Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg

Transkript

1 Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg

2 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt med kvinnors (o)hälsa Utvecklingsdagar våren 2011: Vad är jämställd vård på Barnmorskemottagningen? Vet vi verkligen vad partners behöver och vill ha? Egen kartläggning kring gravida och nyförlösta kvinnors psykiska ohälsa Utvecklingspengar från Primärvården

3 Syfte & mål Frågeställning: vad behöver partnerns för stöd under de individuella besöken hos barnmorskan? Syfte: stärka partnern så att han/hon känner sig tryggare i sin egen process till att bli förälder, bli mer delaktig och på ett bättre sätt stötta den gravida kvinnan Mål: utveckla våra arbetssätt med basprogrammet som grund

4 Kartläggning Forskning Intervjuer med partners Studiebesök i Stockholm Internt lärande kring att möta partnern

5 Forskning Fokus på föräldragrupper, förlossning och BB vård samt första året efter födseln

6 Intervjuer med partners Sammanlagt deltog 13 personer, 2 kvinnor och 11 män Personerna som inbjöds att delta i intervjuerna valdes ut och fick erbjudande om att delta av sina barnmorskor på respektive MVC Intervjuerna genomfördes av tre intervjuledare från Kunskapscentrum för Jämlik vård, två intervjuledare medverkade vid varje intervjutillfälle Samtliga intervjudeltagare var förstagångsföräldrar, en del väntade barn vid intervjutillfället, andra hade nyligen fått barn. Flertalet av deltagarna var i 30 års åldern, samtliga hade svensk bakgrund/etnicitet

7 Intervjuguiden Minns du ditt första besök på MVC? Vad är dina erfarenheter av besöken på MVC? Minns du några specifika händelser? Vad önskar du av din barnmorska på MVC? Hur skulle du vilja bli bemött? Vilken information skulle du vilja få? Vad önskar du för stöd? Skulle personalen på MVC kunna göra på något annat sätt för att möta dig som partner (gärna konkreta idéer och förslag) Till nyblivna föräldrar: Kan ni såhär i efterhand se att ni behövt annat stöd/information från MVC?

8 Analysen Fokus i analysen låg på deltagarnas erfarenheter av besöken på MVC 6 temaområden framträdde: 1. Partnerns roll och identitet 2. Barnmorskan som person 3. Bemötande och pedagogik på MVC besöken 4. Vårdmiljön på MVC 5. Medicinska kontroller 6. Behov av föräldragrupper

9 Tema 1: Partnerns roll och identitet Det är en mycket stor händelse för deltagarna att vänta barn. De känner både glädje och entusiasm men också oro. De har många frågor. Viljan att som partner göra det rätta genomsyrar intervjuerna. Man känner det ju inte själv liksom, det syns inte, det är liksom ganska overkligt egentligen. Jag tyckte det var väldigt svårt dom första två månaderna och hela graviditeten: var är min plats i det här, vad är min viktigaste uppgift just nu? Man vill ju göra rätt liksom [ ] inte i efterhand få höra det där kunde du gjort bättre eller förstå det själv [ ] Man vill bara veta allt.

10 Tema 1: Partnerns roll och identitet Man är ju hyfsat vad i livet vid att kunna kontrollera händelser, man har rätt bra koll på vad som händer och sker i ens liv men här är man ju så jäkla utlämnad och det är första gången [ ] man måste lämna över otroligt mycket ansvar kring kanske den största händelsen i ens liv så man måste ju lita på människor som man aldrig har träffat tidigare, man blir otroligt utsatt [ ] man är väldigt osäker på allting, man vet ju inte vart man ska gå eller hur man ska göra så den där feedbacken man får då barnmorskorna talar om de där enkla sakerna och gör det från början, det är jätteviktigt.

11 Tema 2: Barnmorskan som person Samtliga intervjudeltagare var väldigt nöjda med sin tid på MVC och sina barnmorskor Relationen till barnmorskan uppfattades som personlig ( vår barnmorska ) Den exklusiva vårdkontakten med en viss barnmorska, var för vissa intervjudeltagare, mycket viktig. Att de möter en person som blir deras trygga punkt. Samtidigt talar deltagarna om barnmorskan som kvinnans vårdkontakt. Flera betonar vikten av det lilla extra, att bli lite extra omhändertagen, bli uppringd, etc.

12 Tema 2: Barnmorskan som person Det är viktigt för deltagarna att barnmorskorna frågar kring parets sammanhang, och har kännedom om vad som präglar deras resa fram till dagens graviditet. Det kan handla om kunskap kring hur IVF och adoption fungerar, om känslor kring att inte vara den biologiska föräldern, att inte vara den som bär barnet, risk för missfall, partnerns roll, reaktioner från omgivning etc. Tidigare erfarenheter (egna eller andras) kan sätta djupa känslomässiga spår, det kan finnas traumatiska minnen i bagaget, sånt som man inte talar om, ifall man inte får frågan.

13 Tema 2: Barnmorskan som person Positiva omdömen om barnmorskan: Nyfiken, intresserad, bekräftande, förtroendeingivande och välkomnande Hon såg mig som partner väldigt tydligt Hon var väldigt go, liksom, personlig på något sätt, och då får man ju förtroende på en gång

14 Tema 3: Bemötande och pedagogik Barnmorskans pedagogiska kunskaper framträdde i intervjuerna som mycket viktiga: Hon var duktig på att berätta hur allt låg till, och jag tyckte det var kanon För min del var en av hennes (barnmorskans) viktigaste uppgifter att lugna (XX) och se till att hon (XX) var trygg i allt som hände

15 Tema 3: Bemötande och pedagogik När kontroller och undersökningar genomfördes rutinmässigt, och utan förklaringar, upplevdes det som negativt, och skapade onödig oro. Exempel på undersökningar som måste förklaras är ultraljudsundersökningar och KUB undersökningar, men även hjärtljudskontroller och varför partnern får fylla i ett livsstilsformulär. Citat (om en ultraljudsundersökning): Man sitter där i mörkret liksom, och man vet inte vad man förväntar sig Man hamnar i nån typ av fabrik man bara matas på liksom, och så är man ganska liten i det stora hela

16 Tema 3: Bemötande och pedagogik En del intervjudeltagare uttryckte att de kände sig bekräftade, inkluderade och sedda vid MVC besöken. Jag har varit väldigt nöjd med vår barnmorska. Det kändes att hon var väldigt mån om att de här mötena var för oss bägge. Det är ju självklart att det är kvinnans kropp det handlar om, men det känns som att hon (barnmorskan) varit bra på att bjuda in mig och berätta vad man gör, titta på mig också när hon pratar, och så jag har känt mig sedd under hela processen

17 Tema 3: Bemötande och pedagogik Andra intervjudeltagare uttryckte att förväntningarna på deras närvaro vid MVC besöken var motsägelsefulla Vi (paret) uppfattade det som att det bara var hon som skulle gå. Men när hon kom hit (till MVC) hade hon fått frågan: Men var är din partner då? Det är lite motsägelsefullt. Samtidigt som vi (män) ska engagera oss väldigt mycket, får vi (män) signaler om att det ändå inte är så jätteviktigt att du är här Citat om upplevelse på förlossningen: Jag frågade Vad gör ni nu? för det är rätt bra att veta det. Kollade ni bara att allt är som det ska eller befarade ni någonting och testar eller när man sitter så där på passagerarsidan kan man inte få för mycket information.

18 Tema 3: Bemötande och pedagogik Att bli sedd av barnmorskan och övrig personal inom sjukvården är mycket viktigt för deltagarna. Det handlar om att bekräftas genom tilltal och att bli tittad på, men också genom att få information och få frågor. En del intervjudeltagare hade också erfarenhet av att inte känna sig delaktiga och inkluderade vid MVC besöken. Jag har tyckt att det har varit väldigt riktat mot henne hela tiden, all information, och jag har suttit lite vid sidan om

19 Tema 3: Bemötande och pedagogik Deltagarna har många frågor och de använder ofta Internet för att hitta svar på sina och sin partners frågor. Samtidigt finns mycket information på nätet som oroar vad ska de lita på? Vilken information är säker? Många av de informationskanaler som finns skapar mer oro istället för att lugna. Flera deltagare önskar att MVC kunde tillhanda ha säker information, ett grundmaterial. Ingen av deltagarna har själva ringt till MVC med sina frågor. Om någon ringer så är det kvinnan. Någon undrar om han som partner får ringa medan andra säger att de skulle kunna ringa men att de har tänkt på att de kan det. De berättar att tröskeln att ringa är hög även för deras partners, de gravida kvinnorna. Varför?

20 Tema 4: Vårdmiljön på MVC Vårdmiljön på MVC uppfattades som lugn och välkomnande. Det första mötet på MVC gav för flera intervjudeltagare ett bestående positivt minne: Det var en lugnande process att få komma hit Det var nån sorts bekräftelse, liksom, att nu är det på riktigt Det är prydligt, rent och i ordning. Det gav ju ett positivt intryck redan från början, och det höll i sig

21 Tema 4: Vårdmiljön på MVC Kvinnorna som deltog i intervjuerna uppfattade regnbågsflaggan i väntrummet som en välkomsthälsning Regnbågsflaggan sågs som en garanti för att inte bli ifrågasatt av vårdpersonalen, en sorts kvalitetsmarkör för HBT kompetens och öppenhet

22 Tema 5: Medicinska kontroller Det betyder mycket för deltagarna att vara med, lyssna på hjärtljuden och få höra att allt är bra med barnen och kvinnan. Dock vittnar de flesta deltagarna om att det är nervöst och oroligt inför de medicinska kontrollerna Flera intervjudeltagare uttrycker behov av att barnmorskan kan ge tydliga svar på medicinska frågor: Det var alltid en oro innan man kom hit, kommer det att vara bra nu då, kommer man höra dom där hjärtljuden och kommer allt stå rätt till?

23 Tema 6: Föräldragrupper Deltagarna ser sig själva som ett stöd, en klippa, för sin partner. För att kunna vara det på ett bra sätt har de behov av att ventilera med andra som är i samma situation. Vissa känner sig ensamma med frågor, funderingar och oro. Flera tycker att föräldragrupperna börjar för sent in i graviditeten. hon började må illa väldigt tidigt, hon låg nog hemma i sex veckor och kom inte ur sängen [ ] där hade det varit skönt att få snacka med andra killar som gått eller går igenom samma sak, även prata med dem som kanske hade det jättebra hemma. Det hade faktiskt varit skönt att få höra det, att få bolla med dem. Det kunde jag inte göra med min sambo, jag kunde inte lägga mina problem på henne Man kan ju inte kritisera, jag har jättemycket tjejkompisar men jag skulle inte kunna kritisera min gravida sambo, det är väldigt tabubelagt.

24 Tema 6: Föräldragrupper Några av deltagarna har utöver föräldrautbildningen gått en profylaxkurs som de själva finansierat. De är mycket nöjda med denna kurs som de menar var mer informativ och hade högt i tak. Jag kände väl att innan vi gick på profylax hyfsat tidigt i graviditet var jag jäkligt orolig kring hela grejen med födseln, själva förlossningen och egentligen var jag väl väldigt orolig att nåt skulle gå fel och så där Jag tror att, i och med att vi gick den här profylaxkursen så var vi ett bättre par på förlossningen också.

25 Partners förslag nya arbetssätt Erbjud enskilt samtal till partnern. Allra helst ett samtal med någon annan på MVC än parets barnmorska. Gärna en man med egna erfarenheter av att vänta barn, förlossning och att bli förälder. Möjlighet att delta i en pappagrupp, gärna tidigt i graviditeten då frågorna är många och oron stor. Ett mansnummer att ringa vid frågor och funderingar. Utveckla gärna föräldrautbildningen. Går det göra på andra sätt än i dag? Finns det utrymme för partners att ställa frågor enskilt? Går det att hämta inspiration från de privata profylaxutbildningarna?

26 Partners förslag nya arbetssätt Uppgradera informationsbroschyrer och hemsidan så att det blir tydligt att ni gärna vill att partnern följer med, att MVC är till för båda. Deltagarna efterfrågar riktad information till partnern. Förtydliga gärna vad MVC kan göra för honom/henne. Är partnern välkommen att ringa när han/hon har frågor eller känner oro? Lägg gärna mer tid i det första samtalet på att fråga om parets resa fram till graviditet och föräldraskap. Hur har resan fram tills i dag varit? Utveckla gärna den pedagogisk kunskapen och metoder för att förklara undersökningar och provresultat samt för att förbereda inför förlossning.

27 Att tänka på särskilt i mötet med samkönade par Det är ett aktivt val att välja Askim. Det är ett kvalitetssäkrat ställe där de garanterades ett bra bemötande, de ville inte chansa. Viktigt att den som tar emot vet att de är två tjejer, att inte ifrågasättas och ständigt behöva förklara hur relationen ser ut. Det handlar om att lyssna, att möta förutsättningslöst och vara medveten om att det finns alternativa familjekonstellationer.

28 Att tänka på särskilt i mötet med samkönade par För de samkönade paren är det inte självklart vad partnern ska kallas medmamma, mamma eller något annat? Fråga! De samkönade paren, särskilt för kvinnan som inte är gravid, innebär graviditeten en komma ut process som aldrig tar slut. De får utbilda andra samt ständigt förklara och försvara sin familjesituation. Exemplet: Vi säger pappa för enkelhetens skull

29 Handlingsplan Fortsätta att synliggöra partnern Ökad information om att både kvinnan och hennes partner är välkomna att ringa till oss med sina frågor Annan fördelning av telefon Pappaträffar Utveckla föräldrautbildningen Gruppverksamhet under tidig graviditet

30