1 Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 Seminarieledare: Per Sönnerby LAU 160 dk 2 A8 grupp 4, Petter Findin 810816-7555, Louise GladBerg 790408-2448, Sarah Mattsson 860115-5008, Veronica Broberg 850906-5960, Josefin Agnarson 860102-5649, Maysson Yasin 811102-0882
2 Inledning Är du också vilse i märkesdjungeln? När man idag går in i en livsmedelsbutik finns varor med mängder av olika märken. Vi har valt att titta närmare på ett av märkena, nämligen KRAV-märket. Det är skillnad på bananer och bananer. De flesta bananer som säljs i Sverige idag är besprutade med kemiska bekämpningsmedel. Bara 3,4 procent av dem odlas utan sådana gifter. Det kan vi ändra på med din hjälp. Välj KRAV-märkta bananer! (http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/bananer.htm) De flesta bananer besprutas med kemiska bekämpningsmedel, speciellt i fattiga länder. På ett markstycke som är lite mindre än två fotbollsplaner, sprids det varje år ut 50 kg bekämpningsmedel. Skulle detta vara potatis i Sverige, skulle det bara vara 4,5 kg bekämpningsmedel. Trots att man har försökt har man inte lyckats stoppa att det läcker ut gift i floder och mindre vattendrag som sen hamnar i haven. Växt och djurriket skadas av detta. Vårt syfte med detta projekt är att upplysa barnen om vilka matalternativ de har att välja på, för att få en så bra och miljövänlig kost som möjligt. Vår tanke är också att uppmärksamma dem på miljöfrågor som berör kost och konsumering. Dessa frågor tycker vi lätt faller bort i vardagen och därför är det viktigt att på ett tidigt stadium upplysa eleverna om KRAV-märkta produkter. Vi vill att de ska börja fundera över frågor av denna karaktär. Syftet är att uppmärksamma eleverna om att de kan påverka genom att konsumera rätt. Vår eftersträvan är att ge dem bakgrundskunskap om valmöjligheter av livsmedel och låta eleverna själva ta ställning till detta. Vi strävar också efter att upplysa eleverna om hur miljömärkta varor ser ut och vad de står för. Kravmärkning Bra miljöval God djurhållning God hälsa Socialt ansvar Bra miljöval: Ett KRAV-godkänt lantbruk innebär att man inte får använda kemiska bekämpningsmedel. Ogräs och skadeinsekter hålls borta med bl.a. varierad växtföljd. Man använder sig heller inte av konstgödsel utav av stallgödsel från den egna gården. God djurhållning: Utfodringen ska anpassas efter djurens naturliga behov. Kraftfoder ska begränsas. Kor och andra köttdjur får dia under hela råmjölksperioden. De får även gå ute och beta större delen av året. Inomhus ska djuren ha tillgång till en välströdd liggplats. Djuren ska slaktas lugnt och värdigt. Hönor ska kunna gå ute och picka mask och gräs. De ska kunna röra sig fritt inomhus i dagsljus med högst 7st hönor/m2. De skall ha en pinne att sitta på och ett rede att lägga ägg i. Hänsynslös hantering och slakt av djuren kan få fler tveksamma till att äta kött. God hälsa: Detta innebär att de som producerar och konsumerar maten får god hälsa och gott välbefinnande. Arbetarna i tredje världen slipper att arbeta med hälsofarliga kemiska preparat.
3 Många bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige idag används fortfarande i fattiga länder. Där har man heller ingen skyddsutrustning eller tillräcklig utbildning för att förstå konsekvenserna av de giftiga bekämpningsmedel som de använder. På icke KRAV godkända jordbruk i Sverige används bekämpningsmedel, men med hårdare kontroller och bättre kunskap. Men också svenska lantbrukare mår naturligtvis bra av en arbetsmiljö utan giftiga bekämpningsmedel. Socialt ansvar: Man måste visa socialt ansvar i sin verksamhet. KRAV:s sociala ansvar sträcker sig långt utanför landets gränser. Små resurssvaga odlare i tredje världen kan driva ekologiskt produktion utan att behöva finansiera dyra bekämpningsmedel. KRAV anslutna producenter ges möjlighet till en arbetsmiljö utan onödig exponering för kemikalier och gifter. KRAV gör det möjligt för konsumenter att välja varor efter sitt samvete och sin etiska övertygelse i vardagen (www.krav.se). 1985 etablerades KRAV-märkningen för ekologiskt odlade livsmedel. De ekologiska odlarna bildade ett gemensamt oberoende kontrollorgan och fastställde reglerna för odlingskontroll och märkning, för att komma bort från besprutade och giftiga livsmedel. Man ska alltid kunna lite på miljömärkningen. De sätter upp tydliga krav för sina miljömärken. De gör stickprov och genomför kontroller och analyser slumpvis för att hålla uppe kvaliteten och sanningshalten hos de tillverkande företagen. KRAV-märket kan sättas på olika typer av livsmedel samt en del odlingstillbehör som matjord och medel för att bekämpa ohyra mm (Holm, 2006/2007). Beskrivning av lektionsförslag Vår målgrupp är årskurs fyra till sex. Vi vill väcka en tankeställare hos barn runt 10-13 år, för vi tror att de är mogna att börja fundera på dessa frågor på egen hand. Lektionen kommer att börja med en kort och lite lättsam PowerPoint presentation, där eleverna först och främst lär sig att känna igen KRAV-märket. Denna presentation uppföljs sedan av arbete i mindre grupper, där eleverna får gräva lite djupare och på egen hand specialisera sig inom ett område. Indelning av såväl speciella ämnesområden som grupper kan exempelvis ske genom lottning för att det ska bli så rättvist som möjligt. Ämnesområdena kommer att beröra olika livsmedelsalternativ som vi finner i affären. Barnen ska få jämföra KRAV-varor mot andra varor och se skillnader mellan dessa. Detta skulle exempelvis kunna vara att jämföra KRAVbananer och vanliga bananer. De olika fördjupningsområdena kommer att vara: Exponering av KRAV-varor En liten marknadsundersökning Tillgänglighet av varor, vad/hur mycket finns Intervju med personal, angående KRAV-märkta varor Jämföra priser, KRAV/icke KRAV Undersöka vad KRAV-märkning får för olika konsekvenser i olika sammanhang, t.ex. när det gäller odling av spannmål, grönsaker och frukt i Sverige och i andra länder samt köttproduktion
4 Vi tror att det är bäst att jobba i halvklass eftersom vi hoppas på att kunna få igång en diskussion. Tanken är att väcka ett intresse, för att få alla att börja reflektera. Eftersom vi har planerat att göra ett studiebesök i en livsmedelsaffär så kan det vara praktiskt sett lättare att genomföra det hela med en halvklass. Vi är väl medvetna om att en del skolor kanske är geografiskt belägna så att studiebesök på livsmedelsaffärer blir svåra eller rent av omöjliga att genomföra. I dessa fall kan man t.ex. vända sig till skolans egen matbespisning för att se hur de arbetar med KRAV-märkta livsmedel och hur de gör sina inköp. Utöver studiebesök i butiker får eleverna använda sig av varierad faktasökning. Undersökningen av KRAV-märkningens konsekvenser på olika slags produkter är ett utmärkt tillfälle för eleverna att söka fakta självständigt. Efter besöken i butikerna får eleverna sammanställa sina gruppuppgifter som de sedan kommer att få redovisa. Hur redovisningarna ska gå till får eleverna själva vara med och bestämma, men detta sker inom vissa ramar. Exempel på redovisningsformer kan vara planscher, muntliga redovisningar, gestaltande redovisningar, tecknade serier. Det viktiga är att redovisningarna ger eleverna möjlighet att uttrycka sig i arbetssätt som de själva tycker är roliga och att alla individer får lika stor möjlighet att uttrycka sig. Om läraren bedömer att eleverna är tillräckligt mogna kan eventuellt en klassdiskussion eller debatt vara intressant, detta gäller i så fall antagligen de äldre årskurserna i målgruppen. I skrivande stund (8/1-2007) finns ett förslag om en ny EU-anpassad ekologisk märkning där t.ex. kraven på genmodifierade livsmedel eventuellt kommer att vara lägre. Åsikterna om detta nya förslag märkning går isär bland Sveriges KRAV-producenter. Å ena sidan är det lättare för konsumenten att känna igen märkningen oavsett i vilket land inom EU denne befinner sig, däremot kan kraven komma att sänkas på livsmedel inom vissa områden. Om läraren anser att eleverna är mogna för en debatt som redovisningsform skulle t.ex. detta i så fall kunna vara intressant att ta med men, som vi tidigare nämnt, det bör i så fall gälla de äldre årskurserna (om ens de). Det vi hoppas kunna förmedla är att alla behöver hjälpa till för att producenternas, arbetarnas, konsumenternas och djurens villkor samt miljön ska bli bättre. En start på detta kan vara att välja KRAV-märkta varor. Ensam kan man inte göra allt, men alla kan göra något. Reflektion Vi hoppas att PowerPoint presentationen kommer att väcka ett intresse hos eleverna. Genom den kommer undervisningen att ske på ett annorlunda sätt, förhoppningsvis gör det att lektionen blir mer intressant och rolig. Eleverna kommer att få vara delaktiga på ett helt annat sätt och vi hoppas att detta kommer att ge motivation för deras arbete. Vi tror även att studiebesöket kan bidra till att de blir motiverade att arbeta vidare inom området. Förhoppningsvis får de med sig KRAV-märkningen i sina tankar när de går och handlar med sina föräldrar, något som lätt faller bort i vardagen. Vi vill även informera eleverna om att de kan påverka miljön genom att konsumera rätt. Självklart beror lektionens resultat på vilken klass man har och även många andra faktorer som spelar in. Ämnet kan vara svårt att hålla på en bra nivå, så att det inte blir för stort eller för svårt. Att gå iväg och göra ett studiebesök och låta eleverna jobba i grupper kan även vara väldigt tidskrävande. Lägger läraren inte fram lektionen på ett sådant sätt så att det fångar elevernas intresse, tror vi att de lätt blir omotiverade. Första intrycket är mycket viktigt, framförallt i miljöfrågor som är ett ganska tungt ämne.
5 Referenslista www.krav.se Holm Fredrik, Miljöboken, Katrineholm 2006