Det tar tid förstår du



Relevanta dokument
Kamratskapandets betydelse för lärandet

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Om barns och ungas rättigheter

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

"Siri och ishavspiraterna"

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Vår gemensamma värdegrund.

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Finansierad av: Tell-Us

- uppdrag och utmaningar

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Uppföljning Utvärdering av Skolplan 2007

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Vad svarade eleverna?

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Brukets skola där idéer blir till handling

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Meningsfullt lärande på särskilda ungdomshem

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Resultat Årsunda skola åk 5 våren 2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014

Resultat Jernvallsskolan åk 5 våren 2015

Kvalitetsutveckling i fritidshem

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Så stärker du barnets självkänsla

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

Plan. Bäckalunds skola och fritidshem Läsåret 2014/15

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015

Mjölnargränds förskola

vad ska jag säga till mitt barn?

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Likabehandlingsplanen i kortversion

Fritidshemmets uppdrag

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Högoms skola. Förhållningssätt och förväntningar

Föräldrasamverkan på fritidshem. Maria Simonsson, Docent Helene Elvstrand, PhD, Linköpings Universitet

2016 FSK år3 Föräldrar år 1 (S) Borås stad

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Transkript:

Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet

Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I vilken eller vilka institutioner de befinner sig i l Vilka pedagoger de möter l Vilka barn de möter

Socialisering l l l De jämnårigas betydelse i det moderna samhället Det är tillsammans med andra barn som de identifierar sig Det är tillsammans med jämnåriga de socialiseras in i den kultur och det samhälle de lever i

Barnperspektivet, ett generellt begrepp l I lagtext l Myndighetstext l Historisk forskning om barn där barn inte lämnar någon information (Halldén,2004)

Barns perspektiv l Barns kultur l Barns specifika värld l Se barnet som en aktiv skapande människa l Barns röst kommer till uttryck genom vad de ser upplever och känner

Social kompetens l Lärandet sker genom perspektivkonflikt och genom perspektivbyte (Frønäs,1994) l Ett sådant lärande sker när det råder jämbördighet l Yttre o inre likhet, lika nivå, likvärdig position l Likvärdigheten skapar en nödvändighet för förhandling l Likvärdigheten skapar spelrum för lärande

Forskningsfrågor l Vad utgör grunden för en kamratrelation? l Vad innebär det att kunna stödja barns kamratrelationer? l Studie på två stycken fritidshem

Relationsstrategier l De satte sig brevid l De tog saker från den l De frågade om de fick vara med. l Gick därifrån o kom tillbaks. l Glömde bort det hela låtsades som om l Bad om förlåtelse

Stöd för relationen l Såg konflikter som en naturlig del l Olika förmågor till lösningar beroende på konfliktens art l Litade på pedagogernas hjälp och omdöme l Pedagogerna hade lyckats nå målet att stödja barnens kamratrelationer

Pilotstudie om kamratrelationer l Studie i årskurs 6, 23 elever l Samtal l Teckningar l Berättelser

Barns perspektiv l Genom att lyssna på dem, få deras erfarenheter, bemöta dem och respekterade dem kan de bli några som blir tagna på allvar och som räknas med.

Syfte l Vilken betydelse har relationen till kompisar för barns identitetsbildning och socialisation? l Vad innebär kompisrelationen för barns meningsskapande och informella lärprocesser?

I barnens perspektiv l Skillnad på kompis, kamrat o vän. l Med en kompis delar man en närhet, ömsesidighet och en tillit. Det är någon man blir bekräftad av, ja t.o.m älskad. l Kamrater är kollektivet, klasskamrater. l Vän är lite längre bort träffas ibland vid lov eller så.

Innebörden av kompisskapet l Må bra, känna sig behövda, känna sig älskade känna att man är någon och att man blir någon.

Kompisrelationen l Utgör därmed en kvalitativ skillnad l Därav räcker det inte att bara ha kamrater l Därav räcker det inte att bara ha vänner l Alla barn måste ha en kompis och vara en kompis

Organiserad fritid l Barnens intresse styr till viss gräns men de väljer aktiviteter efter andra barn eller syskon l De slutar aktiviteten när den kompisen slutar l De skapar inga nya relationer under aktiviteten som består utanför till den fria tiden l Maja om en går på fotbollen en dag och en annan gör något annat en annan dag, då blir det inte att man träffas på fritiden.

Fria tiden l Väljer kompis l Väljer sysselsättning l En viss skepsis från vuxna l Pia säger alla kommer till skolgården och så är vi där och snackar det är en bra mötesplats, det är bara att gå dit så är alla där. Vi ses där hela året, inte i snöstorm bara.

Skolan en arena för relationer l Arbetsformer l Matsituationen l Rasten l Organisering

Förväntningar l Val l Kunskap om relationsskapandet l Att tas på allvar l Att inte vara delaktig i centrala beslut

Brustna illusioner l Att vilja men inte kunna skapa kompisrelationer l Att vilja och kunna skapa kompisrelationer l Att kunna men inte vilja skapa kompisrelationer

I gruppen finns betyget l Att inte duga l Att inte räknas med l Att känna sig utanför l Innebär att man marginaliseras i ett socialt sammanhang både till social kompetens och social status.

Vuxnas förhållningssätt l de ser och hör men gör ingenting l skolan är inte organiserad så att det främjar kamratskapet l jag tror att det är någon vuxen som också har varit utanför och då skulle väl den kunna berätta om hur det är och försöka att få dom att förstå. För om den vuxne vet och ändå inte bryr sig så är det ju som att den får skylla sig själv som blir utsatt.

Meningsfull fritid l Kompisrelationen innebär emotionell trygghet, samhörighet och delaktighet vilket innebär ett meningsskapande l Kompisrelationen innebär en identitetsutprovning utifrån ens självbild och den självkänsla det är att vara en kompis

Kompisrelationen l Är meningsskapande l Utgör ett grundläggande behov för allmänmänskligt välbefinnande. l när jag inte hade några kompisar trodde jag att det var något fel på mig och att jag skulle byta personlighet/../ men nu har jag lärt mig att jag inte behöver det, utan jag kan vara som jag vill vara, utan att jag känner att det är något fel på mig/../ det är ju bra.

Meningsskapande i barns perspektiv l l l Det spelar mindre roll vad jag lär mig det viktiga är vem jag är med när jag kunskapar Det spelar mindre roll hur maten är, det viktiga är vem jag kan sitta tillsammans med när jag äter Det är inte så viktigt vad jag gör på rasten eller på min fritid, det viktigaste är att jag har någon att dela den med

Vilket innebär l Att kompisrelationen är en bärande relation som har avgörande betydelse för barns och ungdomars livssituation för en rik och meningsfull uppväxt.