med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 18 MARS 2010 Svinnet i vardagens måltidskonsumtion Mot bakgrund av de kollapsade klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december 2009 kommer här en uppmaning till alla privathushåll att bidra till en minskad energianvändning även vid matbordet. Kött har länge ensamt stått som en symbol för matens negativa inverkan på vår miljö i form av utsläpp av metan och koldioxid och bidrar ensamt för ca 18 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Köttet är dock inte den enda boven i dramat. Enligt studier från både Sverige, England och USA uppgår nivåerna av de växthusgaser som frigörs vid matproduktion från jord till bord i stort till ca 25 % av de totala utsläppen på jorden i dagsläget. Räkna sedan in att 20 % av den ätbara maten från denna livsmedelsproduktion aldrig når våra magar utan istället hamnar i soptunnor. Trots en ökad miljömedvetenhet talas det om en attitydförändring bland moderna konsumenter där mat endast accepteras om den serveras nylagad. Livsmedel överkonsumeras och blir liggande. Rester och de sämre delarna av råvaror ratas och bidrar till en energianvändning som inte bara släpper ut växthusgas utan även medför ett näringsläckage till bland annat vattendrag. Inte att förglömma är att man även normalt betalar för maten vilket för många kanske är ett mer kraftfullt incitament till att agera än ovanstående procentsatser. Räkna gärna själv ut vad 20 % av din årliga matbudget hamnar på. Ironiskt nog en Thailandsresa kanske? Nedan följer en rad enkla tips för att minska svinnet från våra matbord och kylskåp. Planera inköp. Genom planering av inköp undviks att för stora mängder av ett visst livsmedel köps in och att fel livsmedel köps in. Kontrollera bäst före-datum vid inköp. Detta är extra viktigt vid köp av storpack. Fundera över hur länge det aktuella livsmedlet kommer att behöva lagras.
Undvik svinn av förpackade livsmedel genom att tömma förpackningarna ordentligt. Välj råvaror av hög kvalitet. Detta ger incitament till att verkligen använda alla delar av råvarorna. Hög kvalitet på en råvara kan även innebära en längre hållbarhet vid förvaring. Förvara rätt! Vissa frukter, grönsaker och bröd kan ibland vara lite kluriga att förvara på ett korrekt sätt då de svarar dåligt på allt för låga temperaturer. Gör storkok och frys in. Tillvarata överbliven mat. Under förutsättning att maten tillagats och förvarats på ett hygieniskt sätt kan man utan vidare äta överbliven mat eller rester. Köp efter säsong. Detta gäller både närodlat och färgglada frukter. Ät upp! Man behöver inte göra allt men alla kan göra något och enkla tips för ett stort problem kan ta oss en bit på vägen. ----------------------------------------------------------------------------------------- För varje år läggs en ekologisk vara till i KRAVcertifieringen för köken i alla Ludvikas skolor. Nu är vi uppe i fjorton produkter: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk Vitkål Morötter Inlagd rödbeta Inlagd gurka Hällbröd Rapsolja Penne Rigate Musli Kakao Gröna ärter
Hållbara matvanor inte dyrare Det är en vanlig uppfattning att hållbara matvanor är dyrare. Men det går att mer hälsosamt och mer miljöriktigt utan att det kostar mer. Det är möjligt genom att minska konsumtionen av kött och av så kallade utrymmesvaror som alkohol, chips, godis, läsk och kakor. Idag går 35-40 procent av våra matkostnader till utrymmesvaror. I stället kan man öka konsumtionen av frukt och grönt, spannmål samt baljväxter som ärtor, bönor och linser. De är en bra proteinkälla. Beräkningar på olika typer av konsumenter som Statens folkhälsoinstitut genomfört visar att matkostnaderna kan minska tusentals kronor per år beroende på vilka matvanor man har. För de flesta typkonsumenter är det en halvering av utrymmesvarorna som ger största besparingen. En del av pengarna kan förslagsvis läggas på ekologiska livsmedel. Våra matvanor har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. En omställning till mer hållbara matvanor ger bättre balans i näringsintaget och ökade möjligheter att fylla behovet av vitaminer och mineraler. Det bidrar till en bättre folkhälsa och kan också vara ett sätt att förebygga ökad vikt. Ett bra sätt är att säsongsanpassa konsumtionen av frukt och grönsaker om man vill gynna miljön. Att anpassa matvanorna efter svensk säsong, exempelvis genom att äta rotfrukter istället för importerad sallad och tomater, kan också göra matinköpen billigare. För att nå en omställning mot mer hållbara matvanor är det nödvändigt att många arbetar tillsammans för att skapa ett hållbart val för konsumenten, exempelvis livsmedelsindustrin, restauranger, myndigheter, kommuner och ideella organisationer.
Goda matvanor och fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsa och betydelsefullt för vårt välbefinnande. Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Veckan går under namnet Ett friskare Sverige och är ett samverkansprojekt som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Veckan genomförs vecka 16, 19 25 april, 2010. Ett friskare Sverige syftar till att: öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och personer med intellektuell funktionsnedsättning öka förutsättningarna för individer att delta i hälsosamma aktiviteter. Ett friskare Sverige vad? Utgångspunkten är att synliggöra alla de aktiviteter som pågår runt om i landet inom matvanor och fysisk aktivitet och förhoppningen är att lokala och regionala aktörer ser vecka 16 som ett tillfälle att lyfta upp dessa aktiviteter. Samtidigt blir det en kraftsamling och ett tillfälle att samla kunskap inför framtida arbete inom området. Särskilt fokus kommer att sättas på några målgrupper där behovet av att arbeta med goda matvanor och fysisk aktivitet är särskilt viktig. Dessa är: barn 1 5 år, tonåringar 13 19 år, äldre 65 +, personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ett friskare Sverige hur? Exempel på aktiviteter som kan genomföras under veckan är workshops, prova på aktiviteter, informationskvällar, tävlingar och utmaningar, kurser, utbildningar, offentliga möten m.m. Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på!
Ny EU-märkning för ekologiskt Från och med den 1 juli 2010 kommer denna märkning att vara obligatorisk för alla färdigförpackade ekologiska produkter som produceras i en EU-medlemsstat och som uppfyller kraven. I en europeisk tävling som var öppen för konst- och designstudenter kom det vinnande bidraget från Dusan Milenkovic, en student från Tyskland, som fick 63 % av de sammanlagda rösterna för sitt Europalöv som visar EU:s stjärnor i form av ett löv mot en grön bakgrund. Det är en enkel symbol med två budskap: Naturen och Europa. Handeln ratar EU:s kravmärkning De tre livsmedelskedjorna Ica, Coop och Axfood väljer alla att satsa på den svenska Kravmärkningen för kött i sina butiker. De ratar därmed Scan som valt EU:s motsvarande ekologimärkning. Enligt Scan, som lämnat Kravmärket till förmån för märkningen EU-ekologiskt, är det få skillnader mellan de olika märkningarna. Men handeln håller inte med och väljer därför andra leverantörer av ekokött än Scan. KRAV GER ETT BÄTTRE DJURSKYDD och tillåter grisarna att böka och beta. Djurskydd kommer högt upp på konsumenternas lista och Krav ger det mervärde de betalar för, förklarar Åsa Domeij, chef för miljö och socialt ansvar på Axfood, till tidningen Land Lantbruk. Enligt handeln är den stora skillnaden att EU:s regler utgår från miljön, medan Kravmärkningen utgår både från miljön och från djurhållningen. Därför har bland annat kedjorna Axfood, Coop och Ica valt att använda leverantörer som använder Kravmärkningen, trots att det är brist på ekologiskt märkt kött i Sverige. Ur Dagens Handel 2009-09-28
Gunnels miljötips: Klimatsmart hur enkelt är det? Hur kan jag ändra på mina vanor och rutiner, för det är oftast det som är svårast för att bli klimatsmart. Var nöjd med dig själv när du ändrat på en inrotad vana då är det lättare att göra det flera gånger. Prata med släkt och vänner om vad du har gjort och fråga om de har tips på något som de gör och som fungerar bra för dem. Sök information om vad du kan göra. Att det många gånger sparar pengar för dig och familjen är extra bonus. När är man klimatsmart då? 1. Genom att spara energi 2. Gå/cykla eller samåkning till jobbet 3. Matvanor: äta mindre med kött, äta årstidsanpassat med mer rotfrukter och bönor, äta svensk frukt och mindre med grönsaker som är växthusodlat. 4. Ändra semestervanor I Konsumentverkets Miljömätaren kan man läsa mer om vad man kan göra och så kan man testa sig för att se hur klimatsmart man är. Lyssna på Matens pris Söndagar kl 13.00, med repris måndagar kl 10.30 och natt mot tisdagar kl 00.30 sänder P 1:s ekoreaktion en granskande programserie om verkligheten bakom matproduktionen. Hittills har man tagit upp bekämpningsmedelsanvändningen i den brasilianska soja som används till våra svenska mjölkkor, om verkligheten bakom brasilianskt naturkött, att kycklingkött inte är så klimatsmart, och om genmodifierad soja. Tre program återstår i serien, den 14, 21 och 28 mars. Lyssna och lär!
Hallå där Eric Forsgren, miljö- och hälsoskyddsinspektör Brukar du köpa ekologiskt? Ja I så fall vad? Jag köper alltid KRAV-ägg och ekologisk mjölk. Grönsaker köper jag ekologiska när jag hittar det. KRAV-kött försöker jag också köpa. Tortillapizza 4 port 1 förp ekologiska krossade tomater 500 g 300 g ekologisk köttfärs ½ pkt ekologiska bacontärningar à 140 g 1 påse chili el taco kryddmix 4 mjuka tortillas ekologiska 2 ekologiska paprikor i tunna strimlor 1-2 hackade, ekologiska, gula lökar 2 dl riven ekologisk ost Stek köttfärsen, tillsätt kryddmix och vatten och låt koka ihop några minuter. Låt de krossade tomaterna rinna av i durkslag. Lägg ut tortillabröden på bakplåtar och bred på tomaterna. Fördela kött-färs, lök, paprika, bacon och ost på bröden. Grädda 5-8 min i 250 grader.
Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef 86454 Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola 86702 Bo Staaf, Hållbarhetssamordnare 86150 Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare 86452 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 86228 Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 86365 Erik Unander-Scharin, livsmedelsinspektör 86399 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Hållbarhetssamordnare, energi- och klimatrådgivare Tel 861 50 bo.staaf@ludvika.se HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut (tvåsidigt så klart) och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på www.ludvika.se/kost mvh red Redaktionen önskar alla läsare En Glad Påsk