Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman Therese Thomsson Minnesanteckningar Branschråd hemtjänst /hemsjukvård Hösten 2016 Datum: 11 oktober Tid: 9 15.00 Lokal: Telegrafisten Gute plan 5 Information Mariann hälsar välkommen till dagens branschråd. Visar den rätta dagordningen då felaktig gått ut. Presentationsrunda. Nytt på förvaltningen och i Regionen Bifogas Marianns bilder. Nya medarbetare, reviderat ledningssystem och Regionens styrmodell. Nämnden skall göra en verksamhetsplan utifrån detta. Mariann visar www.gotland.se. Regionen har även en facebooksida. Syftet med branschråden Bifoga Marianns bild. Bordet runt diskussioner. Branschrådet fyller sin funktion, en gång per termin är bra, branschråden är bra, bra med muntlig information, trevlig att träffa alla, saknade när det inte var något i våras, tema IBIC och eller ny ersättningsmodell, fördjupa sig i frågor så behövs det kanske två gånger per termin, kan vi ha temamöten, vi krockar ibland mellan myndighet och utförare viktigt att vi kan diskutera det och få kunskap och förståelse för varandra, Primula hemtjänst träffar handläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast. Positivt att branschråden driver mer mot dialog. Ersättningssystem och ersättning 2017 Anna-Lena Gutedal, ekonomichef informerar om ersättningen för 2017. Vi pratar även om ersättningssystemet i kombination med införandet av IBIC. Anna-Lena informerar om ett förslag på höjning 2,4 %. Förslaget går till socialnämnden den 19/10. Dubbelbemanning. Ökar den? Kanske ny mätning? Kan vi avvakta IBIC. Upplever att dubbelbemanningen ökar. 1 (6) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Socialförvaltningen Region Gotland Mariann informerar bakgrunden till ICF och IBIC. Besluten kommer tydliggöra enskilda behoven. Det är en given metod där uppföljning är mycket viktigt. Genomförandeplanerna skall också utgå ifrån IBIC. Lisa Lindell är projektledare och kommer att kalla till referensgrupp. Webb utbildning på socialstyrelsens hemsida är bra och det är en klar fördel om chefer ser den och att alla medarbetare ser den under våren 2017. IBIC ska vara infört dec 2017. Nätverksdag för nyckelpersoner våld i nära relationer. Nätverksdag för nyckelpersoner våld i nära relationer den 25 november. Nyckelpersonerna skall ta med sig sina rutiner. Gamla och nya nyckelpersoner är välkomna. 7 november (1/2 dag) kommer Lisa Lindell att hålla en grundutbildning för nya nyckelpersoner. Inbjudan kommer ut. Nyckelgömmor Agneta Nyström informerar om/och visar nyckelgömma. Nyckelgömmorna är införda till alla brukare/kunder som har trygghetslarm. Tekniken finns i den digitala nyckeln. Nyckel går att spärra. Nyckelgömma ingår då man får ett trygghetslarm, det finns ingen valmöjlighet i det. Även HSV inkl. hemtjänstnatt har tillgång till nyckelgömmor. Hjälpmedelscentralen har uppdraget att sätta ut och installera både nyckelgömma och trygghetslarm. Mycket frågor har kommit till enskild regi hade varit bra om vi hade varit bättre på att informera om detta. De har fått väldigt många frågor. Agneta hade uppgift om att enskild regi fått ut information, men det verkar inte ha fungerat fullt ut. Öppna Jämförelser Mariann går igenom resultatet. Se även bifogat material. Lena Andreasson uppmanar att hemtjänsten tar kontakt med HSV när de fyller i enkäten. Verksamhetsutveckling Larm ska de privata svara på larm mellan klockan 07 22.00? Ersättning kvalitetskrav, inställelsetid? Grupparbeten genomförs. Fördelar: Kontinuitet, helhetsbild mot brukaren, resurseffektivt, bättre kvalitet, tydligare för brukaren, alla arbetar på lika villkor, trygghet personal och kunder, effektivare svarskedja, minimera dubbla styrkor, prioritera effektivare om man känner kunden, kommer från irritationsmoment som t ex att mötas i dörren. 2 (6)
Socialförvaltningen Region Gotland Nackdelar: Små företag med lite personal får svårt att utföra det, svårigheter för små grupper, privata behäöver bemanna även när det inte finns behov av insatser hos brukarna.svårt att organisera, låg ersättning är ett hinder, ej bemannade är endast till för kund 7 22. Förslag: Kravet på om ett företag även ska ansvara för att svara på larm, baseras på en viss nivå i antalet timmar. Att svara på larm bör vara valbart, ej tvång. Primula skulle kunna vara ett pilotprojekt. Intresse från de privata företagen Primula vill ha trygghetslarm. Gotlands hemtjänster vill inte ha verkställigheten av trygghetslarm, Unea och Solrosen är tveksamma. Finns funderingar på ersättningen av trygghetslarm. Diskussion om bemötande mellan larm utförare och hemtjänst utförare. Det förs många diskussioner ute och om er och vår kund. Vilket inte alls blir konstruktivt. Gynnar inte brukare/kunder. Viktigt att enhetscheferna fortsätter att prata om bemötande och ansvaret. Egen regi har ansvaret för larmet mycket viktigt att detta förmedlas till samtliga hemtjänst grupper. Har resursteamets medarbetare fullt kunskap om ansvaret om trygghetslarmet? Lena A tar med sig detta till styrgruppen för resursteamet. Frågan om 07.00 till 22.00 Utförare har en skyldighet att tillgodose insatserna och behoven tillgodose mellan kl. 07 och 22. Om man som utförare inte har bemanning till 22 går det inte att hänvisa till trygghetslarmet. Medarbetare stannar kvar vid tillfälliga behov. Blir det förändringar i behovet så måste det planeras in och schemat måste läggas om. Blir det insatser som behöver tillgodoses efter 22 måste samarbetet med hemtjänst natt ske. Skall vi kunna vara hos kund fram till kl 22? Idag så schemaläggs ingen till efter kl 22. Det blir problem med bland annat krav på dygnsvila. Vi behöver fundera framåt hur LOV tiden skall vara? Skall vi utifrån kunders behov förlänga LOV tiden fram till kl 24. Hur skulle det bli i verkligheten? Hemtjänst- natt vittnar om att läggningar efter kl 22.00 ökar. Vilket i dagens organisation inte är helt anpassad till och blir väldigt svårt att verkställa. 3 (6)
Socialförvaltningen Region Gotland Myndighetsavdelningen När får man hemtjänst och när får man boendestöd? Ibland har samma brukare både hemtjänst och boendestöd det kommer då många personer till den enskilde. (myndighetschef). Grunden i myndighetsutövning, behovet styr. Boendestöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendestöd gör allt tillsammans, inte åt brukaren, framför allt motiveringsarbete. Hemtjänst innebär service och praktisk hjälp. Idag har 5 brukare både hemtjänst och boendestöd. Boendestödet arbetar tillsammans med den enskilde. Behöver man praktisk hjälp, tex bryter benet, då får man hemtjänst. Hemtjänst, ofta städ, tvätt och handel. Varför är det inte boendestöd som kan motivera brukaren att göra detta? Kan finnas förklaringar. Therese kollar vidare. Boendestödutförare är inte med i detta branschråd. Ska vi ha ett möte tillsammans med boendestöd? Hemtjänst ska ges under en begränsad period. Therese tar med sig frågan. Definition av kontinuerlig ledsagning och av tillfällig ledsagning. (myndighetschef) Står i de riktlinjer som finns. Kontinuerlig, kan planeras, t ex till och från aktiviteter i närområdet. Får ersättning, månatlig tid. Tillfällig, går inte att planera i tid, görs väldigt sällan t ex läkarbesök, provtagning. Ersätts inte, ingår i timersättningen. Unea en brukare som åker till lasarettet flera gånger i månaden. Känns inte tillfälligt. Uppmana brukaren att ansöka om kontinuerlig ledsagning. Waranprovning kan vara kontinuerligt. Klädbesök en gång om året är tillfälligt. Är det en gång i månaden då kontinuerligt. Ledsagning är för aktiviteten inte för restiden. Antal dagar för verkställighet. (myndighetschef) Nytt beslut ska verkställas snarast med senast inom 3 dagar. Gäller vardagar. Vid förändrat behov ska det ske en vårdplanering och ett nytt beslut. Oförändrade behov ska kunna få komma hem snarast men säkert. Finns exempel på att brukare ligger kvar på sjukhuset i väntan på att larmet ska installeras. Therese ska följa upp överenskommelsen med hjälpmedelscentralen. Utförare önskar få se vilka personer som blir kvar på lasarettet. 4 (6)
Socialförvaltningen Region Gotland Gunilla håller på att analysera och kommer återkoppla till utförare där det hemtjänsten inte verkställt i tid. Tid och insats till återvinning - sopstation.(myndighetschef) Hjälp med att åka med sopor har man inte rätt att få beviljat i hemtjänst. Får be anhöriga eller köpa tjänsten. Finns en dom på det. Insatserna smygminskas? (myndighetschef) Kontinuerlig ledsagning och social tid, 4 timmar i månaden i stället för en gång i vecka. Duschtiden förändrats. Ingen smygminskning utan taget av nämnden. Återkoppla till handläggare eller till enhetschef om man har frågor. Hör av er om ni upplever att det smygminskas! Gungor och karuseller finns inte kvar idag. Ledsagning vid inköp (enhetschef) Kommer att göra en förändring. Kommer att backa bandet. Kommer att bevilja inköp med medföljare som det var tidigare. Övrigt: Behöver tid på branschråden att grotta ner i riktlinjerna. Verkar inte vara helt tydligt för handläggarna heller. Kommer automatiskt att tas i samband med införandet av IBIC. Hur gör vi med brukare som vill ha hjälp av hemtjänsten att köpa alkohol. Var går gränsen till missbruk? Vill ha mer tydlighet kring besluten- vad innebär dagligvaruhandel? Hur kan vi utveckla samverkan mellan hemtjänst och hemsjukvård? 13 15 Vad fungerar bra och vad kan förbättras i samverkan mellan hemsjukvård och hemtjänst? Alla fyller i lappar, hänger upp på tavlan, går runt och läser alla lappar och sedan en gemensam reflexion. Mycket fungerar bra, har en mycket bra grund att stå på. Se bifogad sammanställning. MAS går igenom delegeringar och vad som är på gång. Se bifogade bilder. MAS visar utveckling av resistenta bakterier och påminner om hygienmätning som ska redovisas i kvalitetsberättelsen. Se bifogade bilder. 5 (6)
Socialförvaltningen Region Gotland MAS påminner om vikten av att det förifyllda Sociala och medicinska meddelandet ska sitta i pärm eller mapp hemma hos brukaren. MAS informerar om patiensäkerhetsvinsterna när hemsjukvårdens legitimerade personal skickar vård- och rehabiliteringsåtgärder i Treseva till utförarna och att sedna omvårdnadspersonalen svarar direkt på åtgärden. Vardagsrehabilitering. En rutin har skapats som nu finns i MAS handboken. Projekt genomfördes 2010-2011. Går igenom rutinerna i MAS handboken som ligger på www.gotland.se. Hur motiverar vi brukarna? Finns brukare som har givit upp. Viktigt att personalen vet varför man ska vardagsrehabilitera. Kanske aktuellt med ny utbildningssatsning i vardagsrehabilitering? Info Förebyggande och hälsofrämjande verksamheten. Enhetschef Annette Silberman och anhörigkonsulent Tove Öberg. Två ben aktivitetsteam och anhörigstöd. Anhörigstödet riktar sig till anhöriga 18 år och uppåt, aktivitetsteamet och mötesplatserna till personer över 65 år. Upptagningsområdet är hela Gotland. Aktivitetsteam och mötesplatser: I aktivitetsteamet arbetar aktivitetssamordnare, Maud Hjorter och rörelsesamordnare, Kristin Hjort. Mötesplatserna är fd dagcentraler i Visby, Slite och Hemse. Aktiviteter, bland annat fysisk träning och sociala aktiviteter. Slite och Hemse är öppet på måndagar och torsdagar. Porgram finns på hemsidan, www.gotland.se. Anhörigstödet. Tidigare riktat mot äldre, nu 18 år och uppåt. Lagstiftning ställer krav på att man ska avlasta anhöriga. Anhörigcenter (AC), tar emot för enskilda samtal, gruppverksamheter för anhöriga, samt anhörigcafé. Utgångspunkt: vad förenar anhöriga? Diagnos eller anhörigskap. Man ska arbeta kunskapsbaserat. Slussar vidare till mötesplatserna när man inte är anhörig längre. I Visby kommer AC vara öppet en kväll i månaden. Vill även nå yrkesverksamma. Info finns på www.gotland.se/motesplatser eller www.gotland.se/anhorigstod. Vid datorn Mariann Godin Luthman- kvalitetschef Therese Thomsson - myndighetschef 6 (6)
Nytt på socialförvaltningen Thomas Zielinski kommunikatör www.gotland.se Therese Thomsson myndighetschef Anna-Lena Pettersson avdelningschef OOF Kristina Pajuäär - adminstrativ chef Helena Eskedahl nämndsekreterare Helén Whalin controller Inger Öberg slutat Lisa Etzner - slutar 26/12 Hanna Ogestad slutar 1/11 tjänsten utlyst
Övriga nyheter! Uppdaterade riktlinjer för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Nytt dokument Mer Hur än Vad Förenklat Kvalitetsberättelse/patientsäkerhetsberättelse Regionen har beslutat om ny styrmodell Region Gotlands styrmodell
Branschråd dialog mellan kvalitets- och utvecklingsenheten, myndighetsavdelningen och utförare Per huvudprocess (hemtjänst, särskilt boende för äldre, dagverksamhet, BSS enlig LSS, daglig verksamhet, personlig assistans, särskilt boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar) Gemensamt forum för utförare både i intern regi och extern regi Dialog mellan beställare och utförare Redovisa och diskutera resultat utifrån analysveckan Lära av varandra och lyfta fram goda exempel
Varför Delegeringsutbildningar? Fler sjukvårdsinsatser i hemmet Fler avancerade läkemedelsbehandlingar och medicinsk teknik i hemmet Ökade krav på kunskap För att öka patientsäkerheten Elisabeth C Ekman 2016-10-11
Organisationen Ger delegering SSK SÄBO SSK/DSK Hemsjukvård Tar emot delegering Omvårdnadspersonal SÄBO Omvårdnadspersonal hemtjänst egen o enskild regi (8 företag) Resursens timvikarier 350 st Resurssk Omvårdnadspersonal bemanning 1 o 2 Godkänd delegeringsutbildning webb, grupp o individuell uppföljning I augusti 2016 har: 1535 st (1245 offentlig regi o 291 privat regi) har klarat webbutbildningen Äldre med diabetes Elisabeth C Ekman 2016-10-11
Arbeten som pågår Planerar för nytt upplägg av delegeringsutbildningarna start januari 2017, (HSV, resursteam o MAS) Revidering av rutin och delegeringsblankett (MAS) Överenskommelsen SOF/HSF: Delegering ( Kvalitetschef HSF o MAS) Revidera arbetsordningen Implementera primärvården och öppna specialistmottagningar Elisabeth C Ekman 2016-10-11
MRB i Sverige 2005 aug 2016 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 ESBL ESBLcarb MRSA VRE 3000 2000 1000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Elisabeth C Ekman 2016-10-11
MRB på Gotland 2005 aug 2016 35 30 25 20 15 ESBL ESBLcarb MRSA VRE 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Elisabeth C Ekman 2016-10-11
Påminnelser Självskattning av basala hygienrutiner 2 ggr/år Redovisa antal o resultat under egenkontroll i Kvalitetsberättelsen Socialt och medicinskt meddelande i brukarpärmar Elisabeth C Ekman 2016-10-11
Kvalitetsavdelningen 2016-10 1 Samverkan mellan hemtjänst och hemsjukvård, branschråd oktober 2016 Vad fungerar bra? Samarbetet, speciellt i områden där det är färre olika utförare, tex norra och södra Gotland Vad kan bli bättre? Utbildning/delegering sällan Delegeringar för sommarvikarier Bra diskussionsklimat, alla vill! Kommunikationen Vi har ett lösningsorienterat samarbete Samverkan/kontakt om brukare Regelbundna beställare- och utförarmötet på norr 2 ggr/halvår mycket bra Samarbete Hemsjukvården har egna usk i stället för att delegera till usk i hemtjänsten Utbildad personal kan utföra mer än de uppgifter so delegeras idag Fler insatser skulle kunna delegeras mer till undersköterskor i hemtjänsten (blodsockerprov mm) Delegering och tiden, många timmar webutbildning plus resa plus ssk.utbildning/möte, ca 8 timmar. Rehabärenden fungerar utomordentligt bra via Treserva kontakt. Bättre delegeringsrutin Delegeringar Snabb och bra hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast Bra samarbete hemtjänst sjukgymnast och arbetsterapeut Närhet till sköterskorna ger trygghet både mot personal och kund på Sudret Krångligt att snabbt få till delegering. Vem har ansvaret för delegeringar? Vem ska man vända sig till? Delegeringar ges även om patient har instabilt blodsocker Bättre koll på delegeringar. Kontakten med sjuksköterskorna Lätt att komma i kontakt med dsk Bra kommunikation chef ssk Beställningar av inkontinenshjälpmedel via hemsjukvården. Svåra att nå i Visby Kvalitetsavdelningen Socialförvaltningen
Kvalitetsavdelningen 2016-10 2 Bra samarbete mellan grupperna och ssk hemtjänstgrupperna känner att dom får bra stöd och handledning av ansvarig ssk Bra stöd till omvårdnadspersonal från ssk i HSV, när stöd efterfrågas. SOL forum träffar. Chef natt dag, egen regi. Regelbundna möten mellan hemtjänstgrupperna och ansvarig ssk För medarbetare svåra att nå ibland ex vid insulingivning kväll. Svårt att få kontakt på kvällen med ssk. Svårt att nå kväll ssk för stöd. Återkoppling på rehabanteckningar i Treserva från Hemsjukvård till hemtjänst. Samverkan arbetsterapeut och fysioterapeut behöver få mer avsatt tid. God dialog på södra Gotaland Våra samråds möten norra/mellersta hemsjukvård, hemtjänst,at/ft. Södra Gotland. Fungerar jättebra. Sitter tillsammans. Bra kontakt med hemtjänstgrupperna Enklare dialog hemtjänst-ssk träffas och kan pratat om brukare Suderträffar- hemtjänst egen och enskild regi och hemsjukvård Samverkan Norr Söder Kännedom om våra kunder ger bra stöd. HSL delegeringar funkar bra! Bra stöd för både hemtjänstgrupp och chef Kvalitetsavdelningen Socialförvaltningen Regelbundna träffar med arbetsterapeut och sjukgymnast. Saknar regelbundna möten med hemrehabs personal t ex på APT Önskan om kontinuerliga möten ex APT och till grupperna kontinuerligt, o,50 tim en dag i veckan (15:30) Kontinuerligt träffas en längre stund APT Visby svårt att få till samverkansformer då det är väldigt många utförare. Vissa hemsjukvårdsteam jobbar mot 8 olika utförare. Mer gemensamma rutiner. Södra Gotland planerade mötenbrukarforum för personalen.
Kvalitetsavdelningen 2016-10 3 Mycket flexibla även mot kunder som ännu ej tillhör hemsjukvården På Klinte är vi(unea) nöjda med Sanna Folkeryd-Norrby Hemse. Gemensamt fokus på brukare/patient Bra stöd vid behov. Bra chefer. Snabb kontakt med varandra vid behov Hemtjänst bra på att höra av sig vid problem. Verkar som att kontaktvägarna satt sig. Hemsjukvårdens geografiska områden. Socken-telefon. Kommunikation möten med personal. Ökat brukarfokus- minskat verksamhetsfokus. Vi har ett gemensamt ansvar för brukarna. Specialiserade usk i hemtjänsten, ger ökad kompetens, införa i varje grupp (kunna ta blodprov mm). Komplicerade medicinska fall, Hemsjukvården /dsk jobbar mer mot vårdcentralerna och mindre mot hemtjänsten? Vilka kunder som tillhör hemsjukvården. Kommunikation/rutin Kväll och helg. Bristfällig utebliven information när personer byter uppdrag. Vid datorn Mariann G Luthman Kvalitetschef Kvalitetsavdelningen Socialförvaltningen
Vardagsrehabilitering Riktlinje skapad våren 2016 Syfte att förtydliga begrepp och uppdrag Projekt vardagsrehabilitering 2010-2011 Cecilia Persson, utvecklingsledare SOF
Reflektioner från grupperna i projektet Vardagsrehabilitering att få brukaren att behålla sina förmågor det vinner alla på. Tänker mera Rehab nu. Tidigare mest på att hjälpa till med allt, en del var faktisk stjälpande. Man tänker på vad brukaren kan göra istället för att vi i hemtjänsten gör det och kör över brukaren. Brukaren kan mer än man tror, bara man ger de lite tid