Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap
Alkohol och samhället Mer än 90% av befolkningen konsumerar alkohol. Av dessa uppskattas ca 10% ha en problematisk konsumtion. Gränsen är inte knivskarp mellan problem/inte problem. Gråzon med riskbrukskonsumenter.
Alkoholrelaterad dödlighet Global burden of disease (WHO): De 10 främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i de utvecklade länderna. Tobak 12,2% Högt blodtryck 10,9% Alkohol 9,2% Kolesterol 7,6% Övervikt 7,4% Lågt intag av frukt och grönsaker 3,9% Fysisk inaktivitet 3,3% Narkotika 1,8% Oskyddat sex 0,8% Järnbrist 0,7%
Standardglas 2 flaskor lättöl 45 cl folköl 33 cl starköl 15 cl vin 8 cl starkvin 4 cl starksprit Berusningsdrickande: Att som kvinna dricka mer än 4 standardglas vid samma tillfälle, eller som man mer än 5 glas, innebär en ökad risk.
Var går gränsen per vecka? Låg risk för skador: Högst 14 standardglas för män Högst 9 standardglas för kvinnor Ökande risk för skador: 15-35 standardglas för män 10-25 standardglas för kvinnor Skadlig nivå: 35 standardglas för män 25 standardglas för kvinnor
Skyddseffekter av alkohol Få positiva medicinska effekter av alkohol. För personer över 50 år kan en liten mängd alkohol, ca 1 glas vin, per dag ses ha en gynnsam effekt på hjärt- och kärlsjukdomar. Eventuellt också för kvinnor med diabetes för kvinnor.
När blir alkoholkonsumtionen ett problem?
Beroende enligt DSM IV Ett substansbruk som leder till signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst tre av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod Ökad tolerans. Abstinens. Använder större mängder än tidigare. Varaktig önskan/misslyckade försök att begränsa intaget. Mycket tid ägnas åt att få tag på substansen. Åsidosätter vanliga sociala aktiviteter. Bruk fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk enligt DSM IV Ett substansbruk som leder till signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst ett av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod Upprepat substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepat substansbruk i situationer som medför betydande risker för psykisk skada. Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan. Fortsatt bruk trots ständiga och återkommande problem av socialt eller mellanmänsklig natur.
Screeningtester Standardfrågor AUDIT
Standardfrågor - När drack du alkohol senast? - Hur mycket drack du då? - När drack du alkohol gången dessförinnan? - När var du berusad senast? - I genomsnitt, hur många dagar per vecka dricker du alkohol? - I genomsnitt, hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Gränsvärde 8 poäng Ej diagnostiskt instrument: screening Kan använda enstaka frågor
Labprover Finns det blodprover som kan påvisa beroende eller missbruk?
Behandling Återfallsprevention Evidensbaserad metod med grund i KBT. Kurs i stället för terapi. Förebygga återfall, hantera sug, triggers osv. Minska konsekvenser av återfall. Bygger på föreläsningar, övningar och hemuppgifter.
Behandling, fortsättning CRA (Community Reinforcement Approach) Förstärker interaktionen mellan klienten och omgivningen: nyktert leverne uppmuntras. Effektiv vid svårt beroende med dålig prognos och social marginalisering. Bygger på samarbete mellan socialtjänst, beroendevård, psykiatri etc.
Läkemedelsbehandling Antabus (disulfiram) Traditionellt använt inom beroendevård. Påverkar inte lusten att dricka. Ger symptom som hjärtklappning, huvudvärk, ansiktsrodnad, illamående mm. Tidsbegränsad behandling. Kan ge leverpåverkan. Antabus tas övervakat på mottagning. OBS! Evidensgrad.
Läkemedelsbehandling, fortsätting Campral (acamprosat) Påverkar glutamatsystemet som är uppreglerat vid kroniskt högt bruk av alkohol. Minskar obehag/ sug som upplevs vid nykterhet i form av sömnstörningar, irritabilitet, ångest och oro: Postakut abstinens! Minskar risken för återfall.
Läkemedelsbehandling, fortsättning Naltrexon Opioidantagonist: blockerar effekten av läkemedel etc. innehållande opioider (morfin mm.) Blockerar även hjärnans egna opioider, det blir inte lika roligt att dricka alkohol. Kombineras med samtalsbehandling.
Delirium tremens Livshotande komplikation till alkoholberoende, inträder efter abstinens. Kraftig vegetativ påverkan (hjärtklappning, svettning, tremor, illamående, förvirring, kraftig ångest, kramper). Behandlas med intensivvård, övervakning, bensodiazepiner, tiamininjektioner och kontroll av vätskebalans.
Wernicke-Korsakoffs syndrom Tiaminbrist pga. högt alkoholintag under lång tid Nystagmus (blickförlamning, slående ögonrörelser) Ataxi (obalans) Konfusion (förvirring) Konfabulation: personen maskerar när- och fjärrminnesluckor med påhittat material Behandling: höga doser tiamin via injektion, omvårdnad.
Narkotika Samma diagnoskriterier som vid alkohol: beroende och missbruk. Opiater: utvinns ur vallmo. Preparat, exempel: morfin, heroin, kodein. Centralstimulantia: Syntetisk framställning, finns naturligt ibland annat khatbusken. Preparat, exempel: amfetamin, kokain. Cannabis: Utvinns ur hampväxten. Preparat: hasch, marijuana och hascholja. Hallucinogener: Både syntetiskt och naturlig framställning. Preparat: MDMA (extacy), GHB (GABA), LSD, meskalin
Behandling vid narkotikaberoende och missbruk Centralstimulantia: Naltrexon och bupropion prövats. Biofeedback. Cannabis: Psykosociala behandlingsprogram Hallucinogener: Inga specifika behandlingsmetoder.
Behandling vid opiatberoende Läkemedelsbehandling: Metadon, Subutex & Suboxone. Opiatagonist respektive antagonister. Psykosocial behandling: KTB och återfallsprevention.
Diskussion Politiskt styrd vård- rätt till evidensbaserad behandling?
Fall 1 Caroline är 24 år gammal och läser sista året på ekonomprogrammet. Hon bor i en korridor tillsammans med några kompisar och är en social person. Under flera år har hon varit engagerad på en av nationerna, bland annat har han haft uppdrag som barmästare några terminer. Efter två år som singel hon nu sedan ett halvår tillbaka träffat en flickvän, Elin, som hon verkligen tycker om. Förhållandet fungerar braoftast. Det uppstår nämligen ibland tjafs och bråk när Caroline och Elin är ute och festar tillsammans. Caroline blir i berusat tillstånd väldigt svartsjuk och ofta ut i anklagelser mot Elin som i sin tur blir arg och ledsen. Några gånger har hon till och med blivit utkastad från uteställen efter att bland annat ha knuffat en rival mot en vägg. En av dessa gånger slutade kvällen ännu värre, då hon blev omhändertagen för berusning och fick tillbringa natten hos polisen för tillnyktring. Caroline dricker egentligen inte särskilt ofta och absolut inte dagen efter att hon varit ute.
Fall 2 Gustaf Klackbom är en 67-årig man som pensionerat sig från sitt arbete som advokat för några år sedan. Han sitter dock fortfarande i bolagets styrelse och har i övrigt en aktiv livsstil, han spelar golf och är engagerad i en bridgeklubb. Han har sökt till vårdcentralen på grund av mycket obehaglig hjärtklappning på mornarna och blodtrycksmätaren har också visat på illavarslande högt morgontryck vid egenkontroll. Distriktsläkaren inleder ett samtal om livsstil. En bit in i samtalet framkommer det att Gustaf är mycket mat- och vinintresserad, han är delägare i en vingård i Sydfrankrike. Han dricker oftast vin till lunch och alltid till middagarna. Kvällarna brukar han avsluta med några konjak. Han berättar att konsumtionen nog tilltagit en del den senaste tiden, då alkohol ju är erkänt bra för hjärtat. En bit in i samtalet framkommer att de vuxna barnen faktiskt haft en del invändningar mot alkoholkonsumtionen den senaste tiden, och vid närmare eftertanke har Gustaf faktiskt själv försökt dra ner på konsumtionen för ett halvår sedan utan att lyckas.