Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Relevanta dokument
Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Vikt sex år efter barnets födelse:

TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA

Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning?

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Obesitas och graviditet. Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

Långtidsuppföljning efter UVI

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor

New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad

Svår syrebrist orsakad av brister i vården under förlossningen. Sophie Berglund

Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Intrauterin tillväxthämning

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

Diabetes och graviditet

Vikten av vikten under graviditet och förlossning

Hemförlossningar i Sverige

Övervikt och fetma hos gravida kvinnor

Intrauterin tillväxthämning. Eleonor Tiblad Centrum för Fostermedicin Karolinska universitetssjukhuset

DIABETES OCH GRAVIDITET

Framtidens markörer för prediktion och diagnos av preeklampsi

Fosterövervakning under graviditet och förlossning

IVF i Sverige Fortsatt uppföljning av barn och mödrar

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

UTVÄRDERING AV GRAVIDITETSUTFALLET HOS GRAVIDA KVINNOR MED TYP 1 DIABETES I NORRBOTTEN MELLAN ÅREN 2006 OCH 2011

Misslyckad sugklocka -Riskfaktorer och neonatala utfall -

Fetometri. Hans Bokström MD PhD Överläkare Kvinnokliniken Sahlgrenska

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Ultraljud och tillväxt/intrauterin tillväxthämning samt dopplerundersökning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Vanliga graviditetskomplikationer Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge

Casemix-justering inom Sveus

Graviditet och stor viktuppgång, hur förebygger vi? Läkaresällskapet 2 feb 2016

Screening för erytrocy.mmunisering referensgruppens rekommenda.oner. Gunilla Ajne, MD Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset

Studiedesign: Observationsstudier

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

Praktisk handläggning av gravida med SLE

Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

Alder og perinatalt utfall. Ulla Waldenström Jordmor Professor Emerita

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

% Totalt (kg) Fetma >

Trombos under graviditetmortalitet

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Postpartumblödning och postpartumdepression:

Snusning under graviditeten ett sätt att minska tobaksrelaterade skador för barnet?

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt

Turner karyotype and childbirth. Doktorsavhandling 2013 Anna Hagman

Preeklampsi och Hypertoni under graviditet MÅRTEN ALKMARK

Statistisk metodik och presentation av resultat inom Sveus

Fetmakirurgi och preventivmedel

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Flöde, tillväxtkontroll, fostervatten fokus tillväxthämning. Michaela Granfors Överläkare Centrum för fostermedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

GRAVIDITETSDIABETES SFSD 17/ Kerstin Berntorp Docent, Överläkare Endokrinologiska kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Prematur fosterövervakning Antepartalt & Förlossning

GENERELLA INDIKATIONER

Allt större andel nyfödda väger över fyra kilo

Kejsarsnitt i Sverige

Preeklampsi anestesiperspektiv. Arbetsgrupp i SFOAI

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Stora regionala skillnader i förlossningsvårdens resultat

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

Läkemedelsbehandling av graviditetsinducerad hypertoni

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

Autism Spectrum Disorder

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården

Mödrahälsovård KANDIDATFÖRELÄSNING KK UMAS

Autism Spectrum Disorder

Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD

Graviditet, fetma och gastric bypass

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården

MHV /1998- Char5 MHV K. 1990/1991- Char1 MHV ejk Num3 MHV K. 1982/1983- Num3 MHV K

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Starkölsförsöket: från fosterstadiet till vuxen ålder. J Peter Nilsson IIES, Stockholms universitet UCLS & IFAU, Uppsala universitet

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Transkript:

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro

Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala Doc Ulf Hanson KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala Prof Bengt Haglund Epidemiologiskt Centrum, SoS

Medicinska Födelse Registret (MFR) Sedan 1973 Nationella standardiserade journalblad för mödravård (MHV1&2), förlossningsvård (FV1) och nyföddhetsvård (FV2) Inkluderar 99% av alla födslar i Sverige

Design: Prospektiva populationsbaserade kohortstudier Exponering: Kronisk hypertoni, small for gestational age (SGA) Utfall mor: Lätt och svår preeklampsi, gestations diabetes, placenta avlossning Utfall barn: SGA, perinatal död (intrauterin resp neonatal), senare död före 1 års ålder Metod: Logistisk regressionsanalys

Avviker kvinnor med hypertension i något avseende, som kan påverka utfallen, från kvinnor med normotension?

Åldersfördelning (%) 70 60 50 40 30 20 Kronisk hypertension Normotension 10 0 15-24 25-34 35-44

Paritet (%) 60 50 40 30 20 Kronisk hypertension Normotension 10 0 I II-III IV-

Rökning (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 icke rökare Kronisk hypertension Normotension

Etnicitet (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nordisk Ej Nordisk Kronsik hypertoni Normotension

BMI (%) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 <20 20- <25 25- <30 30- <35 35- Kronisk hypertoni Normotension

Har kvinnor med kronisk hypertoni ökad risk för maternella komplikationer? MFR 1992-98 Inkluderade: simplex, 15-44 år Exkluderade: kronisk njursjukdom, DM, SLE n=681 515, varav 3374 med kronisk ht

Maternella komplikationer (%) Normalt blodtryck Kronisk hypertoni % % P-värde PE, tot 2,7 11,6 <0.001 PE, lätt 1,9 7,3 <0.001 PE, svår 0,8 4,3 <0.001 Gest diab 0,8 2,3 <0.001 Avlossning 0,5 1,1 0,055

Komplikationsrisk för hypertensiva jämfört med normotensiva PE, lätt PE, svår Gest diab Avlossning Ojusterat OR (95% CI) 4,0 (3,5-4,7) 6,1 (5,1-7,4) 3,1 (2,4-4,0) 2,4 (1,7-3,5) Justerat OR (95% CI) 3,2 (2,7-3,7) 5,2 (4,3-6,3) 1,8 (1,4-2,4) 2,3 (1,6-3,4)

Har kvinnor med kronisk hypertoni ökad risk att föda barn som är SGA? Eller är risken beroende av den ökade incidensen PE? MFR 1992-98 Inkluderade: simplex, 15-44 år Exkluderade: kronisk njursjukdom, DM, SLE, utebliven uppgift om vikt o längd n=560 188, varav 2 754 med kronisk ht

Andelen SGA barn relaterat till kronisk hypertoni och preeklampsi PE SGA (%) ej 2,2 Normotension lätt 9,0 svår 21,5 Kronisk hypertoni ej 5,9 lätt 9,5 svår 25,2

Risk för SGA hos kroniskt hypertensiva jämfört med normotensiva OR 95% CI ojusterat 3,0 (2,6-3,5) justerat För karaktäristika 3,1 (2,7-3,7) justerat För karaktäristika och PE 2,4 (2,1-2,8)

Löper kvinnor med kronisk hypertoni ökad risk att förlora sina barn? Intrauterint, neonatalt eller senare under första levnadsåret? Är risken olika mellan könen?

Material MFR 1992-2003 Exkluderade: flerbörd, utomnordiska n=1 047 785, varav 5 813 med kronisk hypertoni

Incidens perinatal dödlighet (per 1000) IUFD Neonatalt Postneo Normotension 2,1 1,4 0,9 Kronisk ht 8,0 5,3 1,3 Lätt PE 2,3 2,2 1,6 Svår PE 5,6 12,7 3,8 Gest diabetes 3,3 1,6 1,3 Avlossning 63,5 28,1 6,2 SGA 31,5 18,2 7,7 Totalt 3,0 1,9 1,1

Incidens för perinatal död, uppdelat på kön per 1000 12 10 8 6 4 pojkar-nt flickor-nt pojkar-ht flickor-ht 2 0 IUFD neo postneo

Risk för fetal/neonatal död för kroniskt hypertensiva kvinnor jämfört med normotensiva IUFD OR (95% CI) neonatal död OR (95% CI) ojusterat 2.8 (2.0-3.7) 2.9 (2.0-4.3) justerat 2.0 (1.5-2.8) 2.5 (1.7-3.7)

Risk för fetal/neonatal död, uppdelat per kön IUFD OR (95% CI) neonatal död OR (95% CI) Model I ojusterat Model II justerat pojkar 4.1 (2.8-6.0) 3.4 (2.1-5.6) flickor 1.3 (0.7-2.5) 2.2 (1.1-4.4) pojkar 3.1 (2.1-4.5) 3.0 (1.8-4.8) flickor 1.0 (0.5-1.9) 1.9 (0.9-3.8)

Är pojkarnas överdödlighet sekundär till graviditetskomplikationer? IUFD OR (95% CI) Neonatal död OR (95% CI) Model II 3,1 (2,1-4,5) 3,0 (1,8-4,8) Model III (svår PE) Model III (avlossning) Model III (SGA) 3,0 (2,1-4,4) 2,4 (1,5-4,0) 2,8 (1,9-4,1) 2,8 (1,7-4,6) 2,2 (1,5-3,2) 2,2 (1,3-3,6)

Har kvinnor som är födda SGA ökad risk att få preeklampsi? Modifieras i så fall risken av preeklampsi i föregående generation?

Material MFR 1973-2003 Inkluderade: alla som är registrerade som både nyfödda och mödrar, simplex, förstföderskor n=118 634, varav 6 883 som var SGA vid födseln

Åldersfördelning (%) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 <20 år 20-24 år 25-30 år SGA ej SGA

Rökning (%) 80 70 60 50 40 30 20 SGA ej SGA 10 0 ej 1-9 cig/dag >10 cig/dag

BMI (%) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 <20 20-<25 25-<30 30-<35 35- SGA ej SA

Jämförelse mellan kvinnor födda SGA, eller ej, med avseende på incidens preeklampsi relaterat till preeklampsi i föregående generation SGA Ej SGA Exp för PE Lätt PE (%) Svår PE (%) Lätt PE (%) Svår PE (%) Nej 3,4 2,2 3,1 1,4 Ja 6,1 4,5 6,1 3,1

Risk för preeklampsi hos kvinnor födda SGA jämfört med kvinnor som ej är födda SGA Lätt PE OR (95% CI) Svår PE OR (95% CI) Ojusterat 1.1 (1.0-1.3) 1.6 (1.3-1.9) Justerat (för ålder, rökning, BMI) Justerat (som ovan och för exp för PE) 1.2 (1.0-1.4) 1.7 (1.4-2.0) 1.2 (1.0-1.4) 1.6 (1.4-2.0)

Slutsats (1) Kvinnor med kronisk hypertoni har en 3-faldigt ökad risk för lätt och en 5-faldigt ökad risk för svår preeklampsi, samt en dubblerad risk för graviditetsdiabetes och moderkaksavlossning

Slutsats (2) Kvinnor med kronisk hypertoni har en dubblerad risk att föda barn som är lätt för tiden (SGA)

Slutsats (3) Söner till kvinnor med kronisk hypertoni har en 2-3-faldigt ökad risk för perinatal död.

Slutsats (4) Att vara född lätt för tiden medför en ökad risk för svår, men inte för lätt, preeklampsi då man själv blir gravid

Zetterström K, Lindeberg SN, Haglund B, Hanson U. Maternal complications in women with chronic hypertension: a population-basedcohort study. Acta Obstet Gynecol Scand. 2005 May Zetterström K, Lindeberg SN, Haglund B, Hanson U. Chronic hypertension as a risk factor for offspring to be born small forgestational age. Acta Obstet Gynecol Scand. 2006 Zetterström K, Lindeberg S, Haglund B, Magnuson A, Hanson U. Being born small for gestational age increases the risk of severe preeclampsia. BJOG. 2007 Mar, Epub 2007 Jan 22. Zetterström K, Lindeberg SN, Haglund B, Hanson U. The association of maternal chronic hypertension with perinatal death in males and females: A record linkage study of 866 188 women Accepterad BJOG. 2008 June