BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN FULLMÄKTIGE

Transkript

1 BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN FULLMÄKTIGE

2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING MILJÖFAKTORER KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Affärsverkets inverkan på kommunens ekonomi Kimitoöns vattenaffärsverk BILAGA: PERSONALRAPPORT

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Det tre första åren i Kimitoöns kommun har varit en ekonomisk framgångshistoria. Tack vare detta har vi goda förutsättningar att klara av framtidens utmaningar, om det finns vilja och beslutsamhet att fortsätta förändringsarbetet och ändra kostnadsstrukturen. Vi har kommit en god bit på vägen med att bli en ny kommun, helt klara är vi dock inte ännu. De närmaste åren kommer stora förändringar att ske inom och mellan kommunerna i vårt land. Det återstår att se hur staten kommer att gå vidare med sina ambitioner att reformera den offentliga sektorn, som på sätt eller annat också kommer att beröra Kimitoön. År 2011 kommer säkert att kommas ihåg som ett år då en ny kommunreform sjösattes. Nu återstår att se hur statsmakten lyckas navigera vidare. Ju tidigare kommunerna får klara besked om den nya kursen, desto bättre för alla parter. De första åren efter en kommunsamgång innebär alltid kostnader som hänger ihop med samgångsarrangemangen. Vi har dock i många fall lyckats övergå till den nya vardagen i en relativt snabb takt, vilket delvis lättat på kostnadstrycket. Vi har också under de första åren lagt märke till vilka saker som fungerar i den nya kommunen och vilka som vi ännu ska utveckla. Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 2,64 miljoner euro år Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 8,99 miljoner euro. Orsakerna till det mycket goda resultatet är större skatteintäkter och statsandelar än beräknat. Kostnadskontrollen är inte till alla delar bra, så utrymme för förbättringar finns. Det är dock skäl att komma ihåg att sammanslagningsunderstödet på ca 1,73 miljoner euro ingår i siffrorna. Vi skall inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av kommunens hela personal, trots att kostnadsökningarna var större än beräknat. Årsbidraget blev 4,91 miljoner euro. Även om sammanslagningsunderstöd inte framöver erhålls borde årsbidraget också framöver hållas ungefär på denna nivå, så att det räcker till nettoinvesteringar och låneamorteringar. Annars kommer alla lite större investeringar att genast synas i ökat lånebehov. Att inom verksamheten sänka kostnaderna med motsvarande belopp som det uteblivna sammanslagningsunderstödet blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation är antalet äldre ökar och antalet barn minskar. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat år 2011 blev klart bättre än väntat. Som positiva faktorer kan nämnas: - Skatteintäkterna utvecklades positivt och kassaläget är gott. - Det ackumulerade överskottet ökade. - Investeringarna sköttes sakkunnigt och hölls inom givna ramar. - Skuldbördan minskade betydligt. - De ekonomiska målsättningarna har förverkligats och t.o.m. överskridits. Framöver väntar dock tuffare målsättningar om vi ska klara oss. Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Eftertanke med investeringar, med målsättning att ytterligare minska skuldbördan. Kimitoöns Vatten har haft stora investeringar i flera år. Efter att vatten och avlopp sammankopplats på Kimitoön, bör investeringarnas tyngdpunkt ligga på att få nya användare. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. Utrymmesanvändningen inom samtliga enheter ska optimeras - Kommunen ska aktivt jobba med att avyttra samtliga fastigheter som inte behövs för eget bruk. Kommunalskatt inflöt 4,5 procent och fastighetskatt 13 procent mera än beräknat. Samfundsskatt inflöt 3 procent mindre än beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 21,47 miljoner euro mot budgetens 20,47 miljoner euro. Jämfört med 2010 ökade de totala skatteintäkterna med ca 0,5 miljoner euro. Statsandelar inflöt 8,3 procent mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 19 miljoner euro, då budgeten var 17,5 miljoner euro. 3

4 Kommunens lånestock sjönk märkbart under året, den var i slutet av året euro/invånare. Skuldbördan ligger drygt 200 euro/invånare över landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 3,80 milj. euro. Antalet anställda i kommunen har under året varit oförändrat. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten. Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. Vi lever i intressanta tider. Vi har lämnat samgångsavtalet och sammanslagningsunderstödet bakom oss, nu börjar livet som en vanlig kommun. Det enda vi kan vara säkra på är att det mesta kommer att se annorlunda ut om några år. Jag undrar ibland hur vi skall få så många som möjligt på Kimitoön att förstå det här. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft vi måste vara modiga och våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön. Det har varje dag känts bra och sporrande att få komma på jobb och arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla och envar som jobbar i kommunen. Vi har tillsammans med kommunens förtroendevalda lyckats erbjuda kommuninvånarna en mångsidig och god service. Kimitoön den 19 mars 2012 Tom Simola kommundirektör 4

5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Adminstrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km 2, varav markarealen utgör 687 km 2, havsarealen till 2 103,22 km 2 och insjövattenarealen till 11 km 2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 44 detaljplaner och 44 strandetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick till personer, en minskning med -19 personer under året. Av kommunens befolkning bor ca 60 procent i kommunens tätorter (Kimito, Dalsbruk, Dragsfjärd och Björkboda). De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri (21,1%), social- och hälsovårdstjänster (17,3%) och handel och turism (14,1%). Työpaikkaomavaraisuus Kemiönsaaren kunnassa Työpaikkaomavaraisuus ilmaisee alueen työpaikkojen ja alueella asuvan työllisen työvoiman määrän välisen suhteen Kemiönsaari Länsi-Turunmaa Turunmaan seutukunta Varsinais-Suomi SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Työssäkäynti Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Befolkningsminskningen sedan år 1980 uppgår till 20,5 procent (1 850 personer) och under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 6 procent (450 personer). De omedelbara orsakerna till befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Däremot har kommunen uppvisat ett inflyttningsöverskott de senaste åren, under de två senaste åren har också skett en märkbar immigration. 5

6 Väkiluvun kehitys Kemiönsaaren kunnassa Indeksi 1980 =100 Kemiönsaari Turunmaan seutukunta Koko maa Länsi-Turunmaa Varsinais-Suomi SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö Väestö ikäryhmittäin Kemiönsaaren kunnassa ja ennuste Toteutunut väestö Väestöennuste Alle 15-vuotiaat vuotiaat Yli 65-vuotiaat SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö 6

7 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2011 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. En omorganisering av omsorgsavdelningens organisation inleddes under hösten 2011 med presentation och inledande information för förtroendevalda och anställda. Under hösten 2011 presenterade regeringen tankar på att en större kommunstrukturreform var på kommande. De mer konkreta målsättningarna presenterades i februari 2012 och innebär enligt ett förslag från regeringens tjänstemannaarbetsgrupp att Kimitoön och Pargas skulle gå samman från år Arbetsgruppens förslag är på utlåtanderunda under våren 2012 och en strukturlag ska ges till riksdagen under år Det är ännu oklart med vilka åtgärder regeringen ska styra den planerade reformen eller om genomförandet av reformen helt kommer att baseras på kommunernas egen vilja. Kimitoöns organisation från : FULLMÄKTIGE Centralvalnämnden Revisionsnämnden Näringslivschef KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNDIREKTÖREN Kommunens ledningsgrupp FÖRVALTNING UTVECKLING OMSORG BILDNING MILJÖ O TEKNIK Skärgårdsnämnd Omsorgsnämnd Bildningsnämnd -svensk sektion -finsk sektion Kultur och fritidsnämnd Teknisk nämnd -direktion för Kimitoöns vattenaffärsverk Bygg- och miljötillsynsnämnd Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2008 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2008 % Valda SFP SDP C VF SAML KD Övriga ,3 26,5 7,9 7,0 3,7 1,1 0, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning

8 Ordförande Sixten Laine (sfp) Stuert, privatföretagare I vice ordförande Curt Dannström (sdp) Pensionerad kommundirektör II vice ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog III vice ordförande Rune Friman (sfp) Företagare Fullmäktiges sammansättning Namn Yrke Parti Kansallinen Kokoomus r.p. (1) Pohjavirta Kalevi, gruppordförande Företagare SAML Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (7) Dannström Curt Hellbom Eva-Stina, gruppordförande Leppänen Jorma Salonen Börje Ström Börje Vilander Bo Vähätalo Pentti ( ) Forne Ingmar ( ) Pensionerad kommundirektör Specialsjukskötare Telefonmontör Pensionär, metallarbetare Arbetsledare El.reparatör Lärare Kand.hum SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP Svenska folkpartiet i Finland r.p. (15) Antskog Carola Engblom Yngve Friman Rune Jansson Johanna Johansson Johan Laine Sixten Laurén Anders Liljeqvist Wilhelm Lindholm Kerstin Nurmio Mårten Sjöblom Annalena, gruppordförande Sulonen Barbro Törnqvist Jörgen Wretdal Bjarne Wretdal Inger Vänsterförbundet r.p. (2) Antikainen Esko Tuominen Kurt, gruppordförande Centern i Finland r.p. (2) Hoikkala Marjaana Kallonen Kalevi, gruppordförande Fil.mag., pensionär Jordbrukare, entreprenör Företagare Sjukskötare Företagare Stuert, företagare Pol.mag, företagare Företagare Tandskötare Skogsbruksingenjör Projektledare Hälsovårdare Företagare Jordbrukare, exportchef Psykolog Metallarbetare Timmerman Lärare, kandidat i naturvetenskaper Jordbrukare, företagare SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP VF VF C C Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 76 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning

9 Namn Yrke Parti Ordförande Mårten Nurmio I vice ordförande Börje Salonen II vice ordförande Kalevi Kallonen Cay Blomberg Ingalill Slotte Eva-Stina Hellbom Johanna Jansson Kerstin Lindholm Kurt Tuominen Skogsbruksingenjör Pensionär, metallarbetare Jordbrukare, företagare Agrolog Ekon.mag., företagare Specialsjukskötare Sjukskötare Tandskötare Timmerman SFP SDP C SFP SFP SDP SFP SFP VF Kommunstyrelsen sammanträdde 13 gånger och protokollförde 215 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Anders Strandberg Vice ordförande Olavi Saarinen Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Barbro Sulonen Vice ordförande Ingmar Forne Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Fredrik Laurén Vice ordförande Yvonne Lönnström Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Yngve Engblom Vice ordförande Bo Lundell Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Jörgen Törnqvist Vice ordförande Börje Ström Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och milj.ötillsynsnämnden Ordförande Annalena Sjöblom Vice ordförande Bo Vilander Föredragande tillsynschef Greger Lindholm ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Sixten Laine Vice ordförande Roger Forss 9

10 Föredragande näringslivschef Tomy Wass Landsbygdsnämnden Ordförande Mona Stenman Vice ordförande Jari Lehtinen Föredragande landsbygdssekreterare Susanne Mäkelä Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Bjarne Wretdal Vice ordförande Gunilla Åkerberg Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Keijo Arfman Föredragande bildningschef Mats Johansson Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Lars Nummelin Vice ordförande Jörgen Törnqvist Föredragande infrachef Roger Hakalax 10

11 4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt de preliminära uppgifter som Statistikcentralen samlat in uppgår kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag till omkring 2,64 miljarder euro, vilket är nästan 400 miljoner mindre än år Antalet kommuner med negativt årsbidrag är 22. Boksluten ser ut att bli sämre än väntat. Under slutet av året har den ekonomiska utvecklingen mattats av och det har redan påverkat kommunerna. På grund av de försämrade ekonomiska utsikterna och hotet om ytterligare statsandelsnedskärningar har Kommunförbundet berett ett stabiliseringsprogram, som innehåller förslag för både staten och kommunerna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki- Lohiluoma. I detta läge är det särskilt viktigt att stärka kommunernas skatteinkomstbas för att trycket på kommunalskatten inte ska bli alltför stort, framhåller Mäki-Lohiluoma. Sedan år 1997 har kommunsektorns årsbidrag inte under ett enda år räckt till för underhåll och grundläggande reparationer av kommunernas grundstruktur, till exempel daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. På så sätt har det uppstått ett så kallat inkomstfinansieringsunderskott som kommunerna har finansierat genom att sälja egendom och framför allt genom att ta lån. Under åren har det uppstått ett inkomstfinansieringsunderskott på sammanlagt 10 miljarder euro. Kommunerna har en massiv arbetsbörda framför sig när det gäller att renovera mögeldrabbade skolor, sjukhus och andra byggnader inom social- och hälsovården som byggts för årtionden sedan. Kommunförbundets styrelse har föreslagit att staten också för att stimulera ekonomin och sysselsättningen ska delta i denna nationellt sett viktiga uppgift. Skuldsättningen fortsätter Kommunernas och samkommunernas lånestock har fortsatt att öka betydligt och uppgick till omkring 12,6 miljarder euro i slutet av fjolåret. Ökningen från år 2010 var cirka 900 miljoner euro. Hela kommunsektorns skuldbörda har under åren ökat med ungefär 8,5 miljarder euro. De preliminära bokslutsuppgifterna visar att fastlandskommunerna hade lån på euro per invånare i fjol. Året innan var lånebeloppet per invånare euro. Kommunernas lånestock ökade med omkring 7,2 procent. Lånestocken har ökat särskilt i städer med över invånare. Om man ser till landskapen är skuldsättningen störst i Mellersta Österbotten, där kommunernas lånebelopp per invånare redan är så högt som euro. (Kommunförbundet, pressmeddelande ) 11

12 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2011 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Budgeten för år 2011 var den sista budgeten med samgångsbidrag. Bidragets bortfall från år 2012 betydde att redan i budgeten 2011 måste nya och effektivare lösningar hittas. Pågående räkenskapsperiod 2010 visade överskott och bokslutet för 2009 visade ett rejält överskott mot ursprunglig budget varför åtstramning och inbesparingar var svåra att motivera. I början av år 2011 efterlystes av varje avdelning åtgärder och planer på förändringar i verksamheten för att i framtiden kunna kompensera samgångsbidraget. Arbetet med möjliga framtida förändringar och nya verksamhetsstrukturer fortsatte under året. I april hittade konsultföretaget ISS Proko Oy att det i Pjånkis daghems utrymmen finns fuktskador. Fastighetsenheten beställde ytterligare utredningar och i slutet av maj konstaterade konsultföretaget att daghemmet är allvarligt skadat av fukt- och mikrobskador. Den planerade reparationen av dränering och fuktskador under sommaren var inte längre aktuell eftersom skadorna visade sig vara mera omfattande. Hela fastigheten skulle behöva en grundlig renovering. Fullmäktige beslöt i juni att stänga Pjånkis så fort som möjligt och att i stället ta i bruk ett modulhus som tillfälliga utrymmen tills den nya Barnbyn står klar. Fullmäktige beslöt även att bevilja tilläggsanslag på euro åt fastighetsenheten för hyrning av modulhuset. I augusti beviljade fullmäktige åt fastighetsenheten tilläggsanslag i investeringsbudgeten för Pjånkis-projektet. Ett anslag på euro beviljades för entreprenadplanering av Barnbyn och ett tilläggsanslag på euro för åtgärder för att tillfälligt kunna använda Pjånkis. Det tillfälliga dagiset togs i bruk först i slutet av året eftersom leverantören av modulhuset hade problem med leveransen varför åtgärder måste vidtas i Pjånkis för att garantera en så bra inneluft som möjligt. I budget 2012 och i ekonomiplanen för 2013 finns upptaget totalt 4,2 miljoner euro för byggandet av den nya Barnbyn. Fastighetsenheten beviljades i augusti ytterligare tilläggsanslag i investeringsbudgeten på totalt euro euro för plan att förebygga och åtgärda fuktskador på byggnader och euro för förnyandet av värmeväxlare i Almahemmet. I slutet av augusti undertecknade Kimitoöns vatten och Finska staten anslutningsavtalet om att ansluta marinens depå i Skinnarvik med Kimitoöns vattens vatten- och avloppsnät. Anslutningen krävde att en linje mellan Björkboda och Skinnarvik byggs. Sammankopplingen möjliggör ihopkoppling av vattenbrunnarna och högvattenbassängen i Skinnarvik med Nordanå och Björkboda vattenverk. Fullmäktige beslöt i augusti att bevilja Kimitoöns vatten ett tilläggsanslag på euro för investeringen. Samtidigt beviljade fullmäktige låneupptagningsfullmakt åt Kimitoöns vatten för ett lån med samma belopp. Kommunen lånade internt medel åt affärsverket. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för augusti att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca euro. Fullmäktige beslöt i december att bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Under året fick kommunen flera möjligheter att skaffa nya markområden. I början av året fick kommunen möjlighet att köpa ett markområde på 1,49 ha och ett vattenområde på 9,33 ha i Västanfjärd invid Kalkholmen för euro. Fullmäktige beviljade anslag för detta i februari. I december beviljade fullmäktige tilläggsanslag på euro för inköp av ett markområde på 8,15 med 450 m strand invid Dragsfjärden i Dalsbruk. Under 12

13 samma möte i december godkände fullmäktige en omdisponering av investeringsbudgeten för att möjliggöra ett markköp i Kimito. Markköpet gällde ett område på 6,01 ha i Kimito centrum. I december grundades utvecklingsbolaget Faxell 2.0 Oy Ab. Fullmäktige beslöt i december att bevilja anslag för kommunens andel av aktiekapitalet. Kommunens andel av aktiekapitalet var euro eller 40 procent. Under året gjordes totalt tre budgetändringar och en omdisponering i investeringsbudgeten. Ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 1,78 miljoner euro och den slutliga budgeten efter alla ändringar var 2,87 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med minskade kassamedel. Investeringarna underskreds med knappa euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Kimito kommun inledde under år 2005 arbetet med friluftsbadet i Amosparken. Projektet har sedan dess varit pågående. Då budgeten för 2011 gjordes visste man att i början av året 2011 måste bidraget som beviljats för projektet återbetalas eftersom projektet inte skulle slutföras. Bidragets storlek var euro och har kostnadsförts under fullmäktige. I balansräkningen fanns per euro som pågående kostnader. Dessa kostnader har per kostnadsförts mot tidigare års över-/underskott. Resultaträkningen för år 2011 visar ett årsbidrag på 4,91 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 3,13 miljoner euro och 2,80 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är bl.a. 1 miljoner euro mera skatteintäkter, 1,47 miljoner euro mera statsandelar och euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader överstiger den ändrade budgeten med euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med knappa euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 101,7 procent av det budgeterade, d.v.s. en överskridning på euro. Verksamhetskostnaderna överskrider det budgeterade med totalt euro. Personalkostnaderna överskrider budgeten med nästan euro. Orsaken till överskridningen är förändringen av beräknandet av semesterlöneskulden. Bokföringsnämndens kommunsektion har den 24 januari 2012 tagit beslut om att ändra räknesättet från att ha använt B-semestertabellen till att använda A-semestertabellen. Ändringen skall tillämpas redan i bokslutet Förändringen innebär en ökning på ca 10 procent från tidigare. För Kimitoöns del motsvarar detta ca euro. Semesterlöneskulden utgör nu ca 14 procent av kommunens totala personalkostnader då den tidigare var ca 11 procent. Köp av kundtjänster underskred budgeten med euro och köp av övriga tjänster överskred budgeten med knappa euro varför totala köp av tjänster överskreds med euro. Inköp av material och förnödenheter överskred det budgeterade med euro varav euro var vattens andel. Understöd och bidrag överskreds med euro och övriga kostnader med euro. Hyreskostnaderna underskreds med knappa euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med euro varav euro är tillverkning för eget bruk. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med euro, främst pga vattens försäljningsintäkter. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,50 miljoner euro eller 92,6 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med nästan euro, understöd och bidrag med euro och övriga intäkterna med knappa euro. Avdelningarna bildning, omsorg och miljö och teknik överskred alla sina budgeter. Den största procentuella överskridningen på avdelningsnivå finns inom miljö och teknik som överskred budgeten med 11,1 procent eller euro. Euromässigt största överskridningen finns inom omsorg med dryga euro. Bildningen överskred sin budget med knappa euro. Överskridningen inom miljö och teknik beror främst av lägre intäkter än budgeterat. Inom omsorg beror överskridningen av ökade kostnader för köp av tjänster och socialenhetens understöd och bidrag. Ökade personalkostnader och understöd och bidrag är orsaken till bildningens överskridning. 13

14 Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil och för år 2011 fanns inte budgeterat några nya låneupptagningar. En orsak till en förbättrad likviditet är bl.a. momsändringen inom byggbranschen. Ändringen togs i bruk fr.o.m. 1 april 2011 och innebär att företag som erbjuder byggtjänster till en annan producent av byggtjänster skall fakturerar med noll procent moms. Kommunen är producent av byggtjänster pga av att vi bygger vatten- och avloppsnät. Kommunen är den som redovisar momsen till staten men behöver inte längre betala ut momsen och sedan vänta på återbäringen. Detta betyder att kommunen inte längre deltar i finansieringen av statens momsverksamhet utan pengarna hålls kvar i kommunens kassa. I december tog kommunstyrelsen beslut om att göra extra amorteringar på 1,7 miljoner euro. Normalt amorterar kommunen dryga 2 miljoner euro per år. För år 2011 blev de totala amorteringarna knappa 4 miljoner euro. Kommunens skuldbörda minskar från 20,43 miljoner euro till 16,64 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Kimitoöns vattens ekonomi har under åren varit mycket ansträngd. Trots extern låneupptagning har kommunen varit tvungen att internt tillföra kassamedel. Ett affärsverk skall verka enligt företagsekonomiska principer och vara ekonomiskt självbärande varför kommunens skattefinansierade medel inte skall tillföras i verksamheten utan gängse ersättning. Kommunstyrelsen beslöt i december att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 1,14 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett underskott på dryga euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på euro till kommunen. Under året 2011 gjordes föravtal på försäljning av skolfastigheterna Tjuda skola, Ytterkulla skola, Mjösunds skola och Björkboda skola. Eftersom skolbesväret inte var avgjort kunde inte försäljningen förverkligas helt och hållet. I december erhölls svar om besväret som förkastades. I januari 2012 har försäljning av Tjuda, Björkboda och Mjösund förverkligats. För Ytterkulla skola finns inlämnat ett nytt besvär. I januari 2012 gjorde kommunen en regressfordran mot Region Åboland rf över borgensansvaret som Dragsfjärds kommun ingått för Region Åbolands del. Dragsfjärds och Kimitoöns kommun har amorterat tillsammans totalt ca euro på Region Åbolands lån. Under 2011 återbetalade Region Åboland en andel på euro av totala lånebeloppet. Ännu kvarstår knappa euro att få från Region Åboland. Inkomstskatteprocenten för år 2011 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2011 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 14

15 6 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommun har sedan 2009 en personalstrategi för åren I enlighet med personalstrategins verkställighetsplan görs insatser för att utveckla möjligheterna till lyckad rekrytering, utveckla ett gott ledaroch medarbetarskap, utveckla arbetshälsan, utveckla ett rättvist och sporrande avlönings- och belöningssystem samt för utveckling av yrkesskickligheten hos personalen. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2011 av Dalmed Ab för 501 euro/anställd och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal I fem år efter kommunsammanslagningen har personalen anställningstrygghet, d.v.s. kommunen kan inte säga upp personal p.g.a. ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Personalens antal kan minskas i viss mån via pensioneringar och genom undvikande av nyanställningar, men för att effektiveringen ska vara märkbar behövs på sikt strukturella förändringar i verksamheten. Personalens antal var 581 (år 2009: 580). Av dessa var 415 tillsvidare anställda och 166 visstids anställda. Personalens antal Axelrubrik Förvaltn Utveckli Bildning Omsorg MoT Totalt ing ng

16 7 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy som kommer att konkurrensutsätta alla kommunens nuvarande försäkringar. Under år 2011 har alla fastigheter inventerats vad gäller basfakta för att försäkringsskyddet ska vara på rätt nivå. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Då konkurrensutsättningen är slutförd under våren 2012 kommer kommunen att få tillgång till en portaltjänst där kommunens hela försäkringsskydd och skadehistoria finns samlad. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Beredskapsledningen deltog i en regional övningsdag i oktober Under julhelgen 2011 drabbade annandagsstormen Kimitoön hårt. Stora delar av kommunen var utan elektricitet i flera dygn. Telefontrafiken låg också nere. Kommunens beredskapsledning vara samlad under två dagar och koordinerade reservkraft, matdistribution och förflyttning av patienter. Under dessa dagar ordnades också tillfällig inkvartering i Dalsbruks skola. Patruller bestående av frivilliga och kommunens personal åkte runt i byarna som var utan elektricitet för att kolla deras hjälpbehov och erbjuda mat och övernattning i Dalsbruks skola. Annandagsstormen var en nyttig erfarenhet som visade på både vad som fungerade bra och på var kommunen måste lägga in tilläggsresurser i krisberedskapen. I det stora hela klarades krissituationen mycket bra och kommunen har också fått emotta positiv feedback för aktivt agerande. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är procent skyddat och motsvarande procent bundet till rörliga räntor. Under år 2011 har en kartläggning över kommunens låneportfölj och låneskydd gjorts. Kommunstyrelsen konstaterade i juni att kommunens låneprofil är sund och motsvarar målsättningen med att procent av lånen bör vara skyddade. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitons kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 16

17 8 MILJÖFAKTORER År 2011 har ur miljö synvinkel framförallt varit en satsning på fjärrvärme baserad på inhemskt träbränsle. I Dalsbruk byggde Kimitoön Värme Ab Oy under året ett fjärrvärmenät. Nätet är delvis i bruk sedan årsskiftet men övergången till flis som bränsle sker under början av 2012 då värmecentralen tas i bruk. I Lammala värms de offentliga byggnaderna samt en del privata byggnader med flis som bränsle sedan ungefär årsskiftet. Där är det fråga om ett privat initiativ och privatsatsning på ett områdesvärmesystem och kommunen är där kund. Under året har det begåtts en intensiv allmän diskussion om avloppsvattenrening, utsläppsplats och sammankopplandet av vatten och avloppslinjerna på ön. Det hela resulterade i ett beslut om att inleda en utredning om anläggandet av våtmark som ett eftersteg till den sedvanliga avloppsvattenreningen. Under hösten har en förstudie om hur en våtmark kunde förverkligats, tagits fram. Kommunen fattade under året beslut om att inleda kommunaltanordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar. Projektet fortgår och övergången sker fr.o.m Kimitoöns kommun har också fattat beslut om att gå med i kommunernas energiprogram (KEP). Arbetet med att låta utföra energiutredningar i ett antal fastigheter inleddes inte p.g.a. tidsbrist. Bildningsavdelningens fina satsning på att alla skolor, eftisar och förskolor skulle ta ett långt steg i riktning mot grön flagg som ett redskap i miljöundervisningen, lyckades inte fullt ut, men värdefullt miljöarbete gjordes under året ändå i skolor, eftisar och förskolor. 17

18 9 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Under år 2012 kommer ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul att tas i bruk. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Den fasta egendomen är försäkrad. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Koncerndirektiv har uppgjorts under år

19 10 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk 74 Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 19,6 % 20,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 200,6 % 188,2 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

20 10.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett årsbidrag på 4,91 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,45 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2011 är 2,64 miljoner euro. Årsbidraget är den bästa mätare på ekonomins spelrum. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste fyra åren. ÅRSBIDRAG / AVSKRIVNINGAR VUOSIKATE / POISTOT Årsbidrag Avskrivningar Årsbidrag / avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,67 miljoner euro vilket är nästan 9 procent över budget. I intäkterna finns medräknat samgångsbidraget på 1,7 miljoner euro. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Totala försäljningsintäkter underskred budgeten med dryga euro eller knappa 3 procent. Avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg överskred budgeten med euro eller 11,8 procent. Hyresintäkterna överskred budgeten med euro eller 12,3 procent. Övriga intäkter som även inkluderar försäljningsvinster av bestående aktiva överskred budgeten med euro eller 162 procent. Understöd och bidrag inflöt euro eller 2,2 procent mera än budgeterat. 20

21 Verksamhetens kostnader milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) BS 2009 BS 2010 BS 2011 Verksamhetens kostnader per avdelning Kostnaderna uppgick till 43,78 miljoner euro eller 4,1 procent över budget. Totala personalkostnader var 22,65 miljoner euro. Personalkostnaderna överskred budgeten med euro eller 1,1 procent. Överskridningen beror av det nya sättet att beräkna semesterlöneskulden. Köp av kundtjänster underskreds med knappa euro eller nästan 1 procent. Köp av övriga tjänster överskreds med eller 11,5 procent. Totalt överskreds köp av tjänster med euro eller 3,3 procent. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 35,11 miljoner euro negativt eller 1,7 procent sämre än det budgeterade. Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 27 % Omsorg 48 % Verksamhetens kostnader per avdelning

22 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 21,47 miljoner euro bestående av kommunalskatt 17,89 miljoner euro, fastighetsskatt 2,37 miljoner euro och samfundsskatt 1,21 miljoner euro. Jämfört med budget inflöt ungefär 1 miljoner euro mera skatt, varav euro kommunalskatt och knappa euro fastighetsskatt. Samfundsskatt inflöt euro mindre än budgeterat. Jämfört med år 2010 fick kommunen nästan euro mera skatteintäkter Skatteinkomster BS 2007 BS 2008 BG 2009 ÄND BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Skatteinkomster Statsandelar Statsandelssystemet revideras från ingången av år De sektorspecifika statsandelarna koncentrerades alla till finansministeriet. Sammanslagningen av statsandelarna gällde kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblev i princip oförändrad trots reformen. Kommunens statsandel beräknas även nu så att man från statsandelen som beräknas skilt för varje kommun drar av kommunens självfinansieringsandel, som är lika stor för alla kommuner räknat per invånare. De statsandelar som ska slås ihop har en enhetlig fast statsandelsprocent som beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Kimitoöns kommun erhöll totalt 18,96 miljoner euro statsandelar. Jämfört med budgeten på 17,5 miljoner euro erhölls 1,46 miljoner euro mera statsandelar. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på knappa euro som Kimitoön erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som inte bokförs som statsandel utan som driftsintäkt och/eller driftskostnad. I praktiken betyder hemkommunersättning det belopp kommunen får eller betalar för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till ersättningen. Kimitoöns nettobelopp för år 2011 var euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor. 22

23 Statsandelar bokslut Statsandelar Kommunens ränteintäkter uppgick till euro. Intäkterna överskred det budgeterade med euro, eller 637,6 procent.. Den stora överskridningen beror av ökade ränteintäkter på betalningsrörelsekontona. Övriga finansiella intäkter vilka till största delen består av ränta på grundkapital i samkommuner uppgick till euro. I kommunens bokföring bokförs ersättning för grundkapital från vattenaffärsverket i denna post. Ersättningen var år euro. Intäkterna överskred budgeten med euro. Räntekostnaderna för kommunen och vattenaffärsverket tillsammans uppgick till euro och underskred budgeten med euro, eller 17,7 procent. Underskridningen beror av den låga räntenivån på finansmarknaden. Övriga finansiella kostnader uppgick till euro. Kostnaderna beror av dröjsmålsräntor och påminnelseavgifter. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23

24 10.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 183,4 % 146,7 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 75,9 % 87,7 % Låneskötselbidrag 1,25 1,92 Likviditet, kassadagar Invånarantal

25 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2011 är årsbidraget 4,91 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel har bokförts försäljningsvinster till anläggningstillgångar. Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 2,83 miljoner euro, fördelat på kommunen 1,78 miljoner euro och vattenaffärsverket 1,05 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringsutgifterna erhölls euro och som försäljningsinkomster av anläggningstillgångar euro (inklusive försäljningsvinster på anläggningstillgångar euro). Investeringarnas netto finansieringsbehov var 3,25 miljoner euro. Kommunen upptog under året inga nya lån. Amorteringarna under året uppgick till totalt 3,8 miljoner euro. Lån per invånare var euro. Kassan minskade under året med euro och kassans tillräcklighet uppgick per till 42 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar skall kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning Upplåning Lånestock 0 BS 2007 BS 2008 ÄND BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Upplåningen och lånestock 25

26 Lån / invånare BS 2007 BS 2008 ÄND BG 2009 BS 2009 BG2010 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Lån per invånare Amorteringar och räntor Amorteringar Räntor BS 2009 BG 2010 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Amorteringar och räntor 26

27 10.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 1 Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas särskilda täc Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 12 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar 0 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 0 40 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA SAMMANLAGT

28 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital 6 4 FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Långfristigt Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 56,5 % 51,5 % Relativ skuldsättningsgrad, % 49,2 % 57,3 % Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock Lånestock 31.12, /inv Lånefordringar, ,89 0,89 Invånarantal

29 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var ,08 miljoner euro, en minskning på euro från år Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 47,83 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna euro, materiella tillgångarna 40,19 miljoner euro och placeringar 7,36 miljoner euro. De förvaltade medlen uppgick till euro, varav euro är statliga uppdrag och euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel). Fordringarna uppgick till 2,2 miljoner euro och kassa och banktillgodohavandena till 5,81 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,05 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansen att det egna kapitalet uppgick till 28,39 miljoner euro och bestod av 19,41 miljoner euro i grundkapital, 6,35 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott och 2,64 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Det egna kapitalets andel av hela balansens slutsumma uppgår till 50,6 procent. Det förvaltade kapitalet består av statliga uppdrag samt av donationsfondernas medel. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 15,6 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy:s lån på euro och anslutningsavgifter euro. Amorteringarna för år 2012 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 16,64 miljoner euro i lån, en minskning på 3,8 miljoner euro jämfört med år Lån per invånare var euro mot euro ett år tidigare. Kommunens självförsörjningsgrad steg från 51,5 procent till 56,5 procent. Inom den kommunala ekonomin bör eftersträvas en soliditetsgrad på 70 procent. Femtio procent eller under innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad har sjunkit från 57,3 procent till 49,2 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick totalt till 7,69 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med euro. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,05 miljoner euro är euro större än kortfristigt främmande kapital, vilket belyser kommunens likviditet. 29

30 11 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -74 Statsandelar Räntekostnader 601 Ränteintäkter 77 Övriga finansiella kostnader 11 Övriga finansiella intäkter 129 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Överlåtelsevinster på nyttigheter Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Överlåtelseförluster för nyttigheter Investeringar som hör till bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 155 Investeringar Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 258 Investeringsutgifter Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

31 12 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 16a i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund (100 %), Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (62,69 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) och Bostads Ab Kommunalhuset Asunto oy (100% ) som är ett dottersamfund till Dalsbostäder.. Intressesamfunden är Bab Kimito Centrum (22,1 %), Bab Furubacken (43,60 %), Bostads Ab Boda Tull (20 %), Dalmed Oy Ab (30 %), Faxell 2.0 (41,2 %) och Region Åboland (32,8 %). Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen. Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 75,49 miljoner euro vilket är 19,40 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 2,25 miljoner euro och årsbidraget uppgår till 5,53 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 6,56 miljoner euro. De långfristiga lånen minskade med euro och kassan ökade med euro. 31

32 SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 4 Övriga bolag 3 Samkommuner 5 Intressesamfund 7 Sammanlagt

33 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 5 0,2 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 73 7 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar 0,5 Extraordinära 109 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar 3-2 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,65 47,67 Årsbidrag / Avskrivningar, % 155,48 167,54 Årsbidrag, euro / Invånare 769,29 811,71 Invånarantal

34 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster 109 Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -8 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån 2-2 Förändringar i eget kapital 7 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 86,82 183,61 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 49,68 96,37 Låneskötselbidrag 1,07 1,78 Likviditet, kassadagar

35 KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 17 Övriga fordringar Hos övriga 24 FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar 3-15 Kortfristiga fordringar Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

36 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal

37 13 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 69 i kommunallagen skall kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag som gäller behandlingen av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på ,11 euro. I resultatet ingår även kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: Kimitoöns kommun En minskning av avskrivningsdifferensen på ,57 görs Räkenskapsperiodens överskott på ,45 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Kimitoöns vatten enligt förslag av direktionen En minskning av avskrivningsdifferensen på ,92 euro görs Räkenskapsperiodens underskott på ,34 euro överförs till underskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder behövs inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat. 37

38 14 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret Marknadsföringssatsning Vad: En marknadsföringsplan med tillhörande marknadsföringsmaterial, branding uppgörs för att på bred front få Kimitoön känd. Tidtabell: Påbörjas våren 2011 fortgår om projektmedel beviljas fram till år 2013 Resurser: Kräver anlitande av utomstående expertis. Ansvarig: Utvecklingschefen Uppskattad kostnad: Anhålls om projektmedel euro för tre år. Kommunalandel euro Uppföljning Kimitoöns kommun erhöll euro för projektet Kimitoön på kartan - KIMI från Egentliga Finlands förbunds utvecklingspengar fram till Vi genomgick en så kallad branding process våren I processen deltog 18 personer; några politiker, kommunens ledningsgrupp, företagare, byalagsrepresentanter m.fl. Processen tog fram en vision om att Kimitoön ska bli en genuint barnvänlig kommun år Barnens Ö är konceptet vi jobbar för, för att barnfamiljer ska trivas på orten, och nya barnfamiljer ska välja att flytta till Kimitoön. Med projektmedlen för KIMI förenhetligas och förnyas Kimitoöns visuella utseende. Den grafiska manualen förnyas och i och med det visitkort, annonsbotten, power point presentations-botten, webben, turistiskt material, broschyrer med mera. Arbetet fortgår fram till Kommunens värderingar och visionen om att bli Barnens Ö syns klart och tydligt i det nya visuella materialet. Vår målsättning är att vara modiga, litet sticka ut, synas så att folk ska upptäcka, bli nyfikna på och hitta till Kimitoön i och med vårt nya material. 2. Utredning om barnomsorgens utrymmesbehov i de norra delarna Vad: En utredning om barnomsorgens utrymmesbehov och en plan för hur dagvårdens, förskolans och morgon- och eftermiddagsverksamhetens utrymmesfrågor ska lösas i Kimito görs. Tidtabell: År 2011 Resurser: Tillsatt arbetsgrupp. Kräver medverkan av byggnadsteknisk expertis. Ansvarig: Bildningschef och barnomsorgschef Uppskattad kostnad: Planeringsanslag i investeringsbudgeten euro. Uppföljning Utredningen om utrymmesbehovet fick en lite annan inriktning än planerat i.o.m. att det under vintern konstaterades att Pjånkis daghem var drabbat av mögelskador. Som en första hjälp till detta skaffades tillfälliga daghemsutrymmen i form av ett modulhus, som placerades invid idrottsplanen i Kimito. Gällande utrymmesbehoven, kom man rätt fort fram till att den bästa lösningen skulle vara att koncentrera all daghemsverksamhet i Kimito under ett och samma tak. Det betyder att gruppfamiljedaghemmen också skulle inhysas i samma utrymmen. Under våren gjordes skisser och kostnadsförslag för ett nytt daghem i Amosparken samt för att renovera och bygga till Pjånkis. Jämförelsen visade att det kostnadsmässigt skulle vara fördelaktigare att bygga ett nytt daghem med omklädningsutrymmen för idrottsanläggningarna i parken. I slutet av året framkom dock motsättningar mot den tilltänkta placeringen invid Amosparkens skola och en av kommunstyrelsen tillsatt beredningsgrupp forstätter sitt arbete under 2012 med att hitta alternativa platser för daghemmet. Målet är att hitta en lämplig plats under början av år 2012, så att byggandet kunde inledas ännu under samma år. 3. Utredning om bashälsovården Vad: En utredning om bashälsovården görs. Tidtabell: År 2011, diskussionerna påbörjas under ett fullmäktigeseminarium i februari. 38

39 Ansvarsperson: Omsorgschef Uppföljning En utredning gällande omsorgens struktur och verksamhet har färdigställts. Denna kan delvis användas som grund för en strategi och vision för omsorgen. 4. Satsning på rekrytering av tandläkar- och läkarresurser Ansvarsperson: Omsorgschef Uppföljning Kommunen har under 2011 haft tre heltidsanställda läkare och en deltidspensionerad läkare. Två läkare, den ena har tidigare varit anställd i kommunen, den andra är inflyttad till orten, har under året kunnat rekryteras för visstidsanställningar. Den ena har arbetat heltid och den andra halvtid under en del av året. Läkarna har dock inte velat eller kunnat anställas tillsvidare. Rekryteringarna har skett via personliga kontakter. Man har via annonsering inte lyckats hitta tandläkare, men i slutet av året har en tandläkare visat intresse för att arbeta i kommunen enstaka dagar. Hon har själv tagit kontakt med ledande tandläkaren. Annonseringen har skett både i yrkestidskrifter och andra tidningar men har således inte lett till något resultat. 5. Handlinsplan för att utveckla boendet uppgörs. Ansvarsperson: Teknisk chef, tillsynschef Uppföljning Arbetsgruppen som har sammanställt ett mark- och boendepolitiskt program blev klar med arbetet i december Ännu återstår politisk behandling av programmet. 39

40 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN 15 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 15.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenhet Personalförvaltningsenhet Ekonomienhet IKT-enhet Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent 1% 6% 5% 2% Personalkostnader 34% 52% Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet (utan samgångsbidrag) 1% 25% Förvaltningsenheten 18% 56% Personalenheten Ekonomienheten IKT-enheten 40

41 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,78 % Avgiftsintäkter ,00 % Understöd och bidrag ,17 % Hyresintäkter 600 Övriga verksamhetsintäkter ,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,00 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,05 % Övriga lönebikostnader ,95 % Lönebikostnader ,92 % Personalkostnader ,75 % Köp av tjänster ,99 % Material, förnödenheter och varor ,06 % Understöd ,39 % Hyreskostnader ,34 % Övriga verksamhetskostnader ,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,83 % VERKSAMHETSBIDRAG ,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,67 % NEDSKRIVNING RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,37 % Sammanslagningsunderstödet ingår i posten understöd och bidrag 41

42 2011 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,83 % VERKSAMHETSBIDRAG ,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,67 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,36 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,48 % VERKSAMHETSBIDRAG ,82 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,60 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,61 % VERKSAMHETSBIDRAG ,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,99 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,21 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,55 % VERKSAMHETSBIDRAG ,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,80 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,68 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,94 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,24 % VERKSAMHETSBIDRAG ,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,76 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,70 % 42

43 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd, servicerådgivning och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Allt fler ärenden sköts elektroniskt, så även hanteringen av mötesdokument. Många kommuner har övergått till att hantera alla möteshandlingar elektroniskt. Kimitoöns kommun har tagit i bruk ett elektroniskt ärendehanteringsprogram, Kommun Office. Under perioden kommer det att genomföras riksdagsval i april 2011, presidentval i januari-februari 2012 och kommunalval i oktober EKONOMIPLAN Då förvaltningsstadgan revideras kommer elektronisk protokolljustering att göras möjlig för de förtroendeorgan som besluter ta möjligheten i bruk. Under ekonomiplaneperioden förbereds åtgärder så att kommunstyrelsen från den nya mandatperioden som inleds 2013 får möteshandlingarna enbart elektroniskt. För att kunna genomföra detta utrustas kommunstyrelsens medlemmar med internetanslutning och en bärbar dator. MÅL 2011 Mål En modern, lättläst och tydlig förvaltningsstadga. Riksdagsvalet 2011 genomförs. Ett tydligare och enklare språk i beredningar, avtalstexter och andra texter. Koncernstyrningen tydliggörs och utvecklas. Eftersträvad nivå / uppföljning Förvaltningsstadgan revideras. Uppföljning Förvaltningsstadgan uppdaterades och en ny reviderad förvaltningsstadga godkändes i fullmäktige i december Kommunen fungerar som pilotkommun i användande av elektroniska röstlängder på ett röstningsställe. Uppföljning Kommunen fungerade som pilotkommun med Björkboda röstningsområde som använde elektroniska röstlängder i riksdagsvalet i mars Kommunen deltar i Rakt på sak klarspråksprojektet och arbetar där fram bättre mallar och språkbruk. Uppföljning Rakt på sak-projektet har fortsatt under 2011 och kommunens anställda har deltagit i utbildningar och workshopar där olika texter och mallar gjorts mer läsarvänliga. Ett koncerndirektiv uppgörs. Uppföljning Ett koncerndirektiv har gjorts och fullmäktige har godkänt det i december

44 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Fullmäktigemöten Kommunstyrelsemöten Revisionsnämnden Centralvalnämnd Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Produktivitet Beslut/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelse Revisionsnämnden Centralvalnämnden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Kommundirektör Förvaltningschef Ledningens sekr Byråsekreterare Translator 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Servicerådgivare 2 2,5 2,5 2,5 2,5 Totalt 6,6 7,1 7,1 7,1 7,1 44

45 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Ökade intäkter, återbetalning av Region Åbolands lån Ökade kostnader pga återbetalning av bidrag för friluftsbadet i Amosparken Ökade kostnader pga moderskapsledighet och vikariat i servicerådgivningen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Förvaltningsenheten har arbetat med att fortsätta likrikta och utbilda användarna i ärendehanteringssystemet KommunOffice. Kommunen gick hösten 2011 med i ett projekt kring att göra en arkivbildningsplan som kommer att integreras med ärendehanteringsprogrammet. Under år 2012 kommer också en modul för att hantera kommunens avtal att tas i bruk. Till de större enskilda projekten under året har hört förvaltningsstadgans revidering, riksdagsvalet i mars 2011 samt förberedelser för presidentvalet i januari 2012 samt arbete med förnyande av kommunens webbsidor. Personalsituationen har varit oförändrad på förvaltningsenheten. 45

46 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga, koordinering av sommarpraktikanter och sysselsatta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en välgenomtänkt rekryteringsprocess. De nuvarande kollektivavtalen för den kommunala sektorn är i kraft till slutet av år 2011, men kan sägas upp Kommunala arbetsmarknadsverket har satt som mål att produktivitetsinriktningen inom lönesättningen ska fortsätta i nästa avtalsperiod. EKONOMIPLAN De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Programvaran uppgraderas för att kunna betjäna detta syfte. Ifall den kommande avtalsperioden också innehåller produktivitetsfaktorer, planeras ett produktivitetsmätande system för lokalt bruk. En av löneräknarna går i pension i början av 2011, vilket innebär en nyrekrytering till personalförvaltningsenheten. BINDANDE MÅL 2011 Mål Rekryteringen blir tydligare och mer målinriktad Personalen känner sig välkommen i arbetsgemenskapen och välinsatt i arbetsuppgifterna och arbetsrutinerna. Lönebesked i elektronisk form utvidgas. Eftersträvad nivå / uppföljning Kommunen tar i bruk Kommunförbundets KommunRekry - portaltjänst. Uppföljning KommunRekry gjorde ett presentationsbesök till Kimitoön under Produkten motsvarade inte de förväntningar vi haft, varför inget beslut om att ta i bruk tjänsten gjordes under år Introduktionspaket för nyanställda färdigställs. Uppföljning Ett introduktionspaket har gjorts upp på det nya intranätet. En introduktionsdag för nyanställda ordnades i oktober Hälften av kommunens personal får lönebesked i elektronisk form. Uppföljning Ungefär 30% får lönebesked i elektronisk form. 46

47 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Löneutbetalningar Interna rekrytringar Externa rekryteringar Mätare /löneutbetalning 13,07 10,34 13,00 13,00 11,56 Antal sysselsatta Antal sommarpraktikanter Lönekostnaderna för den arbetstid som förtroendemännens använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltningen. Resursanvändning mätt i årsverken: Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf 0,25 Kommunfackets union rf 0,35 Tehy rf 0,10 SuPer r.f. 0,08 Totalt: 0,8 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Personalchef 1 0, Byråsekreterare 0 0, Löneräknare Totalt 1 0,

48 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader, pga fler sysselsatta på basen av sysselsättningsskyldighet Ökade kostnader, justering av lönen för sommarjobbare Ökade kostnader, gåvor för hela kommunens personal (till lager) Ökade kostnader, utbildningskostnader p.g.a. ny löneräknare Ökade kostnader, dubbla lönekostnader fler månader än beräknat p.g.a. pensionering ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Samarbetet med personalrepresentanterna har under året hittat sina former och det finns en naturlig och direkt dialog mellan huvudförtroendemännen och förvaltningschefen. Under året gick en av löneräknarna i pension och en ny löneräknare rekryterades. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder är delvis föråldrat och ger inte möjlighet till att hantera blanketter och ansökningar elektroniskt. Under år 2012 måste tas ställning till hur man kommer vidare med att modernisera programvaran och därmed personalförvaltningens arbetsmetoder och processer Personalsatsningar som berör hela kommunen finns närmare beskrivet i personalrapporten. 48

49 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA) blir verklighet när alla eurobetalningar i euroområdet behandlas som inhemska betalningar och när de nuvarande skillnaderna mellan nationella och gränsöverskridande betalningar försvinner. Detta kräver inte bara anpassning av de nationella rutinerna för banksektorn utan även en förändring av kundernas vanor i alla euroländer. EKONOMIPLAN Före utgången av år 2011 ska kommunens betalningsrutiner vara SEPA-anpassade. Försäkringsskyddet är fortfarande baserat på de gamla kommunernas försäkringar. Försäkringsskyddet måste gås igenom och uppdateras för att motsvara de behov och riskfaktorer vi har i dagens organisation. Som grund för en uppdatering av försäkringsskyddet görs en riskkartläggning. Riskartläggningen kan också användas i arbetet med beredskapsplanen, som också ska uppdateras under budgetåret. BINDANDE MÅL 2011 Mål Utvecklande av betalningssystem i enlighet med den europeiska standarden Betydande risker identifieras, kartläggs, bedöms och åtgärdas Mängden pappersfakturor minskas Eftersträvad nivå / uppföljning Programvaran och betalrutinerna uppdateras för att kunna motsvara SEPA-kraven. Uppföljning Programvaran och betalrutinerna uppfyller SEPAkraven. En riskkartläggning och en genomgång och uppdatering av försäkringsskyddet görs. Uppföljning En riskkartläggning har gjorts i samband med beredskapsarbetet och en genomgång av försäkringsskyddet har gjorts med hjälp av en mäklartjänst. Hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Kommunen börjar sända försäljningsfakturor elektroniskt under året. Uppföljning Nästan hälften av kommunens inköpsfakturor kommer elektroniskt. Kommunens skickar fakturor för vuxeninstitutets kursavgifter och för barndagvårdsavgifter elektroniskt. 49

50 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andel inköpsfakturor elektroniskt 15% 50% 50% 30 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Ekonomichef Controller Ekonomisekreterare Löneräknare Bokförare Reskontraskötare 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 Totalt 10,6 9,6 5,6 5,6 5,6 EKONOMIENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Inga större avvikelser finns att notera. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. En person sjukpensionerades och vikarien anställdes tillsvidare. På ekonomienheten sköts allt mer elektroniskt, vilket betyder att personalens adb-kunskaper blir allt viktigare. De elektroniska lösningarna gör arbetet smidigare och snabbare, varför man framöver måste tänka mera på arbetsfördelningen och helheten. 50

51 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna ge användarstöd utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser medan skolorna och hälsocentralernas stöd och underhåll sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer i enheterna ökar i samma takt, bl.a. bland köks-, städ- och tekniska personalen. Även inom kommunkanslierna har antalet datasystem ökat märkbart från de gamla kommunerna. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN För att utveckla och förbättra IKT stöd- och underhållet upprätthålls IKT personalens kunnande genom möjlighet till utbildningar och kurser. Användandet av elektroniska system för fjärrstöd, -underhåll och installationer förbättras. Ett register på kommunens IKT hård- och mjukvara utarbetas, samt datasäkerheten förbättras genom att kartlägga och implementera datasäkerhetsnivåer i enlighet med finansministeriets anvisningar. IKT stödet utvärderas årligen med personalenkäter. Detta gäller såväl egna verksamheten som köptjänsternas. IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som utsätts. Under ekonomiplanperioden gäller detta bl.a. införandet av elektroniska möteshandlingar, stöda hälsovårdsenheten med ibruktagandet av det nationella e-recept och KanTa systemen samt miljömål som utsätts i Eko-logiskt programmet. 51

52 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef Mål Användningen av licensfria program Uppföljning av IKT inventarier Eftersträvad nivå / uppföljning Alla skoldatorer skall använda sig av öppen källkods program (ex. OpenOffice) Möjligheten till användning av öppen källkod i andra enheter utreds Uppföljning Alla skolor har övergått till datasystem baserade på öppen källkod. En del utbildningsprogram kräver ännu Windows miljö men i övrigt används Linux Thin Client lösningar. System för dokumentering och loggning av IKT inventarier Uppföljning En databastillämpning finns för dokumentering av nätverksuppgifter. Databasen har också stöd för dokumentation av IKT inventarier. Beroendet av fysisk närvaro för lokalstöd minskas System för fjärrstöd, -administration och installationer tas i bruk Uppföljning Möjligheten till fjärrstöd utökas hela tiden. Administration och installationer av servermaskiner sker uteslutande vi fjärrkontakt. Möjligheten till internt och externt fjärrstöd för användare utökas hela tiden. Utvärdering av verksamheten IKTns miljöpåverkan Ett rullande utvärderingssystem uppgörs. Uppföljning Pga personalsituationen har inget utvärderingssystem uppgjorts Miljöfaktorer beaktas vid upphandlingar Uppföljning Miljöfaktorer har inte beaktats som speciellt krav vid upphandlingar. 52

53 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antalet datorer Antal användarnamn Mätare Kostnad / dator Admin.nätverket HVC Skolor PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 IT-chef 1 0,8 0,9 1 0,1 Systemansvarig ,9 IT-stöd 0 0 0,8 0,8 0,9 Totalt 2 1,8 2,7 2,8 1,9 53

54 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef IKT-ENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Minskade intäkter, billigare intern IT än budgeterat Minskade kostnader, vakant personalsituation ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året var turbulent för kommunens lilla ikt-enhet. I januari sade it-chefen upp sig för att övergå till andra uppgifter. I augusti blev systemansvariga tjänstledig för att i december säga upp sig för att likaså övergå till andra uppgifter. Kommunen har alltså enbart haft it-stödpersonen (senare benämnd it-koordinator) anställd hela året. I december gjordes en nyrekrytering och en ny it-driftchef anställdes. It-driftchefen är en ny befattning som ersätter den tidigare it-chefen och systemansvariga. Samtidigt anställdes tidsbundet till omsorgsavdelningen en person som arbetar som 50 procent it-stöd för omsorgen och 50 procent som vårdkoordinator. It-delen av denna person bekostas av ikt-enheten. På grund av de stora omändringarna i personalstyrkan har utvecklingsarbete legat nere under år De kvarvarande resurserna har använts till att hålla driften igång. Det överlägset största projektet under året har varit förberedelserna för i bruktagning av e-recept. Projektet finns beskrivet under omsorgsavdelningen. 54

55 UTVECKLINGSAVDELNINGEN 15.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent 3% 3% 4% 1% Personalkostnader 47% Köpta tjänster 42% Material, förnödenheter och Understöd Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning 32% 19% 2% Skärgård Turism 19% 5% 19% 4% Landsbygd Marknadsföring Näringsliv 55

56 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,25 % Avgiftsintäkter ,66 % Understöd och bidrag ,12 % Hyresintäkter ,45 % Övriga verksamhetsintäkter ,76 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,21 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,75 % Övriga lönebikostnader ,10 % Lönebikostnader ,93 % Personalkostnader ,70 % Köp av tjänster ,61 % Material, förnödenheter och varor ,76 % Understöd ,87 % Hyreskostnader ,50 % Övriga verksamhetskostnader ,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,71 % VERKSAMHETSBIDRAG ,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,66 % 56

57 2011 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,71 % VERKSAMHETSBIDRAG ,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,66 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,70 % VERKSAMHETSBIDRAG ,12 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,13 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,09 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER ,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,71 % VERKSAMHETSBIDRAG ,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,81 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER ,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,50 % VERKSAMHETSBIDRAG ,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,14 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,36 % VERKSAMHETSBIDRAG ,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,10 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,32 % VERKSAMHETSBIDRAG ,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,29 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,07 % VERKSAMHETSBIDRAG ,93 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,93 % 57

58 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningen ansvarar för beredning av ärenden till skärgårdsnämnden, landsbygdsnämnden och kommunstyrelsen. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. Utvecklingsavdelningen handhar näringslivsfrågor, turism, marknadsföring, skärgårdsfrågor, projekt, strategin, KOKO-programmet, intressebevakning, vänortskontakter, landsbygdsfrågor, Luckan och byalagsverksamheten. Avdelningen samarbetar med Väståbolands stad i frågan om Region Åboland, vissa projekt och till en del inom turismen. Utvecklingsenheten blev en avdelning , och har sedan dess jobbat på ett mera ändamålsenligt sätt. Alla aktörer som jobbar med näringslivsfrågor har bildat ett team. Marknadsföring och turism utgör ett annat team. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunstrukturreformen har minskat antalet kommuner i landet. Kimitoöns kommun är en liten kommun men hör ej till de minsta i landet. Målet är att kommunen får fortsätta som en självständig kommun ännu en lång tid framöver. Konkurrensen om nya invånare är stor och allt flera kommuner har gått in för att locka nya invånare genom storsatsningar på marknadsföring. Kimitoöns kommun deltar i Egentliga Finlands förbunds regionala marknadsföringsprojekt. Kimitoön kommer dock starkt att gå in för egna satsningar inom marknadsföring. Denna satsning är viktig eftersom Kimitoöns befolkningsantal fortsättningsvis tenderar att minska, Kimitoön är den enda kommunen i hela regionen vars befolkningsantal minskar. Lantbruksavbytarna övergår administrativt år 2011 till Salo stad. Senast år 2013 sammanförs landsbygdsnäringarnas förvaltning i Väståboland, Sagu, Pemar och S:t Karins och Kimitoön till en gemensam förvaltning med Pemar som huvudman. Luckorna i Svenskfinland utreder som bäst olika samarbets- och fusionsmodeller. Kimitoöns Luckas framtid utreds i sammanhanget. EKONOMIPLAN Marknadsföringsplan uppgörs, projektmedel anhålls om för att kunna genomföra en positiv och engagerande mångårig marknadsföringskampanj för Kimitoön Kimitoöns synlighet ska fördubblas. Via Kimitoön på kartan marknadsföringsprojektet görs Kimitoön kändare, så att turister och nya inflyttare hittar hit, men också för att kunna ge information åt Kimitoöborna. Kommunens strategi tillämpas i praktiken och evalueras om år Kommunen kartlägger öns styrkor och utvecklingsbehov med tanke på industriell verksamhet framöver. Region Åbolands verksamhet minimeras. Föreningen avslutas då det är möjligt. 58

59 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utarbetande av marknadsföringsplan Planen klar juni 2011 Uppföljning Marknadsföringsplanen blev klar i oktober 2011 Näringslivsprogrammet tillämpas Skärgårdsprogrammet tillämpas Nyinflyttare uppföljs Miljömål Utvecklingssamtal med personalen Koordinering genom möten Antal nya företagare uppföljs Uppföljning Antalet nya företag under året: 46, avslutade 14. Näringslivsprogrammet som skrivits görs om år 2012 Först därefter till beslut i kst, fmge. Antalet skärgårdsbor uppföljs Uppföljning Antalet inflyttade skärgårdsbor följs upp Nyinflyttare välkomnas med Infobrev Uppföljning Antalet nyinflyttade följs upp. Namnen på de nyinflyttade köps av magistraten. Vart de flyttar på Kimitoön följs upp. Nyinflyttade får välkomstbrev med information från kommunen. Enligt magistratens uppgifter har 250 personer flyttat till Kimitoön. 210 personer har flyttat från Kimitoön. Färre antal kopior Uppföljning De flesta mötes kallelser och p.m. sköts via e-posten, i stället för brevledes med papperskopior. Utvecklingschefen håller ett utvecklingssamtal per år med var och en i personalen Uppföljning Utvecklingssamtal har hållits med hela personalen. Utvecklingschefen håller möten varannan vecka med utvecklingspersonalens nyckelpersoner för att koordinera verksamheten. Avdelningsmöte hålls varannan månad. Uppföljning Utvecklingsavdelningen har hållit avdelningsmöte I regel varannan vecka med alla anställda för att få bästa möjliga synergier till stånd 59

60 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING AVVIKELSER BG11 BS11: mariginella BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Avdelningens verksamhet har hittat ett optimalt sätt att jobba på under året. Den stora utmaningen är att personalen byts rätt ofta bland annat på grund av projektverksamheten. Att få arbeta med samma personal en längre tid vore viktigt för kontinuitetens skull. Avdelningens fokus har varit på näringslivsfrågor, marknadsföring, kommunikation och projektverksamhet. Särskilt inom projektet Kimitoön självförsörjande på energi har frågan om vindkraft tagit stora steg framåt i samarbete med Avdelningen för miljö och teknik. Avdelningen hjälper de övriga avdelningarna med projektplaner, marknadsföring och med att lära ut kommunikation. Strategins förankring bland personalen har varit aktuell under hösten och fortgår år I slutet av året hade kommunen via avdelningen fyra huvudprojekt som alla är väl igenomtänkta och som gagnar kommunen. Under 2011 genomfördes en process att ta fram varumärket Kimitoön. Den resulterade i att man enades om att kommunen ska sträva till att bli en alltmer barnvänlig kommun. Kimitoöns åldersstruktur är rätt åldersstigen och man vill gärna få nya inflyttare i barnfamiljer genom att bli kända på att genuint värna om barnens bästa. Detta arbete fortgår flera år framöver och ska förhoppningsvis locka till ännu mera inflyttning på sikt. Antalet mikroföretag har ökat med hela 46 under året. Seminarier och informationstillfällen för företagarna har ordnats under året. Den största satsningen var ett Näringslivsforum med bl.a. Christoffer Taxell som talare. Seminariet samlade över 120 åhörare. Näringslivsforumet ska bli ett årligen återkommande evenemang. Via projektet Kimitoön på kartan håller kommunens grafiska manual på att förnyas och hela kommunens visuella utformning blir sålunda mera enhetlig. Arbetet påbörjades hösten 2011 och färdigställs år Tanken är att Kimitoöns genomslagskraft blir bättre tack vare detta. Utseendet på webben, i annonseringar, broschyrer, visitkort, turismmaterial m.m. kommer att se liknande ut. Kommunens värderingar: öppenhet, aktivitet och förnyelse samt strävan efter barnvänligheten genomsyrar den nya visuella linjen. 60

61 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen Avdelningen har till en del samarbetat med Väståbolands stad gällande vissa projekt, turismen och KOKOprogrammet. Men samtidigt har vi alltmer frigjort oss från det gamla sättet att sköta saker och ting som rådde under Region Åbolands tid. Eventuella kommande kommunsammanslagningar gör att omevaluering igen måste ske på denna punkt. Detta gäller till exempel skötande av företagsregister och dylikt. Kimitoöns kommun och Väståbolands stad utgör en gemensam subregion inom Egentliga Finland. Gemensam bevakning av de regionala frågorna har under 2011 skötts av Kimitoön. 61

62 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgårdsområdena samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl vad gäller befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kommun har därtill en gemensam utskärsdelegation med Väståboland FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället måste förutsättningar för nya näringar i skärgården skapas. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningen och turistströmmarna utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, i avsikt att trygga att skärgården fortsättningsvis har en livskraftig fast befolkning. EKONOMIPLAN I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under planperioden. De viktigaste satsningar sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet och arbetsplatserna, grundandet av vattenandelslag för avlopps- och vattenförsörjning i de större skärgårdsbyarna, markplanering och bostadsbyggande samt satsningar på natur och miljö BINDANDE MÅL 2011 Mål Skärgårdsprogrammet för Kimitoön färdigställs. Eftersträvad nivå / uppföljning Skärgårdsprogrammet tillämpas i praktiken. I programmet strävar man att stöda och verka för följande: - Att utveckla tätare och mera ändamålsenliga förbindelsebåtsturer - En tredje isgående förbindelsebåt i framtiden är ett önskemål. - Stöda att vattenandelslag grundas i de större byarna och att reningsverk byggs. - Stöda att hyresbostäder byggs i Rosala. - Stöda och undersöka möjligheten att få fiberoptik till skärgården i samråd med olika operatörer Uppföljning Skärgårdprogrammet godkändes i början av år 2011 Förbindelsebåtturerna fungerar tillfredsställande Offertrunda pågår för nya förbindelsebåtar Några vattenandelslag har inte grundats Planeringen av radhusprojekt i Rosala är påbörjat Fiberoptik till Vänö är aktuellt 62

63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal sammanträden Nettokostnad(kostn/sammanträde) PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Årsverken Totalt SKÄRGÅRDSNÄMNDEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader för bidrag för utplantering av fiskyngel Minskade kostnader personalkostnader p.g.a. färre möten 812 Det minskade antalet möten under året berodde på att ordförande byttes ut under året ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Nämndens ordförande byttes under våren varför ett par sammanträden föll bort. Den gemensamma Utskärsdelegationen för Åboland innebar i viss mån behov att större antal möten. 63

64 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Turismen sköts av marknadsförings- och turismteamet i Villa Lande. Teamet handhar bl.a. utveckling och koordinering av hela öns turism i samarbete med lokala företagare och andra lokala och utomstående aktörer. Teamet hand har också kontakter till olika aktörer inom branschen och även andra samarbetspartners, kundservice i turistinfo och servicerådgivningspunkterna, utveckling och upprätthållande av turismens webbsidor, anskaffning av broschyrer och annat turistiskt material, deltagande i mässor, bokningar av Villa Landes konferensutrymmen samt Luckans verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Turismen anses nationellt vara en starkt växande näring som strävar till att höja nationalekonomin med ca 2 % år Turismen blir även allt mer internationell i och med Finlands nationella satsningar. Krav på turismservicens kvalitet och innehåll samt tillgänglighet ökar hela tiden och det satsas hårt i olika delar i Finland genom att bygga nytt, utveckla nätservice samt via olika händelser. Turismen riktar sig allt mer till upplevelser och färdiga paket som är lätt tillgängliga för kunden. EKONOMIPLAN Nu när Region Åboland inte mera sköter Kimitoöns turism står vi inför en ny situation och ska välja riktningen och våra samarbetspartners. Vi är en relativt liten aktör inom branschen och ekonomin ställer vissa begränsningar för samarbete med större aktörer. Under planperioden kartläggs Kimitoöns kapacitet och vilja inom turism en som underlag till vidare åtgärder. Nya sätt att samarbeta på ön och med utomstående aktörer diskuteras. Vi har en viss kundkrets som är ganska stabil men även vi måste förnya oss för att hänga med i utvecklingen. Vi är relativt okända och nationellt/internationellt sett är vi en del av skärgården. Kommunens marknadsföringssatsningar stöder även turismens utveckling. 64

65 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Turistföretagens utvecklingsbehov kartläggs Skapas en diskussionsgrupp Utveckling av nättjänster Ökat samarbete och synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Ett utvecklingsprojekt för att utveckla turistföretagens samarbete startas vid behov Uppföljning per I februari startade Kimitoön på kartan projektet, som fortsätter in på 2012 (kommunens grafiska utseende förnyas samt att marknadsförings- och turismmaterial produceras). Projektet Rörliga Bilder från Kimitoön producerade 15 reklamfilmer tillsammans med turistföretag samt 6 olika reklamfilmer för kommunen. Gruppen träffas fyra gånger per år En benchmarkingresa per år Uppföljning per Diskussionsgruppen ersattes med turistföretagarträffar. Två träffar ordnades. Avdelningens benchmarking resa till Raseborg förverkligades. Under besöket bekantade man sig med stadens marknadsförings- och turismverksamhet. Beslut om sidornas framtid Väljs vissa kanaler där Kimitoön syns i framtiden Uppföljning per flyttades under hösten till De publiceras 2012 på tre språk (svenska, finska och engelska). Kimitoöns kommun öppnade en egen Facebook-sida. Deltas i 1-3 mässor Samarbete med valda aktörer utvecklas Deltas i olika seminarier, möten, etc. Uppföljning per Kommunen deltog i Resa 2011 samt i Båt 2011 mässorna i Helsingfors. Ökat amarbete med Turku Touring samt CTF, Centralen för turismfrämjande. Har deltagit aktivt i Scandinavian Island-projektet (Cross Border seminariet), i landsbygdens turismföretagares Porukka- grupp träffar samt i Turku Tourings skolnings- och övriga tillfällen. 65

66 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 Antal besökare på webbsidor Antal artiklar i branschtidningar Turistmässor Antal deltagare på turistföretagarträffar BS11 Mätare Turismens kostnad/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS09 BS10 BG11 ÄND BG11 BS11 Turismutvecklare 1 0, Turistsekreterare Marknadsföringschef 0 0, Totalt TURISMEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Köp av tjänster minskade Visitkimitoon.fi sidor förnyades inte under Django - Lay-outen för broschyren gjordes internt Material, varor och tillbehör minskades Antal av reklammaterial minskades 66

67 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Kommunens marknadsförings- och turismchef var under hösten tjänsteledig i fyra månaders tid, under denna tid anställdes en marknadsförings- och turismkoordinator. I september återvände kommunens marknadsförare från sin moderskapsledighet. Mer synlighet under året fick vi via projektet Rörliga bilder från Kimitoön, vilket var ett lyckat samarbetsprojekt mellan kommunen och turismföretagare. Via projektet fick Kimitoön synlighet i form av tv-reklamer på MTV3- kanalen. Det ökade samarbetet med turistföretagarna, bl.a. på mässor, har fört med sig ett ökat samarbete företagarna emellan. Samarbetet är synligt t.ex. i gemensamma paketresor. I framtiden strävar vi till, att satsa mer, på att få företagen att hitta synergin genom samarbete. 67

68 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Landsbygdsenheten ansvarar för landsbygdsförvaltningen. Till landsbygdsnämndens uppgifter hör bl.a. att sköta kommunens egen åker och skogsbruksmark samt byautvecklingsfrågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Administrationen för avbytarservicen överförs till Salo stad från och med Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna förpliktar kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Samarbetsområdet ska inleda sin verksamhet senast EKONOMIPLAN Landsbygdsenheten förbereder sig för reformen inom landsbygdsförvaltningen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Möte för byalagen ordnas Utbetalning av stöd sker enligt given tidtabell. Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett möte. Uppföljning I samarbete med Egentliga Finlands byar ordnades ett närdemokrati - seminarium. Följs upp vid årets slut. Uppföljning Utbetalningarna skedde enligt given tidtabell. NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal gårdar Antal jordbruksstödansökningar PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Landsbygdssekreterare

69 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef LANDSBYGDSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: Minskad inkomst, inkomster från arrende och skogsförsäljning Minskad utgift, pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter Minskad utgift, utgifter för skogsskötsel Sammanlagt BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom jordbruksstödförvaltningen skedde inga större förändringar under året. Andelen elektroniska stödansökningar uppgick till 63,5 % (46% år 2010). Totalt utbetalades 6,5 miljoner euro jordbruksstöd. 69

70 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Marknadsföringen sköts av marknadsförings- och turismteamet (tre personer) och fokuserar på hela öns marknadsföring. Teamet ansvarar bl.a. för koordinering av hela öns marknadsföring i samarbete med öns företagare och andra aktörer samt samarbetspartner utanför ön. Aktiv kontakt till olika aktörer, producering av marknadsföringsmaterial, utveckling och uppdatering av utvecklingsavdelningens hemsidor, mässdeltaganden, PR, publicering av kommunens tidning två gånger per år och koordinering av olika händelser och tillställningar. Teamet fungerar i Villa Lande och sköter bokningar av kommunens mötesutrymmen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunerna tävlar allt hårdare om invånare och besökare. Även utländska besökare och invånare ökar. Kundernas beteende håller på att ändra. Det räcker inte mera att man har en produkt som man bjuder till kunden det gäller att erbjuda kunden upplevelser och individuell, högklassig service. Marknadsföringsåtgärder ska vara i linje med utbudet och basera på fakta. Positiv image är a och o för att vara med i dagens hård konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. De bästa marknadsförarna är våra egna invånare och nöjda kunder som berättar positiv budskap vidare. EKONOMIPLAN Kimitoön satsar på ett treårigt marknadsföringsprojekt för att sätta Kimitoön på kartan. Ifall projektanslag inte beviljas genomförs bränding i en mindre skala. Första året görs grundarbetet för att öka allmän synlighet och två följande år väljs ett visst tema för att nå målgrupper bättre. Kommunen bjuder hit olika målgrupper och syns även via sponsorering. Det ordnas regelbundet företagarträffar och benchmarkingresor både på ön och utanför ön för att kunna effektivt samarbeta med öns företagare och utveckla ön. 70

71 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Kimitoön brändas Synlighet ökar Samarbete med företagare ökar Eftersträvad nivå / uppföljning Grundarbete med bränding färdigt i juni Uppföljning per Grundarbetet kring brändingen gjordes på våren. Som tema valdes Barnens Ö, vilket innebär att kommunen strävar till att bli mer barnvänlig i framtiden. En Barnens Ö arbetsgrupp bildades. Deltas på 1-2 mässor Ges ut två tidningar, i maj och december Uppföljning per Kommunen deltog i Bygga och Inreda - mässan i Åbo samt i Oma Mökki - mässan i Helsingfors Två tidningar gavs ut, i maj och december. Bjuds in 2-3 olika målgrupper Minst två företagarträffar årligen Benchmarking för företagare på och utanför ön Mässdeltagandet i samarbete med öns företagare Uppföljning per Tre målgrupper bjöds in, Turku Touring, CTF - Centralen för turismfrämjande och Fin Deluxe Reisen. Valitut Palat och Matkailu kotimaassa tidningarna besökte oss. Två företagarträffar arrangerades. På Bygga och Inreda - mässan deltog fyra av öns företag. NYCKELTAL Prestationer BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 BS11 Besökare på utv. webb-sidor Antal artiklar i olika tidningar Deltagare på företagsträffar Antal inbjudna gäster Deltagande i mässor Mätare BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 BS Nettokostnad marknadsföring/invånare

72 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef MARKNADSFÖRING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Köp av tjänster Tidningsannonser och reklammaterial minskades Material, varor och tillbehör Kommunens reklamgåvor ökades ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Kommunens marknadsförings- och turismchef var under hösten tjänsteledig i fyra månaders tid, under denna tid anställdes en marknadsförings- och turismkoordinator. I september återvände kommunens marknadsförare från sin moderskapsledighet. Detta förorsakade att lönekostnaderna översteg det budgeterade beloppet. De planerade marknadsföringsåtgärderna förverkligades över förväntningarna. Budskapet från brändingprocessen, om att bli en mer barnvänlig kommun, presenterades för de olika avdelningarna i kommunen. En teckningstävling arrangerades för skolorna. Eleverna fick rita sina förslag på kommunens maskot. Arbetet kring förnyandet av kommunens grafiska utseende inleddes via ett projekt. Detta arbete fortsätter in på Genom att förnya det grafiska utseendet efterstävar vi bättre synlighet för kommunen. Vi vill också på ett positivt sätt skilja oss från mängden. Detta är något som är viktigt för oss idag och i framtiden. 72

73 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av ett näringslivsteam sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även integrerad del av näringslivsverksamheten. Näringslivsverksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom att skapa allmänna fysiska förutsättningar för näringsverksamhet, dvsfysisk planering, företagstomter och verksamhetsutrymmen, samt på företagsrådgivningen, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet och skapande av företagarnätverk, med målsättningen att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i kommunens näringsstruktur har minskat i betydelse och denna utveckling fortsätter. Det samma gäller de traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna. I stället får servicebranschen, speciellt inom turismen och handeln allt större betydelse. En växande sektor med stor utvecklingspotential på ön är service inom båt- och stugbranschen. EKONOMIPLAN Kimitoön satsar på flera olika projekt inom näringslivet, såväl sådana projekt som är av mera allmän karaktär som mycket specialiserade projekt. Kommunen upprätthåller beredskap att med mycket kort varsel starta nya projekt för att främja näringslivet genast då behov uppstår BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå/uppföljning Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen Nya företag grundas Nettoökning minst 21 Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymmen med kort varsel Uppföljning Företagarträffar i olika former har ordnats flera än än tio. Antalet nygrundade företag uppgår till 46 Lämpliga företagarutrymmen är inte alltid möjligt att erbjuda 73

74 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal företag Nygrundade företag Nettoökning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Årsverken 0 0,2 0,2 0 0,2 NÄRINGSLIV BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Verksamhetsintäkter, försäljning av VD-tjänster till dotterbolag, för högt budgeterat Personalkostnader, periodiserade löner och sjukförs.ersättn Köp av tjänster, tryckning o annonsering, utbildning, reseersättningar mm Övriga verksamhetskostnader, interna hyror ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Näringslivsverksamheten bedrivs inom utvecklingsavdelningen i samråd med näringslivsteamet. Men även inom Dragsfjärds Industri Ab. Ett nytt tillskott är Faxell 2.0 Oy Ab som grundades med avsikt att främja utvecklingen i Dalsbruk. Nya företag, de flesta i mikroklassen har grundats i livlig takt. Etablering av större företag med klart synlig betydelse för arbetsplatsernas antal, kommer att kräva såväl företagsområden som verksamhetsutrymmen i nära framtid. 74

75 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kimitoöns kommun har sedan januari 2009 arbetat med att överföra projekt från Region Åboland till kommunen. Många av dem har avslutats eller är på väg att avslutas. Antalen projekt kommunen är med i har kartlagts och betalningsandelarna likaså. Det kan konstateras att antalen projekt är för många för att hanteras ändamålsenligt. Kimitoöns kommun ser dock möjligheter att genom projekt även framöver kunna utveckla olika delar av kommunen, men det är inget självändamål att handha alltför många olika projekt. Linjen är att framöver och fortsättningsvis gå in för endast sådana projekthelheter som gagnar kommunen, dess utveckling, invånare på ett eller annat sätt. Vi går mycket med försiktighet och eftertanke in för endast ett fåtal väl igenomtänkta nya projekt. De nya projekt som tas in är åtgärder som har med kommunens strategi och program att göra. I anslagen för projektenheten ingår förutöver kommunandelarna för de egna huvudprojekten, kommunandelarna för de över 40 projekt Kimitoön är med som delpart i alltsedan Region Åbolands tid. Därutöver ingår också anslagen för medlemsavgifterna till Leader föreningen i samma båt och Region, Åboland r.f. Via KÖLI-projektet uppgörs ett datoriserat projekthanteringsprogram som ska underlätta hanteringen av projekten i kommunen framöver. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Strukturperioden avslutas En ny strukturperiod påbörjas efter. EKONOMIPLAN Kimitoöns kommun minskar antalet projekt man medverkar i, men går inför att anhålla om projektmedel för ett fåtal projekt som gagnar kommunen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Minskning av antalen projekt Projekthanteringsprogram Eftersträvad nivå / uppföljning Antalet projekt man medverkar i minskas med minst 10. Uppföljning Antalet projekt som avslutats under året överstiger 10 i antal. Projekthanteringsprogram blir klar under våren Uppföljning Ett projekthanteringsprogram ansågs vara oändamålsenligt och potentiellt dyrt att upprätthålla. Det minskade antalet projekt kan administreras som vanligt. Projektledarna stöds Handbok i projekthantering görs under våren 2011 Uppföljning En handbok i projekthantering finns att tillgå. Vidare har en projektkoordinator anställts inom KOMIprojektet som stöd för projektledarna. 75

76 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef Prestationer BS09 BG10 BG11 BS11 EP12 EP13 Antal behandlade projektplaner Mätare BS09 BG10 BG11 BS 11 EP12 EP13 Egna huvudprojekt Antal projekt avdelningen medverkar i Externa medel euro/invånare, huvudprojekt PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 2009 BG 2010 BG 2011 BS 2011 EP 2012 EP 2013 Projektledare 5 5 5,2 3 5,1 5 PROJEKTVERKSAMHET BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Personalens bruttokostnader ,11 - KOMI och KÖLI-projekten Sakkunnigtjänster ,71 - Flera projektledaranställningar omformades till köptjänster Övriga tjänster ,46 Interna hyror ,27 76

77 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom projektverksamheten är personalvariationen stor till följd av anställningarnas karaktär. Vid årets slut var antalet projektanställda fyra. Den nya strukturreformsperioden innebär ett osäkerhetsmoment för projektverksamhetens kontinuitet. Det troliga är att verksamheten kommer att sakta av för att sedan öka då riktlinjerna för den nya perioden presenterats. Projekten har hållit sig väl inom sina ekonomiska ramar. Ett nytt projekt initierades under senare halvan av året till följd av möjligheten att ta del av landskapsförbundets tilldelade ÄRM-pengar. Möjligheten konkretiserades genom KOMI-projektet inom vilket kommunens kommunikatör och projektkoordinator har anställts. Projektet belastar avdelningens resultat mer än de övriga projekten eftersom det inte upptogs i budgeten för Projektverksamhetens slutliga kostnader är avsevärt mindre än bruttokostnaderna. Under 2011 var de aktiva projektens genomsnittliga stödnivå 73,38 procent. 77

78 BILDNINGSAVDELNINGEN 15.3 Bildningsavdelningen BIldningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet Vuxeninstitut Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 3% 4% 12% 20% 0% 60% Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 5% 5% 2% 2% 2% 19% Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet 66% Vuxeninstituts enhet Biblioteksenhet Fritidsenhet 78

79 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,57 % Avgiftsintäkter ,68 % Understöd och bidrag ,11 % Hyresintäkter ,60 % Övriga verksamhetsintäkter ,46 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,81 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,86 % Övriga lönebikostnader ,17 % Lönebikostnader ,93 % Personalkostnader ,83 % Köp av tjänster ,20 % Material, förnödenheter och varor ,53 % Understöd ,28 % Hyreskostnader ,36 % Övriga verksamhetskostnader ,37 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,65 % VERKSAMHETSBIDRAG ,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,10 % 79

80 2011 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,65 % VERKSAMHETSBIDRAG ,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,10 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,87 % VERKSAMHETSBIDRAG ,52 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,03 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,71 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,97 % VERKSAMHETSBIDRAG ,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,41 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,92 % VERKSAMHETSBIDRAG ,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,32 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,97 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,41 % VERKSAMHETSBIDRAG ,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,44 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,06 % VERKSAMHETSBIDRAG ,57 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,10 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,57 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,59 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,55 % VERKSAMHETSBIDRAG ,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,84 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,11 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,62 % VERKSAMHETSBIDRAG ,91 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,65 % 80

81 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildningskansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal, förutom bildningschefen, bildningssektorns förvaltningschef och byråsekreteraren även kultursekreteraren och vuxeninstitutets, barnomsorgens samt fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 13 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyas under perioden Inom den fria bildningen uppmanas från statligt håll att man söker större samarbetsområden. EKONOMIPLAN Under budgetåret kommer bildningsavdelningen att starta en processbaserad verksamhetsutveckling för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Starta processbaserad verksamhetsutveckling genom kartläggning Satsning på personalens välmående Eftersträvad nivå / uppföljning Ta i bruk någon av de kartlagda processerna. Uppföljning processen är igång och steg ett är taget. Ett välmåendeprogram enligt personalstrategin för bildningskansliet. Uppföljning De anställda har getts möjlighet att delta i välmåendeprogram som ordnats, bildningskansli har under året haft ett eget tillfälle. 81

82 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Antal möten BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Bildningsnämnden Svenska skolsektionen , Finska skolsektionen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Bildningschef Bildningens förvaltningschef 0,4 0,6 0,6 0,6 Byråsekreterare Totalt 2,4 2,6 2,6 2,6 BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Högre personalkostnader, pensionskostnader, än budgeterat Köpta tjänster, post och tele, försäkringar, skolning mm Skillnad mellan budget och bokslut ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Personalen på avdelningen blir mer och mer ett sammansvetsat team och vi har alla förutsättningar att öka kvaliteten och effektiviteten genom ett tätt samarbete mellan enheterna. Ekonomiskt var det inga större överraskningar, personalkostnaderna ökade en aning främst p.g.a. pensionsutgifter. 82

83 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen befrämjar i samarbete med familjen barnets personliga utveckling. Barnomsorg tillhandahålls i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvården i Dragsfjärd, Västanfjärd, Kimito och i Rosala / Hitis. De yngsta barnen sköts i familje- och gruppfamiljedaghemmen medan 3 5-åringar tas emot i daghemmen. Pjånkis daghem har en småbarnsavdelning för barn mellan 1 3 år. Till barnomsorgen hör också lagstadgat stöd för hemvård och privat vård av barn. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. I Kimitoöns barnomsorg finns under år 2011 ca. 260 barn. Hemvårdsstöd utbetalas för ca euro. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer. Invandring från Estland gör att de barnen behöver stöd och hjälp i finska språket. Kö av barn till dagvården finns i Kimito, lediga dagvårdsplatser i Västanfjärd,Dragsfjärd och Dalsbruk. EKONOMIPLAN Längre öppethållandetider i de olika enheterna Utveckla metoder av språkinlärning för barn med annat modersmål. Hitta nya gruppsammansättningar av barn i den befintliga dagvården i Kimito. Alla barn på kan erbjudas plats i befintlig dagvård men det innebär att platsen kan erbjudas på hela Kimitoön. 83

84 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Plan utarbetas över hur barnomsorgen Planen klar ska se ut i Kimito Uppföljning Olika konstelationer av grupper har bildats och arbetet är i planeringstadiet än. Planeringen går vidare om vad barnbyn skall erbjuda barnen. Alla gruppfamiljedaghem och daghem blir Grön Flagg-daghem Samtliga daghem / gruppisar sorterar sitt avfall. En utbilningskväll för personalen under VT Arbeta med temat miljö med barnen. Uppföljning Utbildning för personalen genomfördes ej Daghemmen och gruppisarna har sorterat sitt avfall förutom Pjånkis, där flytten till Amosparken har påverkat. Miljöarbetet har pågått hela året bland daghemmen och gruppfamiljedaghemmen. 84

85 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt : Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården Personal totalt: Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården Hemvårdsstödet ca. kostnad / familj 63 familjer 3989 Barn i andra kommuner ca./ kostnad per barn 7788 PERSONALBUDGET BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Antal årsverken Barnomsorgschef Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnträdgårdslärare Specialbarnträdgårdslärare 0,25 0,25 0,25 0,25 finsk Barnskötare / närvårdare 18,5 17,5 17,5 15 Familjedagvårdare gruppis 14, Familjedagvårdare hemmet Byråsekreterare 1,75 1,75 1,75 1,75 85

86 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHETENS KOSTNADER, BARNANTAL OCH MÄTETAL PER STÄLLE BARNOMSORGEN Kostnader Barnantal medeltal Personalantal Kostnad / barn VT / HT medeltal VT /HT Familjedagvården GRUPPFAMILJEDAGVÅRDEN Bullerbyn Karusellen Kottebo Lill-Saga , DAGHEM Pjånkis , Hulta daghem , Furubo daghem , Sofis daghem , FÖRSKOLA Pjånkis sv / fi , Hulta sv /fi , Furubo Sofia ,75 12,387 Hitis-Rosala , MORGON OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Kostnader Barnantal medeltal Personalantal Kostnad / barn VT / HT medeltal VT /HT Kimito eftis , Dalsbruks eftis , Västanfjärds eftis ,

87 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: *Verksamhetens intäkter - dagvårdsavgifter * Löner och arvoden visstidsanställda - pensionskostnader, personalbikostnader *Köp av tjänster familjedagvårdares kostnadsersättning - utbildning, kulturtjänster - intern mattjänst *Köp av tjänster material, förnödenheter och varor *Understöd och sammanslutningar hemvårdsstöd *Avskrivna fordringar dagvårdsavgifter totalt BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Ekonomiskt har barnomsorgen inte klarat av att följa budgeten. Kostnader som ökat från det budgeterade anslagen är vikariekostnader, både semestervikarier och sjukvikarier. För barn med specialbehov har man varit tvungen att anställa tillfällig arbetskraft. Övrigt som har påverkat bokslutet negativt är avskrivna fordringar på dagvårdsavgifter, periodiserade löner och pensioner. 87

88 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef I Pjånkis daghem/förskola upptäcktes dålig inneluft i början av året och mätningar av luftkvaliteten resulterade i att daghemmet behövde nya utrymmen. Eftersom barnbyn ännu var under utredning behövdes tillfälliga utrymmen och beslutet blev att hyra modulhus. Tack vare en förstahjälpåtgärd på utsidan och luftrenare inne gick hösten i Pjånkis bra. Modulhusen kom i december och Pjånkis kunde flytta in i de nya utrymmena Framtidsutsikterna för barnomsorgen ser ljusa ut trots problem med utrymmen och överskridningen på euro år När barnbyn blir färdig finns möjligheter för att utveckla den redan goda kvaliteten på barnomsorgen samtidigt som kostnadsökningen kan stanna upp till följd av synergier som kommer när flera enheter är under samma tak. 88

89 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp fysiskt, psykiskt och socialt. Lagstiftningen inom den grundläggande utbildningen förnyas för att i ett tidigare skede kunna ge intensifierat stöd åt barn med särskilda behov. Det intensifierade stödet tas i bruk från årsskiftet Timfördelningen och läroplansgrunderna förnyas som bäst och nu planeras att de tas i bruk hösten EKONOMIPLAN Specialundervisningens arbetsmodeller utvecklas och man skapar smågruppslösningar för enskilda elevers behov i olika ämneshelheter. Skolorna arbetar med att hitta nya arbetssätt och få vardagen att löpa i den nya skolstrukturen. 89

90 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Starta processbaserad verksamhetsutveckling Ta i bruk någon av de kartlagda processerna genom kartläggning Uppföljning Flera av våra skolor använder sig av processbaserad verksamhetsutveckling. Samarbete över språkgränserna Utökat samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga skolorna Uppföljning Nytt samarbete mellan Amosparken och Keskuskoulu Modersmålsinriktad svenska och finska in i Utreds möjlighet under våren 2011 läroplanen för samtliga skolor Uppföljning Antalet elever med behov av ämnet är få elevgrupper på två till fem per årskurs Satsning på personalensvälmående En årlig utbildningsplan för personalen skapas Satsning på över 55-åriga lärare Uppföljning Utbildningsprogram för välmånde har ordnats Utvärderingsverksamheten sätts i system Ett rullande utvärderingssystem görs upp En utvärdering genomförs Uppföljning Utvärdeingssystemet är fortsättningsvis under planering Alla skolor blir Grön Flagg-skolor Samtligaskolor sorterar sitt avfall En miljötemadag ordnas under våren 90

91 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Elever totalt medeltal/kalenderår Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola ,5 134 Dalsbruk skola ,5 236 Hitis-Rosala skola ,5 10 Västanfjärd skola ,5 51 Kimitonejdens skola Svenska elever totalt Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Kemiönsaaren keskuskoulu ,5 119,5 Taalintehtaan koulu ,5 34,5 Finska elever totalt Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Individualiserad smågrup Integrerad i allmänundervisning Special.undv. ändrad Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 09 BS 10 BG 11 BS Antal skjutselever BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Svenskspråkiga finskspråkiga Timresurs lå 9-10 lå lå 11-1 Svenskspråkig undervisning 1391, Finskspråkig undervisning

92 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef KOSTNADER PER ELEV BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Svenskspråkigundervisning Amosparkens skola Dalsbruk skola Hitis-Rosala skola Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Specialundervisning Finskspråkig undervisning Kemiönsaaren keskuskoulu Taalintehtaan koulu Specialundervisning * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS KOSTNAD PER SKJUTSELEV

93 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg / Förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svenskspråkig förskola erbjuds i Kimito, Västanjärd, Dragsfjärd, Dalsbruk och Hitis-Rosala och finskspråkig erbjuds i Kimito och Dalsbruk. Förskolebarn som har 3 km eller längre har rätt till skolskjuts. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskolor finns under 2011 ca. 65 barn. Invandring från Estland gör att fler behöver stöd och hjälp i finska språket. EKONOMIPLAN Invandring från Estland gör att barnen behöver stöd och hjälp i finska språket. BINDANDE MÅL 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Plan utarbetas hur förskolan Förskolan från Pjånkis flyttar till Barnbyn. skall se ut i Kimito Uppföljning Olika konstellationer av grupper har bildats och arbetet är i planeringsstadiet. Alla förskolor blir Grön Flagg Utbildning för personalen under 2012 Sorterar sitt avfall Arbeta med temat miljö med barnen Uppföljning Utbildningen för personalen genomfördes ej. Samtliga förskolor sorterar sitt avfall. Miljöarbetet har man arbetat med i samtliga förskolor. 93

94 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg / Förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt : Personal totalt: Mätare Netto kostnad / barn PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnträdgårdslärare i förskolan 4,5 4,5 Specialbarnträdgårdslärare 0,75 0,75 Barnskötare / närvårdare 0,75 0,75 Skolgångsbiträde 2,25 2,25 94

95 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg/ Eftis Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon - och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. Eftis erbjuds för skolbarn vars föräldrar arbetar eller studerar mellan kl Eftis erbjuds i Kimito, Västanfjärd, Dragsfjärd t.o.m och i Dalsbruk. Samtliga eftisar har en ansvarig anställd. Därtill finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag.i Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns ca 86 barn år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kimito eftis har runt 40 barn år 2011 och År 2013 har en liten minskning. EKONOMIPLAN I samråd med Amosparkens skola diskutera skolans utrymmen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning Plan utarbetas över hur eftis skall se ut i Kimito Alla eftisar blir Grön Flagg Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för personalen Uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Planen klar Uppföljning Plan för morgon- och eftermiddagsvård i Kimitoöns Kommun har utarbetats av en arbetsgrupp en personal från varje Eftis. Planen klar. Samtliga eftisar sorterar sitt avfall En utbildningskväll för personalen under VT Arbeta med temat miljö med barnen. Uppföljning Samtliga eftisar sorterar sitt avfall. Utbildning för personalen genomfördes inte. Miljöarbetet pågår i alla eftisar. 95

96 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg/ Eftis Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt: Personal totalt: Mätare Nettokostnad / barn PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Eftisledare 3,5 Skolgångsbiträde 1,5 96

97 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef ANDRA STADIETS UTBILDNING VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren, utvecklingen går framåt, det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. De yrkesinriktade skolorna blir populärare och större konkurrenter till de traditionella gymnasierna. EKONOMIPLAN Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter. Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Ett utökat samarbete med Axell Brusaby utarbetas. BINDANDE MÅL 2011 Mål Starta processbaserad verksamhetsutveckling Eftersträvad nivå / uppföljning Ta i bruk någon av de kartlagda processerna genom kartläggning Uppföljning Flera av våra skolor använder sig av processbaserad verksamhetsutveckling Satsning på personalensvälmående En årlig utbildningsplan för personalen skapas Satsning på på över 55-åriga lärae Uppföljning Utbildningsprogram för välmånde har ordnats Utvärderingsverksamheten sätts i system Ett rullande utvärderingssystem görs upp En utvärdering genomförs Uppföljning Utvärdeingssystemet är fortsättningsvis under planering En hästskötarlinje startar på försök Sträva till att få speciallinjer i gymnasiet permanenta Uppföljning from. hösten 2011 har Kimitoöns gymnasium 97

98 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Kimitoöns gymnasium Brusaby elever i KÖG Timresurs resurs/ elev 2,48 2,43 2,35 2,49 KOTSNADER PER ELEV * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS PERSONALBUDGET, grundskola och gymnasiet Antal årsverken Utbildning BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Rektor 12, Svenskspråkiga lärare 65, Finskspråkiga lärare 14, Skolgångsbiträde 14,75 16, ,4 Skolsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 Kurator, ped.handl/psyk 3 3 2,25 2,25 Summa 111,98 95,4 94,75 94,15 98

99 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef UTBILDNINGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade inkomster för att minska elevgruppstorleken Ökade inkomster för att förbättra stödet för elevens lärande Övriga icke budgeterade inkomster Personal kostnadsökning Köp av tjänster (störst posten är elever i andra kommuner) Minskade inköp Understöd och bidrag Övriga kostnader, största minskningen är interna hyror Skillnad mellan budget och bokslut ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Elevernas behov av fysiskt, psykiskt och socialt stöd och hjälp har ökat markant. Förändringen i läroplanen inom den grundläggande utbildningen innebar att man i ett tidigare skede ska kunna ge det stöd och den hjälp barnen behöver för att kunna genomföra sin skolgång så bra som möjligt. Förändringen ställer nya krav på lärarna och elevvårdspersonalen. Våra förskolor/skolor är i behov av att under kommande år strukturera upp nya arbetsmetoder för att uppnå de mål och krav som finns för att bibehålla en kvalitativ utbildning. Under 2011 har inflyttning av barn från Estland fortsatt och esternas andel av våra finska elever är nu ungefär 10 %. Ökningen har påverkat lönekostnaderna så att de har ökat mera i den finskspråkiga grundutbildningen än i den svenskspråkiga. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med Amosparkens skola, Västanfjärds skola, Dalsbruks skola och under vårterminen 2011 i Furubo. Verksamheten har förlöpt bra på alla sätt. 99

100 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Utmaningarna är många inför framtiden då vårt elevunderlag minskar och kraven på större enheter ökar från statligt håll. Under året som gick utvecklades hästskötarlinjen till en permanent gymnasielinje i samarbete med Axxell Brusaby. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var högre än budgeterat. Orsakerna är flera: - utfallet på löneförhöjningarna för lärarna i vår kommun blev högre än den allmänna löneförhöjningen - invandringen krävde mera resurser till de finskspråkiga skolorna - merarbete på grund av läroplansförändringen - större resursbehov av skolgångsbiträden till förskolorna Utbildningsenheten har många utmaningar i framtiden men kommunen klarar av dem med hjälp av flexibilitet, kreativitet och en sund ekonomisk planering. 100

101 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstitut ger kommuninvånarna möjligheter att genom kurser och föredrag i olika ämnen öka sina kunskaper och färdigheter (teoretiska och praktiska) samt att berika sin fritid. Grundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar) anordnas sedan år Fortbildningskurser och projekt med utomstående finansiering ordnas. Institutet har tagit i bruk studiesedlar, (Utbildningsstyrelsen), som kan användas för vissa kurser av arbetslösa, pensionärer och invandrare genom att kontakta kansliet. Institutet har gått med i följande projekt: EDU-vuxen Åboland, Utvecklingsprojekt med Väståbolands medborgarinstitut. Ett eget projekt för hållbar utveckling med finansiering av utbildningsstyrelsen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Arbetslösheten ökar och pensionärerna blir flera. Världen blir allt mer datoriserad och multikulturell. Institutet följer med utvecklingen lever med i tiden i en föränderligvärld. EKONOMIPLAN Institutet är i behov av nya utrymmen för hantverkskurser, där deltagarna kan lämna sina saker kvar till följande kurskväll, tex. möbelrenovering- och tapetsering samt utrymmen för vävsalar och motionsutrymmen. Kursverksamhet ordnas ca h/år. BINDANDE MÅL 2011 BINDANDE MÅL 2011 Mål Samarbete med fria bildningen i Åboland Personalens välmående och utbildning Utvärderingsverksamheten sätts i system Eftersträvad nivå / uppföljning Utreds under 2011 Fortbildning för timlärare Ett rullande utvärderingssystem uppgörs Utvärdering sker ämnesvis Uppföljning/nivå Utredningen om Fria bildningen i Åboland har påbörjats. Gemensam lärarfortbildning hölls i Väst-Åboland Utvärderingen har fortsatt 101

102 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Kursdeltagare Mätare Timmar/deltagare 4379\ \ \ \2547 Nettokostnad/deltagare Nettokostnad/timme PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Rektor Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,8 0,8 0,8 0,8 totalt 2,3 2,3 2,3 2,3 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade intäkter, annorlunda fakturering Ökade utgifter, köpta tjänster (löner) Resultat ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Budgeten har hållits inom ramen. Tillfällig personal sköter kurssekreterar- och byråsekreterararbetena. En omorganisering av Fria bildningen kommer att ske under de närmaste åren. 102

103 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (1078/1998). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. I kommunen finns 3 bibliotek (Dalsbruk, Kimito och Västanfjärd) och 2 filialer (Hitis och Kärra). FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. EKONOMIPLAN Fortsatt anpassning av verksamheten efter kommunsammanslagningen. Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och utreda om anskaffande av e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Väståbolands stad (Blankasamarbetet) BINDANDE MÅL 2011 Mål Byte av standard för bibliografiska data En effektivisering och specialisering av verksamheten Utveckla bibliotekens mediebestånd Stärka bilden av bibliotekets verksamhet Bibliotekets verksamhetsidé bygger på miljövänligt tänkande Eftersträvad nivå / uppföljning MARC21 tas i bruk 2011 Uppföljning MARC21 togs i bruk 2011 En genomgång av arbetsuppgifterna görs Uppföljning Genomgång av arbetsuppgifterna fortsätter Fortsatt arbete med en medieplan för biblioteken Uppföljning Medieplanen ej avslutad Genomföra projektet Blanka som brand tillsammans med Väståbolands stad Uppföljning Projektet Blanka som brand genomfördes 2011 Biblioteket marknadsförs som ett miljövänligt alternativ Uppföljning Har använts i marknadsföringen 103

104 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal bibliotek Öppettimmar Fysiska besök Total utlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar Fysiska besök Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Kärra bokstuga Total utlån Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Kärra bokstuga Låntagare Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Kärra bokstuga Mätare Fysiska besök/inv 7,1 6, ,9 Total utlån/inv 10,4 10,4 10,9 10,9 10,4 Låntagare/inv 40% 38% 39% 39% 40% Mediebestånd/inv 12,7 11,9 12,3 12,3 11,3 Anskaffningar/inv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 Omkostnad/inv 73,0 79,6 73,2 73,2 84,6 Kostnad för medieanskaffning/inv 10,5 11,2 10,3 10,3 10,3 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Bibliotekschef Bibliotekarie 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Biblioteksfunktionär 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 104

105 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef BIBLIOTEKSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade intäkter pga projektfinansiering Ökade personalkostnader pga pensionskostnader Ökade kostnader för transporttjänster och utbildningstjänster Minskade kostnader, biblioteksmaterial Ökade kostnader, hyror och kostnadsförda fordringar Sammanlagt ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. En genomgång av materialbeståndet har fortgått under hela året på alla bibliotek och med det avskrivningar eller flytt av material mellan biblioteken. Anskaffningar till biblioteken har även gjorts gemensamt. En uppdatering av biblioteksprogrammet gjordes i maj 2011 och samtliga bibliotek var stängda i 6 dagar. 105

106 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare samt en hallövervakare/städare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsanläggningar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Användning av tobak och alkohol sker i allt yngre åldrar. Den ökade alkoholanvändningen medför försämrad hälsa samt fara i trafiken. I värsta fall orsakar den marginalisering eller trafikolyckor. Fritidsenheten bildar tillsammans med övriga myndigheter ett nätverk där man genom ett ökat samarbete förebygger ungdomarnas rusmedelsbeteende. EKONOMIPLAN Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera kommunmästerskap samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 106

107 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Mera lek och rörelse för barn under skolåldern Rastverksamheten blir aktivare inom låg- och högstadiet. Befrämja hälsan genom motion för alla invånare i kommunen Marknadsföra kommunen för ungdomarna, så att de flyttar tillbaka efter avslutade studier. Miljömål (nyttomotion) Eftersträvad nivå / uppföljning Idrottsutrustning köps till daghem och gruppdaghem. Dagvårdarna får utbildning om motion och idrott. En motorisk observation för 3- åringar intas i verksamheten. En motorikgrupp för små barn bildas. Uppföljning per Idrottsutrustning och utbildning ok. Motorisk observation och motorikgrupp vintern Utbildning för att aktivera skolkompisarna arrangeras för intresserade elever i låg- och högstadiet. Utrustningen och redskapen förbättras på skolgårdarna. Uppföljning per Utbildningen flyttad framåt. Dalsbruks skolas gård och Västanfjärds skolas gård planerad 2011 och förverkligas Hälsomotionsstrategin uppdateras under året. Uppföljning per Hälsomotionsstrategin har inte uppdaterats men ett hälsofrämjande program har uppgorts inom kommunen. Inom kraft i åren programmet har nya verksamhetsformer för den äldre befolkningen planerats och delvis tagits i bruk. Arrangera olika temadagar för barn och ungdomar i åk 6, åk 8 samt åk 1 i gymnasiet och Brusaby. Uppföljning per Har förverkligats planenligt. Satsa mera på Egentliga Finlands cykelkampanj och uppmuntra invånarna att cykla eller gå till och från jobbet under kampanjtiden. Uppföljning per Anteckningarna ökade från 2010 med över 200. Sammanlagt 2179 anteckningar. 1 anteckning = 10 km cykling. 107

108 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef NYCKELTAL Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Banan Antal besökare netto Bokslut Nettokostnad/besök Slaggis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök Lammis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök Eknäs ungdomslägergård Övernattningsdygn Netto Bokslut Nettokostnad/ö.n.d Amosparken Antal användare: Netto Bokslut nettokostn/anv ,40 0,44 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare netto Bokslut nettokostnad/anv Dalsbruk idrottspark Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv Björkboda fotbollsplan Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv PERSONALBUDGET Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Årsverken Fritidschef Idrottsinstruktör Ungdomsledare Specialungdomsarbetare 1 1 Hallövervakare/städare Koordinator för ungdomsarbete 1 1 Förändringar:

109 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef FRITIDSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Intäkter: Deltagaravgifter mera än beräknat ca samt hyresinkomster/inträde från Brukshallen och Eknäs ungdomslägergård ca Utgifter! Personalkostnader: Sjukledigheter ca , planskötsel ca Köpta tjänster: kostnader för skötsel av uteområden (köpta tjänster + underhåll) ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året präglades av sjukledigheter, vilket gjorde det svårt att följa med budgeten. Sjukledigheterna inträffade dessutom på hösten, vilket har betytt att vi inte fått in i bokslutet FPA:s sjukdagpenning för alla sjukledigheter. Inom planskötseln var budgeten på samma nivå som 2010, då en sommarpraktikant skötte idrottsplanerna från april till september. Denna gång fanns det inte passliga praktikanter, vilket gjorde att lönen var en helt annan än Det blev även mera arbete i år på grund av den nya isplanen i Dalsbruk samt disc golf banan i Amosparken. Köpta tjänsterna för isplanerna var även dyrare än tidigare. På fotbollsplanerna gjordes platssådd och luftning. De sköttes dessutom bättre om än tidigare, vilket gjorde att även underhållskostnaderna var dyrare. Budgeten 2012 innehåller mera spelrum. Dessutom finns en planskötartjänst med i budgeten, vilket gör att personalkostnaderna kan hållas i styr i framtiden. Idrotts- och friluftssektorn kostade 57 och ungdomssektorn 29 per invånare. Landets medeltal är 90 inom idrottssektorn och 45 per invånare inom ungdomssektorn. 109

110 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kulturenheten verkar för att kulturfrågor integreras i övrig kommunal service och ses som en del av kommunens övriga utveckling. Enheten verkar för att invånarna skall kunna ta del av mångsidiga kulturtjänster samt själv ägna sig åt skapande verksamhet året om. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kulturens betydelse i samhället och insikten om att kultur främjar välbefinnandet ökar. Indragna skolor och höga fastighetskostnader är en utmaning som kräver nya lösningar, eftersom lämpliga lokaler är av grundläggande betydelse. Pressen på kommunens ekonomi är även en utmaning för kulturtjänsterna i kommunen. EKONOMIPLAN Strategiprogrammet för kultur tas i bruk. Speciellt fästes uppmärksamhet vid barnkulturfrågor och vid att förbättra förutsättningarna för kulturutövande. Bio Fix digitaliseras. Bio Ponys framtid utreds. BINDANDE MÅL 2011 Tavoite Kulturstrategiprogrammet färdigställs Satsningar på barnkultur Förbättras förutsättnignarna för kultur Kulturmiljöer tas till vara och utvecklas Kulturutbud främjas och utvecklas Eftersträvad nivå / uppföljning Godkänns av nämnd/styrelse/fullmäktige och tas i bruk Uppföljning Kulturstrategin godkänns i alla instanser och tillämpas Modeller för kultur i skolan utvecklas Ny barnkulturevenemang ordnas Uppföljning Under arbete. Förverkligas år 2012 Lokaler för kulturkartläggs och marknadsförs Uppföljning Villa Lande och Bio Pony har marknadsförts för kultur med gott resultat. Kartläggning av övriga lokaler har inletts Miljökonstverk och kulturmiljöer kartläggs och utvecklas Uppföljning Inventering av kulturmiljöer och fornminnen pågår inom ramen för samarbetsprojekt I samarbete ordnas kulturaktiviteter Bidrag för kultur till föreningar och grupper Uppföljning Utbudet av kulturevenemang har kraftigt ökat Bio Fix har digitaliserats och filmutbudet ökat Kulturbidrag har beviljats till föreningar och grupper 110

111 BILDNINGSAVADLENINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Evenemang egna/samarbete Evenemang egna/samarbete, besökare ca Antal filmvisningar Antal besökare på filmvisningar Mätare Nettokostnader per inv./kulturkansliet 6,42 6,96 7,16 7,16 10,04 Allm.kulturbidrag /inv. 7,33 6,96 7,16 7,16 6,83 Nettokostnad film/filmbesökare 1,29 1,86 1,96 1,96 1,72 PERSONALBUDGET Årsverken BS 09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 3 mån 1,0 KULTURENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Bidrag till Sagalund och Musikinstitutet Arkipelag, i budgeten felaktigt på Köp av tjänster, borde vara på Understöd och bidrag Verksamhetsintäkter, fondbidrag och biljettintäkter ökat I motsvarande utsträckning ökade kostnader för köp av tjänster Ökade personalkostnader pga bidragsfinansierad projektanställning Högre interna hyror, delvis pga ökad användning av Villa Lande

112 BILDNINGSAVADLENINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året har samarbetsprojektens antal och utbudet av kultur ökat kraftigt och utvecklingen förefaller fortsätta. Detta förutsätter allt större arbetsinsats, lokaler och utrustning för samt marknadsföring och information av evenemang. Därtill förutsätts en viss service för gästande artister och arrangörer. Tekniken i Villa Lande behöver ses över och teknik till Bio Pony införskaffas. Digitaliseringen av filmutrustning i Bio Fix var en lyckad satsning, men ställer också nya krav. Separat repertoar i Kimito och Dalsbruk/Rosala ökar kostnaderna. Projektet Kulturum Bio Pony inleddes i slutet av året och leder år 2012 till en åtgärdsplan för Bio Pony. Redan nu har projektet visat att Bio Pony behövs som lokal för mindre evenemang och möten. Lokalen motsvarar dock inte dagens behov och bör iståndsättas, samt viss utrustning skaffas. 112

113 OMSORGSAVDELNINGEN 15.4 Omsorgsavdelningen Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet Hälsovårdsenhet Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent 3% 3% 5% 0% Personalkostnader 39% Köpta tjänster 49% Material, förnödenheter och Understöd Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 1% 35% 14% 24% Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet 26% Hälsovårdsenhet Specialsjukvården 113

114 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,16 % Avgiftsintäkter ,01 % Understöd och bidrag ,77 % Hyresintäkter ,30 % Övriga verksamhetsintäkter ,99 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,47 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,64 % Övriga lönebikostnader ,28 % Lönebikostnader ,00 % Personalkostnader ,35 % Köp av tjänster ,60 % Material, förnödenheter och varor ,86 % Understöd ,73 % Hyreskostnader ,24 % Övriga verksamhetskostnader ,25 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,34 % VERKSAMHETSBIDRAG ,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,94 % 114

115 2011 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,34 % VERKSAMHETSBIDRAG ,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,94 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,26 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,10 % VERKSAMHETSBIDRAG ,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,81 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,82 % VERKSAMHETSBIDRAG ,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,32 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,70 % VERKSAMHETSBIDRAG ,73 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,81 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,31 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,88 % VERKSAMHETSBIDRAG ,04 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,11 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,21 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,78 % VERKSAMHETSBIDRAG ,78 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,78 % 115

116 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, öppenvård och boendeservice för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lagstiftningen inom hälsovården håller på att förnyas. Det är möjligt att den nya lagstiftningen har effekter på samarbetet mellan social- och hälsovård och invånarnas möjligheter att söka vård på en annan ort än deras hemkommun. Sannolikt berörs både primärhälsovården och specialsjukvården av ändringarna. Ändringar i Lagen om hemkommun och i socialvårdslagen kommer troligtvis att ske under år Ändringarna medför antagligen t.ex. att även anstaltsklienter kan byta hemkommun samt att klienterna kommer kunna anhålla om en vårdplats i vilken kommun som helst, d.v.s. i en annan kommun än dennes hemkommun. EKONOMIPLAN Kartläggningen och utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser fortsätter - Ett äldreomsorgsprogram utarbetas gemensamt av representanter för äldreomsorgen, hälsovården, omsorgens förvaltning och förtroendevalda - Den nya välfärdsplanen, Åbolands välfärdsplan, beaktas i arbetet med barn och unga - En vision och ett program utarbetas för omsorgsavdelningen. Programmet skall bygga på kommunens strategi Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården - En plan för hälsofrämjande utarbetas. 116

117 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Åbolands välfärdsplan godkänns Programmet för äldre utarbetas En vision och strategi för omsorgen utarbetas Alla omsorgens verksamhetsenheter strävar till att minska mängden avfall Eftersträvad nivå / uppföljning Välfärdplanen beaktas i arbetet med barn Uppföljning Välfärdsplanen har färdigställts men har inte godkänts Programmet godkänns av berörda organ Uppföljning Programmet har inte godkänts av berörda organ. Programmet skrivs med beaktande av hela omsorgens vision och strategi. Arbetet görs av de ledande tjänstemännen Uppföljning En utredning gällande omsorgens struktur och verksamhet har färdigställts. Denna kan delvis användas som grund för en strategi och vision för omsorgen. Samtliga verksamhetsenheter sorterar sitt avfall Samtliga verksamhetsenheter stävar till att minska mängden avfall Uppföljning Samtliga verksamhetsenheter sorterar sitt avfall och strävar till att minska mängden avfall såsom planerat NYCKELTAL BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Prestationer Omsorgsnämnden, sammanträden Äldrerådet, sammanträden PERSONALBUDGET BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal årsverken Omsorgschef Förvaltningschef Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Anstaltsbiträde 0, Lagerförvaltare Totalt 3,69 3,6 3,6 3,6 3,6 117

118 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Omsorgens förvaltning Centrallagret ca euro ca euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen samt ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sex medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. Var tredje vecka håller omsorgsavdelningens utvidgade ledningsgrupp sammanträde. Gruppen består förutom av omsorgsledningsgruppens medlemmar av ytterligare fyra medlemmar. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade omsorgsledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, kompetenscentret Oy Vasso ab, Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, med Väståboland (numera Pargas) gällande familjerådgivningsverksamheten och missbrukarvårdsverksamheten. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgen. Omsorgsnämnden har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca euro. Omsorgens förvaltning överskred de budgeterade nettokostnaderna med ca euro. Orsaken är att kostnaderna för utredningen gällande omsorgsavdelningens verksamhet och struktur och möjligheterna att utveckla denna har bokförts på detta kostnadsställe. Centrallagret har överskridit sin budget med ca euro. Totalt sett har omsorgens förvaltning överskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca 300 euro under år

119 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att omsorgsavdelningens utvecklig helt är beroende av i vilken riktning staten leder utvecklingen den närmaste tiden. I framtiden borde man i kommunen utföra flera undersökningar gällande enheternas verksamhet. Undersökningarna kan utföras t.ex. av studerande. Resultaten kan ligga som grund för det framtida utvecklingsarbetet i kommunen. Under år 2012 bör man bedöma huruvida omsorgen behöver ett eget centrallager eller om vårdförnödenheter kan distribueras till kommunen på något annat sätt. 119

120 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyning, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet tre dagar/vecka i Dalsbruk och håller enligt behov mottagning på Silverbacken i Lammala. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp, vilket man bland annat märker genom ett allt större tryck på barnskyddet. Detta medför att samarbetet med andra instanser som jobbar med barn och unga blir ännu viktigare, vilket också behandlas i Välfärdsplanen för barn och unga som färdigställs inom kort. Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger fort utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. Inom missbrukarvården träder avtalet gällande avbrytningsvård på A-kliniken i Salo i kraft från och med Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren EKONOMIPLAN Processerna inom socialenheten gås igenom och effektiveras med hjälp av det åboländska projektet Arbetsprocesser KomPro. I samband med detta görs personalens arbetsbeskrivningar. BINDANDE MÅL 2011 Mål Arbetsbeskrivningar Beskrivning av processer Eftersträvad nivå / uppföljning Personalen på socialenheten har arbetsbeskrivningar Uppföljning Alla på socialenheten har arbetsbeskrivningar per Processerna gällande barnskydd, barnatillsyning, utkomststöd och ändringsarbeten i bostaden är genomgångna och nedtecknade Uppföljning Barnskyddsprocessen och barnatillsyningsprocessen är nedtecknade. Utkomststödsprocessen är genomgången, men inte nedtecknad. Processen gällande ändringsarbeten i bostaden behandlas för tillfället med fastighetsenheten. 120

121 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer BS09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS11 Barnskyddsanmälningar Omhändertagna barn 31 december Färdtjänstresor /färdtjänstresa 21,70 18,06 21,50 21,50 14,67 Hushåll som erhåller utk.stöd /invånare 38,23 27,64 23,30 23,30 24,71 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG11 BS11 Socialchef ,94 Förmånshandläggare Socialarbetare Barnatillsyningsman ,8 Familjearbetare Socialhandledare 0,29 Totalt ,03 121

122 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: Barnskyddstjänster, köp av tjänster Mentalvårdstjänster, köp av tjänster Handikappades anstaltsvård Handikappades sysselsättning Färdtjänst Arbetsmarknadsstödet kommunandel BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Trycket på barnskyddet är stort, under slutet av året fördelades resurserna inom socialenheten tillfälligt så att en socialhandledare kunde börja arbeta 80%. Ökade personalresurser inom barnskyddet kommer att behövas även framöver för att kunna uppfylla barnskyddslagens krav, kunna erbjuda tillräcklig öppenvård och i mån av möjlighet undvika placeringar. Anstaltsvården för handikappade ska enligt statsrådets principbeslut 2010 avvecklas, vilket syns i minskade kostnader för anstaltsvården redan I praktiken betyder detta ökade kostnader för boende och sysselsättning inom handikappvården. Antalet färdtjänstresor har ökat, emedan kostnaderna minskat i jämförelse med bokslut Under 2010 konkurrensutsattes taxiresorna och under 2011 har ett avtal med taxibilisterna varit i kraft. 122

123 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen och verksamheten är indelad i tre distrikt. Distrikten är i huvudsak koncentrerade till kommunens åldringshem/serviceboenden där även kansli- och personalutrymmen finns. Åldringshemmen är Almahemmet (37 vårdplatser inkl. effektiverat serviceboende), Hanna-hemmet (49 vårdplatser) och serviceboendeenheten Silverbacken (16 boendeplatser, effektiverat serviceboende). I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem (9 boendeplatser). Hemvårdsteamen fungerar i huvudsak utgående från enheterna, förutom i Dalsbruk och yttre skärgården, där egna kansliutrymmen finns. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I Finland ökar antalet personer som fyllt 75 år radikalt de närmaste tio åren. Även antalet personer över 85 år ökar kraftigt. Detta ställer stora krav på äldreomsorgen och behovet av att utveckla och stöda möjligheterna att bo hemma i egen bostad. Äldreomsorgen saknar en egen lagstiftning. Under våren 2011 förväntas ett utkast till en proposition bli klar. Syftet med den nya lagen är att lyfta en del av de frågor som tas upp i kvalitetsrekommendationen till lagnivå, att samla bestämmelserna om tjänster till de äldre som finns i olika lagar i en enda lag, samt att skapa förutsättningar för tillsynsmyndigheterna att övervaka kvaliteten på tjänsterna inom äldreomsorgen. Lagen skall även stärka klientens ställning. EKONOMIPLAN Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Man strävar till att följa kvalitetsrekommendationerna om vård och tjänster för äldre på alla våra serviceenheter. 123

124 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Varje hemvårdsteam arbetar även i praktiken som ett samordnat team Satsning på personalens välmående En kunnig och motiverad personal som är positivt inställd till utveckling Utvärderingsverksamheten sätts i system Eftersträvad nivå / uppföljning Utvärdera/revidera indelningen av såväl klienter som personal Arbetet med teamens indelning och arbetsuppgifter har fortgått, bl.a via Eero Kitinojas utredning och arbetshandledning. Arbetshandledning i grupper fortsätter på Almahemmet. Utvärdering höst och vår. Arbetshandledningen på Almahemmet har fortsatt. Arbetshandledning för hemvården i Kimito har inletts under hösten. Kontinuerlig fortbildning, utvecklingssamtal Hela personalen har fått HCI-utbildning ( H uvudsakligen på C entrala nervsystemet I nverkande läkemedel) Alla hemvårdare har utbildats i läkemedelslära. Ca hälften av hemvårdarna har fått "kunnonhoitaja" utbildning Utvecklingssamtalen har genomförts mycket bra på en enhet, i liten utsträckning på övriga enheter. Enkäter sänds till klienter/anhöriga i början av året Enkäter har sänts till klienter/anhöriga på åldringshemmen och boende-enheterna i januari-februari 124

125 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Hemvårdsbesök Dag-center besök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn Effektiverat boende, vårddygn Institutionsvård, vårddygn Mätare Hemvård euro/besök 29,79 18,76 30,40 30,40 20,74 Stöd för närståendevård /klient/år 3091, , , ,11 Lätt serviceboende /boendedag 11,3 11,14 20,73 20,73 19,58 Effektiverat boende Alma /boendedag 43,50 39,54 69,79 69,79 63,46 Silverbacken /boendedag 85,37 93,70 111,04 111,04 101,53* Institutionsvård Almahemmet /vårddygn 110, ,33 122,33 131,53 Hanna-hemmet /vårddygn 77, ,88 85,88 88,13 * innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Äldreomsorgschef Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Förmän Ansvarig sjukskötare/förman Ansvarig sjukskötare Teamdragare Sjukskötare/Hälsovårdare Närvårdare/Primärskötare 32,8 32,8 34,8 34,8 33,8 Mentalvårdare Konditionsskötare Hemvårdare 19,5 19,5 19,5 19,5 19,5 Hemhjälpare 3,75 3,75 2,75 2,75 2,75 Vårdbiträde Anstaltsvårdare Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson Totalt 93,207 93,207 94,207 93,207 94,

126 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader för interna hyror Ökade kostnader för ADB-tjänster Ökade inkomster pga aktiv uppföljning av vårdbidragsnivå samt ökat antal matserviceklienter Ökade personalutgifter Minskade läkemedelsutgifter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med Kostnaderna för interna hyror har varit drygt dyrare än budgeterat, medan kostnaderna för intern mattjänst har underskridits med Kostnaderna för ADB-tjänster har varit drygt dyrare än budgeterat p.g.a. hemvårdens mobila dokumenteringsprogram som införskaffades under året. Inkomsterna för sålda matportioner har varit nästan större än budgeterat. Eftersom hemvårdspersonalen distribuerar matportionerna har behovet av vikarier ökat. Den markanta ökningen av hemvårdsbesök beror delvis på att allt mer vårdkrävande klienter sköts hemma samt på ADB-programmets uppbyggnad och statistik (besök enl. planen jämfört med förverkligade besök 2009). En hög sjukfrånvaro samt moderskaps- och vårdledigheter bidrar även till ökade personalkostnader. Trots att äldreomsorgen kraftigt satsat på fortbildning under året, har anslaget för utbildning underskridits. Utbildningen har i stor utsträckning anordnats till låga kostnader i vuxeninstitutets regi. Vid pensionering har en uppgradering från primärskötare till sjukskötare skett på Hanna-hemmet. Inkomsterna för vårdavgifter har varit högre än budgeterat. Detta beror i stor utsträckning på en aktiv uppföljning av vårdbidragsnivån bland patienter i långvarig anstaltsvård. En större satsning på kompetenshöjning inom hemvården är nödvändig för att kunna möta de förväntningar som ställs på hemvården idag. Samtidigt bör vi sträva till att närma oss de nationella rekommendationerna gällande vårdplatser i anstaltsvård och effektiverat boende. I framtiden bör det fastanställas fler personer med sjukvårdsutbildning i hemvården. Med nuvarande personalstyrka är vården mycket sårbar. 126

127 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis och Lammala ges befolkningen service vid rådgivningsbyråer. Vardera hälsostationen inrymmer förutom läkar- och tandläkarmottagning också rådgivning och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Från och med år 2005 finns föreskrifter för hur hälsocentralerna ska se till att klienterna omedelbart får kontakt med dem, hur de ska utföra bedömningen av vårdbehovet och inom vilken tid en patient ska få icke akut vård vid en hälsocentral. För att uppnå målsättningarna krävs i första hand att tillgången på personal tryggas. Också arbetsfördelningen mellan olika yrkeskategorier bör utvecklas. Den nya hälso- och sjukvårdslagen som träder i kraft den är första steget i en totalreform av social- och hälsovården. Reformen genomförs stegvis så att stadganden som gäller innehållet i verksamheten och servicen i detta förslag samlas i en ny hälso- och sjukvårdslag. Stadganden som gäller ordnande av och strukturer i servicen kvarstår oförändrade i nuvarande lagar. Enligt den nya lagen skulle klienten friare få välja vårdplats och i mån av möjlighet en yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda denne. Valfriheten gällande vårdplats kommer att breddas stegvis. Det första skedet ska träda i kraft år 2011, och det andra skedet år I lagen betonas också främjandet av hälsa och välfärd och förebyggandet av hälsoproblem. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skoloch studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga trädde i kraft Återkommande hälsoundersökningar ska i enlighet med förordningen ordnas fr.o.m EKONOMIPLAN De olika verksamhetsområdenas arbetsmodeller utvecklas så att nuvarande och en eventuell ökad efterfrågan på tjänster kan uppfyllas med till buds stående personalresurser. I bäddavdelningarnas verksamhet beaktas den ökade efterfrågan på kostsam vård av poliklinisk karaktär. Ansvaret för anordnande av akutvård överförs från kommunen till sjukvårdsdistriktet, i enlighet med den nya hälso- och sjukvårdslagen. Den riksomfattande erecepttjänsten kommer enligt nuvarande plan att tas stegvis i bruk åren , och de nationella KanTatjänsterna kommer senare att innefatta också och earkivtjänster. 127

128 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Lyckad läkar- och tandläkarrekrytering. Ytterligare minst en läkare och två tandläkare fastanställs år Uppföljning Under år 2011 lyckades hälsocentralen rekrytera en deltidsoch en heltidsanställd läkare, och en tandläkare på deltid, men ingen fastanställning gjordes. Tillgången på hyresläkare och -tandläkare har varit relativt god. En demenspoliklinik startas inom bäddavdelningarna. Demenspolikliniken inleder sin verksamhet år Uppföljning Demenspolikliniken startade inte i bäddavdelninarnas regi eftersom hela hälsovårdens organisation utreddes under året. I framtiden kunde en minnesmottagning kombineras med andra rådgivningstjänster för äldre. Ibrukatgning av erecepttjänsten. Satsning på personalens välmående. erecepttjänsten tas i bruk enligt nationell tidtabell. Uppföljning erecepttjänsten kommer att ats i bruk våren 2012 på Kimitoön, enligt den nationella och regionala tidtabellen. Personalen har genomgått erecept- och dataskyddsutbildning, och en omfattande självauditering har genomförts. Arbetshandledning, kontinuerlig fortbildning, utvecklingssamtal. Utvärdering höst och vår. Uppföljning Arbetshandledning har ordnats enligt behov. Utvecklingsdagar har hållits för såväl bäddavdelningarnas personal som för öppna vården. Alla enheter har arrangerat TYKY-verksamhet. För en stor del av personalen har utvecklingssamtal hållits, enligt uppgjorda planer för de olika verksamheterna. Arbetsredskap som underlättar personalens arbete har anskaffats, och stor vikt fästs vid personalens arbetsförhållanden. 128

129 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Besök primärhälsovård Besök, stödtjänster Besök, tandvård Vårddygn, DBA *) Vårddygn, KBA * inkl. 437 vårddygn som köptjänst under den 12 veckor långa stängningen. Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård Besök/vårdpersonal, stödtjänster Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk 0,61 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 41,40 40,33 45,22 46,41 38,56 Tandvård, /besök 65,10 74,67 87,04 87,68 84,84 Vårddygn DBA, /dygn 198,94 *) 185,76 174,46 178,82 184,01 Vårddygn KBA, /dygn 154,13 157,51 174,79 176,53 163,62 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. 129

130 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Ledande läkare Ledande skötare öv Ledande skötare bädd Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,333 10,423 10,284 10,284 10,284 Läkare Avdelningsskötare Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 15,4 14,9 15,5 15,5 15,5 Primärskötare/Närvårdare Mottagningsbiträde Instrumentvårdare Hälsovårdare 8 8 7,583 7,583 7,583 Psykolog Laboratorieskötare Röntgenskötare Fysioterapeut 2 2,5 2,5 2,5 2,5 Tandläkare 3,5 3,5 3,5 3,5 3 Munhygienist Tandskötare Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,784 0,784 0,784 Sammanlagt 82,724 82,814 82,858 82,858 83,

131 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade försäljnings- och avgiftsintäkter (bl.a. bäddavdelningsavgifter) Minskade personalkostnader (vilket lett till höga kostnader för hyrd arbetskraft) Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) Ökade kostnader för köp av fysioterapi och specialtandläkartjänster, Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och -tjänster, Ökade kostnader för köp av patienttransporter med ambulans, Ökade kostnader för personalens resor, Ökade kostnader för laboratorieanalyser, Minskade kostnader för köp av magnetröntgen och datortomografier, Minskade kostnader för köp av utbildningstjänster, Ökade kostnader för köp av hyrd arbetskraft (läkare, tandläkare), Minskade kostnader för intern mattjänst, Ökade kostnader för intern ekonomitjänst, Ökade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskrivna nedan) Minskade kostnader för köp av kläder och textilier, Minskade kostnader för köp av läkemedel, Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter, Ökade kostnader förköp av utdelade vårdförnödenheter, Ökade kostnader för köp av hjälpmedel, Ökade kostnader förköp av inventarier, Ökade kostnader för övrigt (bl.a. ökade kostnader för kostnadsförda fordringar) Sammanlagt

132 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den nya hälsovårdslagen trädde i kraft Kundernas rätt att anlita offentliga hälso- och sjukvårdstjänster utanför sin hemkommun, på den ort kunden vistas under en lägre tid, orsakade ingen stor förändring i efterfrågan av tjänster. Målet att en första konsultation vid läkarmottagningen skall fås inom tre dagar har nåtts. Om patientens första konsultation inte varit till läkare, har en skötare kunnat ge råd via telefon eller genom tidsbokning till skötarmottagning. Akut sjuka har alltid kunnat ges vård omedelbart. Astmaskötaren har gjort spirometrier. Samma skötare fungerar också som minnesskötare. Samarbetet med specialsjukvården har effektiverats då gäller öppna vårdens minnestester. Kommunens vårdenheter har kontaktat och konsulterat infektionsskötare betydligt mera än tidigare. ERecepten tas i bruk år En läkare på läkarmottagningarna har fungerat som testperson gällande erecept. Den sjukvårdsutbildade personalen inom öppna vården utförde år 2011 den obligatoriska utbildningen i erecept. Till båda läkarmottagningarna har skaffats nya arbetsstolar åt personalen. Instrumentvården i Kimito har fått en ny värmeförseglare och bord. Planerna om att ändra verksamheten på båda läkarmottagningarna har börjat förverkligas; akut- och icke akut mottagning. Utvecklandet av telefonrådgivningen och vårdbedömningen görs genom ändringar i sjukskötarnas arbetsuppgifter och ansvarsområden samt med TeleQ -telefonsamtalstjänst. Under året har tre personer inom den öppna vården gått i pension. I och med att ett mottagningsbiträde pensionerades, har befattningen ändrats till en sjukskötarbefattning, som fylls år Med hjälp av en sjukskötare eftersträvas bättre möjligheter till bedömning av patienternas behov av vård. Då en hälsovårdare pensionerades, fördelades arbetsuppgifterna mellan de övriga hälsovårdarna. Åtgärden lyckades inte helt, utan har lett till övertider, och alla i lagen stadgade åtgärder har inte uppfyllts. En delorsak är t.ex. en betydande ökning av Axxell Brusabys behov av studerandehälsovård, och möjligheterna att kombinera rådgivningsarbetet med diabetesvården och vuxenmottagningarna. Utvecklingen av arbetsfördelningen fortgår år Speciell uppmärksamhet har under året fästs vid hjälpmedelsutlåningen, eftersom kostnaderna hela tiden stiger. Efterfrågan efter företagshälsovård har ökat. En del av de små företag som tidigare lämnat den kommunala företagshälsovården har nu återvänt. Samarbetsgruppen för hälsofostran har för högstadierna utarbetat en broschyr Med fart till vuxenlivet (?), som distribueras vårterminen Arbetet med en Strategi för hälsofrämjande för kommunen har påbörjats. Strategin har sin grund i kommunens strategi och Social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation gällande hälsofrämjande verksamhet. Öppna vården har haft två gemensamma utvecklingsdagar. Innehållet har varit framtidsplaner, samarbete och kommunikation. Personalen har deltagit i fortbildning inom sin egen bransch. Gällande stödtjänsternas verksamhet kan konstateras att man till fysioterapin lyckades fastanställa en fysioterapeut på deltid, vilket ledde till en förbättring av fysioterapitjänsterna, även om det ytterligare finns ett ökningsbehov. Antalet besök till laboratoriet var högt år 2011, närmare , vilket var fler besök än året innan. Laboratorieprovtagningen i Västanfjärd avslutades i juni 2011 p.g.a. mycket få besök. Alla laboratoriets referensvärden uppdaterades och laboratorieprovens register städades upp för att motsvara det dagliga arbetet. En ny centrifug skaffades till Dalsbruk. INR skötarverksamhet börjar Skolningen har börjats år För röntgenskötaren fanns ingen semestervikarie år 2011, och kunderna hänvisades till Salo sjukhus för röntgen. Inom rådgivningarnas verksamhet har löner och arvoden överskridits med närmare euro. Orsaken är ett ökat behov av hemsjukvård i skärgårdsområdet och sjukledigheter som har lett till ett vikariebehov. Inom läkarmottagningarnas verksamhet underskreds lönebudgeten med över euro, men samtidigt åtgick euro till kostnader för hyresläkare. Överskridningen gällande köp av tjänster blev över euro inom rådgivningsverksamheten på grund av ett ökat behov av social- och hälsovårdstjänster. Kostnaderna för personalens resor har överskridit budgeten, främst p.g.a. att personalen arbetar på flera verksamhetspunkter, men också p.g.a. arbetet i skärgården. Till utdelade vårdförnödenheter åtgick över euro mer än 132

133 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren budgeterat inom rådgivningarna p.g.a. den ovan nämnda utvidgade hemsjukvården, och euro mer än budgeterat inom läkarmottagningarna. Kostnaderna för hjälpmedel överskred budgeten med närmare euro, som en följd av ökad efterfrågan. Läkarmottagningarnas och företagshälsovårdens inkomster överskred budgeten, liksom även röntgenverksamhetens inkomster. De obesatta tandläkartjänsterna har inte fyllts under året. Endast en tjänst är besatt ordinarie, och från och med september 2011 arbetar en tandläkare som vikarie på deltid, men bara 15 h/vecka. I övrigt har tandläkararbetskraften kommit från företag som hyr ut arbetskraft (MedOne, Mediradix, Puumedi). Tandvården hade år 2011 fler patienter och fler besök än åren innan. År 2010 fanns det under hela året totalt sett färre än 3 tandläkare (1 ordinarie, under 2 hyrestandläkare). År 2011 köptes ca två tandläkares arbetsinsats som hyresarbetskraft. Utöver detta började i april en munhygienist med tidsbunden anställning. Till munhygienisten kunde flyttas en del av sådan vård som tidigare gjorts av tandläkarna och hos tandläkarna frigjordes tider för nya patienter. Anställningen av munhygienisten möjliggjorde också en utveckling av det förebyggande arbetet. Munhygienisten hade över besök under nio månader. Tandvårdens budget överskreds år 2011 med närmare euro. Överskridningen kommer till största delen från hyresarbetskraften, till vilken användes nästan euro. Till ordinarie tandläkarlöner (3½) hade budgeterats euro. Av det förverkligades euro. Också av privata specialtandläkare har köpts mer tjänster än budgeterat, för ca euro mot budgeterade euro (skillnad ca euro). Också till vårdförnödenheter åtgick mer än budgeterade euro, ca euro (skillnad ca euro). Å andra sidan blev patientavgifterna högre än budgeterat, ca euro mot budgeterade euro (Skillnad ca euro). Tandläkarsituationen fortsätter att vara dålig i hela landet. Man måste också förbereda sig för att det framöver kommer att vara brist också på vårdpersonal och hygienister. Antalet vårddygn på bäddavdelningarna var något högre år 2011 ( st) än år 2010 ( st). Beläggningen steg från 81,3 % år 2010 till 82,3 % år Antalet halva vårddygn (av poliklinisk karaktär) minskade något, från 65 st år 2010 till 59 st år Patientplatsernas antal reducerades till platser p.g.a. vikariebrist under tio veckor på sommaren. Under år 2011 anställdes en sjukskötare till en vakant befattning inom bäddavdelningarna, i övrigt skedde inga personalförändringar. Det har varit svårt att rekrytera utbildad vårdpersonal till vikariat, speciellt sjukskötarvikarier till sommarsemestrar. Fysioterapeuten gjorde många hembesök, speciellt från den rehabiliterande avdelningen. Det finns behov av ökade fysioterapiresurser på bäddavdelningarna, för att ytterligare stärka rehabiliteringen inom avdelningarna. Resultaten från bäddavdelningarnas patientenkät visade att patienterna är nöjda med vården på bäddavdelningarna. Den internationellt och nationellt uppmärksammade patientsäkerheten har utvecklats inom bäddavdelningarna. Personalen deltog under våren 2011 i sjukvårdsdistriktets patientsäkerhetsseminarium. För hela personalen på respektive bäddavdelning hölls utvecklingsdagar, där den nya lagstiftningen om patientsäkerhet och SHM:s publikation Den finländska patientsäkerhetsstrategin behandlades. Under år 2012 uppgörs plan för säker användning av sjukvårdsprodukter och säker patientvård. Den sjukvårdsutbildade personalen utförde år 2011 den obligatoriska utbildningen i e-recept. Personalen har flitigt deltagit i sjukvårdsdistriktets kostnadsfria utbildningar. Med investeringsanslag har en säng, en våg för rullstolspatienter (multifunktionsvåg) och en spolningsklosett till sköljrum anskaffats. Balkongen på bäddavdelningen i Dalsbruk renoverades för att bättre kunna utnyttjas av patienterna. Bäddavdelningarna höll sig inom budgetramen. Det flöt in drygt euro mer i inkomster än budgeterat och inbesparingar gjordes gällande materialanskaffningar. Läkemedelskostnaderna underskreds p.g.a. att användningen av dyra intravenösa läkemedelsbehandlingar var mindre än åren innan. Kostnaden för intern mattjänst blev euro lägre än budgeterat, medan kostnaden för patienttransporterna överskred budgeten med euro, men kostnaden var ändå euro lägre än år Kostnaden för personalutbildning blev drygt euro lägre än budgeterat då fokus legat på personalens utvecklingsdagar och web-baserade utbildningar. 133

134 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen en del av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Sjukvårdsdistrikten har förändrats och fler förändringar är att vänta. Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt. I framtiden kommer den service som den specialiserade sjukvården erbjuder att organiseras allt mer utgående från så kallade miljondistrikt, vars befolkningsmängd är tillräcklig också för läkar- och specialistutbildningens behov. De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras. Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja servicen. EKONOMIPLAN Kostnadsökningen gällande specialsjukvårdens tjänster ska för kommunens del hållas rimlig genom att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. BINDANDE MÅL 2011 Mål Inga straffavgifter från specialsjukvården. Eftersträvad nivå / uppföljning Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer. Uppföljning Inga straffavgifter har uppkommit NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Öppenvårdsbesök (VSSHP) Antal vårdperioder (VSSHP) Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Nettokostnad, /invånare

135 OMSORDSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen SPECIALSJUKVÅRDEN AVVIKELSER BG11 BS11: BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Privata specialsjukvårdstjänster ca euro ca euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas erläggs nästan aldrig. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2011 varit mindre än de för ändamålet budgeterade utgifterna. Däremot har kostnaderna för köp av privata specialsjukvårdstjänster varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett höll sig specialsjukvården innanför den givna budgetramen. Kommunerna väntar på att staten skall göra riktlinjer för hur sjukvården i landet skall ordnas. 135

136 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK 15.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknikenhet Planläggningsenhet Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent 2% 2% 4% Personalkostnader 25% 36% Köpta tjänster 31% Material, förnödenheter och Understöd Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 37% 10% 40% MoT förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet 5% 8% Samhällsteknikenhet Planläggning 136