4 Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS150113

Transkript

1 Ärende 4 RS Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS Ärendet Den ekonomiska obalansen för Hallands sjukhus kvarstår med en prognos på helåret på minus182 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel har en fortsatt negativ prognos och utnyttjandet av vårdgaranti fortsätter öka med en prognos på minus 30 miljoner kronor. Psykiatrin har under 2014 anpassat sin verksamhet till den gällande ekonomiska situationen och till de förändringar som har krävts i samband med införandet av vårdvalet inom specialiserad vård. Det har bidragit till stora utmaningar inom förvaltningen. Bemanningssvårigheter kvarstår inom flera hälso- och sjukvårdsförvaltningar vilket innebär konsekvenser för såväl produktion och kvalitet som arbetsmiljö. Arbetsutskottets förslag Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att avsätta resurser för att säkerställa genomförandet av åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna arbetet som ligger i linje med det regionövergripande åtgärdsarbetet för att säkerställa en budget i balans att med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 1 till regionfullmäktige Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionstyrelsen ( )

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer RS Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Regionfullmäktige Uppföljningsrapport Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att avsätta resurser för att säkerställa genomförandet av åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna arbetet som ligger i linje med det regionövergripande åtgärdsarbetet att med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 1 till regionfullmäktige Sammanfattning Den ekonomiska obalansen för Hallands sjukhus kvarstår med en prognos på helåret på minus182 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel har en fortsatt negativ prognos och utnyttjandet av vårdgaranti fortsätter öka med en prognos på minus 30 miljoner kronor. Psykiatrin har under 2014 anpassat sin verksamhet till den gällande ekonomiska situationen och till de förändringar som har krävts i samband med införandet av vårdvalet inom specialiserad vård. Det har bidragit till stora utmaningar inom förvaltningen. Bemanningssvårigheter kvarstår inom flera hälso- och sjukvårdsförvaltningar vilket innebär konsekvenser för såväl produktion och kvalitet som arbetsmiljö. EKONOMISKT RESULTAT Region Hallands resultat efter tre månader uppgår till minus 11 mnkr, vilket är 7 mnkr sämre än budget för motsvarande period. Resultatet för Hallands Sjukhus uppgår till minus 51 mnkr, vilket är 45 mnkr sämre än den periodiserade budgeten för Hallands sjukhus. Resultatet för regionstyrelsen uppgår till 42 mnkr, vilket är 29 mnkr bättre än periodens budget. Prognos 2015 Region Hallands resultat prognostiseras till -172 mnkr, vilket innebär en

3 2(2) budgetavvikelse med -223 mnkr då regionens årsbudget uppgår till 51 mnkr. Det prognostiserade resultatet för Driftnämnden Hallands Sjukhus som uppgår till -182 mnkr, vilket skulle innebära en resultatförsämring med 26 mnkr jämfört med 2014 års resultat. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 7,6 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period För helåret 2015 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 6,8 procent. Nettokostnaderna har under samma period ökat med 1,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,4 procent, vilket är 0,8 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 4,6 procent för Prognosen påverkas bland annat av en negativ prognos för kostnaderna för läkemedel. INVESTERINGAR Periodens investeringar uppgår till 49 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 389 mnkr innebär ett utfall som är 2 mnkr lägre än årsbudgeten. MEDARBETARE Den 31 mars 2015 hade Region Halland 7706 anställda personer. Antalet snittanställda (omräknat till heltid) har under perioden januari-mars 2015 ökat med 117 jämfört med samma period föregående år. Ökningen av antalet snittaanställda förklaras till viss del av organisatoriska förändringar samt att sjukfrånvaro och annan frånvaro har ökat. Sjukfrånvaron för perioden var 5,4 procent, vilket är 0,5 procentenhet högre än samma period Av regionens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av de anställda arbetar 76,4 procent heltid, vilket är en ökning med 1,0 procentenhet jämfört med föregående år, motsvarande 100 anställda. Regionstyrelsen Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör

4 Utkast 7/05/15 1

5 Innehållsförteckning Inledning... 3 Fortsatt tufft läge med stora utmaningar... 3 Sammanfattning av årets tre första månader... 4 Hälso- och sjukvård... 5 Regional utveckling... 8 Kultur och kunskap... 8 Ekonomi... 9 Finansiell analys... 9 Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning månader Balansräkning Medarbetare Bilaga - Verksamhetsuppföljning

6 Inledning Region Halland är en skattefinansierad och politiskt styrd organisation, som verkar för utveckling och tillväxt och ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till alla som bor och vistas i Halland. Ansvaret för att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet i Halland omfattar bland annat planering och upphandling av kollektivtrafik och kommunal samverkan inom olika områden. Region Hallands vision är Halland bästa livsplatsen. Utifrån beslutet om Mål och strategier för Region Halland fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan, det vill säga de ekonomiska ramarna för regional utveckling och hälso- och sjukvård. I uppföljningsrapport 1 redovisas resultat som omfattar perioden januari mars 2015 med fokus på det ekonomiska resultatet och avvikelser ur ett verksamhetsperspektiv samt en prognos över det ekonomiska resultatet för helåret. Fortsatt tufft läge med stora utmaningar Efter årets första tre månader kvarstår de utmaningar som konstaterades i årsredovisningen från Problematiskt ekonomiskt läge Den ekonomiska obalansen för Hallands sjukhus kvarstår med en prognos på helåret på minus182 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel har en fortsatt negativ prognos och utnyttjandet av vårdgaranti fortsätter öka med en prognos på minus 30 miljoner kronor. Psykiatrin har under 2014 anpassat sin verksamhet till den gällande ekonomiska situationen och till de förändringar som har krävts i samband med införandet av vårdvalet inom specialiserad vård. Det har bidragit till stora utmaningar inom förvaltningen. Bemanningsproblematik Bemanningssvårigheter kvarstår inom flera hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Sjukfrånvaron är högst inom psykiatrin som också har minskad produktion, minskad arbetad tid och försämrad tillgänglighet. Även Hallands sjukhus har svårt med bemanningen framför allt vad gäller sjuksköterskor. Detta innebär konsekvenser för såväl produktion och kvalitet som arbetsmiljö. 3

7 Sammanfattning av årets tre första månader Ekonomiskt resultat Region Hallands resultat efter tre månader uppgår till minus 11 mnkr, vilket är 7 mnkr sämre än budget för motsvarande period. Resultatet för Hallands Sjukhus uppgår till minus 51 mnkr, vilket är 45 mnkr sämre än den periodiserade budgeten för Hallands sjukhus. Resultatet för regionstyrelsen uppgår till 42 mnkr, vilket är 29 mnkr bättre än periodens budget. Prognos 2015 Region Hallands resultat prognostiseras till -172 mnkr, vilket innebär en budgetavvikelse med -223 mnkr då regionens årsbudget uppgår till 51 mnkr. Det prognostiserade resultatet för Driftnämnden Hallands Sjukhus som uppgår till -182 mnkr, vilket skulle innebära en resultatförsämring med 26 mnkr jämfört med 2014 års resultat. Jämfört med 2014 års resultat innebär prognosen en resultatförbättring med 22 mnkr. I 2015 års prognostiserade resultat ingår en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avser återbetalning från AFA Försäkring. Exkluderas denna post vid jämförelsen med 2014, så innebär 2015 års prognos en resultatförsämring med 16 mnkr. Regionens balanskravsresultat för 2015 prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga -172 mnkr. Vid ett negativt balanskravsresultat måste regionen kompensera detta med ett motsvarande överskott inom tre år. Verksamheten Produktionen vid Hallands sjukhus ligger efter årets tre första månader i nivå med budgeterad beställning vad gäller slutenvården. På grund av eftersläpning i registrering ligger den prestationsersatta öppenvården något under budget. Kostnaden för cytostatikabehandling ligger över budget. Inom Närsjukvården Halland har det utförts ungefär lika många besök som motsvarande period föregående år vilket innebär drygt Marknadsandelen mätt som vårdpoäng ligger oförandrat på strax under 57 procent. Inom psykiatrin har det totala antalet besök minskat jämfört med motsvarande period föregående år, främst som följd av minskad dagsjukvård då öppenvården har rekryteringsproblem. Vuxenpsykiatrin har arbetat med hemtagning av vissa kategorier av vårdtunga patienter vilket har ökat antalet vårddagar inom heldygnsvården med 9 procent. Som en följd av organisatoriska förändringar men också att sjukfrånvaro och annan frånvaro har ökat har det skett en ökning av antalet anställda inom yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare på Hallands sjukhus och inom ambulans, 4

8 diagnostik och hälsa jämfört med motsvarande period föregående år. Inom administration och ledning har antalet anställda totalt minskat. Den arbetade tiden har totalt minskat med drygt timmar motsvararande 2,5 procent, jämfört med samma period Detta är delvis en effekt av att sjukfrånvaron under samma period har ökat med 0,5 procentenheter och uppgår till 5,4 procent samt att även annan frånvaro som föräldraledighet och annan lagstadgad ledighet har ökat. Region Halland har generellt sett en stabilt god tillgänglighet vilken bland annat möjliggjorts genom att ett stort antal patienter har åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare. Under 2014 sågs en ökning av antalet patienter som åberopade vårdgarantin och trenden har fortsatt under 2015 års första kvartal. Antalet patienter som åberopat vårdgarantin har ökat med nästan 30 procent. Flera av de brister och problem som framkommer i uppföljningsrapporten behandlas i åtgärdsarbetet. Ett av arbetets prioriterade områden är arbetet med produktionsstyrning vilket bland annat innebär en tydlighet och struktur i planeringen, en bättre samordning mellan yrkesgrupper, effektivare resursutnyttjande samt att patienter får rätt vård i rätt tid. Fokus ändras från problemfokusering till lösningsorientering utifrån patientens perspektiv. Planen förutsätter att de kompetenser som krävs för uppdraget schemaläggs gemensamt vilket kommer att leda till ett bättre resursutnyttjande. Även kunskapsstyrning och målstyrning är prioriterade områden inom åtgärdsarbetet som tillsammans med produktionsstyrning är framtida bärande principer i Region Hallands samlade styrning. Sammanfattningsvis är resultatet av åtgärdsarbetet en förutsättning för att klara de utmaningar som Region Halland står inför både på kort och lång sikt. Det handlar inte minst om att se hälso- och sjukvården inom Region Halland som ett system där en av de viktigaste uppgifterna är att skapa är ett bättre flöde för patienten. Åtgärdsarbetet omfattar hela Region Halland. Det finns tydliga samband mellan befolkningens hälsa och ekonomisk tillväxt och Region Halland behöver långsiktigt skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt ur såväl ekonomiska, sociala som ur miljömässiga perspektiv. Hälso- och sjukvård Utmaningen för Region Hallands hälso- och sjukvård beskrivs i Mål och budget 2015 som att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökade vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. För att svara upp mot utmaningen pågår en rad åtgärder och aktiviteter. Uppföljningsrapport 1 visar inte resultatet av dessa, men ger en fingervisning om vartåt vi är på väg. 5

9 Tillgänglighet Tillgänglighet är ett av Region Hallands prioriterade områden. Med patienten i centrum behöver vi hitta arbetssätt för att ta tillvara alla tillgängliga vårdresurser, både egna och privata. Tillgängligheten och följsamheten till den lagstadgade vårdgarantin är generellt sett fortsatt god. Områden som avviker är privata verksamheter som bedriver kardiologi, dessa når inte målen för vårdgarantins gränser fullt ut. Tillgängligheten hos ambulanssjukvårdens prioritet 1-uppdrag visar sig vara något försämrad jämfört med samma period förra året, liksom andelen besvarade samtal till 1177 sjukvårdsrådgivningen. Andelen samtal som besvarats inom målsatta tider är betydligt lägre, där bemanningsproblematik och inskolning av nya medarbetare anges vara förklaringen till de sjunkande siffrorna. Den samlade specialiserade vården når vårdgarantins mål om vård inom 90 dagar, men inte Region Hallands egna mål om tid till nybesök och behandling inom 60 dagar, för 80 procent av patienterna. Vuxenpsykiatrin avviker (med resultat både från öppen och specialiserad vård) genom att 13 procent av de patienter som väntat på nybesök under perioden inte fått tid inom vårdgarantins 90 dagar. Man når inte heller Region Hallands mål, då 28 procent inte fått tid inom 60 dagar. Vad gäller tid till behandling har 18 procent fått vänta mer än 90 dagar och 24 procent mer än 60 dagar. Psykiatrin påtalar bemanningsproblem och vakanser för flertalet personalkategorier, inom både öppen- och heldygnsvård. Något som naturligtvis påverkar möjligheterna att uppnå tillgänglighetsmålen. Vårdvalet tycks i sammanhanget ännu inte ha fått den effekt som önskats. Den förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa (Psykiatriöverenskommelsen), där nybesök liksom fördjupad utredning/behandling ska erbjudas inom 30 dagar, nås inte under januari. Psykiatriöverenskommelsens resultat Måluppfyllelse Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 minst 90 % av väntande till nybesök ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Andel genomförda Andel genomförda Andel genomförda minst 80 % av väntande till fördjupad utredning/ inom 0-30 dagar inom 0-30 dagar inom 0-30 dagar behandling ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Nybesök 92 procent 99 procent Uppgift saknas Fördjupad utredning/behandling 77 procent 80 procent Uppgift saknas Källa: SKL databas SiGne Vårdgaranti Region Hallands stabilt goda tillgänglighet har bland annat möjliggjorts genom att ett stort antal patienter har åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare. Under 2014 sågs en ökning av antalet patienter som åberopade vårdgarantin. Antalet patienter som hänvisats från Hallands sjukhus och fått vård hos annan vårdgivare har fortsatt att öka under 2015 års första kvartal patienter har hänvisats för nybesök jämfört med patienter under samma period föregående år. 6

10 Patientupplevd tillgänglighet på akutmottagningarna Hallands sjukhus Under hösten 2014 genomfördes ännu en nationell mätning genom Nationell Patientenkät, för akutmottagningar. Enkäten gick ut till patienter som besökt en deltagande akutmottagning under oktober månad. Resultatet av patienternas upplevelse offentliggjordes nyligen. Tillgänglighet var ett av de områden som undersöktes. Region Halland hamnade på 18:e plats, bland våra 21 landsting, på frågan om tillgänglighet ( hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? ). Nedan ses upplevd tillgänglighet utifrån specialitet och ort. Två specialiteter sticker ut med sämre resultat än övriga; kirurgi i Halmstad (PUK 46) och medicin i Varberg (PUK 52). *PUK-värde 60 ses normalt som lägstanivå Akutmottagningen har kommenterat resultatet med att ett ökat inflöde och brist på vårdplatser, främst på medicinkliniken i Varberg, gjort det svårt att klara tillgänglighetsmålet. Vidare har Varberg specialister på akut omhändertagande anställda, vilket gör att fler patienter färdigbehandlas direkt på akuten, men med längre vårdtid som följd. Vad gäller kirurgin i Halmstad är orsaken inte så tydlig. Akutmottagningen i Varberg kommer under 2015, som en av fyra akutmottagningar i landet, att delta i ett gemensamt utvecklingsarbete kring orsakerna till väntetider i akutsjukvården. Arbetet ska leda till förbättringar. Vårdens kvalitet utifrån medicinska resultat Driftnämnden för Hallands sjukhus, driftnämnden för ambulans, diagnostik och hälsa och driftnämnden för psykiatri följer upp specifika vård- och behandlingsresultat inom utvalda områden. Psykiatrin har inte kunnat redovisa sin kvalitetsuppföljning, men för övriga två driftnämnder ser första kvartalets resultat ut att ligga inom väntade ramar. På Hallands sjukhus mäter man bland annat andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar. Resultatet ser något bättre ut för första kvartalet 2015 (65,5 procent) jämfört med helåret 2014 då resultatet visade sig ha sjunkit med 15 procentenheter sedan Andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi sjönk under 2014 till 27,3 procent. Under första kvartalet 2015 har man i Varberg och Halmstad utfört tre av totalt 34 operationer i dagkirurgi, d.v.s. 8,8 procent. I 7

11 Kungsbacka har man utfört 61 procent av operationerna i dagkirurgi. De enklare operationerna har styrts till Kungsbacka medan man utfört de mer komplicerade operationerna i Varberg och Halmstad. Man anger att minskad operationskapacitet genererar kö vad gäller framfallsoperationer. Strukturerade former för en samlad kvalitetsuppföljning på regional nivå kommer att formas utifrån de ramar som åtgärdsarbetet sätter. Innan en sådan är på plats är slutsatser gjorda utifrån kvartalsvis kvalitetsuppföljning mycket osäkra. Regional utveckling Regional utveckling är av vikt för utveckling av hela samhället. Det finns tydliga samband mellan befolkningens hälsa och ekonomisk tillväxt. Under 2014 togs beslut om en ny tillväxtstrategi för Halland som pekar ut strategiska val och prioriterade område för att vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Inför 2015 har det genomförts en fördjupad analys av Hallands förutsättningar, som stöd för prioriteringar inom regional tillväxt. Utifrån denna analys har Kommunberedningen (KB) prioriterat fem temaområden för Halland under 2015: Infrastruktur, Bredband, Destinationsutveckling, Innovationssystem samt Integration. Kommunberedningen har även har tagit fram en gemensam verksamhetsplan för Region Halland och de halländska kommunerna. Inom Region Halland bedrivs ett aktivt arbete tillsammans med kommuner, länsstyrelse samt andra nationella och även internationella aktörer för att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt ur såväl ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv. Kultur och kunskap Statsbidraget från Statens kulturråd har minskat med 0,4 mnkr (1,5 %) jämfört med 2014, vilket har inneburit att både externa och interna verksamheter har fått minskade ramar. Dock har i regeringens vårbudget regional kultur fått totalt 15 miljoner vilket innebär att omfattningen på verksamheten åter kan justeras uppåt så snart Kulturrådet fattat beslut om hur medlen fördelas mellan regionerna. Inom regionenes egna skolor pågår arbetet med samlokalisering inom naturbruksverksamheten. Preliminära antagningssiffror för nya elever till naturbruksverksamheten innebär att nya åtgärdsplaner har arbetats fram. Positivt för såväl Region Hallands tillväxtstrategi inom den gröna näringen som för skolförvaltningen som helhet är utvecklingen inom vuxenutbildningen. Region Halland har vunnit en upphandling från Arbetsförmedlingen och en etableringskurs för nyanlända invandrare har startats vid folkhögskoleverksamheten. 8

12 Mnkr Ekonomi Finansiell analys Resultat Prog 2015 Resultat Balanskravsresultat RESULTAT - Region Hallands resultat för 2015 prognostiseras till -172 mnkr vid årets slut, vilket är 223 mnkr sämre än årsbudgeten 1). Jämfört med 2014 års resultat innebär prognosen en resultatförbättring med 22 mnkr. I 2015 års prognostiserade resultat ingår en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avser återbetalning av premier från AFA Försäkring. Exkluderas denna post vid jämförelsen med 2014, så innebär 2015 års prognos en resultatförsämring med 16 mnkr. - Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är samma som efter februari månad och uppgår till -182,0 mnkr. 1) Notera att regionens årsbudget vid årets ingång uppgick till +52,3 mnkr. Därefter har följande nämnder/förvaltningar beslutat att ianspråkta medel ur nämndens eget fonderade egna kapital, Kulturförvaltningen -1,2 mnkr. Sammantaget innebär detta att regionens årsbudget idag uppgår till +51,1 mnkr. ÅRETS RESULTAT 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) Årets resultat -46,8-254,3-105,2-194,5-11,2-172,3 Resultat i förhållande till verksamhetens -2,4% -5,2% -0,6% nettokostnad -3,4% -2,5% -2,1% Regionens resultat efter tre månader uppgår till -11 mnkr, vilket är 7 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförbättring med 94 mnkr. Det är främst inom Regionstyrelsens områden, där det har skett en resultatförbättring med 108 mnkr, medan Hallands sjukhus har försämrat sitt resultat med 21 mnkr. 9

13 I tabellen som följer ser vi att tremånadersresultatet exklusive jämförelsestörande poster ligger i nivå med 2013 års tremånadersresultat. Det prognostiserade resultatet exklusive jämförelsestörande poster, beräknas bli sämre än de två föregående årens utfall. Tabell resultat inklusive respektive exklusive jämförelsestörande poster Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos (mnkr) Resultat Jämförelsestörande intäkt AFA Försäkring Jämförelsestörande finansiell kostnad sänkt diskonteringränta RESULTAT exkl jämförelsestörande poster Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Hallands balanskravsresultat för 2013 uppgick till -45 mnkr. I regionfullmäktiges beslut om Mål och budget 2015 och ekonomisk plan , ingår en planerad återställning under 2015 av 2013 års balanskravsresultat, detta verkar dock inte vara möjligt enligt denna prognos. Balanskravsresultatet för 2014 uppgick till -194,5 mnkr, hur detta resultat ska återställas, kommer att behandlas i samband med arbetet med budget och ekonomisk plan för Regionens balanskravsresultat 2015 prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga -172 mnkr 2). Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna, bedöms inte klaras av under I avsnittet Kommentarer till driftredovisningen kommenteras de förvaltningar vilka prognostiserar större underskott I övrigt hänvisas till respektive styrelse/nämnds egen uppföljningsrapport. 2) Regionfastigheter har av Regionstyrelsen fått i uppdrag att sälja vissa specifika fastigheter och mark. Om dessa försäljningar genomförs under 2015 och om försäljningarna ger upphov till realisationsvinster, ska dessa värden reducera regionens balanskravsresultat. Skatt, statsbidrag, finansnetto Utfallet för regionens skatteintäkter efter tre månader uppgår till mnkr vilket innebär en ökning med 9,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, vilket är 35 mnkr mer än årets budget. Jämfört med 2014 beräknas skatteintäkterna öka med 9,4 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting. Den stora ökningen av skatteintäkterna beror på regionens skattehöjning med 40 öre från Höjningen beräknas öka skatteintäkterna med 247 mnkr. Av höjningen är cirka 10

14 25 öre, avsedda att täcka upp regionens ökade kostnader, med anledning av förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebär successivt ökade kostnader för Region Halland under 2014 och I och med detta har Region Hallands avgift för kostnadsutjämningen, ökat med 139 mkr fram till och med år Efter tre månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 336 mnkr vilket innebär en minskning med 0,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas intäkterna för generella statsbidrag och utjämning till mnkr, vilket är 50 mnkr högre än budgeterat och beror på högre utfall i statsbidraget för läkemedel. Jämfört med föregående år innebär prognosen en minskning med 5,0 procent. Prognostiserat finansnetto beräknas bli -15 mnkr, vilket är i enlighet med budget. Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 7,6 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period För helåret 2015 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 6,8 procent. Var för sig prognostiseras skatteintäkterna öka med 9,4 procent, medan generella statsbidrag och utjämning minskar med 5,0 procent beroende på förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 3 mån 3 mån 3 mån Progn Skatt och statsbidrag 3,7% 3,4% 0,8% 1,4% 7,6% 6,8% Nettokostnader 6,2% 5,3% 5,2% 4,3% 1,6% 5,4% Under årets tre första månader har nettokostnaderna ökat med 1,6 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,4 procent, vilket är 0,8 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 4,6 procent för Prognosen påverkas bland annat av en negativ prognos för kostnaderna för läkemedel. Exklusive återbetalningen från AFA Försäkring, skulle den prognostiserade nettokostnadsökningen varit 3,5 procent efter tre månader och 5,9 procent vid årets slut. 11

15 % Skatte- och nettokostnadsutveckling Prog 2015 Skatt statsbidrag Nettokostnader Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebär successivt ökade kostnader för Region Halland under 2014 och Detta tillsammans med årets prognos gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, så att regionen kan uppfylla målet om en stark ekonomi. Det är därför angeläget att nämnder och styrelser håller sig inom tilldelade budgetramar. Det är viktigt att den negativa resultatutvecklingen för Driftnämnden Hallands sjukhus kan vändas. Nettokostnadsandelen och dess utveckling Mål och budget 2015: För perioden ska nettokostnadsandelen i genomsnitt vara högst 99,5 procent. Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 100,5 procent, vilket är en förbättring med 5,0 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Återbetalningen från AFA Försäkring står för 1,9 procentenheter av denna förbättring. Prognosen för 2015 pekar på en nettokostnadsandel på 102,1 procent, vilket ligger över periodens genomsnittliga mål om högst 99,5 procent. Utan återbetalningen från AFA Försäkring skulle den prognostiserade nettokostnadsandelen ha uppgått till 102,6 procent, vilket är i nivå med nyckeltalets andelen i 2014 års bokslut. 12

16 Om inte förändringarna i kostnadsutjämningssystemet hade genomförts, så skulle regionens prognostiserade resultat uppgått till -33 mnkr istället för -172 mnkr. Den prognostiserade nettokostnadsandelen skulle istället uppgått till 100,4 procent, det vill säga varit 1,7 procentenheter bättre än dagens prognos på 102,1 procent. NETTOKOSTNADSANDEL 3 mån 3 mån 3 mån Progn Verksamhetens 98,5 96,6 102,8 99,6 97,1 98,3 andel 1) Avskrivningar 1) 3,5 3,8 3,7 3,8 3,5 3,6 Finansnetto 1) 2) 0,4 2,9-1,0-0,8-0,1 0,2 Nettokostnadsandel 102,5 103,4 105,5 102,6 100,5 102,1 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Målet för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99,5 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 100,8 procent ( ). Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) Investeringar Periodens investeringar uppgår till 49 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 389 mnkr innebär ett utfall som är 2 mnkr lägre än årsbudgeten. Detta innebär att alla nämnder och styrelser förutom Psykiatrin, säger att de kommer att förbruka hela investeringsanslaget för utrustning och fastigheter. Soliditet Mål och budget 2015: Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. 13

17 Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter tre månader till -16,7 procent, vilket är en försämring med 1,4 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Regionen uppfyller inte soliditetsmålet. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 3 mån 3 mån 3 mån ,7% -15,9% -15,3% -16,4% -16,7% Likviditet LIKVIDAMEDEL 3 mån 3 mån 3 mån (mnkr) Likvida medel Likvida medel i för- 131,0% 129,2% 124,0% hållande till verksam- 34,3% 34,7% hetens nettokostnad Regionens likvida medel efter tre månader uppgår till mnkr, vilket är en minskning med 63 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har försvagats något jämfört med motsvarande tidpunkt de två föregående åren. En stor del av de likvida medlen är reserverade för pensioner genom politiska beslut. KASSALIKVIDITET 3 mån 3 mån 3 mån Kassalikviditet 253% 223% 186% 201% 217% Kassalikviditeten har stärkts jämfört med motsvarande period föregående år. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 mars 2015 till mnkr, vilket motsvarar en ökning med 1,5 procent eller 90 mnkr jämfört med samma period Av pensionsåtagandet avser mnkr pensioner som är äldre än 1998 och mnkr avser därefter intjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 64 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen och 36 procent beaktas i balansräkningen. 14

18 PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 3 mån 3 mån 3 mån (mnkr) Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande Känslighetsanalys Regionen påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. För att tydliggöra effekter av några sådana förändringar kan en känslighetsanalys upprättas, som visar hur olika händelser påverkar regionens finansiella situation. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -41 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -29 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 62 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. Enligt Mål och budget

19 Driftredovisning ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån Prognos Prognos (mnkr) jan-mar jan-mar jan-mar jan-mar apr resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse mar Halmstadsnämnden 0,2 0,2 0,0 0,2 0,5 0,5 0,0 0,0 Varbergsnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Kungsbackanämnden 0,2 0,2 0,0 0,2 0,4 0,4 0,0 0,0 Falkenbergsnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,2 0,0 0,0 Laholmsnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 DN Hallands sjukhus -30,2-51,4-6,4-45,0-156,0-177,0-182,0-182,0 Ambulanssjukvård medicinsk diagnostik -1,3-0,2-4,3 4,1 5,2 6,3 0,0 0,0 Hälsa och funktionsstöd -1,9 1,1 0,0 1,1 0,0 4,4-0,2-0,2 DN ambulans diagnostik hälsa -3,2 0,9-4,3 5,2 5,1 10,7-0,2-0,2 DN Närsjukvården -1,2-4,1-4,3 0,2-10,8-13,6-4,7-4,7 DN Psykiatri -8,4-6,6-2,7-3,8-15,9-13,9-7,0-7,0 DN Regionservice 4,1 6,0 0,1 5,9 0,1 2,0 0,0 0,0 Kultur i Halland 0,4 0,5-0,3 0,8-0,9-0,8-1,2 0,0 A Skolförvaltningen -1,6-1,0 0,8-1,9 1,0 1,6-3,1-3,1 DN Kultur och skola -1,2-0,5 0,6-1,1 0,1 0,8-4,3-3,1 Nämnden för hemsjukvård o hjälpmedel -0,7 1,0 0,2 0,8 0,3 0,4 1,5 1,5 Summa verksamhet exkl RS -40,1-53,8-16,9-36,9-175,6-189,2-196,7-195,5 Patientnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Revision 0,9 1,0 0,0 1,0 0,1 0,2 0,0 0,0 Regionstyrelsens verksamheter 19,1 18,3-0,2 18,5 28,7 27,9 3,1 3,1 RS Hälso- och sjukvård -9,3-1,7 0,0-1,7-1,2 6,4-104,0-104,0 Regiongem.kostnader, finansiering -75,9 25,0 13,1 11,8-46,6 130,3 125,3 73,0 B Regionstyrelsen -66,1 41,6 12,9 28,7-19,1 164,6 24,4-27,9 RESULTAT -105,2-11,2-4,0-7,2-194,5-24,2-172,3-223,4 N o t Noter: A) Kompl.budget -1,15 mnkr B) Årsbudget regionen 52,28 mnkr. Mptyp alla. Kommentarer av det ekonomiska resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt efter tre månader ett positivt resultat med 0,9 mnkr. Prognosen beräknas bli i enlighet med budget. Driftnämnden Hallands sjukhus har under flera års tid redovisat ett negativt resultat. I samband med framtagandet av budget 2014 erhöll nämnden ett extra tillskott med 100 mnkr, utöver pris- och löneuppräkningen. Trots detta extra tillskott 2014, uppgick resultatet för de tre sjukhusen till -156 mnkr. Den negativa trenden fortsätter under 2015 och det går ännu inte att se någon ekonomisk vändning för nämnden. Driftnämnden har vid tre tillfällen i år beslutat om åtgärder för att nå en ekonomi i balans med en effekt på 11 mnkr under Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter tre månader ett negativt ekonomiskt resultat med -51 mnkr, vilket är 45 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Tremånadersresultatet är 21 mnkr sämre än motsvarande resultat föregående år. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår. Resultatet 16

20 och budgetavvikelsen prognostiseras till -182 mnkr, vilket är samma som efter februari månad. Nämndens prognos är 26 mnkr sämre än 2014 års utfall. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa redovisar efter tre månader ett positivt resultat med 1 mnkr, vilket är drygt 5 mnkr bättre än periodens budget. Tremånadersresultatet är cirka 4 mnkr bättre än resultatet motsvarande period föregående år. Nämndens prognostiserade helårsresultat är ett marginellt underskott, -0,2 mnkr. Nämndens två ingående förvaltningar redovisar enligt följande. Prognosen för förvaltningen Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik beräknas bli i enlighet med budget. Förvaltningen Hälsa och funktionsstöd beräknar prognosen till -0,2 mnkr. Driftnämnden Närsjukvården Halland redovisar efter tre månader ett negativt resultat med -4 mnkr, vilket är i nivå med periodens budget. Närsjukvårdens prognos för 2015 uppgår till -4,7 mnkr, exklusive tillkommande kostnader för införande av VAS i tandvården. Prognosen överensstämmer med den bedömning som gjordes i samband med budgetarbetet. Driftsnämnden har därför begärt av Regionstyrelsen att få disponera eget kapital om 2,7 mnkr för den nyöppnade vårdcentralen Kolla i Kungsbacka, samt ytterligare 2 mnkr i finansiering för den allmänpalliativa slutenvårdsavdelningen i Falkenberg. Sedan hösten 2014 pågår införandet av VAS i Folktandvården Halland. I samband med införandet uppstår dels kostnader för själva införandet, men även intäktsbortfall i samband med utbildning och inkörning. Driftnämnden Psykiatri har under flera års tid redovisat ett negativt resultat och resultatet för 2014 slutade på -16 mnkr. Driftnämnden redovisar efter tre månader ett negativt resultat uppgående till -7 mnkr, vilket är 4 mnkr sämre än periodens budget. Nämnden prognostiserar 2015 års resultat till -7 mnkr. I beräkningen finns förväntade ramtillskott för satsningarna inom psykosvård, missbruksvård och PRIO-pengar. Prognosen beror bland annat på ett intäktsunderskott inom vårdvalsverksamheten -7 mnkr. Kostnaderna för köpt rättspsykiatrisk vård är lägre än föregående år, vilket beror på att vårdtunga patienter har tagits hem och nu vårdas i egen regi +7 mnkr. Hemtagningen av dessa patienter har istället orsakat ett underskott inom nämndens egen heldygnsvård -7 mnkr. Ekonomiskt sett så blir det ingen nettoeffekt av att dessa patienter nu vårdas i egen regi. För att möta det befarade underskottet finns en åtgärdsplan. Driftnämnden Regionservice redovisar efter tre månader ett resultat uppgående till 6 mnkr. Resultatet har till största del uppkommit inom Regionfastigheters verksamhet och beror på lägre kostnader för bland annat el och värme, beroende på den milda vintern. Prognos för 2015 är ett nollresultat, eventuella överskott återbetalas till Regionstyrelsen. 17