Innehållsförteckning

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Omvärld... 5 Uppföljning av mål och delmål Hälsa... 6 Vård... 6 Medarbetare Ekonomi Bilaga 1: Resultat av kvalitetsuppföljningar Bilaga 2: Verksamhetsstatistik januari augusti

3 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvarsområde befinner sig i en ekonomiskt besvärlig situation. Prognosen för 2012 pekar mot ett totalt underskott på 122 miljoner kronor. Problemen kan sammanfattas med: Hallands sjukhus når inte effekt av de åtgärder som man beslutat om för att få ekonomin i balans Kostnaderna för regionvård har ökat dramatiskt Inom psykiatrin har kostnaderna ökat påtagligt de senaste månaderna. Hallands sjukhus och psykiatrin prognostiserar tillsammans är ett underskott på 154 miljoner kronor för Prognosen för att nå de mål som regionfullmäktige satt upp för områdena hälsa och vård ser bra ut. Uppföljningsrapport 2 innehåller också en omvärldsbeskrivning och en redogörelse för medarbetare och ekonomi för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Måluppfyllelse för områdena Hälsa och Vård enligt Mål och strategier för Region Halland Målområde Övergripande mål Delmål Kommentar Prognos måluppfy llelse Hälsa Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Följs upp i ÅR 2012 VIT Ohälsan ska minska i Halland Följs upp i ÅR 2012 VIT Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Ingen ny uppföljning sedan UR GUL Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e- hälsa Arbetet med att införa e-tjänster enligt verksamhetspla nen för ehälsa 2012 fortsätter GRÖN 3

4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vårdoch hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Det är för tidigt på året för att kunna prognostisera hur stort regionens utfall av de statliga stimulansmedlen blir i respektive satsning. Generellt sett är kvaliteten i vården god, men på några områden finns det förbättrings utrymme. GUL GRÖN Färgförklaring Prognosen är god att nå det övergripande målet Prognosen är osäker men det övergripande målet kan uppnås Prognosen ser negativ ut att nå det övergripande målet Ingen prognos kan lämnas då ingen uppföljning kunnat redovisas GRÖN GUL RÖD VIT 4

5 Omvärld Världsmedborgare, europé, svensk och hallänning Skuldkrisen i Europa har förvärrats under året och konjunkturen i världen har fortsatt att försvagas. Trots detta har den svenska ekonomin fortsatt växa. Enligt SKL:s Makronytt från augusti 2012, är dock bedömningen att även Sverige kommer att få en svagare tillväxt framöver. Varningssignaler i form av vikande förtroendevariabler pekar på detta, exempelvis osäkerheten om utvecklingen i euro-området. BNP-tillväxten i Sverige prognostiseras till 1,5 procent för 2012 och 2 procent för Utvecklingen i stora delar av världen ser ut att bli fortsatt svag. De försämrade tillväxtutsikterna påverkar sysselsättningsutvecklingen, vilket leder till en ökad arbetslöshet. Detta i sin tur leder till ett försämrat skatteunderlag för kommuner och landsting. Skatteunderlaget beräknas växa med 4 procent 2012, som en följd av utvecklingen på arbetsmarknaden första halvåret 2012, och med 3,4 procent för 2013, vilket är en nedrevidering. Pensionsinkomsterna ökar, vilket till viss del väger upp minskade skatteintäkter orsakade av arbetslöshet. Skatteprognosen påverkas i stor omfattning är hur många personer som finns i förvärvsaktiv ålder, hur många av dessa som arbetar och hur mycket de arbetar. Statistiska Centralbyrån (SCB) pekar i en ny befolkningsprognos (maj 2012) på stora förändringar jämfört med tidigare. Sveriges befolkning beräknas öka med drygt en procent 2016 och drygt 2 procent Ökningen förväntas dels bero på fler födda barn och dels på större nettoinvandring. Att invandrarna ges en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden är av stor betydelse, eftersom skatteunderlaget annars inte ökar i takt med befolkningen. Befolkningsökningar innebär också ökat behov av exempelvis hälso- och sjukvård och skola. Sammantaget beräknar SCB att ökningen av skatteunderlaget bara kommer att motsvara en tredjedel av kostnaden för de behov som uppstår till följd av befolkningsökningen. Effekterna av lägre skattekraft kommer att få genomslag redan Den 31 juli 2012 hade Halland invånare. I en befolkningsprognos som Region Halland själv tagit fram, och som baseras på historiska data över in och utflyttning i Halland under perioden 1990 till 2010, kommer befolkningen i Halland att öka betydligt mer än i riket och 2020 vara hela En ökning med nästan 7 procent. 5

6 Uppföljning av mål och delmål 2012 Uppföljningsrapport för hälso- och sjukvårdsstyrelsen följer upp de övergripande målen för områdena Hälsa och Vård som de finns angivna i Mål och strategier för Region Halland En uppföljning av samtliga målområden för Region Halland lämnas till Regionfullmäktige. Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Uppföljning augusti 2012: Målet följs inte upp i Uppföljningsrapport , och någon prognos på måluppfyllelse lämnas inte, då det krävs längre mätperioder för relevans i resultaten. Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälsooch sjukvården. Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Uppföljning augusti 2012: Målet följs inte upp under uppföljningsperiod 2, då inga nya fakta finns att tillgå sedan uppföljning 1. 6

7 Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Uppföljning augusti 2012: Arbetet med att införa e-tjänster enligt verksamhetsplanen för ehälsa 2012 fortsätter. Införandet av Pascal (läkemedels- och ordinationsverktyg för dospatienter) är slutfört och är det första steget i den nationella satsningen inom läkemedelsområdet. Anpassningen till Patientdatalagen fortsätter. Stark autentisering i Region Hallands journalsystem VAS är införd och en Journalspärrservice är inrättad i regionen. Denna möjliggör en samlad funktion för begäran från medborgaren om spärr i journal. Sedan den 5 september är samtliga vårdenheter i Halland, som använder VAS, anslutna till den Nationella Patientöversikten. Detta möjliggör utbyte av patientinformation mellan sjukvårdshuvudmän. Inom området invånartjänster arbetas det aktivt för att möjliggöra invånarens delaktighet i vården. Webbtidbok och olika tjänster för provsvar håller på att införas. Prognos måluppfyllelse: Arbetet fortsätter som planerat och Region Halland kommer att nå uppsatta mål. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Uppföljning augusti 2012: Region Halland deltar i ett mycket stort antal nationella satsningar för att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Samtliga satsningar innebär arbetsinsatser från personal i specialiserad vård, psykiatri och Vårdval Halland, inklusive barnhälsovård. I detta avsnitt redovisas endast några de mest omfattande nationella satsningarna som Region Halland deltar i. Om inget annat anges är det för tidigt på året för att kunna prognostisera hur stort regionens utfall av de statliga stimulansmedlen blir i respektive satsning. Tillgänglighet och kömiljarden Region Halland är nära målet om en köfri hälso- och sjukvård och uppfyller målen för att ta del av kömiljarden. Så gott som alla vårdgivare har god tillgänglighet för nybesök och för åtgärder. Under uppföljningsperioden har 72 procent av patienterna erhållit besök hos läkare respektive operation/åtgärd inom 60 dagar. Detta resultat är i nivå med resultatet från motsvarande period föregående år. Intäkterna däremot 7

8 uppgår till 49,4 miljoner kronor, jämfört med 145, 7 miljoner kronor föregående år, vilket förklaras av hur ersättningsmodellen för kömiljarden är utformad. Region Hallands andel av den totala ersättningspotten minskar då övriga regioner och landsting har förbättrat sin tillgänglighet. Per sista augusti var det 317 patienter som hade väntade mer än 90 dagar på nybesök av totalt 6439, varav 395 var patientvald väntan. För operation/ åtgärd var det 89 patienter som väntat mer än 90 dagar av totalt 2708 väntande, varav 263 patientvald väntan. Tabell. Kömiljarden, uppfyllelse av mål för perioden januari augusti 2012 Tillgänglighet jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd Över Hallands mål och kömiljardens mål om 80 % inom 60 dagar Under 70 % inom 60 dagar Över nationella målen om 70 % inom 60 dagar Intäkter (mnkr) 6,3 4,7 4,3 4,5 4,7 4,8 9,7 9,8 Prognosen är att Region Halland inte når målet fullt ut om den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, som innebär att ett första besök/ fördjupad utredning/ behandling ska erbjudas inom 30 dagar. Avstämningen för stimulansmedel baseras på utförd vård under månaderna januari oktober Medlen fördelas utifrån det genomsnittsliga värdet för dessa 10 månader. Målet om full tillgänglighet till fördjupad utredning och behandling har nåtts under 3 av uppföljningsperiodens åtta månader. Under senaste mätperioden har 57 nybesök genomförts varav 46 inom 30 dagar. För fördjupad utredning/ behandling är motsvarande siffror 19 varav 9 inom 30 dagar. Tabell. Tillgänglighet inom Barn- och ungdomspsykiatrin, uppfyllelse av mål för perioden jan augusti Notera att avstämningsperiod är januari oktober 2012 Barn och unga med psykisk ohälsa jan feb mars apr maj jun i juli au g sep Nybesök (90 % av barn och unga med beslut om nybesök ska erbjudas tid inom 30 dagar) Fördjupad utredning/behandling ( 80 % ska erbjudas tid till fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar) Ej nått uppsatt mål inom 30 dagar Totalt antal väntande vid avstämningen i augusti, var till nybesök 77 patienter och till fördjupad utredning/ behandling 91 patienter. okt 8

9 Satsningar för ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen Arbetet med en förbättrad sjukskrivningsprocess, där skillnader i kvinnors och mäns sjukpenningtal medvetandegörs, pågår. Prognosen för ersättning 2012 är svår att förutsäga då den nationella ersättningen beräknas genom mätning av procentuell förbättring relativt föregående år och relativt övriga landsting. Utöver dessa beräkningar kommer de rörliga delarna, som baseras på förändring i relativa sjukpenningdagar (sjukpenningtal) i förhållande till andra landsting. Den rörliga delen av Region Halland ersättning från sjukskrivningsmiljarden kan komma att minska från prognosen 9 miljoner. Under januari till juli sågs i Halland en ökning av sjukpenningtalet med 12,5 procent jämfört med samma tid Trenden kan ses i hela riket och genomsnittet för ökningen av sjukpenningtalet i Sverige var 12,3 procent. Kvinnors sjukpenningtal ökar i förhållande till männens och drygt 60 procent av dem som återvänder till sjukförsäkringen är kvinnor. Ett arbete för att analysera orsakerna till dessa skillnader har inletts. Rehabiliteringsgarantin Rehabgarantin omfattar KBT-behandlingar som Multimodal rehabilitering. Jämfört med 2011 har antalet ansökningar minskat och beloppet på dessa ansökningar utgör en fjärdedel av förra årets ansökta medel. En orsak till förändringen kan vara att till skillnad från 2011, då ersättning utgick för påbörjade behandlingar, betalas under detta år endast ut ersättning för genomförda behandlingar, vilket gör att en jämförelse mellan året inte är relevant. Andra tänkbara orsaker till förändringen kan vara att det är ett uppdämt behov som nu är tillgodosett. Analys pågår. Trenden ses nationellt, men är för tillfället betydande för Region Hallands del. Säker hälso- och sjukvård Hallands sjukhus har goda resultat i de nationella mätningarna inom den nationella patientsäkerhetssatsningen. Vid sista mätningen hade 6 procent av alla inneliggande patienter vid Hallands Sjukhus en vårdrelaterad infektion, att jämföra med riksgenomsnittet på cirka 9 procent. 13 procent av de inneliggande patienterna hade ett eller flera trycksår, lägre än riksgenomsnittet på 16,6 procent. Mätningen görs en bestämd dag i hela riket. Deltagandet i följsamhetsmätningarna i basala hygienrutiner och klädregler är mycket högt och under 2012 deltar även närsjukvården i mätningarna. Resultatet visar att Region Halland har en genomsnittslig följsamhet på 57 procent. Därmed når regionen inte upp till det nationella målet om att den genomsnittliga följsamheten ska vara 64 procent. Utvecklingen går åt rätt håll med en kontinuerlig positiv utveckling sen mätningarnas införande vid Hallands sjukhus hösten

10 Genomsnittlig följsamhet mot basala hygienrutiner och klädregler vid Hallands sjukhus ,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% HT10 VT11 HT11 VT12 Delmål: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring Uppföljning augusti 2012: Resultatet för kvalitetsutvecklingen i vården presenteras i relation till följsamheten gentemot nationella riktlinjer eller måltal. När sådana inte finns relateras resultatet till väl beprövad praxis. Kvaliteten inom de olika vårdområdena mäts genom en eller flera indikatorer. Specialiserad vård Under 2012 följs samma kvalitetsindikatorer som följdes under Mer detaljerad information om indikatorerna och förändringar i relation till årsuppföljningen 2011 finns i tabellen nedan samt i bilaga. Generellt sett är kvaliteten i den specialiserade vården god, men på några områden finns det förbättringsutrymme. Tabell. Kvalitet i specialiserad vård vid Hallands sjukhus januari augusti 2012 Kvalitetsområde År Uppföljning 1 Uppföljning 2 K V H K V H K V H Hjärtsjukvård Strokesjukvård Ortopedisk sjukvård höftfrakturer Ögonsjukvård Kvinnosjukvård framfallsoperationer i dagsjukvård 10

11 Förlossningsvård Alla indikatorernas resultat är i nivå med eller högre än rekommendationer i nationella riktlinjer eller annat måltal. Någon eller några indikatorer ligger under rekommendationer i nationella riktlinjer eller andra måltal. Flertalet ingående indikatorer ligger under rekommendationer i nationella riktlinjer eller andra måltal. Hjärtsjukvård: Hallands sjukhus har en fortsatt hög följsamhet gentemot nationella riktlinjer för patienter som har behov av kärlvidgning efter hjärtinfarkt. Andelen patienter som behandlas med blodfettsänkande behandling efter hjärtinfarkt har ökat och vid denna uppföljning når båda sjukhusen måltalet på 90 procent. Det är Hallands Sjukhus Varberg (HSV) som förbättrat sina resultat. Andelen patienter som fick denna behandling var 87 procent vid uppföljning 1 och 93 procent vid denna uppföljning. Även andelen patienter som behandlas med blodtrycksänkande medel har ökat och det är även här HSV som står för ökningen. Strokesjukvård: Andelen patienter som fått blodproppslösande medel vid stroke eller hjärninfarkt är stabilt och är cirka 10 procent vid båda sjukhusen. Andelen patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 har ökat något. Vid HSH från 74 procent i mars till 76 procent i augusti, och vid HSV från 78 procent till 80 procent. Målet är att samtliga patienter ska vårdas på strokeavdelning från dag 1. En analys för att förbättra förutsättningarna för en bättre process och ett bättre resultat bör ingå i det pågående strukturarbetet. Ortopedisk vård: Andelen patienter med lårbensbrott som opererades inom 24 timmar har minskat mellan mars och augusti. I augusti opererades 80 procent av patienterna inom 24 timmar, motsvarande andel i mars var 87 procent. Medelväntetiden till operation ökade vid båda sjukhusen. Vid HSV var den 26 timmar och vid HSH var den 18. Andelen patienter som väntat mer än 24 timmar på operation, på grund av andra orsaker än rent medicinska, nästan fördubblades från mars till augusti vid HSV (från 7 till 13 procent) medan den var stabil vid HSH (5 procent vid båda tillfällena). Analys för att finna orsakerna till det försämrade resultatet vid HSV har påbörjats. Ögonkliniken vid Hallands sjukhus har god följsamhet mot nationella riktlinjer för behandling av åldersförändringar i gula fläcken. 83 procent av patienterna påbörjar behandlingen inom 14 dagar från det att diagnos fastställts, en ökning med 3 procentenheter sedan i mars. Övriga patienter påbörjar sin behandling inom en månad, vilket är i nivå med nationella riktlinjer. Andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi är stabil. Vid HSV är andelen fortsatt 32 procent och vid HSH har det skett en liten ökning från 5 procent till 7 procent. HSH kan inte öka antalet patienter som opereras i dagkirurgi på grund av 11

12 operationslokalernas utformning. Vid HSV arbetar man med att systematiskt öka andelen operationer i dagkirurgi i takt med att alltfler operatörer blivit vana vid att göra detta. Uppföljning som gjort via Gynop-registret visar på generellt nöjda patienter. Det finns inga medicinska riktlinjer som förordar dagkirurgi. Däremot för den enskilda patienten innebär det en förbättring av kvaliteten. En analys för att förbättra de strukturella förutsättningarna och möjligheten till koncentration av verksamheten bör ingå i det pågående strukturarbetet. Förlossningsvården har fortsatt god kvalitet, det ska dock noteras att andelen allvarliga bristningar i underlivet (perineala bristningar) ökat 7 procentenheter från uppföljning 1 till uppföljning 2. Det finns inga större skillnader mellan HSH och HSV. En orsak till att ökningen blir så stor kan vara att statisktiken omfattar få patienter. Analys av data över en längre period är påbörjad för att säkerställa ifall det skett en faktisk ökning. Vårdval Halland Målet är att 80 % av all öppenvårdskonsumtion ska ske inom närsjukvården. Täckningsgraden fortsätter utvecklas i en positiv riktning. En allt större andel av vården ges på närsjukvårdsnivå och utvecklingstakten är cirka 0,6 % per år. Aktuellt utfall för senaste tolvmånadersperioden är 70,5 % för länet som helhet. Utfallet varierar mellan 69 % (Varberg) och 76 % (Hylte). 80% 75% Helår 2010 Helår 2011 Rullande 12 mån 70% 65% 60% Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Senaste tertialet uppgår täckningsgraden för Halland till 70,8%. 12

13 80% 75% Tert Tert Tert % 65% 60% Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland En vårdenhet har fått ekonomiskt avdrag enligt mål, för att man inte deltagit i en av regionens tre följsamhetsmätningar mot basala hygienrutiner och klädregler som genomförts under året. Vid tertial 2 erhöll 18 vårdenheter avdrag för bristande följsamhet mot läkemedelskvoterna. 13

14 Vårdproduktion Ambulanssjukvården Vid årsskiftet infördes den halländska arbetsmodellen med sjuksköterskebaserad ambulant bedömning av patienter som är 75 år och äldre. Sedan dess har ambulanssjukvården gjort 160 bedömningar. Av dessa kunde 115 patienter stanna kvar hemma, 33 patienter transporterades och fick vård på sin vårdenhet i närsjukvården och endast 12 patienter hade sådana vårdbehov att de transporterades till akuten. Antalet ambulansuppdrag ökade med 2 procent under perioden januari augusti 2012 jämfört med motsvarande period föregående år. Tillgängligheten av prio 1- transporter, som nås inom 10 minuter, är 73 procent vilket är en förbättring med 1 procent jämfört med föregående år. Målet om 80 procent tillgänglighet nås inom 11,5 minuter. Någon nationell jämförelse finns inte. Förbättringsarbete pågår, bland annat har man har infört en ny organisation för liggande prio 4-transporter, vilket medför att tillgängligheten till ambulansfordonen ökar. En översyn av ambulanssjukvårdens organisation har påbörjats. Som förväntat minskade antalet sjukresor med taxi i samband med förändrade avgifter. Jämfört med motsvarande period föregående år var minskningen 15 procent. Hjälpmedel Volymökningen inom hjälpmedel var 2011 nästan 6 procent. Denna nivå ser ut att hålla även Volymökningen påverkar både intäkterna och kostnaderna. Nämnden redovisar ett positivt resultat på 3,3 miljoner kronor efter 8 månader. Prognosen för helåret är beräknad till 0,5 miljoner kronor. Intäkterna är lägre vid jämförelse med förra året. Den något lägre intäkten för perioden visar att genomförda prissänkningar fått genomslag. För att få en balans mellan intäkter och kostnader kommer prissänkningen att ske stegvis. Detta för att undvika svängningar i prisbilden på hjälpmedlen. För att ytterligare få ner överskottet kommer även en återbetalning att ske. Detta görs genom att överföra årets överskott till kommande års grundanslag för respektive kund. Verksamhetens leverans- och ledtider har förbättrats i jämförelse med föregående år. Avvikelser dokumenteras, följs upp och åtgärdas systematiskt. Under året har totalt 126 avvikelser rapporterats, varav 4 bedömts som allvarliga. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel och handelsvaror minskade med tre procent under januari augusti 2012 jämfört med samma period Kostnaden uppgår därmed till totalt 472 miljoner kronor. 14

15 Teststickor för mätning av blodglukos utgör fortfarande den största kostnaden bland handelsvaror inom förmånen, trots en kostnadsminskning på 4,7 miljoner kronor (30 %) till 10,7 miljoner kronor för perioden augusti För samma period ses en liten ökning av antalet försålda förpackningar (3 %). Den minskade kostnaden är en följd av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) omprövning av subventionen av teststickor för diabetiker i förmånssystemet. Omprövningen resulterade i att teststickor vars pris översteg en viss maximal prisnivå bedömdes som ej kostnadseffektiva och uteslöts ur förmånen. Beslutet trädde i kraft 1 oktober 2011 och avspeglades snabbt i förmånskostnadsnivån som sänktes från cirka 6,4 miljoner kronor till 4 miljoner kronor per kvartal. Tre läkemedel som inte längre är patentskyddade står tillsammans med testickorna för mer än en fjärdedel av kostnadsminskningen, trots att volymerna är oförändrade eller ökar. Patentutgången på antipsykotiska läkemedlet (Zyprexa-olanzapin) under 2011, och därefter följande tillgång till generika, har trots oförändrad volym gett 85 procent lägre kostnad. Kostnaden för Fentanyl (smärtstillande opioid) har minskat med 64 procent medan volymen minskat med 21 procent. Volymen för det blodfettsänkande medlet Atorvastatin (Lipitor och generika) ökade med 19 procent medan kostnaden minskade med 41 procent. Den största förmånskostnadsökningen, vid jämförelse januari augusti 2012 mot 2011, visar proteinkinashämmaren nilotinib (Tasigna) för behandling av kronisk myeloisk leukemi och metylfenidat (Concerta, Ritalin m.fl.) för behandling av ADHD. Patientens egenavgift för läkemedel höjdes den 1 januari 2012 till kronor från kronor, vilket har bidragit till att den totala egenavgiften för läkemedel har ökat med 5 miljoner kronor för januari augusti 2012, jämfört med januari augusti

16 Privat vård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar som avtalstecknare för 121 vårdavtal med nästan lika många olika privata aktörer, varav 24 är anslutna till Vårdval Halland, 61 har avtal avseende läkarverksamhet inom 14 olika specialiteter, samt 36 avseende sjukgymnastikverksamhet. Under året har en vårdgivare gått i konkurs, Otima Privat Care AB i Uddevalla, med vårdgarantiavtal inom ögonsjukdomar. Vårdgivaren erbjöd vård genom en underleverantör Aveny ögonklinik i Göteborg. Ett fåtal patienter har fått god vård hos underleverantören. Efter konkursen har patienterna hänvisats till övriga sex kontrakterade vårdgivare inom ögonsjukdomar. Två läkare och tre sjukgymnaster har genom regionens försorg överlåtit sina etableringar till nya vårdgivare. Upphört Povl Gamborg-Nielsen, hudmottagn, Falkenberg Maria Uhlar-Sipos, ÖNH-mottagn, Varberg Elisabeth Dorai, sjukgymnast, Halmstad Ulla Svensson, sjukgymnast, Kungsbacka Christina Schultz, sjukgymnast, Varberg Övertagit Mohamed Bihi, hudmottagn, Falkenberg Lars Cange, ÖNH-mottagn, Varberg Elisabeth Hegart-Dyrehag, sjukg.mott, Halmstad Linda Olausson, sjukg.mottagn Onsala/Kba Jenny Åhrberg, sjukg.mottagn, Varberg Psykiatri Efter 5 år med stadigt ökande antal besök i öppen psykiatrisk vård har trenden brutits. Antalet besök inom vuxenpsykiatrin minskade med 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. För barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har antalet besök ökat, vilket ger en total minskning av besök inom psykiatrin på 3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen av antalet besök kan dels bero på förändrade rutiner för registrering av statistik och dels på att man inom verksamheten anpassat bemanning på mottagningarna till budget. Inom vuxenpsykiatrin är det en fortsatt hög beläggningsgrad. Diagnossättning inom både vuxenpsykiatrin och BUP överstiger 90 procent. Utfallet för fast vårdkontakt och för vårdplan ligger på en tredjedel av patienterna inom vuxenpsykiatrin och på 44 procent för BUP. Det innebär att målen om 95 procent respektive 90 procent inte uppnås. Detta föranleder åtgärder. Ekonomin visar en negativ utveckling som belastas av hyrläkare, övertidskostnader samt väktarkostnader vid kliniken i Varberg. En genomlysning av verksamheten för att förbättra tillgänglighet, struktur och kompetensförsörjning borde ingå som en del i det regiongemensamma projektet med syfte att effektivisera vårdens kärnverksamheter. 16

17 1177 Sjukvårdsrådgivningen, hanterade 3 procent fler samtal jämfört med motsvarande period föregående år. 76 procent av samtalen besvarades inom 3 minuter vilket är en förbättring jämfört med föregående år då 73 procent bevarades och även ett steg närmre målet 90 procent. Resultatet är bäst i Sverige. Nationellt besvaras 54 procent av samtalen inom 3 minuter. Tandvård Anslaget för tandvård innehåller barntandvårdspeng, uppsökande tandvård, nödvändig tandvård, tandvård som led i en sjukdomsbehandling, riskfond 1 och 2, sistahandsansvar, tandvård på lika villkor och rekrytering. Resultatet efter åtta månader visar på ett överskott på 1,6 miljoner kronor. Det är främst på anslaget för riskfond 1 som överskottet finns. Den nödvändiga tandvården visar på en fortsatt kostnadsökning med ett underskott på kronor. Barn- och ungdomstandvård visar ett underskott på kronor vilket innebär att vissa poster ligger fel inbördes. Den totala budgeten bedöms ligga på rätt nivå. Prognosen för året är att kostnaderna ska rymmas inom budget. Regionen ska erbjuda uppsökande verksamhet till personer som har ett omfattande behov av vård och omsorg. Målet, att alla som tackar ja till en munhälsobedömning ska få en sådan inom tre månader, har inte nåtts men en förbättring syns från deluppdrag 1. Det privata vårdbolag som har ansvar för verksamheten har skickat ut brev till alla i eget boende med ett erbjudande om tid innan årets slut. För personer i särskilt boende uppnås det uppsatta målet. Kostnaden för den uppsökande tandvården ligger i nivå med budget. Riskfond 1 visar på ett överskott på 1,3 mnkr. Motsvarande summa efter 8 månader 2011 var 0,9 mnkr. Det föreslås därför inte någon höjning av gällande karensbelopp på kronor. Riskfond 2 visar ett överskott på kronor. Under 2011 och 2012 har ingen avsättning gjorts från barntandvårdspengen. Detta beslut har fattats av Hallands Privattandläkarförening för att inte ytterligare öka det överskott som har genererats sedan Från januari 2013 kommer 4 procent att avsättas. Somatisk specialistvård Se Ekonomiavsnittet samt Verksamhetsstatistik Bilaga 2. 17

18 Medarbetare Uppföljningsrapport 2, för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna: Hallands sjukhus, Närsjukvården Halland, Psykiatrin Halland och Ambulanssjukvården Halland. Medarbetarna i siffror Den 31 augusti 2012 hade hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Region Halland medarbetare, varav (91 procent) var tillsvidareanställda och 603 visstidsanställda. Jämfört med 1 januari 2012 har antalet anställda ökat med totalt 110 medarbetare. Ökningen består endast av visstidsanställda, bland de tillsvidareanställda har det däremot skett en minskning med 15 personer. Ökningen av antal visstidsanställda, framförallt inom sjuksköterske- och läkargruppen, beror på att det i slutet av augusti fortfarande var en del semestervikarier anställda samt att vikarier har anställts för sjuk- och föräldraledighet. Om jämförelsen istället görs med motsvarande period föregående år så har antalet tillsvidareanställda ökat med 48 personer och antalet visstidsanställda med 11 personer. Ökningen av antalet anställda förklaras av ändrat och utökat uppdrag för Hallands sjukhus: Hallands sjukhus Varberg har höjt grundbemanningen av sjuksköterskor och undersköterskor. Helgtjänstgöringen 2 av 5 helger istället för varannan helg har också ökat bemanningen i dessa grupper. Region Halland har fått ett utökat uppdrag kring utbildning för ST- och ATläkare. Nytt uppdrag kring utökad barnsjukvård i norra Halland. Figur 1 Hälso- och sjukvårdsförv Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning Ekonomi- och transportpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal

19 Summa Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har under årets åtta första månader haft snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden och är därför ett sätt att mäta produktionen. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 74 procent av total tid, vilket är 0,8 procent lägre föregående år. Andelen sjukfrånvaro och lagstadgad ledighet har ökat något. Studier med lön/del av lön ligger på en låg nivå, vilket beror på att inrapportering i systemet inte görs optimalt. (Se figur 2) Figur 2 Tidsanvändning januari-juli % 11% 4% 5% 74% Arbetad tid Föräldraledighet mm Semester Sjukfrånvaro Övrigt Under beräkningsperioden (januari juli) har timavlönade arbetat motsvarande 109 årsarbetare, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Av det totala antalet tillsvidareanställda arbetar 72 procent heltid, vilket är 3 procent mer än motsvarande period föregående år. Av de som arbetar deltid är 95 procent kvinnor. Från och med första september 2011 fick alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskade. Totalt har ca 220 medarbetare valt att gå upp till heltid, varav 50 stycken tagit beslutet i år. De som valt att arbeta heltid i år kommer att göra det senast den första september. Erbjudande om detta går ut två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,29 procent i förhållande till motsvarande period föregående år (januari-juli) och ligger på 4,04 procent till och med den 31 juli Det är framförallt sjukfrånvaron, kortare än 90 dagar som ökat, bland både män och kvinnor. Detta är en trend inom kommunal- och landstingssektor i hela 19

20 Sverige och den yrkeskategori som ökat mest är undersköterskor. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnorna jämfört med männen. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) under de åtta första månaderna uppgick till 40,9 miljoner och har ökat med 4,5 miljoner, jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen till och med mars var 4,2 miljoner, jämfört med motsvarande period föregående år. Detta tyder på att ökningen avstannat något. En förklaring är att vakanssituationen inom framförallt psykiatrin och närsjukvården har förbättrats något. Inom psykiatrin och närsjukvården har man under året arbetat aktivt med att minska kostnaderna för inhyrd personal, genom bland annat åtgärdsprogram samt aktiva rekryteringsinsatser. Tabell. Total kostnad (tkr) för inhyrda läkare och sjuksköterskor (bemanning samt avtal ackumulerat t.o.m. augusti månad) Total tkr Läkare Sjuksköterskor Förvaltning Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa:

21 Ekonomi Resultat till och med augusti 2012 utifrån budget Vid redovisning av det ekonomiska resultatet har fokus legat på avvikelser. För en mer heltäckande bild av de olika förvaltningarnas resultat hänvisas till respektive bokslut. Utfall tom aug 2012 Budget tom aug 2012 Diff mot budget aug 2012 Prognos 2012 resultat Prognos budget avik Område (Mnkr) Hälso- sjukvårds förvaltningar -70,8 5,6-76,5-163,0-155,0 Hälso- Sjukvårds styrelsen 77,3-7,0 84,3 28,0 33,0 Totalt 6,5-1,4 7,8-135,0-122,0 Sammanfattning Ekonomiskt befinner sig Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvarsområde i en besvärlig situation med en prognos på cirka minus 122 miljoner kronor. Det stora problemet både 2011 och som det ser ut nu, är att Hallands sjukhus inte når de effekter på sina åtgärder som är nödvändiga för att gå mot en ekonomi i balans. Även inom psykiatrin har de ekonomiska problemen ökat påtagligt de senaste månaderna. Finansiärsperspektiv HSS budget Utfall tom aug 2012 Budget tom aug 2012 Prognosen för HSS 2013 är plus 33 miljoner kronor. Diff mot budget aug 2012 Prognos budget avik HSS tom aug 2012 (mnkr) VVH 5,8 0,0 5,8 5,0 Somatisk specialistvård 41,3-3,6 44,9 0,0 Handikapp 0,0 0,0 0,0 0,0 Psykiatri -1,8 0,0-1,8-3,0 FOU -0,1 0,0-0,1 0,0 Läkemedel 32,3 0,0 32,3 30,0 Tandvård 1,6 0,0 1,5 0,0 Övrigt HSS -1,6-3,4 1,7 1,0 Totalt HSS 77,3-7,0 84,3 33,0 Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård visar ett stort överskott till och med augusti, men detta beror på periodisering av budget för ersättningar till Hallands sjukhus. För helåret bedöms resultatet sluta på noll. En tilläggsbeställning till Hallands sjukhus beräknas vägas upp av överskott på budgeten för cytostatika och vårdgaranti. Cytostatika ger överskott på grund av bättre upphandlingar och vårdgaranti på grund av lägre utnyttjande än budgeterat. 21

22 Läkemedel Området omfattar läkemedel på recept och utbildning inom området. Variationen på kostnader inom detta område är stort men trenden med lägre kostnader står sig, mycket på grund av upphandlingar resulterat i bättre priser. Dock är volymerna högre. Ägarperspektivperspektiv Sjukvårdsförvaltningarnas budget Utfall (MKR) tom aug 2012 Budget tom aug 2012 Diff mot budget aug 2012 Prognos budget avik Mnkr Hallands sjukhus Halmstad -51,0 10,2-61,3-90,0 Hallands sjukhus Varberg -28,2-10,4-17,7-35,0 Ambulanssjukvården 6,5 0,6 5,9 1,5 Hallands sjukhus Kungsbacka -4,5-0,8-3,6-10,0 Medicinsk diagnostik och teknik -1,5-0,6-0,9-5,0 Psykiatrin i Halland -1,9 4,7-6,6-14,0 Hjälpmedel 3,3 0,4 2,9 0,6 Lokala nämnder 2,3 0,0 2,3 0,4 Närsjukvården 4,1 1,5 2,6-3,5-70,8 5,6-76,5-155,0 Hallands sjukhus Tillsammans visar Hallands sjukhus en prognos för 2012 på -135 miljoner kronor (exklusive Medicinsk diagnostik och teknik, vars prognos uppgår till 5 miljoner kronor). Detta kan härledas till en ingående obalans från Denna obalans skulle åtgärdas under 2012 enligt driftnämndernas inspel i budgetarbetet. Uppföljningen visar att åtgärderna inte får tillräcklig effekt under De nu beslutade åtgärdsplanerna täcker i bästa fall halva underskottet och till stor del först 2014, vilket gör att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att nå balans Den ingående obalansen har bara ökat marginellt under HSS har ersatt vård för 28 miljoner kronor, motsvarande 3 procent mer än beställning. Dock visar helårsprognosen på en ökning av vårdproduktionen med 6 procent mer vård än beställning. Trots att Hallands sjukhus inte har beslut om någon ytterligare finansiering för volymökningen över 3 procent, så är prognosen för kärnverksamheten en obalans på samma nivå som den ingående var, det vill säga cirka 83 miljoner kronor. Detta kan tolkas som en sjunkande kostnadsutvecklingstakt. Dessutom innebär de ökade volymerna en lägre kostnad per producerad enhet. Regionvården har dock ökat dramatiskt Prognosen är ett resultat på - 53 miljoner kronor, vilket en avvikelse på 14 procent jämfört med budget. Detta kan dels härledas till effekter av ny prislista, vilken ger en mer exakt beskrivning av kostnaden för patientens sjukdomstillstånd, men också några extra dyra patienter mer än Dock behövs mer analys kring orsaker och åtgärder till denna utveckling. 22

23 Psykiatrin i Halland Psykiatrin beräknas få ett underskott på 14 miljoner kronor vid årets slut. Underskottet kan härledas till ökade kostnader för köpt vård, personal, inhyrt vaktbolag (på grund av arbetsmiljö) samt hyrläkare. Närsjukvården Närsjukvården prognostiserar ett underskott med 3,5 miljoner kronor för Förutom utbildningssatsningen inom tandvård, som täcks av eget kapital, så är det vårdvalsdelarna som har svårt att kostnadsanpassa sig till en minskad marknadsandel. Behov av hyrläkare vid vakanser försvårar denna anpassning. 23

24 Bilaga 1: Resultat av kvalitetsuppföljningar Resultat av kvalitetsuppföljningar specialiserad vård i Region Halland, fördelat på sjukhus Årsuppfölj Uppfölj 1 Uppfölj 2 Årsuppfölj Hallands sjukhus * K V H K V H K V H K V H HJÄRTSJUKVÅRD Enligt det svenska registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) bör 90 % av patienterna behandlas med blodtrycksänkande medel vid utskrivning från sjukhus. Motsvarande måltal finns inte för blodtryckssänkande medel, men andelen ska vara hög. Andel (%) patienter som är yngre än 80 år och som behandlas med blodfettsänkande läkemedel vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter som är som är yngre än 80 år och som behandlas med blodtryckshämmande läkemedel (ACE/A2 blockerare) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter med hjärtinfarkt som är i behov av kärlvidgande behandling och som får det inom 90 minuter från det att första EKG i ambulans är taget (enlig nationella riktlinjer). Behandling görs endast på HS Halmstad och avser ordinarie upptagningsområde (Varberg, Halmstad & Ljungby). STROKESJUKVÅRD (1/1-30/6) Nationella riktlinjer föreskriver att proplösande behandling ska ges inom 4,5 timmar från det att symptom uppträtt för att ha effekt, inga nationella måltal finns. Riktlinjerna föreskriver också att vård alltid ska ske på strokeenhet. Båda behandlingsformerna bidrar till minskade funktionsnedsättningar hos patienten. Alla patienter ska ha ett uppföljande läkarbesök efter utskrivning från sjukhus. Andel (%) patienter som erhållit propplösande behandling vid stroke eller hjärninfarkt. Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1. Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från andra avdelningar a a

25 Andel (%) patienter som haft uppföljande läkarbesök 3 månader efter utskrivning från sjukhus. Andel (%) patienter som är beroende i ADL 3 mån. efter utskrivning från sjukhus Årsuppfölj Uppfölj 1 Uppfölj 2 Årsuppfölj Hallands sjukhus * K V H K V H K V H K V H ORTOPEDISK SJUKVÅRD - HÖFTFRAKTUR Vid höftfraktur ska operation ske inom 24 timmar enligt nationella riktlinjer. Detta för att minimera oönskade komplikatioer och för att uppnå bästa möjliga resultat. För att kunna jämföra Hallands sjukhus resultat med övriga riket har ny indikator tillkommit, medelväntetid för operation. I ÖJ 2011 var medelväntetiden för operation 25 timmar i Halland. Andel (%) patienter med lårbensfraktur som opererats inom 24 timmar från ankomst till akuten. Andel (%) patienter som pga medicinska orsaker väntat mer än 24 timmar på operation. Andel patienter som pga andra orsaker väntat mer än 24 timmar på operation. Medelväntetid till operation (antal timmar) ÖGON SJUKVÅRD b b b Om åldersförändringar i ögats gula fläck är av så kallad våt typ, kan sjukdomsförloppet bromsas upp med behandling. Måltalet är att i nationella riktlinjer är att behandling påbörjas inom en månad från det att sjukdom konstateras. Ögonkliniken har som mål att första behandlingen ska ges inom 2 veckor. Indikatorn är ny för 2012 och mäts ges endast i Halmstad. Andel (%) patienter med åldersförändringar i gula fläcken av så kallad våt typ som erhållit 1:a behandlingen inom 2 veckor KVINNOSJUKVÅRD Region Halland har sedan länge haft som mål att öka andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi. Andel (%) framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi. c FÖRLOSSNINGSSJUKVÅRD Inom förlossningsvården är målet att föda naturligt om inte andra skäl föreligger. Andelen förlossningar med planerat kejsarsnitt ökar i Sverige, inget nationellt måltal finns. Andelen förlossningar som leder till perineala bristningar ska vara så låg som möjligt, då svårare bristningar (grad III-IV) kan medföra inkontinens hos kvinnorna efter förlossningen. 25

26 Andel (%) förlossningar som sker med planerat kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med akut kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med kejsarsnitt (enl. Robson I) hos förstföderskor med normal graviditet Årsuppfölj Uppfölj 1 Uppfölj 2 Årsuppfölj Hallands sjukhus * K V H K V H K V H K V H Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid icke-instrumentell vaginal förlossning Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid instrumentell vaginal förlossning *) Hallands sjukhus, K=Kungsbacka; V=Varberg: H=Halmstad. a ) Nedgången vid uppföljning 1 berodde på utbrott av vinterkräksjukan, vilket medförde att enheten måste stängas under en period. b ) HSV kan inte ange hur stor andel av de totalt 206 opererade patienterna som opererats inom 24 timmar eller orsak till patienten fått vänta längre tid. c ) Totala antalet operationer vid respektive sjukhus var 2011 i K=22; V=175; H=151. Totala antalet operationer var vid uppföljning i K=14; V=42; H=38. 26

27 Bilaga 2: Verksamhetsstatistik januari augusti 2012 Privat producerad vård RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Spenshult Vårddagar Vårdtillfälle Vårddagar, op Operationer sluten vård Läkarbesök Operationer dagkirurgi Sjukv behandling Privata specialister Läkarbesök priv.specialist varav hallänningar Tilma Rehabenhet Läkarbesök samtal Sjukv behandling samtal Movement Medical AB Läkarbesök varav hallänningar Dagkir/ operationer varav hallänningar Vårdagar varav hallänningar Operationer sluten vård varav hallänningar Hjärthuset Läkarbesök varav hallänningar Specialistmottagning Urologi Läkarbesök varav hallänningar Dagkir/ operationer varav hallänningar

28 HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng Totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Specialistvård offentliga vårdgivare HALLANDS SJUKHUS KUNGSBACKA Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Läkarbesök varav MHV UM HALLANDS SJUKHUS VARBERG Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng egen prod via Vårdgarantiservice DRG-poäng totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV egen prod. via Vårdgarantiservice Prestationsersatt ÖV-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Antal DRG-poäng totalt baseras på sjukhusvårdtillfällen Sjukvård behand varav MHV UM DRG-poäng öppen vård DRG-poäng sluten vård

29 AMULANSSJUKVÅRDEN HALLAND Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Antal ambulansuppdrag Antal ambulansmil Antal mil liggande sjukresa Andel prio 1 som 72% 73% nås inom 10 min. Antal ambulanser varav dygnsambulans Antal mil minibussar Antal bokningar i bok ningscentralen Samtal 1177 sjukvårdsrådgivningen HANDIKAPPVERKSAMHET Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Barnhabiliteringen Antal remisser Antal nybesök Antal barn/ungd som erhållit insats Antal insatser/besök varav läkarbesök Habilitering unga vuxna Antal som fått insatser Antal insatser/besök varav läkarbesök Kommunikation Besök Hörselvården varav nybesök Hörapparatutprovning Besök syncentralen varav nybesök Genomf. tolkuppdrag tolktillgänglighet 98,6% 98,4% Nya ärenden DaKo

30 PSYKIATRIN I HALLAND Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Läkarbesök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Övriga besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Dagsjukvård besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårddagar varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårdtillfällen varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Försäljningshjälpmedel Antal brukare Kostnad tkr Genomsnitt kr Vårdval Halmstad Vårdval Varberg Vårdval Falkenberg Vårdval Kungsbacka Vårdval Laholm Vårdval Hylte Palliativ vård Barnhabiliteringen Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Halmstads kom, hemv.förv Halmstads kom, soc.förv Varbergs kommun Falkenbergs kommun Kungsbacka kom, äldreoms Kungsbacka kom, hand.oms Laholms kommun Hylte kommun Summa HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Hyreshjälpmedel Antal brukare Kostnad tkr Genomsnitt kr Vårdval Halmstad Vårdval Varberg Vårdval Falkenberg Vårdval Kungsbacka Vårdval Laholm Vårdval Hylte Palliativ vård Barnhabiliteringen Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Halmstads kom, hemv.förv Halmstads kom, soc.förv Varbergs kommun Falkenbergs kommun Kungsbacka kom, äldreoms Kungsbacka kom, hand.oms Laholms kommun Hylte kommun Summa

31 REGIONSERVICE Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Teknisk service Arbetsorder (st) Timmar (st) Kostservice 1) Dygnsportioner (st) Teleservice Anknytningar (st) Transportservice 2) Godstransporter (mil) Städservice Städad yta (kvm) ) Alternativa frukostbrickor ingår Endast egen regi PATIENTNÄMNDEN Jan-aug Jan-aug Verksamhetsstatistik Klagomålsärenden varav synpunkter på: Vård och behandling Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser Övrigt 1 0 Kontakter med patienter och närstående Förordnanden stödperson