Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång

Relevanta dokument
FÖRA BARNEN PÅ TAL ATT SKAPA EN VARDAG SOM BÄR. Måndagen Bitta Söderblom utbildare i TLP metoderna & koordinator av TLP arbetet i Finland

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Barnperspektivet inom Beroendevården

att man väljer klassföräldrar till klassen.

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad

FÖRA BARNEN PÅ TAL LOGGBOK för högstadiet

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

FÖRA BARNEN PÅ TAL - när en förälder har psykisk ohälsa

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Elevvård inom Lahtis stadsgrundläggan de utbildning

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

LOGGBOK för småbarnspedagogiken

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Så ger vi ditt barn bra förutsättningar i förskolan. Information för dig med barn i Haninges kommunala förskolor.

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

FÖRSKOLORNAS LIKABEHANDLINGSPLAN MED ÅRLIG PLAN

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Värdegrundsdokument

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Förväntningsdokument. Mesta skola

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Mangårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Så ger vi ditt barn bra förutsättningar i skolan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lammets. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kilbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014


Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

FÖRA BARNEN PÅ TAL -LOGGBOK för samtal inom småbarnsfostran

Instruktioner till skolan

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Barnperspektivet inom Beroendevården

Samverkan med hemmet 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Insjöns förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Höga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för kommunikation mellan hem och skola - Backa Friskola

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

LIKABEHANDLINGSPLAN

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Kommentarer till kvalitetshjulet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Vintrie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång Helsingfors Bitta Söderblom Prolog Skyddande faktorer för barn i skolåldern inom och utom hemmet Långvariga trygga, omsorgsgivande relationer Möjlighet att förstå det som sker: Delaktighet i problemlösning God skola och stöd för skolgång, upplevelse av tillhörighet Egna kompisar och aktiviteter, fritidssysselsättningar I det omgivande samhället Att bli respekterad och få uppleva sin familj bli respekterad oberoende svårigheter och belastninar 1

Barn&familj i samspel Barn till tals i sin kontext Barn och familj i samspel (Tlp) Ett forsknings- och utvecklingsprojekt på THL sedan 2001 Med barnpsykiater Tytti Solantaus vid rodret Tlp 1: 2001-2006: Att uppmärksamma barn och stödja föräldraskap inom service för vuxna Psykiatri, missbruksvård, somatik Även korrigerande service för barn: t ex barnskydd Tlp 2: 2007 Att skapa samarbete över organisations- och sektorgränser, att engagera grundservice i arbetet Barnrådgivning, dagis, förskola och skola I anknytning till Tlp: utvecklats ett flertal förebyggande metoder Barn till tals samtalet (Solantaus., 2006) är en av dessa! 2

Barn till tals i sin ursprungliga kontext 1-2 samtal med föräldern/föräldrarna (ibland fler) Vuxenpsykiatri, A-klinik, somatik Metoden utvecklats till stöd för professionella som ej har utbildning om barn, barns utveckling och föräldrastöd Uppfyller BsL 10: Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna En manualiserad och loggboksbaserad metod Loggboken till för såväl professionell som föräldrar finns på nätet www.barnsomanhoriga.se Föra barnen på tal Barn till tals i sin ursprungliga kontext Att kartlägga barnets vardag, styrka dvs. det som fungerar väl och sårbarhet dvs. det som bekymrar Att ge föräldern redskap för att stödja barnets utveckling att ta itu med sårbarhet och stödja det välfungerande Att vid behov följa familjen till följande hållplats Kanske ordna ett Barn till tals rådslag Behandlaren känner ej barnet, har ej själv kontakt - reflekterar med föräldern på basen loggboken. 3

Barn till tals något för skolan? Ett samtal mellan två uppfostrare Öppnar upp helt nya möjligheter att gemensamt stödja barnets välbefinnande hemma och förutsättningar för skolarbete Barn till tals i skolan En strukturerad och temabaserad samtalsmetod med fokus på barnet i dess centrala utvecklingsmiljöer Byggs upp av 1-2 samtal mellan förälder och t ex lärare / kurator, eventuellt behövs fler samtal. Ifall ytterligare stödbehov uppdagas följs familjen vidare Inget hindrar att barnet deltar äkta delaktighet! Samtalet är loggboksbaserat med frågor för såväl förälder som läraren / kuratorn En dialog som berikar envars perspektiv Lösningarna uppstår under samtalet på basen av de nya insikterna 4

Kartläggning av barnets liv och leverne Föräldern och t ex läraren / kuratorn skapar tillsammans en bild av barnets livssituation Det välfungerande - styrka - och sådant som oroar - sårbarhet. Målet är att hjälpa föräldern och t ex läraren / kuratorn att hitta strategier för att tillsammans och envar på sitt håll stödja barnet En plan för hur barnet kan stödjas på de starka livsområden och hjälpas på de livsområden där sårbarhet framkommer Ifall bekymren redan vuxit sig så stora att de ej kan lösas inifrån vidtas behövliga steg Styrka och sårbarhet Styrka avser något som fungerar som förr, fungerar väl trots ev. problem. Ej specialbegåvning eller superprestationer Kan vara barnets eller omgivningens styrka Sårbarhet är något som redan nu utgör problem eller något som kan leda till problem ifall inga skyddande strategier byggs upp Ofta fråga om svårighet i samspel och anpassning mellan barnets egenskaper och kontextens faktorer Att fokusera styrka parallellt med att ta till tals oro och bekymmer gör samarbetsrelationen gott! 5

Steg för steg: kan det se ut såhär? Önskan om /inbjudan till ett samtal Förälderns oro samtal Lärarens / elevvårdens oro inbjudan Mål, struktur presenterats i annat sammanhang 2. Samtal: Redskap för att stödja barnet och dess utveckling för föräldern och den professionella Vad kan vi göra tillsammans / envar på sitt håll göra för att stödja barnet & dess skolgång. Samtal om skyddande faktorer och sätt att stärka dem, strategier för att stödja där sårbarhet gör sig gällande Ifall sårbarhet mer omfattande 1. Samtal: Ett utvecklingsfrämjande/förbyggande samtal kring barnets livssituation - kartläggning: styrka & sårbarhet Barnet: en hurdan kille/flicka? Barnet hemma & på fritiden, föräldraskap Familjefaktorer som kan återspeglas på skolarbete Barnet i skolan Skolfaktorer som kan påverka barnets skolsituation Samtal kring samarbete hem-skola: hur vill vi jobba tillsammans Inbjudan till ett andra samtal: stragegier för att gemensamts stödja barnet Ytterligare stöd vid behov Att följa familjen vidare / att bjuda in fler aktörer Planeras med föräldern Att bygga upp ett nätverk för att stärka barnets styrkor och stödja det på sårbara livsområden Närmandesätt Öppenhet: Tydlig beskrivning av vad samtalet går ut på Ge loggbok till föräldrarna möjlighet att orientera sig Frivillighet Presenteras som en möjlighet till att gemensamt söka lösningar Föräldern är en samspelspartner och uppfostringskumpan: vi tillsammans för barnets bästa! Framtidsorientering: ej söka orsaker till problem men nog lösningar! Interaktion som bygger på respekt och tilltro till den andras kompetens Respekt innebär ej att stänga ögonen för de svårigheter 6

Barn till tals: Något för skolan? Söker sin plats i kontexten: Olika alternativ Vissa skolor gör ett Barn till tals samtal med alla barns föräldrar Andra skolor sparar samtalet till unika situationer Info om möjligheten till ett samtal t ex under utvecklingssamtal / föräldramöten Tas i bruk på såväl förälderns som lärarens initiativ T ex då förändring i barnets vardag (ohälsa, skilsmässa etc.) T ex på lärarens initiativ då situationen i skolan så kräver (kompisbrist, mobbning, personalförändring, skolarbetet kommit ur spår) Vem skall hålla i samtalet? Läraren? Kuratorn? Skolskötaren? Psykologen? Någon annan? Tack för mig! Solantaus&Ringbom 7