Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985



Relevanta dokument
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Hälsoeffekter av motion?

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Diabetes.

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nya tider, nya hälsoproblem

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Stillasittande & ohälsa

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Malmö Kost Cancer undersökningen

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Är det nyttigt med fet mat?

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Övervikt/Fetma. Överviktsenheten Akademiska sjukhuset

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

En guidad tur i kostdjungeln

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Viktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Bilaga 3A. Metaanalyser

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Metabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson

Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige,

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Fett, Dieter och Myter

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Individualiserade kostråd

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Metabola syndromet dags att införa diagnosen i rutinsjukvården? Reflexioner kring en aktuell amerikansk rapport

BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO STATISTIK. data handlar om levande saker

Barnkliniker Universitetskliniker

Metabola syndromet dags att införa diagnosen i rutinsjukvården? Reflexioner kring en aktuell amerikansk rapport

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

4 Kostnader för fetma

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Äta för att prestera!

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

% Totalt (kg) Fetma >

Familjär Hyperkolesterolemi

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Buller, blodtryck och bukomfång hur hänger det ihop?

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Transkript:

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data <10% 10% 14%

Age-Adjusted Prevalence of Diagnosed Diabetes per 100 Adult Population, by State, United States, 1994 QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

Age-Adjusted Prevalence of Diagnosed Diabetes per 100 Adult Population, by State, United States, 2004 QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

Diabetes the global epidemic Number of adults with type 2 diabetes (millions) 350 300 250 200 150 100 50 0 1995 2000 2025 eloped countries DEVELOPED COUNTRIES 1995 2000 2025 Developing countries DEVELOPING COUNTRIES 1995 2000 2025 All countries ALL COUNTRIES King H, Aubert RE, Herman WH. Diabetes Care 1998; 21: 1414-1431

Metabola syndromet Definition (NCEP ATP III ): Samtidig förekomst av minst tre av följande: Midjemått > 102 för män eller > 88 för kvinnor HDL < 1,0 för män < 1,3 för kvinnor Triglycerider > 1,7 Fasteplasmaglukos > 6,1 Blodtryck > 130/85 eller blodtrycksmedicinering (cm) (mmol/l) (mmol/l) (mmol/l) (mmhg) NCEP ATP III = National Cholesterol Education Program Adult Treatment Panel III in USA

Grafen visar relativ risk för diabetes hos 27 983 US män 40-75 årföljda under 5 år relaterat till BMI när korrektion gjorts för ålder, rökning och familjehistoria avseende diabetes 50 40 30 20 10 0 < 23 23-24 24-25 25-27 27-29 29-31 31-33 33-35 >35 BMI Chan et al, Diab Care, 17, No 5, Sept 1994 Lars Engström

Motion och risk för diabetes Relativ risk för att utveckla Typ 2 - diabetes relaterat till antal ggr/vecka deltagarna motionerat sig svettiga. 21 271 manliga USA-läkare, 5 års uppföljning A prospective study of Exercise and Incidence of Diabetes among US male physiciansjama, Vol 268,63-67,1992 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1 0,77 0,62 0,58 <1 1 2,3 el. 4 >4

Diabetes - Typ 2 patogenes Läkemedel I n f l a m m a t i o n S t r e s s I n s u l i n r e s i t e n s H y p e r i n s u l i n e m i B e t a c e l l s- d e f e k t C i g a r e t t ( s n u s ) B u k f e t m a L e p t i n? M fl. h o r m o n D I A B E T E S Lars Engström

Carey D G et al, Diabetes 1996;45:633

MONICA (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease) Metod År Åldersgrupper 1986 25-34 35-44 45-54 55-64 1990 25-34 35-44 45-54 55-64 1994 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 1999 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 2004 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 250 Män och kvinnor från varje åldersgrupp / undersökningstillfälle Slumpmässigt urval

51 53 55 57 49 47 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% BMI-fördelning 1986 och 2004 för kvinnor 25-64 år 29 31 33 35 37 39 41 43 45 B M I år 1986 år 2004 27 25 23 21 19 17 15 P r o c e n t

51 53 55 57 49 47 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% BMI fördelningen 1986-2004 för män 25-64 år 31 33 35 37 39 41 43 45 B M I år 1986 år 2004 29 27 25 23 21 19 17 15 P r o c e n t

Medel BMI för kvinnor 1986-2004 uppdelat på 10-års åldersgrupper för åldrarna 25-74 år 28 BMI 26 24 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 22 år 1986 år 1990 år 1994 år 1999 år 2004 Undersökningsår

Medel BMI för män 1986-2004 uppdelat på 10-års åldersgrupper för åldrarna 25-74 år 28 BMI 26 24 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 22 år 1986 år 1990 år 1994 år 1999 år 2004 Undersökningsår

Andel kvinnor med BMI >=30 uppdelat på åldersgrupper och undersökningsår 35% 30% 25% år 1986 P r o c e n t 20% 15% 10% # # # år 1990 år 1994 år 1999 år 2004 5% 0% 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år Å l d e r s g r u p p e r # = p < 0, 0 5

Andel män med BMI >=30 uppdelat på åldersklasser och undersökningsår 35% 30% P r o c e n t 25% 20% 15% 10% # # # # # år 1986 år 1990 år 1994 år 1999 år 2004 5% 0% 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år Å l d e r s g r u p p e r # = p < 0, 0 5

Obesity and overweight in men and women 25-64 years old between1986 and 2004 Figure 1 60% 50% 40% 30% MEN BMI25-29.99 MEN BMI30 WOMEN BMI25-29.99 WOMEN BMI30 20% 10% 0% year 1986 year 1990 year 1994 year 1999 year 2004 Survey year

QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

Eliasson mfl. No increase in the prevalence of known diabetes between 1986 and 1999 in subjects 25-64 years of age in northern Sweden. Diabetic Med. 2002:19

Medel midjeomfång för kvinnor 1986-2004 uppdelat på 10-års åldersgrupper för åldrarna 25 till 74 år 94 92 90 C entim eter 88 86 84 82 80 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 78 76 74 år 1986 år 1990 år 1994 år 1999 år 2004 Undersökningsår

Medel midjeomfång för män 1986-2004 uppdelat på 10-års åldersgrupper för åldrarna 25 till 74 år 100 98 96 Centim eter 94 92 90 88 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 86 84 82 år 1986 år 1990 år 1994 år 1999 år 2004 Undersökningsår

Disadvantageous waist circumference in men and women 25-64 years old between 1986 and 2004 Figure 2 70% 60% 50% 40% 30% MEN Waist94 cm MEN Waist>102cm WOMEN Waist80 cm WOMEN Waist>88cm 20% 10% 0% year 1986 year 1990 year 1994 year 1999 year 2004 Survey year

Tidsmässigt sammanfaller minskningen i bukfetma 1986-1990 bl.a. med introduktion av Västerbottensprojektet samt nyckelhålsmärkning av mat. Vi spekulerar att den förändringen avspeglar koständring och ett mer hälsosamt levnadssätt, främst bland kvinnor.

Den noterade ökningen av övervikt, fetma och bukfetma indikerar framtida ökande förekomst av hjärtkärlsjukdom och diabetes typ 2.

Leptin och diabetes och kardiovaskulär sjukdom Diabetes McNeely et al Diabetes Care 1999 (+) Söderberg et al Submitted (+) Hjärtinfarkt Cuillard et al Diabetes Care 1998 (-) Söderberg et al JIM 1999 (+) Wallace et al Circulation 2002 (+) Slaganfall Söderberg et al Stroke 1999 (+) Söderberg et al Cerebrovasc Dis 2003 (+) Söderberg et al JIM In press (+) Aorta stenos Glader-Ahlbeck et al Eur Heart J 2003 (+)

Mauritius 11 års risk för diabetes Leptin Men Women OR 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 119/19 34/18 25/17 18/18 I II III IV OR 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 76/254 80/266 42/23 21/198 I II III IV UnivariateMultivariat Univariate Multivariat I: <2.1;<5.8 II: 2.1-3.0;5.8-10 III: 3.0-4.5;10.0-16.2 IV: >4.5;>16.2 Söderberg et al Submitted

Diabetes - Typ 2 patogenes I n s u l i n r e s i t e n s H y p e r i n s u l i n e m i B e t a c e l l s- d e f e k t D I A B E T E S Lars Engström

Diabetes - Typ 2 patogenes I n s u l i n r e s i t e n s H y p e r i n s u l i n e m i FASTEBLODSOCKER B e t a c e l l s- d e f e k t BELASTNINGSSOCKER D I A B E T E S Lars Engström

Skadar leptin betacellen? Signifikanser vid multivariat analys IGT IFG MÄN Ålder p=0,01 Leptin p=0,035 KVINNOR Ålder p<0,005 MÄN Ålder p=0,013 Midja p=0,002 Kvinnor Midja p=0,05

Leptin och diabetes Patofysiologi -Övervikt leptin resistens hyperleptinemia -Övervikt hyperleptinemia Negativ effekt på andra funktioner (CNS, blodplättar, inflammation etc) Leptin resistens med dysfunktion av system som normalt styrs av leptin (β-cells etc)

DIABETES TYP 1 DIABETES TYP 2

DIABETES *TYP 1* TYP 1 1/2* TYP 2 *Insulinresistens ger ökad betacellsaktivitet *Ger ökad presentation av GAD65 *Antikropp bildas hos genetiskt disponerade?

DIABETES *TYP 1* TYP 1 1/2* TYP 2 *Kromosom 10 kodar GAD65 + i samma locus associerat till fetma *Feta har mer GAD65Ab

DIABETES *TYP 1* TYP 1 1/2* TYP 2 *Leptin ger GAD65Ab? Via T-lymfocyter?

Expressen 6 april 2004