Barnkonsekvensanalys Nedläggning av Enavallens förskola och överflyttning till Nya Munksundsskolan

Skolförvaltningen Eva Stenberg och Anna Wilson 2014-10-27 Barnkonsekvensanalys Nedläggning av Enavallens förskola och överflyttning till Nya Munksundsskolan 1

Sammanfattning I november 2013 fattade kommunfullmäktige beslutet om att en ny skola ska byggas på samma plats som den nuvarande Munksundsskolan ligger. För att möta behovet av förskoleplatser i området kommer också en ny förskola att byggas i anslutning till skolan. I och med detta kommer nuvarande Enavallens förskola att läggas ned och samtidigt utökas från två till fyra avdelningar med totalt cirka 80 barn. Enligt skollagen och FN:s barnkonvention ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas och barn ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. En barnkonsekvensanalys innebär att bedöma vilka konsekvenser ett visst beslut eller en åtgärd får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn, och utifrån detta avgöra vad som är bäst för barnet eller barnen. Syftet med denna rapport är att lyfta fram barnens perspektiv samt barnperspektivet vid utformningen av och överflyttningen till den nya förskolan i Nya Munkssundsskolan som kommer att ske hösten 2017. Beslutet är redan klart så fokus kommer främst att ligga på att få den nya verksamheten och överflyttningen så bra som möjligt ur barnens synvinkel. I den här rapporten redovisas hur barnens perspektiv och barnperspektivet tagits i beaktande inför utformningen av och överflyttningen till den nya förskolan. Under hösten 2014 genomfördes intervjuer med barn, vårdnadshavare och personal utifrån barnens synvinkel. Barnen fick frågan Vad tycker du är bäst att göra på förskolan?. Deras svar kan sammanfattas i kategorierna lek, måla/pyssel/spel/läsa, upptäcka, fysisk aktivitet/motorik och rum/miljö. Mycket handlar om vilka saker och rum som finns på förskolan och vad de tycker om att göra på gården utomhus. Det de kan sakna på förskolan är i första hand vissa specifika saker men även personer, anpassning av lokaler och mer levande utemiljö fylld av djur. Vårdnadshavarna och pedagogerna fick svara på två frågor utifrån barnens synvinkel. Vad är viktigt att tänka på vid utformningen av en ny förskola? och Vad är viktigt att tänka på vid en överflyttning från Enavallen till Munksundet angående avslut och uppstart?. Gemensamma nämnare för personal, vårdnadshavare och barn är framförallt frågorna om utrustning och rum/miljö. Alla lyfter vikten av olika rum att dela upp sig i och en stor, varierad utegård. Den fysiska aktiviteten är viktig utifrån många aspekter och det gäller att få plats och möjlighet att röra på sig både inomhus och utomhus. Den nya miljön bör inbjuda till lek, utforskning och stimulans. Inomhus är det önskvärt med uppdelade rum där barnen kan vara, leka och utforska. Men samtidigt är det viktigt med glasdörrar och ytor som går att överblicka. Utomhus vill alla parter ha stora, varierade ytor lämpade för fysisk aktivitet, upptäckarglädje och pedagogik. Dessa önskemål stämmer bra överens med Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i förskolan gällande lokaler och utemiljö. Angående förberedelser inför flytten har inte barnen fått frågan men både föräldrar och personal är överens om att tiden är viktig. (Valet att inte ställa frågan till barnen är att vi inte i ett så här tidigt skede vill informera dom om flytten, det är två år kvar. De andra frågorna till barnen har varit generella om vad som är bra i förskolan). Det gäller att göra saker i rätt tid och verkligen ge personalen förutsättningar att fokusera på barnen. Studiebesök av olika slag och information är andra gemensamma punkter som kommer fram. Och framförallt, låt barnen vara med och känna sig delaktiga. Låt dem skapa inredning, fotografera, diskutera och bära över sina saker innan sommaruppehållet. Inför överflyttning från Enavallen till Munksundet sommaren 2017 planerar verksamheten att fortsätta arbetet med barnkonsekvensanalysen med de barn, vårdnadshavare och personal som kommer att beröras. Förslag till hur det arbetet kommer att genomföras finns sist i denna rapport. 2

Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Verksamheten vid Enavallens förskola- nuläge... 4 Syfte... 5 Fysisk miljö och pedagogisk verksamhet- regelverk... 5 Barnkonventionen... 6 Vad är en barnkonsekvensanalys?... 6 Barnperspektivet samt barnets perspektiv... 7 Resultat från intervjuerna med barn, vårdnadshavare och personal... 8 Barnperspektivet utifrån arbetsplatsträff med personalen... 8 Barnperspektivet utifrån föräldrarådsmöte... 9 Barnets perspektiv- från samtal med barnen... 11 Analys... 13 Fortsatt planering och arbete inför flytten sommaren 2017... 14 Källor... 15 Bilaga 1. Informationsblad... 16 Bilaga 2. Barnintervjuer med 4-5 åringarna på Enavallens förskola, oktober 2014... 17 Bilaga 3. Intervjuer utifrån barnperspektivet med vårdnadshavare på föräldraråd 2014-10-23.... 19 Bilaga 4. Intervjuer utifrån barnperspektivet med pedagogerna på Enavallen vid APT 2014-10- 16.... 21 Bilaga 5. Checklista för barnkonsekvensanalys... 23 Bilaga 6. Aktuella förändringar... 25 3

Bakgrund 12 november 2013 fattade kommunfullmäktige beslutet om att en ny skola ska byggas på samma plats som den nuvarande Munksundsskolan ligger. För att möta behovet av förskoleplatser i området kommer också en ny förskola att byggas i anslutning till skolan. I och med detta kommer nuvarande Enavallens förskola att läggas ned och samtidigt utökas från två till fyra avdelningar med totalt cirka 80 barn. Förskolan kommer att byggas ihop med skolan (årskurs 1-5)för att det ska vara enkelt för verksamheterna att samarbeta. Det ska vara lätt att ställa om från skola till förskola om det behövs fler förskoleplatser och färre skolplatser, eller tvärtom. Det skapar möjlighet till flexibla lokaler som kan användas till flera olika aktiviteter. Det är dock viktigt att säkra de små barnens miljö med staket mellan förskolan och skolan. Grindar och en tydlig överblick gör det ändå möjligt att samarbeta och komma in i varandras verksamheter. I denna barnkonsekvensanalys kommer enbart förskolans perspektiv att belysas. Inför beslutet genomförde Göran Davidsson en barnkonsekvensanalys inriktad på grundskolan. Våren 2014 började arbetet med att planera och forma den nya förskolan. I planeringen samarbetar Enköpings kommun med medarbetare på Munksundsskolan, förskolan, arkitekter och en extern projektledare. Förskolan och skolan kommer att byggas enligt miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads betyg silver. Ett pedagogiskt program har tagits fram för den nya skolan och förskolan. Programmet beskriver hur lokalerna ska se ut och hur de ska ligga i förhållande till varandra. Man tänker nytt kring hur skolans lokaler och utemiljö ska användas. Det är viktigt att både lokalerna och utemiljön kan användas till flera olika ämnen och aktiviteter. Motiverande lärmiljöer ska skapas med alternativa vägar till lärande. Utifrån det pedagogiska programmet kommer arkitekterna att ge förslag till hur skolan och förskolan ska se ut. Under hösten 2014 ska skissen vara färdig och då kommer en kostnadsberäkning att tas fram. Därefter planeras skolan och förskolan i detalj vad gäller till exempel teknik, ventilation och värme. Till sommaren 2015 räknar kommunen med att upphandla den entreprenör som ska bygga fastigheten. Planerad inflyttning är till höstterminen 2017 (informationsblad, bilaga 1 samt www.enkoping.se/nyamunksundsskolan). I och med att den nya förskolan ska byggas har förskolechef Eva Stenberg ett uppdrag att belysa barnens perspektiv på flytten. Beslutet är redan fattat så fokus ligger på att undersöka barnens perspektiv av hur en bra förskola ska vara för att utforma den på bästa sätt. Och att i ett senare skede även belysa överflytten så att den sker så smidigt som möjligt för barnen. Verksamheten vid Enavallens förskola- nuläge Vid Enavallens förskola finns idag två avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. I området finns ett behov av fler förskoleplatser och fler avdelningar skulle vara önskvärt. Lokalerna är i stort behov av renovering efter många års användning och är inte optimalt anpassade till en förskoleverksamhet. I och med att det bara är två avdelningar är förskolan resurs- och kostnads krävande. Enavallens nuvarande lokaler är delvis anpassade i ett tillgänglighetsperspektiv och föräldrar har haft vissa synpunkter på säkerheten. I dag har förskolan ett eget tillagningskök. Utifrån dessa förutsättningar byggs en ny och större förskola som en del av Nya Munksundsskolan. 4

Syfte Syftet med denna rapport är att lyfta fram barnens perspektiv samt barnperspektivet vid utformningen av och överflyttningen till den nya förskolan i Nya Munkssundsskolan som kommer att ske hösten 2017. Beslutet är redan fattat så den centrala frågan är att få den nya verksamheten och överflyttningen så bra som möjligt ur barnens synvinkel. Fysisk miljö och pedagogisk verksamhet- regelverk Förskolans fysiska kvaliteter och förutsättningar har avgörande betydelse för verksamheten. Planlösningen på förskolan och förskolegården har stor betydelse för verksamheten vid förskolan. Idag finns inga normer eller bestämmelser för hur förskolor ska byggas och inte heller hur stor en förskolegård ska vara. Plan- och bygglagen påpekar att det ska finnas tillräckligt stor fri yta på tomten eller i närheten av förskolans tomt, lämplig för lek och utevistelse. Skolverket hänvisar i Allmänna råd för kvalitet i förskolan till att kommunen bör se till att utemiljön och lokalerna på förskolan är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom: - att dessa är utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser; - att såväl inne- som utemiljö är utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för och - att kontinuerligt följa upp och utvärdera om inne- och utemiljö är ändamålsenlig. Skolinspektionen, som har tillsyn över storleken och sammansättningen på förskolegrupperna, kontrollerar inte ytornas storlek. Det är upp till varje kommun att ange riktlinjer för storleken på kommunens förskolegårdar. Man måste idag i planeringen ta hänsyn till förskolans yta inom- och utomhus, antal barn, barnens ålder, antal pedagoger, förskolans pedagogiska program, förskolegruppernas storlek och skolgårdens kvalitet, eftersom alla dessa aspekter samverkar och har betydelse för att göra förskolan till en utvecklande och stimulerande miljö för barn (Nordström, 2013). 5

Barnkonventionen Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som berör ett enskilt barn eller en grupp barn. Att använda ett barnperspektiv handlar om kunskaper, attityder och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. 1990 godkände Sverige FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Av dessa artiklar är fyra särskilt vägledande för hur helheten ska tolkas. FN:s kommitté för barnets rättigheter rekommenderar alla länder som har antagit barnkonventionen att göra barnkonsekvensanalyser inför samtliga beslut som rör barn. Barnkonsekvensanalyser ska inte göras vid sidan av det ordinarie arbetet utan ska ske som en del i arbetet med att ta fram relevanta underlag för beslut. I situationer då barnets bästa står i konflikt med vuxnas intressen är det barnets bästa som så gott som alltid ska ha företräde. Även om FN:s barnrättskommitté menar Barnkonventionen Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. att principen om barnets bästa ska väga mycket tungt så säger kommittén samtidigt att barnets intresse inte alltid kan väga tyngst. Det kan finnas situationer då andra intressen väger tyngre och därmed får företräde. Staterna måste ändå alltid försäkra sig om att barnets bästa har redovisats i beslutsprocessen och vad som har legat till grund för prioriteringen. Beslutsfattaren måste dessutom kunna motivera varför ett annat intresse än barnets har fått ta över. Det är också av största vikt att barnets eller barnens egna åsikter och önskemål förs fram och dokumenteras. Kommunen har ett stort ansvar att se till så att konventionen förankras och efterlevs på lokal nivå (http://unicef.se/barnkonventionen & Davidsson, 2013). Vad är en barnkonsekvensanalys? Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas och barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Grundläggande för barns bästa är att inhämta och beakta barnens åsikter. En barnkonsekvensanalys innebär att bedöma vilka konsekvenser ett visst beslut eller en åtgärd får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn, och utifrån detta avgöra vad som är bäst för barnet eller barnen. Det handlar om att identifiera vilka beslutsprocesser som berör barn och ta reda på vilka tillägg eller förändringar som kan behöva göras i det ordinarie arbetet. För att kunna bedöma barnets bästa krävs att ett barnperspektiv tas i beaktande inför alla beslut eller åtgärder som rör barn. Analysens omfattning och metod måste givetvis anpassas. Ibland kan det vara tillräckligt att med några frågor få klargjort konsekvenserna av ett beslut. I andra fall kan det behövas en mer långtgående och omfattande analys av konsekvenserna för barnet. Innan beslut fattas som påverkar barnen, exempelvis förändringar som gäller personaltäthet och barngruppens storlek är det viktigt att barnkonsekvensanalyser genomförs. 6

Den här barnkonsekvensanalysen är enbart gjord utifrån förskolechefens ansvarsområde och med ett beslut som redan är fattat angående nedläggning, flytt och utökning av förskolan. Analysen har sin utgångspunkt i checklista och mall (bilaga 5 och 6) som förskolechef Eva Stenberg och förskoleadministratör Anna Wilson utgick ifrån för att påbörja arbetet hösten 2014. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande gynnas. Då förskolechefen även ansvarar för att besluta om sin enhets inre organisation samt för den pedagogiska verksamheten är det många beslut och förändringar som kommer att påverka barnen där en analys är berättigad. Personalen på enheten har en ytterst viktig roll då det är arbetsgrupperna i förskolan som har den dagliga kontakten med barnen kan de ses som en av de viktigaste grunderna i en barnkonsekvensanalys (Allmänna råd med kommentarer Förskolan, Skolverket). Enligt Skolverkets allmänna råd grundas barnets bästa på tillvaratagandet av barnens åsikter och det är här som barnkonsekvensanalysen träder in och får sitt syfte som ett redskap i detta arbete att synliggöra barnets bästa i alla beslut som rör dem. Tanken är att barnkonsekvensanalysen som redskap ska systematisera arbetet kring hänsynstagandet om ett barnperspektiv (www.barnombudsmannen.se). Hur verktyget ska användas beror enligt Skolverket på beslutets omfattning och barnkonsekvensanalysens djup och omfattning ska stå i relation till beslutet. Hur användandet och dokumentationen av barnkonsekvensanalysen ska se ut lämnar Skolverket till varje huvudman att tolka och utforma utifrån gällande allmänna riktlinjer som skollagen, barnkonventionen och Skolverkets allmänna råd. Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) finns riktlinjer kring hur förskolan ska arbeta målinriktat med dessa frågor och beskriver vilket ansvar olika nivåer har: Förskolan ska bland annat sträva efter att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter för att påverka sin situation samt att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande. Förskollärarna har som ansvar att barn får ett verkligt inflytande, till exempel på verksamhetens innehåll. Arbetslaget på förskolan ska arbeta för att det enskilda barnet utvecklar förmågan och viljan att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. Målet är även att förbereda barnen att vara delaktiga och ta ansvar för de rättigheter och skyldigheter ett demokratiskt samhälle innebär. Även Skolnämndens plan 2014 för Enköpings kommun arbetar utifrån dessa värderingar. Den beskriver bland annat att utbildningen i kommunen utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Enköpings kommun utgår ifrån barnets bästa i all utbildning och annan verksamhet och klarlägger barnets och elevens inställning så långt det är möjligt. Barn och elev har möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne (Nämndplan 2014, Skolnämnden Enköpings Kommun). Barnperspektivet samt barnets perspektiv Två viktiga skillnader görs i arbetet med barnkonsekvensanalyser, barnens perspektiv och barnperspektivet. Med barnens perspektiv menar man hur barn i olika åldrar uppfattar och beskriver sin syn på och erfarenheter av sin omvärld. Detta förutsätter att man tar reda på hur de barn som berörs av en planerad förändring, uppfattar den befintliga situationen och hur de kan förstå och förmedla sina synpunkter på den föreslagna förändringen. Med barnperspektiv syftar man på vuxnas förståelse för, och kunskap om, barns sätt att förhålla sig till och uppfatta sin omgivning. Med barnperspektiv syftar man även på vuxnas hänsynstagande till barn och unga i frågor som är av vikt för barn där dessa inte själva kan komma till tals (Nordström 2013 & 7

Svenning 2011). I barnkonsekvensanalysarbetet ingår, idealiskt sett, barnensperspektiv liksom barnperspektivet genom att barnen involveras i arbetet och genom att barnens vårdnadshavare, förskollärare och andra vuxna, representerar barnen i de fall då de själva inte kan medverka. För små barn är det särskilt viktigt att ha företrädare som talar för dem och deras behov utifrån ett barnperspektiv, som visar att de förstår hur små barn uttrycker sina behov och önskemål (Nordström, 2013). Resultat från intervjuerna med barn, vårdnadshavare och personal Barnperspektivet utifrån arbetsplatsträff med personalen Våren 2014 påbörjades arbetet under en APT då personalen började diskussionerna om vad som är viktigt på den nya förskolan, utformning av lokalerna med mera. Ritningarna har sedan dess legat synliga för personalen som har kommit med tankar och synpunkter på dem. Dessa diskussioner fördes både från ett barn respektive vuxet perspektiv men en extra insatt arbetsplatsträff den 16 oktober flyttades fokus helt till barnens synvinkel. Då framförde pedagogerna sina åsikter om vad de tror är viktigt för barnen både på grupp- och individnivå. Sara Rosvall-Brand och Eva Stenberg gick igenom processen. De la fram förslag på frågeställningar till barnen, pedagogerna och vårdnadshavarna. Förslagen godkändes och blev bilaga två, tre och fyra. Processen och frågorna belystes ur olika synvinklar. Innan frågorna besvarades tittade alla på de förslagna ritningarna över inomhus- och utomhusmiljön. Personalen diskuterade barnperspektivet och barnets perspektiv och skillnaden dem emellan. Det fördes även en diskussion om att de ska prata allmänt till barnen om vad en bra förskola är för dem. Utan att specifikt gå in på att de ska flytta eftersom det är så lång tid tills det verkligen kommer att ske och de barn som idag är fyra och fem år inte kommer att beröras av flytten. Pedagogerna som skulle hålla barnintervjuerna förberedde sig på att föra dessa samtal. Hur barnen ska involveras inför sista terminen diskuterade också gemensamt. Därefter fick personalen sätta sig i två grupper med fyra personer i varje grupp. Där de diskuterades de tre frågeställningarna och de sammanfattade sina svar skriftligt. Svaren delades upp i följande kategorier: rum/miljö, ljud/ljus/anpassningar, utomhus och säkerhet. Den första frågan löd: Vad är viktigt att tänka på vid utformningen av en ny förskola utifrån barnens synvinkel? Inomhus/utomhus miljö? Rum/miljö: varierade rumsstorlekar där rum är dedikerade till vissa saker, t.ex. ateljé tillräckligt många rum för att kunna dela upp sig möjlighet till rörelse och fysisk aktivitet inomhus stora kapprum lugn och rogivande matsituation toalett som går att nå från både in- och utsidan. Ljud/ljus/anpassningar: dörrar som går att stänga men som har glas för insynens skull ljuddämpande material funktionell belysning lågt placerade fönster med mycket ljusinsläpp, gärna vinkfönster 8

minst två toaletter anpassade för barnen med toalettstol och handfat i deras höjd halvdörrar med lås på toaletten för trygghet och integritet höj och sänkbart skötbord barnsäkra skåp möjlighet att ta emot alla barn med olika förutsättningar. Utomhus: varierad utemiljö (buskar, kullar, stockar, stenar mm.) vattenlek gungor av olika slag klättermöjligheter med olika svårighetsgrad för både små och större barn små rum/delar av gården med olika utmaningar stort vagnsförråd med värme. Säkerhet: överblick både inne- och utomhus säker miljö utomhus med staket som gör att det inte blir en genomströmning av skolelever staket mot gata och skolgård men med grindar för att kunna ta sig emellan. Fråga två löd Vad är viktigt att tänka på vid en överflyttning från Enavallen till Munksundet angående avslut och uppstart utifrån barnens synvinkel? Personalen tryckte på att det måste finnas gott om personal och att personalen har tid att ha fokus på barnen och inte måste involvera sig i praktiska flyttdetaljer. Det är också viktigt att lokalerna är färdiga och välkomnande när flytten sker. Om det är möjligt vore det bra om barnen kunde få hänga någon sak på sin krok eller välja hylla på den nya förskolan innan sommaren. Att göra barnen delaktiga är en självklarhet, både genom att prata med dem och lyfta deras funderingar men också genom att visa dem den nya miljön. Även ett temaarbete under våren skulle underlätta flytten för barnen och göra dem mer involverade. Barnperspektivet utifrån föräldrarådsmöte Intervjuer genomfördes utifrån bilaga tre på föräldrarådet den 23 oktober 2014. Kvällen inleddes med att Eva Stenberg och Sara Rosvall-Brand berättade om processen kring arbetet med den nya förskolan. Föräldrarna fick information om att personalen hade diskuterat samma frågor som de skulle få under kvällen. De fick även veta att barn i åldern 4-5 år hade intervjuats men att de frågorna hade varit av mer generellt slag och inte specifikt kring flytten eftersom det är andra barn som kommer att beröras när det blir dags 2017. Föräldrarna ombads att tänka ur barnperspektivet och inte vad de som vuxna hade för önskemål och synpunkter. Efter att föräldrarna hade svarat på frågorna fick de veta hur personalen hade resonerat kring samma frågeställningar. Det visade sig att de tänkt relativt lika. Synpunkterna delades in i samma fem kategorier som personalens. Rum/miljö: stora ytor både inomhus och utomhus varierade rumsstorlekar där rum är dedikerade till vissa saker, t.ex. pysselrum & lekkök möjlighet till rörelse och fysisk aktivitet inomhus stora kapprum med värmeslingor i golvet 9

lokaler som ger god överblick för personalen. Ljud/ljus/anpassningar: dörrar som går att stänga men som har glas för insynens skull ljuddämpande material bra ljus, gärna dimmerfunktioner lågt placerade fönster med mycket ljusinsläpp anpassade badrum för barnen med toalettstol och handfat i deras höjd anpassade lokaler för funktionsnedsättningar anpassat för barn generellt. Utomhus: stora gårdar med gräsytor och varierad utemiljö (buskar, kullar mm.) ytor som gör att samma lek kan genomföras på flera platser engagera barnen i lekplatsens utformning gungor, sandlåda, cykelbana- separat från andra lekytor rutschkana, klätterställning, lekstugor, båt närhet till lämning och hämtning. Säkerhet: gården ska inte vara placerad mot gångvägarna gården ska vara skild från skolan gården ska kunna överblickas enkelt säkerhetstänk utifrån trafik/parkering inhägnad gård. Övrigt: egenlagad mat- tillagningskök. Fråga två löd Vad är viktigt att tänka på vid en överflyttning från Enavallen till Munksundet angående avslut och uppstart utifrån barnens synvinkel?. Föräldrarna menar att barnen ska vara delaktiga. Det kan ske genom att man tar tillvara på barnens önskemål om leksaker och inredning. Att barnen får vara med och skapa inredning till den nya förskolan, till exempel måla egna tavlor. Och att innan sommaravslutningen får barnen ta med sig någon personlig tillhörighet till den nya förskolan. Det är också viktigt att barnen och föräldrarna får följa processen och får information om vad som händer. Barnen får gärna göra studiebesök, fotografera och dokumentera bygget. De och pedagogerna kan också gå förbi arbetsplatsen för att väcka nyfikenhet kring t.ex. maskinerna som leder till diskussionsunderlag. Tiden är en annan viktig aspekt, flytten bör ske under sommaren och önskemål finns om att inte förbereda barnen allt för tidigt. Att behålla grupper och pedagoger kan vara en fördel i en flytt där mycket annat är nytt. Att föräldrarna är trygga gör att rätt attityd skapas och det känner barnen av. Då blir flytten positiv och kan firas med både en avslutningsfest och en inflyttningsfest. 10

Barnets perspektiv- från samtal med barnen Barnintervjuer genomfördes på Enavallen under en veckas tid i oktober 2014. Deltagare var tio barn i åldern 4-5 år från båda avdelningarna. Vissa barn intervjuades i grupper på två-tre personer medan andra svarade enskilt. Föräldrarna blev informerade om att personalen skulle intervjua barnen och att intervjun var mer generell och inte specifik utifrån flyttperspektivet. Personalen förberedde barnen inför samtalen genom att prata med dem någon dag innan. Hur ser en förskola ut? Vilka rum har vi? Vad finns i förskolan? Samma person intervjuade barnen på sin avdelning för att de skulle känna sig trygga och för att personalen skulle kunna styra samtalen på liknande sätt och ställa ungefär samma följdfrågor. De utgick ifrån frågorna Vad tycker du bäst om att göra på förskolan? och Är det något annat som du tycker att vi ska ha på förskolan?, se bilaga 2. Sedan förklarade pedagogerna mer för barnen om vad som menades och formulerade om frågorna om de inte förstod. Personalen ställde öppna frågor och stödfrågor för att få igång tankarna hos barnen. De försökte utmana barnen att tänka på helheten och inte bara på det rum de var i just nu eller leken de precis lekt. Barnens svar är mycket inriktade på lek och aktiviteter men rummens/miljöns utformning lyfts också fram tydligt. Barnens svar delas in i kategorierna lek, måla/pyssel/spel/läsa, upptäcka, fysisk aktivitet/motorik och rum/miljö Svar på frågan: Vad tycker du är bäst att göra på förskolan? Lek: mamma, pappa, barn prinsessa/prinsar/riddare utklädning lego, duplo, bilar, dinosaurier, gosedjur och dockor kurragömma leka med bokstäver leka med sina kompisar leka utomhus med rutschkana, gungor, sandlåda, grävskopa mm. Måla/pyssel/läsa/spel spela spel pyssla med pärlor pussla läsa bok skriva sitt namn rita, måla, tejpa och sudda göra presenter göra klockor i papper med paljetter ta med saxar och klippa och rita utomhus ha samling. Upptäcka: leta efter spindlar och maskar ta kort med låtsaskameran titta på gruppfoton på väggen 11

äta äpplen utforska olika material som jord, sand och lera bygga koja. Fysisk aktivitet/motorik: dra handdukar på golvet för att glida sopa cykla och skjutsa varandra på cykel köra vagn springa gå balansgång klättra gunga hänga/klättra i träd åka i rutschkanan när det är blött så att det går snabbare. Rum/miljö: leka i dockvrån leka utomhus låtsas ha en båt utomhus bakom kullen/på kullen i lilla huset utomhus vara i legorummet leka i kojor vara i sandlådan pyssla i målarrummet leka i buskarna. Svar på frågan Är det något annat som du tycker att vi ska ha på förskolan? lego av den typen de har hemma en stor dyna att åka på i rutschkanan en kiosk, en lekstuga, en klätterställning och ett flygplan på gården glitterrum lampknappen ska sitta högre upp så att inte småbarnen når golvet ska vara lite högre upp en låda att leka skepp med inomhus, med en kikare låtsas rullstol inomhus som man kan köra med dinosaurier igelkott och fler maskar på gården en inne rutschkana gräset ska vara upp och ned vissa specifika utklädningskläder och klänningar att ha utomhus låtsasstege till koja möbler i den lilla kojan doktorsväska färre traktorer utanför gården. 12

Analys Allmänna råden för kvalitet i förskolan utrycker bland annat: Barnets inställning skall så långt som möjligt kartläggas och barnen ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Genom våra intervjuer har vi skapat förutsättningar för detta. Att intervjua och föra en dialog med små barn utan att värdera och styra är inte helt enkelt. Därför var frågeställningarna viktiga att formulera så öppna som möjligt men även tydliga så att barnen kunde svara. Barnen har många idéer både om vad som är bäst på förskolan och vad som saknas. Föräldrarna tar också upp att barnen borde få vara med och inreda den nya förskolan då de vet bäst vad barn efterfrågar och uppskattar. Gemensamma nämnare för personal, vårdnadshavare och barn är framförallt frågorna om utrustning och rum/miljö. Alla lyfter vikten av olika rum att dela upp sig i och en stor, varierad utegård. Den fysiska aktiviteten är viktig utifrån många aspekter och det gäller att få plats och möjlighet att röra på sig både inomhus och utomhus. Den nya miljön bör inbjuda till lek, utforskning och stimulans. Inomhus är det önskvärt med flera olika rum där barnen kan vara, leka och utforska. Men samtidigt är det viktigt med glasdörrar och ytor som går att överblicka. Barnen fokuserar mycket på sakerna som finns på förskolan och om de lyfts med till den nya förskolan kommer de troligen att trivas och känna igen sig. Utomhus vill alla parter ha stora, varierade ytor lämpade för fysisk aktivitet, upptäckarglädje och pedagogik. Dessa önskemål stämmer bra överens med Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i förskolan gällande lokaler och utemiljö. Regelbunden information är en annan gemensam punkt som kommit fram. Angående förberedelser inför flytten har inte barnen fått frågan men både föräldrar och personal är överens om att tid för detta är viktigt. Bland annat genom att ge personalen förutsättningar för att fokusera på barnen. Att låta barnen som går på Enavallen våren 2017 få göra besök på bygget och se skolan växa fram känns både viktigt och spännande. Att genomföra reflekterande samtal med barnen kan leda till nya tankar och barnen känner sig lyssnade på och delaktiga. Vi vill att barnen är delaktiga genom skapande aktiviteter, fotografering, planering, diskussioner och att bära över sina saker innan sommaruppehållet. Från förskolans sida kommer vi ha fokus på uppdraget, följa de riktlinjer som finns vad det gäller barnperspektivet och barns perspektiv. Utifrån de Allmänna råden för kvalitet i förskolan säkerställer vi att barnens bästa kommer i första hand genom: - att lokalerna är utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser; - att såväl inne- som utemiljö är utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för och - att kontinuerligt följa upp och utvärdera om inne- och utemiljö är ändamålsenlig. Enköping 2014-10-29 Eva Stenberg, förskolechef Anna Wilson, förskoleadministratör 13

Fortsatt planering och arbete inför flytten sommaren 2017 Inför överflyttning från Enavallen till Munksundet sommaren 2017 planerar verksamheten att arbeta på följande sätt för att fortsätta arbetet med barnkonsekvensanalysen med de barn, vårdnadshavare och personal som kommer att beröras. Utifrån att vårdnadshavare och personal känner sig trygga med flytten kommer även barnen att påverkas positivt då de vuxna är harmoniska och kan svara på barnens frågor om vad som kommer att hända. Utifrån barnperspektivet behövs alltså även information till de vuxna. Förslag att i barngruppen arbeta med: Temaarbete- bygge, följer bygget regelbundet, gör väggdokumentation inom temat. Vad blir kvar från Enavallen? Vad tar vi med oss? Gå på besök och se vad som händer utomhus. Titta på lokalerna. Får bära över något material till sin krok innan sommaren. Vårdnadshavarna: Får se temaarbetet växa upp på förskolan. Barn och vårdnadshavare hälsar på tillsammans på Öppet hus eller liknande. Kan följa uppdateringar på hemsidan, www.enkoping.se/nyamunksundsskolan Får löpande information på föräldraråd & föräldramöten. Personalen: Har hela tiden ett medvetet barnperspektiv på de olika planeringsmötena. Utifrån trygghet, utveckling, lärande och säkerhet. Får information och blir delaktiga på APT, planeringsdagar, samverkan och efter att personalrepresentant och förskolechef sitter med i projektmöten och informerar. Planerar hur man ska jobba på den nya förskolan. Tid för planering för nya uppstarten, eventuell handledning. Nya grupper, profilering, rutiner, lokaler? För att kunna ge barnen de bästa förutsättningarna. Är lyhörda för barnens och vårdnadshavarnas tankar, idéer och synpunkter samtidigt som de har fokus på förskolans uppdrag. Informerar kontinuerligt befintliga vårdnadshavare om vad som sker. Är tydliga mot nya barn och vårdnadshavare att en flytt kommer att ske och att antalet avdelningar då ökar. Information kommer att finnas på hemsida och i broschyrer. Det kommer även att vara föräldramöten med nya familjer som ska börja på förskolan. 14

Källor Internet Barnombudsmannen www.barnombudsmannen.se http://www.barnombudsmannen.se/global/publikationer/faktablad/faktablad2_uppna11.pdf Unicef, http://unicef.se/barnkonventionen Litteratur/skrifter Enköpings Kommun, Nämndplan 2014, Skolnämnden, Enköpings 2014 Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Stockholm 2013 Svenning Bente, Vad berättas om mig? Studentlitteratur, Lund 2011. Utbildningsdepartementet, Läroplan för förskolan, Lpfö 98 reviderad 2010, Stockholm 2010 Rapporter Barnkonsekvensanalys avseende planerad utökning av förskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Maria Nordström, Stockholm 2013 Barnkonsekvensanalys inför beslut om ersättningsskola för Munksundsskolan/en samlad skola för de västra stadsdelarna, Göran Davidsson, Enköping 2013 15

Bilaga 1. Informationsblad Ny förskola och skola byggs på Maj 2014 En ny skola ska byggas på samma plats som den nuvarande Munksundsskolan ligger. För att möta behovet av förskoleplatser i området kommer också en ny förskola att byggas intill skolan. Beslutet fattades i kommunfullmäktige den 12 november 2013 efter att ha lyssnat på barn, föräldrar, lärare och andra som visat sitt engagemang för skolans framtid. Nu har planeringen av den nya förskolan och skolan börjat. Vägen till en ny förskola och skola Våren 2014 har arbetet börjat med att forma den nya skolan och förskolan. I planeringen samarbetar Enköpings kommun med medarbetare på Munksundsskolan, förskolan, arkitekter och en extern projektledare. I höst ska en arkitektskiss vara färdig som visar hur skolan och förskolan ska se ut. När skissen är färdig kommer en kostnadsberäkning att tas fram. Därefter planeras skolan och förskolan i detalj vad gäller till exempel teknik, ventilation och värme. Till sommaren 2015 räknar vi med att upphandla den entreprenör som ska bygga fastigheten. Lite bakgrund Munksundsskolan har varit i behov av renovering i flera år. I ett första skede bedömde vi att endast en renovering av vissa delar var aktuell. Ju längre processen pågick, konstaterade vi att så stora förändringar behövdes att det var bättre att ta ett helhetsgrepp och bygga en helt ny skola. Enavallens förskola, som ligger i området, är i så stort behov av renovering att vi har beslutat att stänga ned den. Verksamheten på Enavallens förskola kommer att flyttas till den nya förskolan. Följ projektet på webben Du kan följa projektet på www.enkoping.se/nyamunksundsskolan. Där kan du läsa om historiken till beslutet och om vad som händer just nu. Mer information Om du har frågor är du välkommen att kontakta någon av oss. Förskola Skola Eva Stenberg Annie Lundin Förskolechef Rektor Telefon: 0171-272 86 Telefon: 0171-62 64 01 E-post: eva.stenberg@enkoping.se E-post: annie.lundin@enkoping.se 16

Bilaga 2. Barnintervjuer med 4-5 åringarna på Enavallens förskola, oktober 2014. Fråga 1. Vad tycker du bäst om att göra på förskolan? (Ställ följdfrågor beroende på svar. Hur tänker du nu? Varför? Vart? Hur?) Inomhus:.. Utomhus:.. 17

. Fråga 2. Är det något annat som du tycker att vi ska ha på förskolan?... 18

Bilaga 3. Intervjuer utifrån barnperspektivet med vårdnadshavare på föräldraråd 2014-10-23. 1, Vad är viktigt att tänka på vid utformningen av en ny förskola utifrån barnens synvinkel? Inomhus/utomhus miljö?..... 19

2, Vad är viktigt att tänka på vid en överflyttning från Enavallen till Munksundet angående avslut och uppstart utifrån barnens synvinkel?...... 20

Bilaga 4. Intervjuer utifrån barnperspektivet med pedagogerna på Enavallen vid APT 2014-10-16. 1, Vad är viktigt att tänka på vid utformningen av en ny förskola utifrån barnens synvinkel? Inomhus/utomhus miljö?..... 21

2, Vad är viktigt att tänka på vid en överflyttning från Enavallen till Munksundet angående avslut och uppstart utifrån barnens synvinkel?...... 22

Bilaga 5. Checklista för barnkonsekvensanalys 1. Bakgrund till beslut Se gamla protokoll och underlag som finns på hemsidan: www.enkoping.se/nyamunksundsskolan 2. På vilket sätt är beslutet belyst ur barnets perspektiv? Genom att befintliga lokalerna inte är byggda utifrån ett förskoleperspektiv och därför inte är optimala för barnen. För närvarande är det stora barngrupper eftersom lokalerna inte har räckt till vilket kan påverka barnen negativt då det blir fler barn per pedagog. Mer sårbart på två avdelningar vid frånvaro av personal. Kan nyttja personalen på bästa möjliga sätt med fler avdelningar, framförallt på morgon och kväll. Kan schemalägga personalen när den bäst behövs för barnen. Nya förskolan ger bättre möjlighet till bra utomhusmiljö och lärande miljö utomhus i närområdet. Nedläggningen av tillagningskök på små enheter pågår och på nya förskolan får man även i fortsättningen mat lagad på plats. Inomhus miljön är inte anpassad till barnen i dagsläget, sovplatserna har föräldrar haft åsikt om säkerheten och det kommer att förbättras i den nya förskolan. Inte handikappanpassad tillgänglighet. 3. Har barnen fått uttrycka sin mening i frågan? På vilket sätt?/vad framgick? Vad är viktigt att tänka på vid utformningen? Inomhus/utomhusmiljö. Ställs på föräldraråd oktober 2014. Extra APT med fokus på barnperspektivet i frågan 9 oktober. Då fick personalen uttrycka sina tankar kring processen. Utgår från barnkonventionen, läroplanen, skollagen och kommunens styrdokument (barnperspektivet). 23

Eftersom barnen är små görs en förutsättningslös dialog om hur en bra förskola ska utformas/vara, hösten 2014. Detta kommer att dokumenteras. Under våren 2017 planeras ett mer aktivt deltagande från barnen (barnens perspektiv). Vad är viktigt att tänka på vid överflyttning? Planerade insatser VT 2017. Nya barnintervjuer. Pedagogisk dokumentation, t.ex. Lotusdiagram där bygget kan följas. (Vi vill inte börja för tidigt eftersom de är små utan vi jobbar främst genom deras vårdnadshavare fram till 2017. ). Kartlägger risker inför övergången genom: Intervjuunderlag barnen, se bilaga 2 (barnens perspektiv) Frågor till vårdnadshavare, se bilaga 3 (barnperspektivet) Frågor på APT, se bilaga 4 (barnperspektivet) 24

Bilaga 6. Aktuella förändringar Planerade förändringar/be slut När? Var? Vem berörs? Metod Period Ansvarig för information och åsikter Uppföljning Nedläggning av befintlig förskola (Enavallen) VT 2017 Hela förskolan Barn, vårdnadsh avare, pedagoger och olika samarbets partner Hösten 2014 sker samtal med barnen utifrån generella frågor om vad en bra förskola är för dem. Kontinuerligt på föräldraråd och möten till samtliga vårdnadshavare from hösten 2014. Underhandsinformation. Informationsblad som bilaga. Information finns på hemsidan. Våren 2017 sker samtal med barnen utifrån ålder och mognad. 2014-2017 Eva Stenberg och pedagogerna på respektive avdelning Efter varje barnintervju och informationsträff kommer sammanfattning att ske. Första efter föräldraråd 23 oktober 2014. Efter barndialog på respektive avdelning senast 25 oktober. Barnens aktiva deltagande genom pedagogisk dokumentation VT 2017. Nybyggd förskola i anslutning till nya Munksundsskola n HT 2017 Hela förskolan Barn, vårdnadsh avare, pedagoger och olika samarbets partner Hösten 2014 sker samtal med barnen utifrån generella frågor om vad en bra förskola är för dem. Kontinuerligt på föräldraråd och möten till samtliga vårdnadshavare from hösten 2014. Underhandsinformation. Informationsblad som bilaga. Information finns på hemsidan. Våren 2017 sker samtal med barnen utifrån ålder och mognad. 2014-2017 Eva Stenberg och pedagogerna på respektive avdelning Efter varje barnintervju och informationsträff kommer sammanfattning att ske. Första efter föräldraråd 23 oktober 2014. Efter barndialog på respektive avdelning senast 25 oktober. Barnens aktiva deltagande genom pedagogisk dokumentation VT 2017. Utökning från två till fyra avdelningar HT 2017 Hela förskolan Barn, vårdnadsh avare, pedagoger Underhandsinformation. finns på hemsidan. Information 2014-2017 Eva Stenberg och pedagogerna på respektive avdelning Föräldraråd, föräldramöte. APT 25

Eventuellt nya gruppkonstellati oner HT 2017 Hela förskolan Barn, vårdnadsh avare, pedagoger Våren 2017 diskuterar personalgrupperna. Samtal med vårdnadshavare och barnen. 2017 Eva Stenberg och pedagogerna på respektive avdelning Fortlöpande information. APT, planeringsdagar Eventuellt pedagoger nya HT 2017 Hela förskolan Barn, vårdnadsh avare, pedagoger Fortlöpande information 2014-2017 Eva Stenberg och pedagogerna på respektive avdelning Fortlöpande information till föräldrar, samt genom samverkan med personal. 26