KOMPISPROJEKT HT-15. Marina Undenius och Carina Nilsson

Relevanta dokument
TITANIC. Vårterminen Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

BARNENS TANKAR OCH IDEÉR SKAPADE DENNA TERMIN!

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??

Framtidsnytt Dec Nr 16 Årgång 5 Förskolorna Framtidsfolket AB info@framtidsfolket.se

Sagor och berättelser

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

LÄSGUIDE till Boken Liten

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Examensarbete VT Börja på förskolan

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

KRUMELUREN HT-16. Marina Undenius Terese Sjöstedt

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Välkommen till Grodan, våren 2009

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Sagan om Nallen Nelly

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Kvalitetsdokument 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

BJÄLBOTULLNYTT Nyhetsbrev juni 2014 Redaktör Nina Engelke

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Månadsbrev mars-13. men inte skymmer andra och man kan inte prata hela tiden även om man vill. (förskolan ska

Välkomna till Midgårds förskola!

God ljudmiljö inom förskolan

Solglimtens verksamhetsplan

Kom ihåg ombyteskläder.

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

HT 17. Kvalitetsredovisning HÖSTTERMINEN 2017 LYCKEBO FÖRSKOLA

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Pia Ihse

Trevlig helg Monika och Helene

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA HURRA VAD JAG ÄR RÄDD! Illustration: Michelle Hammenfeldt

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Montessorifriskolans fritidshem

Innehållsförteckning

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Blåbärets Kvalitetssäkring

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Myran. Teamplan Ht Vt Amila Palalija, Lena Thorin och Susanne Rådberg

Kvalitetsarbete Myran

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

Sammanställning av enkätundersökning

Årsberättelse Björke förskola

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag?

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Backstugans förskola

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Arbetsplan för Ängen,

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Då har det blivit dags för terminens sista månadsbrev. Ett stort tack för uppslutningen på uppspelet och vilka duktiga barn ni har!!!

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Barns och ungdomars engagemang

Tallens utvärdering Våren 2013

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Veckobrev för Kristallens Förskoleklass v.45

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Min matematikordlista

Vi börjar med att välkomna åter våra nya kompisar på Mumindalen och Trollskogen.

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

Kvalitetsberättelse

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Transkript:

KOMPISPROJEKT HT-15 Marina Undenius och Carina Nilsson

Bakgrund: Gruppen består av 15 barn. Det är 1 kille och 4 tjejer som är 5 år, 5 tjejer som är 4 år och 4 tjejer och 1 kille som är 3 år. I början av terminen flyttade barnen som är 3 år och en flicka som är 4 år över till denna grupp. Därmed blev det en ny konstellation och barnen behöver hitta sin plats och roll i gruppen. De behöver komma in i våra rutiner och lära våra regler. Även vi pedagoger behöver lära känna barnen. Många barn i gruppen har svårt att dela med sig och lyssna på kompisarna. Många behöver också träna på att vänta på sin tur. En del av barnen behöver lite stöttning i leken, för att förstå regler och komma överens med kompisarna. Flera barn i gruppen saknar ljud i sitt uttal. Vi prioriterar därför språk i vårt projekt. Vi vill även utmana de barn i gruppen som börjat nosa på språkljud och att ljuda sig till läsning. Enligt enkäter som gjorts på förskolan upplevde barnen att de inte fick vara med och bestämma så mycket. Därför har vi valt att prioritera inflytande.

Beskrivning: Vi startade terminen med att tillsammans göra regler där barnen fick trycka sin hand som en underskrift. Vi bestämde att tillsammans skulle vi påminna varandra om dessa regler. I början av terminen så var vi mycket utomhus i trädgården. Vi upplevde att det inomhus blev högljutt, rörigt och betydligt mycket mer konflikter. På våra utedagar höll vi oss nära förskolan eftersom våra yngsta barn inte orkade med för långa promenader. Vi har en del barn som fortfarande behöver sova middag så när vi varit iväg har vi oftast varit tillbaka till ca 12.30. Vi har grillat hamburgare, grillat korv, värmt soppa mm. Att äta utomhus på olika platser uppskattas av barnen. Platserna vi besökt har varit önskemål från barn eller föräldrar eftersom inflytande är ett av våra prioriterade mål. För att barnen skulle lära känna varandra och knyta an till de nya i gruppen så tillverkade vi kramstenar. Ett problem vi upplevde i barngruppen var att om någon råkade nudda vid en annan upplevdes det som ett slag. Vi tänkte att detta kunde hjälpa barnen att förstå skillnaden mellan en kram och ett slag. Barnen fick välja varsin sten som de sedan skrev sitt namn på. Dessa förvarar vi i en påse. Vid samlingar har barnen fått sticka ner handen i påsen och ta en sten. Det namn som står på stenen, den personen ska man ge en kram. I början tyckte några barn att det var obekvämt men efter typ två gånger så flöt det på. Ett barn som i början inte ville ha någon kram kommenterade vid ett senare tillfälle jag har inte fått någon kram under tiden vi höll på att använda dem Vi pedagoger introducerade en saga Sagan om vanten, som handlar om gemenskap och att alla får plats. Vi tänkte att denna saga eventuellt kunde användas för att hålla samman och knyta ihop vårt tema. Barnen blev direkt intresserade och ville höra mer. Vi använde oss av en sagopåse i form av en vante där vi förvarade de olika karaktärerna som finns i sagan. Barnen kunde spontant komma och fråga om de fick använda vanten för att själv dramatisera sagan. Någon kunde utan vantens hjälp fritt berätta sagan. Några barn lärde sig replikerna utantill. Flera barn ritade konstverk med vanten och djuren.

Här är en bild som en tjej ritade på sagan med vanten och något djur. Vi valde varianten av sagan där de olika karaktärerna har rim i sina repliker typ jag är fröken Groda, den runda och goda. Detta upplevde vi inspirerade barnen till att rimma mer och vi har ofta blivit ombedda att läsa våra rim som vi har upphängda vid våra matbord. Barnen frågade om de kunde få vara de olika djuren i sagan. Någon sa jag vill vara grodan och fick då hålla i grodan och säga grodans replik. För att utveckla detta lät vi barnen dramatisera sagan. Vi bestämde att barnen fick önska sin roll. Att dramatisera sagan har vi gjort vid fyra tillfälle. Något barn valde alltid samma djur och något barn valde alltid att vara publik. För att utmana våra barn som håller på att ljuda sig till läsning så skrev vi ut lappar med de olika djurens repliker. Barnen fick den lapp där som stod den replik de skulle säga. Flera höll sin lapp och låtsasläste medan någon blev ledsen för att hen kunde ju inte läsa. Dock var hen en av de som kan ljuda sig fram till läsning. Naturligtvis hjälpte vi barnen med deras repliker och vid andra tillfället tog hen lappen utan tårar. Vi laddade ner en app som heter Barnens bibliotek där sagan finns fast i en annan variant. Barnen tyckte det var roligt vilket ledde till att vi letade fram fler olika varianter på sagan. Onsdagarna valde vi att ha som en gemensam dag för alla Stenängabarnen. Vi har oftast varit i trädgården, men även varit i Stenängaskogen. Vi har gått på bio tre onsdagar denna termin. Detta gör vi med barnen som är 4 och 5 år. Treåringarna är i verkstan då. Dels kommer vi ut på en långpromenad, man får på bion se andra barn från olika förskolor och även inspireras till mer kultur.

Vi har varit med i en önsketävling. Barnen fick rita vad de önskade sig och sedan skulle deras föräldrar ta bild på teckningen och lägga ut på en sida på internet. Vi tävlade om vinster till förskolan. Detta valde vi att göra för att vi ville engagera föräldrarna och även för att föräldrarna skulle få en anledning att gå in i röda huset, där vi samlade alla önsketeckningar. Detta skapade gemenskap eftersom vi alla hade samma önskan; att vinna till förskolan. Vi har även gjort egna sagor med hjälp av våra sagokort. Några barn vill inte ta ett kort, men sitter spänt och lyssnar på sagan. Andra barn fantiserar vilt och sagan får både början och slut. Mitt i terminen erbjöd vi en övernattning för de barn som vågade och ville. Detta var ett önskemål från en flicka vars storebror skulle övernatta på skolan. Att övernatta tillsammans gör att man lär känna varandra på ett annat sätt. Vi upplever att man kommer närmre barnen och de kommer närmre varandra och oss. Vid valet av adventskalender föll sig det naturligt att välja något kopplat till vårt tema- värdegrundskalender. I varje lucka finns en uppmaning typ idag ska du hjälpa någon som du ser behöver hjälp eller idag ska du leka med någon du inte brukar leka med. En hel del föräldrar tycker det är roligt att gå in varje morgon för att läsa dagens lucka.

Utvärdering: Innan terminen startade förändrade vi i våra lokaler. Vi flyttade ut vårt byggmaterial i matrummet och gjorde ett pysselrum istället. Detta gjorde vi för att byggrummet inte användes. Nu används byggmaterialet bättre och pysselrummet nyttjas varje dag. Ofta sitter det typ 4-5 barn runt bordet och samtalar och ritar/skriver. Några barn spökskriver, skriver bokstäver, skriver namn mm. De kan då hjälpas åt och lära av varandra när de är flera stycken. Vi upplever att flera stycken inte kan känna igen sitt namn. Nästa termin kommer vi att lägga namnlappar i en påse. Ett barn per dag får dra namnlappar före maten, när man ser sitt namn får man gå för att hämta mat. Eftersom barnen själv var med och gjorde reglerna så blev de viktiga för en hel del barn. De kan ofta påminna varandra om att tex inte springa inomhus, för det står faktiskt i våra regler. I början av terminen höll vi oss mycket utomhus. Vi upplevde att det blev mindre konflikter. Barnen hade större utrymme och behövde inte vara så nära. Vädret var bra så det underlättade. Inomhus blev det ofta rörigt med saker som togs fram och blandades mellan rummen. Ingen ville sedan plocka undan sakerna. I mitten av terminen skulle det storstädas i huset och vi plockade undan material som diskades och tvättades. Vi valde sedan att inte bara ta fram allt igen. Något material som efterfrågades plockade vi fram och något annat har vi lagt i en korg som man får fråga efter och då får ansvar även för att plocka ihop och sätta tillbaka. Vi tycker nu att det fungerar mycket bättre. Utedagarna: Barnen har tyckt att det varit kul att komma iväg på utedag. Det har känts lite trögt att få föräldrarna att packa barnens ryggsäck. Det har även vid några tillfälle varit barn som haft för tunna kläder. Vid valde en utedag att stanna i trädgården pga av detta och gjorde ett blogginlägg så att föräldrarna fick veta bakgrunden. Gången efter fungerade både väskpackning och klädsel mycket bättre så vi hoppas att det fortsätter så nästa termin. Det känns viktigt att använda ryggsäcken och kåspåsen med innehåll som vi ger till alla barn vid start på förskolan. Vi har haft strul med någon engångsgrill och ärt oss att det är alltid bra att ha med tändvätska. Vi tycker det är synd att vi inte kan komma iväg längre på våra utedagar. De äldsta barnen kan önska att gå till platser som vi tidigare besökt, men eftersom de yngsta barnen inte orkar gå så långt så blir det tyvärr inte så.

Bion uppskattas av såväl föräldrar som barn. Vi har en flicka som varit ledig på onsdagar men valt att gå på bion tillsammans med mamma eller mormor, men ändå suttit tillsammans med oss. Tävlingen gjorde att vi fick tillfälle att involvera föräldrarna. Det krävdes att de engagerade sig för att barnets bild skulle komma med i tävlingen. Bilderna fanns upphängda i röda huset, vilket gjorde att vi fick föräldrarna att besöka även detta hus. Vi har saknat att föräldrarna gått in i röda huset för att se över barnens kläder eller saker som behöver tas hem eller till förskolan. Kramstenarna har vi tyckt varit ett bra sätt att få barnen att respektera och acceptera varandra. I början ville de inte ha en kram av vem som helst, men på slutet ville alla gärna ha en kram, av vem kvittade.. Vi har inte sett någon direkt förändring än kring upplevelsen nudda vid/ slag, men vi kommer att fortsätta med kramstenarna under nästa termin. Att göra blogginlägg känns som att vi båda tappat suget för lite. För dålig respons och för lite kommentarer från föräldrarna gör att vi undrar hur många som egentligen läser våra inlägg. Även att det varit lite strul rent tekniskt. Vi känner att vi tar nya tag till nästa termin. Vi tänker då involvera barnen mer i blogginläggen så att vi gör det tillsammans. Varje onsdag kommer två barn att få sitta tillsammans med en vuxen och se över vad vi gjort och vad vill visa. Vi hjälps då åt att göra ett blogginlägg där vi får med barnens kommentarer. Vi är stolta över att barnen har lärt sig sagan och vi har hållit ett intresse levande. Vid konflikter eller liknande har vi ofta återkommit till sagan om vanten. Tänk på att alla får plats, kan båda barn och vuxna påminna om. Barnen har kommenterat saker såsom att björnen har varit liten i förhållande till grodan eller att vanten varit liten och att alla ändå fått plats Här har vi lyckats få med lite diskussioner kring matematik; storlek, mängd och form. Om barnens intresse lever vidare så har vi tankar kring att tillverka en egen vante för att se om vi alla får plats. Detta eventuellt med ett fingervirkat rep som vi lägger i formen av en vante. Sagokorten engagerar barnen väldigt mycket. De kan komma och fråga om vi inte kan göra en saga tillsammans. Barnen är duktiga på att hjälpas åt när fantasin brister. Till nästa termin hoppas vi kunna utveckla användandet av sagokorten och göra detta vid fler tillfälle. Vi tänker att vi eventuellt kan göra en fortsättning på sagan om vanten med hjälp av sagokorten. Adventskalendern har en hel del barn läst tillsammans med sina föräldrar på morgonen. Vi har fått önskemål av en förälder om att skriva med stora bokstäver

för att barnen själv skulle kunna läsa. Detta startade vi med direkt veckan efter. Några föräldrar har sagt att de tycker att det är så bra ord och uppmaningar. Vissa dagar är barnen väldigt engagerade typ idag ska du fråga de du möter hur de mår, då frågade de hela tiden. Vi tycker det är skönt att komma ifrån att barnen måste ha något eller äta något ur en kalender. Onsdagarna har vi saknat som en gruppdag. Det känns som att vi haft utedag både onsdag och torsdag. Enda dagen att arbeta med projektet har varit på tisdagen. Det fungerade bättre för oss när Carina kom 9.30 på onsdagarna och vi kunde arbeta med projektet.