Minnesanteckningar branschråd Säbo Hösten 2015

Transkript

1 Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Minnesanteckningar branschråd Säbo Hösten 2015 Datum: 5 november 2015 Tid: Lokal: Bornholm Dagordning: Föregående minnesanteckningar Information Stimulansmedel för att öka bemanning inom äldreomsorgen Mariann G Luthman Ansökan har gått ut till verksamheter. Satsningen riktar sig till personal som direkt arbetar med äldre. Förvaltningen har utsett en styrgrupp som fördelar ut medel satsar man medel på nattbemanning på demensboende i flera plan, brukare med extra ordinära behov, öka bemanning på korttidsresurser samt ökade resurser till särskilt boende. Lämna gärna förslag på idéer från 2016 och framåt via mail till Mariann Godin Luthman. Se bifogade dokument Resultat av brukarundersökning Hanna Ogestad Se bifogat dokument. Jämför service - Sara Lidqvist Sara visar jämför service för särskilt boende som finns på Diskuterar vad vi sänder för signal när vi jämförverksamheter men brukare inte kan välja sitt boende. Syftet med jämförelsen är att det ska vara lätt för medborgare att ta del av våra verksamheters resultat. Genomförandeplaner- vem ansvarar? Ett arbete pågår med att införa VBIC, vuxnas behov i centrum. Det kräver förändringar i genomförandeplaner. Kvalitets- och utvecklingsenheten har det övergripande ansvaret för att samordna arbete kring genomförandeplaner. Systemförvaltare deltar i utveckling av Treserva utifrån VBIC. Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor HSF och SOF Mariann G Luthman Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Socialförvaltningen

2 Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Se bifogat dokument. Revidering av boendeplan och nytt boende Mariann G Luthman Revidering pågår. Nytt bonnde kommer att byggas på Terra Nova med 60 platser. Det kommer att drivas i egen regi. Info om webbutbildningar HSL Elisabeth C Ekman Just nu pågår en webbutbildning kring diabetes som är ett identifierat förbättringsområde. Den hittar man på kunskapsportalen. Elisabeth visar även fler webbutbildningar som finns på kunskapsguiden.se Vidare informerar Elisabeth om ny föreskrift om Basal hygien i vård och omsorg som gäller från 1/ Uppdragsbeskrivning för hygienombud skickas med minnesanteckningar Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för Säbo. Vårddjur. Kvalitet och ekonomi? Lisa informerar om att revideringen av Uppdrag och kvalitetskrav för särskilt boende går upp till nästa nämnd, den 4 december. Vissa revideringar är gjorda som t ex: - Att man tagit bort ålder i målgruppen - HSL kraven och rehabansvaret är tydligare beskriven - VBIC förklaras tydligare men är inte formulerat som krav - Man ska vara uppmärksam på allergier när man skaffar husdjur till ett boende - Alla nyinflyttande brukare skall erbjudas en funktionsbedömning av rehabpersonal I arbetet med att revidera dokumenten kommer man att arbeta med referensgrupper och work shops så att alla verksamheter kan komma med synpunkter. Verksamhetsutveckling Exempel på en Kvalitet och patientsäkerhetsberättelse. Mariann och Hanna gör ett rollspel för Sveriges bästa äldreboende. Se bifogat material. Kartlägga processer Mariann beskriver skillnader mellan processer, delprocess och rutiner (se bifogat material) Grupparbete tränar på att kartlägga process med hjälp av klisterlappar. Diskuterar goda exempel och hu man kan jobba vidare med processer och rutiner. Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Socialförvaltningen

3 Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Frågor, myndighetsavdelningen - Information om besök på boendet - Borådet. En del verksamheter upplever att man kommer till besöker boendet utan att man bokat tid. Borådet informerar alltid om att man måste boka sitt besök. - VBIC införandet är försenat på grund av bemanningsproblem på handläggarenheten. - Det är en stor brist på handläggare, flera har rekryteras till flyktingverksamheten. Vid datorn Hanna Ogestad Mariann G Luthman Kvalité och utvecklingsenheten och Myndighetsavdelningen Socialförvaltningen

4 Diabeteskunskap Mål : Att alla som kommer ikontakt med diabetiker i sitt arbete bör ha gått igenom webbutbildningen Äldre med diabetes Elisabeth C Ekman okt 2015

5 Läget på Gotland den 23/ Hemtjänst egen regi: 247 st Hemtjänst enskild regi: 81 st SÄBO egen regi: 305 st SÄBO enskild regi: 22 st Resursteam: 30 st Hemsjukvården: 10 st LSS egen regi: 3 st LSS enskild regi: 16 st Totalt 710 st som klarat minst 80% av testet Elisabeth C Ekman okt 2015

6 Webbutbildningar Kunskapsguiden Jobba säkert med läkemedel Psyk E Kunskapsportalen Äldre med diabetes Senior alert Elisabeth C Ekman nov 2015

7 SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg Från och med 1/ Arbetskläder - endast bäras i arbetet, bytas dagligen Plastförkläde vid risk att komma ikontakt med kroppsvätskor Underarmar o händer - fria från smycken Naglar välklippta, o fria från nagellack Händerna tvättas innan handsprit om de antas varar smutsiga Skyddshandskar vid risk att komma i kontakt med kroppsvätskor Elisabeth C Ekman okt 2015

8 Hygienombud 110 stycken inom Socialförvaltningens områden 24 timmars karens efter genomgången vinterkräksjuka Egenkontrollerna Behov av Uppdragsbeskrivning Elisabeth C Ekman nov 2015

9 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 1 (7) Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse utifrån Sol, LSS och HSL Särskilt boende Bäst i Sverige

10 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 2 (7) Kvalitetsberättelsen utgår från föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ansvarfördelning och organisation för kvalitetsarbetet Hur ser ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet ut inom er verksamhet? Avdelningschef och enhetschef har det yttersta ansvaret. Har ni någon/några särskilt utsedda personer som arbetar med, eller ansvarar för kvalitetsarbetet förutom cheferna? Beskriv hur? Vi har utsett en personal, ett så kallat kvalitetsombud som bistår chefen med att följa upp kvaliteten och att planera och leda våra kvalitetsforum.. Har ni forum för kvalitetsfrågor? Vilka? Ja, två gånger per år har vi kvalitetsforum där vi följer upp vår kvalitet och gör vår egenkontroll. Processer och rutiner Vilka processer och rutiner har ni kartlagt/reviderat under året? Vi har kartlagt vår huvudprocess på vårens kvalitetsforum. Utifrån huvudprocessen och utifrån våra avvikelser, har vi identifierat vilka rutiner vi behöver skapa för att säkra att brukarna får en god vård och omsorg. Under våren hade vi en avvikelse där vi missat att ge medicin till en patient. Utifrån det gjorde vi en ny rutin för att säkra att brukarna får sina mediciner. Det gjordes på ett kvalitetsforum och följdes sedan upp på en arbetsplatsträff. Samverkan Vilka är era viktigaste samverkanspartners för att säkra en god kvalitet och för brukare/patienter? Slutenvården, primärvårdens läkare och handläggarenheten/borådet Hur samverkar ni med dessa? Avdelningschefen ingår i ärendegrupp där man diskuterar samverkan med både slutenvård och primärvård. Vi har möte med borådet en gång per år och en gång per år träffas enhetschef, sjuksköterksa och läkare för att utvärdera hur samverkan fungerar. Vilka processer och rutiner för samverkan har ni kartlagt?

11 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 3 (7) Vi har kartlagt processen för samverkan med primärvårdens läkare. Vi har haft en avvikelserapport där en brukare blev akut sjuk och vi inte fick kontakt med primärvårdsläkaren vilket gjorde att vi var tvungna att skicka in brukaren till lasarettet. Utifrån det har vi skapat en rutin för hur vi kommer i kontakt med en läkare i akuta situationer. Systematiskt förbättringsarbete Beskriv hur ni arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet? På kvalitetsforumet i januari, samlar vi alla resultat vi har fått in (brukarundersökningar, säg vad du tycker, avvikelser, hygienmätningar, brister i bemötande, kompetens mm). Utifrån dessa identifierar vi förbättringsområden, korrigerar våra processer eller rutiner och skriver en plan för året. Denna plan följs upp på arbetsplatsträffar och på nästa kvalitetsforum i augusti. På varje arbetsplatsträff har vi en stående punkt om kvalitetsuppföljning. Om det inkommer en avvikelse eller en synpunkt tar vi upp den genast, och om det går åtgärdar den. Riskanalys Har ni dokumenterade rutiner för riskanalys för brukare/patienter? Ja, vi har rutiner för att göra en riskbedömning när det kommer en ny brukare till oss. Vi gör en riskbedömning både utifrån arbetsmiljö och utifrån brukarperspektivet. Hur många riskanalyser har ni gjort? Vi har gjort 10 stycken under detta år. Vad handlade riskanalyserna om? Vi har dels gjort 6 analyser när vi fått nya brukare. Där handlade det om att uppmana brukare att ta bort en matta där det fanns risk för brukaren skulle snubbla, säkra att brukaren tar medicin på rätt sätt, säkra att brukaren får i sig näring, att det krävs dubbelbemanning på morgonen för att vi inte ska riskera att tappa brukaren.

12 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 4 (7) En riskanalys gjordes i samband med att vi gjorde en schemaändring. Där identifierade vi inga risker utan såg att ändringen säkrade att vi inte missar någon insats och att vi får tid för aktivering av de äldre. Vilka förbättringar har ni gjort? Rekommendationer till brukare/anhöriga om att ta bort matta. Sjuksköterska och läkare har gått igenom brukarens medicin, kontakt med sjukgymnast för förflyttningsteknik, kontakt med arbetsterapeut för hjälpmedel och kontakt med dietist angående mat och näring. Schemaändringar för att bättre kunna tillgodose brukarnas behov av aktiviteter och säkra att inte missa insatser. Egenkontroll Vad innehåller egen kontrollen? Brukarundersökning Klagomål och synpunkter Avvikelser Granskning av genomförandeplaner och dokumentation Kartläggning av kompetens Se mall. Hur ofta genomför ni den? En gång per år. Vilket resultat har ni? Bra resultat på brukarundersökningen. Ligger över snittet för riket och regionen inom alla områden förutom att brukarna inte vet hur de ska lämna synpunkter. Klagomål och synpunkter där har vi fått in synpunkter på bemötande. Avvikelser där har vi bara fått in en som handlar om att en brukare inte fått sin medicin. Granskningen av genomförandeplaner visade att de inte skrivits i tid och att de inte var uppdaterade. Hur har ni arbetat med förbättringar utifrån egenkontrollen Vi ska förtydliga för brukarna hur de kan lämna synpunkter. Vi har diskuterat bemötande på flera arbetsplatsträffar. Vi har förtydligat rutinen för att säkra att alla brukar får sin medicin på rätt tidpunkt.

13 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 5 (7) Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter, kan komma från brukare, patienter, anhöriga, personal eller myndigheter (t ex Socialstyrelsen) och föreningar, organisationer och andra intressenter. Hur många klagomål och synpunkter har ni tagit emot? Tre stycken. Beskriv hur klagomål och synpunkter tas emot och utreds och återkopplas. När en synpunkt kommer in tar kvalitetsombudet upp den på arbetsplatsträffen där vi diskutera hur vi ska svara och ev åtgärder. Inför kvalitetsforum samlar kvalitetsombudet alla klagomål och synpunkter och vi diskuterar om vi har något vi ska förbättra. Då ingår det i årets plan. Vi får faktiskt in många synpunkter som innehåller positiv feedback att vår personal är fantastisk! Ge exempel på områden som förbättrats utifrån klagomål och synpunkter som inkommit. Bemötandet har blivit bättre utifrån att vi diskuterat det på arbetsplatsträffar och alla har blivit mer medvetna om sitt och gruppens beteende. Tre gånger har vi haft extern handledning utifrån ett salutogent förhållningssätt. Rapporteringsskyldighet Beskriv hur ni säkrat att all personal känner till skyldigheten att rapportera avvikelser som har medfört eller hade kunnat medföra en risk för vårdskada/ missförhållande. Det finns med i vår introduktionsplan och en gång per år går kvalitetsombudet igenom det på en arbetsplatsträff. Sammanställning och analys Hur många vårdavvikelser har ni haft och inom vilka områden? En vårdavvikelse där brukaren inte fick sin medicin. Hur många rapporter om missförhållanden (fel o brister enligt SoL) har ni haft och inom vilka områden?

14 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 6 (7) Vi har haft en avvikelse där personalens bemötande gjorde att brukaren kände sig kränkt. Hur har ni sammanställt och analyserat era rapporter? Ja det gör vi på kvalitetsforumet i januari varje år. Förbättrande åtgärder i verksamheten Har ni utifrån ovanstående analys och sammanställning identifierat några styrkor eller förbättringsområden? Ja, vår styrka är att vi har ett mycket bra resultat på brukarenkäten. Våra förbättringsområden är: - att bli mer medvetna om bemötandets betydelse -att informera bättre hur brukarna kan lämna klagomål och synpunkter - att säkra att brukarna får sin medicin i rätt tid. Beskriv förändringar och åtgärder som ni gjort utifrån denna analys? Bemötande har diskuterats på arbetsplatsträff och vi har haft extern handledning kring ett salutogent förhållningssätt. För att säkra att brukarna får sin medicin har vi reviderat rutinen för läkemedelshanteringen. Rutinen när vi får en ny brukare har ändrats så att vi informerar brukaren om hur man kan lämna klagomål och synpunkter och att det är viktigt för oss att få veta vad de tycker. Förbättringar av processerna och rutinerna Beskriv hur ni utifrån ovanstående analys korrigerat era processer och rutiner? Vi har korrigerat rutinen för läkemedeshantering och vi har skrivit om rutinerna för informationen till nya brukare där vi tydligt ska informera hur man lämnar klagomål och synpunkter och att det är viktigt för oss att få synpunkter så att vi kan förbättra vår verksamhet. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Hur säkerställer ni att personalen har kännedom om sin skyldighet att medverka i patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet?

15 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 7 (7) Vi har en stående punkt på arbetsplatsträffar där vi diskuterar kvalitetsfrågor. Sedan deltar all personal på kvalitetsforum två gånger per år. Hur säkrar ni att all personal har kännedom och arbetar utifrån verksamhetens processer och rutiner? Det ingår i introduktionen av ny personal och det lyfts på arbetsplatsträffar, kvalitetsforum och våra planeringsdagar. Planering för kvalitetsarbetet kommande år Hur planerar ni detta? Vi ska förtydliga för brukarna hur de kan lämna klagomål och synpunkter. Fortsatt arbete med att förbättra bemötandet utifrån ett salutogent förhållningssätt. Genomgång av huvudprocess och uppdatera rutiner, bland annat läkemedeslrutinen.. Enhetschef för Sveriges bästa särskilda boende. Bästa Bäst Gotland Sverige

16 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor HSF och SOF Beslut på gemensamt AU oktober 2015 Mariann G Luthman

17 Vision Inriktning Förvaltningarna arbetar och samverkar för: att de som är äldre och sjuka får den vård den behöver, när de behöver den och på ett sådant sätt de önskar få den. att det ska vara lätt att få kontakt med vården att inte våra organisatoriska gränser märks för den enskilde individen att hembesök erbjuds till den äldre och sjuka som har svårt att förflytta sig att läkemedelsbehandling är optimal och följs upp regelbundet att den äldre och sjuka får ett gott bemötande med kompetens, säkerhet och hög kvalitet att informera och planera vården tillsammans med de berörda att skapa trygghet för att ge en värdig sista tid i livet. Mariann G Luthman

18 Fortsatt arbete med Bättre liv för sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg Preventiv arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre God vård i livets slutskede Psykisk ohälsa Mariann G Luthman

19 Struktur för samverkan SLS sammanhållen ledning och styrning HSF: Förvaltningschef, kvalitets- och omvårdandsstrateg, sjukhuschef SOF: Förvaltningschef, kvalitetschef, myndighetschef, avdelningschef IFO. Överenskommelsegrupp HSF: Kvalitets- och omvårdnadsstrateg, controller och chefsläkare. SOF: Utvecklingsledare och MAS. Ärendegrupp HSF: Resursområdeschef sluten vård, verksamhetsområdeschef psykiatri och primärvård samt verksamhetsområdeschefer för medicinska och opererande specialiteter. SOF: Avdelningschefer för hemsjukvården, hemtjänsten, särskilt boende och enhetschefer för myndighetsavdelningen. Mariann G Luthman

20 Sammanhållen vård och omsorg Mål (kvalitetsportal) Undvikbar slutenvård Återinskrivningar Hemgångsklara Aktiviteter Bättre flöde i vården Alla hem Äldreteam SIP äldre Tidig rehab Vårdplanering Mariann G Luthman

21 Preventivt arbetssätt Mål Täckningsgrad senior alert Åtgärder utifrån riskbedömningar Antal fall Antal trycksår Aktiviteter Senior alert Fallkampanj Trill int ikull Sårvårdsgrupp - rikssår Mariann G Luthman

22 God vård vid demenssjukdom Mål Swedem BPSD register Aktiviteter Registrering i Swedem Alla Säbo med i BPSD registret Mariann G Luthman

23 God läkemedelsbehandling Mål Olämpliga läkemedel Läkemedel mot psykos Antiinflammatoriska läkemedel Aktiviteter Läkemedelskommittén information och utbildning Projektanställd klinisk farmaceut Förbättra läkemedelsanvändningen hos de äldre Mariann G Luthman

24 God vård i livets slut Mål Täckningsgrad palliativa registret Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsa Ordination av injektionsläkemedel mot ångest Aktiviteter Palliativa registret öka täckningsgrad Mariann G Luthman

25 Psykisk ohälsa Fortsatta utbildningsinsatser för äldre Mariann G Luthman

26 Processkartläggning? Branschråd hösten 2015 Mariann Godin Luthman

27 Huvudprocess Beställning 1.Ta emot beställning 2.Planera insatser 3.Planera genomförandet 4. Genomförandeplan med brukaren 5.Genomföra insatser/akti viteter 7. Avsluta uppdraget 6. Följa upp Mariann G Luthman

28 Delprocess 4. - genomförandeplan 1.Kp bokar en tid med brukare och ev anhöriga/god man 2.Kp drar ut mall från systemet 3.Möte med brukare där planen görs 4.Kp skriver planen 5.Brukaren skriver under planen 6.Kp skickar planen till handläggaren 7.Kp skriver planen i Treserva 8.Kp bokar in en tid för uppföljning Mariann G Luthman

29 Rutin hur genomför jag mötet med brukaren för att göra en genomförandeplan (aktivitet 3) Innan mötet: Behöver brukaren något hjälpmedel för att kunna vara delaktig? Hörapparat? Glasögon? Ska anhörig/närstående delta? Mötet: Se till att brukaren får en bra plats att sitta på. Sätt dig så att du får bra kontakt med brukaren. Stäng av telefonen. Förklara syftet med planen att vi vill att brukaren ska bestämma hur han vill ha det. Gå igenom insats för insats utifrån mallen och fråga HUR brukaren vill att vi gör, HUR han brukar göra innan han fick hjälp. Ge brukaren tid och visa att du verkligen vill lyssna. Fråga vad som är viktigt för brukaren. När ni gått igenom hela mallen gör en sammanfattning och fråga om du uppfattat rätt. Avsluta med om det är något annat han vill ta upp. Mariann G Luthman

30 Mariann G Luthman

31 PDSA cirkel Kartlägga processer rutiner Årsplanering Verksamhetsplan Planera Genomföra Ge insatser Samverka Genomföra aktiviteter enligt planen Korrigera processer och rutiner Ändra arbetssätt Ny kunskap - Nya metoder Förbättra Utvärdera Vad tycker brukarna? Synpunkter? Avvikelser? Egenkontroll Mariann G Luthman

32 Kartlägga process Skriv ner alla aktiviteter du gör på morgonen en aktivitet på varje lapp Ordna i tid Något du vill ändra? Gör en plan för det Utvärdera hur gick det? Mariann G Luthman

33 Grupparbete branschråd Säbo höst 2015 Kartlägg din morgonprocess Diskutera: Har ni kartlagt era huvudprocesser? Använder ni er av dom i planeringen? Har ni kartlagt delprocesser? Har ni kopplat era rutiner till processerna? Goda exempel? Behöver ni mer stöd?

34 Statliga stimulansmedel Öka bemanning inom äldreomsorgen

35 Regeringen avsätter 7 miljarder varav 2 miljarder årligen Stimulansmedlen är avsedda att öka bemanning i den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre. Även enskilda utförare har möjlighet att ta del av stimulansmedlen. Regeringen prioriterar en ökad bemanning i äldreomsorgen i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde inom äldreomsorgen.

36 Region Gotland har ansökt och fått om 6,5 mkr för 2015 Därefter kan regionen ansöka om ca 13 mkr per år mellan 2016 och 2018 vilket kan ge årsarbetare, beroende på vilken personalkategori som anställs.

37 Personalkostnaderna för endast avse: kostnader för personal som utför stöd och omvårdnad i den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre, i särskilt boende och hemtjänst de personalkategorier som arbetar nära de äldre, t ex vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister samt arbetsledare på verksamhetsnivå.

38 Styrgrupp fördelar medlen Socialdirektör Ekonomichef HR chef Kvalitetschef

39 Socialförvaltningens prioriteringar och beslut i Socialnämnden Ökad nattbemanning på demensboenden med flera våningsplan Tillfälligt öka bemanning både inom hemtjänst och särskilt boende när man har brukare med extra ordinära behov. Ökad bemanning på korttidsenheten, Korpen Ökade rehabiliteringsresurser till särskilt boende Ökade rehabiliteringsresurser till särskilt boende Nya satsningar?

40 Fördelningen av stimulansmedlen kan komma att behöva revideras utifrån nya behov under perioden fram till 2018.

41 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen SÄRSKILT BOENDE Andel positiva svar Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Liknande kommuner enl. lihetsutsökning i Kolada: Nyköping, Skellefteå, Hässleholm Fick plats på önskat äldreboende Trivs med sitt rum/sin lägenhet Tycker det är trivsamt i gemensamma utrymmen Tycker det är trivsamt utomhus runt boendet Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt

42 Tycker att maten smakar bra Upplever måltiderna som en trevlig stund Personalen har tillräckligt med tid för arbetet Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt

43 Får bra bemötande från personalen Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål Känner sig trygg på sitt äldreboende Känner förtroende för personalen Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, snitt Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 79 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 89 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 88 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 58

44 Möjligheterna att komma utomhus är bra Besväras inte av ensamhet Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Har lätt att få träffa läkare vid behov Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 54 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 32 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 75 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 53 Gotland Riket

45 Är sammantaget nöjd med äldreboendet Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Fungerande samarbete mellan anhörig och boendet Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 81 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 45 Gotland Riket Liknande kommuner ÄO, genomsnitt 89