SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1
Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva alternativ för alla barn ch elever. Verksamheten genmsyras av den kunskapssyn ch kvalitetstänkande sm kmmer till uttryck i lärplanerna. Verksamheten i försklr ch sklr skall förbereda våra barn ch ungdmar för vuxenlivet. Det sker genm att lärandet av kunskaper ch färdigheter håller en hög nivå, värdegrundsarbetet genmsyrar verksamheten samtidigt sm eleverna ges möjlighet till ansvar, inflytande ch engagemang. Så styrs sklan Natinella styrdkument sm skllag, lärplaner förrdningar ch allmänna råd samt kursplaner ch timplaner innehåller sklans natinella mål ch regleringar ch beslutas av riksdag ch regering. Sklplanen beskriver kmmunens inriktning ch pririteringar ch beslutas av kmmunfullmäktige. Av planen framgår vilka mråden kmmunfullmäktige har visiner m, vill priritera ch särskilt utveckla under innevarande mandatperid. Den lkala arbetsplanen är den enskilda sklans plan för att nå de natinella ch lkala målen. Rektr fastställer planen efter samråd med persnal, barn/elever ch föräldrar. Förutsättningar =( gestaltning) Grundläggande förutsättningar för bra pedaggisk verksamhet är Persnalens arbete i arbetslaget Individuella utvecklingsplaner Uppföljning, utvärdering samt analys ch återkppling Arbetslaget ch persnalens delaktighet är avgörande för utvecklingen av försklan/sklan ch barnens/elevernas resultat. För att delaktigheten skall öka krävs arenr där centrala frågr - arbetet med barnen/eleverna ch deras måluppfyllelse - kan diskuteras. Arenan för detta är arbetslaget, de vuxna i verksamheten, sm har ansvar för en definierad barn/elevgrupp. Ansvar - befgenheter resurser skall hållas samman ch rganisatinen skall präglas av tydlighet. Beslut ska fattas så långt ut i rganisatinen sm möjligt. Ett tydligt pedaggiskt ledarskap ch prfessinalism hs alla sm arbetar i verksamheten är fundament för hög kvalitet. Ett individuellt synsätt på varje barn ch elev är viktigt ch garanteras av de utvecklingsplaner sm skall följa barn ch elever under hela skltiden. Dessa fyller ckså en viktig funktin när det gäller att brygga över lika skeden under skltiden. 2
Individuella utvecklingsplaner i förskla ch skla är metder för att sätta varje barns ch elevs unika behv sm grund för det prfessinella pedaggiska arbetet. Dessa planer är utgångspunkt ch förutsättning för kntinuerlig planering ch uppföljning av varje barns/elevs lärande ch utveckling. Genm att de följer barnen ch eleverna under hela skltiden underlättar de övergången mellan förskla ch skla ch mellan de lika stadierna i sklan. Genm de individuella utvecklingsplanerna skapas förutsättningar för föräldrar att följa sina barns utveckling ch på ett aktivt sätt engagera sig i deras lärande. De ger samtidigt möjlighet ch utrymme för ett aktivt inflytande ch ansvarstagande för varje enskild individ. Uppföljning, utvärdering ch analys samt återkppling av försklans ch sklans arbete med barnen/eleverna är nödvändig för att nå hög måluppfyllelse ch ständig utveckling av det pedaggiska arbetet i förhållande till lärplanens mål. Föräldrarna har en viktig rll i sina barns utveckling ch lärande ch de skall på alla sätt ges stimulans ch möjlighet att engagera sig i sklverksamheten. Betyg ch skriftliga mdömen skall användas i den utsträckning sm det statliga regelverket så tillåter. Omdömen ger underlag för åtgärder på individnivå så att alla elever kan uppnå kunskapsmålen. Dessutm gäller följande Genm samverkan mellan de lika årskurserna från försklan till grundsklans slut (1-16 års perspektiv) säkerställs att alla barn ch elever ges förutsättningar för att uppnå kunskapsmål ch scial utveckling. Fritidshem för 6-12-åringar ingår i det samlade utbildningssystemet. De ska kmplettera sklan samt erbjuda barn en meningsfull fritid ch vara ett stöd i barnens utveckling. Sklbarnsmsrgen ch sklan ska tillsammans utgöra en helhet sm bidrar till barnens allsidiga utveckling ch lärande. Kmmunen har en ambitin att försklan ch sklan skall ha en persnaltäthet sm ligger i nivå med jämförbara kmmuner. Persnalens kmpetens ska säkerställas genm att 1,8 % av persnalbudgeten avsätts till kmpetensutveckling. Kmmunen skall sträva efter att erbjuda de minsta barnen/eleverna förskle- /sklverksamhet i närheten av sin bstad. Persnalen är försklans ch sklans viktigaste resurs. Det är viktigt att så str del sm möjligt av tilldelade medel går till verksamheten. Ändamålsenliga lkaler skall utnyttjas effektivt. Riktvärden för lkaler skall vara 8-10 kvm/barn i förskla 1-5 år, 10 kvm/elev i skla år F-6 ch 12 kvm/elev i skla år 7-9. 3
Pririterade mråden utifrån lärplanerna I sklplanen redvisas tre pririterade mråden. Dessa grundar sig på resultat av genmförda enkätundersökningar, egentillsyn i försklr ch sklr samt föreslagna utvecklingsmråden i kmmunens kvalitetsredvisningar. Utveckling ch lärande, kunskaper Nrmer ch värden Barns ch elevers ansvar ch inflytande Verksamhetens uppdrag utifrån de pririterade mrådena Uppdraget innebär att de pririterade mrådena särskilt skall uppmärksammas när ledning ch persnal planerar, genmför ch följer upp arbetet i verksamheten. Utveckling ch lärande, kunskaper Försklans verksamhet skall präglas av en pedaggik, där mvårdnad, msrg, fstran ch lärande bildar en enhet. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten ch det lustfyllda lärandet ch ge barnen förutsättningar att utvecklas efter sin förmåga. Verksamheten i sklan skall ge eleverna möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar ch stimulera viljan ch utveckla förmågan att söka kunskap, Eleverna skall lämna sklan med gtt självförtrende ch tillräckliga baskunskaper för sin frtsatta sklgång. Diagnstiska prv i år 2 ch natinella prv i år 3 skall utnyttjas sm underlag för individuella stöd så att alla elever lär sig grunderna i svenska ch matematik. De natinella prven i år 5 skall ligga till grund för en avstämning ch kntrll att alla elever har nått fastställda mål. Det innebär en frtlöpande kunskapsuppföljning under hela året så att de fastställda målen uppnås. En fördjupad analys av de natinella prven skall ligga till grund för åtgärder för att utveckla undervisningen, så att resultaten på de natinella prven förbättras. Alla elever skall ges möjligheter att lämna år 9 med gdkända betyg i alla ämnen. Knivsta sklr skall öka intresset för de naturvetenskapliga ämnena. Knivstas sklr skall arbeta aktivt med satsningar på barns hälsa, gda kstvanr ch fysisk aktivitet. För att tillvarata elevers specialintressen ska vissa timmars fördjupning erbjudas genm att ett antal centra inrättas, inm t ex språk, musik, ch/eller matematik/naturvetenskap. Införandet skall ske i den takt sm eknmin medger. 4
Nrmer ch värden Flickr ch pjkar skall ges samma möjlighet att utvecklas ch bli sedda utifrån sina förutsättningar. Verksamheten skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människr har lika värde berende av kön, scial ch etnisk bakgrund ch utvecklar respekt för allt levande. Försklan ch sklan ska vara en fysiskt ch psykscialt trygg plats för barn, elever ch persnal. Alla sm vistas i försklan/sklan skall känna trygghet ch trivsel ch uppleva ett scialt klimat sm skapar tilltr ch harmni. Mbbning ch kränkande behandling är acceptabelt ch skall mtarbetas på alla sätt. Kmmunen skall ha en kmmunövergripande handlingsplan mt mbbning ch kränkande behandling. Barns ch elevers ansvar ch inflytande Verksamheten skall utfrmas så att barn ch elever ges strt inflytande över sitt lärande ch sin arbetsmiljö samt insyn i de beslut ch i den rganisatin sm påverkar deras dagliga liv. Uppföljning ch utvärdering I Knivsta kmmun ska uppföljning ch utvärdering ske på alla nivåer. Bred medverkan ch delaktighet från persnal, barn, elever, ch föräldrar ska eftersträvas i det arbetet. Resultat ch analys av hur försklr ch sklr arbetat med sklplanens pririterade mråden redvisas i varje verksamhets kvalitetsredvisning per läsår ch i kmmunens årliga kvalitetsredvisning. 5
Bilaga Resultat av Sklplan 2004 I sklplan 2004 uttalas en ambitin att persnaltätheten i kmmunens i försklr ch sklr skall hävda sig väl med jämförbara kmmuner. Sedan kmmunens första sklplan beslutades 2004 har antalet barn i försklan ökat med nästan 40 % (från 607 barn 2004 till 788 barn 2007) ch ambitinen att öka persnaltätheten ch minska barngruppernas strlek har varit svår att förverkliga. Persnaltätheten i grundsklan har ökat någt men ligger ännu inte i nivå med jämförbara kmmuner. Det långsiktiga arbetet för en högre persnaltäthet ch mindre barngrupper kmmer att frtgå. I sklplan 2004 sägs att verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lkaler. Detta har resulterat i att all ny- ch mbyggnad av försklr ch sklr präglas av lkaleffektiva lösningar för att möjliggöra en ptimal verksamhet med hög måluppfyllelse. För att minska sårbarheten ch skapa lkal- ch persnaleffektiva försklr tillskapas i första hand försklr med fyra eller fler avdelningar i kmmunen. Rektrs uppgift sm pedaggisk ledare har stärkts. Det har möjliggjrts genm att försklans ch sklans verksamhet rganiserats i tre sklmråden med ett utökat administrativt stöd. För att säkerställa en frtsatt hög kmpetens hs persnalen i förskla ch skla har varje år avsatts mtsvarande 1,8 % av verksamhetens persnalbudget till kmpetensutveckling. Under periden har en genmgripande utbildningsinsats genmförts för samtliga persnalgrupper inm den kmmunala försklan ch sklan. Sedan hösten 2005 erbjuds alla elever busskrt, utifrån sklskjutsreglementets avståndskrav, till den skla man väljer inm kmmunen. I planen beskrivs kmmunens strävan att skapa lika prfiler i grundsklan. Detta har inte genmförts. I Sklplan 2004 ges uppdraget att etablera viss del av gymnasiesklans individuella prgram i kmmunen. Sedan läsåret 2005/2006 är det individuella prgrammet etablerat i kmmunen med gtt resultat. De elever sm inte uppnår behörighet till de natinella prgrammen på gymnasiet får plats på kmmunens individuella prgram. 6