Minnesanteckningar Branschråd BSS LSS Hösten 2015

Transkript

1 Kvalité och utvecklingsenheten Minnesanteckningar Branschråd BSS LSS Hösten 2015 Datum: 20 november 2015 Tid: 9-12 Lokal: Visborg, Rugen Dagordning 9-11: Presentationsrunda Föregående minnesanteckningar Information och diskussion 9-10 Förslag på rutiner kring beslut om bostad med särskild service Agneta informerar om förslag till nya rutiner gällande beslut om BSS. I arbetsgruppen som jobbat fram förslaget har Malin Pettersson, Agneta Wahnström, Christina Palmelöv och Mariette Ahlin varit med. Therese kommer med önskemål om tillägg i rutinen gällande nyckelhantering, så att det tydligt framgår hur rutiner ska se ut för de olika typerna av boendeformer (gruppbostad och servicebostad). Agneta påminner om att om det finns hyreskontrakt ute hos utförare ska de skickas in till borådet, så att alla kontrakt finns samlade på ett ställe. Önskemål från Hajdes om uppdaterad lista på handläggare. Efter revidering h tillägg skickar Agneta ut den nya rutinen. Revidering av boendeplan Mariann visar siffror på hur fördelningen i våra bostäder ser ut, vilka åldersintervall som finns, hur befolkningsutvecklingen beräknas vara etc. Viktigt att ha med sig att det är prognoser gör det svårt att beräkna. Prognosen är ganska jämn inga stora variationer från år till år. Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

2 Kvalité och utvecklingsenheten Behov av boende i framtiden gruppdiskussioner Branschrådet delas in i 3 grupper för diskussioner kring hur behov kan se ut framåt i tiden. - Viktigt med tydlig och klar bild till politiker av vad en gruppbostad i framtiden är för ngt. - Viktigt med beskrivning av målgruppen behöver tänka nytt och mer flexibelt. Idag och framåt är målgruppen en helt annan än för år sedan. - Kan finnas behov av nya insatser, kanske insatser som inte finns inom LSS-lagstiftningen, där kan SoL träda in. Flexibilitet! - Finns förslag till Startboende enligt SoL, beslutas av socialnämnden i december Äldre som bor i servicebostäder finns behov av andra bostäder till dessa när de blir ännu äldre Gruppbostäder? Säbo enligt SoL? Anpassade bostäder för äldre personer med funktionsnedsättning? - Målgruppen förändras, behov förändras hur kan vi möta upp så att dessa behov tillgodoses? Finns brukare som vänder på dygnet hur gör vi då? - Hur kan vi rigga organisationen så att det inte uppstår glapp för den enskilde individen? 3 stegs boende, jobba intensivt först, för att sedan trappa av successivt? - Prognoser relationsprognoser. Finns det ett mörkertal? Många som tar direktkontakt med Hajdes, utan att först ha tagit kontakt med beslutande myndighet. Ofta föräldrar som tidigare klarat situationen själva, men som nu upplever ett mer påtagligt behov av hjälp i form av boende för sitt barn. - Viktigt med rätt insats från början! - Viktigt att ta stöd i SoL när inte LSS räcker till eller blir rätt. - Viktigt att politiker förstår att SoL inte är en sämre lagstiftning viktigt att förklara vikten av rätt insats för den enskilde. Förklara de olika lagstiftningarna och dess likheter/olikheter. - Ibland kan man uppleva en ovilja till SoL-insatser istället för LSSinsatser då SoL-insatser är avgiftsbelagda. Brukarenkäter exempel! Mariann visar hur brukarenkäter som i år går ut till 50 kommuner i testversion ser ut. Ev. går enkäterna ut i skarpt läge under Finns både som text och med pictostat. Diskussion kring användandet av pictostat inte alla som förstår de bilder som används. Önskemål om att det bör finnas möjlighet att i enkäten anteckna om brukaren fått hjälp/stöd vid ifyllandet. Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

3 Kvalité och utvecklingsenheten Kaffe Fortsatt information och diskussion Öppna jämförelser info och diskussion Mariann informerar om ÖJ inom funktionshinderområdet för Råder oklarhet i om sammanställningen i ÖJ är en sammanvägning av utförares och myndighetsavdelningens svar eller om det som redovisas är svar från endast utförare eller myndighetssidan. Mariann och Hans Haglund kollar upp detta. Information på lättläst svenska kolla upp med Sam. Kvalitetsgarantier finns förberedda på lättläst svenska. Kvalitets och utvecklingsenheten åtar sig att kolla upp detta. Diskussion om hur samverkan och samarbete fungerar. Efterlyser bättre samarbete med framförallt psykiatrin. Viktigt att ha med sig att i ÖJ efterfrågar man om ngt finns, inte hur väl det fungerar. Information gemensamt med daglig verksamhet HSL hygien, delegeringar, webbutbildningar mm. Elisabeth informerar om webbutbildning gällande diabetes. Finns ett bra utbud av webbutbildningar på bl.a. socialstyrelsens kunskapsguide och på Region Gotlands kunskapsportalen. Agneta informerar om att system liknande BPSD riktat till målgruppen personer med funktionsnedsättning är under framtagande. Elisabeth informera om ny föreskrift SOSFS 2015:10 och basal hygien i vård och omsorg. - Arbetskläder ska bäras i arbetet. Therese lyfter att detta krav för med sig behov av flera andra åtgärder, t.ex. omklädningsrum, tvättmöjligheter etc. Det innebär ökade kostnader. Therese ser ett behov av att definiera skillnad på arbetskläder och skyddskläder. - Elisabeth tipsar om att man kan se på hur Malmö har lagt upp en plan för detta. 103 medarbetare inom socialförvaltningens områden har utbildats till hygienombud under hösten Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse och processer Mariann informerar om arbetet med kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser. Utförare är över lag väldigt duktiga på att skriva dessa berättelser. Det kvalitets och utvecklingsenheten kan se är att man Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

4 Kvalité och utvecklingsenheten beskriver vilka rutiner som finns, men att man tenderar att glömma bort att beskriva sina processer. Mariann går igenom exempel på hur en process kan beskrivas. Varje verksamhet ska beskriva sina huvudprocesser, och vilka del- och stödprocesser som kan behövas. Fortsatt arbete med delaktighet Agneta informerar om det fortsatta arbetet med delaktighet. Svårt att genomföra brukarrevisioner då det kan bli kostsamt och svårt att genomföra på Gotland som är geografiskt litet. Kort sammanfattning över hur Jessica Strandbergs projekt om delaktighet har uppfattats i verksamheterna: - Vissa har upplevt att det skapat förvirring. - Oklarhet kring hur genomförandeplanerna ska se ut, i två delar? - Fanns en förhoppning om att det var själva genomförandeplanen som skulle utvecklas och förändras, vilket därför skapade besvikelse när det informerades om att genomförandeplanen inte förändras. - Förvirrande, trodde att projektet skulle innebära skapande av mall för genomförandeplan men visade sig att projekt mer kom att handla om delaktighet. - Projektet levde inte upp till förväntningarna. - Idén med Min plan är endast tillämpbar på vissa individer. - Personal har känt sig provocerade, då de upplever att nivån på arbetet i projektet har varit fel. Många i personalen är långt fram i arbetet med delaktighet och projektet landade fel. - Bra samtal tillsammans med projektledaren, men samtalen för personalen kontinuerligt ändå. - Fanns större förväntningar. - Bra samtal kring delaktighet när det gäller de brukare som inte kan sitta med vid möten. - Blir dubbelt med en genomförandeplan och en Min Plan. - Samarbetet mellan projektledaren och brukarna som deltagit i projektet har fungerat bra. - Blev kanske fel rubrik/namn på projektet. - Svårt att som projektledare veta vilken nivå man ska lägga arbetet på. Upplevdes ibland som att projektledaren slog in öppna dörrar. - Genomförandeplanen är en formell plan måste finnas. Min plan kan se ut egentligen hur som, inga formkrav behöver uppfyllas. Blir mer en arbetsmetod. - Genomförandeplan är inte samma sak som delaktighet, men viktigt att det i genomförandeplanen framgår hur man arbetar med delaktigheten. - Projektet motsvarande inte alls förväntningarna som fanns i verksamheterna. Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

5 Kvalité och utvecklingsenheten Bra att projektledare visade kommunikationsstödet Communicate in print Agneta visar Sheer s modell Brukares väg till delaktighet. Mariann påminner om dokumentations-workshop 1 dec Hur fortsätter vi arbetet med delaktighet? Att fundera framåt. Agneta informerar om hur det ser ut på myndighetssidan, Katarina Stennert slutar i januari, svårt med rekrytering men annonsering pågår. Har haft kort om handläggare under hela sommaren, ligger lite efter med handläggningen. Många ansökningar om boenden som avslås skapar mycket administrativt arbete. Vid tangenterna Lisa Etzner Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

6 Brukares väg till delaktighet Nivåer av delaktighet Öppningar (Vill) Möjligheter (Kan) Skyldigheter (Ska) 5. Brukare delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som anställd beredd att dela inflytande och ansvar med brukare? Finns det ett förfarande som möjliggör för brukare och anställda att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att brukare och anställda delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Brukare involveras i beslutfattande processer Är du beredd att låta brukare delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för brukare och anställda att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att brukare ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Brukares synpunkter och åsikter beaktas Är du beredd att beakta brukares åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutfattande processen att brukares åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att brukares åsikter och synpunkter ska vägas in vid beslut? 2. Brukare får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja brukare att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer brukare att uttrycka åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att brukare ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Brukare blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på brukare? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att brukare blir lyssnade till? Är det ett policy/krav att brukare ska bli lyssnade till? Börja här Modellen hämtad ur: Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society Vol 15 pp (Översättning: Sverre Nyborg Warner för projektet Egen Växtkraft)

7 Vad tycker du om ditt serviceboende?

8 För att kunna göra vår verksamhet bättre vill vi veta vad du tycker. Frågorna handlar om ditt serviceboende. Det är sju frågor. Du bestämmer själv om du vill svara på frågorna. Det är viktigt att det är du som svarar. Om du vill ha hjälp med att svara, kan en stödperson hjälpa dig. Svaren läggs ihop så att det inte går att se vad du har svarat. Svara på frågan genom att sätta ett kryss under det svar du vill lämna.

9

10

11

12

13

14

15

16 Diabeteskunskap Mål : Att alla som kommer ikontakt med diabetiker i sitt arbete bör ha gått igenom webbutbildningen Äldre med diabetes Elisabeth C Ekman okt 2015

17 Läget på Gotland den 23/ Hemtjänst egen regi: 247 st Hemtjänst enskild regi: 81 st SÄBO egen regi: 305 st SÄBO enskild regi: 22 st Resursteam: 30 st Hemsjukvården: 10 st LSS egen regi: 3 st LSS och socialpsykiatri enskild regi: 16 st Totalt 710 st som klarat minst 80% av testet Elisabeth C Ekman okt 2015

18 Webbutbildningar Kunskapsguiden Jobba säkert med läkemedel Psyk E ( behövs inloggning) Kunskapsportalen Äldre med diabetes Senior alert Elisabeth C Ekman nov 2015

19 SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg Från och med 1/ Arbetskläder - endast bäras i arbetet, bytas dagligen Plastförkläde vid risk att komma ikontakt med kroppsvätskor Underarmar o händer - fria från smycken Naglar välklippta, o fria från nagellack Händerna tvättas innan handsprit om de antas varar smutsiga Skyddshandskar vid risk att komma i kontakt med kroppsvätskor Elisabeth C Ekman okt 2015

20 Hygienombud 103 stycken inom Socialförvaltningens områden 24 timmars karens efter genomgången vinterkräksjuka Egenkontrollerna Behov av Uppdragsbeskrivning Elisabeth C Ekman nov 2015

21 Vad styr socialtjänstens arbete? Lagstiftning Förordning Föreskrifter bindande regler som ska följas Allmänna råd rekommendationer som bör följas Regionala och lokala styrdokument Elisabeth C Ekman nov 2015

22 Vad är skillnaden mellan författning, lag, förordning och föreskrift? Författning - ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift. Lag - regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem. Förordning - regler utan sådana konsekvenser kan regeringen besluta direkt genom att utfärda en förordning. Föreskrift - detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift. Exempelvis kan Regeringen i en förordning ge en central myndighet, t.ex. Socialstyrelsen, rätt att utfärda mer detaljerade regler än de som finns i förordningen. Regeringen har också i förordningar gett kommuner rätt att utfärda lokala föreskrifter med mer detaljerade bestämmelser, t.ex. lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter, ordningsföreskrifter, renhållningsföreskrifter och trafikföreskrifter. Elisabeth C Ekman nov 2015

23 Processkartläggning? Branschråd hösten 2015 Mariann Godin Luthman

24 Huvudprocess Beställning 1.Ta emot beställning 2.Planera insatser 3.Planera genomförandet 4. Genomförandeplan med brukaren 5.Genomföra insatser/akti viteter 7. Avsluta uppdraget 6. Följa upp

25 Delprocess 4. - genomförandeplan 1.Kp bokar en tid med brukare och ev anhöriga/god man 2.Kp drar ut mall från systemet 3.Möte med brukare där planen görs 4.Kp skriver planen 5.Kp skriver planen 6.Brukaren skriver under planen 7.Kp skickar planen till handläggaren 8.Kp skriver planen i Treserva 9.Kp bokar in en tid för uppföljning

26 Rutin hur genomför jag mötet med brukaren för att göra en genomförandeplan (aktivitet 3) Boka ett rum där ni får vara ostörda. Se till att brukaren får en bra plats att sitta på. Sätt dig så att du får bra kontakt med brukaren. Stäng av telefonen. Förklara syftet med planen att vi vill att brukaren ska bestämma hur han vill ha det. Gå igenom insats för insats utifrån mallen och fråga HUR brukaren vill att vi gör, HUR han brukar göra innan han fick hjälp. Ge brukaren tid och visa att du verkligen vill lyssna. Fråga vad som är viktigt för brukaren. När ni gått igenom hela mallen gör en sammanfattning och fråga om du uppfattat rätt. Avsluta med om det är något annat han vill ta upp.

27

28 PDSA cirkel Kartlägga processer rutiner Årsplanering/verk samhetsplan Planera Genomföra Ge insatser Samverka Genomföra aktiviteter enligt planen Förbättra Utvärdera Korrigera processer och rutiner Ändra arbetssätt Nya metoder Vad tycker brukarna? Synpunkter? Avvikelser? Egenkontroll

29 Kartlägga process Skriv ner alla aktiviteter du gör på morgonen en aktivitet på varje lapp Ordna i tid Något du vill ändra? Gör en plan för det Utvärdera hur gick det?

30 Boende med stöd och service, gruppbostad LSS, hösten 2015 Vad tycker du om din gruppbostad? För att kunna göra vår verksamhet bättre vill vi veta vad du tycker. Frågorna handlar om stödet i din gruppbostad. Det är sju frågor. Du bestämmer själv om du vill svara på frågorna. Det är viktigt att det är du som svarar. Om du vill ha hjälp med att svara, kan en stödperson hjälpa dig. Svaren läggs ihop så att det inte går att se vad du har svarat. 1. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 2. Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma? Ja Ibland Nej 3. Vem bestämmer vad du får hjälp med hemma? Jag Jag och personalen tillsammans Personalen

31 4. Bryr sig personalen om dig? Alla Några Ingen 5. Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Ja Ibland Nej 6. Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen 7. Är du rädd för något hemma i ditt boende? Ja Ibland Nej Tack för att du svarade på frågorna!

32 Boende med stöd och service, servicebostad LSS, hösten 2015 Vad tycker du om ditt boende? För att kunna göra vår verksamhet bättre vill vi veta vad du tycker. Frågorna handlar om stödet i din bostad. Det är sju frågor. Du bestämmer själv om du vill svara på frågorna. Det är viktigt att det är du som svarar. Om du vill ha hjälp med att svara på frågorna, kan en stödperson hjälpa dig. Svaren läggs ihop så att det inte går att se vad du har svarat. 1. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 2. Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma? Ja Ibland Nej 3. Vem bestämmer vad du får hjälp med hemma? Jag Jag och personalen tillsammans Personalen

33 4. Bryr sig personalen om dig? Alla Några Ingen 5. Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Ja Ibland Nej 6. Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen 7. Är du rädd för något i ditt boende? Ja Ibland Nej Tack för att du svarade på frågorna!

34 Antal brukare i BMSS Gruppbostad Servicebostad Ungdomsboende juli 2013 juli 2014 juli 2015 Christina Højland Nielsen KoU

35 Åldersfördelning BMSS LSS* Genomsnittsålder Median Gruppbostad (antal personer) 21 (33 %) 10 (16%) 20 (32 %) 10 (16%) 2 (3 %) Servicebostad (antal personer) (39 %) (36 %) 18 (18 %) 5 (5 %) 1 (1 %) *Per Christina Højland Nielsen KoU

36 Befolkningsutveckling 0-64 år år år totalt 0-64 år Christina Højland Nielsen KoU

37 Antal invånare 0-22 år med insatser enl. LSS Christina Højland Nielsen KoU

38 Antal invånare 0-64 år med LSSinsatser Christina Højland Nielsen KoU

39 Antal personer med boende enligt LSS Christina Højland Nielsen KoU

40 Antal personer med boende enl. LSS, fördelat på boendetyp Gruppbostad 37 % Servicebostad 60 % Ungdomsboende 4 % Christina Höjland Nielsen KoU

41 Öppna jämförelser funktionshinder 2015 Gotland Riket Ändring Intern samordning Aktuell rutin för intern samordning med: Barn & unga Ja 50% Ekonomiskt bistånd Nej 36% Missbruks- och beroendevård Nej 44% Socialpsykiatri Nej 64% Våld i nära relationer Ja 49% Äldreomsorg Integrerat 50% Extern samverkan Aktuell överenskommelse om extern samverkan i enskilda ärenden med: Arbetsför-medlingen Nej 19% Försäkrings-kassan Nej 19% Landstingets barnhabilitering Ja 41% Landstingets vuxenhabilitering Nej 33% Landstingets barnpsykiatri Ja 54% Landstingets vuxenpsykiatri Nej 56% Individuell plan Aktuell rutin för att erbjuda individuell plan Nej 36% Ledsagning Kommunen betalar för ledsagarens omkostnader Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga Ja 83% Ja 96% Brukarundersökning Enskildas uppfattning används för att utveckla LSS- Ja 43% verksamheten

42 Gotland Riket Ändring Habiliteringsersättning Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Ja 87% Arbetsmarknad Personer har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete Personer har gått från daglig verksamhet till skyddat arbete Rutin för att pröva möjligheten till arbete Nej 22% Nej 12% Nej 17% Tillgänglig information på webbplatsen Information om LSS i alternativa format på kommunens/ stadsdelens webbplats Lättläst svenska Nej 49% Inspelat på teckenspråk Nej 10% Talad information Ja 50% Som textfil Nej 58% Uppföljning av beslut Andel beslut som följs upp inom ett år bostad med särskild 23% 34% daglig verksamhet 25% 37% ledsagarservice 46% 57% Handläggares kompetens Strukturerad inskolningsperiod för samtliga nyanställda Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare som arbetat längre än ett år, i procent Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare med socionomexamen, i procent Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare med aktuell kompetens-utvecklingsplan, i procent Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning, i procent Aktuell och samlad plan för personalens kompetens-utveckling Ja - 54% 79% 100% 94% 100% 67% 100% 74% Ja 35%