sådana vårdplatser har under året inbringat drygt , eftersom personernas tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice. Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit mindre än budgeterat p.g.a. att Hanna-hemmets minskade platsantal under sprinkling och renovering. Trots att man under denna tid varit tvungen att tillfälligt anställa extra nattpersonal, eftersom Dag-centrets utrymmen använts som patientrum, har de beräknade personalutgifterna underskridits på Hanna-hemmet. Detta har varit möjligt p.g.a. att personalstyrkan kvällstid kunnat minskas. Under denna tid (t.o.m ) har Dag-centret hyrt utrymmen i Furulund för sin verksamhet. Även Silverbackens personalkostnader har varit lägre än beräknat. Den ökade efterfrågan på kommunal matservice speciellt i öns norra del har lett till en tilläggsfaktura för intern mattjänst, men utgiften täcks av de ökade inkomsterna för servicen. Flera avtal om stöd för närståendevård har ingåtts än budgeterat och anslaget har överskridits med Trots att den totala underskridningen är över , kan man inom äldreomsorgen som helhet konstatera, att verksamhetens utgifter har underskridits med Av denna summa utgör de interna hyrorna

137 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis ges befolkningen service vid en rådgivningsbyrå, och hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Utgångspunkten för den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft är att klienternas ställning, tjänsterna och vården ska förbättras. Klienten får t.ex. välja vårdplats friare och i mån av möjlighet en viss yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda henne/honom. Fr.o.m utvidgas valfriheten att gälla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. Akutvården har överförts från kommunerna till sjukvårdsdistrikten fr.o.m , och år 2014 blir det första då sjukvårdsdistriktet konkurrensutsatt sjuktransporterna/akutvården för Kimitoöns del. Inom sjukvårdsdistriktet har ett gemensamt patientregister för de kommunala hälso- och sjukvårdsenheterna bildats, för att förbättra informationsgången mellan distriktet och hälsocentralerna. Kimitoöns hälsocentral kommer att producera data till registret i och med uppkopplingen till det nationella earkivet. Rehabiliteringsservicekedjan mellan specialsjukvården och primärvården ska göras smidigare, och som ett led i det arbetet är Kimitoöns kommun numera medlem i den regionala hjälpmedelscentralen. Inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har en multiprofessionell primärvårdsenhet grundats, för att stöda kommunernas arbete med att uppgöra en plan för anordnande av primärvård, i vilken man bland annat avtalar om samarbete mellan kommunerna. Hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter ska uppgöra planer om kvalitetsledning och verkställande av patientsäkerhet, ett arbete som har påbörjats också på Kimitoön. Kommunens primärvård svarar för sammanjämkning av helheten när det gäller vården av patienten. Kommunen ska i sin strategiska planering och i sitt beslutsfattande uppställa mål om främjande av hälsa och välbefinnande som beaktar lokala förhållanden och behov samt precisera åtgärder som stöder dessa. Kommunen ska ordna hälsorådgivning som bidrar till att främja hälsan och välfärden och förebygga sjukdomar hos kommuninvånarna. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska också ordnas för unga personer och personer i arbetsför ålder som faller utanför studerande- eller företagshälsovården. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den så kallade äldreomsorgslagen, har trätt i kraft den 1 juli Bl.a. ska den äldre befolkningen enligt lagen erbjudas rådgivningstjänster och riskgrupper ska erbjudas hälsokontroller, mottagningar eller hembesök. EKONOMIPLAN Den offentliga hälso- och sjukvården måste ansluta sig till earkivtjänsten i KanTa-tjänsterna senast den I det första skedet är det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, men tjänsten utvidgas fortlöpande. earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation, och ibruktagningen föranleder en omfattande skolning av hälsovårdsenhetens hela personal. Omsorgsavdelningen deltar dels i sjukvårdsdistriktets regionala earkivprojekt, och dels i ett sk. klusterprojekt tillsammans med tre andra hälsovårdsorganisationer, vilka använder samma patientdataprogram som Kimitoöns hälsocentral (Abilitas Medix - program). För den lokala projektadministrationen har också utsetts en projektgrupp och en projektchef. 137

138 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen antingen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana försvårar utvecklingen av verksamheten. Också för personalen betyder en fungerande och motiverande arbetsmiljö mycket. Omsorgsnämnden har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i maj år Förutom utrymmesbrist inverkar vikariebrist på hälsovårdsenhetens verksamhet. Läkar- och tandläkarbristen håller i sig, och i allt högre utsträckning är det också brist på vikarierande vårdutbildad personal. Det kan under ekonomiplaneperioden bli aktuellt med nya öppningar inom personalrekryteringen. Inom läkarmottagningarnas verksamhet sätts fokus på kundbetjäning och rådgivning till kunderna. I september 2013 togs en ny telefonservice i testbruk, och år 2014 finns planer på att införskaffa ett elektroniskt beslutsstöd för bedömning av vårdbehov. Kimito hälsostation får karaktären av en huvudhälsostation, läkartjänster erbjuds fortsättningsvis vid två hälsostationer. De tidigare fem läkartjänsterna ska till antalet bli sex. Inom rådgivningarnas verksamhet behöver de utvidgade hälsogranskningarna genomföras inom alla delområden, vilket tidvis kräver ytterligare läkarresurser. Företagshälsovården har hand om de långtidsarbetslösas hälsokontroller. En seniorrådgivning öppnas i samarbete med äldreomsorgen. Talterapeutbefattningen har inte lockat sökande, men lediganslås på nytt, för att ersätta köptjänsterna. Laboratoriets personalresurser har förstärkts, vilket gör att man med större sannolikhet kan säkerställa att tjänsternas tillgänglighet. Föråldrad röntgenapparatur förnyas åren Inom tandvården görs satsningar inom det förebyggande arbetet, inom olika åldersgrupper. Verksamheten har fortsättningsvis överskuggats av rekryteringsproblem; ledande tandläkaren är ordinarie anställd och de två tjänster som är obesatta sköts av hyrestandläkare. Bäddavdelningarna satsar på en aktiverande patientvård och motionsrådgivning för att stöda äldre personers funktionsförmåga. Det är speciellt viktigt för den ökande andelen patienter i intervallvård på den rehabiliterande bäddavdelningen. Bäddavdelningarna utökar deltagandet i samarbetsnätverk ordnade av sjukvårdsdistriktet. År 2014 stängs vardera hälsostationen turvis på sommaren, också bäddavdelningarna. 138

139 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2014 Mål Att ta i bruk earkiv-tjänsterna. Att fullfölja hälsovårdslagens stadganden. Att hälsovårdsenheten har funktionella verksamhetsutrymmen. Att göra servicekulturen positivare och synligare. Att vidareutveckla läkarmottagningarnas verksamhet. Eftersträvad nivå / uppföljning Kimitoön tar i bruk earkivtjänsterna planenligt. Uppföljning Kimitoöns hälsocentral uppkopplas till KanTa i mars Förberedande arbete har gjorts under år De utvidgade hälsogranskningarna tas i bruk inom alla delområden. Uppföljning De utvidgade hälsogranskningarna är ibruktagna. Hälsovårdens urymmen planeras i som teamarbete med beaktande av både personalens och kundernas synvinklar. Uppföljning Personalen har intervjuats och preliminära planer finns. Det egentliga planeringsarbetet inleds år Hälsovårdens informationskultur utvecklas så att den kommer närmare patienter/kunder. IKT utnyttjas. Uppföljning Arbetet med att utveckla hälsovårdens hemsidor har börjats och fortsätter under år Läkarmottagningen i Kimito utvecklas stegvis till en akutmottagning, men också läkarmottagningen i D:bruk erbjuder icke-brådskande och brådskande läkarvård. Uppföljning Utvecklingen har skett planenligt och är genomförd. 139

140 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Inom läkarmottagningarna utvecklas "åtgärdspaket" som beskriver hur personalen ska förfara i olika vårdsituationer för att skapa säkrare vård, t.ex. vården vid hjärtinfarkt, gipsning etc. Inom bäddavdelningarna kartläggs riskmoment i vårdprocessen och patientinformationen förbättras. Uppföljning Inom läkarmottagningarna har uppgjorts informativa dokument (åtgärdspaket) gällande gipsning och resuskitation, arbetet fortsätter med övriga sjukvårdsåtgärder. En stor del vårdpersonalen på bäddavdelningarna har genomgått en webbaserad utbildning i patientsäkerhet och utarbetandet av checklistor har påbörjats. En patinetenkät gällande information och delaktighet i vården har delats ut på bäddavdelningarna, resultatet analyseras i början av år Bedömningen av vårdbehovet utvecklas (brådskande/icke- brådskande) med hjälp av ett elektroniskt arbetsredskap för att göra bedömningen systematisk. Fungerar också som kunskapsunderlag till arbetsfördelning och leder till gemensamma vårdlinjer på läkarmottagningarna. Uppföljning Behovet av ett dylikt program utreds ännu under år Projektet Mannen år 2020 startas och deltagandet i Kraft i Åren fortsätter. Uppföljning Hela den hälsofrämjande verksamheten ska revideras år 2015 och därför har Mannen 2020 inte ännu genomförts. Däremot har motionsrådgivning planerats under år 2014 och verksamheten inletts år 2015 i samarbete med fritidsenheten. Projektet Kraft i åren har avslutats men projektets idé, aktivare äldre, implementeras kontinuerligt i hälsovårdens verksamhet. Tandvården förverkligar i samarbete med skolorna och Kimitoöns vatten en kampanj "Vatten släcker törsten". Uppföljning Projektet genomfördes planenligt i öns högstadieskolor, och fortsätter i de andra åldersgrupperna år Munhälsovårdens rutiner utvecklas i samarbete med äldreomsorgen; munhälsovården inom åldringshemmen, hemvården och bäddavdelningarna stöds. Uppföljning Personalen inom bäddavdelningarna, serviceboenden och hemvård har handletts och processen fortgår år Utbildnings- och planeringsdag ordnas för personalen. Patienter och anhöriga informeras tydligt om vårdfilosofin. Uppföljning Planeringsdag ordnades planenligt. För att förbättra patientinformationen har en mobil dator tagits i bruk under läkarronden i patientrummen. Under år 2015 fortsätter satsningen på patientinformationen. Att fortsätta utveckla patientsäkerheten för att förebygga och minska skador och utveckla säkerhetskulturen. Att fortsätta utvecklandet av kundbetjäningen och rådgivningen till patienterna. Att utveckla förebyggande arbetet med andra enheter (bildning/fritidsenheten), projektstart år Att inom tandvården satsa på förebyggande arbete. Att förbättra de äldres munhälsa. Att inom bäddavdelningarna utveckla en aktiverande vårdmiljö. 140

141 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Att förankra och vidareutveckla projektet "Kraft i Åren" Bäddavdelningarnas fysioterapeut utbildar avdelningarnas inom bäddavdelningarna. närvårdare/primärskötare i motion för äldre. Rehabiliteringsplan uppgörs för patienter, som också får individuella motionsråd med hem. Uppföljning Största delen av vårdpersonalen har genomgått "kunnon hoitaja-utbildningen" inom projektet "Kraft i Åren" under året. Arbetet med rehabiliteringsplaner fortgår. Att delta i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk så som En sjukskötare från bäddavdelningarna utses att delta i t.ex. sårvårds- och hygiennätverken. nätverket "palliativ vård". Uppföljning Hälsovården har sjukskötarrepresentant i följande samarbetsnätverk inom sjukvårdsdistriktet: palliativ vård, sårvård, minnessjukdomar, infektionssjukdomar. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Besök, primärhälsovård Besök, stödtjänster Besök, tandvård Vårddygn, DBA Vårddygn, KBA Mätare BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård Besök/vårdpersonal, stödtjänster Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) *) Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) *) Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 47,20 49,71 50,94 45,68 Tandvård, /besök 94,35 89,81 104,91 90,23 Vårddygn DBA, /dygn 184,72 186,25 232,70 209,57 Vårddygn KBA, /dygn 151,91 177,02 217,37 181,87 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under respektive avdelnings sommarstängning avviker platsantalen från de angivna. 141

142 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Ledande läkare Vårdchef Ledande skötare öv Ledande skötare bädd Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,284 10,284 10,284 10,284 Läkare Avdelningsskötare Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 16,5 16,5 16,5 16,5 Primärskötare/Närvårdare Vårdresurs bädd Mottagningsbiträde Instrumentvårdare Hälsovårdare Psykolog 1,75 1, Talterapeut 0 0,5 1 1 Laboratorieskötare 2 2,523 2,523 2,523 Röntgenskötare Fysioterapeut 2, Tandläkare Munhygienist Tandskötare Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,784 0,784 Sammanlagt 83,525 85,048 87,798 87,798 HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

143 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren * I dispositionsplanen för år 2014 har 5000 euro flyttats från äldreomsorgsenheten till hälsovårdsenheten för att garantera budgetmedel för seniorrådgivningsverksamheten. AVVIKELSER BG14 BS14 Ökade försäljningsintäkter Ökade avgiftsintäkter Minskade understöd och bidrag och övriga verksamhetsintäkter Minskade personalkostnader (obs. kostnaderna för hyrd arbetskraft) Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) Minskade kostnader för köp av akutvård (obs. spec.sjukvården), Ökade kostnader för köp av fysioterapitjänster, Ökade kostnader för köp av specialtandläkartjänster, Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och andra köpta öppenv.tjänster, Ökade kostnader för köp av annonseringstjänster, Ökade kostnader för underhåll av maskiner (instrument- o. tandvården), Ökade kostnader för laboratorieanalyser, Ökade kostnader för köpta av magnetröntgenunders. och datortomografier, Minskade kostnader för radiologtjänster, Minskade kostnader för köp av utbildningstjänster, Ökade kostnader för köp av hyrd arbetskraft (läkare, tandläkare), Minskade kostnader för köp av interna it-tjänster, Ökade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskrivna nedan) Minskade kostnader för köp av beklädnad, Ökade kostnader för köp av läkemedel, Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter, Minskade kostnader för köp av utdelade vårdförnödenheter, Minskade kostnader för köp av inventarier, Minskade kostnader för övrigt Ökade kostnader för övriga hyror, Minskade kostnader interna hyror, Ökade övriga kostnader, inkl. kostnadsförda fordringar Sammanlagt

144 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Hälsovårdsenheten underskred budgeten med euro, eller 8,5 %. Av summan hör ett anslag om euro (för akutvården) till specialsjukvårdens budget, och då man beaktar den summan så blir den faktiska underskridningen euro. Den största underskridningen finns att hitta inom personalkostnaderna, vilka ligger närmare euro under budget. Av summan står de ordinarie läkar- och tandläkarlönerna för närmare euro inkl. personalsidokostnader. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca euro. Verksamhetsbidraget för år 2014 är 3,2 %, eller ca euro, lägre än verksamhetsbidraget för år 2013, och underskridningarna fördelar sig mellan de flesta verksamheterna. En bidragande orsak är att sommarstängningarna år 2014 förverkligades så, att hälsostationerna stängde i sin helhet fem veckor under sommaren. Hälsovårdens verksamhetsintäkter var både år 2013 och år 2014 ca euro. Fr.o.m utvidgades möjligheten att välja hälsocentral att gälla alla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. För Kimitoöns del innebar det här att sammanlagt 27 personer med annan hemkommun än Kimitoön hittills (per den ) har valt Kimitoöns hälsocentral till egen hälsocentral för minst ett år. Samtidigt har hälften färre eller 13 personer med hemkommun Kimitoön valt en annan hälsocentral. Möjligheten till val av hälsocentral har inte haft någon synbar inverkan på hälsocentralens verksamhet. Uppkopplingen till det nationella patientdataarkivet har för Kimitoöns del fördröjts p.g.a. att auditeringen av programleverantörens system senarelades och ibruktagningen är nu planerad till slutet av mars år Projektet har i övrigt framskridit planenligt och hälsovårdens personal har genomfört en webb-utbildning i earkiv. Hälsovårdens olika verksamhetspunkter har uppgjort eller påbörjat uppgörandet av delplaner för patientsäkerheten. En gemensam patient- och klientsäkerhetsplan för omsorgsavdelningen som har varit under arbete några år färdigställs i början av år Diskussionen om hälsovårds- och äldreomsorgsenhetens utrymmesbehov har överskuggat hela budgetåret 2014, liksom den gjorde år Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes slutligen av kommunfullmäktige i november 2014 och anslag för planerings-, renoverings- och tillbyggnadsarbeten finns upptagna i investeringsplanen för åren Under året har det skett organisationsförändringar inom hälsovårdens ledning. Den ena av de två tidigare ledande skötarna arbetar sedan den som vårdchef för att skapa en enhetligare verksamhet och ett förbättrat samarbete mellan hälsovårdens olika delområden. Samtidigt har tre närförman utsetts, och dessa utgör en viktig ny länk i organisationen. Rekryteringssvårigheterna har lättat något då det gäller rekrytering av vårdpersonal till specialistuppgifter, läkare och tandläkare, men ännu är det svårt att rekrytera vikarier med vårdutbildning, speciellt sjukskötare till treskiftesarbete. Vardera hälsostationen, inklusive bäddavdelningarna och laboratorierna, var turvis stängd fem veckor under sommaren. Stängningarna innebar kostnadsinbesparingar, och gjorde att man kunde bromsa en ökning av verksamhetskostnaderna. Stängningarna var också nödvändiga att genomföra p.g.a. svårigheterna att rekrytera utbildad vårdpersonal under personalens semestrar. Röntgen var stängd sju veckor p.g.a. att ingen vikarie för röntgenskötaren kunde rekryteras. 144

145 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Öppna vården Kimito hälsostation har fått karaktären av en huvudhälsostation, vilket har öppnat nya möjligheter då det gäller att strukturera verksamheten, både den brådskande och den icke-brådskande. Läkarna kan sedan början av år 2014 vara högst sex till antalet, mot tidigare fem, men medeltalet har under året varit något lägre än så, även om också hyresoch köptjänstläkare har anlitats. Utöver en fastanställd läkare arbetar vid årsskiftet 2014/2015 flera erfarna allmänläkare, tre nyutexaminerade läkare, en barnpsykiater, en gynekolog och fr.o.m. februari en geriatriker hel- eller deltid, vilket gör att hälsocentralen för närvarande har ett fungerande läkarteam. Hyresläkar- och hyrestandläkartjänster har köpts till ett värde av ca euro, eller ca euro mindre än året innan, men kostnaden utgör den största enskilda överskridningen i budgeten. Rekrytering av direktanställda läkare och tandläkare pågår fortgående och insatser görs för att hyrestjänsterna ska utgöra bara ett komplement till den egna personalens arbete. Rådgivningsverksamhetens och den hälsofrämjande verksamhetens innehåll och arbetsmetoder har kartlagts. En utveckling och effektivering av verksamheten har startat och fortgår. De utvidgade hälsokontrollerna inom rådgivningsverksamheten fungerar på alla delområden fr.o.m. början av år Rådgivningen deltog år 2014 i en enkätundersökning, ordnad av THL, som utredde nöjdheten med tjänsterna inom mödra- och barnrådgivningen. Enkäten genomfördes på hösten men resultaten finns inte ännu att tillgå. Personalen inom rådgivningsverksamheten har haft en utvecklingsdag och har genomfört den webbaserade läkemedelsutbildningen (Love) utöver fortbildningar inom egna yrkesområden. Kimitoöns kommun är tillsammans med Pargas med i ett regionalt Kaste II projekt - Välmående barn och unga - Åboland år Det är ett mångprofessionellt, gränsöverskridande samarbete mellan hälsovården, socialvården och bildningen riktat till barn-och ungdomsfamiljer. En hälsovårdare (50 %) har varit anställd som handledare i Kaste - projektet. De processer i förebyggande familjearbete som startats upp i Kimitoöns kommun ska implementeras i verksamheten. Inom Kaste-projektet deltog rådgivningen år 2014 i en enkätundersökning bland barnfamiljer under skolåldern. Undersökningen gällde barnfamiljers önskemål om servicen i kommunen. Av svaren (48 st) framkom att familjerna överlag är nöjda med servicen i kommunen, men mera motion och kultur riktad till barnfamiljer önskades, samt information om dem. Företagshälsovården har tillsammans med TE-centralen, FPA och socialenheten utvecklat och tagit i bruk hälsogranskningar och -rådgivning för personer i arbetsför ålder, som varit arbetslösa en längre tid. Under hösten aktiverades verksamheten och ca 10 personer som tillhör målgruppen har besökt företagshälsovården. Seniorrådgivningsverksamhet startade under år 2014 som ett samarbete mellan hälsovården och äldreomsorgen. En sjukskötare har haft mottagning en dag per vecka och en gång per månad har det ordnats temaföreläsningar av olika sakkunniga. Besöken har varit få under det inledande året. Minnesmottagningen integrerades i seniorrådgivningens verksamhet under året, vilket gjorde att besöken ökade. År 2015 planeras en utveckling av minnesmottagningens verksamhet. Åbonejdens Alzheimerförening har påbörjat ett regionalt treårigt projekt Hjärningar för förebyggande arbete inom minnessjukdomar. I Kimitoöns kommun har en arbetsgrupp bildats med representanter från hälsovården och äldreomsorgen. Under inkommande år ska arbetsgruppen planera verksamheten och utveckla hela vårdkedjan med stöd av projektets ledare. En talterapeut anställdes i december 2013 och arbetade heltid hela år Verksamheten fick en bra start och antalet besök uppgick till drygt 500. Talterapeuten är arbetsledig år 2015 och rekryteringen av en vikarie har inte gett resultat. 145

146 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Stödtjänsterna Laboratorie- och fysioterapiverksamheten har löpt planenligt under året. Verksamheten inom röntgen har fungerat med deltidsarrangemang. Ordinarie röntgenskötaren beviljades pension sommaren 2014, efter en lång sjukledighet, och för närvarande pågår insatser för att lyckas rekrytera en ny tillsvidareanställd röntgenskötare. Utrustningen (benthoraxröntgen och ortopantomografapparaten) förnyas år 2015, och den nya apparaturen kommer att vara direktdigital. Satsningen är stor för en liten hälsocentral, men helt nödvändig med tanke på läkarnas verksamhet. Den gamla ben-thoraxröntgen är föråldrad. Tandvården Antalet patienter och besök har varit ungefär de samma som året innan. I allt högre utsträckning har såväl patienterna som besöken haft sin tyngdpunkt i den allra äldsta åldersgruppen. Behovet av vård har ökat och ökar då åldersgruppens relativa andel har stigit och antalet personer med egna tänder inom de äldsta åldersgrupperna har ökat. Småbarnens och skolelevernas besök har till antalet varit färre än tidigare. Av de tre tandläkartjänsterna har en tjänst varit besatt. Två lediga tjänster har skötts i huvudsak med hyresarbetskraft och till en mindre del med två deltidsvikarier. Till hyresarbetskraft har använts ca euro. Hyresarbetskraft är dyrare än ordinarie arbetskraft. Budgeten har överskridits med ca euro. Patientavgifterna blev ändå ca högre än budgeterat (budgeterat euro och utfall ca euro). Sommarstängningarna innebar inbesparingar i och med att tandvården kunde fungera med bara två samtidiga tandläkare, tidvis arbetade bara en tandläkare. Bäddavdelningarna Bäddavdelningarna har satsat på aktiverande vård och motionsrådgivning till patienter. Som ett resultat av projektet Kraft i Åren har bäddavdelningarnas fysioterapeut utbildat vårdpersonalen i hur man aktiverar äldre patienter. Inkommande år planeras samarbetet med hemvårdens personal öka gällande motionsrådgivning och motionsprogram för patienterna vid utskrivning från bäddavdelning. Bäddavdelningarna har utökat deltagandet i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk genom att en sjukskötare deltar i nätverket för palliativ vård. Under år 2015 ökas användningen av sjukvårdsdistriktets nätsidor Hoitopolku. På Kimito bäddavdelning har patientvården tidvis varit medicinskt mycket krävande under året, bl.a. vårdades en patient kopplad till andningsmaskin. På bäddavdelningarna har flera patienter varit i kö till serviceboende-enhet inom äldreomsorgen. Utvecklingsdagen för bäddavdelningarnas personal utmynnade i en tydligare vårdfilosofi gällande aktiverande vård och patientsäkerhet. Arbetet fortsätter med att tydliggöra vårdfilosofin för patienterna. Vårdpersonalen på bäddavdelningarna har genomfört en omfattande webbaserad utbildning i patientsäkerhet, den var kostnadsfri för personal som jobbar inom sjukvårdsdistriktet. Två tillsvidare-anställda anstaltsbiträden har gått en läroavtalsutbildning för anstaltsvårdare. Utbildningen ordnas av Salon Seudun Aikuisopisto och Axxell, den slutförs under år En sjukskötare har gått i pension under året, bäddavdelningarna har inte lyckats rekrytera en sjukskötare till befattningen. 146

147 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Ett nytt begrepp inom specialsjukvården är ERVA-område. Finland är indelat i fem ERVA-områden. Ett ERVA-område sköter om den specialiserade sjukvården. Kimitoön hör till ÅUCS ERVA område, som består av Egentliga Finlands och Satakunda sjukvårdsdistrikt. Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt. De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras. Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja servicen. Alla kommuner skall ta ibruk earkivtjänsten senast Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. Fr.o.m har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna även i framtiden. Det är ännu i skrivande stund oklart hur kostnaderna kommer att påverkas av att sjukvårdsdistriktet handhar verksamheten. Det troliga är att kostnaderna ökar. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har startat en samjour på ÅUCS 2013, vilket kommer att innebära en koncentrering av jourverksamheten till ÅUCS i vår region. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är ansträngd. Hur detta kommer att påverka kommunen är inte klart. Kommunerna har redan länge väntat på att staten skall dra upp riktlinjerna för den framtida hälso- och sjukvården på nationell nivå. EKONOMIPLAN Kostnaderna för specialsjukvården beräknas stiga avsevärt Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. 147

148 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inga straffavgifter från specialsjukvården. Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer Uppföljning straffavgiftsdagar har uppkommit under bäddavdelningarnas sommarstängning (5 + 5 veckor). NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) Antal vårdperioder (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG 14-BS 14 Ökade kostander för specialsjukvården Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och privata sjukvårdstjänster euro 148

149 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. - Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas erläggs nästan aldrig. Under 2014 uppkom straffavgifter för 27 dygn ( euro) under sommarmånaderna när bäddavdelningarna turvis var stängda. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2014 varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett överskred specialsjukvården budgeten med euro. Utgifterna täcks delvis av att det i primärhälsovårdens budget för 2014 har budgeterats euro för akutvården trots att utgifterna syns inom specialsjukvården. Ändå har specialsjukvårdens budget överskridits med euro. Orsaken till den stora utgiftsökningen är bl.a. ökat antal öppenvårdsbesök (ökning med 425 besök inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt). Antalet vårdperioder inom specialsjukvården 2014 håller sig på budgeterad nivå men kostnaderna för dem har blivit euro högre än budgeterat. Kommunerna väntar på att staten skall dra upp riktlinjer för social- och hälsovården i landet skall ordnas. 149

150 16.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknisk enhet Planläggningsenhet Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 13 % 34 % MoT förvaltning Tillsynsenhet 40 % 11 % Fastighetsenhet Samhällsteknikenhet Planläggning 2 % Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent Personalkostnader 2 % 5 % 0 % Köpta tjänster 21 % 39 % Material, förnödenheter och Understöd 33 % Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 150

151 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2014 BS BS 2013 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,93 % Avgiftsintäkter ,18 % Understöd och bidrag ,75 % Hyresintäkter ,23 % Övriga verksamhetsintäkter ,89 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,01 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,74 % Lönebikostnader 0 Pensionskostnader ,95 % Övriga lönebikostnader ,99 % Lönebikostnader ,60 % Personalkostnader ,45 % Köp av tjänster ,35 % Material, förnödenheter och varor ,04 % Understöd ,61 % Hyreskostnader ,80 % Övriga verksamhetskostnader ,30 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,37 % VERKSAMHETSBIDRAG ,28 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,72 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT ,84 % 151

152 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2014 BS BS 2013 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,69 % Avgiftsintäkter ,18 % Understöd och bidrag ,75 % Hyresintäkter ,23 % Övriga verksamhetsintäkter ,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,39 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,74 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,95 % Övriga lönebikostnader ,99 % Lönebikostnader ,60 % Personalkostnader ,45 % Köp av tjänster ,03 % Material, förnödenheter och varor ,91 % Understöd ,61 % Hyreskostnader ,80 % Övriga verksamhetskostnader ,72 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,47 % VERKSAMHETSBIDRAG ,55 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,10 % RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,73 % 152

153 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter, kommunens markpolitik samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av avfallsnämnden i Salo stad samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Förbindelsefartygstrafiken inom kommunens område kommer från och med årets början att ha en ny entreprenör enligt ett nytt koncept för att operera på de rutter som ingår i avtalet. Det nya i konceptet är att förbindelsefartyget samtidigt fungerar som oljebekämpningsfartyg. I konceptet ingår också att entreprenören sköter samtliga rutter på Hitis ruttområde. En av rutterna kommer att skötas av en underentreprenör. Intressebevakningen av skärgårdstrafiken fortsätter kontinuerligt i samarbete med skärgårdsnämnden. Inom kollektivtrafiken finns på nationell nivå en förändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Processen kommer att pågå fram till Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, NTM centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Servicetrafiken, i form av periferiskjutsar, har upphört s.g.s. helt och hållet i kommunens regi. Den viktigaste orsaken till detta är mycket liten efterfrågan, men också det faktum att statsbidrag för en sådan service inte längre kan fås. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. De omvälvande händelserna i Kimitoöns näringsliv i och med FN Steel Oy Ab:s konkurs och därmed efterföljande åtgärder, ger sannolikt följdverkningar inom avdelningen för miljö och teknik. Den fortsatta låsta situationen gällande konkursförvaltningens roll i Dalsbruk skapar utmaningar framförallt inom markanvändning och planläggning. Kommunreformen liksom den planerade SOTE reformen, kommer också att kräva insatser av samtliga avdelningar, också av avdelningen för miljö- och teknik. EKONOMIPLAN Mark- och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i programmet. Processen med byggnadsuppmaning fortsätter under 2014 och under ekonomiplanperioden. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras. 153

154 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik. Programmet EKO-LOGISKT uppdateras under Samtidigt bör fästas större uppmärksamhet på hur programmet kan förankras i den kommunala verksamheten och beslutsfattandet. Sannolikt bör programmet också utvecklas i en sådan riktning att det tjänar som ett program som motsvarar en klimatstrategi för kommunen. Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud på mark och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter ska övervägas. Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2014 att vara ett försiktigt normalår. 154

155 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Programmet EKO-LOGISKT uppdateras Eftersträvad nivå / uppföljning En intern förankringsprocess inleds, med mål att ekologiska och klimatsmarta val blir en del av av verksamheternas vardag. Uppföljning Målet nåddes inte i och med att programmet EKO-LOGISKT inte blev klart under året. Arbetet pågick under större delen av året men arbetet blev inte klart. Arbetet fortsätter. Ekologi och klimatsmarta val bör tydligare införas i beslutsprocesser i hela kommunen. Uppföljning Arbetet har påbörjats i samband med uppdateringsprocessen av EKO-Logiskt i en intern arbetsgrupp. Bättringar kan alltid göras Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafikstatliga lösningar inom skärgårds- och upprätthållare kollektivtrafiken Uppföljning Fortsatt kontakt har hållits och en del av arbetet har på berömvärt sätt stötts av skärgårdsnämnden Verkställa markpolitiska programmet Dialog med markägare inom ramen för processen med bygguppmaning gällande delar av Kimito centrum. Vid behov avge bygguppmaning på Kimito centrums detaljplaneområde Uppföljning Samtliga markägare som har uppmanats att kontakta kommunen (de som har liten eller ingen utnyttjad byggnadsgrad) har tagit kontakt. Politisk diskussion om uppdatering av planläggning och och/eller bygguppaning bör föras. Verkställa boendepolitiska programmet Sälja 12 bostadstomter Medverka till att ett nytt bostadsprojekt av storleksordningen radhus eller flervåningshus Uppföljning Fyra bostadstomter har sålts och en har arrenderats ut. Två industritomter har sålts. Det är svåra tider inom byggandet och inom tomtförsäljningen. Försäljningen av Eknäs kan medföra positiva effekter i framtiden. Av bebygda fastigheter har Brännboda skola sålts under året. En bostadslägenhet har sålts 155

156 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Tekniska nämndens möten Behandlade paragrafer Beslut tekniska chefen Intressebevakningsuppdrag Sålda eller utarrenderade tomter Övriga köpebrev, bostäder, områden Avfallshanteringsbeslut PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Teknisk chef Byråsekreterare 0,75 0,2 0,6 0,6 Byråsekreterare på tidsbundet avtal 1 Projektledare (Smarta Kimitoön) 1 1 Summa årsverken 1,75 2,2 2,6 2,6 * Projektledare, Smarta Kimitoön se under utevecklingsavdelningen sid 83 MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag 0 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: 156

157 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten löpte i normala spår. Inkomsterna från Eknäs områdets försäljning och den ännu oavslutade försäljningen av skogsområdet i Kulla för METSO skyddsändamål, kommer att garantera att målen för markförsäljning nås också Också övriga lovande försäljningar som samtidigt ger mervärde och aktivitet finns i sikte. Kommunen har också förvärvat markområden speciellt i Kimito centrum Också den utvecklingen förväntas fortsätta och ge möjlighet till att köpa nya intressanta områden. 157

158 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och behandlingen av avloppsvattnen utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 380 lov/år. Fastighetsägarna skall rena sitt avloppsvatten i enlighet med avloppsvattenförordningen före den Eftersom de flesta fastigheterna som inte är anslutna till vattentjänstverkets avloppsvattennät inte fyller förordningens krav, kommer detta att påverka tillsynsenhetens arbetsbörda. EKONOMIPLAN Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. BINDANDE MÅL 2014 Mål Satsning på utveckling av personalen Bygglovshanteringen Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd Utvecklingssamtal förs en gång per år med personalen Uppföljning Personalen har deltagit på utbildningstillfällen Utvecklingssamtal har förts med personalen Fatta beslut inom 4 veckor efter att bygglov blivit anhängigt Uppföljning Beslut har i medeltal fattats inom fyra veckor efter att bygglov blivit anhängit Avfallshanteringsplaner för småbåtshamnar Godkänna avfallshanteringsplaner för småbåtshamnarna Uppföljning En del av afallsplanerna har godkänts för småbåtshamnarna Uppmana fastighetsägare ytterom vattentjänstverkets Annonsera och informera fastighetsägare om förordningen verksamhetsområde att förbättra fastighetens som berör behandling av avloppsvatten avloppsvattensystem Uppföljning Fastighetsinnehavare har informerats om förordringen som berör behandling av avloppsvatten 158

159 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Byggnadstillsyn Bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningar Utförda syner Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut Utförda inspektioner PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Tillsynschef Byggnadsinspektör Ledande miljösekreterare Miljöinspektör Byråsekreterare Teknisk assistent Totalt

160 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef TILLSYNSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Tillsynsenhetens verksamhetskostnader har varit mindre än budgeterat. Intäkterna har varit (byggnadstillsynen / miljötillsynen ) mindre än budgeterat. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Föreskrifterna inom miljövården och byggnadstillsynen skärps kontinuerligt vilket innebär fortsatta utbildningsbehov av personalen. 160

161 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef VERKSAMHET Verksamheten inom fastighetsenheten är uppdelad i två verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärs- och ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren handhar arbetsledningen av städpersonalen. Dessutom ansvarar kost- och städfunktionen för tillredningen av mat för kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt till barnen i familjedagvården. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Energifrågor, bra inomhusklimat samt åtgärdande av mögelskador är saker som fortfarande är aktuella gällande fastigheter. Energieffektiva lösningar samt förnyelsebara energiformer utvecklas hela tiden och används vid nybyggnation och renoveringar i mån av möjlighet. Arbetet med att minska på den stora reparationsskuld som finns på fastigheterna fortsätter på nationell nivå. På många håll har man kommit fram till att en renovering av en byggnad inte är ett alternativ, utan att det är mera lönsamt att bygga nytt. Reparationsskulden har helt enkelt blivit för stor för den aktuella bygganden. Det funderas även mera på det verkliga behovet av utrymmen som behövs för en viss verksamhet. Livscykelkostnaden för en byggnad är trots allt betydligt större än investeringskostnaden och det är skäl att försöka optimera utrymmena för att nå den totalekonomiskt mest fördelaktiga lösningen. Inom byggandet har man även blivit mera mån om att ta i beaktande att vi lever i en föränderlig värld. Byggnader byggs så att de med relativt små förändringar kan göras om till en annan verksamhet än de ursprungligen är tänkta för. Maten, och vad vi äter har i dag tagit stor plats i vårt dagliga liv. Medierna tar upp ämnet, och vinklar det på många olika sätt. Nya dieter presenteras i en rasande fart och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får influenser om mat från olika länder. I tv kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. Allt detta gör att vi inom kost- och städfunktionen får ta oss en funderare på hur mycket av detta vi skall ta till oss. Från den första golvvårdsmaskinen på 50-talet till dagens städmaskiner har det hänt otroligt mycket. Städbranschen har inom de senaste 15 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare städmaskiner, intressanta utmaningar! 161

162 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef EKONOMIPLAN Arbetet med åtgärdsprogrammet för fastigheterna fortsätter. D.v.s. programmet som bl.a. bör ta ställning till nivån på fastighetsskötseln, vilka fastigheter som skall förbli i kommunens ägo, vilka som skall säljas och vilka som skall hyras utifrån, hur man kan optimera användningen av utrymmena samt vilka åtgärder som skall vidtas på de olika fastigheterna och med vilken tidtabell. Utvecklandet av den interna hyran fortsätter, så att de olika avdelningarna i framtiden betalar även en ränteandel. Efter införandet av ränteandelen överförs samtliga kostnader för utrymmena de olika avdelningarna utnyttjar på dem själva. Utvecklingen medför att avdelningarna blir mera måna om vilka utrymmen de verkligen behöver. För att ytterligare få kunderna medvetna om vad de betalar för, bör ett serviceavtal uppgöras mellan fastighetsenheten och de interna kunderna gällande såväl fastighetsskötseln som städ- och mattjänsterna. Ur avtalet bör framgå tjänstenivån, innehållet och priset på tjänsten samt vilka tjänster som kan erbjudas utöver de primära och till vilket pris. Konditionsgranskningar görs fortsättningsvis för en del av fastighetsbeståndet för att så småningom uppnå en situation där granskningar gjorts för största delen av byggnaderna. Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard jobbar vi för även framöver. Städskolningen kommer att ge redskap för städpersonalen att kunna utföra sitt städarbete på ett effektivare och bättre sätt, både vad gäller ekonomi och ergonomi. 162

163 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Fastigheterna Eftersträvad nivå / uppföljning Åtgärdsprogram för fastigheterna Åtgärdsprogrammet för fastigheterna färdigställs under året. Uppföljning Arbetet med åtgärdsprogrammet har inte framskridit enligt planerad tidtabell och har inte färdigställts. Förberedande arbete för en kommande Bakgrundsmaterialet för dimensioneringen finns tillgängligt vid dimenstionering av fastighetsskötseln årets slut. görs internt Uppföljning Arbetet har inletts och fortsätter under Servicebeskrivning gällande fastighetsenhetens tjänster En servicebeskrivning görs upp mellan fastighetsenheten och de interna kunderna. Uppföljning Servicebeskrivningen har påbörjats, men inte färdigställts. Kost- och städfunktionen Göra en undersökning i skolorna beträffande matens kvalitet. Göra en jämförelse med tidigare undersökningar som gjorts i kommunen. Uppföljning En skolmatsundersökning har gjorts. Resultatet av undersökningen visar på att våra kunder nu är nöjda med skolmatens kvalitet. Städskolning för städpersonalen fortsätter. Skolningen slutförs under Uppföljning Fem av kommunens anstaltsvårdarstuderande utexamineras i maj Utvecklingssamtal för personalen en gång/år. Utvecklingssamtal görs en gång/år/anställd. Uppföljning Kost- och städchefen har hållit utvecklingssamtal med största delen av personalen. Färdigsställa datorprogram för recept-, närings- Att programmet används i det dagliga arbetet i köken. och kostnadsberäkning Uppföljning Under arbete, men inte slutfört. Kompostering i alla kök. Genomgång av hur komposteringen är skött. Uppföljning Största delen av köken sorterar bioavfallet. 163

164 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Fastigheternas våningsyta Antal byggnader Bostadslägenheter Antal matportioner Städade ytor PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Enhetschef Byggnadsingenjör Projektingenjör Kost-och städchef Byråsekreterare 0,75 0,85 0,85 0,85 Fastighetsarbetsledare Fastighetsskötare 8,66 8,6 8,6 8 Städarbetsledare ,5 Kökspersonal 23,6 23,4 23,4 22,33 164

165 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef FASTIGHETSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Verksamhetsintäkterna Försäljningsintäkter Hyresintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetskostnaderna Personalkostnaderna Köp av tjänster Bygg och underhåll av maskiner och anläggn Avfallshantering Bygg och underhåll av byggnader Interna förvaltningstjänster Interna köp av servicepoolen Inköp av material, varor och förnödenheter Livsmedel Värme Övrigt material Städ- och rengöringsmaterial Snöröjning Inventarier Internt vatten

166 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För fastighetsenhetens del har verksamheten på det stora hela fortsatt som förut. Av fastighetsskötarna har en deltidsanställd gått i pension under året och i början av år 2015 går ytterligare en person i pension. Åtminstone inledningsvis kommer inga nyanställningar att göras i stället för dessa personer i.o.m. att fastighetsmassan också kontinuerligt har minskat. Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är delvis en aning osäker eftersom man på riksnivå inte ännu kommit fram till hur social- och hälsovården ordnas i framtiden. När det klarnar hur dessa saker skall skötas, klarnar antagligen samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötsel- samt kost- och städtjänster. Den utredning som under 2015 görs, om hur fastighetsskötseln kan effektiveras, kommer högst troligt även den att inverka på verksamheten i form eller annan. 166

167 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bla ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande, som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. 167

168 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef BINDANDE MÅL Mål Utbrytning av vägområden, grönområden och hamnområden på detaljplaneområden Eftersträvad nivå / uppföljning Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena. 2-3 detaljplaners vägområden styckas ut per år Förarbete har uppgjorts på flera planeområden för att möjliggöra styckningar. På detaljplaneområdet Dahlby- Gammelby och Småland har större gatuområden styckats ut under året. Miljötillstånd för kommunens småbåtshamnar Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och har alla nödvändiga tillstånd. 1-2 småbåtshamnar gås igenom per år. Hamnområdet i Dahlby har fått miljötillstånd men de öriga områdenas tillstånds process går långsamt framåt. Utredning om och en eventuell utlokalisering av kommunens bryggverksamhet Försäljning eller uthyrning av brygghelheter, utarrendering av hamnområden, bolagisering, eller gemensamt bolag med privata. / Kommunen reder ut olika alternativ hur bryggverksamheten kunde skötas med mindre kommunal arbetsinsats, i framtiden. Målsättningen är att bryggverksamheten, skulle generera avkastning. Arbetet har påbörjats under 2013 Arbetet har framskridit dåligt pga av tidsbrist Register över kommunens gator 2014 Register uppgörs över samtliga gator. Registret bör innehålla byggnads år, mark bottnens ägo förhållande, gatuhållningsbesluts datum, detaljplan, typ av slityta, trafikmärken, anslutningar, längd och brädd, karta, reparations behov och tidtabell mm. Arbetsredskap. Arbetet har påbörjats under 2013 Arbetet har framskridit dåligt pga av tidsbrist 168

169 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef NYCKELTAL Prestationer BS12 BS13 BG14 BS14 Personal Enhetschef Expert 1 1,5 2 2 Byråsekreterare 2,25 2, Arbetsledare Servicemän 7,6 7,6 8 8 SAMHÄLLSTEKNISKENHET BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG14 BS14: De största enskilda avvikelserna mellan budget och bokslut: Ersättning för uppbyggda Kalkholmsbodar ungefär En relativt stor del av personalens arbete bokfördes på investering ungefär El kostnader ungefär Bidrag betalades inte ut åt nya vattenandelslag Omfattande asfalterings lappningsar ungefär Snöröjningskostnader ungefär Verksamhetsbidraget underskreds sammanlagt med ungefär En större engångsavskrivningspost har gjorts med anledning av icke slutförda investeringar vars planerings kostnader kostnadsförts ,46 169

170 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Det förändrade läget i kommunen efter FN-Steel Oy Ab:s konkurs har medfört ett nytt extra tryck på markplaneringen. Likaså har de kommunala besluten om att skapa sammanhållen förvaltning med statliga myndigheter, öppnat upp planläggningsläget i Dalsbruk. Fokus finns nu på Dalsbruk. Detaljplanen för Dalsbruks hamn är prioriterad i prioritetsgrupp ett. Till första prioritet hör också Kimito centrums delgeneralplan som skall föras till fullmäktige för beslut under Viktiga andra planer är Kasnäs detaljplan och Brinkkulla detaljplan. Planläggningsläget i Finland och på Kimitoön ändrades väsentligt i och med statens åtgärder om främjande av förnybar energiproduktion. Vindkraften har sedan 2011 satt sin prägel på planläggningen i Kimitoöns kommun. För tillfället finns fem vindkraftsgeneralplaner under arbete samt dessutom en detaljplan som innehåller vindkraft. I samband med generalplanering för vindkraft pågår för en del av vindkraftsparkerna, samtidigt en miljökonsekvensbedömningsprocess, som underlättar planeringen, men som ändå är personresurskrävande. Planläggning och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN Kimito centrums delgeneralplan färdigställs under ekonomiplanperiodens första år, liksom också detaljplanen för Lammala. Avsikten är också att i rask takt slutföra detaljplanerna för Dalsbruks hamn och för Brinkkulla. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och detaljplanen för Kasnäs har som mål att bli klara under BINDANDE MÅL 2014 Mål Delgeneralplanen för Kimito centrum Eftersträvad nivå / uppföljning tlanen förs till fullmäktige för godkännande Uppföljning Målet nått. Delgeneralplanen har vunnit laga kraft Detaljplan för Dalsbruks hamn tlanen sätts till påseende som utkast och förslag Uppföljning Målet delvis nått. Planen varit som utkast till påseende och är som förslag till påseende i början av 201D 170

171 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Detaljplanen för Lammala Planen förs till fullmäktige för godkännande Uppföljning Förslaget nåtts, planen har vunnit laga kraft. Detaljplanen för Kasnäs Planen sätts till påseende som utkast Uppföljning Målet har inte nåtts. Markägarnas vilja att medverka har fördröjt planläggningen. Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård Sätts till påseende i förslagsskedet Uppföljning Målsättningen har inte nåtts. Det är fråga om en jättestor plan och tar tid att berabeta responsen från påseendet som utkast (83 åsikter, 6 utlåtande). Samtidigt och parallelt har en del av området, Örö, avancerat som en annan strandelgeneralplan till utkast som varit till påseende. Detaljplan för.rinkulla Planutkastsarbetet påbörjas Uppföljning Planeringsarbet inlett i början av Har varit beroende av att delgeneralplanen vinner laga kraft. Detaljplanen för Kimito centrum Planläggninsbeslut och planutkastarbetet inleds Uppföljning Målet har både nåtts och inte nåtts. Det avsedda målet att uppdatera Kimito centrum och Kimito västra centrum har inte inletts. Däremot har detaljplanen som gäller en liten del av centrum, det s.k. detaljhandels avancerat till förslag. Vindkraftsgeneralplaner De flesta sätts till påseende som förslag Uppföljning Nordanå-Lövböle har godkänts av fullmäktige. Grösböle har remmitteras av fullmäktige och finns nu för ny beredning i tekniska nämnden. KMsnäs vindkrmfpsplmn hmr MvsluPMPs, de övrigm hmr inpe MvMncerMP. 171

172 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Slutförda generalplaner eller uppdateringar Slutförda små uppdateringar generalplaner Slutförda detaljplaner eller ändringar Slutförda stranddetaljplaner Undantagslov eller planeringsbehovslösningar PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Planläggningsarkitekt 0,8 0,8 0,8 0,8 Planläggare Planläggningskoordinator 0,35 Byråsekreterare 0,25 0,8 0,4 0,6 Totalt 1,4 1,6 2,2 1,4 PLANLÄGGNINGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

173 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen AVVIKELSER BG14 BS14: Ökade inkomster för planläggning främst beroende på vindkraftsplanläggning men också betydande inkomster för detaljplaner som har direkt enskilt intresse Vindkraftsplaner över budget ca Detaljplaner över budget ca Utgifterna för generalplanering har överskridit budgeten med ca Utgifterna för detaljplanering har överskridit budgeten med ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN En del planer har nu slutförts Dalsbruks delgeneralplan och 2014 Kimito centrums delgeneralplan. Det här betyder att två stora och mycket arbetsdryga planer är avklarade och de ger samtidigt förutsättningar att gå vidare med detaljplanläggningen på båda orterna. Dalsbruks hamn, Brinkkulla och Kimito centrums detaljplaner är sådana exempel. Också Valsverksholmens detaljplan bör uppdateras. Vidare läggs fokus nu på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan och Örö delgeneralplan. Bland detaljplanerna stiger Kasnäs fram i prioritet an efter som de övriga avancerar. Avdelningen lyckades i början av 2015 anställa en planläggare så då det gäller personresurser ser nu framtiden ljusare ut än på flera år. 173

174 17 BUDGETUTFALL 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2014 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,26 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,48 % VERKSAMHETSBIDRAG ,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,77 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,40 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,71 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,77 % VERKSAMHETSBIDRAG ,46 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,46 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,30 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,55 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,91 % VERKSAMHETSBIDRAG ,60 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,60 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,34 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,68 % VERKSAMHETSBIDRAG ,64 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,06 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,98 % VERKSAMHETSBIDRAG ,28 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,98 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,41 % 174

175 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,67 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,73 % VERKSAMHETSBIDRAG ,94 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,92 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,67 % VERKSAMHETSBIDRAG ,68 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,21 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,90 % VERKSAMHETSBIDRAG ,90 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,90 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,16 % VERKSAMHETSBIDRAG ,67 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,95 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,25 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,69 % VERKSAMHETSBIDRAG ,04 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,04 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,45 % VERKSAMHETSBIDRAG ,51 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,51 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER ,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,94 % VERKSAMHETSBIDRAG ,79 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,79 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,34 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,16 % VERKSAMHETSBIDRAG ,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,10 % 175

176 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,95 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 0 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,29 % VERKSAMHETSBIDRAG ,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,78 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,31 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,41 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,30 % VERKSAMHETSBIDRAG ,37 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,29 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,32 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,58 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,69 % VERKSAMHETSBIDRAG ,87 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,87 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,92 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,30 % VERKSAMHETSBIDRAG ,40 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,42 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,38 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,44 % VERKSAMHETSBIDRAG ,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,45 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,39 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,86 % VERKSAMHETSBIDRAG ,43 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,23 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,04 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER ,37 % VERKSAMHETSBIDRAG ,48 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,33 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,70 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,03 % VERKSAMHETSBIDRAG ,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,26 % 176

177 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,50 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,24 % VERKSAMHETSBIDRAG ,79 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,17 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,48 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,22 % VERKSAMHETSBIDRAG ,80 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,85 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,44 % VERKSAMHETSBIDRAG ,44 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,44 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,30 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,70 % VERKSAMHETSBIDRAG ,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,20 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,95 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,32 % VERKSAMHETSBIDRAG ,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,87 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,85 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,70 % VERKSAMHETSBIDRAG ,70 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,70 % 177

178 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,39 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,47 % VERKSAMHETSBIDRAG ,55 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,10 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,73 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,38 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,80 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,49 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,12 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,11 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,92 % VERKSAMHETSBIDRAG ,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,24 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,37 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,23 % VERKSAMHETSBIDRAG ,26 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,37 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,85 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,11 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,47 % VERKSAMHETSBIDRAG ,78 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,16 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,57 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,74 % VERKSAMHETSBIDRAG ,53 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,53 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,03 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,22 % VERKSAMHETSBIDRAG ,75 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,96 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,98 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,39 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,05 % VERKSAMHETSBIDRAG ,72 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,72 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,47 % 178

179 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2014 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2014 Budget Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter , ,07 98,02 % Avgiftsintäkter , ,25 103,20 % Understöd och bidrag , ,81 143,40 % Hyresintäkter , ,69 91,24 % Övriga verksamhetsintäkter , ,25 96,93 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,95 99,39 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK , ,42-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,52 95,21 % Köp av tjänster , ,72 105,11 % Material, förnödenheter och varor , ,97 92,01 % Understöd , ,39 107,14 % Hyreskostnader , ,95 91,28 % Övriga verksamhetskostnader , ,78 177,60 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,55 99,05 % VERKSAMHETSBIDRAG , ,02 98,72 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt , ,21 103,80 % Samfundsskatt , ,51 109,78 % Fastighetsskatt , ,45 100,04 % SKATTEINKOMSTER , ,17 103,47 % STATSANDELAR , ,00 101,23 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter , ,27 113,24 % Övriga finansiella intäkter , ,41 97,34 % Räntekostnader , ,54 67,65 % Övriga finansiella kostnader , ,77 177,72 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA , ,51 % ÅRSBIDRAG , ,82 194,32 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING , ,70 94,72 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,52-93,64 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF , ,95 97,33 % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT , ,57-136,14 % I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkter för anslutningsavgiften till vatten- och avloppsnät för den nya brandstationen. I den officiella resultaträkningen är räkenskapsperiodens överskott euro mindre, eftersom de interna posterna där har eliminerats. 179

180 Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatten Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt År Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, Förändring % % ,3 % ,75 % ,1 % ,75 % ,0 % ,75 % ,9 % ,75 % ,1 % ,75 % År Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad % 0,22 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Statsandel för kommunal basservice inkl. utjämningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt

181 17.3 Investeringsdelens utfall 2014 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,60 Inkomster Nettoutgift , , ,60 Analys: Under året har vi varit tvungna at byta ut flera maskiner med Win XP till Win 7 än vi beräknat. 2. IKT-utrustning och program Serversystem, backup system och nätverk Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,35 Inkomster Nettoutgift , , ,35 Analys: Vi har förnyat servermaskiner, gjort uppgraderingar av nätverksutrustning och utökat användningen av batteriuppbackade UPS system i nätverket. Utvecklingsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till utvecklingsavdelningen Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,00 0,00 Inkomster Nettoutgift , ,00 0,00 Analys: Små anskaffningar har gjorts med driftsmedel under året. Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och programlicenser Bildningsavdelningens mål är att på några års perspektiv vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program och fortbildning av lärarna. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas IT-utrustning är ett steg i denna riktning. Nästa år satsas pengar på arbetsdatorer för lärarna. Ekonomiska resurser behövs också till programlicenser. Studentskrivningarna utförs elektroniskt stegvis med 181

182 början från hösten En del av de budgeterade anslagen läggs därför på IT-utrustning för de blivande studenterna. Skolorna och lärarna Gymnasiets elever Bildningens övriga enheter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,14 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,14 Gymnasiets elever Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,64 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,64 Analys: Bildningsavdelningen anskaffade lärardatorer 75 st under år Det trådlösa nätverket förbättrades i samtliga skolor och skolnätverkets servrar uppdaterades. Utöver utrustning till skolorna skaffades även ett antal nya datorer till personal som sköter administrativa uppgifter inom bildningsavdelningen. Till eleverna på gymnasiet skaffades planenligt elevdatorer åt alla nya elever i gymnasiet, utrustning för själva elektroniska studentskrivningarna skaffades ej under Omsorgsavdelningen Äldreomsorgs- och hälsovårdsenheten 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering 2014: ADB-utrustning och program, mjukvara Förberedande åtgärder och anskaffningar inför ibruktagning av earkiv-tjänster. Programuppdateringar och anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården. Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,75 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,75 Analys (1 och 2): Datorer och annan utrustning köptes för nästan euro mer än budgeterat, men anslaget för köp av programvara m.m. underskreds med ca euro. Bland utrustningen som anskaffades kan nämnas datorer till Hannahemmet, som under året tog i bruk elektronisk vårddokumentation. I övrigt handlade anskaffningarna i huvudsak om förnyande av befintliga datorer, skärmar och skrivare. Abilita - patientadministrationsprogrammet uppdaterades med Vårdjournal för Hannahemmet och ibruktagningen kostade knappt euro. Kostnaden för earkivprojektet uppgick till ca euro, vilket motsvarar ca hälften av för projektet reserverat belopp. Orsaken till underskridningen är att ibruktagningen av earkiv har förskjutits från hösten år 2014 till våren år Den resterande inbesparingen beror på att vissa 182

183 ibruktagningsprojekt har lagts på is i väntan på att earkivfunktionerna i patientadministrationsprogrammet tas i bruk. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientsängar och rullstolar. Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,42 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,42 Analys: Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med knappt euro. Patientsängar köptes till Hannahemmet, Almahemmet och Silverbacken. Till Hannahemmet köptes också nattduksbord och en geriatrisk stol och till Silverbacken sängbord och antidecubitusmadrasser. 4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. INR-mätare, autoklav, audiometer m.m. utrustning till rådgivningarna, röntgenapparatur, patientsäng och behandlingsbrits. Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,14 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,14 Analys: Hälsovården underskred reserverat investeringsanslag med hälften eller ca euro. Underskridningen beror på att den planerade röntgeninvesteringen påbörjades under hösten 2014, men slutförs först år Av röntgenanslaget som uppgick till euro användes bara knappt euro. Under året gjordes också några oplanerade anskaffningar p.g.a. att apparatur gick sönder. Bl.a. skaffades två autoklaver (istället för bara en) och en laboratorieanalysator. Planenligt köptes INR-apparater till öppna vården och audiometer m.m. utrustning till rådgivningarna. Tandvårdens investeringsanslag på euro användes inte. Till bäddavdelningarna köptes år 2014 inga patientsängar, utan anslaget användes till en antidecubitusmadrass, en lyftanordning och en tömklosett. 5. Luftvärmepumpar Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen. Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00-192, ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00-192, ,00 Analys: Sammanlagt 6 st luftvärmepumpar köptes till Hannahemmet, Almahemmet, Silverbacken och hälsostationen i Dalsbruk (läkarmottagningen, fysioterapin, bäddavdelningen). 183

184 Avdelningen för miljö och teknik Miljö- och teknik, förvaltning 1. ADB-utrustning och program Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året. Investering 2014: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,20 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,20 Analys: Budgetmedlen har i stort sett använts enligt kostnadsberäkning. Under år 2013 förnyades datorutrustningen i betydande gard, vilket avspeglar sig på anskaffningsnivån Försäljning av tomter, fastigheter och aktielägenheter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0 0,00 0,00 Inkomster , , ,97 Nettoutgift 0 0, , , ,97 Analys: Total försäljning av anläggningstillgångar ,18 euro. Värde i balansräkningen ,97 euro, försäljningsvinster i resultaträkningen ,21 euro, försäljningsförlust i resultaträkningen euro. Varav: Tomtförsäljningar sammanlagt ,18 euro. Värde i balansräkningen ,88 euro, försäljningsvinster i resultaträkningen ,30 euro, försäljningsförlust i resultaträkningen euro. Försäljning av Brännboda skola (mark och byggnad) euro. Byggnadens värde i balansräkningen ,53 euro, försäljningsvinst i resultaträkningen ,47 euro. Försäljning av bostadsaktie i Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy euro. Värde i balansräkningen ,56 euro, försäljningsvinst i resultaträkningen ,44 euro. Fastigheter 1. Barnbyn byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola Byggande av det nya daghemmet i Kimito inleds under 2014 enligt den planering som gjorts under 2013 och Daghemmet byggs ihop med Amosparkens skola och projektet omfattar således även renoverings- och omändringsarbeten i skolan och åtgärder på sportplanen invid skolan. Totalinvestering Budget 2014: Budget 2015: Budget 2016:

185 Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , , ,54 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , , ,54 Analys: Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober. Daghemmet skall enligt tidtabellen stå klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet planeras stå klart i slutet av juni Totalinvestering 5,75 miljoner euro. 2. Kimito brandstation Brandstationen i Kimito finns på arrendetomt och arrendetiden går ut vid utgången av mars Räddningsverket har dessutom låtit uppgöra konditionsgranskningar på samtliga brandstationer i Egentliga Finland och enligt konditionsgranskningen är det bästa alternativet för brandstationen i Kimito att bygga en ny station i stället för att renovera den gamla. Totalinvestering Det finns bidrag upp till 40 %, maximalt , att söka från Brandskyddsfonden, Brutto Bidrag Netto Budget 2014: Budget 2015: Tilläggsanslag 2015: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , , ,03 Inkomster , , , ,49 Nettoutgift , , , , ,54 Analys: Kommunen beviljades maximalt bidrag, , från Brandskyddsfonden för byggande av en ny brandstation till Kimito. Byggnadsarbetena inleddes i augusti och planeras vara klara inom april månad En liten överskridning av budgeten under Hannahemmets sprinkling och renovering Arbetet med att förse Hannahemmet med sprinkler och renoveringen av fastigheten fortsätter över årsskiftet in på år Totalinvestering Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , , ,75 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , , ,75 Analys: Arbetet med renoveringen och sprinklingen av Hannahemmet påbörjades under 2013 och färdigställdes Arbetena färdigställdes inom budgeten. 185

186 4. Reservkraft till fastigheterna Reservkraften till de för kommunen mest centrala fastigheterna byggs ut enligt de planer som gjorts upp under år Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , , ,62 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , , ,62 Analys: Ett fast aggregat skaffades till Hannahemmet och ytterligare skaffades ett mobilt aggregat på vagn samt ett traktordrivet aggregat. I Kimito kommunkansli och i Silverbacken har gjorts förberedelser för att möjliggöra inkoppling av aggregat till byggnaden vid behov. Allt är utfört inom budgeten. 5. Traktor med frontlastare Kommunens servicemän är i sitt dagliga arbete i behov av en traktor, dels för att transportera saker med, dels för att t.ex. sköta snöplogning med. Kommunens gamla traktor börjar bli i behov av större reparationer. En ny traktor med frontlastare införskaffas. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,68 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,68 Analys: En ny traktor skaffades under året. På samma gång köptes en släpvagn och ett schaktblad och p.g.a. det en liten överskridning av budgeten. 6. Kimito kommunkansli Värme- och vattenrören i kulverten mellan de båda huskropparna har kommit till sin livslängds ände och bör förnyas. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,87 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,87 Analys: Värmerören och -elementen i mittbyggnaden och tekniska flygeln byttes ut inom budgeten. 7. Kimito hälsostation, planering av en utvidgning och renovering För Kimito hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. Dessutom är omsorgsavdelningen i behov av större utrymmen. En teknisk planering över renoveringen och utvidgningen görs under Budget 2014:

187 Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,15 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,15 Analys: Under året gjordes en genomgång av verksamheternas behov och skisser över hur en tillbyggnad av Kimito hälsostation kunde se ut. De uppgjorda planerna är dock för ambitiösa och fullmäktige beslutade i november att en styrgrupp skall tillsättas för att implementera omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan, som bl.a. tar ställning till när och i vilken ordning omsorgens fastigheter skall renoveras. Planeringsarbetet fortsätter alltså under år Vatten och avlopp till Rosala "lilla" skolan Rosala "lilla" skola har i dagens läge inget vatten in eller något avlopp. Saken åtgärdas enligt de planer som gjorts upp under Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , , ,76 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , , ,76 Analys: Arbetet gjordes under sommaren. En liten överskridning av budgeten under 2014 p.g.a. små tilläggsarbeten. Totalt sett är investeringen inom budgeten. 9. Avlägsnande av gamla oljetankar Då kommunen anslöt sina fastigheter i Dalsbruk till fjärrvärmenätet, blev en del oljetankar oanvända. Tankarna är delvis fyllda med olja och för att förhindra att tankarna börjar läcka, bör de tömmas och avlägsnas. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Analys: Ett tiotal gamla oljetankar tömdes på olja och rengjordes. Ingen oljetank avlägsnades dock. Rengöringen och tömningen är bokförd som driftskostnad för respektive fastighet. 10. Plan för att åtgärda skador på byggnader Arbetet med att uppgöra konditionsgranskningar i en del av kommunens fastigheter, som inleddes 2010, fortsätter även under Konditionsgranskningsrapporterna fungerar som ett redskap för att planera de kommande saneringarna. Budget 2014: Budget 2015:

188 Budget 2016: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,00 Analys: Under året gjordes konditionsgranskning och inneluftsundersökning för två av kommunens fastigheter. 11. Hannahemmet, anslutning till områdesvärme samt värmeväxlare Det finns planer på att bygga en områdesvärmecentral invid Hannahemmet i Genböle. Ett anslag för att ansluta Hannahemmet till nätverket bör reserveras. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,86 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,86 Analys: Arbetet gjordes under sommaren. En liten överskridning av budgeten p.g.a. oförutsedda tilläggsarbeten. 12. Stallscafé och Bio Pony, fasad- och takreparationer Stallscafé och Bio Pony i Dalsbruk är i behov av fasad- och takreparationer. På Kimitoön kommer under 2014 att ordnas en utbildning inom husbyggnadsbranschen, anordnad av NTM-Centralen. Kommunen ställer ovannämnda byggnader till förfogande som övningsobjekt för deltagarna i utbildningen. För materialanskaffningarna till projektet bör reserveras medel. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,90 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,90 Analys: Tanken var ursprungligen att under år 2014 få arbetet gjort inom ramen för en byggutbildning, men så blev inte fallet. Under sensommaren 2014 gjordes sedan en upphandling gällande renoveringen av Stallscafé, men upphandlingen avbröts. Arbetet upphandlas under 2015 för båda byggnadernas del. 13. Kimito skolcentrum De gamla, tunga mattorna i vindfången byts ut till modernare som är lättare att handskas med. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,03 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,03 188

189 Analys: Mattorna byttes ut inom budgeten. 14. Kabeldragningar i fastigheterna, IT Under kalenderåret uppstår regelbundet behov av nya datakabeldragningar i fastigheterna. Ett investeringsanslag reserveras för dessa dragningar. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkn. och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Analys: Kabeldragningarna bokförda som driftskostnad för respektive fastighet. 15. Golvvårdsmaskin till städfunktionen För att kunna effektivera städningen och även underlätta städarnas arbete, bör det finnas olika maskiner för golvvård på våra enheter. Budget 2014: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,68 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,68 Analys: Anskaffningen gjordes inom budgeten. 16. Investeringspott Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över anslaget. Budget 2014: Budget 2015: Budget 2016: Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Analys: Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller. 189

190 Kimito HVC, värmeväxlare Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 0, ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,00 0, ,00 Analys: På Kimito hälsostation var man under året tvungen att byta en värmeväxlare. Bäddavdelningen i Dalsbruk, personalens kafferum samt en toalett i ett patientrum Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , ,80-51, ,80 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,80-51, ,80 Analys: Ytorna i ett av personalens pausutrymme förnyades. Även en toalett i ett patientrum på bäddavdelningen fick ny golvmatta och nya kakel på väggarna. Veterinärfastigheten, förnyande av kulvert och cirkulationspump Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , ,97-59, ,97 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,97-59, ,97 Analys: En kulvert mellan pannrummet och bostadsbyggnaden förnyades, likaså en cirkulationspump. Sofia daghem, planering av mindre åtgärder Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2013 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,25 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,25 Analys: Endast en del av planeringen utfördes Arbetet fortsätter under Planering av förbättringsåtgärder gällande motionshallens tak Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2013 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , ,00-780,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00-780,00 Analys: En konstruktionsplan över förbättringsåtgärderna är uppgjord. 190

191 Kimito skolcentrums källare, planering av de sociala utrymmena Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,00 Analys: Planeringen av åtgärderna är delvis gjorda. Planeringsarbetet färdigställs i början av år Planering av åtgärder gällande Dalsbruks brandstations golvlutningar Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnadsberäkning och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall Avvikelse Utgifter , , ,59-971,41 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,59-971,41 Analys: En konstruktionsplan över förbättringsåtgärderna är uppgjord. Almahemmets torrläggning Innan de övriga renoveringarna inleds i Almahemmet, görs arbeten på gårdsplanen. Dränering och regnvattenavledning förbättras för att förhindra att fuktproblem förvärras i fastigheten. Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , , ,90 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , , ,90 Analys: Arbetet utfördes till största delen under sommaren En del av arbetet gjordes under våren En liten överskridning av kostnadsberäkningen som beror på betydligt större mängd sprängning än vad man hade räknat med. Fastighetsenheten sammanlagt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,20 Inkomster , , , ,49 Nettoutgift , , , ,71 Samhällsteknik 1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Målsättningen är att framöver samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Under de närmaste åren kommer olika alternativ gällande leasing av vägbelysningslinjer att undersökas. Budget Ekonomiplan

192 Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,68 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0, , , ,68 Analys: Flera avsnitt med vägbelysning förverkligades under 2014 och dessutom färdigställdes några av projekten som var budgeterade till 2013 först Trots överskridningen blev flera avsnitt förmånligt förverkligade. 2. Asfaltering av detaljplanevägar Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,15 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,15 Analys: Asfalteringslappningar gjordes i samband med asfalteringsarbetena som klassades som driftsåtgärder. Detta resulterade i en underskridning av budget. 3. Anskaffning av mark För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 Analys: Under året gjordes några markaffärer och den sammanlagda anskaffningen överskred lite det budgeterade beloppet. År 2013 förverkligas endast ytterst små markaffärer, det gav ett uppdämt behov till år Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt gamla markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Förrättning på kommunens initiativ får ej påbörjas förrän det fattats beslut om det i tekniska nämnden. Budget Ekonomiplan

193 Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,81 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,81 Analys: Under året har flera mindre vägavsnitt åtgärdats och planerats. Skolvägens ombyggnad förverkligades också och den investeringen krävde en budgetändring längsmed året. Kostnaderna överskred budget med ,81 euro. 5. Tyskaholms bron Förverkligandet av en ny bro till Tyskaholmen i Dalsbruk kräver noggranna utredningar och planer. Förnyandet av bron förutsätter även att kommunen får vägbottnet och på den befintliga bron i sin ägo. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,08 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , , , ,08 Analys: Planerings arbetet har visat sig vara mera omfattande än vad som ursprungligen kalkylerades, planerings anslaget överskreds med ,23 euro. 6. Allmänt bryggunderhåll För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 Analys: En brygga förnyades i sin helhet, anslaget räckte till för arbetet. 7. Planering av piren i Dalsbruk och underfart av väg 183 i Kimito För investeringen utreds möjlighet till bidrag via ÄRM-status. Budget Byggandet av detaljplanevägar i Kimito centrum för att förbättra centrums tillgänglighet, underlätta kommande planering och för att förbättra trafiksäkerheten. Trafiklösningarna görs vid Arkadiavägens, Wuoriovägens och Pajbölevägen anslutningarna till statens landsväg 183 (Dragsfjärdsvägen). Utöver detta 193

194 byggs korsningen Mästarvägen Arkadiavägen -Engelsbyvägen om. För projektet har så kallade strukturomvandlingspengar sökts. Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,70 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , , , ,70 Analys: Bidrag hittades inte för projekten under Planeringskostnader från tidigare år kostnadsfördes som en engångsavskrivning Engelsby diket Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,39 0 0, ,39 Inkomster 7 122, , , ,00 Nettoutgift , , , ,39 Analys: Projektet har pågått många år och har under 2013 kompletterats med en rörläggning pga av dikes ras. Projektet färdigställdes Samhällsteknik sammanlagt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,81 Inkomster , , ,00 Nettoutgift , , , ,81 Analys: Investeringsbudgeten överskreds med ,27 pga höga planeringskostnader för Tyskaholmens bro samt förverkligandet av vägbelysning och detaljplanevägar i större utsträckning än planerat. 194

195 KOMMUNENS DELUTFALL Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,25 Inkomster , , ,46 Nettoutgift , , , ,79 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,59 Inkomster , , ,77 Nettoutgift , , , ,82 KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2014 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,84 Inkomster , , ,23 Nettoutgift , , , , Finansieringsdelens utfall

196 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2014 Budget Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,82 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel ,21 461,79 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,92 Finansieringsandelar för investeringar , ,86 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akti , ,18 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,57 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket , ,39 Minskning av utlåningen till affärsverket , ,68 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen , ,39 Ökning av långfristiga lån av övriga , ,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , ,68 Minskning av långfristiga lån av övriga ,48-0,48 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övrig inverkan på likviditeten , ,96 Finansieringens kassaflöde , ,52 Förändring av likvida medel , ,95 196

197 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER BINDNING Ursprunglig budget 2014 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Ursprunglig budget 2014 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse DRIFTSEKONOMIDEL Förvaltningsavdelningen N Utvecklingsavdelningen N Bildningsavdelningen N Omsorgsavdelningen N Avd. för miljö och teknik N Varav försäljningsvinster B Varav försäljningsförluster B RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B Statsandelar B Ränteinkomster B Övriga finansiella inkomste B Ränteutgifter B Övriga finansiella utgifter B INVESTERINGSDEL Förvaltningsavdelningen B Utvecklingsavdelningen B Bildningsavdelningen B Omsorgsavdelningen B Avdelningen för miljö och tek B Varav MoT förvaltning B Varav fastigheter B Varav samhällsteknik B Varav vattenaffärsverket B FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningen till affärsverket Minskning av utlåningen till affärsverket Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen Ökning av långfristiga lån av övriga Minskning av långfristiga lån av komm Minskning av långfristiga lån av övrig Inverkan på likviditeten TOTALT N = bindande nettoanslag / nettoinkomst B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst

198 18 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,54 Avgiftsintäkter , ,75 Understöd och bidrag , ,17 Övriga verksamhetsintäkter , ,64 Verksamhetsintäkter , ,10 Tillverkning för eget bruk , ,96 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,06 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,46 Övriga lönebikostnader , ,98 Lönebikostnader , ,44 Personalkostnader , ,50 Köp av tjänster , ,39 Material, förnödenheter och varor , ,77 Understöd , ,36 Övriga verksamhetskostnader , ,38 Verksamhetskostnader , ,40 Verksamhetsbidrag , ,34 Skatteinkomster , ,43 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,82 Övriga finansiella intäkter , ,19 Räntekostnader , ,93 Övriga finansiella kostnader , ,41 Finansiella intäkter och kostnader , ,33 Årsbidrag , ,76 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan , ,56 Avskrivningar och nedskrivningar , ,56 Räkenskapsperiodens resultat , ,20 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens , ,37 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,57

199 FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag , ,76 Korrektivposter till internt tillförda medel , ,88 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,02 Finansieringsandelar för investeringar , ,44 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva , ,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,30 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av långfristiga lån , ,16 Förändringar i eget kapital Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 3 973, ,48 Förändring av omsättningstillgångar -569, ,65 Förändring av fordringar , ,37 Förändring av räntefria skulder , ,40 Finansieringens kassaflöde , ,90 Förändring av likvida medel , ,20 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,65 Likvida medel , , , ,20 199

200 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram , ,30 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,26 Immateriella tillgångar , ,56 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,90 Byggnader , ,74 Fasta konstruktioner och anordningar , ,87 Maskiner och inventarier , ,14 Övriga materiella tillgångar , ,15 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar , ,16 Materiella tillgångar , ,96 Placeringar Aktier och andelar , ,64 Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar , ,00 Placeringar , ,04 BESTÅENDE AKTIVA , ,56 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 1 998, ,17 Donationsfondernas särskilda täc , ,25 FÖRVALTADE MEDEL , ,42 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,21 Fordringar g g g Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,20 Övriga fordringar , ,71 Resultatregleringar, fordringar , ,91 Kortfristiga fordringar , ,82 Fordringar p pp , ,82 Kassa och bank , ,65 RÖRLIGA AKTIVA , ,68 AKTIVA SAMMANLAGT , ,66 200

201 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,24 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,81 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,57 EGET KAPITAL , ,62 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens , ,10 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,10 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag , ,73 Donationsfondernas kapital , ,25 Övrigt förvaltat kapital 5 777,06 FÖRVALTAT KAPITAL , ,98 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,23 Lån från offentliga samfund , ,85 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,11 Långfristigt , ,19 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,64 Lån från offentliga samfund , ,84 Erhållna förskott , ,57 Skulder till leverantörer , ,83 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,98 Resultatregleringar, skulder , ,91 Kortfristigt , ,77 FRÄMMANDE KAPITAL , ,96 PASSIVA SAMMANLAGT , ,66 201

202 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 2 1 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 23-3 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -50 Extraordinära 97 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar -3 4 Inkomstskatter -15 Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 40,30 40,05 Årsbidrag / Avskrivningar, % 119,25 146,48 Årsbidrag, euro / Invånare 713,67 811,99 Invånarantal

203 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster 83 Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1-1 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 92 2 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 5 6 Förändring av omsättningstillgångar -4 3 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 68,60 127,74 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 42,40 68,25 Låneskötselbidrag 0,85 1,07 Likviditet, kassadagar

204 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 8 4 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper 1 1 Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

205 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 1,88 1,70 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal

206 19 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Vid upprättandet av bokslutet för år 2014 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder använts som tidigare år. Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. En ny avskrivningsplan har trätt i kraft Anläggningstillgångar som tas i bruk efter avskrivs enligt den nya avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under euro (adb-utrustning och program euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväxling. Avtalen om ränteväxling har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteväxlingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen har ingåtts före kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2016 medan andra gäller ända fram till år Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten Förvaltningsavdelningen , ,79 Utvecklingsavdelningen , ,97 Bildningsavdelningen , ,77 Omsorgsavdelningen , ,60 Miljö och teknik , ,97 Sammanlagt , ,10 206

207 Specifikation av skatteinkomsterna Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt Specifikation av statsandelarna Statsandel för kommunal basservice Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft Anläggningstillgångar som tas i bruk eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 207

208 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program euro) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 208

209 Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas i bokslutet för kommunen Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren : Genomsnittliga avskrivningar enligt plan Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs Differens Differens % -49 % Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på nödvändiga satsningar inom barnomsorgen, omsorgen och Kimitoöns Vatten. Avskrivningstiderna har förkortats i den nya avskrivningsplanen som trädde i kraft Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark - och vattenområden , ,17 Vinster från försäljning av byggnader ,23 Vinst vid försäljning av aktielägenhet i Bost. Ab Kimito Centrum ,44 Försäljningsvinster totalt , ,40 Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av mark - och vattenområden ,00 Förlust vid försäljning av Ytterkulla skola ,52 Förlust vid försäljning av De Gamlas Hem ,04 Förlust vid överlåtelse av Mekaniska Verkstaden ,82 Förlust vid försäljning av byggnader ,38 Förlust vid försäljning av aktier i Bostads Ab Boda Tull ,14 Försäljningsförluster totalt , ,52 209

210 19.3 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Placeringar Aktier intresse- och AKTIER OCH ANDELAR Aktier dottersamfund Samkommunandelar övriga ägarintressesamfund Övriga aktier och andelar Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , , ,64 Ökning under räkenskapsperioden , ,64 Minskning under räkenskapsperioden , ,20 Anskaffningsutgift , , , , ,08 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde , , , , ,08 Minskning av aktier i intressesamfund: Försäljning av aktielägenhet i Bostads Ab Kimito Centrum, vilket medför att Bostads Ab Kimito Centrum överförs från intressesamfund till övriga aktier och andelar. 210

211 Materiella och immateriella tillgångar Totalt Materiella tillgångar Mark-och vattenomr. Byggnader Immateriella tillgångar Övriga utgifter med Immateriella Datorprogram lång rättigheter verkningstid Fasta konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,96 Ökning under räkenskapsperioden 0, ,52 0, , , , , , , ,56 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0, , ,69 0,00 0,00 0, ,57 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , , ,93 0,00 Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,95 Planenliga avskrivningar , , , , , , , ,81 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0, , , , , , , ,46 * ,80 Anskaffningsutgiftsrest , , , , , , ,45 0, , ,61 Influtna finansieringsandelar , , , , , , , ,04 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 0, ,60 0, , ,86 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0, , ,04 0,00 Influtna finansieringsandelar , ,67 0, , , , ,72 0, , ,24 Småanskaffningar som under räkenskapsper ,92 upptagits som kostnader Bokföringsvärde , , , , , , , , , , ,29 * Tilläggsavskrivning ,46 för planeringskostnader för investeringsprojekt som inte kommer att förverkligas.

212 Värdepapper ingående i placeringar Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Kimitoön 100, ,79 100,00 % , , ,30 Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,09 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,69 81,80 % , ,14 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , , ,59 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,47 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,63 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % 6 052, ,02-203,85 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , , ,03 Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy Kimitoön 100,00 100,00 % ,44 414,15 0,21 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,29 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , ,37 903,45 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,48 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,51 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 6 867, , ,93 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,00 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % ,04 444, ,91 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,98 0,00-174, , ,02 444, ,67 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy ,64 Bostads Ab Sparbacka ,04 Medbit Oy 2 000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I ,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy ,94 Kimito Telefonaktiebolag Ab ,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy 11, ,11 Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76 Metsäliitto Osuuskunta ,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6, ,70 Kommunfinans Abp 5 045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9, ,00 Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland , ,88 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig.

213 Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,37 Lånefordringar 3 530,35 Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,72 Samkommuner Kundfordringar , ,35 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar , ,39 Sammanlagt , ,74 Intressebolag Kundfordringar 928, ,21 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 928, ,21 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård , ,55 EU-bidrag och övriga understöd , ,73 Övriga resultatregleringar , ,63 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,91 213

214 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,81 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,81 Räkenskapsperiodens överskott / underskott , ,57 Eget kapital totalt , ,62 Till långfristigt kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år Saldo Saldo Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter , ,90 Lån från offentliga samfund , ,00 Övriga skulder , ,51 Långfristiga skulder sammanlagt , ,41 214

215 Skulder hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,11 Sammanlagt , ,11 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,14 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,04 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,69 Övriga skulder Resultatregleringar ,01 Sammanlagt , ,69 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 109,06 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 109,06 215

216 Specifikation av övriga skulder Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter , ,00 Övriga , ,11 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga , ,98 Övriga skulder totalt , ,09 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar , ,73 Semesterlöneperiodisering , ,82 Övriga obetalda utgifter , ,36 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,91 Vårdtagarnas medel Vårdtagarnas medel och kapital , ,85 Vårdtagarnas medel vid påbörjande av förvalt. (skett efter 1.1) 5 254,62 Inkomster under året , ,79 Utgifter under året , ,40 Vårdtagarnas medel vid avslutande av förv ,31 425,99 Vårdtagarnas medel och kapital , ,87 216

217 19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser per Ursprungligt Kapital 2014 Kapital 2013 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , , , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,03 (beviljad 2006, ) , ,92 (beviljad 2014, ) * ,00 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,01 Solkullastiftelsen rf , ,35 (beviljad 2008, ) Dragsfjärds Industri Ab , ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,58 Stiftelsen Silverringen , ,80 (beviljad 2005, ) Bab Dragsfjärds Solberga , , , ,14 Rouskis Oy (beviljad 2005, ) , ,53 (beviljad 2014, 9,77 % av ) ,00 Södersundvik vatten- och avloppsandelslag , ,00 (beviljad 2010, ) Sammanlagt , ,92 * Fastighets Ab Kimitobacken för under bildning varande bolag: Malminselkä Koy 217

218 Ansvar för Kommunens garanticentrals borgensansvar Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar , ,75 Kommuenens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond , , Noter angående personalen och revisorns arvoden Antalet anställda Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 2014 Totalt 2013 Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik Sammanlagt Kommunens personalkostnader Löner och arvoden , ,66 Personalersättningar , ,60 Lagbestämda personalbikostnader , ,44 Sammanalgt enligt resultaträkningen , ,50 Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar , ,96 Naturaförmåner , ,87 Personalutbildning , ,06 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 218

219 Arvode till revisor Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Utlåtanden av revisor Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden sammanlagt

220 19.6 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Kiinteistö Oy Berglund Egentliga Finlands förbund Fastighets Ab Kimito Arkadia 100 % 1,52 % 9,9 % 33,3 % rösträtt i styrelsen Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 100 % 2,00 % Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60 % Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kårkulla 81,80 % 2,94 % Faxell ,24 % Kiinteistö Oy Malminselkä Salon seudun koulutuskuntayhtymä 75 % 2,30 % Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri 75,32 % 0,23 % Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy 100 % Oy Dalsbostäder Ab 100 % Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy 100 % Dalmed Oy 75 % Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Kimitoön 100, ,79 100,00 % , , ,30 Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,09 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,69 81,80 % , ,14 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , , ,59 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,47 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,63 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % 6 052, ,02-203,85 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , , ,03 Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy Kimitoön 100,00 100,00 % ,44 414,15 0,21 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,29 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , ,37 903,45 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,48 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,51 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 6 867, , ,93 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,00 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % ,04 444, ,91 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,98 0,00-174, , ,02 444, ,67 220

221 Uträkningsgrunder för koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet består av en koncernbalans- och en koncernresultaträkning, en finansieringsanalys samt bilagor och noter till dessa. Eliminering av intern innehav Kommunens och dess dotterbolags interna innehav har gjorts med andvänandet av parivärdemetoden. Interna skulder och fordringar Interna skulder och fordringar mellan kommunen och koncernbolagen har eliminerats i förhållande till kommunens ägoandel. Minoritetsandelar Avräkningen av minoritetsandelarna har avskilts från det egna kapitalet i koncernen. Rättelser av avskrivningar Avskrivningsvärden för fastighets- och bostadsbolagens fastigheter har rättats till i enlighet med den godkända avskrivningsplanen och deras avskrivningsdifferens har bokats mot dotterbolagets egna kapital Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder. Samkommunerna Samkommunerna har sammanställts i förhållande till kommunens ägoandel. Dotterbolag Alla dotterbolag har sammanställts i koncernbokslutet. Intressesamfund Inga av kommunens intressesamfund har sammanställts med koncernbokslutet eftersom koncernens andel av resultatet eller förändring av eget kapital inte kan anses vara väsentligt. 221

222 FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,37 Lånefordringar 3 530,35 Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,72 Samkommuner Kundfordringar , ,35 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar , ,39 Sammanlagt , ,74 Intressebolag Kundfordringar 928, ,21 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 928, ,21 222

223 EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Uppskrivningsfond , ,49 Övriga egna fonder , ,32 Ändringar under räkenskapsperioden -49, ,31 Övriga egna fonder , ,01 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,01 Ändringar under räkenskapsperioden , ,81 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,20 Räkenskapsperioden över- / underskott , ,86 Eget kapital sammanlagt , ,80 223

224 SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,11 Sammanlagt , ,11 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,14 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,04 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,69 Övriga skulder Resultatregleringar ,01 Sammanlagt , ,69 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 109,06 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 109,06 224

225 BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2014 Kapital 2013 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , , , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,03 (beviljad 2006, ) , ,92 (beviljad 2014, ) * ,00 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,01 Dragsfjärds Industri Ab , ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,58 Totalt borgensansvar per , ,54 225

226 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Verksamhetsinkomster Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkningen i exkl. VA-verket (extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut Försäljningsinkomster, externa , , ,89 Försäljningsinkomster, interna , , ,54 1) ,50 1) 0,00 Avgiftsintäkter , ,25 Avgiftsintäkter, interna 6 480, ,00 1) 0,00 Understöd och bidrag , ,81 Övriga verksamhetsintäkter , , ,49 Övriga verksamhetsintäkter, intern , , ,29 2) ,28 2) 0,00 Verksamhetsinkomster , , , , ,44 Tillverkning för eget bruk , ,42 Verksamhetskostnader Personalkostnader , ,48 Köp av tjänster, externa , , ,20 Köp av tjänster, interna , , ,96 1) ,56 1) 0,00 Material, förnödenheter och varor , , ,23 Material, förn. o varor, interna , , ,90 1) 7 363,90 1) 0,00 Understöd , ,39 Övriga verksamhetskostnader, exte , , ,54 Övriga verksamhetskostnader, inte ,29-38, ,29 2) 38,00 2) 0,00 Verksamhetskostnader , , , , ,84 Verksamhetsbidrag , , , , ,98 Skatteinkomster , ,17 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter ,87 240, ,01 Ränteintäkter, interna , ,26 4) 0,00 Övriga finansiella intäkter, externa , , ,59 Övriga finansiella intäkter, interna , ,00 3) 0,00 Räntekostnader, interna , ,26 4) 0,00 Räntekostnader, externa , , ,20 Övriga finansiella kostnader ,25-81, ,77 Ersättning för grundkapital , ,00 3) 0,00 Finansiella intäkter och kostnade , , , , ,37 Årsbidrag , , , , ,82 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , , ,30 Avskrivningar och nedskrivninga , , ,30 Räkenskapsperiodens resultat , , , , ,52 Ökning (-) eller minskning (+) av avsk , , ,05 Räkenskapsperiodens överskott , , , , ,57 Elimineras: 1) Interna försäljningar och köp 2) Övrig intern försäljning och interna hyror 3) Ersättning för grundkapital 4) Räntekostnader interna lån Differensen mellan kommunens interna överskott ( ,94 euro) och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning ( ,94 euro) bero på interna anslutningsavgifter som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt euro. 226

227 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , ,94 1) ,94 1) 4) ,82 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,21 Kassaflödet i verksamheten , , , , ,61 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , , ,00 4) ,08 Finansieringsandelar för investeringar , , ,86 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,18 Kassaflödet för investeringarnas del , , , ,04 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , ,43 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket , ,39 2) 0,00 Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen , ,39 2) 0,00 Ökning av långfristiga lån 0,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , , ,68 3) ,68 3) 0,00 Minskning av långfristiga lån , , ,48 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital 0,00 Övriga förändringar i likviditeten , , ,96 0,00 Finansieringens kassaflöde , , , , ,52 Förändring av likvida medel ,95 0, , , ,95 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp 2) Interna lån 3) Amortering interna lån 4) Intern anslutningavgift 227

228 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2014 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 228

229 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2014 Ansvarsperson: VD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3. ORGANISATION OCH PERSONAL 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 6. UTGIFTER 7. VATTENANSKAFFNING 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 10.1 INVESTERINGAR FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET 10.3 FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS 11. RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 229

230 1. VERKSAMHETSIDÉ Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna enligt de i avtalen nämnda villkoren samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas i enlighet med reningsverkens tillståndsvillkor. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, innevånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten betjänar idag på sitt verksamhetsområde ungefär 4736 människor fördelade på 1722 kundförhållanden, av vilka 195 är fritidsfastigheter. Det sjätte verksamhetsåret har också varit händelserikt. Under året har flera vatten läckor åtgärdats i vattennätet, flera vattenanslutningar har gjorts, vattenventiler har bytts ut men överlag har vatten försörjningen fungerat bra trots att det hänt en hel del. Andelen ofakturerat vatten är dock fortfarande stor, andelen har stigit till 33,4 %. Höstens rikliga regn förorsakade igen utmaningar för avloppsvattenreningsverken, som var tvungna att ta emot stora mängder inläckagevatten igen. Andelen ofakturerat avloppsvatten var ungefär 42,4 %. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikes vatten renas. Under året har10-tals inläckage platser i avloppsvattennätet åtgärdats som eget arbete. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats. Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året. Byggandet av vattenoch avloppsvattenlinjer Björkboda Kimito och sträckan Björkboda-Dalsbruk byggdes närapå färdigt. I slutet av året uppgjordes entreprenadavtalet för utvidgning och effektivering av Tyskahomens reningsverk. Utbyggandet av kommunalteknik till Långdalen färdigställdes. Under året har investeringar förverkligats för netto 1,9 miljoner euro. Investeringsbudgeten underskreds med Verkställandet av och ibruktagandet av investeringarna har krävt en stor arbetsinsats av personalen. Den största orsaken till underskridningen var sakliga entreprenadpriser och att utbyggnaden av reningsverket påbörjades först i slutet av året. Bokslutet för 2014 visar ett litet överskott på euro vilket betyder att det sammanlagda ackumulerat överskott utgör nu Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar 2015 och Det goda resultatet är ett resultat av stram penning användning, stigande antal kunder och en fördelaktig ränteutveckling. Året har varit aktivt, mångsidigt och Kimitoöns Vattens verksamhet och ekonomi har utvecklats i rätt riktning. Till slut vill jag tacka personalen för deras yrkesskickliga insats samt direktionen för deras arbete. Kimitoön den 28 februari 2015 Roger Hakalax Verkställande direktör Kimitoöns Vatten 230

231 3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har två servicemän som sköter produktionsbyggnader, en serviceman som sköter underhåll av pumpstationer och en som ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare på 50 % som deltar i det praktiska arbetet. Inom förvaltningen jobbar en teknisk planerare på 50 % med bl.a. övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter, en fakturerare, en byråsekreterare på 50 % och en VD på 50 %. Den totala arbetsstyrkan är således sju personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen; den totala arbetsstyrkan kan snabbt fördubblas vid behov. Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under året lopp. Kimitoöns Vattens direktion bestod av följande fem personer under av 2014: Lars Nummelin, Brita Drugge, Veijo Lücke, ordförande Daniel Wilson och Malin Lindholm 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är drifts inkomsterna och kostnaderna relativt förutsägbar vilket underlättar uppskattningen av framtiden. Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden. - Anslutningsavgifterna kommer att utgöra en mindre del av inkomsterna. - Investeringsnivån sjunker klart under avskrivningsnivån 2016 för en längre tid vilket möjliggör avkortning av lån - Avskrivningarna ökar kännbart Stora engångsavskrivningar när två reningsverk stängs. - Räntorna kommer att börja stiga de närmaste åren. - Staten kommer att höja momsen. - Taxan behöver anpassas till de ändrade omständigheterna KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 231

232 Under året såldes drygt m 3 vatten (- 4 %) och m 3 avloppsvatten (- 7 %) togs emot för behandling. Dessa sålda mängden är mindre än föregående år. Orsaken beror delvis på flera stora vattenkunder använt mindre vatten än tidigare år. Under året såldes 26 vattenanslutningar, 26 avloppsanslutningar och 1 dagvattenanslutning. Detta är enligt budget men klart färre än föregående år. Kimitoöns Vatten har kundavtal den Anslutningsavgifternas andel av omsättningen har sjunkit från tidigare år, från 30 % till 14 % nu till 11 %. Detta gör ekonomin mindre sårbar. Anslutningsavgifterna täcker idag % av utbyggnadskostnaderna på nya områden vid anslutningsögonblicket förutsagt att samtliga ansluter sig på området. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta, därav är det viktigt att en stor andel av inkomsterna är fasta i form av grundavgifter och anslutningsavgifter. Intäkterna för slamhantering har stigit med drygt 2 % tackvare att den kommunala slaminsamlingen effektiverats. Omsättningen för Kimitoöns Vattens sjätte verksamhetsår var under budget och slutade på euro. Underskridningen beror på minskad vatten och avloppsvatten försäljning- 232

233 6. UTGIFTER Enligt budgetutfallet är driftskostnaderna klart lägre än budgeterade. Bakgrunden till underskridningen är bla mindre personalkostnader än beräknat, då en del av arbetsinsatsrna bokförts på investering. Räntekostnaderna var också lägre än föregående år och lägre än budgeterat. Budgetlån upptogs inte i den utsträckning som budgeerades. Att leasa bilar är ett mycket dyrt sätt att hålla personalen med bilar vilket syns i stigande övriga kostnader. Att köpa bilar skulle i längden vara ett förmånligare alternativ för vattentjänstverket. Tabellens siffror är visar storleksordningen En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större än omsättningen! Stigande låneskötselkostnader i framtiden är den största ekonomiska risken för affärsverket. En del av lånen är dock bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring. På lång sikt, efter att de strategiska investeringarna är gjorda, är det viktigt fästa uppmärksamhet vid lånebördan. Kapitalkostnadernas d.v.s. räntor, avskrivningar och ersättning för grundkapital utgör 47 % och driftskostnaderna 53 % av de totala kostnaderna. Största driftsutgiftsposterna är material 20 % (innehåller bla el), arbete 17 % och tjänster13 %, de övriga posterna är relativt små. År 2014 har en del av förvaltningens och servicemännens lönekostnader bokförts på investeringar, vilket minskat lönekostnaderna i driften. 233

234 7. VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra och de nämnda och Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m³. Vatten m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Björkboda andelslag Kårkula vattenverk ,67 Nordanå + Skinnarvik vattenverk ,41 Dalsbruk ytvattenverk Renade m ,48 Sålda m ,72 *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN Tyskaholmens avloppsreningsverk Kimitoöns Vattens största avloppsvattenreningsverk Tyskaholmens reningsverk togs i drift i slutet av år Verket fungerar bra och har renade vattnet enligt sitt miljötillstånd. Den största utmaningen för anläggningen är kvävereningen som under våren fungerade sämre pga stora mängder slam som kördes till reningsverket från Lammala. Under hösten fungerade anläggning mycket bra och där reningsresultatet kan bra kan jämföras tom med de flest stora reningsverken i Finland. Utsläppsmängderna har varit betydligt lägre än tidigare år. 234

235 Tyskaholmens Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk CODCr Behandlat vatten mg/l Reningsgrad % BOD7ATU Behandlat vatten mg/l 2,9 1,6 6, Reningsgrad % kok.p Behandlat vatten mg/l 0,065 0,082 0,05 0,36 0,55 0,038 0,3 Reningsgrad % KA Behandlat vatten mg/l 4,4 3,4 4, Reningsgrad % Behandlat vatten mg/l N Reningsgrad % Björkboda Lås Ab:s processvattenreningsverk Björkboda Lås Ab har levererat mindre mängd avloppsvatten än tidigare till Kimitoöns Vattens avloppsvattenreningsverk på Tyskaholmen under Kimito avloppsvattenreningsverk Kimito reningsverket som är byggt 1981 har fungerat betydligt bättre än sitt lindriga miljötillstånd. Kimitoöns Vatten fick under året ett reviderat miljötillstånd för reningsverket som är i kraft två år och med samma reningskrav. Reningsverket är i dåligt skick och det kan med fog konstateras att reningsverket har tjänat ut sig, anläggningen är en kontinuerlig riskfaktor. Reningsverket har igen klarat sina miljötillstånds krav, men miljöbelastningen från reningsverket är trots detta stor. Men reningsverket är kostnadseffektivt i drift. 235

236 Kimito Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk CODCr Halt i utgå mg/l Reningsgr % BOD7ATU Halt i utgå mg/l ,8 7,9 5, Reningsgr % kok.p Halt i utgå mg/l 0,7 0,76 0,4 0,44 0,46 0,58 1 Reningsgr % KA Halt i utgå mg/l Reningsgr % Halt i utgå mg/l N Reningsgr % Lammala avloppsvattenreningsverk Lammala reningsverk har fungerat betydligt bättre än under tidigare år, de lindriga miljötillstånds kraven som ställts uppfylldes nästan. Reningsresultatet är känsligt för variationer i inkommande vattenmängder, d.v.s. inläckagevatten ger lätt driftstörningar som resulterar i sämre reningsresultat. Anläggningen har underhållits kontinuerligt och har varit under aktiv uppsikt. Vilket har minskat på driftstoppen. Reningsresultatet framgår av nedanstående graf. Under våren 2014 läkte eftersedimenteringsbassängen ut i Lammalabäcken och förorsakade endel oangelägenheter åt fastighetsägarna längsmed bäcken. Bäcken putsades därför under hösten. Trots att anläggningen fungerat klart bättre än tidigare år så belastar denna lilla anläggning vattendragen tex med tre gånger mera fosfor per år än Tyskaholmens reningsverk belastar vattendragen. 236

237 Lammala Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk Halt i utgående vatten mg/l CODCr Reningsgrad % D D 75 Halt i utgående vatten mg/l BOD7ATU Reningsgrad % Halt i utgående vatten mg/l 7,6 3,9 2,7 6,6 2,6 1,9 0,7 kok.p Reningsgrad % Halt i utgående vatten mg/l KA Reningsgrad % I tabellen presenteras renade avloppsvattenmängder per reningsverk samt anläggningarnas driftskostnader och avskrivningskostnader. Från dessa siffror har reningsverkens driftskostnader per renad m³ räknats fram. Från tabellen framgår tydligt inläckagevattnets roll, d.v.s. vattnet som läcker in i nätet. Den två nedre raderna i tabellen presenterar vad renade av allt avloppsvatten beräknas kosta i ett reningsverk på Tyskaholmen. m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Tyskaholmens reningsverk ,30 Kimito reningsverk ,52 Lammala reningsverk ,36 Renade m ,24 Sålda m ,15 Allt avloppsvatten till Tyskaho ,13 Inbesparing i drift per år Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl. Belastning på miljön De tre reningsverkena belastar miljön olika mycket. Tabellens utsläppsmängder är teoretiskt uträknat utgående från årmedeltalet av utsläpp (mg/l) per reningsverk gånger den renade vattenmängden i respektive reningsverk. Den blåa delen av tabellen är en framtidsprognos som avspeglar den nya situation när allt avloppsvatten renas på Tyskahomen Prognosen bygger på att reningsverket fungerar lika bra 2016 som det gjorde på Tyskaholmen Enligt planeringen är avsikten att effektivera kvävereningen (N) vid reningsverket, detta betyder att också kväve utsläppen i stort sätt kommer att halveras till Tabellen visar tydligt att Kimito reningsverk belastar miljön mest av alla mätt i kg/år. Men också det att Lammala reningsverk belastar miljön med 3 gånger mera fosfor än Tyskaholmens reningsverk, 237

238 trots att betydligt större vattenmängder renas vid Tyskaholmens reningsverk. Framtidprognosen gällande Tyskaholmens reningsverk ser också bra ut, miljö belastningen prognostiseras sjunka med ungefär 50 % år VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2014 byggdes vattennätet ut med ungefär 20,8 km (+ 10,5 %) och avloppsnätet med ungefär 20,8 km (+ 12 %). Kimitoöns Vatten har även ansvar för 394 st pumpstationer, varav 68 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som får åtgärda felet. Följande bild från automationssystemet är en process bild för Nordanå vattenverk och Skinnarvik vattentag. Från bilden kan bla avläsas vilka pumppar som går, flöden, fel meddelandentryck, vatten mängder i vattenreservoaren, pumpade mängder, trender mm. Via automations systemet kan pumpar startas, stängas och funktionsförutsättningar för vattenreningsprocessen ändras. 238

239 Delområde Linje P Fastighets P Totalt Tryckhöjning Dragsfjärd Kimito Västanfjärd Totalt Vattennät byggt Avloppsnät byggt

240 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN- ANVISNINGARNA BINDANDE MÅL Mål Inläckagevatten utredning över avloppsnätet Eftersträvad nivå / uppföljning Minskad inläckagevattenmängd i Västanfjärds delen av nätet. Arbetet har påbörjats Minskad inläckagevattenmängd i Kimito delen av nätet. Arbetet påbörjas Minskad inläckagevattenmängd i Dragsfjärdsdelen av nätet. Arbetet påbörjas Arbetet har påbörjats, men arbetsfältet är stort och resultatet kommer långsamt Ansluta minst 100 fastigheter till nätet (minst 35 fastigheter per år) Uppmana fastigheter på befintliga verksamhetsområden att ansluta sig till vattentjänsterna Inte anslutna fastigheter på bla områdena Östanå, Jordbron, Genböle, Dahlby och Långdalen ansluts. 26 fastigheter anslöts under året, antalet kunde gärna ha varit större. Hundra tals brev har skickats ut till fastighetsägare Minskning av lånestocken Ackumulerat underskott Lånestocken börjar sjunka from 2016 / enligt uppgjord budget och ekonomiplan börjar Kimitoöns Vatten minska på lånebördan 2016 tackvare att de stora investeringarna är då gjorda och taxan är vid behov justerad. Mindre lån har upptagits än budgeterat Under ekonomiplanperioden uppstår inte mera underskott. Överskott gjordes 2014, det ackumulerade överskottet är över

241 NYCKELTAL Prestationer BS11 BS12 BS13 BG14 BS14 Antal kunder Vattenpris, /m3 1,5 1,6 1,7 1,7 1,7 Avloppsvattenpris, /m3 2,3 2,5 2,8 2,8 2,8 Sålt vatten (1000 m3) Sålt avloppsvatten (1000 m3) Mätare Sålda vatten m3/m rör 1,08 1,18 1,03 0,89 Sålda avloppsvatten m3/m rör 1,35 1,45 1,32 1,1 Lån per kund INVESTERINGAR 2014 Fjärrövervakning av VA-nätet Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter Inkomster Nettoutgift Planering för nya bostadsområden Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter Inkomster Nettoutgift V linjer och anslutningar på verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,16 Inkomster 241

242 Nettoutgift , ,16 A linjer och anslutningar på verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,15 Inkomster 0.00 Nettoutgift , ,15 Vattennät Långdalens verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,57 Inkomster ,00 Nettoutgift , ,57 V Dalsbruk-Björkboda-Kimito, vattenlinje Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,15 Inkomster , ,35 Nettoutgift , ,80 A Dalsbruk-Björkboda-Kimito, avloppsvattenlinje Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,53 Inkomster , ,42 Nettoutgift , ,89 Sanering av avloppsnät Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,22 242

243 Inkomster Nettoutgift , ,22 Tyskaholmens reningsverk Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,94 Inkomster , ,00 Nettoutgift , ,94 Kimito reningsverk Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0.00 Nettoutgift , ,00 Avloppsvattennät Långdalens verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,25 Inkomster Nettoutgift , ,25 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,97 Inkomster , ,23 Nettoutgift , ,74 243

244 ANALYS Fjärrövervakning av VA-nätet Det budgeterade anslaget för arbetet behövdes inte pga av att övriga arbeten försenades. V-anslutningar på verksamhetsområde Anslutning av fastigheter under året krävde mindre nya linjedragningar än vad som kalkylerats på förhand A-anslutningar på verksamhetsområde Analysen är samma som för vattennätet. Planering av VA till nya planeområden Kommunens planläggning kom inte så långt att VA planering skulle ha behövts. Vattennät Långdalens verksamhetsområde Arbetet påbörjades sent 2013, vilket resulterade i att anslaget för 2014 inte räckte till. V Dalsbruk-Björkboda-Kimito, vattenlinje Arbetet framskred bra tack vare två operativa entreprenörer. På grund av budgeterings obalans mellan V- och A-linjen överskreds anslaget A Dalsbruk-Björkboda-Kimito, avloppsvattenlinje Arbetet framskred bra tack vare två operativa entreprenörer. På grund av budgeterings obalans mellan V- och A-linjen underskreds anslaget Sanering av avloppsnät En områdes pumpstation sanerades. Kommunens egen personal har dock åtgärdat 10 tals inläckage punkter som eget arbete. Tyskaholmens reningsverk Byggandet av reningsverket påbörjades först riktigt i slutet av året. Därav underskreds anslaget. Avloppsvattennät Långdalens verksamhetsområde Arbetet påbörjades sent 2013, vilket resulterade i att anslaget för 2014 inte räckte till. Sammanfattning Det av kommunfullmäktige fastslagna nettoinvesteringstaket underskreds betydlit pga försenad tidtabell för reningsverket och för den ena transportlinjen, underskridningen var sammanlagt ,74. Kimitoöns Vatten nettoinvesterade för ,26 år

245 10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET RESULTATRÄKNING Budget Bokslut Avvikelse % Omsättning , , ,79 94,4 Övriga intäkter av affärsverksamhet , , ,18 69,2 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , , ,47 105,4 Köp av tjänster , , ,31 77,3 Material och tjänster , , ,84 84,5 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , , ,55 99,0 Avskrivningar och nedskrivningar , , ,55 99,0 Övriga kostnader för affärsverksamhet , , ,15 472,3 Rörelseöverkott (-underskott) , , ,73 83,0 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 240,14-240,14-100,0 Övriga finansiella intäkter 2 000, , ,56 557,3 Till kommunen betalda räntekostnader , , ,74 38,8 Till övriga betalda räntekostnader , , ,15 67,5 Ersättning för grundkapital , ,00 0,00 100,0 Övriga finansiella kostnader -81,52 81,52-100,0 Överskott (underskott) före extraordinära po , , ,34-274,5 Överskott (underskott) före överföring till res , , ,34-274,5 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens , ,92 548,08 98,5 Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , , ,26 289,2 245

246 10.3. FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS FINANSIERINGSANALYS Budget Budget- Slutlig Bokslut Avvikelse ändring budget Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) , ,73 Avskrivningar och nedskrivningar , ,55 Finansiella intäkter och kostnader , ,07 Kassaflödet i verksamheten , ,79 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,97 Finansieringsandelar för investeringar , ,23 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0 Investeringarnas kassaflöde , ,74 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,53 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen , ,39 Ökning av långfristiga lån från övriga ,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen , ,68 Minskning av långfristiga lån från övriga ,37-1,63 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på övriga , ,67 Förändringar av räntefria skulder till övriga , ,46 Finansieringens kassaflöde , ,53 Förändringar i likvida medel ,00 0,00 246

247 11. RESULTATRÄKNING 2014 RESULTATRÄKNING Omsättning , ,77 Övriga intäkter av affärsverksamhet , ,31 Understöd och bidrag av kommunen Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,38 Köp av tjänster , ,45 Material och tjänster , ,83 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,73 Nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar , ,73 Övriga kostnader för affärsverksamhet , ,19 Rörelseöverkott (-underskott) , ,33 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 240,14 161,72 Övriga finansiella intäkter , ,23 Till kommunen betalda räntekostnader , ,40 Till övriga betalda räntekostnader , ,41 Ersättning för grundkapital , ,00 Övriga finansiella kostnader 81,52 185,80 Överskott (underskott) före extraordinära poster , ,33 Överskott (underskott) före överföring till reserve , ,33 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens , ,92 Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Inkomstskatt Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,59 AFFÄRSVERKETS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % 1,34 % 1,21 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 0,92 % 0,51 % Vinst, % 1,96 % -0,20 % 12. BALANSRÄKNING 247

248 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Datorprogram Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,28 Byggnader , ,14 Fasta konstuktioner och anläggningar , ,39 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,66 Materiella tillgångar , ,47 Placeringar BESTÅENDE AKTIVA , ,47 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,49 Lånefordringar Fordringar på kommunen Övriga fordringar 85,02 Resultatregleringar , ,76 Kortfristiga fordringar , ,27 Fordringar , ,27 Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA , ,27 AKTIVA , ,74 248

249 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,46 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperiod , ,21 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,59 EGET KAPITAL , ,26 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens , ,98 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,98 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,83 Lån från kommunen , ,60 Lån från offentliga samfund , ,69 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skul , ,00 Resultatregleringar Långfristigt , ,12 Kortfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,98 Lån från kommunen , ,68 Lån från offentliga samfund , ,39 Leverantörsskulder , ,23 Räntefria skulder till kommunen 0,00 0,00 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skul , ,78 Resultatregleringar Resultatregleringar , ,32 Kortfristigt , ,38 FRÄMMANDE KAPITAL , ,50 PASSIVA , ,74 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Soliditetsgrad, % 29,59 % 30,94 % Relativ skuldsättningsgrad, % 483,05 % 406,79 % Ackumulerat överskott (underskott), ,06 137,40 Lånestock 31.12, , ,40 Lånefordringar 31.12, ,00 0,00 249

250 13. FINANSIERINGSANALYS 2014 FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) , ,33 Avskrivningar och nedskrivningar , ,73 Finansiella intäkter och kostnader , ,66 Extraordinära poster Inkomstskatt Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet i verksamheten , ,40 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,96 Finansieringsandelar för investeringar , ,44 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde , ,52 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,12 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen , ,47 Ökning av långfristiga lån från övriga ,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen , ,52 Minskning av långfristiga lån från övriga , ,87 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på övriga , ,74 Förändring av räntefria skulder till kommunen Förändringar av räntefria skulder till övriga , ,78 Finansieringens kassaflöde , ,12 Förändringar i likvida medel 0,00 0,00 Förändring av likvida medel Likvida medel ,00 0,00 Likvida medel 1.1 0,00 0,00 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år Intern finansiering av investeringar, % 38,36 % 90,38 % Låneskötselbidrag 0,86 0,02 Likviditet, kassadagar 0,00 0,00 Quick ratio 0,39 1,02 Qurrent ratio 0,39 1,02 250

251 14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL Analys av extern och intern lånebörda och låneskötselkostnader Kunder (kund) Antal anslutna personer (pers.) ca Lån av kreditinstitut ( ) Lån av kommunen ( ) Lånebörda samanlagt ( ) Omsättning Lånebörda/Omsättning 4,17 4,08 4,52 3,98 4,20 4,47 Betalda räntor ( ) Lån per kund ( /kund) ca Lån per ansluten pers. ( /pers.) ca Betalda räntor per kund ( /kund) Kimitoöns Vatten har en stor skuldsättning per kund men beloppet har lite sjunkit från föregående år. Förhållandet skuld/omsättning har gått upp pga att omsättningen sjunkit från föregående år. Det är viktigt att sträva till att öka kundunderlaget på verksamhetsområdet utan tilläggsupplåning. På detta sätt kan lånebördan per kund effektivast minskas samtidigt som omsättningen ökar. Under året har den totala lånebördan ökat med interna lån som har lyfts och i gengäld har de externa lånen minskat. Betalda räntor per kund och räntor totalt har igen sjunkit tack vare gynnsam ränteutveckling. Det finns således positiva tecken över riktningen, trots att relativt stora investeringar har gjorts. Analys av nätets längd i förhållande till sålda vattenmängder m3 m3 m3 m3 m3 m3 Sålt vatten Sålt avloppsvattenr m3/m m3/m m3/m m3/m m3/m m3/m Sålt vatten 1,44 1,31 1,08 1,18 1,03 0,89 Sålt avloppsvattenr 1,73 1,61 1,35 1,45 1,32 1,10 Kimitoöns Vattens försäljning är liten, endast 0,89 m³/m/år. Landets medelförsäljning för vattentjänstverk är ca 9 m³/m rör/år. Det här bekräftar att vi har en splittrad geografi på Kimitoön där byarna ligger långt från varandra och att vi har 251

252 byggt ut mycket kommunalteknik på glesbygden. Det här är samtidigt ett resultat av subventionerade vattentaxor, de som bor utanför centrumområdena har velat ansluta sig till det subventionerade nätet. Denna utbyggnad har ökat kostnaderna och nätverkets längd. Vatten- och avloppsvattennäten har vardera ökat med över 10 km/år under de senaste 9 åren. Det här betyder att nätets längd har fördubblats under 2000-talet trots att antalet kunderna inte ökat i samma takt. Kimitoöns kommun har beaktat denna sak vid uppgörandet av en realistisk utvecklingsplan för vattentjänster vilket styr framtida utbyggnad mera till verksamhetsområdet och grundvattenområden. Från tabellen kan även läsas att kunderna har använt mindre vatten och leverera mindre avloppsvatten 2014 än En bidragande orsak till den sjunkande försäljningen kan vara att en stor del av vattenmätarna börjar vara gamla och börjar därav visa för lite. Av denna orsak har Kimitoöns Vatten gått inför att börja förnya vattenmätarna med fjärravläsbara vattenmätare. Dessa nya mätare kommer dessutom att underlätta avläsandet och faktureringen. Analys av förhållandet mellan såld och levererad vattenmängd Ofakturerat Ofakturerat vatten i % 16,84 % 35,56 % 34,49 % 21,50 % 25,58 % 33,38 % Ofakturerat avloppsvaten i % 21,37 % 36,46 % 33,20 % 39,01 % 37,56 % 42,40 % Ofakturerat = (levererat vatten - sålt vatten)/levererat vatten * 100% ofakturerat vatten/m rör/år 0,29 0,72 0,57 0,32 0,35 0,45 ofakturerat avloppsvatten/m rör/år 0,47 0,92 0,67 0,93 0,80 0,81 Andelen ofakturerat vatten har stigit. Detta beror på att det funnits flera vattenläckor längsmed året, stora mängder spolningsvatten har använts för att spola nya vattenlinjer och många kopplingsarbeten har gjorts som har krävts spolning. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 20,2 % och mängden ca 1,8 m³/m/år i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 25 och 27). Kimitoöns Vattens procent 33,38 % och mängd 0,45 m³/m/år är således ett relativt bra resultat. Andelen ofakturerat avloppsvatten har stigit lite under året. Största enskilda orsaken är den regniga augustimånaden och läckande självfallsbrunnar. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 40,0 % i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 31). Det är helt uppenbart att detta kommer att kräva en del åtgärder de närmaste åren. Det största behovet är att öka organisationens kunnande när det gäller att lokalisera läckor samt sedan skaffa utrustning och hjälpmedel för detta arbete. 252

253 Analys av förhållandet mellan omsättning och nätets längd samt till antalet kunder År vatten och avlopp Omsättning Omsättning Omsättning m /år /m /kund , , , , , , Denna jämförelse stärker analysen gällande sålda vattenmängder; Kimitoöns Vatten har liten försäljning i proportion till infrastrukturens omfattning. Anslutningsavgiften för Kimito depåavdelning syns tydligt i omsättningen Problemet är allmänt för vattentjänstverk som utvidgar sitt nätverk på glesbygden. Analys av förhållandet mellan driftskostnader för vatten och avloppsvatten: Bruksavgifter+ räntor (förutom avskrivningar) /m /m /m /m /m /m Vattenförsörjning 2,32 2,24 1,83 1,88 2,12 1,60 Avloppsvatten försörjning 4,42 4,46 4,32 4,22 4,49 3,40 /m3 /m3 /m3 /m3 /m3 /m3 Vattenförsörjning 1,60 1,71 1,63 1,59 2,07 1,80 Avloppsvatten försörjning 2,56 2,78 3,06 2,91 3,39 3,08 Tabellen innehåller inte avskrivningskostnader över huvudtaget. Kostnadsfördelningen innehåller en 50/50 % fördelning av räntekostnader samt ersättning för grundkapital. När man jämför driftskostnaderna för nätverket, euro/m-kostnader för vatten med avloppsvatten kan man konstatera att avloppsnätet är drygt 100 % dyrare att upprätthålla per m än vattennätet. De årliga tyngdpunktsområdena i underhållet syns tydligt i jämförelsepriserna. Då man jämför driftkostnaderna mellan vattenförsörjning och avloppsvattenhantering (den nedre tabellen) fördelat på euro/m3, 1,80/3,08 = 1/1,71 och då förhållandet i taxan är 1,7/2,8 = 1/1,65 (taxa from ) kan man konstatera att taxan borde justeras så att skillnaden mellan vatten och avloppsvattenpriset borde vara ungefär 0,1 större per m3 för att priserna skulle vara i rätt förhållande. Förhållandena varierar från år till år. Om avskrivningskostnaderna skulle beaktas i jämförelsen skulle prisförhållandet visa att avloppsvattenpriset borde vara ytterligare lite högre. Lagen om vattentjänster förutsätter kostnadsmotsvarighet i taxan. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att Kimitoöns Vatten fortfarande har en stor utmaning i sin ekonomi fast de tre senaste åren uppvisat överskott så att det nu finns ett ackumulerat överskott på över Överskottet kommer att behövas i sin helhet för att täcka de stora engångs avskrivningarna som görs för Lammala reningsverk 2015 eller Verket har ett relativt litet antal kunder som ökar långsamt. Vattentjänstverket har ett stort nätverk, stora skulder, stora avskrivningar och stora investeringar under arbete. Detta betyder entydigt att Kimitoöns Vatten kommer att ha relativt höga avgifter de närmaste åren jämfört med många andra kommuner. Men jämförelserna är orättvisa för de flesta grannkommunerna subventionerar sina vattentaxor med skattemedel. Det positiva är att Kimitoöns Vatten har en motiverad personal som tackvare bildandet av ett affärsverk har redskapen att sköta denna basservice operativt och målmedvetet för sina kunders bästa. Flera ekonomiska mätare tyder också på att verksamheten är på rätt spår och att en svängning sker i slutet av Från och med år 2016 börjar de årliga 253

254 investeringarna minska steg för steg till en nivå som är lägre än avskrivningstakten. Detta möjliggör amortering av lån och en ekonomisk utveckling i rätt riktning. År 2014 har den resterande bidrags delen på ungefär för trygga vattenförsörjningen på Kimitoön utbetalats, summan har funnits i balansen som en resultatreglering sedan år Dessutom har ett bidrags belopp på ungefär för byggandet av vattenförsörjningslinjer och transportlinjer på Kimitoön betalats ut under året, summan har funnits i balansen som en resultatreglering sedan år Dessa utbetalningar har underlättat finansieringen av pågående investeringar och tack vare detta har lånestocken endast ökat med under 2014, betydligt mindre än vad som budgeterats. 254

255 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Anläggningstillgångar och avskrivningar Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under (adb-utrustning och program ) har bokförts som årskostnad. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Noter till resultaträkningen Redogörelse för grunderna för avskrivningarna enligt plan i vattenaffärsverkets bokslut. Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ny avskrivningsplan trädde i kraft Anläggningstillgångar som tas i bruk efter avskrivs enligt Kimitoöns kommuns nya avskrivningsplan. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetod är följande: 255

256 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program ) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter Immateriella rättigheter Goodwill Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program Övriga Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader Fabriks- och produktionsbyggnader Ekonomibyggnader Fritidsbyggnader Bostadsbyggnader Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker Broar Kajer Småbåtsbryggor Badinrättningar Övriga jord- och vattenkonstruktioner Vattendistributionsnät Avloppsnät Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer Fjärrvärmenät Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning Telefonnät, central och abonnentcentraler Naturgasnät Övriga rör- och kabelnät Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk Fasta lyft- och flyttanordningar Trafikregleringsanordningar Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner Maskiner och inventarier Fartyg av järn Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner Övriga transportmedel Övriga rörliga arbetsmaskiner Övriga tunga maskiner Övriga lätta maskiner Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar Adb-utrustning Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella tillgångar Naturresurser Konst- och värdeföremål Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar 2 år 5 år 2 år 2 år 2 år ingen avskrivningstid 20 år 20 år 10 år 20 år 30 år 15 år 20 år 10 år 10 år 10 år 15 år 30 år 30 år 40 år 20 år 15 år 10 år 20 år 15 år 10 år 15 år 10 år 10 år 15 år 8 år 4 år 5 år 10 år 5 år 5 år 3 år 3 år avskrivning enligt användning ingen avskrivningstid ingen avskrivningstid ingen avskrivningstid 256

257 Utredning om överensstämmelsen mellan avskrivningarna enligt plan och de investeringar som är föremål för avskrivning Genomsnittliga avskrivningar och investeringar : Planavskrivningar i medeltal Egen finansieringsandel för investeringar underställda avskrivningar i medeltal Differens Differens % -30 % Investeringsbudgeten baserar sig på Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster. Investeringarna i planen är relativt framtunga, men på en 10 års period så planar investeringstakten kraftigt ut. Det är viktigt att nettoinvesteringstakten inte överskrider avskrivningsnivån under en längre period efter att de stora investeringarna är gjorda. De stora investeringarnas förverkligande är bundna till statliga bidrag och krav på miljötillstånd. Under perioden har stora engångsavskrivningar beaktats för de två avloppsreningsverk som skall stängas. Avskrivningsplanen är ändrad för transportlinjer så att avskrivningstiden har förlängts från 30 till 40 år från och med

258 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta konstruktioner Maskiner och inventarier Pågående anskaffningar Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , , , , ,42 Ökning under räkenskapsperioden , , ,03 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) , ,10 0,00 Anskaffningsutgift , , , , , , ,45 Planenliga avskrivningar , , , , ,97 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper , , ,45 Anskaffningsutgiftsrest , , , , ,42 Influtna finansieringsandelar , , , ,98 Finansieringsandelar under räkenskapsper , , ,77 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 Influtna finansieringsandelar , , ,54 0, , ,75 Småanskaffningar som under räkenskapsper. 0,00 upptagits som kostnader Bokföringsvärde , , , ,57 0, , ,28 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsfordringarna NTM-centralens bidrag för projekt Trygga vattenförsörjningen på Kimitoön ,32 Vesi- ja viemärijohtolinjojen rakentaminen Kemiönsaaren vesihuollon varmistamiseksi , ,44 Sammanlagt , ,76 258

259 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital , ,46 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,46 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,21 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,21 Räkenskapsperiodens överskott / underskott , ,59 Eget kapital totalt , ,26 Långfristigt främmande kapital som förfaller senare än efter fem år Saldo Saldo LÅN FRÅN FINANSIELLA INSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSANSTALTER Lån från OKO , ,00 Lån från Nordea 0, ,90 LÅN FRÅN KOMMUNFINANS AB Lån från Kommunfinans , ,00 LÅN FRÅN KOMMUNEN Lån från kommunen , ,88 LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND Lån från Kommunernas Pensionsförsäkring , ,00 SAMMANLAGT , ,78 259

260 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsskulder Låneränteperiodisering , ,32 Noter angående revisorns arvode Vattenaffärsverkets revisionsarvoden ingår i de arvoden som kommunen betalar till revisionssammanslutningen. Revisionsarvodena presenteras bland kommunens not angående revisorns arvode. 260

261 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM Direktionen föreslår för kommunfullmäktige att årets överskott euro överförs till konto för affärsverkets ackumulerade över-/underskott. Det sammanlagda ackumulerade överskottet utgör därmed euro. Direktionen konstaterar att investeringsbudgeten underskreds med , 74. Under året lyftes mindre län än budgeterat, sammanlagt interna län. Externa län amorterades för och interna lån för Den sammanlagda länestocken är , , 51. Kimitoöns Vatten har relativt stora kundfodringar och resultatregleringar pga beviljade men inte utbetalda statliga bidrag och pga den sista fakturerings periodens obetalda fakturor. Under året har Kimitoöns Vatten erhållit sammanlagt , 76 bidragsinbetalningar frän tidigare år, det är frågan om bidrags poster som upptagits som resultatregleringsposter år 2012 och 2013 i balansräkningen, dessa har i väsentlig grad underlättat finnanseringen av pågående investeringar. Under aret har Kimitoöns Vatten även erhållit bidrag , 74 som betalats ut för verksamheten under budgetåret 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE Kimitoön den // ^^. Verkställande direktör ogér^ffakalax Direktion ^~^ Daniel Wilson Veijo Lucke Ordförande Viceordförande ^M/^ Brita Drugge Malin Lindholm Lars Nummelin Jag har granskat bokslutet Kimitoön den

262 21. BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE Kimitoön Kommundirektör Tom Simola Kommunstyrelsen a ~z^ Jag har idag avgivit berättelse över utförd revision Kimitoön ^'. -> 2015 ^ffö /t^^-kr ft^ (yc. -sa^i^^?-^ ^c, ^- i^i^ (^7% -rs^sar 262

263 22 BILAGA PERSONALRAPPORT 263