Innehållsförteckning

Framsida 1

Innehållsförteckning Omvärld... 3 Hälsa... 5 Vård... 5 Ekonomi... 14 Personal... 17 Bilaga: Resultat av kvalitetsuppföljningar specialiserad vård i Region Halland... 20 Bilaga: Verksamhetsstatistik... 23 2

Omvärld 2011 redovisade landsting och regioner i riket ett samlat underskott på 2,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är 7,2 miljarder kronor sämre än för 2010. Försämringen förklaras framförallt av engångseffekten av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS-räntan) sänktes, vilket innebar en negativ resultateffekt på 5,7 miljarder kronor. Även om denna engångseffekt exkluderas så visar landstingen ett samlat försämrat resultat jämfört med 2010 på 1,5 miljarder kronor. En annan förklaring till det försämrade resultatet är att huvuddelen av det statliga konjunkturstödet avvecklades som planerat 2011. Trots att skatteintäkterna blev drygt 3 miljarder kronor bättre än budgeterat ökade intäkterna långsammare än året innan och den samlade effekten var inte tillräcklig för att möta kostnadsutvecklingen. Det är mot denna bakgrund Region Halland har gått in i 2012 och förutsättningarna för året ser fortsatt mörka ut. Regeringens vårproposition för år 2012 räknar med nolltillväxt för 2012, och en förbättring först 2013. Vårpropositionen presenterade inga skarpa förslag som påverkar landstingssektorn och eventuella förändringar sköts fram till höstens budgetproposition. Innebörden av detta är att planeringsförutsättningarna för 2013 2015 kan bli svåra att hantera. Under hösten och vintern har den ekonomiska återhämtningen i världsekonomin och i Sverige kommit av sig men situationen har nu, i början av 2012, åter stabiliserats. Prognosen visar en viss BNP-ökning i Europa från och med 2013, men att återhämtningen kan komma att ta tid. Den svaga återhämtningen i Europa påverkar svensk export och även investeringsvolym. Hushållen är också försiktiga med konsumtion på grund av oron i omvärlden. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög under 2012 och sysselsättningen mätt som arbetade timmar förväntas vara oförändrad jämfört med föregående år. Enligt Ekonomirapporten april 2012 från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, så förväntas skatteunderlaget växa relativt bra trots en stillastående arbetsmarknad. Detta förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Prognosen för det reala skatteunderlaget är en ökning med 1,5 procent för både 2012 och 2013. Ekonomirapporten påpekar även att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn framöver. Det gäller reinvesteringar i infrastruktur och lokaler som behöver göras om för att anpassas till nya metoder som utvecklats för att verksamheter ska bedrivas effektivt. Det pågår även ett stort arbete i sektorn med digitalisering av välfärdstjänster. Kollektivtrafikens kostnader beräknas öka kraftigt framöver då kraven är stora på en flexiblare arbetsmarknad utan negativa miljökonsekvenser. Den höga investeringstakten leder till högre driftkostnader. Inom hälso- och sjukvården ändras förutsättningarna ständigt. Det är nya metoder för diagnostik och behandling eller teknik för informationshantering. Trender inom hälsooch sjukvården som är gemensamma både i Sverige och internationellt är att den avancerade vården blir alltmer specialiserad, vilket leder till en koncentration av vårdinsatserna, vårdenheterna blir allt fler och behovet av en samordnande funktion ökar. Det sker en förskjutning mot äldre patienter med flera kroniska sjukdomar och 3

patienterna är allt bättre informerade och tar ett större ansvar för den egna hälsan och vården. De flesta kostnadsbedömningar innebär att den medicintekniska utvecklingen medför en kostnadsutveckling som tenderar att vara högre än skatteunderlagets utveckling. Det innebär att aktiva prioriteringar, baserade på hälsoekonomiska bedömningar, blir allt vanligare och skapar även ett ökat fokus på förebyggande arbete. Förutsättningar för en effektiv hälso- och sjukvård är att dess organisation kontinuerligt anpassas till de förändrade förutsättningarna. 4

Inledning Uppföljningsrapport 1 2012 för hälso- och sjukvårdsstyrelsen följer upp de övergripande målen Hälsa och Vård som de finns angivna i Mål och strategier för Region Halland 2012 2015. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Rapporten innehåller också en redogörelse för ekonomi och personal för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. En uppföljning av samtliga målområden för Region Halland lämnas till Regionfullmäktige. Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Målet följs inte upp i Uppföljningsrapport 1-2012 och det lämnas inte någon prognos på måluppfyllelse, eftersom det krävs längre mätperioder för relevans i resultaten. Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälsooch sjukvården. Prognos för måluppfyllelse: Osäker* *Definiton Prognosen är osäker men det övergripande målet kan uppnås. Mätperioden på tre månader är för kort för att kunna redovisa relevanta prognoser av samtliga delmål. Prognos lämnas därför per målområde. Uppföljning av samtliga mål kommer att göras till Uppföljningsrapport 2-2012, i den mån det är möjligt. 5

Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Som ett första steg i att beskriva hallänningens behov av hälso- och sjukvård gjordes 2011 en behovskartläggning med fokus på Kungsbacka och Falkenberg. I mars 2012 presenterades en komplettering av kartläggningen, med likvärdig information för resterande kommuner. För alla kommuner presenterades dessutom en fördjupning av äldre hallänningars vårdkonsumtion. Rapporten visar att konsumtionen av både primärvård och specialiserad vård varierar mellan regionens kommuner och är högst i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Då detta inte kan förklaras i skillnader i hallänningarnas upplevda hälsa, är det troligen tillgången till hälso- och sjukvård som påverkar konsumtionen. Vårdkonsumtionen bland invånare som är äldre än 65 år ökar med stigande ålder. Konsumtionen på olika vårdnivåer varierar kraftigt mellan kommunerna, och variationen kan inte förklaras utifrån tillgänglig information kring de äldre invånarnas hälsa. Troligtvis påverkar även närheten till vårdkonsumtionen i denna åldersgrupp. Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e- hälsa Arbetet med att fullfölja de nationella satsningarna om e-hälsa är påbörjat i regionen och fortgår utifrån Regionfullmäktiges beslut om prioriteringar. Under 2012 kommer följande tjänster att vara införda: fristående webbtidbok för invånare, Pascal läkemedelstjänst, spärrtjänst för information i vårdadministrativa system, nationella patientöversikten beräknas vara införda under 2012. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vårdoch hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Region Halland deltar i ett mycket stort antal nationella satsningar för att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Samtliga satsningar innebär arbetsinsatser från personal i specialiserad vård, psykiatri och Vårdval Halland, inklusive barnhälsovård. I detta avsnitt redovisas endast några de mest omfattande nationella satsningarna som Region Halland deltar i. Om inget annat anges är det för tidigt på året för att kunna prognostisera hur stort regionens utfall av de statliga stimulansmedlen blir i respektive satsning. 6

Tillgänglighet och kömiljarden Region Halland är nära målet om en köfri hälso- och sjukvård och uppfyller målen för att ta del av kömiljarden. Så gott som alla vårdgivare har god tillgänglighet för nybesök och för åtgärder. Under uppföljningsperioden har 87 procent av patienterna erhållit mottagningsbesök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar. Jämfört med föregående år har antalet patienter som fått vård hos annan vårdgivare minskat med nästan 15 procent och uppgick under perioden till 1 222 hänvisningar. Tabell Kömiljarden, uppfyllelse av mål för perioden jan mars 2011 Tillgänglighet jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd Över Hallands mål och kömiljardens mål om 80 % inom 60 dagar Under 70 % inom 60 dagar Över nationella målen om 70 % inom 60 dagar Intäkter från kömiljarden 6,3 4,7 4,3 Region Halland når målet om förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar med psykisk ohälsa avseende erbjudande om ett första besök inom 30 dagar. Målet om att 90 procent ska påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar nåddes endast under mars månad (98 %) men inte för januari (72 %) och februari (80 %). Satsningar för ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen Under 2011 nådde Region Halland det nationella målet om implementering av lokala mål och rutiner i verksamheterna samt genomförande av handlingsplanen kring en jämställd sjukskrivningsprocess. Målet om försäkringsmedicinska utredningar nåddes också. Regionen erhöll 1,6 miljoner kronor respektiver 6,3 miljoner kronor i stimulansbidrag. Det nationella målet om att 80 procent av sjukintygen ska överföras elektroniskt nåddes inte, Region Hallands resultat var 72 procent. Inga landsting klarade målet om att 80 procent av läkarintygen skulle ha godkänd kvalitet. Halland hade 56 procent godkända intyg och riksgenomsnittet var 54 procent. Inga stimulansmedel erhölls för dessa mål. Arbetet forsätter under 2012 och då ersättningen delvis är omarbetad är utfallet svårt att prognostisera. Resultat för 2012 kommer att beräknas nationellt genom mätning av procentuell förbättring i förhållande till föregående år och övriga landsting. 7

Tabell: Sjukskrivningsmiljardens villkorade delar 2012 Målområde Nationellt avsatta medel Hallands möjliga del (3,2 %) Prognos En jämställd 50 milj. 1,6 milj. 1,6 milj. sjukskrivningsprocess Kompetenssatsning i 150 milj. 4,8 milj. 4,8 milj. försäkringsmedicin Kvalitet i läkarintyg 200 milj. 6,4 milj. Ersättning utgår från procentuell förbättring från 2011 i förhållande till andra län. Försäkringsmedicinska underlag 250 milj. Ersättning per styck för utförda utredningar 5,4 milj. 1:a kvartalet omsattes 1,3 milj. De rörliga delarna kommer att baseras på förändring i relativa sjukpenningdagar i förhållande till andra landsting. Rehabiliteringsgarantin Under första kvartalet har inga ansökningar om medel från rehabiliteringsgarantin inkommit till Regionkontoret. Detta beror troligen på att prestationsersättning under 2012 utgår för genomförd behandling och inte som under 2011 för påbörjad behandling. Säker hälso- och sjukvård Samtliga vårdgivare som finansieras av Region Halland uppfyller den nya patientsäkerhetslagen. Alla har lämnat in en patientsäkerhetsberättelse som redovisar hur det systematiska arbetet med att minska vårdskador fortgår. Samtliga vårdgivare i egen regi har sammanställt en gemensam patientsäkerhetsberättelse, och de privata vårdgivarna har upprättat varsin. Arbetet med att minska vårdrelaterade skador fortsätter. Resultatet av den nationella mätningen av trycksår hos inneliggande patienter vid Hallands sjukhus visade positiva resultat. I Halland hade 13 procent av patienterna trycksår och riksgenomsnittet var 16 procent. Insatserna gör nytta. Sedan förra året har andelen drabbade patienter minskat med 1 procent och sedan 2008, då den första mätningen genomfördes, har andelen drabbade patienter minskat med 12 procent. 8

Vård och omsorg om de allra mest sjuka äldre I Halland är satsningen uppdelad på tre olika delprojekt som omfattar utveckling av rutiner för samarbete mellan kommun, närsjukvård, specialiserad vård och psykiatrin samt införande av tre kvalitetsregister för omvårdnad av äldre (Senior Alert, Svenska demensregisteret och Svenskt palliativregister). Nationella stimulansmedel fördelas bland annat för utvecklingsledning, för deltagande i arbetsgrupper och registreringgrad i respektive kvalitetsregister. Rehabilitering av äldre Satsningen omfattar utveckling av kvalitet och vårdkedjor mellan specialiserad vård, närsjukvård och kommunerna för äldre med stroke och för äldre med andra diagnoser som har behov av rehabilitering. Nationella stimulansmedel fördelas bland annat för utvecklingsledning och för deltagande i arbetsgrupper. Satsningen omfattar även ett pilotprojekt för förebyggande hembesök i Laholms och Halmstads kommuner. Delmål: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring Resultatet för kvalitetsutvecklingen i vården presenteras i relation till följsamheten gentemot nationella riktlinjer eller måltal. När sådana inte finns relateras resultatet till väl beprövad praxis. Kvaliteten inom de olika vårdområdena mäts genom en eller flera indikatorer. Specialiserad vård Under 2012 följs samma kvalitetsindikatorer som följdes under 2011. Mer detaljerad information om indikatorerna samt förändringar i relation till årsuppföljningen 2011 finns i tabell nedan samt i bilaga. Generellt sett är kvaliteten i den specialiserade vården god, men på några områden finns det förbättringsutrymme. 9

Tabell: Kvalitet i specialiserad vård vid Hallands sjukhus januari mars 2012 Kvalitetsomåde K V H K V H Hjärtsjukvård Strokesjukvård Ortopedisk sjukvård höftfrakturer Ögonsjukvård Kvinnosjukvård framfallsoperationer i dagsjukvård Årsuppfölj Uppföljn 1 Förlossningsvård Alla indikatorernas resultat är i nivå med eller högre än rekommendationer i nationella riktlinjer eller annat måltal. Någon eller några indikatorer ligger under rekommendationer i nationella riktlinjer eller andra måltal. Flertalet ingående indikatorer ligger under rekommendationer i nationella riktlinjer eller andra måltal. Somatisk specialiserad vård Inom hjärtsjukvården har Hallands sjukhus en fortsatt hög följsamhet gentemot nationella riktlinjer för patienter som har behov kärlvidgning efter hjärtinfarkt. Bland de patienter som haft hjärtinfarkt behandlades 97 procent av patienterna vid Hallands Sjukhus Halmstad (HSH) med blodfettsänkande medel vilket är i nivå med måltalet om 90 procent. Vid Hallands Sjukhus Varberg (HSV) var behandlingsnivån 87 procent, en minskning med 9 procent sedan årsskiftet. Vid HSH behandlades 82 procent av patienterna med blodtryckssänkande medel och vid HSV behandlades 77 procent. Detta är en nedgång med 3 procent, respektive 14 procent, sedan årsskiftet. Inom strokesjukvården var andelen patienter som fått blodproppslösande medel vid stroke eller hjärninfarkt ca 10 procent på regionnivå. Andelen patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 var 76 procent på regionnivå. Vid HSH var resultatet 74 procent, en minskning med 4 procent sedan årsskiftet, orsakat av att man har varit tvungen att stänga avdelningar på grund av ett utbrott av vinterkräksjukan. Vid HSV var resultatet 78 procent, en ökning med 21 procent sedan årsskiftet. Andelen patienter (vårdade 110131-111131) som haft uppföljande läkarbesök efter sjukhusvistelsen var 71 procent, vilket tyder på att vårdkedjan sakta men säkert stärks. Följsamheten gentemot nationella riktlinjer för patienter med lårbensbrott är god. På regionnivå opererades 87 procent av alla patienter som kom till akuten inom 24 timmar. Det är en ökning med 9 procent sedan årsskiftet. HSH har kortare medelväntetid till operation än HSV, 19 respektive 16 timmar. Andelen patienter som 10

väntat mer än 24 timmar på operation på grund av andra orsaker än rent medicinska var 6 procent vid HSH och 9 procent vid HSV. Ögonkliniken vid Hallands sjukhus har god följsamhet mot nationella riktlinjer för behandling av åldersförändringar i gula fläcken. 80 procent av patienterna påbörjar behandlingen inom 14 dagar från det att diagnos fastställts. Övriga patienter påbörjar sin behandling inom en månad, vilket är i nivå med nationella riktlinjer. Vid Hallands sjukhus utfördes totalt 94 framfallsoperationer, varav andelen som gjordes i dagkirurgi var 28 procent. Både andelen dagkirurgi och totala antalet operationer varierade i regionen. Vid HSH utfördes 38 operationer varav 2 i dagkirurgi. Vid HSV utfördes 42 operationer varav 14 i dagkirurgi. Vid Hallands Sjukhus Kungsbacka utfördes 10 operationer varav 10 i dagkirurgi. HSH ser inte att man kan öka sin volym, då uppvakningsavdelningen endast har tillgång till en toalett och inte personalresurser att utföra vederbörliga kontroller av patienterna. Det finns inga medicinska riktlinjer som förordar dagkirurgi, indikatorn bör därför ses som ett effektivitetsmått. Förlossningsvården har fortsatt god kvalitet. Andelen kejsarsnitt var något lägre jämfört med årsskiftet, medan andelen perineala bristningar ökade något. Det finns inga större skillnader mellan HSH och HSV och inga större förändringar har skett sedan årsskiftet. Psykiatri En hög andel patienter med schizofreni, 62 procent, har under perioden erhållit årligt läkarbesök. Inom psykiatrin har det införts nya nationella kvalitetsregister under de senaste åren. Vårdproduktion Tandvård Anslaget för tandvård innehåller barntandvårdspeng, uppsökande tandvård, nödvändig tandvård, tandvård som led i en sjukdomsbehandling, riskfond 1 och 2, sistahandsansvar, tandvård på lika villkor och rekrytering. Resultatet efter tre månader visar på ett överskott på 890 000 kronor. Det är främst på anslagen för nödvändig tandvård och riskfond 1 som överskotten finns. Överskottet på nödvändig tandvård beror sannolikt på att hemtandvården minskar under januari månad. Riskfonden visar överskott i början av året eftersom inte så mycket tandvård har hunnit utföras så att karensbeloppet uppnåtts. Prognosen för året är att kostnaderna ska rymmas inom budget. 11

Regionen ska erbjuda uppsökande verksamhet till personer som har ett omfattande behov av vård och omsorg. 2011 fick 88 procent av dem som tackat ja till erbjudandet en munhälsobedömning i hemmet. 34 procent av besöken gjordes hos personer som har ordinärt boende. Andelen munhälsobedömningar hos personer i ordinärt boende är alltför låg. Arbete pågår för att höja nivån, men trots redan insatta åtgärder har inte antalet besök hos personer i ordinärt boende ökat under första kvartalet. Region Halland har täta kontakter med det privata bolag som ansvarar för den övervägande delen av den uppsökande verksamheten. Krav på ett betydligt bättre resultat för resten av 2012 kommer att ställas. En uppföljning av utförd vård inom uppsökande verksamhet för äldre pågår. En journalgranskning genomförs för att se om vården är korrekt fakturerad, om det finns en individuell vårdplan och om det görs terapiplanering vid hemtandvård eller om alla patienter får samma vård oavsett vårdbehov. Resultatet hittills visar att data för munhygien (EPI) skiljer sig avsevärt mellan 2010 och 2011. 2010 bedömdes 31 procent ha en god munhygien medan siffran sjönk till 6 procent 2011. Samtidigt skedde ett skifte av utförare, vilket är den sannolika orsaken till den stora skillnaden. De två privata bolag som har ansvar för den uppsökande verksamheten har deltagit vid ett möte där olikheterna i resultat diskuterades och där en kalibrering har skett för att få en mer samstämmig bedömning. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel uppgick under första kvartalet 2012 till 179,2 miljoner kronor. Resultatet är 10 miljoner kronor lägre mot periodens budget. Jämfört med motsvarande period förra året är det en minskning med 3,1 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Kostnadsminskningen har skett i alla läkemedelsgrupper och fördelades enligt följande: Basläkemedel - 1,5 miljoner kronor; specialistläkemedel -0,7 miljoner kronor; särläkemedel 1,3 miljoner kronor. Kostnaden för CE-produkter (t ex vätskor som används för spolning av katetrar och urinblåsa) ökade med 0,3 miljoner kronor. Den totala läkemedelskostnaden ökade med 11 procent i Hylte kommun och med 2 procent i Kungsbacka kommun jämfört med samma period förra året. I övriga kommuner sjönk kostnaden. Hjälpmedel Hjälpmedelsnämndens resultat efter tre månander visar på ett negativt resultat på 308 000 kr. Anledning till avvikelsen är att kostnader från 2011 har påverkat resultatet under det första kvartalet. Bedömningen är att avvikelsen kommer att jämnas ut och prognosen på helår visar på ett resultat på ca 0,9 miljoner kronor. Återanvändningen av försäljningshjälpmedel fortsätter att på ett positivt sätt minska 12

den totala kostnadsbilden inom verksamheten. Under årets första tre månader har återanvändningen minskat kostnaderna med ca 360 tkr. Ambulanssjukvården Det totala antalet ambulansuppdrag har ökat med 2 procent under perioden januari till mars jämfört med föregående år. Tillgängligheten avseende prio 1-transporter, som nås inom 10 minuter, är 71 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Målet om 80 procent uppnås inte. Antalet sjukresor med taxi minskade med 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen beror på förändrade avgifter för sjukresor. Jämfört med föregående år minskade antalet hanterade samtal till 1177 Sjukvårdsrådgivningen med 2 procent under mätperioden. Målet om att 90 procent av samtalen ska besvaras inom 3 minuter uppnås inte. Positivt är att tillgängligheten avseende besvarade samtal inom 3 minuter har ökat från 68 procent vid årsskiftet till 71 procent under uppföljningsperioden. Motsvarande siffra för samtal mottagna inom 9 minuter var 94 procent, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med förra året. Psykiatri Totalt har antalet besök inom psykiatrin minskat med 1 procent jämfört med föregående år. Antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar är oförändrad. Ekonomin visar en negativ utveckling, som en följd av kostnader för hyrläkare och för valfrihetsvård. Specialiserad vård Produktionen på Hallands sjukhus har ökat med drygt 5 procent jämfört med föregående år. Detta är en följd av produktionsplanering och bättre bemanning vilket leder till en högre effektivitet och bättre ekonomi på produktionen. Det ser ut som Hallands sjukhus kommer att producera mer än beställd volym vilket troligtvis gör att driftnämnderna kommer att begära en tilläggsbeställning. 13

Ekonomi Resultat till och med mars 2012 utifrån budget Vid redovisning av resultatet har fokus lagts på avvikelser. För en mer heltäckande bild av de olika förvaltningarnas resultat hänvisas till respektive bokslut. Resultatet för Hälso- och Sjukvårdsstyrelsens (HSS) hela ansvarsområde består i huvudsak av underskott på Hallands Sjukhus (- 23 mnkr). Detta balanseras av ett överskott från övriga områden. Finansiärsperspektiv HSS budget (Mnkr) Utfall Periodbudget Diff i kr VVH 1,7 0,0 1,7 Somatisk specialistvård -11,5-12,2 0,7 Handikapp 0,0 0,0 0,0 Psykiatri 0,0 0,0 0,0 FOU -0,2 0,0-0,2 Läkemedel 10,0 0,0 10,0 Tandvård -0,6 0,0-0,6 Övrigt HSS -0,4 0,0-0,4 Total -1,0-12,2 11,2 Prognosen för HSS 2013 är minus 10 mnkr. Generellt HSS områden Största delen av resultatet är uppskattat utifrån trender från 2011 och aktuella prognoser. Detta på grund av att faktureringar från andra regioner och från de privata leverantörerna inte fungerat och att de interna faktureringarna ännu inte kommit igång till följd av uppdateringar. Stor osäkerhet råder när det gäller volymbehovet. Somatisk specialistvård Underskotten inom somatisk specialistvård kan härdledas till att Hallandssjukhus ligger på en högre produktionstakt än budgeterat. Avseende vårdgarantin så är en stor del av kostnaderna uppskattade då det råder eftersläpning i faktureringen. En analys av antalet vårdgarantisedlar pekar dock på att kostnaderna bör vara lägre än 14

uppskattat då antalet har minskat med 15 procent jämfört med föregående år. Prognosen efter tre månader pekar på att kostnaderna för somatisk vård för helåret kommer att rymmas inom budget, men med en förskjutning från vårdgaranti till en ökad produktion på Hallands sjukhus. Driftnämnderna förväntas ansöka om ett utökat produktionstak för 2012. Försämrade utomlänsintäkter, som trenden visade 2011, är här uppskattad men balanseras av bättre upphandlingar på cytostatikaläkemdel. Läkemedel Området omfattar läkemedel på recept och utbildning inom området. Kostnaderna för basläkemedel är högre än budgeterat men balanseras av lägre kostnader för specialistläkemdel. Överskottet är 5% av kostnaderna, men efter bara 3 månaders utfall är det för tidigt att se någon trend. Ägarperspektivperspektiv Sjukvårdsförvaltningarnas budget (Mnkr) Utfall Budget Diff mot budget Prognos helår Hallands sjukhus Halmstad -8,5 2,6-11,1-45 Hallands sjukhus Varberg -12,3 1,5-13,8-45 Ambulanssjukvården 2,8 0,6 2,2 0 Hallands sjukhus Kungsbacka -2,3 0,0-2,3-10 Medicinsk diagnostik och teknik 4,9-0,3 5,3 0 Psykiatri i Halland -4,4-2,3-2,1-11 Hjälpmedel -0,3-0,4 0,1 0,9 Befolkningsnämnder 0,7 0,0 0,7 0 Närsjukvården -4,8-4,2-0,6-12,5 Total -25,1-14,7-10,4-122,6 Hallands Sjukhus Tillsammas visar Hallands sjukhus en prognos på helår på -100 mnkr. Detta kan härledas till en ingående obalans från 2011, som blev 25 mnkr sämre än vad som fanns med i budgetarbetet. Dessutom kan inte de av driftnämnderna aviserade åtgärderna nås 2012. När det gäller kostnader per producerad viktad vårdtjänst, sett till den totala kostnaden, så är den lägre än den budgeterade. En produktion på 5,2 % mer än planerat har kostat 3,3 % mer än budget. Den negativt trenden från 2011 där kostandsökningarna var högre än produktionsökningarna ser ut att ha brutits. Antalet vårdgarantisedlar har minskat vilket betyder att en större andel av vården utförs i egen regi jämfört med föregående år. Kostnaden för den högspecialiserade vården uppgår till drygt 100 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med motsvarande period föregående år och även jämfört med budget. Viss osäkerhet råder i sifforna på grund av konstaterad osäkerhet i faktureringsunderlagen. 15

Psykiatrin i Halland Underskotten kan härledas till ökade kostnader för köpt vård samt hyrläkare. Närsjukvården Prognosen för närsjukvården består i -3 mnkr för vårdvalet och -8 mnkr för tandvården. För tandvården är det den särskilda utbildningssatsningen som är orsaken, både i kostnader och i produktionsbortfall. För detta tänker nämnden begära att få använda eget kapital. Inom vårdvalsdelen är det hyrläkare samt svårigheten att kostnadsanpassa till vikande vårdpoäng som är grunden till prognosen. Sammanfattning Ekonomisk befinner sig hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvarsområde i en besvärlig situation med en prognos på cirka minus 130 mnkr, exl folktandvården. Det stora problemet, både 2011 och som det ser ut nu, är att Hallands sjukhus inte når de effekter på sina åtgärder som är nödvändiga för att gå mot en ekonomi i balans. 16

Personal Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna omfattar Hallands sjukhus, Närsjukvården Halland, Psykiatrin Halland och Ambulanssjukvården Halland. Medarbetarna i siffror Den 31 mars 2012 hade hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Region Halland 6 514 medarbetare, varav 5 976 (92 procent) var tillsvidareanställda och 538 visstidsanställda. Jämfört med första januari 2012 har antalet anställda ökat med totalt 95 medarbetare. Av dem är 34 tillsvidareanställda och 61 visstidsanställda. (Se figur 1). Antal anställda de tre första månaderna visar på en fortsatt uppgång. Tidsperspektivet är dock för kort för att kunna göra några djupare analyser, men några förklaringar följer här: Beslut togs 2011 kring en satsning på barnsjukvård i norra Halland vilket kommer att ge full effekterna först under innevarande år. Drygt tio sjuksköterskor har under sin utbildning ersatts av barnsjuksköterskor och en läkare har rekryterats. Beslutet från 2011 om att öka antalet AT-läkare i Region Halland får full effekt först i år. Antalet utbildningsplatser har ökat från 34 till 48 stycken och då intaget sker vid ett flertal tillfällen per år syns helårseffekten av satsningen först i slutet av året. Fem nya AT-läkartjänster har tillsatts under de första tre månaderna som en följd av beslutet. På grund av arbetsmiljöproblem framförallt på HSV har sex stycken nya sjuksköterskor anställts inom medicin. Inom psykiatrin har 10 sjuksköterskor påbörjat sin trainee-utbildning. Hälso- och sjukvårdsförv 2012-01-01 2012-03-31 Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning 450 12 462 446 14 460-2 -4 Ekonomi- och transportpersonal 18 0 18 18 1 19 1 0 Sjuksköterskor 2 190 191 2381 2 215 235 2 450 69 25 Undersköterskor 1 085 57 1142 1 092 56 1 148 6 7 Läkare 680 118 798 678 137 815 17-2 Läkarsekreterare 473 24 497 482 18 500 3 9 Rehab/paramedicin 528 53 581 528 55 583 2 0 Tandvårdspersonal 383 17 400 383 16 399-1 0 Teknisk personal 81 2 83 80 3 83 0-1 Övrig personal 54 3 57 54 3 57 0 0 Summa 5 942 477 6419 5 976 538 6 514 95 34 17

Figur 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har under årets tre första månader haft 6 492 snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden och är därför ett sätt att mäta produktionen. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 79,39 procent av total tid, vilket är i nivå med tidigare beräkningsperioder. Studier med lön/del av lön ligger på en låg nivå, vilket beror på att inrapportering i systemet inte görs optimalt. (Se figur 2) Tidsanvändning kvartal 1 2012 4% 5% 5% 6% 80% Arbetad tid Föräldraledighet mm Semester Sjukfrånvaro Övrigt Figur 2 Under beräkningsperioden har timavlönade arbetat motsvarande 25 årsarbetare, vilket är två årsarbetare mer än under motsvarande period föregående år. Av det totala antalet tillsvidareanställda arbetar 71 procent heltid, vilket är 3 procent mer än motsvarande period föregående år. Av de som arbetar deltid är 95 procent kvinnor. Från och med första september 2011 fick alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskade. Detta erbjudande går ut två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,15 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,49 procent till och med den 29 februari 2012. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnorna jämfört med männen. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) under de tre första månaderna uppgick till 13,9 miljoner kronor och har ökat med 4,2 miljoner, jämfört 18

med samma period förra året. Både psykiatrin, närsjukvården och Hallands sjukhus Halmstad har ökat sina kostnader under inledningen av året. För närsjukvårdens del kan ökningen förklaras med svårigheter att rekrytera specialistkompetenta läkare vid vissa vårdcentraler. För att förbättra läget har Närsjukvården genomfört verksamhetsövergripande rekryteringsinsatser under våren. Hallands sjukhus Halmstad har höjt kostnaderna för inhyrd personal bland annat beroende på svårigheter att bemanna läkartjänster fullt ut kring barnsatsingen i norr samt röntgenverksamheten. Det har även varit brist på patologer, hudläkare, neurologer, anestesiläkare och ögonläkare. Inom de två sistnämnda yrkeskategorierna har rekrytering skett och behovet förväntas bli lägre på sikt. Inom sjuksköterskeområdet är det främst brist på operation-, anestesi- och röntgensjuksköteskor. Psykiatrin har haft drygt 4 vakanta tjänster under perioden. Det är inom vuxenpsykiatrin i södra Halland som bemanningsproblemen är som störst. För att komma tillrätta med problemen har man bland annat anlitat rekryteringsbolag. Total kostnad för inhyrda läkare och sjuksköterskor (bemanning samt avtal ack. t.o.m. mars månad) Total Tkr Läkare Läkare Sjuksköterskor Sjuksköterskor Förvaltning 2011 2012 2011 2012 Hallands sjukhus Halmstad 1 661 2 730 235 571 Hallands sjukhus Varberg 166 70 38 105 Hallands sjukhus Kungsbacka 354 238 0 0 Psykiatrin Halland 1 371 2 564 0 0 Närsjukvården Halland 5 939 7 707 64 0 Summa: 9 491 13 309 337 676 19

Bilaga: Resultat av kvalitetsuppföljningar specialiserad vård i Region Halland 2011 2012 Årsuppfölj Uppfölj 1 Uppfölj 2 Årsuppfölj Hallands sjukhus * K V H K V H K V H K V H HJÄRTSJUKVÅRD Enligt det svenska registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) bör 90 % av patienterna behandlas med blodtrycksänkande medel vid utskrivning från sjukhus. Motsvarande måltal finns inte för blodtryckssänkande medel, men andelen ska vara hög. Andel (%) patienter som är yngre än 80 år och som behandlas med blodfettsänkande läkemedel vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter som är som är yngre än 80 år och som behandlas med blodtryckshämmande läkemedel (ACE/A2 blockerare) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter med hjärtinfarkt som är i behov av kärlvidgande behandling och som får det inom 90 minuter från det att första EKG i ambulans är taget (enlig nationella riktlinjer). Behandling görs endast på HS Halmstad och avser ordinarie upptagningsområde (Varberg, Halmstad & Ljungby). STROKESJUKVÅRD - 96 97-87 97-91 85-77 82 - - 93 - - 90 Nationella riktlinjer föreskriver att proplösande behandling ska ges inom 4,5 timmar från det att symptom uppträtt för att ha effekt, inga nationella måltal finns. Riktlinjerna föreskriver också att vård alltid ska ske på strokeenhet. Båda behandlingsformerna bidrar till minskade funktionsnedsättningar hos patienten. Alla patienter ska ha ett uppföljande läkarbesök efter utskrivning från sjukhus. Andel (%) patienter som erhållit propplösande behandling vid stroke eller hjärninfarkt. Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1. Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från andra avdelningar. Andel (%) patienter utskrivna mellan 110101-111131 som haft uppföljande läkarbesök 3 månader efter utskrivning från sjukhus. Andel (%) patienter utskrivna 110101-111131 som är beroende i ADL 3 mån. efter utskrivning från sjukhus. - 6 7-9 10-57 78-78 74 a - 85 90-97 90 a - - - - 71 71 - - - - 22 16 20

2011 2012 Årsuppfölj Uppfölj 1 Uppfölj 2 Årsuppfölj Hallands sjukhus * K V H K V H K V H K V H ORTOPEDISK SJUKVÅRD - HÖFTFRAKTUR Vid höftfraktur ska operation ske inom 24 timmar enligt nationella riktlinjer. Detta för att minimera oönskade komplikatioer och för att uppnå bästa möjliga resultat. För att kunna jämföra Hallands sjukhus resultat med övriga riket har ny indikator tillkommit, medelväntetid för operation. I ÖJ 2011 var medelväntetiden för operation 25 timmar i Halland. Andel (%) patienter med lårbensfraktur som opererats inom 24 timmar från ankomst till akuten. Andel (%) patienter som pga medicinska orsaker väntat mer än 24 timmar på operation. Andel patienter som pga andra orsaker väntat mer än 24 timmar på operation. Medelväntetid till operation (antal timmar) ÖGON SJUKVÅRD - - - b b b 78-86 87 12-7 8 10-7 5 - - - - 19 16 Om åldersförändringar i ögats gula fläck är av så kallad våt typ, kan sjukdomsförloppet bromsas upp med behandling. Måltalet är att i nationella riktlinjer är att behandling påbörjas inom en månad från det att sjukdom konstateras. Ögonkliniken har som mål att första behandlingen ska ges inom 2 veckor. Indikatorn är ny för 2012 och mäts ges endast i Halmstad. Andel (%) patienter med åldersförändringar i gula fläcken av så kallad våt typ som erhållit 1:a behandlingen inom 2 veckor KVINNOSJUKVÅRD - - - - - 80 Region Halland har sedan länge haft som mål att öka andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi. Andel (%) framfallsoperationer som 81 21 5 71 33 5 utförs i dagkirurgi. c FÖRLOSSNINGSSJUKVÅRD Inom förlossningsvården är målet att föda naturligt om inte andra skäl föreligger. Andelen förlossningar med planerat kejsarsnitt ökar i Sverige, inget nationellt måltal finns. Andelen förlossningar som leder till perineala bristningar ska vara så låg som möjligt, då svårare bristningar (grad III-IV) kan medföra inkontinens hos kvinnorna efter förlossningen. Andel (%) förlossningar som sker med planerat kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med akut kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med kejsarsnitt (enl. Robson I) hos förstföderskor med normal graviditet - 7 6-8 6-11 10-10 8-12 8-7 7 21

2011 2012 Årsuppfölj Uppfölj 1 Uppfölj 2 Årsuppfölj Hallands sjukhus * K V H K V H K V H K V H Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid icke-instrumentell vaginal förlossning Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid instrumentell vaginal förlossning - 2 2-3 2-5 6-0 3 22

Bilaga: Verksamhetsstatistik RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD - PRIVAT VÅRD Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Spenshult Vårddagar Vårdtillfälle Läkarbesök Sjukv behandling Operationer sluten vård Operationer öppen vård Privata specialister Läkarbesök priv.specialist 15 966 14 121 varav hallänningar 15 051 13 348 Tilma Rehabenhet Läkarbesök samtal 77 87 Sjukv behandling samtal 1 067 1 052 Movement Medical AB Läkarbesök 893 827 varav hallänningar 378 403 Dagkir/ operationer 371 277 varav hallänningar 155 104 Sluten vård/operationer 122 97 varav hallänningar 56 10 Sluten vård/vårddagar 289 238 varav hallänningar 106 10 Hjärthuset Läkarbesök 1 102 1 154 varav hallänningar 1 091 1 141 Specialistmottagning Urologi Läkarbesök 609 626 varav hallänningar 546 538 Dagkir/ operationer 174 175 varav hallänningar 122 128 23

HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab 5 930 6 044 varav hallänningar 5 661 5 799 DRG-poäng Totalt 5 860 5 737 5 711 varav hallänningar 5 632 5 517 Prestationsersatt ÖV-poäng totalt 897 913 828 varav hallänningar 882 904 Cytostatikapoäng totalt 276 219 273 varav hallänningar 276 219 Förlossningar 418 406 varav hallänningar 382 371 Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV 38 503 40 457 via Vårdgarantiservice Totalt 38 503 40 457 varav halläningar Prestationsersatt ÖV 2 714 2 744 varav hallänningar 2 646 2 702 Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV 26 151 26 856 via Vårdgarantiservice Totalt 26 151 26 856 varav halläningar Prestationsersatt ÖV 2 645 2 969 varav hallänningar 2 637 2 940 24

HALLANDS SJUKHUS VARBERG Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, 4 599 4 854 inkl ger rehab varav hallänningar 4 400 4 665 DRG-poäng egen prod. 4 415 4 656 4 402 via Vårdgarantiservice DRG-poäng totalt 4 415 4 656 varav hallänningar 4 232 4 500 Prestationsersatt ÖV egen prod. 718 802 719 via Vårdgarantiservice Prestationsersatt ÖV-poäng totalt 718 802 varav hallänningar 706 796 Cytostatikapoäng totalt 134 123 154 varav hallänningar Förlossningar 457 411 varav hallänningar 411 361 Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV 17 515 18 672 via Vårdgarantiservice Totalt 17 515 18 672 varav hallänningar 16 800 18 003 Prestationsersatt ÖV 2 207 2 253 varav hallänningar 2 152 2 212 Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV 5 189 6 127 via Vårdgarantiservice Totalt 5 189 6 127 varav halläningar 5 003 6 718 Prestationsersatt ÖV 2 002 2 337 varav hallänningar 2 029 2 395 25

HALLANDS SJUKHUS KUNGSBACKA Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Läkarbesök 9 876 10 106 9 882 varav MHV UM 1 396 1 341 1 300 Sjukvård behand 26 890 27 469 26 295 varav MHV UM 23 041 23 535 22 100 DRG-poäng öppen vård 234 270 228 DRG-poäng sluten vård 213 238 237 AMULANSSJUKVÅRDEN HALLAND Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Antal ambulansuppdrag/ 9 750 9 930 liggande sjukresa 717 Antal ambulansmil 50 000 58 100 Antal mil liggande sjukresa 7 000 Andel prio 1 som nås inom 10 min. 71% 71% 80% Antal ambulanser 19 19 varav dygnsambulans 12 12 Antal mil minibussar 10 400 9 800 Antal bokningar i bok- 54 700 47 000 ningscentralen Samtal 1177 sjukvårds- 44 800 44 100 givningen 26

HANDIKAPPVERKSAMHET Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Barnhabilitering Antal remisser 65 77 Antal nybesök 49 66 Antal barn/ungd som erhållit insats 780 827 Antal insatser/besök 5 752 5 795 6 118 varav läkarbesök 269 326 306 Vuxenhabiliteringen Antal som fått insatser 177 299 Antal insatser/besök 1 137 1 914 1 303 varav läkarbesök 17 17 13 Kommunikation Besök Hörselvården 4 728 5 599 4 862 varav nybesök 343 476 390 Hörapparatutprovning 1 241 1 422 1 170 Besök syncentralen 953 938 1 044 varav nybesök 66 60 91 Genomf. tolktimmar 1 082 1 178 1 222 tolktillgänglighet 98,4% 98,8% Nya ärenden DaKo 90 56 91 27

PSYKIATRIN I HALLAND Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Läkarbesök 5 545 5 546 5 400 varav allmän psykiatri 4 509 4 303 4 400 varav barn/ungdomspsyk 1 036 1 243 1 000 Övriga besök 21 749 21 764 20 175 varav allmän psykiatri 15 243 15 212 14 600 varav barn/ungdomspsyk 6 506 6 552 5 575 Dagsjukvård besök 1 174 837 1 075 varav allmän psykiatri 542 256 375 varav barn/ungdomspsyk 632 581 700 Vårddagar 6 698 7 116 6 450 varav allmän psykiatri 6 471 6 706 6 050 varav barn/ungdomspsyk 227 410 400 Vårdtillfällen 597 604 607 varav allmän psykiatri 567 577 588 varav barn/ungdomspsyk 30 27 19 HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Försäljningshjälpmedel Antal brukare Kostnad tkr Genomsnitt kr Vårdval Halmstad 559 457 818 Vårdval Varberg 320 337 1 053 Vårdval Falkenberg 260 241 927 Vårdval Kungsbacka 351 343 977 Vårdval Laholm 97 77 798 Vårdval Hylte 30 23 763 Palliativ vård 45 107 2 382 Barnhabiliteringen 230 795 3 457 Hallands sjukhus Halmstad 293 300 1 023 Hallands sjukhus Varberg 259 259 999 Halmstads kom, hemv.förv. 313 247 788 Halmstads kom, soc.förv. 55 89 1 618 Varbergs kommun 185 215 1 162 Falkenbergs kommun 85 115 1 353 Kungsbacka kom, äldreoms. 294 277 942 Kungsbacka kom, funktionsstöd 35 43 1 237 Laholms kommun 61 68 1 108 Hylte kommun 32 41 1 294 Summa 3 504 4 034 1 151 28

HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Hyreshjälpmedel Antal brukare Kostnad tkr Genomsnitt kr Vårdval Halmstad 3 171 1 646 519 Vårdval Varberg 2 278 1 235 542 Vårdval Falkenberg 1 861 1 162 625 Vårdval Kungsbacka 2 018 1 137 563 Vårdval Laholm 866 494 571 Vårdval Hylte 405 194 479 Palliativ vård 266 331 1 245 Barnhabiliteringen 1 652 2 429 1 470 Hallands sjukhus Halmstad 213 82 385 Hallands sjukhus Varberg 161 123 766 Halmstads kom, hemv.förv. 1 974 2 227 1 128 Halmstads kom, soc.förv. 290 1 072 3 697 Varbergs kommun 1 186 2 029 1 711 Falkenbergs kommun 782 1 271 1 625 Kungsbacka kom, äldreoms. 1 200 1 635 1 363 Kungsbacka kom, funktionsstöd 136 754 5 544 Laholms kommun 526 689 1 310 Hylte kommun 200 345 1 725 Summa 19 185 18 854 983 REGIONSERVICE Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Teknisk service Arbetsorder (st) 12 696 12 170 Timmar (st) 21 010 20 994 Kostservice* Dygnsportioner (st) 49 192 49 957 Teleservice Anknytningar (st) 5 889 5 984 Regionservice** Godstransporter (mil) 13 909 14 413 Städservice Städad yta (kvm) 272 900 272 000 * Alternativa frukostbrickor ingår ** Endast egen regi - transporter utförda av entreprenörer är inte medräknade 29

PATIENTNÄMNDEN Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 Jan-mars Klagomålsärenden 122 96 varav synpunkter på: vård och behandling 75 45 bemötande och 21 30 kommunikation organisation, regler, 25 21 resurser övrigt 1 0 Kontakter med patienter 201 256 och närstående Förordn. av stödperson 19 7 30