Metabola syndromet dags att införa diagnosen i rutinsjukvården? Reflexioner kring en aktuell amerikansk rapport
|
|
- Ingrid Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Björn Fagerberg, överläkare, adjungerad professor, Medicin Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Metabola syndromet dags att införa diagnosen i rutinsjukvården? Reflexioner kring en aktuell amerikansk rapport Metabola syndromet är en ansamling av riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom som har rönt allt större intresse under senare år. Svårigheten att hitta en entydig definition och att klargöra bakomliggande orsaker återspeglas också i de olika namn som föreslagits, t ex insulinresistenssyndromet och dysmetabola syndromet. Hur som helst är relationen till felaktiga levnadsvanor tydlig liksom den ökade risken för typ 2- diabetes och hjärt kärlsjukdom. I USA har den ökande insikten om att något måste göras åt detta omfattande hälsoproblem lett till att American Heart Association och National Heart, Lung, and Blood Institute nyligen publicerat en rapport som gäller handläggningen av metabola syndromet [1, 2]. Det finns all anledning att diskutera hur rapportens innehåll skall betraktas i ett svenskt perspektiv. Flera komponenter ingår i metabola syndromet Det är allmänt accepterat att det finns ett antal komponenter som ingår i metabola syndromet och som också uppvisar samband med hjärt kärlsjukdom: fetma, särskilt bukfetma dyslipidemi (blodfettrubbning) högt blodtryck insulinresistens (insulinokänslighet) med eller utan glukosintolerans (nedsatt sockertolerans) proinflammatoriskt tillstånd protrombotiskt tillstånd (ökad tendens att bilda blodproppar). Sammanfattat De officiella definitionerna av metabola syndromet, från USA och WHO, baseras huvudsakligen på kriterier för fetma, störd sockeromsättning, blodfettrubbningar och högt blodtryck. De amerikanska kriterierna är utformade för att kunna användas i klinisk rutinsjukvård, medan WHO-kriterierna förutsätter provtagning utöver klinisk praxis. Syndromet är vanligt hos både män och kvinnor, och förekomsten ökar med ökande ålder (40 procent av amerikaner i övre medelåldern). Fetma, som är den viktigaste bakomliggande faktorn, blir allt vanligare. Metabola syndromet är förknippat med ökad risk för typ 2-diabetes, hjärt kärlsjukdom och död. Behandlingen är först och främst lämpliga kost- och motionsvanor. Evidens finns för att sådan behandling minskar risken för utveckling av diabetes. Blodtryckssänkande och blodsocker- och blodfettsreglerande läkemedel kan användas för att behandla olika delkomponenter i syndromet. Det saknas ännu randomiserade, kontrollerade behandlingsstudier av metabola syndromet som undersöker effekten på hjärt kärlsjukdom. Diagnosen metabola syndromet är ett användbart instrument för att identifiera riskpatienter och motivera dem till livsstilsförändringar. Orsaken till det metabola syndromet tycks kunna sökas i tre olika perspektiv, som i sig är överlappande: fetma, insulinresistens och det förhållandet att varje riskfaktor i syndromet i sin tur påverkas av arv och miljö. Fetmans betydelse har bl a att göra med fettvävens produktion av olika faktorer, som i sin tur påverkar insulinkänslighet, socker- och fettomsättning i kroppen samt åderförkalkningsprocessen i sig, t ex fria fettsyror, proinflammatoriska cytokiner, leptin och adiponektin. Insulinresistens, som är intimt relaterad till övervikt och stillasittande livsföring, har av många forskare betraktats som den centrala faktorn i metabola syndromet. Samtidigt har det varit svårt att knyta insulinresistens till alla övriga faktorer i syndromet, särskilt högt blodtryck, och det saknas kontrollerade behandlingsstudier. Det finns även en tydlig etnisk komponent, vilket innebär att bl a individer från södra Indien har minskad insulinkänslighet och lätt utvecklar metabola syndromet. Läkemedelsbehandling kan bidra till utveckling av insulinresistens och metabola syndromet, t ex kombinationen av betablockerare och tiaziddiuretika i högdos. I brittiska terapirekommendationer varnas för denna kombination. Patienter som behand Läkartidningen Nr Volym 101
2 Fakta 1 Definitioner av metabola syndromet WHO 1999 Endera eller flera av: diabetes, rubbad glukostolerans enligt oralt glukostoleranstest, icke-diabetisk fastehyperglykemi, insulinresistens (Fakta 2) och minst två av nedanstående faktorer: 1. Blodtryck 140/90 mm Hg eller blodtrycksmedicinering 2. Triglycerider 1,7 mmol/l och/eller HDL-kolesterol <0,9 mmol/l (män), <1,0 mmol/l (kvinnor) 3. Midja stusskvot >0,90 (män), >0,85 (kvinnor) och/eller BMI >30 4. Mikroalbuminuri (tu-albumin >20 µg/min). NCEP 2001 Minst tre av nedanstående faktorer: 1. fp-glukos 6,1 mmol/l (B-glukos 5,6 mmol/l) 2. Blodtryck 130/85 mm Hg eller blodtrycksmedicinering 3. Triglycerider 1,7 mmol/l 4. HDL-kolesterol <1,0 mmol/l (män), <1,3 mmol/l (kvinnor) 5. Midjeomfång >102 cm (män), >88 cm (kvinnor). (Hos män med genetisk predisposition kan midjeomfång 94 cm användas.) las för HIV-infektion eller schizofreni utvecklar ofta metabola syndromet. Enande definition saknas Det har inte gått att finna en enande definition av metabola syndromet som både återger bakomliggande orsaker och anger påverkbara riskfaktorer. I stället har det publicerats ett antal operationella definitioner [3-6], som visserligen är överlappande men samtidigt skiljer sig något från varandra. De definitioner som skapats av WHO och National Cholesterol Education Program s Adult Treatment Panel II (NCEP) har kommit att bli alltmer accepterade [3, 4]. I Fakta 1 beskrivs de bägge definitionerna. NCEP-definitionen har utformats för att vara användbar i klinisk rutinsjukvård, medan WHO-definitionen kräver flera undersökningar som inte är rutinmässiga, t ex sockerbelastningstest eller mätning av insulinkänslighet. I praktiken definieras insulinresistens ofta som förhöjd koncentration av seruminsulin (högsta kvartilen i bakgrundsbefolkningen). WHO-definitionen har som obligat kriterium rubbad glukosomsättning eller insulinkänslighet samt minst två av de övriga kriterierna. Här skiljer sig blodtryckskriteriet (140/90 mm Hg eller högre) från NCEP-kriterierna (130/85 mm Hg eller högre). Kritik har också riktats mot WHO-definitionen för att den inkluderar mikroalbuminuri. Ofta används olika modifikationer av WHO-kriterierna i de studier som publiceras. Definitionen av fetma skiljer sig också; WHO använder BMI eller midja stusskvot, medan NCEP nyttjar midjeomfång i två nivåer, där män med ärftlig benägenhet för sjukdom har ett kriterium med mindre midjeomfång. Fakta 2 Glukosprovtagning och definitioner Kliniskt manifest diabetes mellitus innebär ett fastande blodglukos (fp-glukos) 7,0 mmol/l uppmätt vid två tillfällen eller ett slumpmässigt taget blodglukos >11 mmol/l. Det senare i kombination med symtom på hyperglykemi räcker för diagnos. Vid osäkerhet om diagnosen kan oralt glukostoleranstest (OGTT) med 75 g glukos utföras. Vid OGTT skall patienten vara förberedd med normalt kostintag och normal fysisk aktivitet under tre dygn, vara fastande på morgonen, inte ha rökt eller snusat samt vara fri från infektion. OGTT har dålig reproducerbarhet, varför standardiserade betingelser är viktiga. För säker diagnos bör upprepning ske. Rekommendationen är att mäta glukoskoncentrationen i plasma. Mätning av glukoskoncentrationen i plasma/blod. Plasma-/blodglukos, mmol/l Icke-diabetisk Diabetes fastehyper- Nedsatt Provtagning mellitus glykemi glukostolerans Fastande Plasma 7,0 6,1 6,9 Kapillärt helblod 6,1 5,6 6,0 Venöst helblod 6,1 5,6 6,0 2-timmarsvärde, OGTT Kapillärt helblod 11,1 7,8 11,0 Plasma 11,1 7,8 11,0 Venöst helblod 10,0 6,7 9,9 Kommentar. Frågan är hur väl dessa definitioner överensstämmer med varandra. I en stor amerikansk studie förekom metabola syndromet hos 24 procent med NCEP-definitionen och hos 25 procent med WHO-definitionen [7]. Totalt klassades 86 procent på samma sätt av bägge definitionerna, dvs till att antingen ha eller inte ha metabola syndromet. I en annan studie av finska medelålders män hade 14 procent metabola syndromet enligt WHO och 9 procent enligt NCEP [8]. Även jämförelser med andra föreslagna definitioner har publicerats [9]. Varierande förekomst beroende på många faktorer I populationsundersökningar varierar förekomsten av metabola syndromet beroende på geografiskt område, etnicitet, ålder och i viss mån beroende på vilken definition som används. I USA uppfyller omkring en tredjedel av alla individer med övervikt eller fetma kriterierna för metabola syndromet. Kommentar. I en stor studie från USA, baserad på NCEP-definitionen, var förekomsten 7 procent bland 20-åringar och drygt 40 procent bland 60-åringar [10]. Det var ingen större skillnad mellan män och kvinnor. I Botnia-studien från Finland och Sverige undersöktes familjer med diabetesförekomst [11]. En tidig version av WHO-definitionen användes i vilken högt blodtryck definieras som blodtryck 160/90 mm Hg eller mer. Det gjordes en uppdelning efter kön och grad av sockerintolerans. Hos kvinnor med normal glukostolerans förekom metabola syndromet (WHO) hos 6 procent av 40- Läkartidningen Nr Volym
3 Tabell I. Studier av risken för kranskärlssjukdom, hjärt kärlsjukdom (inkluderar både hjärtinfarkt och stroke) och total död hos patienter med metabola syndromet enligt olika definitioner (WHO och NCEP, med vissa modifikationer). Population, Relativ risk land; kön; ålder; antal; referens Definition Uppföljning, år Kranskärlssjukdom Hjärt kärlsjukdom Total död Finland, Sverige; män, kvinnor; år, diabetesfamiljer; n=4 483 [11] WHO 6,9 1,81 1 Finland; män; år, WHO 11,4 3,32 2 2,83 2 1,77 2 initialt friska; n=1 209 [8] NCEP 4,26 2 (2,27) 2 (1,67) 2 USA; kvinnor; 45 år och äldre, initialt friska; n= [12] NCEP 8 2,3 3 - Skottland; män, medelålder 55 år, lätt hyperkolesterolemi; n=6 447 [13] NCEP 4,9 1,30 4 Europa, 11 kohorter; år[14] WHO 8,8 Män, ej diabetes, n= ,26 5 1,44 5 Kvinnor, ej diabetes, n= ,78 5 1, Gäller dödlig sjukdom. Korrigerat för ålder, kön, LDL-kolesterol och rökning. Blodtryckskriterium >160 och/eller >90 mm Hg. 2 Gäller dödlig sjukdom. Korrigerat för bl a ålder, LDL-kolesterol, rökning och socioekonomisk status. Relativa risker inom parentes var inte statistiskt signifikanta. 3 Gäller dödlig och icke-dödlig hjärt kärlsjukdom hos kvinnor med metabola syndromet och lågt S-CRP, korrigerat för ålder. 4 Gäller dödlig och icke-dödlig sjukdom. Korrigerat för ålder, lipider, blodtryck och rökning. 5 Gäller dödlig sjukdom. Korrigerat för ålder, kolesterol och rökning. åringarna och hos 19 procent av åringarna. Motsvarande siffror för män var 12 procent vid 40 års ålder, stigande till 20 procent hos dem över 60 år. Jämfört med män och kvinnor med normal glukostolerans steg förekomsten av metabola syndromet vid rubbad glukostolerans till 64 respektive 42 procent. Hos män och kvinnor med diabetes var motsvarande förekomst av metabola syndromet 84 och 78 procent. Risk för diabetes och hjärt kärlsjukdom I den amerikanska rapporten fastställs att metabola syndromet medför ökad risk att drabbas av hjärt kärlsjukdom. I det underliggande faktamaterialet hänvisas till en särskilt gjord analys av Framingham-data baserad på män och kvinnor med en medelålder på 52 år som följdes under 8 år [1]. I denna analys var metabola syndromet (NCEP) förknippat med mycket hög risk för att utveckla diabetes och också med ökad risk för hjärt kärlsjukdom. Dock medförde metabola syndromets specifika riskfaktorer inte någon bättre riskskattning än de faktorer som ingår i den vanliga riskskattningen enligt Framingham-modellen. Kommentar. Flera analyser baserade på andra material har också publicerats [8, 11-14] (Tabell I). I dessa studier, som huvudsakligen omfattat medelålders män och kvinnor, har förekomsten av metabola syndromet enligt WHO- eller NCEP-definitionerna medfört ökad risk för kranskärlssjukdom eller hjärt kärlsjukdom. Korrektion för andra riskfaktorer som rökning och LDL-kolesterol har genomförts i olika utsträckning. I den skotska WOSCOP-studien kvarstod ökad risk också efter korrektion för blodtryck och lipider [13]. Risken att drabbas av typ 2-diabetes ökar 5 9-faldigt under 4 8 års uppföljning om NCEP- eller WHO-kriterierna för metabola syndromet är uppfyllda [1, 13-16]. Inga könsskillnader i risk har observerats. Typ 2-diabetes medför markant ökad risk att drabbas av hjärt kärlsjukdom, särskilt för kvinnor [17]. Viktnedgång viktigaste behandling De amerikanska rekommendationerna för behandling av metabola syndromet (Fakta 3) utgår från en riskbedömning enligt Framingham-ekvationen, som baseras på ålder, rökning, blodtryck samt total- och HDL-kolesterol. De behandlingsmål som sätts upp i samråd med den enskilda patienten bör ha tydliga mål, som utgår från de aktuella rekommendationerna Fakta 3 Behandling av metabola syndromet Bedömning av risk för hjärt kärlsjukdom, uppställning av behandlingsmål Framinghams riskekvation Behandlingsmål enligt gängse riktlinjer. Ändring av levnadsvanor Kostvanor som är energianpassade och syftar till normalvikt. För feta patienter är ett realistiskt mål en viktminskning på 7 10 procent under 6 12 månader. Konsumtionen av mättat fett, transfetter, kolesterol och socker bör vara låg. Intaget av frukt, grönsaker och fullkornsprodukter kan vara högt. Fysisk aktivitet motsvarande minst 30 minuters daglig ansträngning med måttlig intensitet. Rökstopp är av yttersta vikt för dem som röker. Riktad behandling med läkemedel Dyslipidemi (blodfettsrubbning): LDL-kolesterolnivån skall vara det primära målet för lipidbehandlingen. Statiner har här en visad effekt. Fibrater har bevisad effekt på de olika komponenterna i den blodfettsrubbning som kännetecknar metabola syndromet och tycks också reducera risken för hjärt kärlsjukdom. Högt blodtryck: Inget särskilt gynnsamt blodtryckssänkande läkemedel kan än så länge rekommenderas för patienter med metabola syndromet. Insulinresistens och hyperglykemi (högt blodsocker): Metformin och tiazolidindioner minskar insulinresistensen, men än så länge saknas studier som visar att risken för hjärt kärlsjukdom också minskar. Protrombotiskt tillstånd (risk för bildning av blodpropp): Patienter med metabola syndromet har ökad trombosrisk. Enligt de aktuella rekommendationerna från American Heart Association rekommenderas behandling med acetylsalicylsyra hos dem vars 10-årsrisk för kranskärlssjukdom är 10 procent eller högre. Rekommendationer enligt American Heart Association, National Heart, Lung, and Blood Institute och American Diabetes Association Läkartidningen Nr Volym 101
4 för primär och sekundär prevention [4, 18-24]. Eftersom övervikt och fetma är så centrala faktorer i metabola syndromet är viktnedgång det första och viktigaste behandlingsmålet. Viktreduktion har många gynnsamma effekter förbättring av högt blodtryck, insulinresistens, högt blodsocker, höga kolesterol- och triglycerid- samt låga HDL-kolesterolvärden [18, 20-22]. För patienter med stillasittande livsföring har ökad fysisk aktivitet än mer gynnsamma effekter [19]. Vad gäller läkemedelsbehandling finns ännu inga resultat från riktade randomiserade, kontrollerade studier som har värderat effekten på hjärt kärlsjukdom hos patienter med metabola syndromet. Flera sådana kliniska studier pågår för närvarande. Argument för att införa diagnosen i svensk rutinsjukvård I många avseenden skiljer sig förhållandena mellan USA och Sverige när det gäller förekomsten av metabola syndromet. I USA finns det t ex många fler olika etniska grupper med olika risker för metabola syndromet, och fetma är mycket vanligare. Enligt min åsikt finns det emellertid en lång rad argument som talar för att vi bör införa diagnosen metabola syndromet i rutinsjukvården. Det finns nu användbara definitioner av metabola syndromet (WHO, NCEP) som samstämmigt både påvisar kraftigt ökad risk för typ 2-diabetes och markerar ökad risk för hjärt kärlsjukdom. Metabola syndromet är också vanligt i de nordiska länderna [11]. I en studie av män och kvinnor från Malmö som använde en alternativ definition av metabola syndromet [6] förekom syndromet hos 13 procent [25]. Det var vanligare hos män (16 procent) än hos kvinnor (10 procent) och ökade i förekomst med ökande ålder. Till detta skall läggas att diabetespatienter var exkluderade. Övervikt och fetma, de vanligaste bakomliggande faktorerna i metabola syndromet, blir allt vanligare också i Sverige [26]. Metabola syndromet, enligt WHO- och NCEP-definitionerna, är en mycket tydlig riskmarkör för framtida diabetesutveckling, och diagnosen är ett användbart instrument i rutinsjukvården för att identifiera riskpatienter. Patienterna kan erbjudas evidensbaserad behandling med viktnedgång och ökad motion, vilket minskar risken att drabbas av diabetes [27, 28]. I egna studier har metabola syndromet visats vara förknippat inte bara med subklinisk åderförkalkningssjukdom utan också med många av de faktorer som är relaterade till uppkomst av åderförkalkning, som små LDL-partiklar, inflammation och oxiderat LDL-kolesterol [29-31]. Fördelar med en specifik diagnos Å ena sidan har det ännu inte klart visats att de föreslagna definitionerna ger en bättre bedömning av framtida risk för hjärt kärlsjukdom än gängse riskskattningsmodeller, och ännu saknas det specifika och invändningsfria behandlingsstudier av patienter med metabola syndromet. Å andra sidan innebär införandet av metabola syndromet som en specifik diagnos att det blir lättare att identifiera dessa allt vanligare patienter, att få en helhetssyn på risken för diabetes och hjärt kärlsjukdom och att motivera till livsstilsförändringar. Detta har klara fördelar för den enskilda patienten. För den offentliga sjukvården underlättas också kartläggning, resursfördelning och utvärdering. Det kommer också att finnas en beredskap för att införa nya framtida behandlingsmetoder för denna allt större patientkategori. Nya läkemedel för prevention av metabola syndromet och dess komplikationer är under utveckling. Inför introduktionen av dessa mediciner behövs en tydlig definition av patientgruppen. En komplicerande aspekt är att behandlingen först och främst måste främja en bättre livsstil och att det gäller att så långt som möjligt undvika snabb medikalisering med läkemedelsbehandling som en bekväm men kostsam metod. Här är det en fördel att ha tillgång till diagnosen metabola syndromet som ett begrepp i diskussioner mellan patienter, profession, resursfördelande myndigheter och industri. Den svenska översättningen av ICD-10-klassifikationen innehåller diagnosen insulinresistens (E16.8). En enkel konkret inledande åtgärd skulle vara att komplettera med en diagnoskod för metabola syndromet. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren uppbär ekonomiskt forskningsstöd från AstraZeneca AB; har ingått i ett Advisory Board för AstraZeneca AB gällande utveckling av läkemedel mot insulinresistens; föreläser med arvode från bl a AstraZeneca AB och Pfizer AB. Referenser 1. Grundy SM, Brewer HB Jr, Cleeman JI, Smith SC Jr, Lenfant C. Definition of metabolic syndrome. Report of the National Heart, Lung, and Blood Institute/ American Heart Association on scientific issues related to the definition. Circulation 2004; 109: Grundy SM, Hansen B, Smith SC Jr, Cleeman JI, Kahn RA. Clinical management of metabolic syndrome. Report of the American Heart Association/National Heart, Lung, and Blood Institute/American Diabetes Association conference on scientific issues related to management. Circulation 2004;109: WHO. Definition, diagnosis, and classification of diabetes mellitus and its complications: Report of a WHO consultation. Part I: Diagnosis and classification of diabetes mellitus. Genève: WHO; Expert Panel on Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Cholesterol in Adults. Executive summary of the third report of the National Cholesterol Education Program (NCEP) expert panel on detection, evaluation, and treatment of high blood cholesterol in adults (Adult Treatment Panel III). JAMA 2001;285: Einhorn D, Reaven GM, Cobin RE, Ford E, Ganda OP, Handelsman Y, et al. American College of Endocrinology position statement on the insulin resistance syndrome. Endocr Pract 2003;9: Balkau B, Charles MA. Comment on the provisional report from the WHO consultation. European Group for the Study of Insulin Resistance (EGIR). Diabet Med 1999;16: Ford ES, Giles WH. A comparison of the prevalence of the metabolic syndrome using two proposed definitions. Diabetes Care 2003;26: Lakka HM, Laaksonen DE, Lakka TA, Niskanen LK, Kumpusalo E, Tuomilehto J, et al. The metabolic syndrome and total and cardiovascular disease mortality in middle-aged men. JAMA 2002;288: Balkau B, Charles MA, Drivsholm T, Borch-Johnsen K, Wareham N, Yudkin JS, et al; European Group For The Study Of Insulin Resistance (EGIR). Frequency of the WHO metabolic syndrome in European cohorts, and an alternative definition of an insulin resistance syndrome. Diabetes Metab 2002;28: Ford ES, Giles WH, Dietz WH. Prevalence of the metabolic syndrome among US adults. JAMA 2002;287; Isomaa B, Almgren P, Tuomi T, Forsen B, Lahti K, Nissen M, et al. Cardiovascular morbidity and mortality associated with the metabolic syndrome. Diabetes Care 2001; Ridker PM, Buring JE, Cook NR, Rifai N. C-reactive protein, the metabolic syndrome, and risk of incident cardiovascular events. Circulation 2003;107: Sattar N, Gaw A, Scherbakova O, Ford I, O Reilly DS, Haffner SM, et al. Metabolic syndrome with and without C-reactive protein as a predictor of coronary heart disease and diabetes in the West of Scotland Coronary Prevention Study. Circulation 2003;108: Hu G, Qiao Q, Tuomilehto J, Balkau B, Borch-Johnsen K, Pyorola K; DECODE study group. Prevalence of the metabolic syndrome and its relation to all-cause and cardiovascular mortality in nondiabetic European men and women. Arch Intern Med 2004;164: Laaksonen DE, Lakka HM, Niskanen LK, Kaplan GA, Salonen JT, Lakka TA. Metabolic syndrome and development of diabetes mellitus: Application and validation of recently suggested definitions of the metabolic syndrome in a prospective cohort study. Am J Epidemiol 2002;156: Lorenzo C, Okoloise M, Williams K, Stern MP, Haffner SM. The metabolic syndrome as predictor of type 2 diabetes. Diabetes Care 2003;26: Clinical guidelines on the identification, evaluation, and treatment of overweight and obesity in adults the evidence report. National Institutes of Health. Obes Res 1998;6 suppl 2:51S-209S. Erratum in: Obes Res 1998;6: American Diabetes Association position statement: evidence-based nutrition principles and recommendations for the treatment and prevention of diabetes and related complications. American Diabetes Association Task Force for Writing Nutrition Principles and Recommendations for the Management of Diabetes and Related Complications. J Am Diet Assoc 2002;102: Pearson TA, Blair SN, Daniels SR, Eckel RH, Fair JM, Fortmann SP, et al. AHA Guidelines for Primary Prevention of Cardiovascular Disease and Stroke: 2002 Läkartidningen Nr Volym
5 Update: Consensus panel guide to comprehensive risk reduction for adult patients without coronary or other atherosclerotic vascular diseases. American Heart Association Science Advisory and Coordinating Committee. Circulation 2002;106: Sigurdardottir V, Fagerberg B, Hulthe J. Circulating oxidized low-density lipoprotein (LDL) is associated with risk factors of the metabolic syndrome and LDL size in clinically healthy 58-year-old (AIR study). J Intern Med 2002;252: I Läkartidningens elektroniska arkiv är artikeln kompletterad med fullständig referenslista = artikeln är referentgranskad SUMMARY Two recently published reports from American Heart Association and National Heart, Lung, and Blood Institute have addressed the management of the metabolic syndrome. It is of importance to present the content of these reports and to discuss the management of the metabolic syndrome in Swedish health care. Today there are official definitions of the metabolic syndrome from the US and also definitions issued by the WHO. The American criteria have been developed with the aim to be used in clinical practice whereas the definitions from the WHO are partly based upon examinations, which are not routinely used in the routine care. The metabolic syndrome is common among men and women and increases in parallel with increasing age. Overweight and obesity are among the most important factors in the syndrome, which may be expected to increase because of the increasing incidence of obesity. The metabolic syndrome according to the two definitions has in several studies been shown to strongly increase the risk for type 2 diabetes and are also associated with an increased risk of cardiovascular disease and death. Treatment of the syndrome must first of all be focused on changing diet and physical exercise habits. Drug therapy can be used for individual components in the syndrome such as hypertension, dyslipidemia, and hyperglycemia. Although there is still a need of further research in order to develop the knowledge of underlying mechanisms, improve risk assessment and treatment, there are now sufficient data and experiences to introduce the concept of the metabolic syndrome in clinical practice in the Swedish health care. Björn Fagerberg Correspondence: Björn Fagerberg, Medicin Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SE Göteborg, Sweden (bjorn.fagerberg@medfak.gu.se) Läkartidningen Nr Volym
Metabola syndromet dags att införa diagnosen i rutinsjukvården? Reflexioner kring en aktuell amerikansk rapport
Klinik och vetenskap Björn Fagerberg, överläkare, adjungerad professor, Medicin Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (bjorn.fagerberg@medfak.gu.se) Metabola syndromet dags att införa
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merFetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare
Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Läs merPOLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv
POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merMetabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson
Metabola Syndromet St-seminarium 180919 Hanna Eriksson Metabola syndromet En samling kardiovaskulära riskfaktorer som alla har mer eller mindre starkt samband med insulinresistens. Bukfetma Hyperglykemi
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merBarn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merFysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merIGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs mer2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag
Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merPrimärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07
Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence
Läs merNya tider, nya hälsoproblem
XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merÄr de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merSammanfattning av Dag för genombrott
Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merPraluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merSnart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen
1 Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 2 Typ 1-diabetes står för 5-10% av alla diabetesfall. Denna form av diabetes
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merHur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merMetabola syndromet hotar folkhälsan Ökad fysisk aktivitet bästa boten
klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Se också sidorna 3850, 3852 4, 3862, 3867, 3873, 3879 i detta nummer. Metabola syndromet hotar
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merDiabetes.
Diabetes Emilie.agardh@ki.se Dagens föreläsning Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merKan fetmaepidemin hejdas med motion?
Obesitasdagar 2009 Kan fetmaepidemin hejdas med motion? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kan
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merBehandling och uppföljning av metabola syndromet
Behandling och uppföljning av metabola syndromet Carol Forsblom och Mathias Stenman Det metabola syndromet är en samling riskfaktorer (bukfetma, hypertoni, dyslipidemi, hyperglycemi) som är starkt associerat
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merBehöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merMetabola syndromet finns det?
Metabola syndromet finns det? Bo Isomaa Redan för mer än 80 år sedan gjordes de första beskrivningarna av det syndrom som vi i dag kallar metabola syndromet. Med detta syndrom avser man en samtidig förekomst
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merPå professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter
På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merDiabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing
Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merDistriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!
Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress
Läs merVid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merMetabola syndromet. Region Sörmland
Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merÄr det nyttigt med fet mat?
Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet
Läs merForskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt
Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,
Läs merHur påverkar en friskvårdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter?
Hur påverkar en friskvårdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter? Författare Elisabeth Westerlund leg. läk, spec i allmän-och internmedicin
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merMED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är
Läs merFörebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom
Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merKROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM
KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se
Läs mer