ö 4 Stereokemi oh isomerer
Stereokemi för tetrhedrl kol Krv: Minst ett sp 3 -hyridisert kol ehövs Molekylen måste viss tredeimensionellt 2D ritde strukturer pssr inte för stereokemi 3D pssr för tt vis olik stereokemi! Smm molekylformel ( 2 )! Smm indningr v tomern! Överförr i vrndr IDENTISKA = Smm förening! Smm molekylformel ()! Smm indningr v tomern! Inte överförr i vrndr Stereoisomerer = Olik föreningr Stereoisomerer skiljer sig endst genom tt tomer är undn olik i rymden i förhållnde till vrndr, oh kn inte överförs i vrndr genom rottion v enkelindningr Stereoenter: en koltom som hr YRA olik tomer eller tomgrupper undn till sig. Klls även kirlt enter eller symmetriskt koltom.
Stereoisomerer Enntiomerer 1-Butnol 3 2 2 2 O 2-Butnol 3 2 3 O strukturisomerer 2-Butnol är två föreningr som hr ll fysiklisk egenskper lik utom en. De två föreningrn vrider plnpolrisert ljus åt olik håll. öreningrn är vrndrs spegelilder s.k. enntiomerer. 3 O 2 3 O 3 2 3 Jämförelse A- D respektive E 3 3 3 3 O O 2 3 O 2 3 3 O 2 3 A B D O O O E G O A är spegelild till D. D är identisk med. B är kirl, inder r 3 olik grp. E, oh G är identisk oh spegelilder till.
(R)- oh (S)-systemet (eller hn-ingold-prelog systemet) Vrje stereoenter kn definiers som R eller S, oh eskriver den tredimensionell orienteringen v vrje unden tom eller grupp till dett stereoenter. Exempel 3 O d 2 3 1) Prioritet efter högst tomnummer v vrje tom unden direkt till stereoentret. Om smm tom är direkt unden till smm stereoenter, går mn vidre till på näst tom för tt hitt en skillnd i prioritet (---d).! -O > - 2 3 > - 3 > - 2) Lägst prioriterde tomen (d) ( lägst tomnummer) plers kåt i den tredimensionell strukturen. Medurs = R (retus) R (R)-2-utnol Moturs = S (sinister) S Ex. Ett stereoenter A E O 3 2 3 (S) d O lytt d kåt = d (S) O (R) O Ex. Två stereoenter: Behndl vrje stereoenter för sig 3 3 2 O 3 3 2 3 Me O 3 Rottion d O Me (2R) 3 O 3 3 MeO Rottion Me O d 3 (3R) (2R,3R)-3-enyl-2-Butnol
öreningr med två synmmetrisk kol Ex. 1 3-fenyl-2-utnol 3 3 O 3 O O 3 O 3 3 3 3 Smm konfigurtion Olik konformtion isherprojektion 3 3 3 O O O 3 O 3 3 3 3 smp. 144-145 o 144-145 o 150-151 o 150-151 o [!] + 0,7 o - 0,7 o - 31 o + 31 o A B D A oh B respektive oh D är entiomerer A oh, A oh D, B oh smt B oh D är distereomerer (dvs pren hr olik fysiklisk egenskper) Distereomerer är definitionsmässigt stereoisomerer som inte är enntiomerer Ex. 2 Vinsyr OO OO O O OO OO OO OO O O O O O O O O OO OO OO OO Smp. 170 o 170 o 140 o! = + 13 o - 13 o 0 o 0 o D A B mesoform smm förening Remt : lik myket v vrder entiomerern (A oh B).! = 0 o smp 206 o D
Symmetripln 3 3 Inre spegelpln medför: Meso O Me Me Kolesterol hr ått stereoenter Regel: n ntl stereoenter kn mximlt ge 2 n ntl stereoisomerer (n= 8 ger 256 st ) Geometrisk isomerer: is-trns isomeri oh E- oh Z-systemet is-but-2-en 3 Trns-But-2-en (Z)-But-2-en 3 3 Zusmmen (= smm sid) 3 Entgegen (= motstt sid) (E)-But-2-en E oh Z enämns efter tomprioritering (pss som R- oh S-systemet). Geometrisk isomerer kn r exister om vrje lkenkol vr för sig inder två olik grupper eller tomer. E-Z-systemet är mer entydigt tt nvänd än is-trns termologi. Ex. 3 2 2 3 (Z)-isomer ( högre prio än ) 3 (E)-isomer Vrken (Z) eller (E) då en lkenkolet hr smm sustituenter Definitioner Konfigurtion Konformtion Stereoenter Kirl molekyl Symmetripln Olik tredimensionell strukturer som är oeroende v rottion kring enkelindningr Olik tredimensionell strukturer som uppstår vid rottion kring enkelindningr. Den tetrhedrl tom som inder fyr olik tomer eller grupper. En molekyl som inte är identisk med sin spegelild. Ett pln som delr molekylen i två spegelilder inom molekylen. Molekyler som hr ett symmetripln är kirl, ex.vis mesoformer. Remt Identiskt lik delr v vrje enntiomer [α] o = 0 o (±)-2-utnol Mesoform Akirl molekyler med tetrhedrisk stereoenter, som är optiskt inktiv. Optiskt ktiv förening Molekyler som kn vrid pln-polrisert ljus. Resolution Seprtion v enntiomerer från en remi lndning.
logenföreningr R-X X är smlingsnmn på hlogener R- R- R- R-I = R-X logen etrkts lltid sustituent 1-Klorutn 2-omutn 2-Jod-2-metyl propn X undet till primärt kol sekundärt kol tertiärt kol I Vnlig hlogenföreningr: 3 reon 11 2 2 reon 12 3 - lotn O 3 O Dioxin - ett fruktt miljögift DDT 1-5 1-5 PBs > 200 isomerer 22 Diklormetn Metylenklorid Vnligt lösningsmedel 3 Triklormetn Kloroform nerogent lösningsmedel 2=- Vinylklorid PV-plst tillverkning All hlogenföreningr är ike-rndfrlig, oh hr en densitet högre än vtten. Opolär. Användning: lösningsmedel, rndsläkre, dok även miljöovr som kylmedel oh miljögifter Nitroföreningr R-NO2 Nitrogruppen etrkts lltid som sustituent 3 2 ONO 2 O 2 N NO2 3 NO 2 NO 2 ONO 2 2 ONO 2 NO 2 Nitrometn 3-Nitroyklohexen nitroglyerin 2,4,6-trinitrotoluen Trotyl (TNT) Nitroföreningr rinner generellt exotermt oh explosivt
logenerde kolväten som miljögifter. Avsiktlig spridning i miljön: heriider, insektiier ex DDT Oönskde iprodukter vid tillverkning / förränning ex Dioxin Avsedd för teknisk industriell tillämpningr: isoleringsmteril, flmskyddsmedel, ex PB resp PBDE. Egenskper Opolär, lipofil ämnen som kummulers i näringskedjorn Svårnedrytr i iologisk system, spe. romtisk hlidföreningr Kn påverk enzymtisk system logenerde föreningr ryter ned ozonlgret i tmosfären, ex reon Provtgningshlter v miljögifter i röstmjölk und er 1970-2000