Minnesanteckningar Branschråd hemtjänst/hemsjukvård Hösten 2015

Transkript

1 Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Minnesanteckningar Branschråd hemtjänst/hemsjukvård Hösten 2015 Datum: 2 november 2015 Tid: Lokal: Bornholm Visborg Dagordning: Föregående minnesanteckningar Unea lyfter om frågan om att få kontakt med sjuksköterska ska vara kvar i jämförelsetjänsten. Kvalitets- och utvecklingsenheten tar fortsätter att fundera över frågan. Information Hygienutbildning och riktlinjer Elisabeth c Ekman 810 personal i olika verksamheter har gått utbildning kring diabetes. Fråga från Solrosens hemtjänst om utbildningarna är obligatoriska. Mariann tydliggör att utbildningar är ett erbjudande för de privata utförarna men att man själv styr över verksamhetens kompetensutveckling. Ny föreskrift från 1/ Basal hygien i vård och omsorg Resultat av personalkontinuitetsmätningen Christina H Nielsen Se bifogat material. Fokusgrupp för anhöriga om kostnadsfri avlösning Hanna Ogestad Se bifogat material. Viktigt att göra genomförandeplan även för insatsen kostnadsfri avlösning. Stimulansmedel för att öka bemanning inom äldreomsorgen Mariann G Luthman Alla har fått ut information och ansökningsblanketter. Mariann uppmanar att komma in med förslag på fördelning av medel inför Resultat av brukarundersökning, kommun och enhetsundersökning och äldreguide Hanna Ogestad Se bifogat material. Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Socialförvaltningen

2 Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor HSF och SOF Mariann G Luthman Se bifogat material Övriga frågor Andreas Lilja påtalar att det står olika i Uppdrag och kvalitetskrav och kvalitetsgarantier om tider för att skapandet av genomförandeplaner. Kvalitets- och utvecklingsenheten ska förtydliga i uppdrag och kvalitetskrav, värdighetsgaranti och administrativa rutiner.. Verksamhetsutveckling Kvalitetsberättelse. Det har framkommit önskemål om hur en bra kvalitetsberättelse ska se ut. Kvalitetschef har skrivit ett exempel som läses upp. Finns bifogad till minnesanteckningar. Processer. Hur beskriva processer? Krav i kvalitetsberättelse. Mariann visar ett exempel på Huvudprocess, delprocess och rutin. Se bifogat material. Frågor myndighetsavdelningen Ersättningsmodellen vad är på gång Frågor från egenregin Susanne Erixon, myndighetschef informerar om myndighetens uppdrag. Information och diskussion om förändrade rutiner för matdistribution. Brukaren abonnerar en månad, trots att man inte äter upp all mat. Upptäcker utförare avvikelser från rutinerna - kontakta enhetschef myndighetsavdelningen. Ledsagning. Riktlinjerna är förändrade. Ledsagning för promenad ligger inte i social tid. Nu en bank med 4 tim/månaden för social tid. Ska inte vara differens mellan beslut och vad som går ut i ersättning. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ha både boendestöd och hemtjänst. Bör försöka minska antalet kring denna målgrupp. Svår bemanningssituation på handläggarenheten för äldre. Vid datorn Hanna Ogestad Mariann G Luthman Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Socialförvaltningen

3 Diabeteskunskap Mål : Att alla som kommer ikontakt med diabetiker i sitt arbete bör ha gått igenom webbutbildningen Äldre med diabetes Elisabeth C Ekman okt 2015

4 Läget på Gotland den 23/ Hemtjänst egen regi: 247 st Hemtjänst enskild regi: 81 st SÄBO egen regi: 305 st SÄBO enskild regi: 22 st Resursteam: 30 st Hemsjukvården: 10 st LSS egen regi: 3 st LSS enskild regi: 16 st Totalt 710 st som klarat minst 80% av testet Elisabeth C Ekman okt 2015

5 SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg Från och med 1/ Arbetskläder - endast bäras i arbetet, bytas dagligen Plastförkläde vid risk att komma ikontakt med kroppsvätskor Underarmar o händer - fria från smycken Naglar välklippta, o fria från nagellack Händerna tvättas innan handsprit om de antas varar smutsiga Skyddshandskar vid risk att komma i kontakt med kroppsvätskor Elisabeth C Ekman okt 2015

6 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 1 (7) Kvalitetsberättelse utifrån Sol och LSS Hemtjänsten Bäst i Sverige

7 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 2 (7) Kvalitetsberättelsen utgår från föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ansvarfördelning och organisation för kvalitetsarbetet Hur ser ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet ut inom er verksamhet? Chefen har det yttersta ansvaret för att verksamheten har en god kvalitet. Har ni någon/några särskilt utsedda personer som arbetar med, eller ansvarar för kvalitetsarbetet förutom cheferna? Beskriv hur? Vi har utsett en personal, ett så kallat kvalitetsombud som bistår chefen med att följa upp kvaliteten och att planera och leda våra kvalitetsforum.. Har ni forum för kvalitetsfrågor? Vilka? Ja, två gånger per år har vi kvalitetsforum där vi följer upp vår kvalitet och gör vår egenkontroll. Processer och rutiner Vilka processer och rutiner har ni kartlagt/reviderat under året? Vi har kartlagt vår huvudprocess på vårens kvalitetsforum. Utifrån huvudprocessen och utifrån våra avvikelser, har vi identifierat vilka rutiner vi behöver skapa för att säkra att brukarna får en god vård och omsorg. Under våren hade vi en avvikelse där vi missat en insats hos en brukare. Utifrån det gjorde vi en ny rutin för att säkra att brukarna får sina insatser. Det gjordes på ett kvalitetsforum och följdes sedan upp på en arbetsplatsträff. Samverkan Vilka är era viktigaste samverkanspartners för att säkra en god kvalitet och för brukare/patienter? Biståndshandläggarna, hemsjukvården och primärvården. Hur samverkar ni med dessa? Vi har möten in gång per år för att gå igenom hur samverkan fungerar. Vilka processer och rutiner för samverkan har ni kartlagt?

8 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 3 (7) Vi har kartlagt processen för samverkan med biståndshandläggare och hemsjukvård. I processen med biståndshandläggarna har vi utifrån en avvikelse skapat en rutin för att säkra att vi får och tar emot beställningen. I samverkansprocessen med hemsjukvården har vi identifierat en brist när det gäller kontakt mellan hemtjänstpersonal och sjuksköterska vi håller nu på att skapa rutiner för att säkra att all personal vet hur de ska kontakta hemsjukvårdens sjuksköterska, Systematiskt förbättringsarbete Beskriv hur ni arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet? På kvalitetsforumet i januari, samlar vi alla resultat vi har fått in (brukarundersökningar, säg vad du tycker, avvikelser, hygienmätningar, brister i bemötande mm). Utifrån dessa identifierar vi förbättringsområden, korrigerar våra processer eller rutiner och skriver en plan för året. Denna plan följs upp på arbetsplatsträffar och på nästa kvalitetsforum i augusti. På varje arbetsplatsträff har vi en stående punkt om kvalitetsuppföljning. Om det inkommer en avvikelse eller synpunkt tar vi upp den genast, och om det går åtgärdar den. Riskanalys Har ni dokumenterade rutiner för riskanalys för brukare? Ja, vi har rutiner för att göra en riskbedömning när det kommer en ny brukare till oss. Vi gör en riskbedömning både utifrån arbetsmiljö och utifrån brukarperspektivet. Hur många riskanalyser har ni gjort? Vi har gjort 10 stycken under detta år. Vad handlade riskanalyserna om? Vi har dels gjort 6 analyser när vi fått nya brukare. Där handlade det om att uppmana brukare att ta bort en matta där det fanns risk för brukaren skulle snubbla, uppmana en brukare att skaffa bättre belysning i hallen för att se bättre när han går till toaletten, säkra att brukaren tar medicin på rätt sätt, säkra att brukaren får i sig näring,

9 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 4 (7) att det krävs dubbelbemanning på morgonen för att vi inte ska riskera att tappa brukaren. En riskanalys gjordes i samband med att vi gjorde en schemaändring. Där identifierade vi inga risker utan såg att ändringen säkrade att vi inte missar någon insats. Vilka förbättringar har ni gjort? Rekommendationer till brukare/anhöriga om att ta bort matta och förbättra belysning. Kontakt med hemsjukvården för genomgång av medicinering, kontakt med sjukgymnast för förflyttningsteknik, kontakt med arbetsterapeut för hjälpmedel och kontakt med hemsjukvård/dietist angående mat och näring. Schemaändringar för att bättre kunna tillgodose brukarnas behov och säkra att inte missa insatser. Egenkontroll Vad innehåller egen kontrollen? Brukarundersökning, öppna jämförelser, klagomål och synpunkter, avvikelser, kvalitetsbesök, hygienmätning, granskning av genomförandeplaner och dokumentation, förhållningssätt och attityder hos personal, har vi den kompetens vi behöver, tillsyner från IVO. Hur ofta genomför ni den? En gång per år. Vilket resultat har ni? Bra resultat på brukarundersökningen. Ligger över snittet för riket och regionen inom alla områden förutom att brukarna inte vet hur de ska lämna synpunkter. Klagomål och synpunkter där har vi fått in synpunkter på bemötande och på att vi inte kommer den tid vi kommit överens om. Avvikelser där har vi bara fått in en som handlar om missad insats. Granskningen av genomförandeplaner visade att de inte skrivits i tid och att de inte var uppdaterade. Hur har ni arbetat med förbättringar utifrån egenkontrollen Vi ska förtydliga för brukarna hur de kan lämna synpunkter. Vi har diskuterat bemötande på flera arbetsplatsträffar. Vi har förändrat

10 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 5 (7) schemat så att vi inte ska missa insatser och att så att vi bättre ska kunna hålla de tider som vi kommit överens med brukaren om. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter, kan komma från brukare, anhöriga, personal eller myndigheter (t ex Socialstyrelsen) och föreningar, organisationer och andra intressenter. Hur många klagomål och synpunkter har ni tagit emot? Tre stycken. Beskriv hur klagomål och synpunkter tas emot och utreds och återkopplas. När en synpunkt kommer in tar kvalitetsombudet upp den på arbetsplatsträffen där vi diskutera hur vi ska svara och ev åtgärder. Inför kvalitetsforum samlar kvalitetsombudet alla klagomål och synpunkter och vi diskuterar om vi har något vi ska förbättra. Då ingår det i årets plan. Vi får faktiskt in många synpunkter som innehåller positiv feedback att vår personal är fantastisk! Ge exempel på områden som förbättrats utifrån klagomål och synpunkter som inkommit. Schemaändring för att komma i tid till brukaren. Bemötandet har blivit bättre utifrån att vi diskuterat det på arbetsplatsträffar och alla har blivit mer medvetna om sitt och gruppens beteende. Tre gånger har vi haft extern handledning utifrån ett salutogent förhållningssätt. Rapporteringsskyldighet Beskriv hur ni säkrat att all personal känner till skyldigheten att rapportera avvikelser som har medfört eller hade kunnat medföra en risk för missförhållande. Det finns med i vår introduktionsplan och en gång per år går kvalitetsombudet igenom det på en arbetsplatsträff. Sammanställning och analys Hur många vårdavvikelser har ni haft och inom vilka områden? En vårdavvikelse där brukaren inte fick sin medicin.

11 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 6 (7) Hur många rapporter om missförhållanden (fel o brister enligt SoL) har ni haft och inom vilka områden? Vi har haft en avvikelse där vi missade en insats till en brukare och en avvikelse där personalens bemötande gjorde att brukaren kände sig kränkt. Hur har ni sammanställt och analyserat era rapporter? Ja det gör vi på kvalitetsforumet i januari varje år. Förbättrande åtgärder i verksamheten Har ni utifrån ovanstående analys och sammanställning identifierat några styrkor eller förbättringsområden? Ja, vår styrka är att vi har ett mycket bra resultat på brukarenkäten. Våra förbättringsområden är: - att bli mer medvetna om bemötandets betydelse -att informera bättre hur brukarna kan lämna klagomål och synpunkter - att säkra att brukarna får de insatser som de beviljats. Beskriv förändringar och åtgärder som ni gjort utifrån denna analys? Bemötande har diskuterats på arbetsplatsträff och vi har haft extern handledning kring ett salutogent förhållningssätt. För att säkra att brukarna får de insatser de beviljats har vi ändra schemat så att vi inte ska missa insatser. Rutinen nrä vi får en ny brukare har ändrats så att vi informerar brukaren om hur man kan lämna klagomål och synpunkter och att det är viktigt för oss att få veta vad de tycker. Förbättringar av processerna och rutinerna Beskriv hur ni utifrån ovanstående analys korrigerat era processer och rutiner? Vi har korrigerat rutinen för att säkra att vi inte missar någon insats och vi har skrivit om rutinerna för informationen till nya brukare där vi tydligt ska informera hur man lämnar klagomål och synpunkter och att det är viktigt för oss att få synpunkter så att vi kan förbättra vår verksamhet. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Hur säkerställer ni att personalen har kännedom om sin skyldighet att medverka i kvalitetsarbetet?

12 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 7 (7) Vi har en stående punkt på arbetsplatsträffar där vi diskuterar kvalitetsfrågor. Sedan deltar all personal på kvalitetsforum två gånger per år. Hur säkrar ni att all personal har kännedom och arbetar utifrån verksamhetens processer och rutiner? Det ingår i introduktionen av ny personal och det lyfts på arbetsplatsträffar, kvalitetsforum och våra planeringsdagar. Planering för kvalitetsarbetet kommande år Hur planerar ni detta? Vi ska förtydliga för brukarna hur de kan lämna klagomål och synpunkter. Fortsatt arbete med att förbättra bemötandet utifrån ett salutogent förhållningssätt. Utvärdering av schemaändringen för att se att den inneburit att vi inte missat insatser till brukare. Genomgång av huvudprocess och uppdatera rutiner. Enhetschef för Sveriges bästa hemtjänst. Bästa Bäst Gotland Sverige

13 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor HSF och SOF Beslut på gemensamt AU oktober 2015 Mariann G Luthman

14 Vision Inriktning Förvaltningarna arbetar och samverkar för: att de som är äldre och sjuka får den vård den behöver, när de behöver den och på ett sådant sätt de önskar få den. att det ska vara lätt att få kontakt med vården att inte våra organisatoriska gränser märks för den enskilde individen att hembesök erbjuds till den äldre och sjuka som har svårt att förflytta sig att läkemedelsbehandling är optimal och följs upp regelbundet att den äldre och sjuka får ett gott bemötande med kompetens, säkerhet och hög kvalitet att informera och planera vården tillsammans med de berörda att skapa trygghet för att ge en värdig sista tid i livet. Mariann G Luthman

15 Fortsatt arbete med Bättre liv för sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg Preventiv arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre God vård i livets slutskede Psykisk ohälsa Mariann G Luthman

16 Struktur för samverkan SLS sammanhållen ledning och styrning HSF: Förvaltningschef, kvalitets- och omvårdandsstrateg, sjukhuschef SOF: Förvaltningschef, kvalitetschef, myndighetschef, avdelningschef IFO. Överenskommelsegrupp HSF: Kvalitets- och omvårdnadsstrateg, controller och chefsläkare. SOF: Utvecklingsledare och MAS. Ärendegrupp HSF: Resursområdeschef sluten vård, verksamhetsområdeschef psykiatri och primärvård samt verksamhetsområdeschefer för medicinska och opererande specialiteter. SOF: Avdelningschefer för hemsjukvården, hemtjänsten, särskilt boende och enhetschefer för myndighetsavdelningen. Mariann G Luthman

17 Sammanhållen vård och omsorg Mål (kvalitetsportal) Undvikbar slutenvård Återinskrivningar Hemgångsklara Aktiviteter Bättre flöde i vården Alla hem Äldreteam SIP äldre Tidig rehab Vårdplanering Mariann G Luthman

18 Preventivt arbetssätt Mål Täckningsgrad senior alert Åtgärder utifrån riskbedömningar Antal fall Antal trycksår Aktiviteter Senior alert Fallkampanj Trill int ikull Sårvårdsgrupp - rikssår Mariann G Luthman

19 God vård vid demenssjukdom Mål Swedem BPSD register Aktiviteter Registrering i Swedem Alla Säbo med i BPSD registret Mariann G Luthman

20 God läkemedelsbehandling Mål Olämpliga läkemedel Läkemedel mot psykos Antiinflammatoriska läkemedel Aktiviteter Läkemedelskommittén information och utbildning Projektanställd kliniks farmaceut Förbättra läkemedelsanvändningen hos de äldre Mariann G Luthman

21 God vård i livets slut Mål Täckningsgrad palliativa registret Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsa Ordination av injektionsläkemedel mot ångest Aktiviteter Palliativa registret öka täckningsgrad Mariann G Luthman

22 Psykisk ohälsa Fortsatta utbildningsinsatser för äldre Mariann G Luthman

23 Fokusgrupp Kostnadsfri avlösning Bakgrund Utifrån genomförd enkät beslutade Socialnämnden att förvaltningen skulle genomföra fokusgrupper med syfte att ta reda på hur anhöriga upplever den kostnadsfria avlösningen Metod och urval Metoden som användes var fokusgrupp och 12 (blandat män och kvinnor)personer med beslut om kostnadsfri avlösning valdes slumpmässigt ut. Dessa kontaktades via telefon och 7 personer tackade ja till att delta i gruppen. Dessa var samtliga kvinnor som vårdade sina män. Av de 7 personerna utfördes hemtjänsten i egen regi hos 3 personer, i privat regi hos 3 personer och hos 1 person utfördes avlösningen av en anhörig.

24 Frågeområden Information Uttag av timmar Delaktighet Kontinuitet Förbättringsområden Innan gruppen träffades fick deltagarna via brev ta del av de områden som skulle bearbetas under fokusgruppen.

25 Resultat Hur har informationen fungerat kring den kostnadsfria avlösningen? Upplevs svårt att ta in information i början. Man skulle behöva löpande information efterhand Den information man får innan insatsens start upplevs bättre än informationen man får under verkställigheten (hur länge innan måste jag meddela att jag vill ha insatsen, får man spara timmar, vem kontaktar man när man inte är nöjd mm) Vad får man göra under insatstiden? Samtliga har fått info om att man kan välja utförare Två av sju har kännedom om att de kan ansöka om ytterligare avlösning som då genererar en avgift Ingen har blivit kontaktad i syfte att följa upp insatsen Samtliga har fått information om anhörigstödets verksamhet

26 Hur ser uttaget av timmar ut? Uttaget av timmar är skiftande Man vill spara timmar ifall ngt händer Om ett bokat tillfälle blir avbokat är det två personer som upplever att insatsen inte ombokas utan uteblir En oro att Regionen kommer att dra ned på antalet timmar om de inte tas ut Svårt att se sitt eget behov av timmar då situationen försämras gradvis

27 Hur har delaktigheten varit kring när och hur den kostnadsfria avlösningen skall utföras? Ingen av de 7 deltagarna har varit med och upprättat någon genomförandeplan En av deltagarna upplever att det är problem att man inte kan påverka vem som kommer eller när någon kommer Vad får personalen göra under insatsen Får man åka i bil? Får man bjuda personalen på fika? Ökad tydlighet vad insatsen innehåller Alla anser att det är viktigt att man får en känsla av att det är kvalitet i insatsen när man kommer hem. Då blir det lättare att inte känna dåligt samvete

28 Hur är kontinuiteten i utförandet? En person har kritik mot kontinuiteten när det gäller både tiden och vem som utför insatsen. Det skapar en oro när man inte vet vem som skall komma En av deltagarna har tre olika personal som turas om att komma vilket fungerar bra Ingen upplever att insatsen brukar bokas av från utförarens sida. Man upplever att det finns en respekt från utföraren och att insatsen prioriteras

29 Förbättringsförslag Om man är ensam behöver man kunna få hjälp samma dag om något oförutsett inträffar Viktigt att hjälpen utgår från behovet och inte utifrån när utföraren har tid att utföra insatsen Viktigt med info vem man skall vända sig till och när En tydlig beskrivning av insatsens innehåll

30 Förslag till förbättringar Kvalitets- och utvecklingsenheten skall tydliggöra kraven som ställs på hemtjänstutförare vid nästa revidering Muntlig information om insatsens innehåll bör kompletteras med skriftlig information Vid nästa branschråd för hemtjänst informera om att genomförandeplaner måste upprättas även vid insatsen kostnadsfri avlösning

31 Personalkontinuitetsmätning Höst 2015 Antal personer: 616 personer Brukare: 65 år eller äldre 2 eller flera besök dagligen, 7 dagar i veckan Personal: All personal som kommer in i den äldres hem 07:00-22:00 Christina Højland Nielsen Kvalitets- och utvecklingsenheten

32 Resultat Liknande kommuner äo, snitt 2014 Riket 2014 Gotland 2015 Median: Medelvärde: Christina Højland Nielsen Kvalitets- och utvecklingsenheten

33 Fler än 20 personal % Gotland % Riket % Liknande kommuner äo, snitt % Christina Højland Nielsen Kvalitets- och utvecklingsenheten

34 Processkartläggning? Branschråd hösten 2015 Mariann Godin Luthman

35 Huvudprocess Beställning 1.Ta emot beställning 2.Planera insatser 3.Planera genomförandet 4. Genomförandeplan med brukaren 5.Genomföra insatser/akti viteter 7. Avsluta uppdraget 6. Följa upp

36 Delprocess 4. - genomförandeplan 1.Kp bokar en tid med brukare och ev anhöriga/god man 2.Kp drar ut mall från systemet 3.Möte med brukare där planen görs 4.Kp skriver planen 5.Kp skriver planen 6.Brukaren skriver under planen 7.Kp skickar planen till handläggaren 8.Kp skriver planen i Treserva 9.Kp bokar in en tid för uppföljning

37 Rutin hur genomför jag mötet med brukaren för att göra en genomförandeplan (aktivitet 3) Boka ett rum där ni får vara ostörda. Se till att brukaren får en bra plats att sitta på. Sätt dig så att du får bra kontakt med brukaren. Stäng av telefonen. Förklara syftet med planen att vi vill att brukaren ska bestämma hur han vill ha det. Gå igenom insats för insats utifrån mallen och fråga HUR brukaren vill att vi gör, HUR han brukar göra innan han fick hjälp. Ge brukaren tid och visa att du verkligen vill lyssna. Fråga vad som är viktigt för brukaren. När ni gått igenom hela mallen gör en sammanfattning och fråga om du uppfattat rätt. Avsluta med om det är något annat han vill ta upp.

38

39 PDSA cirkel Kartlägga processer rutiner Årsplanering/verk samhetsplan Planera Genomföra Ge insatser Samverka Genomföra aktiviteter enligt planen Förbättra Utvärdera Korrigera processer och rutiner Ändra arbetssätt Nya metoder Vad tycker brukarna? Synpunkter? Avvikelser? Egenkontroll

40 Kartlägga process Skriv ner alla aktiviteter du gör på morgonen en aktivitet på varje lapp Ordna i tid Något du vill ändra? Gör en plan för det Utvärdera hur gick det?

41 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen HEMTJÄNST Liknande kommuner enl. lihetsutsökning i Kolada: Nyköping, Skellefteå, Hässleholm Andel positiva svar Är sammantaget nöjd med hemtjänsten Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Handläggarbeslutet är anpassat efter den äldres behov Fick välja utförare av hemtjänsten Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt

42 Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Personalen utför sina arbetsuppgifter bra Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Personalen kommer på avtalad tid Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Personalen har tillräckligt med tid för arbetet Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt

43 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Får bra bemötande från personalen Känner sig trygg hemma med hemtjänst Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Känner förtroende för personalen Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Besväras inte av ensamhet Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt

44 Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Har lätt att få träffa läkare vid behov Har lätt att få kontakt med personalen vid behov Fungerande samarbete mellan anhörig och hemtjänsten Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland % Riket Liknande kommuner ÄO, snitt