Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning
|
|
- Per-Olof Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning
2 Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
3 Väntar och föder kvinnor med utvecklingsstörning sina barn på samma villkor som kvinnor utan utvecklingsstörning?
4 Historik - kvinnor med utvecklingsstörning 1800-talet jagades och var inte sedda som mänskliga varelser talet låstes in på särskilda institutioner och mentalsjukhus Det medicinska synsättet var det rådande Steriliseringslag
5 Ca steriliserades, mest kvinnor och ofta under tvångsomständigheter Att få en möjlighet att bo/gifta sig utanför institution krävde oftast sterilisering Olika benämningar har använts ex. idiot, imbecill, dåre, sinnesslö, psykiskt efterbliven/handikappad etc.
6 Kvinnor med utvecklingsstörning i modern tid 1968 omsorgslag institutioner började försvinna till förmån till ett decentraliserat boende ökad möjlighet att bo kvar hemma, dagcenteraktivitet, bli hyresgäst, rätt till skolutbildning. Landstinget tar över ansvaret från staten 1990 en rapport från Socialstyrelsen om att för sin egen och barnets skull avstå från föräldraskap Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) -10 rättigheter som innebär daglig stöd och service. Ansöka om olika rättigheter. Kommunen tar över ansvaret från landstinget Är myndig men har rätt till en god man (ofta assistans med ekonomi och samhällsrättigheter)
7 I juni 2010 rapport Socialstyrelsen visar att personer med utvecklingsstörning har sämre levnadsvillkor jämfört med medelsvensken: detta innebär - sämre ekonomi, - lägre utbildningsnivå och svagare förankring på arbetsmarknaden Personer med utvecklingsstörning får föråldrade läkemedel
8 Varför denna forskning? 90-talet mötte födande kvinnor med utvecklingsstörning på förlossningen Ett avstånd till kvinnorna Min egen utbildning Få tidigare studier
9 Tidigare studier Women with intellectual disability at risk of adverse pregnancy and birth outcomes - McConnell David, Mayes Rachel, Llewellyn Gwynnyth Misconception: The experience of pregnancy for women with intellectual disability - Mayes Rachel, Llewellyn Gwynnyth, McConnell David Pre-partum distress in women with intellectual disabilities - McConnell David, Mayes Rachel, Llewellyn Gwynnyth Health of mothers with intellectual limitations - Llewellyn Gwynnyth, McConnell David, Mayes Rachel Developmental profiles of children born to mothers with intellectual disability - McConnell David The Mother behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks - Traustadóttir Rannveig, Sigurjónsdóttir Hanna Björg
10 Pregnacy and birth outcomes of women with intellectual disability in Sweden: a national register study. Höglund B, Lindgren P, Larsson M. Acta Obstet Gynecol Scand Dec;91(12): Newborns of mothers with intellectual disability have a higher risk of perinatal death and being small for gestional age. Höglund B, Lindgren P, Larsson M. Acta Obstet Gynecol Scand Dec; 91(12):
11 Definition av utvecklingsstörning Intelligenskvot <70 Nedsatt adaptiv kapacitet Debut före 18 års ålder Referens: World Health Organization (WHO) (1992). The ICD-10. Mental and Behavioral Disorders. Clinical descriptions and diagnostic guidelines. Geneva: World Health Organization
12 Studie I och II Syften: Att beskriva graviditet och förlossning hos kvinnor med utvecklingsstörning och nyföddhetshälsa hos deras barn jämfört med kvinnor utan utvecklingsstörning och nyföddhetshälsa hos deras barn
13 Material och metod studiepopulation Socialstyrelsen Patientregistret ICD 8-ICD 10, 326 kvinnor med diagnos utvecklingsstörning och deras barn (n= 326) Medicinska Födelseregistret kvinnor utan utvecklingsstörning eller andra psykiatriska diagnoser och deras barn (n= )
14 Urval Endast förstföderskor och enkelgraviditeter inkluderades under Kvinnor med utvecklingsstörning och deras barn (n=326) jämfördes med Kvinnor utan utvecklingsstörning eller andra psykiatriska diagnoser och deras barn (n= ) beträffande graviditets-, förlossningsutfall och nyföddhetshälsa
15 Resultat studie I och II Kvinnor med utvecklingsstörning jämfört med kvinnor utan utvecklingsstörning Medelålder (år) 24 vs. 28 Tonårsfödslar (11-19 år) 18% vs. 3% BMI 25 vs. 24
16 Rökning 28% vs. 8% Ej sammanbo med fadern 37% vs. 6% Ej arbeta 54% vs. 14% Epilepsi 5.5% vs. 0.4%
17 Prematurbörd (< 37v) 12% vs. 6% Kejsarsnitt 25% vs. 18%
18 Lustgas under förlossningen 60% vs. 76% Ej utskriven direkt till hemmet 7% vs. 2%
19 Kvinnor med utvecklingsstörning jämfört Justerat för kvinnans ålder, fetma, rökning, med kvinnor utan utvecklingsstörning sammanboende med Ojusterat barnafadern, OR arbete Justerat OR och epilepsi (95% KI) (95% KI) För tidig förlossning 2.15 ( ) 1.68 ( ) Kejsarsnitt 1.52 ( ) 1.55 ( ) Ej lustgas 2.13 ( ) 1.89 ( ) Utskrivning till annan 2.88 ( ) 2.24 ( ) plats än hem Justerat för kvinnans ålder, fetma, rökning, sammanboende med barnafadern, arbete och epilepsi
20 Barn till kvinnor med utvecklingsstörning jämfört med barn till kvinnor utan utvecklingsstörning Född för tidigt (<37v) 12% vs. 6% Dödfödd 1.2% vs. 0.3% Perinatal död (28v 1v efter födsel) 1.8% vs. 0.4%
21 Liten för tiden 8% vs. 3% Född med kejsarsnitt 25% vs. 18% Apgar poäng <7 vid 1 och 5 minuters ålder 10% vs. 6% och 4% vs. 2%
22 Barn till kvinnor med utvecklingsstörning jämfört med barn barn till kvinnor utan utvecklingsstörning Ojusterat OR (95% KI) Justerat OR (95% KI) Prematur födsel 2.15 ( ) 1.58 ( ) Apgar <7 poäng vid ( ) 1.83 ( ) minuter Liten för tiden 2.86 ( ) 2.25 ( ) Perinatal död 4.37 ( ) 4.25 ( ) Dödföddhet 3.93 ( ) 4.53 ( ) Justerat för kvinnans ålder, fetma, rökning, sammanboende med barnafadern, arbete, kejsarsnitt och epilepsi
23 Struggling for motherhood with an intellectual disability - a qualitative study of women s experiences in Sweden. Höglund B, Larsson M. Midwifery Jun;29(6):
24 Studie III Syfte: Att öka kunskapen om och djupet i förståelsen av graviditets- och förlossningsupplevelsen hos kvinnor med utvecklingsstörning
25 Metod Individuella intervjuer Kvalitativ innehållsanalys Jean Balls teori
26 Urval 10 kvinnor med utvecklingsstörning Intervjuades 2 gånger (= 20 intervjuer) Förlossning Först- och omföderskor Olika åldrar Talförmåga Bosatt i Sverige
27 Moderns känslomässiga välbefinnande en vilstolsteori av Jean Ball Mammans välbefinnande Personlighet, tidigare erfarenheter och livskriser Mödrahälsovård, från alla professionella grupper Samhällets normer, attityder och resurser Stöd från familj och vänner
28 Bakgrundsfakta studie III år 1-7 barn 7 gifta 1 ny partner 2 ensamstående
29 7 normal förlossning 1 normal förlossning/kejsarsnitt 2 kejsarsnitt
30 5 hade vårdnaden om sina barn (olika insatser) 1 hade vårdnaden om sina 3 yngsta barn, ej hand om 2 äldre barn 4 ej vårdnaden om sina barn
31 Resultat studie III fyra kategorier 1) Betydelsen av att ha en utvecklingsstörning 2) En fysisk och psykisk övergång tankar, känslor och händelser under graviditeten 3) Ett svårt och smärtsamt arbete, ibland svårt att förstå tankar, känslor och erfarenheter under förlossningen 4) Barnets vård
32 Betydelsen av att ha en utvecklingsstörning Diagnosen var ett hinder och kvinnorna avslöjade den inte alltid av rädsla för att barnet skulle bli omhändertaget Omgivningen begränsade deras autonomi och kvinnorna fick inte alltid adekvat stöd Jag ska säga dig att hade inte barnmorskan ringt till socialen så hade jag haft mina barn hemma
33 En fysisk och psykisk övergång tankar, känslor och händelser under graviditeten Kvinnorna beskrev glädje över graviditeten men egen oro och andras reaktioner försvårade övergångsprocessen Kroppsliga förändringar och fosterrörelser bidrog till ökad förståelse för graviditeten Jag ville bli gravid, jag längtar efter barn kände mig uppåt jag var lycklig när jag fick veta att jag var gravid och jag tog det lugnt från början för att inte få missfall
34 Ett svårt och smärtsamt arbete, ibland svårt att förstå tankar, känslor och erfarenheter under förlossningen Förlossningen beskrevs som oförutsägbar och smärtsam och kvinnorna kunde inte alltid klargöra sina behov De oroade sig för barnets tillstånd men beskrev varma känslor för barnet
35 ...de frågade om jag hade lärt mig psykoprofylax andning, och jag sa att det hade jag inte och jag kan inte andas på det sättet sa jag så jag ville göra det på mitt sätt men först ville de inte acceptera det det mest positiva var att se på henne när hon kom fram hur hon var hur kunde den här lilla personen komma hit, vem var hon mest lik vem tyckte hon mest om och vem var hon som person
36 Barnets vård Trots risken för omhändertagande ammade och skötte kvinnorna sina barn Om barnet behövde sjukhusvård fattades beslut utan att kvinnorna involverades det enda jag kan komma ihåg är en liten plastlåda med många slangar som blinkade och tjöt och den lilla handen och den lilla foten det var det enda jag kan minnas
37 Midwives knowledge of, attitudes towards and experiences of caring for women with intellectual disability during pregnancy and childbirth: a cross-sectional study in Sweden. Höglund B, Lindgren P, Larsson M. Midwifery Aug;29(8):950-5.
38 Studie IV Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av, arbete med, och uppfattning om kvinnor med utvecklingsstörning under graviditet och förlossning
39 Metod Tvärsnittsstudie - enkät Slumpvist urval av 600 barnmorskor 180 bm vid barnmorskemottagning (BMM) 195 bm vid förlossningsavdelning Hela Sverige
40 Resultat studie IV organisation BMM 50% av kvinnorna vårdas utifrån basprogrammet 46% av kvinnorna vårdas utifrån lokalt vårdprogram med extra vårdinsatser/tidigt läkarbesök 57% inbjuder partner och stödperson att följa med kvinnan
41 Resultat organisation förlossningsavdelning 87% vårdas som andra kvinnor på förlossningsavdelning 45% råder kvinnan att partner och stödperson följer med till förlossnings- avdelning
42 Resultat - erfarenheter 75% av bm på BMM och 89% av bm på förlossningen hade erfarenhet av att vårda kvinna med utvecklingsstörning 99% av bm ansåg att det är annorlunda att vårda kvinnor med utvecklingsstörning (BMM + förlossning)
43 Resultat - Attityder 36% ansåg att kvinnor med utvecklingsstörning inte alls ska föda barn 70% ansåg att kvinnor med utvecklings- störning inte kan hantera rollen som mammor 19% ansåg att barnen ska växa upp i fosterhem
44 Resultat utbildning/utbildningsbehov 48% av bm hade aldrig fått någon utbildning om graviditet och barnafödande hos kvinnor med utvecklingsstörning 75% ansåg att de inte hade adekvat kunskap om behoven hos kvinnor med utvecklingsstörning
45 Sammanfattning studie I - IV Kvinnor med utvecklingsstörning och deras barn har mer medicinska komplikationer och skall betraktas som riskgrupper Kvinnor med utvecklingsstörning kämpar för att etablera ett moderskap och känner rädsla att förlora vårdnaden av sitt barn Förlossningen ses som arbetsam och ibland svår att förstå, men barnen välkomnas med varma känslor och naturlig amning
46 De flesta barnmorskor (bm) både saknar och efterfrågar kunskap om kvinnor med utvecklings- störning under graviditet och barnafödande De flesta bm anser att det är annorlunda att vårda kvinnor med utvecklingsstörning jämfört med andra kvinnor En tredjedel av bm anser att kvinnor med utvecklingsstörning ska avstå från barnafödande En femtedel av bm anser att barnet skall växa upp i fosterhem
47 Implikationer Fler besök och utökad tid hos barnmorskan Ökad kompetens hos barnmorskan och bättre stöd till barnmorskor Bättre individanpassad graviditetsoch förlossningsvård
48 Förbättrad föräldrautbildning Stöd med interaktiva metoder Bättre tolkning av och gensvar på förlossningssmärta
49
50 Tack för uppmärksamheten! Berit Foto: Berit Höglund
Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning
Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merKejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?
Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995
Läs merVikt sex år efter barnets födelse:
Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5
Läs merKronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer
Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Läs merFetma under graviditet en interventionsstudie
Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad
Läs merHemförlossningar i Sverige 1992-2005
Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:
Läs merPsykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika
Malin Bergström 1 Kan förberedelse under graviditeten reducera smärta under förlossningen? Syfte Att studera effekter av föräldrautbildning med träning i psykoprofylax och av använding av psykoprofylax
Läs merCerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Läs merKvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård
Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande
Läs merArbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi. Nr Förlossningsrädsla. KK, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi Nr 77 2017 Förlossningsrädsla Författare: Ulla Björklund Joy Ellis Britt Baummann Gustafsson Maria Hammarström Caroline Lilliecreutz
Läs merHur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol
Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN
Läs merVems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm
Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merLandstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska
Läs merDödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD
INTRAUTERIN FOSTERDÖD Karin Pettersson, Karolinska Universitetssjukhuset Intrauterin fosterdöd Definition sedan 080701; Ante- eller intrapartal död from 22+0 Incidens i Sverige ca 450 barn/år Utredning
Läs merRegnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder
Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården
Läs merINNAN DU KOM TILL SJUKHUSET
INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET A1 Fick du föda på det sjukhus/den förlossningsavdelning som du hade valt? 1 Ja 961 89% 1 2 Nej 103 10% 0 3 Ej aktuellt 11 1% - Ej ifylld 8 1% Antal viktade svar: 1064 Andel
Läs merSå här vill jag beskriva min uppväxt!
Så här vill jag beskriva min uppväxt! Unga vuxna berättar om sin barndom med en förälder med intellektuell funktionsnedsättning Mikaela Starke Docent Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet
Läs merLivsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården
Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion
Läs merVÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen
VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska
Läs merFörlossning efter ett tidigare kejsarsnitt
Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merFöräldra utbildning under graviditet måste omprövas
vårdutveckling läs mer Engelsk sammanfattning Lakartidningen.se Föräldra utbildning under graviditet måste omprövas Når inte de utsatta effekten tycks begränsad ULLA WALDENSTRÖM, professor, barnmorska,
Läs merTabell 1. Sökhistoria Bilaga 1
Tabell 1. Sökhistoria Bilaga 1 Databas Datum Sökord Inklusionsskriterier Antal träffar Genomlästa abstrakt Urval 1 Urval 2 Valda artiklar Referens i arbetet Science Direct 2006-10-16 Female circumcision
Läs merOmvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp Nursing Science MA, Clinical studies- Maternity care, 12 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merVi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!
Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merPartnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27
Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt
Läs merPersonuppgifter. GraviditetsID. MHV (manuell inmatning) inskrivning
Personuppgifter GraviditetsID MHV (manuell inmatning) inskrivning Personnummer Reservnummer Datum för första journalförda besök Mottagning Samba område Landsting Födelseland Utbildningsnivå Sysselsättning
Läs merSvenska barnmorskors uppfattningar om vården under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning
Barnmorskeprogrammet Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet Svenska barnmorskors uppfattningar om vården under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning Analys
Läs merMödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010
Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...
Läs merBARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Läs merStöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
Läs merFrågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning
Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning
Läs merPregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD
Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Vad visar litteraturen? Ökad risk att uppleva MFR om Yngre
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete
Läs merK U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet
K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet 1. Ålder Jag är...år 2. Förstföderska Omföderska 3. Civilstånd Sammanboende Ensamstående 4. Nationalitet Svensk Nordisk Annan...
Läs merAmning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merSFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?
SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren
Läs merDoula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk
Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper Födelsehuset bildades 2007 av föräldrar, barnmorskor och doulor SYFTE: mer inflytande för brukarna kontinuitet och personlig vård fler valmöjligheter som t ex ABC
Läs merKurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson
Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare 20-22 mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson Alla förändringar av fostrets aktivitet som den gravida kvinnan uppfattar som minskade fosterrörelser (minskad
Läs merFEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi
Läs merÖvervikt och fetma hos gravida kvinnor
Artikelnr 2018-4-27 2018-03-20 Dnr 5.3-26380/2017 1(12) Avd för Utvärdering och analys Birgitta Norstedt Wikner birgitta.wikner@socialstyrelsen.se Övervikt och fetma hos gravida kvinnor Utveckling över
Läs merFrågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning
Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att
Läs merTemadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? Arrangerad av och
Temadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? 2016-10-26 Arrangerad av www.barnmorskeforbundet.se och www.sfog.se. Muntlig presentation av Ingegerd Hildingsson, barnmorska, professor. För bilder
Läs merÖvervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors
Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering Innehåll Riskvärdering allmänt Överburenhet Riskvärdering under förlossningen Fall Förlossningen har likheter med ett Maratonlopp för fostret Inför förlossningen
Läs merJag vill, jag vill kunna, jag vill röra på mig!
Jag vill, jag vill kunna, jag vill röra på mig! - En kvalitativ studie om motivation till fysisk aktivitet hos gravida. Caroline Risslén & Linda Persson UPPSATSEN Ett samarbete med Salut-satsningen Modul
Läs merPersonuppgifter Postnummer. MHV (manuell inmatning) inskrivning
Personuppgifter Postnummer MHV (manuell inmatning) inskrivning OBS! Tänk på att om du senare vill komplettera dina data med nya variabler medför det ett helt nytt uttag från registret, som inte kan kopplas
Läs merMödradödlighet i Sverige
Mödradödlighet i Sverige Maternal Mortality in Sweden. Classification, Country of birth, and Quality of care Annika Esscher September 2014 1 Varför studera mödradödlighet i Sverige??? Varje fall är en
Läs merHINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET
HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merThe Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Läs merVåga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.
Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,
Läs merFram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017
Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017 Mia Barimani Leg. Barnmorska Med.dr. Ledamot i Svenska barnmorskeförbundet mia.barimani@barnmorskeforbundet.se Anna Vikström
Läs merDRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merDRAFT. Annat land. utanför europa
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merFöräldrastödsprojektet 16-25
Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merI skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård
I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,
Läs merINGEGERD HILDINGSSON Barnmorska Professor i reproduktiv hälsa Uppsala Universitet
INGEGERD HILDINGSSON Barnmorska Professor i reproduktiv hälsa Uppsala Universitet Från graviditet till eftervård Kunskapsläge Evidens och riktlinjer Önskemål om vårdformer från föräldrars perspektiv- nationella
Läs merMHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi
MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet
Läs merThe national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merGOS-G för blivande föräldrar
GOS-G för blivande föräldrar Marie Johansson Kerstin Johannesson Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Södra Älvsborg Varför? Konferens i Oslo oktober 2013, Ida Brandtzaeg Använt COS-P sedan 2014,
Läs merATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG
Läs mer17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN
17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN 2017-1814 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1814 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-05-31
Läs merStockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius
1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna
Läs merBarnmorska hela vägen - en ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors
Barnmorska hela vägen - en ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors Ulrica Sjöstrand Barnmorska och projektledare Sollefteå sjukhus Landstinget Västernorrland Cirka 245 000 invånare 7 kommuner 3 sjukhus 3 förlossningsenheter
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merDRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merKejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan
Kejsarsnitt Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Innehållsförteckning: 1 Inledning... 2 2 Varför ett kejsarsnitt?... 2 3 Planerat snitt... 3 4 Akut snitt... 3 5 Olika ärr... 3 6
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merAmningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James
Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals
Läs merDet normala barnafödandet, 9 hp
Tentamenskod: Det normala barnafödandet, 9 hp Provmoment: TENT 3 hp Ladokkod: 62NB01 Tentamen ges för: VABMO15h Tentamensdatum: 2015-11-20 Tid: kl 9-13 Hjälpmedel: penna & suddgummi Totalt antal poäng
Läs merBakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning
Amningsstudien Bakgrund Sjunkande amningsförekomst i Sverige Föräldraskap och påfrestningar Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Implementering av ny kunskap Helamning 2 månader 6 månader Område
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merBARNMORSKORS ERFARENHETER ATT DELAKTIGGÖRA FÄDER UNDER FÖRLOSSNING
[Ditt födelsedatum] BARNMORSKORS ERFARENHETER ATT DELAKTIGGÖRA FÄDER UNDER FÖRLOSSNING PM för en tänkt kvalitativ studie SANNA HJULSTRÖM LEG. SJUKSKÖTERSKA KAJSA NÄSSTRÖM LEG. SJUKSKÖTERSKA Akademin för
Läs merDOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR
Organisation för doulor och förlossningspedagoger i Skandinavien PROJEKTET DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR genomfördes i Göteborg från maj 2006 till mars 2007. Med finansiering från EU:s
Läs merDoulan fick mig att våga föda igen
Allt fler par och ensamstående gravida väljer att ha med en doula under sin förlossning. En doula är en kvinna som har erfarenhet av barnafödande och som finns med under en förlossning enbart med uppgift
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merUtgångspunkter LSS och FNs konvention
Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service
Läs merELISABETH OLIN OCH ANNA DUNÉR. Anhörigassistans - frizon eller fängelse?
ELISABETH OLIN OCH ANNA DUNÉR Anhörigassistans - frizon eller fängelse? PA en insats i tiden Infördes 1994 efter krav från Independent Living-rörelsen (STIL) med rötter i USA och Storbritannien Syftet
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merEn skrift till hjälp och stöd. Om upplevelsen och bearbetning av sorgen vid missfall. Kvinnokliniken, Skaraborg Sjukhus, 2010-11-24
En skrift till hjälp och stöd Om upplevelsen och bearbetning av sorgen vid missfall Kvinnokliniken, Skaraborg Sjukhus, 2010-11-24 Missfall... 4 Efter missfallet... 5 Kvinnors upplevelse av missfall...
Läs merUndersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11
Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merAnhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter
Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och
Läs merMedbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk
Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar
Läs merIa Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013
Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller
Läs mer