Bokslutsrapport 2013 SKÅNE Livskvalitet i världsklass
Region Skånes resultat blev över 200 miljoner kronor bättre än budgeterat Det preliminära bokslutet 2013 visar på ett resultat om 508 miljoner kronor (exklusive jämförelsestörande engångspost avseende pensionskostnader), vilket uppgår till 1,7 procent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Det budgeterade resultatet 2013 var 300 miljoner kronor, vilket innebär att bokslutet blev 208 miljoner kronor bättre än budgeterat. Resultatet rensat från jämförelsestörande poster är drygt 760 miljoner kronor bättre än motsvarande resultat 2012. Historisk låg nettokostnadsutveckling År 2012 hade Region Skåne en historisk låg nettokostnadsutveckling exklusive jämförelsestörande poster på 2,3 procent. Denna utveckling har fortsatt under 2013, som visar på en motsvarande kostnadsökning på enbart 2,0 procent. Starkt bidragande till denna låga siffra är utvecklingen inom sjukvården. De vårdproducerande förvaltningarna har enbart ökat sina bruttokostnader med 0,9 procent och sjukhusförvaltningarna har till och med minskat sina bruttokostnader med 0,1 procent jämfört med 2012. Skånevård 2.0 tretton förvaltningar blir fyra Året 2013 har framförallt präglats av den genomgripande organisationsförändringen som Skånevård har inneburit. I maj/juni 2013 trädde den nya sjukvårdsorganisationen i kraft, som innebar att antalet hälso- och sjukvårdsförvaltningar minskade från tretton till fyra. De nya förvaltningarna har organiserats i geografiska vårdområden där divisioner skär tvärs igenom tidigare förvaltningsgränser. Målsättningen är bättre ledningsstrukturer och smidigare samarbeten för att hälso- och sjukvården i Region Skåne framöver ska kunna använda samlade resurser mer optimalt. Omorganisationen ska eliminera dagens gränser mellan primärvård, akutvård och specialistvård samt skapa samordning mellan dessa. Sjukvården kommer allt mer att byggas i team runt varje patient, med ökat fokus på primärvård och kvalificerad vård i hemmet. Den sjunkande kostnadsutvecklingen under senare delen av året, talar emot den oro som fanns att omorganisationen skulle få negativa ekonomiska konsekvenser och att takten i förändringsarbetet skulle minska. I syfte att underlätta omstruktureringsarbetet beslöt Regionfullmäktige i september, att anslå 60 miljoner kronor för att täcka omställningskostnader när den administrativa kostymen bantades. På sikt kommer den nya strukturen att leda till minskad administration och ett effektivare resursutnyttjande. Förbättrad tillgänglighet och ökade statsbidrag Region Skåne har lyckats bra med tillgänglighetsarbetet under 2013. Ett bevis på detta är att kömiljardens krav har klarat tio av årets tolv månader. Dessutom har den högsta tillgänglighetsnivån i kömiljarden, excellensnivån uppnåtts fem månader vad avser besök och fyra månader avseende operation/åtgärd. Ett långsiktigt och systematiskt arbete med att samordna sjukvården i Skåne har gett resultat. Det målmedvetna och idoga arbete som bedrivits i verksamheterna med att öka tillgängligheten till vården, förbättra patientsäkerheten, minska sjukskrivningarna samt aktivt arbeta med rehabilitering har inneburit att Region Skåne har fått ta del av över en halv miljard kronor under 2013. 2
Skånetrafiken fortsätter öka Det är också glädjande att konstatera att resandet med Skånetrafiken har ökat för femtonde året i rad. Under 2013 kunde också trafiken vända ett antal år med underskott till ett budgetöverskott på över 200 miljoner kronor. Bruttokostnadsutvecklingen har halverats jämfört med 2012 samtidigt som intäkterna har ökat. Kundnöjdheten har också förbättrats det sista kvartalet 2013 och årssiffran på 63 procent nöjda kunder överträffar fjolårets med en procentenhet. Åren som kommer Det goda resultatet och den låga kostnadsutvecklingen under 2013 och det faktum att regionbidraget för 2014 är uppräknat med löne- och prisindex (LPI) utgör en bra grund inför 2014. Dock återstår ett arbete inom sjukvården för att nå balans i sin ekonomi. I Skåne är arbetslösheten fortsatt hög och den ekonomiska tillväxten oroande låg vilket i sin tur leder till att skattekraften är låg. Detta i kombination med oron i världsekonomin och att staten numera har underskott i sin verksamhet, innebär att vi förmodligen inte kommer att se några betydande inkomstförstärkningar under de kommande åren. Därför måste arbetet med effektiviseringar fortsätta. Den nu genomförda organisationsförändringen inom sjukvården och medarbetarnas ansträngningar i förening med den historiskt låga kostnads-utvecklingen kommer på sikt att leda till ett ännu bättre resursutnyttjande. Kristianstad den 6 februari 2014 Jonas Rastad Regiondirektör Lars-Åke Rudin Ekonomidirektör 3
Årets resultat Det preliminära bokslutet år 2013, visar ett resultat om -2 158 miljoner kronor. Exklusive jämförelsestörande engångspost avseende pensionskostnader blev resultatet 508 miljoner kronor. Årets resultat uppgår till 1,7 procent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Det budgeterade resultatet var 300 miljoner kronor, vilket ger ett budgetöverskott på 208 miljoner kronor. Resultatet med pensionskostnaderna, redovisade enligt blandmodellen uppgår till 286 miljoner kronor. RESULTATRÄKNING (Mkr) Bokslut Bokslut Utveckling 2013 2012 2013/2012 Verksamhetens intäkter 8 081 7 786 3,8 % Personalkostnader -17 208-16 932 1,6 % därav lönekostnader -11 813-11 597 1,9 % därav pensionskostnader -1 504-1 446 4,0 % Omkostnader -18 802-18 252 3,0 % Verksamhetens kostnader -36 010-35 185 2,3 % Avskrivningar -1 204-1 162 3,6 % Verksamhetsresultat -29 133-28 561 2,0 % Skatteintäkter 23 455 22 693 3,4 % Kommunalekonomisk utjämning 4 397 4 187 5,0 % Generella statliga bidrag 2 785 2 820-1,2 % Finansiella intäkter 61 66-7,8 % Finansiella pensionskostnader -3 578-1 316 171,8 % Övriga finansiella kostnader -145-181 -19,9 % ÅRETS RESULTAT -2 158-292 ÅRETS RESULTAT exklusive RIPS-ränta 508-292 Lägre ränta påverkar pensionsskulden och resultatet Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida pensionsutbetalningar. Den diskonteringsränta som används för att beräkna pensionsskulden avstäms utifrån utvecklingen av den tioåriga statsobligationsräntan. För att räntan ska vara stabil finns ett toleransintervall på ± en procent kring den fastställda diskonteringsräntan. Detta avstäms mot ett femårsgenomsnitt av statsobligationsräntan (indikatorn). Den långvariga räntenedgången ledde till att indikatorn föll under toleransintervallet i februari 2013. Då beslöt den så kallade RIPS-kommittén att diskonteringsräntan ska sänkas med 0,75 procentenheter från och med 2014. En sänkt ränta innebär att det beräknade nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar (pensionsskulden) blir högre. Effekten av sänkt diskonteringsränta innebär en ökning av Region Skånes pensionsskuld på cirka 10 procent eller 2 666 miljoner kronor. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska effekterna av den sänkta räntan beaktas i bokslut 2013. Den resultateffekt som uppkommer på grund av förändringen i balansräkningen ska redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Den ökade pensionsskulden medför inte några nämnvärt ökade kostnader för Region Skåne de närmaste åren, men att skuldsidan i balansräkningen ökar medför att soliditeten minskar och att den långsiktiga finansiella styrkan försvagas. Det ska påpekas att när ränteläget normaliseras 4
och långräntan stiger till mer normala nivåer kan det bli aktuellt med höjning av diskonteringsräntan. När det sker minskar pensionsskulden i stället för att öka. En minskad pensionsskuld får dock inte gottgöras resultatet utan skuldminskningen ska göras direkt i balansräkningen mot eget kapital. Kostnadsutvecklingen Nettokostnadsökningen uppgick till 2,0 procent år 2013 jämfört med år 2012. Exklusive jämförelsestörande poster blev ökningen preliminärt 2,0 procent. Motsvarande ökning år 2012 var 1,9 respektive 2,3 procent. Ökningen för skatteintäkter, utjämning och statsbidrag uppgick till 3,2 procent. Den justerade kostnadsutvecklingen 2013 är den lägsta i Region Skånes historia. KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING 2009-2013 5,5% Skatteintäkter, statsbidrag mm Verksamhetens nettokostnader Exkl jämförelsestörande kostnader 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2009 2010 2011 2012 2013 Balanskravet Balanskravet innebär att årets resultat ska överstiga noll. I nedanstående balanskravsberäkning för 2013 har resultatet justerats för realisationsvinster och pensionskostnader på grund av sänkt diskonteringsränta. Det justerade resultatet enligt balanskravet uppgår till 348,1 miljoner kronor. Det ingående återställningskravet, beroende på underskott 2011 och 2012, uppgick till 446,4 miljoner kronor. Efter 2013 års positiva resultat återstår nu knappt 100 miljoner kronor att återställa till det egna kapitalet. Enligt kommunallagen ska det negativa resultatet återställas under de närmast tre följande åren. 5
BALANSKRAVSBERÄKNING (Mkr) ENLIGT FULLFONDERINGSMODELL 2013 2012 2011 2010 Ingående återställningskrav 446,4 69,7 0,0 0,0 Årets resultat enligt resultaträkningen -2 158,0-292,3-2 354,4 1 171,3 Justering för realisationsvinster -159,8-84,5-217,7-164,9 Justering för sänkt diskonteringsränta 2 666,0 2 182,4 Justering för tillfälligt konjunkturstöd 320,0-320,0 JUSTERAT RESULTAT 348,1-376,8-69,7 686,4 Utgående återställningskrav 98,3 446,4 69,7 0,0 Finansiella mål I budgeten för 2013 fastställdes Region Skånes finansiella mål avseende resultat, självfinansieringsgrad och skattesats. I nedanstående tabell framgår att samtliga mål har uppfyllts vad avser bokslutsåret 2013. Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren. Alla verksamheter som Region Skåne finansierar ska vara effektiva. Uppföljning 2013 Resultatmål Lång sikt Region Skånes resultat ska med början 2013 över en femårsperiod minst uppgå till två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Måluppfyllelsen kan först avläsas år 2017. Budgeterade resultat för 2014 och 2015 innebär att resultatnivån vid utgången av 2015 ligger över 2 procent. Kort sikt Region Skånes resultat bör årligen minst uppgå till en procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Årets resultat uppgår till 508 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,7 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Finansieringsmål Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent. Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. Investeringarna 2013 uppgick till 1 825 miljoner kronor, varav utrustning 825 miljoner kronor, byggnader 531 miljoner kronor och tåg och bussar till 468 miljoner kronor. Detta innebär att 1 278 miljoner kronor i egna medel krävs för att målen ska nås. Resultat + avskrivningar uppgår till 508 + 1 204 miljoner kronor = 1 712 miljoner kronor Utdebiteringsmål Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. Region Skånes skattesats, 10,39 kronor, var 0,78 kronor lägre än den genomsnittliga skattesatsen 2013 för landsting/regioner i landet. 6
Budgetuppföljning Bokslutet visar ett resultat som är 208 miljoner kronor bättre än budget, exklusive effekten av sänkt diskonteringsränta. Verksamhetens nettokostnad gav ett överskott på 83 miljoner kronor medan finansieringsposterna sammantaget summerar till ett budgetöverskott på 125 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter gav ett överskott på 493 miljoner kronor, vilket främst förklaras av verksamhetens allt bättre arbete varvid högre statsbidrag än budget (338 miljoner kronor) uppnåtts men även försäljning av hälso- och sjukvård, försäljning av material och varor samt trafikintäkter bidrog till överskottet. Underskottet på personalkostnaderna, 481 miljoner kronor, fördelas på lönekostnader 365 miljoner kronor, arbetsgivaravgifter 53 miljoner kronor och pensionskostnader 77 miljoner kronor. Övriga personalkostnader blev något lägre än budgeterat. Omkostnaderna blev 46 miljoner kronor mindre än budgeterat. Större budgetöverskott redovisas för läkemedel 146 miljoner kronor, lämnade bidrag 104 miljoner kronor och trafikkostnader 78 miljoner kronor. Underskott på köpt privat sjukvård -234 miljoner kronor balanseras av ökade statsbidragsintäkter. Verksamhetsanknutna tjänster ger underskott med 80 miljoner kronor, varav cirka 50 miljoner kronor avser kostnader för inhyrd personal via bemanningsföretag. På grund av en bättre arbetsmarknad än vad som befarats gav skatteintäkterna ett budgetöverskott på 148 miljoner kronor. Generella statliga bidrag består endast av läkemedelsstatsbidraget och gav ett budgetunderskott på 116 miljoner kronor. Finansnettot exklusive finansiella pensionskostnader blev 21 miljoner kronor bättre än budget medan de finansiella pensionskostnaderna exklusive RIPS-effekt blev 50 miljoner kronor lägre än budget. BUDGETUPPFÖLJNING 2013 (Mkr) Bokslut Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter 8 081 7 588 493 Personalkostnader - 17 208-16 726-481 Omkostnader - 18 802-18 848 46 Avskrivningar - 1 204-1 229 25 Verksamhetens nettokostnader - 29 133-29 216 83 Skatteintäkter 23 455 23 307 148 Kommunalekonomisk utjämning 4 397 4 376 21 Generella statliga bidrag 2 785 2 900-116 Finansnetto exklusive rips-ränta - 996-1 067 71 Summa Finansiering 29 641 29 516 125 ÅRETS RESULTAT 508 300 208 Soliditet och pensionsskuld Den sänkta diskonteringsräntan medförde att Regionens egna kapital försämrades 2013 med 2 158 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till -21 092 miljoner kronor. Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna, uppgår till -90 procent. Den i särklass största skuldposten är Regionens pensionsskuld, som uppgår till 29 911 miljoner kronor. Soliditeten beräknad enligt blandmodell, exklusive pensioner intjänade före 1998, uppgår till -5,9 procent. 7
BALANSRÄKNING (Mkr) 31 dec 31 dec 2013 2012 Anläggningstillgångar 15 930 15 582 Bidrag till statlig infrastruktur 50 50 Omsättningstillgångar 7 369 6 344 därav likvida medel 3 303 1 917 TILLGÅNGAR 23 349 21 976 Eget kapital -21 092-18 934 därav årets resultat - 2 158-292 Avsatt till pensioner 29 911 26 586 Övriga avsättningar 105 90 Avsättningar 30 016 26 675 Långfristig låne- och leasingskuld 4 747 4 817 Övriga långfristiga skulder 777 647 Kortfristig låne- och leasingskuld 765 997 Övriga kortfristiga skulder 8 137 7 774 Skulder 14 426 14 235 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 23 349 21 976 Investeringar Den ursprungliga likviditetsramen för investeringarna uppgick till 2 350 miljoner kronor. Det preliminära utfallet visar att investeringarna uppgått till 1 825 miljoner kronor. Investeringar i fastigheter uppgick till 531 miljoner kronor och 1 197 miljoner kronor avser utrustning, varav 468 miljoner kronor avser nya tåg och bussar. Resterande belopp avser immateriella och finansiella investeringar. Överskottet på cirka 525 miljoner kronor i förhållande till beslutad likviditetsram förklaras i huvudsak av lägre utgifter än budgeterat när det gäller bygginvesteringar inom hälso- och sjukvården. Minskad nettolåneskuld Den räntebärande nettoskulden uppgick vid årsskiftet till 2 166 miljoner kronor. I jämförelse med föregående årsskifte har nettoskulden minskat med 1 683 miljoner kronor eller med 44 procent. Den totala låneskulden har minskat med 302 miljoner kronor för att vid årsskiftet uppgå till 5 512 miljoner kronor varav leasing skulden utgör 2 642 miljoner kronor. Låneskulden har minskat genom amorteringar enligt plan. De räntebärande tillgångarna har därmed ökat med 1 382 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 3 346 miljoner kronor. Den förbättrade likviditeten förklaras främst av ett lägre investeringsutfall än budgeterat och intäkter vid försäljning av anläggningstillgångar samt återbetalda sjukförsäkringsavgifter från AFA. Resultatet har belastats med 129 miljoner kronor i räntekostnader för lånen medan ränteintäkterna för likviditeten uppgått till 30 miljoner kronor, d v s ett räntenetto om -99 miljoner kronor. 8
Medarbetare Antalet anställda uppgår till 31 431 per den siste december en minskning med 416 eller 1,3 procent i förhållande till samma tidpunkt 2012. Den totalt använda personalresursen var 24 276 under 2013 och har minskat med 230 resurser eller 0,9 procent när organisatoriska förändringar inräknats. Sjukfrånvaron har ökat till 18,2 kalenderdagar/medarbetare i genomsnitt under 2013. Ökningen motsvarar 1,4 kalenderdagar/medarbetare i förhållande till föregående år. Årsredovisning för Region Skåne Nämndernas och förvaltningarnas verksamhetsberättelser samt bolagens årsredovisningar, med analys av det gångna verksamhetsåret, inlämnas i februari. Regionfullmäktige fastställer Region Skånes årsredovisning den 6 maj. RESULTAT per nämnd/förvaltning (Mkr) 2013 2013 Budget- Bokslut Budget avvikelse Kultur Skåne 0,9 0,0 0,9 Skånetrafiken 214,2 0,0 214,2 Regionala tillväxtnämnden 0,5 0,0 0,5 Summa Regional utveckling 215,6 0,0 215,6 Folktandvården Skåne 47,0 35,0 12,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden 120,8 0,0 120,8 - Skånes Universitetssjukvård 10,4 23,2-12,8 - Skånevård Sund inkl Hälsostaden -173,1 10,2-183,3 - Skånevård Kryh -38,2 4,1-42,4 - Medicinsk service -32,9 0,0-32,9 Summa Skånevård -233,9 37,5-271,4 Summa vård & hälsa -66,0 72,5-138,5 Regionservice 12,4 10,0 2,4 Regionstyrelsen 82,7 0,0 82,7 Södra Regionvårdsnämnden 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden 1,0 0,0 1,0 Revisionen 1,4 0,0 1,4 Summa Övrig verksamhet 97,5 10,0 87,5 Summa verksamheten 247,0 82,5 164,5 Central finansiering -2 405,1 217,5-2 622,6 Central finansiering exkl RIPS 260,9 217,5 43,4 SUMMA REGION SKÅNE -2 158,0 300,0-2 458,0 REGION SKÅNE exkl RIPS 507,9 300,0 207,9 9
Bokslutsrapport 2013 / Grafisk formgivning: wilmadesign.se / Omslagsbild: Stor bild foap, små bilder fr v Christiaan Dirkesen, Precious People, Christiaan Dirkesen. Region Skåne 291 89 Kristianstad Telefon: 044-309 30 00 www.skane.se 10 www.skane.se/kontakt