UTMÄRKT UNDERVISNING UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND VAD ÄR DET? NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR DISKUSSIONEN OM GOD UNDERVISNING Luleå 2012 10 31 jan.hakansson@lnu.se 0708 342498 NÅGRA HÅLLPUNKTER! Synteser av forskning om övergripande och generella referensramar för utmärkt undervisning? Lärarkompetens en nyckelfaktor! Några väl undersökta undervisningskontexter Bedömning, specialpedagogik, IKT Hur utvecklas bra undervisning? God undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande, är baserad på gedigen ämneskunskap och en effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleverna, förutsätter förståelse för elevernas utvecklingsbehov, använder varierande, utmanande och inspirerande ansatser och uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt (jfr Alexander, 2010) 1
God undervisning Kombinerar innehållsaspekter och psykologiska aspekter. Förutsätter att läraren samtidigt kan hantera pedagogiska och didaktiska överväganden. Ovanstående är framgångsfaktorer i läroplansutveckling, lektionsplanering, genomförande av undervisning, pedagogisk bedömning och återkoppling utifrån bedömning (jfr Scheerens m. fl., 2007) En generell referensram för utvecklingen av kvalitativt god undervisning Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: 1) en kollektiv dimension lärare och elever hanterar lärandeuppgifter tillsammans, i en grupp eller en klass, 2) en ömsesidig dimension, där lärare och elever interagerar och lyssnar på varandra, delar idéer och överväger olika synpunkter. (jfr Alexander, 2010) En generell referensram för undervisning 3) en stödjande dimension eleverna artikulerar idéer fritt utan att vara rädda för att svara fel eller tala om vad de inte förstår och de hjälper också varandra att nå en gemensam förståelse, 4) en målinriktad dimension lärare planerar och styr klassrumskommunikation med vissa pedagogiska målsättningar i sikte, 5) en kumulativ dimension lärare och elever bygger på sina egna och varandras idéer och länkar samman dem till sammanhängande tankelinjer och lärande. 2
Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv Viktigt att lärare: Har tilltro till elevernas förmåga att lära (och handlar därefter). Kan leda kunskapsarbetet genom att skapa relationer till eleverna inom en varierad undervisningsrepertoar. Omsätter sina ämneskunskaper efter de konkreta sammanhangen och förutsättningarna. Använder väl strukturerade kvalitativa mål och utmanande projekt, just bortom elevernas nuvarande förståelse. (jfr Håkansson & Sundberg, 2012) Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv Viktigt att lärare: Arbetar med både summativ och formativ bedömning som en integrerad del av undervisningen (till och från eleverna/ till och från lärare). Själva lär genom att planera, genomföra och följa upp undervisningens förutsättningar, processer och utfall i professionellt lärande gemenskaper. (Håkansson & Sundberg, 2012) Specifika undervisningsstrategier som gynnar utveckling av lärandekapacitet och studieresultat Några exempel: Strukturerad undervisning Studiemetoder metakognitiva strategier Samarbetslärande smågruppsinteraktion Återkoppling Kamratbedömning (jfr Hattie, 2009) 3
Exemplet strukturerad undervisning Undervisningssekvenser med: Tydliga mål Identifiering av kritiska innehållsaspekter Handledning Kontroll av förståelse Summeringar och repetitioner (jfr begreppet direct instruction, Hattie, 2009) Exemplet studiemetoder metakognitiva strategier eller lärandestrategier Organisering och transformering Självundervisning Självvärdering Partnerstöd Att upprepa och memorera Målformulering/planering (Håkansson & Sundberg, 2012) Elevers erfarenheter av självreglerat lärande exempel från norska fallstudier i åk 9 10 Exempel på metakognitiva strategier som introducerats: Mål Nyckelord Nyckelmeningar Tankekartor Strukturerade tankekartor Tvåkolumnsanteckningar Spool paper, dvs. kort disposition för essäskrivande Eleverna: Utvecklas metakognitivt (OBS! skillnader mellan grupper). Uppskattar målorientering. Behöver dialog och gruppsammanhang för att utveckla självreglering. Blir ibland uttråkade av betoning på strategier. (Jfr Postholm, 2011) 4
Lärarkompetens en nyckelfaktor Lärares kunskapsbas balans mellan kognitiva och sociala/relationella kategorier Lärares ämneskunskaper Lärares värderingar och förhållningssätt Lärares relationer och känslor Lärarkompetens och elevernas lärande Ledarskap i undervisningen (Håkansson & Sundberg, 2012) Från novis till expert i riktning mot bättre studieresultat för eleverna Nybörjarlärare behöver struktur och guidning. Avancerade nybörjarlärare börjar bygga praktiska fallkunskaper. Kompetenta lärare gör medvetna val och har förmåga att särskilja viktigt från oviktigt. Framträdande lärare har ackumulerad fallkunskap och rika källor av beprövad erfarenhet och kan förutsäga hur elever kommer att agera och reagera även i nya situationer. Expertlärare handlar utan begränsningar, flytande och instinktivt. Har djupa reserver av tyst kunskap, är medvetet intuitiva. (Jfr Alexander, 2010; Berliner, 2004) Myter om lärare: Alla lärare är lika effektiva! Forskningens svar: Noviser, erfarna och experter är inte lika effektiva. NBC (National Board Certified) lärare (USA) sätter upp utmanande mål för sina elever, utmanar systematiskt och konsekvent sina elevers tänkande. erbjuder varierade och adekvata uppgifter. är krävande och engagerande. har djup förståelse av sin undervisnings effekter på elevernas lärande. har ett passionerat förhållningssätt till undervisning och lärande. har djup förståelse av sina ämnen. är beredda att improvisera. skapar ett klassrumsklimat som gynnar lärande. känner och visar respekt för sina elever. i högre grad än icke certifierade lärare (Hattie, 2009) 5
Några väl undersökta undervisningskontexter Bedömning formativa bedömningsprocesser Specialpedagogik fokus på SPECIAL eller UNDERVISNING? Informations och kommunikationsteknologi (IKT) lärarfaktorns betydelse Formativ bedömning en del av undervisningen Syften: Identifiera elevernas styrkor och svagheter Hjälp att planera undervisning Hjälp till elevernas självvärdering Främja självständighet och ansvar (jfr Andrade & Cizek, 2010) Formativ bedömning strategier Klargöra, dela och förstå mål och kunskapskrav. Skapa undervisningsdiskussioner som lockar fram bevis på lärande. Återkoppling som får eleverna att röra sig framåt. De lärande som resurser för varandra. (jfr Andrade & Cizek, 2010) 6
Fyra viktiga aspekter av formativ bedömning Elevernas självaktning fokus på arbetets kvalitet Elevernas självbedömning fokus och ansträngning riktas mot lärande Interaktionen i lärandemiljön trygghet och möjlighet till respons på elevernas tänkande Reflekterande och utforskande dialog mellan lärare och elev Formativ bedömning i kombination med lämplig återkoppling Men inte vilken återkoppling som helst! Viktigt att lärare söker återkoppling från eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till eleverna Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var de gör fel, missförstår, inte är engagerade i etcetera. Till eleverna om vad de behöver utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr Hattie, 2009) Återkopplingens olika nivåer Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar, behov av ytterligare information). Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas och effektivare informationssökning). Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften). Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS! Vanligast men minst effektiv! 7
Tre viktiga frågor för eleven (och läraren)! 1) Vart är jag på väg? (Feed up), dvs. Vilka mål och kunskapskrav förväntas jag uppnå? 2) Hur går det för mig? (Feed back), dvs. Vad visar lärarens återkoppling och min självbedömning? 3) Vad är nästa steg? (Feed forward), dvs. Vilka blir de nya målen för mitt lärande? (jfr. Hattie, 2009) Att tänka på om återkoppling! Vilka processer utlöser återkopplingen? Kognitiva reaktioner viktigare än affektiva Vad riktas uppmärksamheten mot? Elevens arbete och engagemang med uppgiften viktigare än eleven som person. (jfr Wiliam, 2010) Specialpedagogik några generella lärdomar Kategorisering av elever grunden för specialpedagogiska insatser Var ligger problemet i biologiska eller sociala / samhälleliga kategorier eller båda delar? Flexibilitet och variation nyckelord 8
Betydelsen av: Specialpedagogik några generella lärdomar Struktur i det särskilda stödet mål, förväntningar/krav, kortare sekvenser Kopplingen mellan ansträngning och det resultat som uppnås Undervisning i lärandestrategier IKT vad vet vi idag? IKT användning kan gynna komplexa kognitiva färdigheter, självständighet och samarbetsförmåga. IKT användning kan gynna motivation och engagemang för studier. Inga tydliga eller starka samband mellan IKTanvändning och bättre studieresultat (på det sätt som de mäts). IKT användningens effekter starkt beroende av läraren och den pedagogiska kontexten. Hur utvecklas utmärkt undervisning? Gemensamma drag i strategier som pekas ut i internationell forskning Fokus på elevers lärande och studieresultat. Egna data/underlag om ovanstående. Samtal kring sambandet undervisninglärande. Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. 9
Professionella lärande samtal (PLS) inriktas mot Analys Vilka indikationer, eller evidens finns för att barns och elevers lärande har förbättrats? Konstruktiv kritik Konstruktivt peka på förtjänster och brister i undervisningspraktiker utifrån analyser och kunskaper. Utmaning Hur kan vi utmana undervisningspraktiker baserat på analys och konstruktiv kritik? Principer för samspelet mellan forskning och systematisk skolförbättring Hållbart strukturerat utifrån robusta tankemodeller Långsiktigt inriktat mot uthålligt förbättringsarbete Systematiskt grundas på generell och lokal kunskap Ömsesidigt bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning Håkansson & Sundberg (2012) Samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet KUNSKAP OM Utifrån förklaringar Forskningskarta över undervisningens och lärandets faktorer. KUNSKAP I Inifrån förståelse Beprövade erfarenheter av undervisning och lärande. KUNSKAP FÖR Nya kunskaper genererade ur växelspelet mellan teori och praktik i lärande gemenskaper. Förändring grundad på robusta utifrånförklaringar och beprövad inifrån-förståelse. Håkansson & Sundberg (2012) 10