Trafiken i. Eskilstuna. Trafikstatistik. Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor

Trafiken i Eskilstuna 2015 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen 2016

Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, december 2016 Stadsbyggnadsförvaltningen Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket 2005-12-21

Projektgrupp Projektledare Linus Andersson tfn: 016-710 23 05 Mobilitetsarbete Ann Gustafsson tfn: 016-710 76 82 Olov Åslund tfn: 016-710 11 54 Foto, biltrafik Göran Jonsson tfn: 016-710 11 21 Biltrafik Johan Örn tfn: 016-710 54 79 Cykeltrafik, olyckor, biltrafik Petter Skarin tfn: 016-710 76 93 Kollektivtrafik Angelina Björklund tfn: 016-710 83 91 Parkering Joachim Dahlgren tfn: 016-710 76 81 Grafisk form Don Sjögren tfn: 016-710 25 06

Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland mellan sjöarna Hjälmaren och Mälaren och är en Sveriges snabbast växande kommuner. Staden utvecklas genom bland annat nya parker, gator och torg, arena och badhus vilket bidrar till intresset att bo, leva och arbeta i Eskilstuna i stort. Folkmängden i kommunen 2015 slutade på 102 065 1 personer, vilket är ca 1000 personer mer än året innan. Uppdraget som stadsbyggnadsförvaltningen har är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Trafiken i Eskilstuna är en rapport som årligen har getts ut sedan 1969 och är ett betydande verktyg med information och statistik som används vid analyser av trafiksituationen i Eskilstuna och påverkningar i staden. Under årens lopp har rapporten skiftat i utseende och inriktning men under de senaste åren har rapporten blivit ett mer heltäckande dokument. Ett viktigt tillägg till rapporten var införandet av STRADA sjukvård som har bidragit till ökade kunskaper vad gäller trafikolyckor. Utöver detta har rapporten utökats med andra viktiga områden som berör parkering och kollektivtrafikstatistik och information. Rapporten riktar sig framförallt till tjänstemän och politiker inom stadsbyggnadsförvaltningen. Det som presenteras i rapporten är viktigt i arbetet med bland annat plan- och programbeskrivningar och ombyggnationer på specifika platser då rapporten beskriver tydlig statistik och information om hur situationen har sett ut under det gångna året. Möjligheten finns för allmänheten att ta del av denna rapport och därmed få en inblick i hur trafiken i Eskilstuna ser ut genom kommunens hemsida. 1 Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 31 december 2015

Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en väg - trafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning k = korsande kurser m = möte Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser o = omkörning u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped v = varia (övrigt) Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Information och beteendepåverkan 7 Vad är Mobility Management (MM)? 7 Uppföljningar och enkäter 8 Lokala resvaneundersökningar 8 SCB:s Medborgarundersökning 10 Cykelaktiviteter under 2015 11 Cykelpanelen 11 Vintercyklister 11 Cykel och cykelhjälmskampanj 12 Nya cykelparkeringar vid stationen 12 Hyrcyklar 13 Cykelutbildningar 13 Cykelns dag 13 Trafiksäkerhetsarbete 14 Reflexkampanjen 14 Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 14 Information och påverkansarbete 15 Junior EM i friidrott 2015 (JEM 2015) 15 Pimpa en busskur och bussdesigntävling 16 Mobilitetsveckan och bussens dag 16 Framtidskampen 17 Elbuss 17 Trafikplats Eskilstuna 17 3. Gångtrafik 19 Antal gångtrafikanter i centrumtillfarterna 20 4. Cykeltrafik 23 Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken 23 Manuella mätningar 24 Cykelhjälmsanvändning 24 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 25 Kollektivtrafik 25 Måluppföljning 25 Vad har hänt under året? 26 Statistik 27 Nöjd-kund-index 30 Samhällsbetalda resor 32 Vad har hänt under året? 32 Statistik 32

6. Biltrafik 35 Fordon, flöden och hastigheter 35 Biltäthet 35 Körsträckor 35 Trafikmätningar 2015 36 Centrumtrafik 38 Trafikflödesförändringar 2005 2015 40 Gatukorsningar 42 Lastbilstrafik 43 Hastighetsmätningar 43 Huvudvägnätet 44 Lokalvägnätet 46 Parkering 47 Beläggningsstatistik parkering 47 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 47 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 48 Sammanställning av parkeringsräkning 53 Felparkeringsavgifter 54 Parkeringsanmärkningar 55 Kontrollavgifter 55 Parkeringsavgifter 56 Parkeringsplatser i centrum 57 Avgiftsbelagda parkeringsplatser 58 Parkeringsplatser för rörelsehindrade 58 Parkeringsplatser för elbilar 59 Parkeringsdsipenser och tillstånd 59 Flyttning av fordon 59 7. Förändringar i vägnätet 61 Eskilstuna 61 BM-Stråket 61 Cykelvägvisning 61 Djursta 61 Eskilsgatan 62 Eskilstuna-Ärla 62 Fröslundavägen 62 Gillbergaleden 62 Järntorget 63 Klostergatan vid Kjulavägen 63 Linnégatan 64 Mineralgatan/Lagrådsgatan 64 Orkestervägen 64 Ådalsvägen 64 Västeråsvägen 64 Kollektivtrafikåtgärder Eskilstuna 65 Busshållplatser 65 Busskörfält 65 Torshälla 65

8. Olyckor 67 Personskador på det kommunala väghållningsområdet 67 Polis- och sjukvårdsstatistik 67 Ålder och kön 69 Trafikanslag och kön 69 Ålder och trafikanslag 70 Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 70 Månadsvis statistik 73 Rullande 12-månadersvärden 74 Täckningsgrad 76 Platstyp 76 Väglag/vägomständighet 77 Sjukvårdens statistik 78 Polisens statistik 79 Olyckor vid passage över gata 80 Personskador i Eskilstuna kommun 81 Skadestatistik för hela kommunen 81 Samhällets kostnader för olyckor 82 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 82 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 82 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 82 Bilagor 85 Bilaga 1 Trafikflöden 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Trafikflöden 2015 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Andel tung trafik 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Andel tung trafik 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Andel tung trafik 2015 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 3 Personskador 2015 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Personskador 2015 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Personskador 2015 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2015 inom Torshälla och Skogstorp, oskyddade trafikanter Karta 4 Bilaga 4 Strada

Kapitel 1. SAMMANFATTNING 1 1. Sammanfattning Årligen sedan 1969 har rapporten Trafiken i Eskilstuna getts ut och fungerar som ett viktigt hjälpmedel i arbetet med att analysera trafiken och dess påverkan på staden. Genom rapporten går det att se trender, exempel på vad som behövs följas upp och vad det ska arbetas mer med i trafiksystemet. Mobility Management MM arbetet sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. Under 2015 genomfördes en lokal resvaneundersökning för att kartlägga hur invånarna i Eskilstuna reser. Underlaget som kom fram utifrån denna studie är ett viktigt mått föra att följa upp färdmedelsfördelningsmålen i Trafikplanen och Klimatplanen och ett bra verktyg vid all stadsplanering. Arbetet med cykelgruppen har fortsatt och under året har en enkätstudie gjorts över vilka cykelparkeringar som upplevs som mest funktionella. Även har ett samarbete med 15 stycken personer från cykelgruppen varit vintercyklister, där syftet var att få in synpunkter på det som fungerat bra och mindre bra utifrån vinterväghållningen. Junior-EM i friidrott anordnades under året där MM arbetet kring detta evenemang bidrog till att arrangemanget blev tilldelat utmärkelsen världens mest hållbara friidrottsevenemang. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor År 2015 var även det ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken då resandet ökade med 6 % jämfört med året innan och för första gången uppgick antalet påstigande över 5 miljoner. Antalet betalda resenärer ökade med 5,6 % och resandet bland skolelever ökade med 6,5 %. För att nå det uppsatta fördubblingsmålet krävs det en kraftig ökning de närmaste åren för att målet ska uppnås. Bild 1. Utsmyckad biogasbuss i Eskilstuna

2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Resandeutveckling 2006-2015 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skolelever Betalande Diagram 1. Resandeutveckling 2006-2015 Kommunen deltog under året i ett forskningsprojekt genom Greencharge där fokus låg på elbussar vilket gjorde att vi under en två veckorsperiod hade en elbuss på prov i trafik. Arbetet med elbussar fortsatte vilket gav resultat då det i december 2015 infördes två elbussar permanent i stadstrafiken. En ny busslinje har under året satts in mellan Torshälla och Mälarsjukhuset (linje 41) som har två morgonturer per dag. Framförallt var syftet att minska restiden för arbetspendlarna till sjukhuset. Biltrafik Biltätheten för personbilar i trafiken har ökat från 453 bilar/1000 invånare till 460 bilar/invånare. Flöden Under 2014 har det totalt genomförts 165 maskinella mätningar i Eskilstuna tätort. Utifrån de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år visar att den totala fordonstrafiken ökade med 0,7 % under 2015 jämfört med 2014 mätningar och trafikflödet i centrumtillfarterna har ökar med 1,3 %. Detta är en negativ trend över hela Sverige att bilåkandet går uppåt. Positivt för Eskilstuna är att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål.

Kapitel 1. SAMMANFATTNING 3 80000 Fordonsflöde vid centrumsnitten 2005-2015 78000 76000 Fordon/dygn 74000 72000 70000 68000 66000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Centrumtrafik vårvärde Centrumtrafik höstvärde Diagram 2. Fordonsflödet vid centrumsnitten 2005-2015 Parkering I oktober 2015 fanns 1 876 allmänt tillgängliga bilplatser i centrum vilket visar att antalet parkeringsplatser har sjunkit med 45 stycken jämfört med 2014 samtidigt som antalet centrumnära parkeringsplatser har ökat med 22 stycken jämfört med 2014. Den genomsnittliga beläggningen i centrum är under vardagar 73 % och är oförändrad jämfört mot 2014. Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen ökat från 50 % 2014 till 52 % 2015. På lördagar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 61 % 2014 till 56 % 2015. Den genomsnittliga beläggningen på centrumnära parkeringar har under vardagar ökat från 61 % 2014 till 63 % 2015. Under vardagskvällar är det en ökning från 31 % 2014 till 38 % 2015.

4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Gångtrafik Fotgängarna i Eskilstuna tätort räknas av fast mätpunkter tillsammans med manuella mätningar. De mätningarna som genomförs vår och höst intill de fem större centrumtillfarterna visar att fotgängarantalet under 2015 ligger på drygt 7000 gående, vilket är samma mängd som uppmättes 2014. Gående vårvärden 2000-2015 Antal gående 2400 2300 2200 2100 2000 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nybron Rådhusbron Gymnastikviadukten Kyrkbron Västeråsviadukten Diagram 3. Gående vårvärden 2000-2015 Cykeltrafik Likt gångtrafiken räknas även cykeltrafiken vår och höst på fyra fasta mätpunkter. Manuella räkningar genomför också vid centrumtillfarterna då mätserierna inte är tillräckligt långa vad gäller de fasta mätstationerna. Under 2015 har cykeltrafiken minskat något från tidigare år då det även under 2014 minskade. Om detta är en trend eller en naturlig variation går inte att svara på i dagsläget. Vid de manuella räkningarna vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet från det visar att cykelhjälmsanvändningen har ökat något, från 17,6 2014 till 18 % 2015. Denna positiva trend avspeglar sig även nationellt men där riksgenomsnittet för hjälmanvändningen är betydligt högre då det ligger på 33 %.

Kapitel 1. SAMMANFATTNING 5 Cykelhjälmsanvändning 2006-2015 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Eskilstuna Sverige Diagram 4. Cykelhjälmsanvändning i procent 2006-2015 Olyckor Personer som skadas i trafikmiljön registreras av både polis och sjukvård i STRADA. De samlade uppgifterna från båda källorna visar på att det är totalt 391 personer som har skadats på det kommunala vägnätet 2015. Medelvärdet för åren mellan 2010-2014 ligger på 267 skadade personer. Av dessa 391 skadade 2015 är 381 lindriga skador, 10 personer som har skadats allvarligt och ingen person har omkommit. Vad gäller de 10 personerna som har skadats allvarligt är det fem fall av olyckstypen halkolyckor och två personer som blivit påkörda vid övergångsställen. Totalt antal skadade personer 2015 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=391) Antal skadade 500 400 300 200 100 0 2015 Medelvärde 2010-2014 Skadegrad Diagram 5. Polis- och eller sjukvårdsrapporterade skadade personer i hela Eskilstuna kommun 2015 jämfört med medelvärdet för åren 2010-2014.

6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 1. SAMMANFATTNING

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 7 2. Information och beteendepåverkan Det krävs mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Eskilstuna kommun jobbar därför aktivt med information och beteendepåverkan för att få fler att gå, cykla, åka buss, köra mer energisnålt samt bete sig mer trafiksäkert. Nationellt är vi välkända för vårt goda arbete inom området. Långsiktigt sparar det stora pengar genom minskade behov av tunga investeringar, förbättrad folkhälsa och minskade miljöproblem. I det här kapitlet presenteras olika former av attityd- och beteendepåverkansarbete samt utredningar och enkäter från året som gått. Utgångspunkten för vårt arbete är fyrstegsprincipen som är välkänd inom transportplaneringen där även riksdagen har uttalat sitt stöd för principen. Den har tagits fram för att garantera att pengar och övriga resurser används så effektivt som möjligt. Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder inom transportområdet analyseras och genomföras enligt följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De två första stegen ska inte primärt ses som åtgärder som genomförs när väl ett transportproblem har uppstått utan något som man bör arbeta med kontinuerligt för att undvika åtgärder enligt steg tre och fyra. Steg ett- och två-åtgärder handlar i stor utsträckning om information och påverkansprojekt. Ett samlingsbegrepp som brukar användas är mobility management (MM) vilket förklaras i nästa stycke. Miljö och hälsa är viktiga argument för fyrstegsprincipen men viktigast är kanske kostnadseffektivitet. Mjuka åtgärder är ofta billigare än hårda infrastrukturåtgärder. Vad är mobility management (MM)? Arbete med MM sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. MM-åtgärder bör inte genomföras ensamma, utan ska helst ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste många parter involveras som kollektivtrafikföretag, organisationer, media m.fl. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information.

8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 2. Förhållande mellan MM och övrig trafikplanering, ur skriften Hållbart resande i praktiken. Arbetet med MM bidrar till att vi når Eskilstunas klimatmål men också mål inom stadsutveckling och bostadsbyggande. Yta är en begränsad resurs i en stad som ska förtätas och göras mer attraktiv. Här har färdmedelsfärdelningen en central roll ju fler som åker med andra färdmedel än bil desto mer yta blir det över till bostäder, parker, fritidsaktiviteter, caféer m.m. Uppföljningar och enkäter Lokala resvaneundersökningen Vart femte år genomför Eskilstuna kommun en stor resvaneundersökning. Den senaste genomfördes 2010 så 2015 var det dags för en ny stor undersökning. Resvaneunderundersökningen ska visa hur Eskilstunaborna reser, vart de reser samt varför de reser på olika sätt. Resvaneundersökningen är vårt viktigaste mått för att följa upp färdmedelsfördelningsmålen i Klimatplanen och Trafikplanen och ett viktigt verktyg vid all stadsplanering. Det övergripande resultatet för färdmedelsfördelningen ser ni i diagram 6 högst upp på nästa sida.

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 9 Diagram 6. Färdmedelsfördelning från resvaneundersökningen 2015. Undersökningen 2015 summerar resorna på ett delvis annorlunda sätt vilket påverkar jämförbarheten med undersökningen 2010. Överlag kan dock konstateras att resultatet ligger långt ifrån de mål som satts för kommunen fram till 2020 även om de är satta utifrån 2010 års metod. Det manar till eftertanke. Analysen av hur det här påverkar hur kommunen går vidare med sitt arbete med hållbara resor har inletts under början på 2016. Räknat i andel resor använder män i större utsträckning ohållbara färdmedel jämfört med kvinnor. Kvinnor är också tydligt överrepresenterade som passagerare istället för förare i bil. Mest hållbara resebeteenden finns hos personer under 30 år boende i flerbostadshusområden och centrum medan personer boende längs Mälarstranden och på landsbygden i åldern 31-44 år har det minst hållbara resebeteendet. Alla resultat från resvaneundersökningen sammanfattas i en egen omfattande rapport som heter Resvanor i Eskilstuna - Resvaneundersökning 2015. Där går det att hitta nedbruten statistik för olika grupper och information om Eskilstunabornas attityder till resor och transporter.

10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN SCB:s Medborgarundersökning För att få indikationer på hur resvanorna förändras mellan de stora resvaneundersökningarna så ställer Eskilstuna kommun frågor om resvanor i SCB:s medborgarundersökning. Utifrån den undersökningen kan vi inte få några exakta siffror utan kan enbart skatta trender kring färdmedelsval. Tabell 1 visar trender för åren 2013-2015 i den undersökningen. Utifrån årets resultat är det svårt att dra några generella slutsatser. Överlag pekar det dock i samma riktning som resultaten från den stora resvaneundersökningen alltså att vi inte går i riktig mot uppsatta mål. Om du tänker på en normal vecka hur ofta till eller från skolan/jobbet? Går eller cyklar Åker kollektivt Åker bil Varje dag Ett par gånger i veckan En gång i veckan Ingen gång Tabell 1. Trendpilar utifrån SCB:s medborgarundersökning. I samma SCB-undersökning mäts också Nöjd-Medborgar-Index (NMI) som visar hur nöjda Eskilstunaborna är med kommunens olika verksamheter. Genomsnittet i Eskilstuna ligger på 53. Gator och vägar får sämre betyg än genomsnittet (48) medan cykelvägar och gångbanor får genomsnittligt betyg (53). Värdet för gator och vägar har sjunkit tre år i rad från 52 till 48 och ligger under genomsnittet vid en jämförelse med värden från andra jämförbara kommuner. Värdet för cykelvägar och gångbanor är mer genomsnittligt både över tid och jämfört med andra kommuner. Verksamhet Man Kvinna Samtliga Felmarginal Genomsnitt i Eskilstuna 50 56 53 ±2,7 Gång- och cykelvägar 44 52 48 ±2,6 Gator och vägar 52 53 53 ±2,9 Antal svarande 200 240 440 Tabell 2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för Gator och vägar samt Cykelvägar och Gångbanor.

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 11 Cykelaktiviteter under 2015 Cykelpanelen Forumet cykelpanelen är nu inne på det tredje året och består av nästan 100 personer. Under året så har deltagarna träffats vid ett par tillfällen, samt besvarat en enkät som handlar om utformning av olika cykelparkeringar. Syftet var att ta reda på vilken cykelparkering som är mest funktionell. Det var själva funktionen (t.ex. låsmöjligheter, bekvämlighet, risk för skador på cykeln m.m.) som var intressant att få svar på. Svaranden betygsatte cykelparkeringarna mellan 1 och 5 där 1 är lägst och 5 är högst. Det var 72 deltagare som besvarade enkäten. Under maj var det dags för den sedvanliga cykelturen med cykelpanelen där vi kikade på nya cykelobjekt och berättade om kommande cykelsatsningar. Bild 3. cykelparkering som fick högst betyg Vintercyklister Under vinterperioden från 1 december 31 mars har 15 personer som är med i cykelpanelen varit vintercyklister. Syftet med vintercyklister var att få in synpunkter på det som har fungerat bra och det som inte har fungerat lika bra när det handlar om vinterväghållning. Vintercyklisterna har cyklat minst 3 dagar i veckan och de har fotograferat längs stråk och skickat in bilder och synpunkter. I gengäld så har cyklisterna fått dubbdäck, cykelservice, hjälm och reflexväst för att de skall cykla så säkert som möjligt. De vanligaste synpunkterna som kom fram handlade om ishalka och snömodd.

12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Cykel- och cykelhjälmskampanj Kampanjen rullade på som vanligt under fyra veckor under maj med ett flertal olika aktiviteter och några av dem tas upp längre fram i kapitlet. Förutom dessa så målades det även i år budskapet tack för att du cyklar på två cykelbanor, filmen Bike VS Cars visades på biograf Royal, samt en fototävling som arrangerades tillsammans med Eskilstuna-kuriren. Bild 4. bästa cykelbilden Nya cykelparkeringar vid stationen För att fler cyklister skulle få chans att parkera sin cykel vid järnvägstationen så har vi placerat ut fler cykelställ i anslutning till stationen, längs Västermarksgatan. Det är fyra parkeringsfickor som har tagits i anspråk på den västra sidan för att underlätta för cyklister att hitta en parkering i anslutning till stationen. Bild 5. cykelparkering vid stationen

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 13 Hyrcyklar Under maj startade ett pilotprojekt med uthyrning av cyklar hos Turistbyrån och på Centrum 1. På vardera plats finns det ett tiotal cyklar för vuxna, ett par barncyklar samt ett par cykelkärror för uthyrning. Syftet med hyrcyklarna är att erbjuda besökare, turister och medborgare att hyra cyklar när de skall förlytta sig i Eskilstuna. Det syftar även till att marknadsföra Eskilstuna som en modern och miljövänlig kommun där kommunen och Eskilstuna Energi & Miljö AB samverkar i utvecklingen av det hållbara Eskilstuna. Bild 6. Hyrcyklar Cykelutbildningar Under kampanjen påbörjades cykelutbildningar i flera bostadsområden så som i Lagersberg, Skiftinge och Årby. Cykelutbildningen var avsedd i första hand för kvinnor, som inte tidigare hade fått någon möjlighet att få lära sig cykla. Deltagarna kom från olika länder och de var i varierande ålder. Utbildningen varvades med teori och praktik. Cykelns dag Under Kristi Himmelsfärdshelgen arrangerades Cykelns dag på Fristadstorget. Det blev en riktigt bra dag med massor av cyklar och Eskilstunabor på torget. Fler aktörer så som exempelvis Regionförbundet, Cykelfrämjandet, Ambulansen, Polisen var med under dagen. Det fanns möjligheter att få prova på olika aktiviteter, cykelsafari för barn, prova olika typer av cyklar, cykla en cykelslinga. Zero One Zix fanns också med och visade upp cykel- och inlineskonster. Ett populärt inslag under dagen var cykelauktionen där ropades ett 70-tal cyklar ut och såldes för sammanlagt 29 100 kr. Pengarna gick oavkortat till Sjukhusclownernas verksamhet.

14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 7. Cykelauktion Trafiksäkerhetsarbete Reflexkampanjen Reflexkampanjen är en årligen återkommande trafiksäkerhetskampanj för att öka användningen av reflexer. Kampanjen är ett led i nollvisionsarbetet för att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter. I år inföll kampanjveckan under vecka 45 och under den veckan var vi och representanter från trafiksäkerhetsrådet ute på ett flertal olika platser i Eskilstuna där vi delade ut och informerade om vikten av att använda reflex. Vi delade ut ungefär 2000 reflexer och det fanns även möjligheter för medborgarna att hämta reflexer i stadshuset och på medborgarkontoren så långt lagret räckte. För att nå ut till en bredare målgrupp så visades en reflex-reklamfilm på Rio-biografen under 13 veckor. Vid ett tillfälle fanns vi även på plats i biofoajén där vi delade ut reflexer och informerade biobesökarna. Bild 8. Reflexutdelning

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 15 Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2 För sjätte året i rad har Trafikavdelningen genomfört säkerhetsutbildning i buss för barn i åk. 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Totalt utbildades ca 1200 barn under 2015. Alla skolbarn i Eskilstuna har ett elevkort vilket förpliktigar oss att genomföra en relevant utbildning i trafiksäkerhet. YKB-skolan har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag vilka i sin tur utbildar barnen på skoltid. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. Förutom att höja säkerheten stärker projektet barnens vilja att förhoppningsvis som vuxna välja att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt som säkerhetsutbildningen pågick så hade skolorna möjlighet att delta i en slogantävling som hade temat att gå säkert till busshållplatsen. Det visade sig att det blev Mesta skola klass 2C som vann med Ha reflexer på så kan du säkert till busshållplatsen gå. Bild 9. Vinnande klass Information och påverkansarbete Junior-EM i friidrott 2015 (JEM 2015) Den 16-19 juli 2015 arrangerades JEM2015 på Ekängens idrottsplats i Eskilstuna. De som hade en inträdesbiljett eller de speciella passerkort som tävlande och funktionärer hade till Junior-EM åkte avgiftsfritt i busstrafiken. En avgiftsfri matarbuss trafikerade även från Resecentrum till Ekängen i samband med tävlingarna. Detta upplägg bidrog till att JEM2015 kunde genomföras på ett lyckat sätt och arrangemanget blev också tilldelade utmärkelsen världens mest hållbara friidrottsevenemang. Under dessa dagar genomfördes cirka 1800 fler bussresor än normalt.

16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Pimpa en busskur och bussdesigntävling Traditionsenligt har elever på informationsdesignprogrammet vid Mälardalens Högskola fått ta fram designförslag till två olika busskurar. Två förslag valdes ut som sedan förverkligades i Brunnsta och vid Sportrondellen i Torshälla. Under året genomfördes även den tredje upplagan av bussdesigntävlingen för barn. Den här gången var det bildesteter på St: Eskils gymnasium som fick ta fram förslag på hur två bussar skulle designas. Åtta av förslagen ställdes ut på konstmuséet och lades ut på eskilstuna.se där medborgarna fick rösta om vilka två förslag som skulle genomföras på riktigt. Omkring 1000 personer deltog i omröstningen. Bild 10. Pimpad busskur i Brunnsta Bild 11. Designade bussar Mobilitetsveckan och Bussens dag För sextonde året i rad genomfördes Mobilitetsveckan under v 38. De tre största insatserna under veckan var en elbilsmässa, bussens dag samt ett konstnärsprojekt i busskurerna. Elbilsmässan genomfördes tillsammans med Tuna Park, de lokala bilhandlarna och Mälardalens Energikontor. Jämfört med tidigare år så var det fler bilhandlare på plats och även fler besökare. Bussens dag genomfördes den 19 september med invigning av designade bussar, event på Fristadstorget samt avgiftsfri kollektivtrafik. Förra gången vi genomförde bussens dag med fria resor så nära på fördubblades resandet under dagen. Den effekten kunde vi inte se i år utan det var i princip samma antal resenärer som en vanlig lördag i september. För tredje året i rad så inryms Park(ing) Day i mobilitetsveckan. I år gjorde vi under en dag om fem parkeringsfickor på Drottninggatan till trevliga stadsmiljöer. Syftet var dels att föra dialog med medborgare om vad en ny minipark som ska skapas i angränsande kvarter ska innehålla samt uppmärksamma hur mycket plats som bilen tar upp i staden. Under veckan invigdes även konstutställning 3:2 där konstnärerna satte upp sina verk i 18 busskurer. En av konstnärerna fick senare under året priset som årets sörmlandskonstnär.

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 17 Bild 12. Konstutställningen 3:2 Bild 13. Elbilsmässa vid Tuna Park Framtidskampen Framtidskampen arrangerades för andra året i rad och alla mellanstadieklasser i Eskilstuna kommun hade inbjudits att delta. I år var det 10 klasser som anmälde sig och den klass som gick, cyklade eller åkte buss vid flest tillfällen under tävlingsperioden blev vinnare. I år var det Slagstaskolan klass 6c som vann 2 500 kr till sin klasskassa. Framtidskampen var en tävling som gick ut på att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken till skolan under en två veckorsperiod. Tävlingen arrangerades av NTF Sörmland på uppdrag av Eskilstuna kommun. Elbuss I december invigdes Eskilstunas två första elbussar som ska trafikera servicelinjen. I samband med det genomfördes en större marknadsföringskampanj med bland annat folierade elbussar och busskurer samt en påkostad invigning. Genomslaget blev väldigt positivt och det har nästintill enbart kommit positiva synpunkter om de nya elbussarna. Trafikplats Eskilstuna Kommunens Facebooksida för trafik- och gatufrågor har blivit alltmer populär. Under 2015 ökade antalet som gillar sidan från 560 personer till 945 personer. Sidan når dock lite fler, ca 1500 personer i Eskilstuna. Könsfördelningen är 52 % kvinnor och 47 % män (resten är personer/facebooksidor där inte kön går att identifiera).

18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN

Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 19 3. Gångtrafik I Eskilstuna tätort räknas fotgängare av fasta mätpunkter tillsammans med manuella kompletterande mätning vår och höst. Förutom dessa mättillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar. De fasta mätstationerna är fyra till antalet, placerade på Nybron (installerad 2012), Torshällavägen (2014), Västeråsvägen (2013) och Fors kyrkobro (installerad 2015). Fotgängarräknaren på Västeråsvägen uppvisar vissa brister i data och redovisas därför inte här och Fors kyrkbro installerades för sent på året för att kunna visa några representativa data för 2015. 8000 7000 6000 Dygnsmedelvärde Nybron 5000 4000 3000 2000 1000 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 2014 2015 Diagram 7. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron 2014 och 2015

20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Dygnsmedelvärde Torshällavägen Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 2014 2015 Diagram 8. Medelvärde per veckodag fotgängare Torshällavägen 2014 och 2015 Antal gångtrafikanter i centrumtillfarterna De kontinuerliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningarna som genomförs under sex timmar (klockan 06-09 och klockan 15-18) en vardag i maj och september varje år. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se diagram nedan). Totalt passerade drygt 7000 gående dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är samma mängd som uppmätts under 2014. Flödesmässigt ses en ökning på cirka 25 % de senaste 10 åren. Störst flöde 2015 hade Nybron med 2312 gående. Se diagram 9 och 10 för maj- och septembervärden.

Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 21 Gående vårvärden 2000-2015 2400 2300 2200 2100 2000 1900 Antal gående 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 Nybron Rådhusbron Gymnastikviadukten Kyrkbron Västeråsviadukten 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 9. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2005-2015(vårvärden, maj). Gående höstvärden 2000-2015 Antal gående 2 000 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nybron Rådhusbron Gymnastikviadukten Kyrkbron Västeråsviadukten Diagram 10. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2007-2014 (höstvärden, september).

22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK

Kapitel 4. CYKELTRAFIK 23 4. Cykeltrafik På samma sätt som gångtrafiken räknas även cykeltrafiken med hjälp av fasta mätstationer och manuella observationer. Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken Mellan 2012 och 2015 har det installerats fyra fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar cyklister (samma mätplatser som för fotgängare). Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014) samt Fors kyrkbro (2015). I diagrammen 11 visas medelvärdet för respektive veckodag avseende cyklister på Nybron och i diagram 12 för Torshällavägen. Cyklister Nybron 3000 2500 2000 1500 1000 2014 2015 500 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 11. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Nybron 2014 och 2015 700 600 500 Cyklister Torshällavägen 400 300 200 2014 2015 100 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 12. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Torshällavägen 2014 och 2015

24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Cykeltrafiken har under 2015 minskat jämfört med 2014, men om det är en större trend eller en naturlig variation är för tidigt att svara på. Manuella mätningar Då cykeltrafiken historiskt har räknats manuellt samt då mätserierna för de fasta mätstationerna inte är tillräckligt långa mäts även cykeltrafiken manuellt. Räkningarna genomförs i maj och september vid centrumtillfarterna Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron och Västeråsviadukten. Resultatet från räkningarna i maj och september visar på cirka 13 000 cyklister/dygn. Totalt har cykeltrafiken 2015 minskat med cirka 9 procent jämfört med 2014 (vilken i sin tur hade minskat från 2013). Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca 3 000 cyklister passerar under ett dygn under sommarmånaderna. Cykelhjälmsanvändning Samtidigt som räkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat något sedan föregående år till 18 procent. Jämförs Eskilstuna med riksgenomsnittet 1, som för 2015 uppgår till 32 procent på jämförbara cykelstråk, ligger hjälmanvändningen på en mycket lägre nivå än snittet, se diagram 13. Cykelhjälmsanvändning 2006-2015 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Eskilstuna Sverige Diagram 13. Cykelhjälmsanvändning 2005-2015 Trenden både nationellt och lokalt är att cykelhjälmsanvändningen ökar. Målet för landets trafiksäkerhetsarbete är att uppnå en cykelhjälmsanvändning på 70 procent år 2020. 1. VTI, notat Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2015

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 25 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner i länet samt landstinget Sörmland ägare av Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för avtalet med transportören som kör busstrafiken i Eskilstuna medan kommunen har det ekonomiska ansvaret för trafiken. Kommunerna och landstinget lämnar en årlig trafikbeställning till kollektivtrafikmyndigheten för den kollektivtrafik som ska bedrivas i kommande tidtabell. Idag har kollektivtrafikmyndigheten också ansvar för avtalen med länets färdtjänsttransportörer, med målsättningen att i högre grad kunna samordna den allmänna kollektivtrafiken med de samhällsbetalda resorna. Kommunen har dock ännu inte lämnat över avtalen för upphandlad skolskjuts till kollektivtrafikmyndigheten. Kollektivtrafik Måluppföljning Eskilstuna kommun har ett mål att fördubbla resandet med kollektivtrafik mellan år 2006 och år 2020. I diagram 14 nedan visas det nuvarande förhållandet mellan mål och resultat. 8000000 7000000 6000000 5000000 Totalt resande jämfört med fördubblingsmål 4000000 3000000 Mål Resultat 2000000 1000000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Diagram 14. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik i förhållande till fördubblingsmålet. Som synes ligger kommunen en bit under målet och ökningen i resandet måste vara kraftig de närmaste åren för att kunna nå upp till målet.

26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Om vi enbart tittar på resandet bland betalande resenärer (dvs. exklusive elevresor) ser det dock annorlunda ut. Det är inte ett uttalat mål att fördubbla dessa resor men det är ändå intressant att se att kommunen redan idag ligger över målet. Se diagram 15 nedan. Betalande resenärer jämfört med fördubblingsmål 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 Mål Resultat 1000000 500000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Diagram 15. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik betalande resenärer i förhållande till fördubblingsmålet. Vad har hänt under året? Under året deltog kommunen i ett forskningsprojekt genom Greencharge med fokus på elbussar och hade en elbuss på prov i två veckor i samband med detta. Mycket tid har också gått åt till att planera för införandet av två elbussar permanent i stadstrafiken. Dessa sattes i trafik i december 2015. Bild 14. En av de nya elbussarna.

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 27 År 2015 var också första året för en helt ny busslinje, linje 41, som trafikerar sträckan Torshälla-Mälarsjukhuset med två morgonturer per dag. Syftet med linjen är att minska restiden för att arbetspendla med buss till sjukhuset. I december 2015 utökades denna linje även med två eftermiddagsturer. En ny hållplats har också byggts i Djursta och den är nu ändhållplats för linje 2. Tidigare ändhållplats i Sahl trafikeras därför inte längre av linje 2. Statistik År 2015 har varit ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken. Resandet i stadstrafiken ökade med 6 % jämfört med året innan och för första gången passerade vi 5 miljoner påstigande under ett år (5 006 436). Resandet bland betalande resenärer ökade med 5,6 % under året medan resandet bland skolelever ökade med 6,5 %. Sedan år 2006 är det dock framförallt resandet bland betalande resenärer som har ökat. Se diagram 16 nedan. Resandeutveckling 2006-2015 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skolelever Betalande Diagram 16. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik 2006-2015.

28 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR I tabell 1 nedan finns djupare statistik per linje. Där går att se påstigande per linje år 2015, ökning/minskning i procent jämfört med år 2014 samt kostnadstäckningsgrad exklusive respektive inklusive elevkortsresor. Observera att tabell 3 nedan visar statistik för både stadstrafik och landsbygdstrafik medan statistiken i diagram 16 på förra sidan endast visar resandet i stadstrafiken. Linje Antal påstigande 2015 Ökning/minskning i procent Tabell 3. Statistik per linje i Eskilstunas kollektivtrafik. Kostnadstäckning (exkl elevkort) Kostnadstäckning (inkl elevkort) 1 1630629 5% 36% 53% 2 1371195 7% 46% 69% 3 686424 6% 31% 43% 4 690046 7% 30% 48% 5 278381 8% 21% 30% 6 144461 5% 21% 31% 7 66295-7% 19% 20% 8 208556 4% 19% 25% 9 119225 2% 19% 27% 20 29263 13% 4% 16% 21 16085-8% 3% 8% 23 22641-6% 4% 13% 24 20645-1% 4% 16% 29 51877 10% 18% 22% 30 28177-3% 16% 16% 31 22889-3% 14% 14% 40 12294 5% 12% 14% 41 2021 (3643%) 3% 3% 60 1513 1% 14% 14% 61 2773-3% 37% 37% 62 3392 9% 44% 44% 63 3935 2% 71% 71% 64 1273 22% 24% 24% 65 1987-9% 31% 31% 66 1387 5% 21% 21% 203 1430-12% 2% 5% 206 3741 24% 0% 6% 207 1799-3% 0% 3% 220 81366 8% 27% 37% Vad tabell 3 ovan visar är att det finns stora skillnader mellan olika linjer. Vad gäller den procentuella skillnaden från föregående år är det viktigt att inte haka upp sig alltför mycket på förändringens storlek. Majoriteten av de linjer som har ökat eller minskat väldigt kraftigt har gjort så från väldigt låga nivåer. Linje 41 som sticker ut mest av alla gör det för att den endast kördes cirka 2 veckor år 2014 (från tidtabellsskiftet). Något som är intressant är att alla de största linjerna i staden (med över 100 000 resenärer per år) har ökat sitt resande.

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 29 Tabell 3 visar även kostnadstäckningsgraden för de olika linjerna, dvs. till hur stor del intäkterna på linjen täcker kostnaderna. Det intressantaste är att titta på siffrorna exklusive elevkortsresor då elevkortet inte ger några faktiska intäkter. Det kan dock finnas en poäng med att även titta på siffran inklusive elevkortsresor då vissa linjer kan ha ett lågt resande bland betalande resenärer men ett stort resande bland skolelever (exempelvis linje 24). Om dessa linjer tas bort kan det då leda till kraftigt ökade skolskjutskostnader istället. Totalt har kommunen en täckningsgrad på 31 % för stadstrafiken och 18 % för landsbygdstrafiken (exklusive elevkortsresor). Diagram 17 nedan visar resandeutvecklingen i tågtrafiken år 2015 för de banor som passerar Eskilstuna (Svealandsbanan och UVEN). Observera att statistiken visar påstigande på samtliga stationer i Sörmland och inte specifikt i Eskilstuna. Resandeutveckling i tågtrafiken 2013-2015 1000000 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2013 2014 2015 Svealandsbanan UVEN Diagram 17. Resandeutveckling i tågtrafiken 2013-2015. Resandet på UVEN har varit relativt oförändrat de senaste åren medan resandet på Svealandsbanan har minskat. Detta beror till stor del på att spåren har varit avstängda några veckor per år under den dubbelspårsutbyggnad som pågår.

30 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Nöjd-kund-index Transdev är den entreprenör som kör Eskilstunas busstrafik. Två gånger per år genomför de en nöjd-kund-undersökning där bussresenärer frågas ut om olika faktorer som påverkar deras reseupplevelse. I diagram 18 nedan visas helhetsbetyget för Eskilstunas stadstrafik. Helhetsbetyg för Eskilstunas stadstrafik 2012-2015 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 Helhetsbetyg Diagram 18. Helhetsbetyg för Eskilstunas stadstrafik i nöjd-kund-index 2012-2015. Som synes har helhetsbetyget minskat något de senaste två åren vilket kan bero på att problemet med överfulla bussar har ökat i och med att resandet har ökat. I diagram 19 på nästa sida redovisas resultatet på samtliga frågor i undersökningen hösten 2015 jämfört med hösten 2014.

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 31 Helhetsbetyg för Eskilstunas stadstrafik 2012-2015 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 Diagram 19. Samtliga frågor i nöjd-kund-index i Eskilstuna stadstrafik höst 2015 jämfört med höst 2014. Som synes har de flesta av faktorerna minskat sedan föregående år. Vad som är orsaken till detta är oklart. Den största minskning står stationer är bra placerade samt fordonen är rena för. Övriga faktorer som ligger mycket lågt är kan färdas vid udda tider samt bra info vid trafikstörningar. Kommunen arbetar kontinuerligt tillsammans med Transdev och kollektivtrafikmyndigheten för att identifiera och åtgärda brister.

32 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Samhällsbetalda resor Med samhällsbetalda resor avses färdtjänst, omsorgsresor, riksfärdtjänst och skolskjuts. Trafikavdelningen är ansvarig för att handlägga ansökningar om rätt till färdtjänst samt skolskjutsansökningar av särskilda skäl. Även parkeringstillstånd för rörelsehindrade handläggs av trafikavdelningen. Vad har hänt under året? Sedan ett antal år tillbaka finns ett samarbete mellan länets kommuner (förutom Strängnäs) och Landstinget Sörmland med ett gemensamt avtal för färdtjänst. För att öka möjligheterna till samordning i trafiken fattade kommunerna i länet år 2014 ett gemensamt beslut om att gå in i ett samarbete kring samhällsbetalda resor i kollektivtrafikmyndighetens regi. Under år 2015 överfördes nuvarande avtal till kollektivtrafikmyndigheten. Kollektivtrafikmyndigheten har också genomfört en ny upphandling av länets färdtjänst och sjukresor då dagens avtal endast sträcker sig till slutet på år 2016. Denna process har dock dragit ut på tiden på grund av att upphandlingen har blivit överklagad. Kollektivtrafikmyndigheten har därför fattat ett beslut om att avbryta upphandlingen och påbörjade under hösten 2015 en ny upphandling. Samtidigt har det under år 2015 pågått ett arbete att starta en beställningscentral i egen regi i länet, även detta inom ramen för kollektivtrafikmyndighetens verksamhet. Denna verksamhet startade i början av år 2016. Statistik Färdtjänstresorna i Eskilstuna kommun har minskat jämfört med tidigare år, se diagram 20 nedan. Antalet resor minskade med cirka 5 % år 2015 jämfört med året innan. Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2010-2015 80000 70000 60000 50000 40000 Antal resor 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 20. Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2010-2015

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 33 Som synes i diagram 21 nedan har antalet skolresor med taxi minskat något jämfört med föregående år medan antalet särskoleresor har ökat något. Omsorgsresorna ligger relativt oförändrade. Antalet omsorgsresor samt resor med skol- och särskoletaxi i Eskilstuna kommun år 2015 jmf med 2014 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Omsorg Skolresor med taxi Särskoleresor 2014 2015 Diagram 21. Antalet omsorgsresor samt resor med skol- och särskoletaxi i Eskilstuna kommun år 2015 jämfört med år 2014.

34 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR

Kapitel 6. BILTRAFIK 35 6. Biltrafik Fordon, flöden och hastigheter I detta kapitel redovisas 2015 års mätningar av flöden och hastigheter samt jämförande statistik såsom bilinnehav och körsträckor. Biltäthet Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till 460 bilar/1000 invånare mot 453 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2014/2015. I hela Sverige var personbilstätheten 475 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2014/2015, en ökning med fyra fordon/1000 invånare. Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till 46 854 stycken vid årsskiftet 2015/2016, vilket är en ökning med 1159 stycken personbilar jämfört med året innan. I diagram 22 nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden 1960-2015. Antalet lastbilar i trafik ökade med 154(3,4 %) fordon från 4 528 till 4 682 stycken under 2015. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2015 Personbilar/1000 invånare 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Personbilar i trafik 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År Diagram 22. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2015 Körsträckor Körsträckor kommer från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och visar körsträckor/invånare för samtliga Sveriges kommuner. Den baseras på avlästa mätarställningar under maj månad från bilbesiktningen.

36 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 6. BILTRAFIK Både medelkörsträckorna och således även antalet körda mil/invånare har minskat sedan 2008, se diagram 23 nedan. Diagramet jämför Riket, Södermanland samt Eskilstuna. 700 675 650 625 600 575 Körsträcka per bil per invånare i Eskilstuna 2008-2015 550 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Södermanland Riket Eskilstuna Diagram 23. Körsträcka med bil per invånare i Eskilstuna 2008 2015 En negativ trend för Sverige är att bilåkningen generellt sett verkar gå upp och snart är tillbaka till 2008 år värden. Positivt för Eskilstuna att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål. Trafikmätningar 2015 Trafikmätningar behövs idag för att få ett bra underlag för hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i kommunens trafiksäkerhetsarbete, trafikplanering, trafikreglering och miljömål. Under 2015 genomfördes totalt 165 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Av dessa var 110 stycken antalsmätningar (axelpar), 40 stycken var hastighetsoch lastbilsmätningar (fordon) samt 15 stycken var cykelmätningar. Kontrollmätning av biltrafiken görs normalt 2 gånger per år vid ett 30-tal olika gatusnitt under maj och oktober månad. På Västeråsvägen öster om Brottstavägen finns en fast mätstation med nedfrästa slingor i körbanan som registrerar trafikflödet kontinuerligt i båda körriktningarna under hela året, se diagram 24 årsvariationskurvor Västeråsvägen under de 4 senaste åren. I tabell 4 redovisas vilka gatusnitt som har haft de största trafikflödena under 2011-2015. Storleken på biltrafik anges i enheten åvdt (årsvardagsdygnstrafik), som är ett genomsnittligt vardagsdygn, måndag-fredag. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur

Kapitel 6. BILTRAFIK 37 många fleraxliga fordon (lastbilar) som mäts. E20 som går utanför Eskilstuna är statlig väg och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av Eskilstuna Kommun men är statliga vägar. Gatusnitt/sträcka Åvdt 2010 Åvdt 2011 Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Åvdt 2015 Västergatan norr om Torshällavägen 19 700 20 100 20 500 21 700 21 800 21 900 Västeråsvägsviadukten 18 000 19 800 19 300 19 100 19 000 19 000 Gillbergavägen öster om Gillbergaplan Kungsgatan väster om Tullgatan 17 600 17 800 17 500 16 300 16 700 17 200 16 600 17 200 17 400 17 100 16 900 17 300 Nybron 16 700 17 000 17 200 17 300 16 800 10 000 Västerleden norr om Västeråsvägen Tullgatan söder om Kungsgatan 17 400 17 500 17 200 18 100 18 100 18 600 17 200 16 500 16 800 16 800 16 800 16 500 Stålforsbron 16 200 16 000 16 300 16 000 16 000 16 000 Tabell 4. Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna 2011-2015 Årsvariationskurva Västeråsvägen 2012-2015 14000 13000 12000 Antal fordon/dygn 11000 10000 9000 8000 7000 trafikflöde 2012 årsmedel= 11 372 trafikflöde 2013 årsmedel= 11 286 trafikflöde 2014 årsmedel= 11 430 trafikflöde 2015 årsmedel= 11 721 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 Diagram 24. Årsvariationskurva för Västeråsvägen 2012-2015 Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3.

38 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 6. BILTRAFIK Den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 0,7 % under 2015 jämfört med 2014 enligt de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år. I hela landet ökade fordonstrafiken med 1,6 % 2015. I diagram 25 visas trafikutvecklingen på huvudvägnätet för några av de större vägarna (10 st) i Eskilstuna under 8-årsperioden 2006-2015. Totalt har trafiken ökat med 3,3 % under den senaste 5-årsperioden 2010-2015. Trafikutveckling på huvudvägnätet 2006-2015 148 000 146 000 144 000 142 000 Fordon/dygn 140 000 138 000 136 000 134 000 132 000 130 000 Huvudvägnätet vårvärde Huvudvägnätet höstvärde 128 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 25. Trafikutvecklingen på huvudvägnätet 2006-2015 Centrumtrafik Den totala trafiken vid centrumsnitten Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick totalt till 76 500 fordon/årsvardagsdygn 2015 mot 75 500 fordon/årsvardagsdygn 2014. Biltrafiken i centrum har under de 24 senaste åren varierat från att ha varit som högst i början av 90-talet, därefter sjunkit fram till år 2009 då trafiken har åter börjat öka fram till 2013 för att därefter variera något. Under 2015 har trafikflödet vid centrumtillfarterna ökat med 1,3 %. Dock visar vår- och höstmätningarna på en 7,6 procentig skillnad av trafikflödet i centrum där vårvärdet ligger högre.

Kapitel 6. BILTRAFIK 39 80000 Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1991-2015 78000 Antal fordon åvdt 76000 74000 72000 70000 68000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Diagram 26. Trafikflödet vid centrumtillfarterna för åren1991-2015 80000 Fordonsflöde vid centrumsnitten 2005-2015 78000 76000 Fordon/dygn 74000 72000 70000 68000 66000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Centrumtrafik vårvärde Centrumtrafik höstvärde Diagram 27. Fordonsflödet vid centrumsnitten vår/hösttrafik 2005-2015

40 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 6. BILTRAFIK Trafikflödesförändringar 2005 2015 I en analys av flödesförändringar under de senaste 10 åren valdes ett antal mätpunkter ut på bilvägnätet inom kommunen. Punkterna valdes ut då de bedöms vara intressanta för förflyttningar genom staden. På grund av att alla punkter inte mätts årligen finns en brist av mätvärden och några av punkterna illustrerar därför förändringar över en något kortare eller längre period än 10 år. På grund av detta och att tidpunkterna för mätningarna (under året) varierar något mellan åren går det inte att redovisa en exakt förändring. Kartbilden illustrerar generella förändringar och ska främst användas för att skapa en uppfattning av hur flödena förändrats i olika delar av staden. Eskilstuna kommuns befolkning har under åren 2005 till 2015 ökat från 91 635 till 102 066 invånare, en ökning på ca 11 %.

TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2015 Kapitel 6. BILTRAFIK Bild 15. Trafikflödesförändringar 2005 2015. 41